Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010 Lunds kommun

2 Innehåll Inledning och uppdrag sid 3 1. Återkoppling av kommungemensamma åtgärder sid 4 från KR Förutsättningar sid 7 3. Utbildningsresultat sid Kvalitetsområde sid Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling sid Helhetsbedömning sid Sammanfattning mätetal sid Slutsummering sid 49 2

3 Inledning och uppdrag Kommunen ska enligt de allmänna råden i sin årliga kvalitetsredovisning fatta beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Åtgärderna ska grunda sig på resultat och information från enheternas kvalitetsredovisningar, nyckeltal, externa bedömningar samt uppfattningar och värderande utsagor om verksamheten. Kommunen, förskolan, fritidshemmet respektive skolan bör i sin kvalitetsredovisning basera sina beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen på såväl avgränsade insatser och delresultat som den sammantagna informationen i kvalitetsredovisningen. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl skolverksamhet som förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Av reglementet framgår att Barn- och skolnämnd Lunds stad i samverkan med berörda nämnder ska upprätta kommunens kvalitetsredovisning. Lunds kommuns gemensamma kvalitetsredovisning är en sammanställning av gjorda kvalitetsredovisningar inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster och Utbildningsförvaltningen. Av naturliga skäl kan inte allt rymmas i en publikation av detta slag. Oftast blir det mera beskrivningar av kvantitativa värden som då får representera en del av kvaliteten i verksamheterna. Vill man som läsare ta del av enheternas processer, projektbeskrivningar och mjuka värden som ligger nära respektive enhet hänvisas till de bakomliggande kvalitetsredovisningarna. Utvärderingen har skett mot gällande målområden som är gemensamma för utbildning i Lunds kommun och som i stor utsträckning ansluter till innehållet i de nationella målen. Målområdena är som följer: Kunskap och kompetens: Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Lärandemiljö: Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. Valfrihet och demokrati: Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. Öppenhet: Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället Styrning och uppföljning: Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Hållbar utveckling: Skolan och förskolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Barngruppernas storlek: Barngrupperna i förskolan ska i regel inte vara större än 11 för de yngre barnen (1-2 år) och 16 för de äldre barnen (3-5 år). Antalet personal per grupp skall i regel vara 2,75 3

4 1. Återkopplingar av kommungemensamma åtgärder från kvalitetsredovisningen 2009 Mål 1 Kunskap och kompetens (Kunskaper/kunskapssyn) Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Prioriterade åtgärder: Tydliga och konkreta riktlinjer för övergångar mellan förskola grundskolagymnasieskola ska fastställas Kommentar: Förskolorna och skolorna inom Lunds kommun har generellt sett mycket goda resultat. Särskilt glädjande är att så stor andel elever är behöriga till nationella gymnasieprogram och att målet klart uppnåtts. Förslag till riktlinjer för övergångar är framarbetade. Bedömningsunderlag och redovisningsmetoder ska utvecklas för att användas i framtida uppföljningar av kvaliteten i respektive förskola Kommentar: En av förvaltningarna har använt en skattningsmodell för en tredjedel av förskolorna för att mäta kvalitén utifrån läroplansmålen. Ett kommungemensamt uppdrag har inletts med avsikt att arbeta fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete och metoder för att visa kvaliteten. Uppdraget fokuserar inte enbart på förskolan utan gäller även grundskola och gymnasieskola. Arbetet kring elevers inflytande på sitt eget lärande ska tydliggöra mål och betygskriterier, utveckla utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen (IUP) Kommentar: Utvärderingar visar att eleverna måste bli mer delaktiga i lärprocessen och få ännu bättre kännedom om målen. Dessutom bör utvecklingsarbetet samordnas metodmässigt mellan de olika verksamhetsformerna kring bedömning för att få ökad likvärdighet. Projekt Unik har börjat implementeras och förväntas skapa bättre möjligheter för ökat inflytande på lärandet. Åtgärdsprogrammen ska utvecklas med särskilt fokus på koppling till de mål i läroplanen respektive kursplan som eleven har svårigheter att nå Kommentar: I verksamheternas underlag framgår att vissa åtgärdsprogram fortfarande saknar klara kopplingar till de mål som eleverna har svårighet att nå. Utbildning i form av workshops planeras och uppdatering av stödmaterial kommer att ske inför Skola Mål 2 Lärandemiljö (Arbetsmiljö) Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor Prioriterade åtgärder: LUNK-enkäten ska årligen revideras och genomföras Kommentar: En förvaltningsövergripande grupp reviderar denna enkät årligen. Målet kommer att följas upp i återkommande trivselenkäter och arbetet mot alla former av diskriminering och kränkande behandling fortsätter genom det kontinuerliga utvecklingsarbetet kring planerna mot kränkande behandling och likabehandling. 4

5 Analysen av resultatet ska på ett bättre sätt implementeras i verksamheterna än hittills Kommentar: Verksamheten analyserar LUNK-enkäten på enhetsnivå i betydligt större omfattning än tidigare. Dock kan detta arbete belysas ytterligare i kvalitetsredovisningsarbetet. Arbetet med att förbättra den pedagogiska inne- och utemiljön ska prioriteras. Kommentar: Många har satt fokus på den pedagogiska miljön inom ramen för sitt kvalitetsutvecklingsområde. Utemiljön används allt oftare som ett pedagogiskt lokalalternativ. Här föreligger ett intressant utvecklingsområde, där allt fler enheter ser möjligheterna att använda utemiljön med ett mer kreativt och pedagogiskt synsätt. Överlag har man kommit längre med detta arbete inom förskolan bl.a. i form av Reggio Emilia inspirerat arbetssätt samt förvaltningsövergripande fortbildningsinsatser. Mål 3 Valfrihet och demokrati samt Öppenhet (Demokrati) Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan Prioriterad åtgärd: Barnens och elevernas inflytande på sitt lärande ska utvecklas genom en högre delaktighet i lärprocessen Kommentar: I grundskolan och gymnasiet är det formaliserade inflytandet fortsatt högt (elevråd, klassråd, etc) medan det informella inflytandet måste öka ytterligare, det vill säga att eleverna ska få mer inflytande över sitt eget lärande. Genom att olika digitala verktyg används i högre grad finns förutsättningarna för ökad delaktighet. Mål 4 Styrning och uppföljning (Styrprocesser) Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras Prioriterad åtgärd: Kvalitetsredovisningarna ska i högre grad ligga till grund för beslut om utveckling och förbättring av verksamheten Kommentar: Den årliga pedagogiska rapporten i form av kvalitetsredovisningen i förskola och skola sammanfattar det gångna årets pedagogiska resultat och planering av verksamhetsutvecklingen. Denna kvalitetsredovisning och process bör i ännu högre grad vara underlag för beslut i verksamheten men vi kan konstatera en tydlig positiv utveckling inom detta område. 5

6 Mål 5 Hållbar utveckling (Livsmiljö/hållbar utveckling) Skolan och förskolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt Prioriterad åtgärd: Arbetet med lärande för hållbar utveckling ska vara högt prioriterat Målet för andelen ekologiska livsmedel 40 % för 2012 i LundaEko har redan uppnåtts men strävan är högre än så. Ett växande antal förskolor och skolor prioriterar miljöarbetet högt men fortfarande krävs fortsatta insatser för att kommunen skall nå målet att 50 % skall vara miljöcertifierade. Verksamheten har ytterligare utvecklat begreppet till att inte enbart arbeta utifrån ett miljömässigt perspektiv utan att mera utgå ifrån ett hållbart samhälls-, lärande- och värdegrundsperspektiv. Vid flera förskolor och skolor pågår en ansökningsprocess gällande miljöcertifiering. Ett projekt med fokus på lärande för hållbar utveckling som kan nämnas är Öresundsklassrummet där Lunds kommun även samarbetar med Malmö stad och Köpenhamns kommun samt universitet/högskola. Mål 6 Barngrupperna i förskolan ska i regel inte vara större än 11 för de yngre (1-2 år) barnen och 16 för de äldre barnen (3-5 år). Antal personal per grupp skall i regel vara 2,75. Prioriterad åtgärd: Barngruppsmätningar med tillhörande analys ska genomföras regelbundet I Lund är barngruppsstorlekarna mindre och personaltätheten hög i jämförelse med både riket och jämförbara städer. Förskolorna arbetar mycket med barnen i olika gruppkonstellationer för att anpassa gruppstorleken utifrån verksamhetens innehåll vilket innebär ökad flexibilitet och möjlighet till större inflytande för barnen. Redovisning av barngruppernas storlek sker kontinuerligt. Under året har tendensen varit att barngruppernas storlek har ökat något i Lunds kommun. 6

7 2. Förutsättningar 2010 Varför kvalitetsredovisning Staten ålägger varje kommun och varje förskola och skola att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisning sker både på verksamhetsnivå och på förvaltningsnivå. Det är en process vars huvudsyfte är skolutveckling samtidigt som den ska ge relevant information till alla intresserade. Kvalitetsarbetet är en kontinuerlig process med en årlig redovisning i skriftliga kvalitetsredovisningar. Dessa upprättas per enhet, område/skolområde, förvaltning och kommun som omfattar verksamheter i offentlig regi för barn och elever beslutades en ny skollag där kravet på en årlig kvalitetsredovisning försvinner och ersätts av ett krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lite om Lund Lund präglas till stor del av universitetet, som ett internationellt centrum för utbildning, forskning och utveckling. Universitetet har drygt studenter och fler forskare än något annat skandinaviskt universitet. Detta kombineras i Lund med ett starkt forskningsbaserat globalt näringsliv. Den stora rörligheten hos studenter, forskare och våra kommuninvånare bidrar till att skapa mångfald och göra Lund till en mötesplats för dialog och engagemang. Den kreativitet och idérikedom som finns har varit en förutsättning för utvecklingen och har också kommit att karakterisera staden I kommunen bor drygt invånare varav en stor andel är högskoleutbildade. Antalet invånare växer kontinuerligt och ställer krav på nybyggnationer och ett flexibelt utnyttjande av befintliga byggnader. Lunds kommun blev rankad som nr fyra i Lärarförbundets årliga ranking av Sveriges bästa skolkommuner. Sedan tillkomsten av utmärkelsen har Lund alltid varit rankad bland de fem bästa och flera gånger som nummer ett. Under 2010 var ca barn och ca elever placerade inom förskoleverksamhet/pedagogisk omsorg respektive grundskola i Lunds kommun. I gymnasieskolorna fanns ca elever. Obligatoriska grundsärskolan hade 165 elever och gymnasiesärskolan ca 100 elever. Skolväsendet i Lund är organiserat under tre nämnder; Barn- och skolnämnderna Lunds stad, Lund Öster och Utbildningsnämnden. Barn- och skolnämnderna Lunds stad och Lund Öster ansvarar för verksamhet i åldrarna 1-16 år, d v s förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem (6-9) år, fritidsklubbar (10-12 år), förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor. Barn- och skolförvaltning Lunds stad Barn- och skolnämnd Lunds stad har en organisation med åtta skolområden inom Lunds tätort. Skolområdena ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. Dessutom finns S:t Hansgården med fritidsklubb och öppen verksamhet. Utöver de åtta skolområdena finns Lunds skolors resurscentrum, Lsr, som ansvarar för mottagande av elever i särskolan och Välkomsten som tar emot nyanlända elever. Verksamheterna som ingår i Lsr är fem resursskolor(särskilda undervisningsgrupper) som tar emot de elever som har de största svårigheterna i skolarbetet. Inom Lsr finns också Höjebroskolan, Stenröseskolan, Lasarettsskolan och BUP-skolan. 7

8 Lsr svarar också för handledning och konsultation till skolor inom båda skolförvaltningarna i kommunen. Lunds stad ansvarar också för specialverksamhet för bland annat döva barn/elever, nyanlända barn, barn med svår allergi samt uteförskolor. Det finns också en dygnetrunt-förskola med öppethållande alla dagar hela året. I grundskolorna finns också lokalt integrerade grupper med autistiska elever. Barn- och skolförvaltning Lund Öster Lund Öster ansvarar för förskola och grundskola i den östra delen av Lunds kommun. Verksamheten är organiserad i fyra geografiska områden Genarp, Veberöd, Dalby/Torna Hällestad och Södra Sandby/Revinge. Fyra ledningsteam leder verksamheten, ett för varje geografiskt område. På en förskola arbetar man särskilt med språksvaga barn och det finns lokalt integrerad grupp (LIG) för elever med särskilt stora svårigheter på en skola. Inom nämndens ansvar finns också Naturskolan som är en pedagogisk resurs för hela kommunen Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden ansvarar för internationell grundskola, gymnasieutbildning inklusive gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning inklusive undervisning i svenska för invandrare och särvux. Dessutom ingår personalorganisation för modersmålsstöd och modersmålsundervisning för hela skolväsendet, samordnande skolhälsovård, skolväsendets verksamhetssystem samt vara kommunens kontaktnämnd gentemot de enskilda förskolorna och fristående skolorna. Utbildningsnämnden ansvar för att medborgare i samverkanskommunerna har tillgång till utbildning i Lund inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Tabell: Verksamhetens omfattning förskola/skola per förvaltning och skolområden 2010 LUNDS KOMMUN Förskola Grundskola Skolområden Lunds stad antal barn antal elever Centrum/Väster Gunnesbo/Nöbbelöv Järnåkra/Klostergården Kloster, inkl 78 pl i ped oms Lerbäck/Stångby Östratorn/Linero Norra Fäladen Tuna Team inom Lund Öster Dalby, inkl 24 i ped oms Genarp, inkl 50 i ped oms Södra Sandby Veberöd, inkl 15 i ped oms Totalt förskola/grundskola GY/Komvux Utbildningsförvaltningen Komvux, helårsstudieplatser* 358 Externa anordnare, helårsstu

9 dieplatser* Komvux Sfi 600 Gymnasieskolor och program Antal elever Katedralskolan; Handels- och administration-, International Baccalaureate Diploma-, Naturvetenskaps- och Samhällsprogrammen 1172 Polhemskolan; Energi-, Estetiska- Hantverks-, Idrotts-, Individuella-, Naturvetenskaps- Samhällsvetenskaps- och Tekniikprogrammen 2000 Spyken, Bygg-,Estetiska-, Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammet 1265 Vipan; Bageri/konditori och Livsmedels-, Barn- och fritids-,el-, Handels-och administrations-, Hotell-och restaurang-, Medie-,Omvårdnads-, Samhällsvetenskaps-, Teknikprogrammet Samt specialutformade program 1230 Gymnasiesärskola 98 Totalt antal gymnasieelever 5765 * En helårsstudieplats är samma sak om 800 poäng 9

10 3. Utbildningsresultat Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Förskolan Måluppfyllelse gentemot strävansmålen Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgen blir mer och mer integrerad som en naturlig del av barnets hela dag. Närvaromätningar har genomförts två gånger om året tom ht Skolan Skolresultaten redovisas på följande sätt: För årskurs 3 redovisas: Uppnått målen samt nationella prov i matematik och svenska - BSN Lunds stad Uppnått målen i matematik och svenska BSN Lund Öster För årskurs 5 redovisas: Uppnått målen samt nationella prov i matematik, svenska och engelska BSN Lund stad Uppnått målen i matematik, svenska och engelska BSN Lund Öster Uppnått målen i övriga ämnen För årskurs 9 redovisas: Nationella prov i förhållande till betyg i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i jämförelse med Salsa Genomsnittligt meritvärde i jämförelse med Salsa Genusperspektiv på meritvärdet Andel elever behöriga till gymnasiet/genomsnittligt meritvärde/andel som nått alla målen i alla ämnen Gymnasiet och komvux För gymnasiet redovisas: Genomsnittligt betygspoäng för samtliga betyg Andel elever med högskolebehörighet För komvux redovisas: Andel avslutade kurser på komvux Betyg på komvux för kursdeltagare som avslutat en kurs 10

11 Resultatredovisning Förskolan Förskolan har endast strävansmål medan skolan även har uppnåendemål. Inom förskolan är det därför inte barnens individuella resultat som utvärderas utan HUR personalen arbetar för att nå målen som är av vikt vid utvärderingen. Genom observationer, utvärderingar, intervjuer, utvecklingssamtal och dokumentationer av barnens arbete synliggörs pedagogernas arbete mot strävansmålen. Inom Lunds stad har en skattning av kvaliteten i förskolan gjorts genom en enkät baserad på läroplansmålen. Denna visar på mycket goda resultat. I Lund Öster rapporterar också förskolorna om en hög grad av måluppfyllelse Språk/Kommunikation: Förskolan har framgångsrikt arbetat med olika språkliga och kommunikativa uttrycksformer såsom musik, sång, dans rörelse, teater och film som utvecklat barnens fantasi, inlevelse, kommunikation och tänkande. Matematik och utforskande: Barnen arbetat med olika naturmaterial och fått konkreta upplevelser av form, volym, tyngd och storleksrelationer vilket varit gynnsamt för utvecklingen inom detta område. Leken och empatiförmåga: Lek och lärande har ett nära samband. I leken har barnen stimulerats till fantasi, inlevelse, kommunikation, förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnen har då också utvecklat en känsla för rätt och fel. Skolbarnsomsorg Skolområdena inom Lunds stad och teamen i Lund Öster arbetar utifrån varje områdes individuella förutsättningar vilket leder till en stor variation i hur innehållet i verksamheten utformas. Två gånger under läsåret genomfördes närvaro- och bemanningsmätningar på fritidshem och fritidsklubbar. Dessa mätningar visar en relativt konstant närvaroandel och personaltäthet inom verksamheten. 11

12 Årskurs 3 Detta var andra året lärarna tillämpade nationella mål i årskurs tre med tillhörande prov. Tabell: Måluppfyllelse och nationella prov åk 3 (Engelska, Svenska och Matematik) BSN Lunds stad Kommentarer: Generellt sett goda resultat både på nationella prov och i bedömningen av måluppfyllelsen utifrån målen i åk 3. I tabellen ovan ser vi i år igen också stor överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och måluppfyllelse. Den tendens som finns pekar dock på att ännu fler elever når målen från det att nationella proven genomförs tills det att bedömningen av måluppfyllelsen görs i slutet på läsåret. Vi kan dock konstatera att måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan skolområdena. För skolområdena Norra Fäladen, Gunnesbo/Nöbbelöv, Centrum/Väster och Lerbäck (gäller svenska) är måluppfyllelsen mycket hög. På övriga skolområden bedöms måluppfyllelsen i jämförelse med riksperspektiv (delprovsredovisning) som hög. Vi kan också konstatera att måluppfyllelsen inom Kloster och Järnåkra/Klostergården visar en mycket positiv trend gällande måluppfyllelsen i svenska i jämförelse med fjoråret. 12

13 Hagalundskolan Nyvångskolan Revinge skola Byskolan Genarps skola Uggleskolan Österskolan Torna Hällestad skola Häckebergaskolan Svaleboskolan Idalaskolan Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010 Lunds kommun Tabell: Måluppfyllelse åk 3 (Engelska, Svenska och Matematik) BSN Lund Öster SKOLÅR 3 Totalt antal elever i skolår ANTAL ELEVER SOM UPPNÅT T MÅLEN I Matematik Svenska Svenska som andraspråk Kommentarer: Även eleverna som tillhör teamen inom Lund Öster visar på god eller mycket god måluppfyllelse i förhållande till riksperspektivet. 13

14 Årskurs 5 De nationella proven för årskurs 5 i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, ingår i det nationella provsystemet. Syftet med proven är att konkretisera kursplanens mål och vara ett stöd för lärarens bedömning om eleven uppnått målen. Proven har även en diagnostisk funktion och ska visa på elevens starka och svaga sidor i ämnet. Resultaten på de nationella proven ska kunna ge underlag för analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och nationell nivå. Proven ska också bidra till en ökad måluppfyllelse. Tabell: Nationella prov och måluppfyllelse åk 5 (Engelska, Svenska/Svenska som andra språk och Matematik) BSN Lunds stad Kommentarer: I matematik är resultatet samma som Resultatet i svenska/svenska som andraspråk (91 %) är hela tre procentenheter högre än I engelska ser vi en minskning av andelen som uppnått målen (92 %) med tre procentenheter i jämförelse med resultatet för Sticker ut i positiv bemärkelse gör skolområdena Centrum/Väster, Tuna och Lerbäck/Stångby som alla ligger klart över snittet för andel elever som nått målen i både matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Andelen som nått målen vid slutet av årskurs 5 14

15 överensstämmer precis med andelen godkända på de nationella proven förutom i engelska där resultatet är en procentenhet högre på de nationella proven. Andelen som nått målen vid slutet av årskurs 5 överensstämmer nästan exakt med andelen godkända på de nationella proven. Tabell: Måluppfyllelse åk 5 i övriga ämnen läsåret 09/10 inom Lunds stad Antalet elever som uppnått målen resp ej uppnått målen. Eum = Ej uppnått målet Um = Uppnått målet Kommentarer: Överlag mycket god måluppfyllelse men till skillnad mot 2009 så är det idrott och hälsa som sticker ut negativt och de mer teoretiska som naturorienterande och samhällsorienterande ämnena visar på ett mycket bättre resultat än förra året. Nämnas bör att ämnet, idrott och hälsa, är granskat av Skolinspektionen under 2010 och därmed också mycket uppmärksammat. Idrott och hälsa behöver särskilt följas upp nästkommande år. 15

16 Revinge skola Byskolan Genarp Hagalundskolan Österskolan Uggleskolan Svaleboskolan Nyvångskolan Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010 Lunds kommun Tabell: Resultat av bedömning av måluppfyllelse i grundskolans år 5 (alla ämnen) BSN Lund Öster SKOLÅR 5 Totalt antal elever i skolår ANTAL ELEVER SOM UPPNÅTT MÅLEN I Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterande ämnen (ämnesblock) Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen (ämnesblock) Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Kommentar: Den grupp elever som har svårigheter att nå målen i år 5 är liten och får särskilt stöd i sitt fortsatta lärande. Vid jämförelse med tidigare års redovisningar är antalet elever som inte nått målen i engelska och svenska relativt oförändrade medan antalet som inte nått målen i matematik är något lägre 2010 än tidigare år. Övriga ämnen har inte redovisats tidigare. Även inom Lund Öster ser vi att eleverna har något lägre måluppfyllelse i de teoretiska ämnena än i de praktisk estetiska. Kommunen visar goda resultat när det gäller måluppfyllelsen i matematik, svenska och engelska. Både Lunds stad och Lund Öster redovisar högst måluppfyllelse i engelska och lägst i svenska. 16

17 Årskurs 9 För elever i årskurs 9 finns både nationella prov och slutbetyg. De nationella proven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper och vara ett stöd vid betygsättningen. Proven används också för att göra bedömningar så likvärdiga som möjligt över landet. Ämnesproven mäter viktiga delar men inte allt. För att sätta betyg måste läraren alltid ha ett bredare betygsunderlag än de nationella proven. Därför förekommer skillnader mellan provresultaten och slutbetygen. Om skillnaderna är stora eller genomgående högre eller lägre för eleverna är det viktigt att analysera desamma. Tabell: Nationella prov i åk 9 i förhållande till betyg i matematik, svenska och engelska Källa: Skolverkets databas Matematik Antal Antal elever med Andel (%) elever med lägre, lika elever provbetyg och slutbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,4 Lund, kommunala , Fäladsgården ,8 Fågelskolan , ,6 Genarps skola , ,4 Gunnesboskolan , ,9 Järnåkraskolan , ,7 Killebäckskolan ,4 Lerbäckskolan ,2 88 8,5 Nyvångskolan ,2 87 9,6 Svaleboskolan , ,7 Svaneskolan Tunaskolan ,6 Vikingaskolan Östratornskolan ,9 86 6,6 17

18 Svenska Antal Antal elever med Andel (%) elever med lägre, lika elever provbetyg och slutbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget Lägre Lika Högre Riket, Samtliga , ,9 Lund, kommunala ,7 78,8 18,4 Fäladsgården , ,8 Fågelskolan ,7 28,3 Genarps skola ,5 70,9 23,6 Gunnesboskolan ,6 78,9 15,5 Järnåkraskolan ,8 80,7 14,5 Killebäckskolan Lerbäckskolan ,4 74,4 21,1 Nyvångskolan ,2 80,2 17,6 Svaleboskolan ,8 79,2 18,1 Svaneskolan ,8 10,2 Tunaskolan , ,8 Vikingaskolan ,4 17,6 Östratornskolan ,4 87,5 11,1 Engelska Antal Antal elever med Andel (%) elever med lägre, lika elever provbetyg och slutbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,5 84 9,2 Lund, kommunala ,2 89 4,9 Fäladsgården ,9 92 2,9 Fågelskolan ,1 82 1,8 Genarps skola ,1 87 1,9 Gunnesboskolan ,5 75 7,5 Järnåkraskolan ,4 94 1,1 Killebäckskolan ,1 89 9,3 18

19 Lerbäckskolan ,2 Nyvångskolan ,2 90 6,4 Svaleboskolan ,8 92 5,6 Svaneskolan ,2 87 7,2 Tunaskolan ,7 91 4,7 Vikingaskolan Östratornskolan ,1 88 2,6 Kommentarer: De nationella proven ska vara stöd för betygsättningen. Lärarens betygsättning utgår ifrån en bedömning av elevens prestationer och kvaliteter utifrån betygskriterierna. Bedömningar måste göras i många sammanhang varav provsituation är en. Det är mer vanligt att elever får ett höjt än ett sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyg i ämnena svenska och matematik För ökad samstämmighet är det viktigt att lärare fortsätter att diskutera betygsättningsfrågor, inte bara inom skolan utan även med andra skolor. I riket får nästan 8 elever av 10 samma slutbetyg som resultatet på de nationella proven vilket synes vara relevant. Men det är vanligare att elever får ett höjt än ett sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyg. I riket år 2010 var det 19,4 % som fick högre betyg och 3,5 % som fick lägre betyg. Motsvarande siffra för Lund var att 12,0 % fick högre och 4,4 % fick lägre betyg. I jämförelse med riket kan konstateras att Lunds elever totalt avviker med ca 8 procentenheter i förhållande till riket. Det innebär att eleverna i Lunds kommun får lägre betyg i förhållande till nationella proven jämfört med betygssättningen i riket. Tabeller nedan Statistik utvisande resultat från åk 9 finns att hämta via Skolverkets hemsida. Här kan analyser av skolornas resultat ske utifrån resultat både inom kommunen och mellan kommuner och riket. Uppgifter finns bl a om andelen av elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde (summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg där G=10 p, VG=15 p, MVG=20p, Maxvärde = 320 p). För gymnasiet gäller genomsnittligt betygspoäng för samtliga betygsatta kurser (IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20 Maxvärde = 20). För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat ett analysverktyg benämnt SALSA som tar hänsyn till de bakgrundsfaktorer som forskning visat är de mest avgörande faktorerna för elevers resultat. Dessa bakgrundsfaktorer är föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolor betygsresultat avseende andelen elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I de följande tabellerna har man räknat fram ett modellberäknat värde som är det resultat man kan förvänta sig utifrån bakgrundsvariablerna föräldrars utbildningsnivå, utländsk 19

20 bakgrund och kön. Elevernas verkliga slutresultat framgår också. En positiv avvikelse innebär att ett bättre resultat uppnåtts än vad man kunde förvänta sig utifrån bakgrundsfaktorerna i Salsa Tabell: Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen i förhållande till Salsa läsåren 2005/ /2010 Källa: Skolverkets databas Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands födda i Sverige Föräldrars Andel elever som sammanvägda uppnått målen utbildningsnivå Modellberäknat värde Avvikelse/ Residual Årtal Rikssnitt 51% 7% 9% 2,21 76% 2010 Rikssnitt 52% 7% 9% 2,21 77% 2009 Rikssnitt 52% 7% 8% 2,2 77% 2008 Rikssnitt 51% 7% 6% 2,17 76% 2007 Rikssnitt 51% 7% 6% 2,16 76% 2006 Lund 50% 8% 10% 2,57 89% 88% Lund 54% 6% 10% 2,54 87% 88% Lund 53% 7% 10% 2,53 88% 87% Lund 52% 7% 7% 2,53 87% 85% Lund 52% 7% 9% 2,51 87% 84% Avvikelse: Avrundningsproblematik i tabellen ovan Kommentar: Andelen elever som uppnått målen ökar försiktigt men förväntningarna har ökat successivt de sista fem åren. Första året på länge då måluppfyllelsen i förhållande till förväntningarna inte minskat. 20

21 Tabell: Genomsnittligt meritvärde i förhållande till Salsa läsåren 2005/ /2010 i åk 9 Källa: Skolverkets databas Andel Andel elever med utländsk bakgrund Föräldrars Faktiskt Modellberäknat Avvikelse/ pojkar sammanvägda genomsnittligt värde Residual födda utomlands födda i Sverige utbildningsnivå meritvärde Årtal Rikssnitt 51% 7% 9% 2, Rikssnitt 52% 7% 9% 2, Rikssnitt 52% 7% 8% 2, Rikssnitt 51% 7% 6% 2, Rikssnitt 51% 7% 6% 2, Lund 50% 8% 10% 2, Lund 54% 6% 10% 2, Lund 53% 7% 10% 2, Lund 52% 7% 7% 2, Lund 52% 7% 9% 2, Avvikelse: Avrundningsproblematik i tabellen ovan Kommentar: Det kan konstateras att förväntningarna är fortsatt de högsta sedan 2003 medan resultatet för första året på länge. Tabell: Jämförelse mellan andelen elever i åk 9 med betyg i alla ämnen och förväntad andel enligt SALSA för år läsåret 2009/2010 Källa: Skolverkets databas Skola Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands födda i Sverige Föräldrars Andel elever som sammanvägda uppnått målen utbildningsnivå Modellberäknat värde Avvikelse/ Residual Rikssnitt 51% 7% 9% 2,21 76% Fågelskolan 56% 11% 18% 2,61 82% 87% -5 Fäladsgården 47% 17% 28% 2,56 80% 82% -3 Genarps skola 62% 2% 0% 2,39 87% 85% 2 Gunnesboskolan 51% 6% 15% 2,51 95% 87% 8 Järnåkraskolan 57% 8% 11% 2,66 86% 90% -4 Killebäcksskolan 46% 3% 5% 2,36 94% 85% 9 Lerbäckskolan 46% 15% 1% 2,68 89% 89% -1 Nyvångskolan 53% 4% 2% 2,52 86% 89% -3 Svaleboskolan 49% 3% 1% 2,3 88% 83% 5 Svaneskolan 45% 4% 7% 2,62 90% 93% -2 Tunaskolan 48% 9% 6% 2,86 94% 97% -3 Vikingaskolan 35% 9% 43% 2,2 78% 75% 3 Östratornskolan 52% 5% 15% 2,79 96% 96% 0 21

22 Avvikelse: Avrundningsproblematik i tabellen ovan Kommentar: Sex skolor lever upp till förväntningarna eller bättre i förhållande till Salsa, vilket är samma resultat som Nio av tretton skolor har dock förbättrat sitt resultat, två skolor har samma resultat och tre har försämrat sitt resultat jämfört med Tabeller nedan: Jämförelse av åk 9 genomsnittligt meritvärde och förväntade genomsnittliga meritvärde enligt SALSA för läsåret 2009/2010 Källa: Skolverkets databas Skola Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Föräldrars Faktiskt Modellberäknat värde sammanvägda genomsnittligt Avvikelse/ Residual födda utomlands födda i Sverige utbildningsnivå meritvärde Rikssnitt 51% 7% 9% 2, Fågelskolan 56% 11% 18% 2, Fäladsgården 47% 17% 28% 2, Genarps skola 62% 2% 0% 2, Gunnesboskolan 51% 6% 15% 2, Järnåkraskolan 57% 8% 11% 2, Killebäcksskolan 46% 3% 5% 2, Lerbäckskolan 46% 15% 1% 2, Nyvångskolan 53% 4% 2% 2, Svaleboskolan 49% 3% 1% 2, Svaneskolan 45% 4% 7% 2, Tunaskolan 48% 9% 6% 2, Vikingaskolan 35% 9% 43% 2, Östratornskolan 52% 5% 15% 2, Avvikelse: Avrundningsproblematik i tabellen ovan Kommentarer: Sju skolor lever upp till förväntningarna eller bättre vilket är lika många som Förväntningarna från Salsa ligger mellan 257 och 217 poäng för det genomsnittliga meritvärdet. Bäst resultat i förhållande till förväntat värde visar Svaleboskolan och Genarps skola. Notera att alla skolor utom Vikingaskolan (samma meritvärde som rikssnittet) har ett genomsnittligt meritvärde som klart överstiger rikssnittet. Sju skolor har förbättrat sitt resultat, en skola har samma resultat och fem skolor har sämre resultat jämfört med

23 Tabell: Genusperspektiv på meritvärdet i Lunds kommunala skolor år Källa: Skolverkets databas Medelmeritvärde Flickor Pojkar Båda könen 2002/ / / / *2006/ *2007/ *2008/ *2009/ * Värdet visar hela Lunds kommun och inte som i övriga tabelluppgifter endast kommunala skolor Kommentarer: Samma mönster i Lund som i övriga riket beträffande resultaten från ovan redovisade läsår, vilket innebär att flickor presterar bättre än pojkar. Tittar man på det senaste läsåret (8 meritpoängs skillnad) och jämför med åren innan ser vi en positiv avvikelse med minskade skillnader mellan pojkar och flickor. Tabell nedan För att bli behörig att ansöka till gymnasieskolans nationella program krävs godkänt i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Tabell: Genomsnittligt meritvärde, andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program och andel som nått målen i alla ämnen år 2010 Källa: Skolverkets databas Andel behörig till nationellt program Skolor Antal elever Genomsnittligt meritvärde Fågelskolan ,8 90,3 82,3 Fäladsgården , ,6 Genarps skola ,1 96,4 87,3 Gunnesboskolan ,7 98,8 95 Järnåkraskolan ,6 92,7 86,5 Killebäckskolan ,1 Lerbäckskolan ,1 95,8 88,5 Nyvångskolan ,7 93,8 85,6 Svaleboskolan ,9 93,2 87,8 Svaneskolan ,5 94,2 90,3 Tunaskolan ,4 97,7 94,3 Vikingaskolan ,9 78,3 78,3 Östratornskolan ,9 97,5 96,2 Andel som nått målen i alla ämnen Kommunens skolor ,7 94,2 88,7 Riket ,8 88,2 76,6 23

24 Kommentarer: För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fyra skolor har över 94% som nått alla målen. Det är sex skolor som ligger över 95 % när det gäller behörighet till nationellt program. Genomsnittsresultatet för Lunds skolor är i allmänhet mycket högt, vilket innebär fortsatt goda resultat. 24

25 Båda könen Flickor Pojkar Båda könen Flickor Pojkar Båda könen Flickor Pojkar Båda könen Flickor Pojkar Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010 Lunds kommun Gymnasieskolans resultat Tabell: Genomsnittligt betygspoäng för samtliga betyg Lå 06/07 Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Kommunala gy. 15,1 15,6 14, , ,9 15,4 14,4 Katedral 16,3 16, , , ,5 16,7 16,4 Polhem 14, ,3 14, , ,4 14,9 14 Spyken 16, ,7 16, , ,6 16,4 14,8 Vipan 13,4 14,2 12,1 12, , ,3 12,8 11,7 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene EOS) Kommentarer: Maximal betygspoäng om slutbetyget enbart innehåller MVG-betyg i alla ämnen är 20,0. Genomsnittlig betygspoäng för slutbetyget beräknas genom att för varje kurs i slutbetyget multiplicera värdet av betyget på kursen (MVG=20, VG=15 och G=10). Genomsnittlig betygspoäng för de kommunala gymnasieskolorna, båda könen, ligger fortfarande högt men har sjunkit ytterst marginellt under de senaste tre åren. Sett till enskilda skolor är variationen mellan åren större. Flickornas genomsnittliga betyg för elever som avslutat sin utbildning våren 2010 låg på 15,4 vilket är en mycket marginell minskning från föregående år. Pojkarnas genomsnittliga betyg ligger på 14,4 vilket är på samma nivå som föregående år. Lundaelevernas resultat är mycket goda i förhållande till genomsnittet i riket, där den genomsnittliga betygspoängen för båda könen var 14,0. Uppdelat på kön hade flickorna en genomsnittlig betygspoäng om 14,7 och pojkarna 13,3. Tabell: Andel elever, båda könen, med högskolebehörighet i slutbetyget lå 07/08 lå 08/09 lå 09/10 Kommunala gy. 90,7 91,4 92,0 Katedral 92,5 98,1 97,8 Polhem 92,4 90,6 91,2 Spyken 96,6 96,7 97,1 Vipan 79,1 79,0 77,8 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene EOS) Kommentarer: Totalt sett har andelen högskolebehöriga lundaelever på de kommunala gymnasieskolorna ökat de två föregående åren, trots att nivåerna redan tidigare var höga. Totalt är det 92 % av eleverna som har ett slutbetyg med högskolebehörighet. Motsvarande siffra för hela landet är för %. 25

26 Tabell: Komvux kursdeltagare i kurser som påbörjades under våren 2008, 2009 och 2010 (ej prövningar) Våren 2008 Våren 2009 Våren 2010 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Avslutad % % % Avbrott % % % Pågående % % % Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene EOS) Samordningsenheten (extern utbildning) kursdeltagare (lundabor) i kurser som påbörjades under våren 2009 och 2010 Våren 2009 Våren 2010 Antal Procent Antal Procent Avslutad % % Avbrott % % Pågående % % Källa: Procapita Kommentarer: Antalet avbrott ökade från 6 % 2008 till 30 % under 2009 och har nu minskat igen under 2010 till 25 %. Antalet avbrott på Samordningsenheten - extern utbildning var under % och minskade under 2009 till 10 %. En förklaring till den stora skillnaden mellan avbrott på Komvux och Samordningsenheten - extern utbildning kan vara att sedan våren 2009 fördelas de sökande upp mellan Komvux och externa anordnare beroende på tidigare skolgång. Till Komvux hänvisas studerande som ännu inte har grundläggande behörighet medan studerande med grundläggande behörighet hänvisas till externa anordnare. Fördelningen sker av ekonomiska skäl. Betyg för kursdeltagare på Komvux som avslutat kurser, våren 2008, 2009 och 2010 (ej prövningar) Våren 2008 Våren 2009 Våren 2010 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Minst G % % % MVG % % % VG % % % G % % % Ej godkänd % % % Källa: Lunds skolstatistik (Hypergene EOS) 26

27 Betyg för kursdeltagare på Samordningsenheten - extern utbildning, som avslutat kurser, våren 2009 och 2010 Våren 2009 Våren 2010 Antal Procent Antal Procent Minst G % % MVG % % VG % % G % % Ej godkänd % % Källa: Procapita Kommentarer: Andelen ej godkända kursdeltagare på Komvux har under 2010 ökat med två procentenheter till 19 %. På Samordningsenheten - extern utbildning var andelen ej godkända under samma period 14 %, vilket är samma nivå som föregående år. 27

28 4. Kvalitetsområden Arbetet med att förbättra kvaliteten och måluppfyllelsen har flera faser som länkar i varandra. Det är viktigt att se hela kedjan och att varje del i denna är beroende av den förra och påverkar den senare delen. Sett över en längre tidsperiod ingår det att kartlägga verksamheten för att identifiera områden som är särskilt angelägna att förbättra. (AR Skolverket) Kvalitetsredovisning i förskola och skola är den årliga pedagogiska rapport som sammanfattar det gångna årets pedagogiska resultat och planering av verksamhetsutveckling. Tidigare har särskilda kommungemensamma redovisningsområden angetts. Läsåret hade som gemensamt tema Inflytande över lärandet, läsåret var temat Kunskap, lärande och färdigheter och läsåret redovisades Hälsa och miljö. Läsåret 2007/2008 hade kommunen inget redovisningstema. Vi valde då att poängtera att kvalitetsredovisningen ska vara ett processinriktat instrument med fem valbara kvalitetsområden, baserade på fullmäktigemålen i Lunds kommun. De valda kvalitetsområdena kan sträcka sig över ett eller flera år, men ska också kunna justeras vid förändrade behov. Arbetet med kvalitetsredovisningen är den grund man kan förlita sig på i sin utvecklings- och verksamhetsplanering. Verksamheterna fokuserade alltså på inventeringsfasen läsåret 2007/2008. Målet var att skapa en högre delaktighet från personalens sida. Tidigare centrala val av kvalitetsområden har inte inneburit så hög grad av delaktighet. I omställningsfasen var det av vikt att förankra processen och låta inventeringsfasen få stor betydelse. Detta arbetssätt kännetecknade första årets kvalitetsarbete. Läsåret 2008/2009 inriktades på att förbättra arbetet med koppling mål - analys åtgärder. Läsåret 2009/2010r har verksamheterna ytterligare analyserat kvalitetsområdena, formulerat mål och föreslagit åtgärder. Även i årets process har det varit viktigt med samverkan mellan alla berörda parter. Ledordet i processen är alltså delaktighet. Ett förbättringsområde i sig är att få mer delaktighet av både elever och vårdnadshavare Uppdraget var att förhålla sig till kvalitetsområden förankrade i nedanstående fullmäktigemål: Kunskaper/kunskapssyn: Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Arbetsmiljö: Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. Demokrati: Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. Styrprocesser: Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Livsmiljö/Hållbar utveckling: Skolan och förskolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. 28

29 I arbetet med kvalitetsarbete förhöll sig verksamheterna till ovanstående mål/målområden. Ny skolplan antogs juni 2009 under pågående planering av kvalitetsutveckling. Detta innebär att revideringen av målområdena aktualiserades först till läsåret 2010/2011. Dessa målområden är Kunskap och kompetens, Lärandemiljö, Valfrihet och demokrati, Öppenhet, Hållbar utveckling, Styrning och uppföljning. 29

30 5. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ny lagstiftning trädde ikraft den 1 januari 2009 och likabehandlingsarbetet regleras för närvarande i två regelverk, Diskrimineringslagen och Skollagen (14 a kap. om kränkande behandling). Lunds kommun har tagit fram en checklista som utgår från regelverken (lagen om kränkande behandling och diskrimineringslagen) och är ett stöd till verksamheterna i kvalitetsarbetet. Checklistan gäller för förskola, grundskola och gymnasieskola i Lunds kommun. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som man behöver för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Den ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man planerar att påbörja och genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna under året har genomförts ska tas in i efterföljande års plan samt även redovisas i kvalitetsredovisningen. Checklistan och mallen för planen ger verksamheterna kontroll på att viktiga moment har genomförts. Total sett har antalet anmälningar till skolinspektionen ökat i likhet med landet i övrigt. En förklaring kan vara att anmälningsförfarandet har underlättats och att arbetet med dessa frågor synliggjorts. Lunds stad Sammanställningar av checklistorna visar på att ett aktivt arbete med likabehandlingsarbetet sker och de bekräftar att kartläggningar av riskfaktorer görs och att åtgärder följs upp. Men sammanställningarna visar också i Lunds stad på några områden som behöver utvecklas. För förskolans vidkommande handlar det om att fler av de äldre barnen bör delta i värdegrundsarbetet genom samtal kring barns rättigheter, intervjuer och övningar. Barnen har också svårt att förstå begreppen i lagstiftningen och behöver få dem förklarade för sig. Några förskolor har inte heller möjlighet att kvalitetssäkra alla barnböcker/sånger/lekar/dataspel så att de inte är könsstereotypa, osynliggörande eller normgivande. I grundskolan (stad) deltar de allra flesta elevrepresentanter i arbetet med likabehandlingsplanen men några skolor saknar elevrepresentanter i detta arbete. Det finns skolor som inte har gjort inventeringen av riskfaktorer utifrån diskrimineringsgrunderna och inte heller granskat studie- och arbetsmiljön inom- eller utomhus. Lund Öster Ett exempel på hur likabehandlingsarbete fungera inom Lund Öster är en förskola som redovisar några situationer som innebär risk för kränkning av barn på förskola: barn som har språksvårigheter, föräldrar talar nedsättande om andra barn, barn som är småväxta blir kommenterade/retade eller barn med funktionshinder. Förskolan har i planen diskuterat och föreslagit åtgärder med anledning av situationerna, genomfört dessa och på så sätt minimerat risken för upprepning. Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden har antagit, en för förvaltningens verksamheter övergripande likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Arbetet mot digitala kränkningar har varit ett gemensamt prioriterat område för förvaltningen under det gångna läsåret. Skolledare och personal som arbetar med likabehandlingsfrågor har deltagit i en gemensam föreläsning om digitala kränkningar. 30

31 6. Helhetsbedömning Verksamheterna inom förskola, grundskola och skolbarnsomsorg redovisar en hög måluppfyllelse vilken finns dokumenterad både i enheternas kvalitetsredovisningar och i den genomförda skattningsenkäten som riktades till ett urval av förskolorna. Fler utedagar, uteförskolor och Reggio Emiliainspirerade förskolor och skolor har inneburit större insikter för barnen och eleverna vad gäller hållbar utveckling. Det har gett många ingångar till övning i språk, matematik, naturkunskap, normer och värden, ansvar och inflytande. Användande av reflektionstid på många förskolor har skapat möjlighet för större samsyn, inflytande, utvärdering och utveckling. Inom grundskoleverksamheten har det gemensamma utvecklingsarbetet fördjupats kring kunskapssynen, dokumentation, bedömning, IUP och skriftliga omdömen. För att bl a öka elevernas inflytande på lärandeprocessen och tydliggöra kursplane- och läroplansmålen startade under året ett samarbete, tillika utvecklingsarbete i projekt Unik med syfte att samtliga elever ska få sina skriftliga omdömen och IUP i digital form samt att även lokala pedagogiska planeringar ska finnas i samma system. Flera möjligheter kan man redan nu se, som t ex digitaliseringen av IUP och skriftliga omdömen med hjälp av digtala verktyg. En annan möjlighet för de senare skolåren är den så kallade entill-en-satsningen, det vill säga en (1) dator per elev och lärare. Inom skolbarnsomsorgen i Lunds stad har ett flertal rektorer arrangerat en större fortbildningsinsats tillsammans med Malmö högskola. Denna satsning har höjt kompetens hos våra fritidspedagoger och påverkat kvaliteten positivt i våra fritidshem. Eleverna i Lunds gymnasieskolor och vuxenutbildning når generellt höga resultat som står sig väl i jämförelse med genomsnittet i riket. Genomsnittsbetyget för elever på de kommunala gymnasieskolorna har varit i stort sett oförändrat under de senaste åren. Resultaten för gymnasieskolor varierar något mellan åren men ingen entydig tendens kan ses. Vad som också står sig över åren är flickors högre genomsnittliga betygspoäng jämfört med pojkar. Även högskolebehörigheten bland eleverna i Lund når höga nivåer nationellt sett. 31

32 Målområdena Under varje nedanstående målområde har ett antal Åtgärder identifierats och föreslagits utan specifik rangordning. Under avsnittet Sammanfattning och slutsatser presenteras en eller flera åtgärder som särskilt prioriterats inför kommande år de s k Prioriterade åtgärderna Kunskap och kompetens (Kunskaper och kunskapssyn) Fullmäktigemål Resultat Indikator Jämförande mätetalsmål Mål 1 Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. 234,7 94,2 % 14,9 92,0 % Betygsresultat i form av genomsnittligt meritvärde Andel elever med behörighet till gymnasiet Genomsnittlig betygspoäng Andel elever med behörighet till högskolan >234,4 >94,4 % >14,9 91,4 % Bedömning Kommentar - förslag till åtgärder Klarar målet Klarar inte målet Klarar inte målet Klarar målet Fortsatt utvecklingsarbete kring kunskapssyn och bedömning. Ett ganska braresultat trots att endast två mål uppnåtts. Bedömning och betyg I förskolan förekommer inte betyg och bedömning av det enskilda barnet utan det är verksamheten som utvärderas, d v s hur personalen arbetar för att nå målen. En hög måluppfyllelse för förskoleverksamheten kan konstateras utifrån genomförda enkäter, dokumentationer och utvärderingar. Elevernas utveckling ska bedömas formativt av pedagogerna. I det pedagogiska uppdraget är sådan kontinuerlig uppföljning en nödvändighet för hög måluppfyllelse. Pedagoger följer elevernas utveckling och söker bekräftelse på att eleverna utvecklar förmågor och kunskaper på ett sätt som överensstämmer med det förväntade och önskade. I pedagogernas observationer ingår också att söka efter olika former av avvikelser. Samlade bedömningar av lärande och utveckling sker inför utvecklingssamtal, vid skrivande av IUP och skriftliga omdömen, samt vid bedömning av måluppfyllelse i olika skolår i grundskolan. Slutbetyg i skolår nio innehåller en bedömning av en rad förmågor och kunskaper. Gymnasieskolorna har under de senaste åren jobbat med att analysera relationen mellan betyg på nationellt prov och kursbetyg. Flera skolor har nya rutiner som gör det möjligt att analysera avvikelserna mer systematiskt jämfört med tidigare. De 32

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011 Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Bakgrund Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Beslut Tjörns kommun 471 80 Tjörn 2007-08-23 1 (4) Dnr 53-2006:3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:70 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Alvikenskolan F 6 Dalaskolan Norra

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Skolbeslut för grundskola

Skolbeslut för grundskola Beslut Bergsjö Centralskola Skolvägen 9 820 70 Bergsjö 2010-11-04 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Bergsjö Centralskola i Nordanstigs kommun 2010-11-05 Skolbeslut Tillsyn i Bergsjö Centralskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Beslut. 2011-06-30 Dnr 43-2010:5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun

Beslut. 2011-06-30 Dnr 43-2010:5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun Dnr 43-2010:5177 Beslut efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun 1 (4) Dnr 43-2010:5177 Täby kommun 183 80 Täby Rektorn vid Skarpängsskolan Ljungmyrsvägen 20-24 187 46 Täby Tillsyn i Skarpängsskolan

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016 Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp?

Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp? Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp? Karin Hedin Ingegerd Johansson Skolverkets enhet för utbildningsstatistik Statistik om skolan Vad finns det för

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14 Beslut Jensen College Education AB jakob.ladenstedt@jenseneducation.se lars.salbratt@jensengymnasium.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg Tillsyn av den

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Mölndals kommun

Utbildningsinspektion i Mölndals kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:81 Utbildningsinspektion i Mölndals kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskola Almåsskolan Balltorpsskolan

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun 2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun Flens Kommun 2015-01-01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Styrdokument... 2 Nationella mål... 2 Färdplan Flen 2014-17... 2 Strategidokumentet...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grums kommun

Utbildningsinspektion i Grums kommun Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3725 Utbildningsinspektion i Grums kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskolan Skolrapporter

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Sollentuna kommun bun@sollentuna.se Rektorn vid Djupdalsskolan, RH-enhet, Leskulla.carell@sollentuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Djupdalsskolan, RH-enhet, i Sollentuna kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer