Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2010"

Transkript

1 Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2010

2 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Doctors, Dental Hygienists and Dentists 2010 The National Board of Health and Welfare Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad oktober

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för att bedöma hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan av sjuksköterskor, barnmorskor och läkare, liksom tandvårdens tillgång och efterfrågan av tandhygienister och tandläkare på kort och lång sikt. Socialstyrelsen utför uppdraget inom ramen för det nationella planeringsstödet (NPS) och ska årligen rapportera de bedömningar myndigheten gör av den aktuella situationen och den framtida utvecklingen. Syftet med denna statistikrapport är att redovisa tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare den första november Statistiken är i huvudsak en uppdatering av statistik presenterad i tidigare rapporter. Socialstyrelsen har för avsikt att årligen uppdatera och publicera liknande statistik. Rapporten kommer att vara ett av underlagen till Socialstyrelsens bedömning av personaltillgången som ska lämnas till regeringen senast den 31 januari Rapporten har utarbetats av statistikern Hans Schwarz, verksam vid Socialstyrelsens avdelning för statistik och utvärdering. Eva Wallin Enhetschef Enheten för välfärdsanalys Avdelningen för statistik och utvärdering 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Regeringsuppdragets syfte och mål... 7 Metod för databearbetning... 8 Population... 8 Datakällor... 8 HOSP... 8 Övriga data från Socialstyrelsen... 9 LISA... 9 Övriga register på SCB... 9 Sambearbetning... 9 Definitioner Arbetsställe Näringsgren Ej folkbokförda Ej inkomst Hälso- och sjukvård (HoS) och tandvård (TV) Icke-legitimerade läkare Utbildade läkare Legitimationsår Offentlig och privat regi Region Specialisttjänstgöringsregion (ST-utbildningsregion) Saknar fullständigt personnummer Sysselsatt Pensionerad Övriga ej sysselsatta Långtidssjuka Arbetslösa Övriga Ålder Begränsningar och svagheter Personnummer saknas Läkare med nordisk legitimation Arbetsställe Legitimation Andra svagheter Skillnader mot tidigare rapporter Sekretess Tabellförteckning List of tables Swedish-English Glossary Terms used in the tables Licensed professions

6 Medical specialities Dental specialities Industrial sectors Within Health Care Outside of Health Care Within Dentistry Health Care Regions

7 Regeringsuppdragets syfte och mål Rapportens syfte är att publicera tillförlitlig nationell statistik avseende tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare samt även på legitimerade röntgensjuksköterskor. Statistiken ger underlag för bland annat beslut, planering, uppföljning och allmän samhällsinformation. 7

8 Metod för databearbetning Population Populationen består av personer med en legitimation som barnmorska, läkare, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare. I populationen ingår även personer med läkarutbildning som ännu inte har erhållit svensk legitimation men som kan anställas inom hälso- och sjukvården. Samtliga legitimerade återfinns i Socialstyrelsens register över hälsooch sjukvårdspersonal (HOSP). Utöver dessa inkluderas även utländska läkare utan svensk legitimation som har fått legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. (Dessa personer återfinns i Socialstyrelsens ärendehanteringssystem). Slutligen inkluderas personer som inte har läkarlegitimation men som har läkarexamen. Uppgifter om dessa personer hämtas från det universitets- och högskoleregister som förvaltas av SCB. Sammanfattningsvis omfattas samtliga personer med svensk legitimation inom de sex undersökta yrkena, personer med svensk läkarexamen samt utländskt utbildade ickelegitimerade läkare med legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. Datakällor HOSP Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) är ett totalregister över samtliga personer med legitimationer inom hälso- och sjukvårdsyrken samt tandvårdsyrken. Vid tidpunkten för arbetsmarknadsstatistiken den 1 november 2010 omfattade registret 21 olika legitimationsgrupper. I HOSP registreras även specialistbevis för läkare och tandläkare. Sedan halvårsskiftet 2005 har Sverige infört en ny specialistindelning för läkare som inlett sin specialistutbildning efter den 30 juni Den nya specialistindelningen för läkare omfattar totalt 56 specialiteter indelade i bas, gren och tilläggsspecialiteter. Fram till 2014 har alla med läkarlegitimation rätt att erhålla specialistbevis enligt den gamla indelningen som omfattar 62 specialiteter. Socialstyrelsen har i denna rapport valt att redovisa den tidigare specialistindelningen då det ännu finns mycket få specialister utbildade enligt den nya indelningen. I november 2010 var 201 specialister som har erhållit specialistbevis enligt den nya indelningen sysselsatta inom hälsooch sjukvården i Sverige. Av dessa var 33 akutsjukvårdsspecialister, 42 var barnonkologer och 120 stycken var kärlkirurger. Specialister med dessa specialiteter redovisas under rubriken nya specialister i tabeller 34 och 35. Ett undantag har gjorts vid redovisning enligt den tidigare indelningen. Specialiteterna transfusionsmedicin och klinisk immunologi har slagits ihop enligt den nya indelningen. År 2011 har några läkare erhållit specialistbevis inom den nya specialiteten klinisk immunologi och transfusionsmedicin. 8

9 Eftersom de två tidigare specialiteterna inte längre kan särredovisas slås dem samman i årets rapportering. För tandläkare finns åtta olika specialiteter. Samtliga specialiteter finns redovisade i 4 kap. 1-2 förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Sjuksköterskespecialiteterna regleras enligt bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100). Sådan specialistsjuksköterskeexamen registreras inte av Socialstyrelsen och redovisas inte i denna tabellpublikation. Istället hänvisas till Socialstyrelsens årliga publikation Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor. En person kan ha flera legitimationer och/eller specialistbevis. HOSP är i statistisk mening inte ett individregister utan ett legitimations- och specialistbevisregister. Det innebär att registret i första hand listar legitimationer och specialistbevis. Det finns alltså lika många observationer som antalet legitimationer och specialistbevis. Övriga data från Socialstyrelsen Läkare utbildade i så kallat tredje land (utanför EU och EES-området 1 samt Schweiz) kan anställas om de ingår i Socialstyrelsens kompletteringsprogram och efter beslut om legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. Uppgifter om dessa personer hämtas från Enheten för behörighet och patientsäkerhets ärendehanteringssystem. LISA Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (förkortas LISA, tidigare LOUISE) är en longitudinell individbaserad databas. Den omfattar samtliga folkbokförda personer i åldern 16 w år. Databasen integrerar befintliga dataregister från den sociala sektorn och från utbildnings- och arbetsmarknadssektorn i Sverige. De delregister som är intressanta för denna redovisning är registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och registret över totalbefolkningen (RTB). LISA innehåller uppgifter om samtliga folkbokförda invånare i Sverige. Övriga register på SCB Från universitets- och högskoleregistret hämtas uppgifter om de fem svenska sjukvårdsexamina Från företagsdatabasen (FDB) hämtas uppgifter om identitet för företag som tillhör Svenska Personaluthyrnings och rekryteringsförbundet (SPUR). Slutligen används registret över pedagogisk personal för att avgöra vilka individer som var verksamma som lärare inom gymnasieskolan. Sambearbetning Statistikinformationen i redovisningen bygger på en sambearbetning av Socialstyrelsens register HOSP, uppgifter om utländska icke-legitimerade läkare, samt flera register från SCB, huvudsakligen LISA. Utöver LISA häm- 1 EES består av Island, Liechtenstein och Norge 9

10 tas även uppgifter från SCB:s företagsdatabas (FDB), universitets- och högskoleregistret och registret över pedagogisk personal. Den undersökta delpopulationen bildas utifrån de aktuella personnumren från HOSP, Socialstyrelsens ärendehanteringssystem och universitets- och högskoleregistret. Från LISA hämtas uppgifter som till exempel arbetsmarknadsstatus, utbetald pension och sjukersättning. (se bild A). När registren sambearbetas görs registret om till ett individregister. Varje individ tilldelas en legitimation alternativt läkarutbildning utan legitimation. Nästan samtliga barnmorskor har t.ex. både sjuksköterskelegitimation och barnmorskelegitimation. I fall där en person har flera legitimationer eller är en anställningsbar läkare med utbildning men utan svensk legitimation och minst en annan legitimation har tilldelningen gjorts efter principen att den senaste legitimationen är den som gäller. Det finns även fall där icke-legitimerade läkare har någon tidigare legitimation. I denna undersökning anses anställningsbara läkare utan svensk legitimation vara verksamma och därmed jämställda med läkare som har svensk legitimation. Om till exempel en tandläkare eller sjukhusfysiker erhåller läkarexamen efter den första legitimationen betraktas de som ickelegitimerade läkare. HOSP HOSP Företagsdatabas Företagsdatabas LISA Registret över pedagogisk Registret över personal pedagogisk personal Övriga data från Socialstyrelsen Övriga data från Socialstyrelsen Population ur LISA - Legitimerad eller utbildad hälso- och sjukvårds- /tandvårdspersonal samt anställningsbara utländska läkare Universitets- och högskoleregistret Universitets- och högskoleregistret NPS databas Bild A. Schematisk bild över sambearbetningen av databasen för statistiken. Personerna i undersökningen kan tilldelas 20 av de 21 legitimationer som omfattades av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) vid tidpunkten för analysen november Psykoterapeutlegitimationen räknas inte med i tilldelningen. Psykoterapeuter som är legitimerade läkare och sjuksköterskor betraktas som verksamma inom yrkena läkare respektive sjuksköterska. Med motsvarande resonemang till- 10

11 delas det senaste specialistbeviset till specialisttandläkare och specialistläkare som har erhållit flera specialistbevis. Ett fåtal personer har erhållit flera legitimationer samtidigt (samma kalendermånad). För dessa tilldelas legitimation efter utbildningslängd. Personen tilldelas legitimationen för det yrke som kräver längst utbildning. Om utbildningarna är lika långa tilldelas en legitimation med hjälp av ett slumpmässigt val. Flera personer har fått flera specialistbevis samtidigt. Samtliga specialistutbildningar är lika långa varför de personer som får flera bevis samma månad tilldelas ett genom slumpmässigt val. Vid samkörningen används information från HOSP och övriga källor som i tid sammanfaller med arbetsmarknadsuppgifterna i LISA, dvs. under november för undersökningsåren. Vid beräkning av ålder, legitimation och specialistbevis redovisas läget den 1 november under det aktuella året. Vid exkludering av personer som avlidit eller deslegitimerats används läget den 30 november, det vill säga de personer inkluderas som levde och som var legitimerade under hela november. Av praktiska skäl betraktas personer som en gång exkluderats på grund av deslegitimation och som senare återlegitimeras fortfarande som deslegitimerade. Antalet återlegitimerade är dock ytterst få. Definitioner Arbetsställe Om en person definierats som sysselsatt definieras även ett arbetsställe med tillhörande arbetsställenummer. Arbetsställe definieras som varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där ett företag bedriver verksamhet. En individs arbetsställe bestäms utifrån den anställning han eller hon har i november det aktuella året. Om en individ har flera arbetsställen bestäms det huvudsakliga arbetsstället utifrån högst inkomst. I samma observation identifieras ett företags organisationsnummer, där det förekommer. Här värderar man huvudsakligt arbetsställe utifrån november månads kontrolluppgiftsmaterial. Socialstyrelsen har av sekretesskäl inte tillgång till arbetsställenummer i den genomförda samkörningen, vilket ökar osäkerheten i statistiken, men problemet är marginellt. Näringsgren Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc. i näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 2002 är EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Redovisningen bygger således på en redogörelse av barnmorskornas, röntgensjuksköterskornas, sjuksköterskornas, läkarnas, tandhygienisternas och tandläkarnas arbetsmarknad utifrån SNIklassifikationen. 11

12 Ej folkbokförda LISA omfattar enbart personer som har varit folkbokförda under hela året. Barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandhygienister och tandläkare som inte finns i LISA under det aktuella året klassificeras därmed som ej folkbokförda. Personer som inte är folkbokförda kan vara utbildade i Sverige, men bosatta i utlandet eller avlidna. Delar av gruppen består också av tidigare invandrade barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som har lämnat Sverige. Ej inkomst Individer som inte har vare sig arbetsinkomst eller socialförmån klassificeras i kategorin ej inkomst. Individer utan inkomst kan vara: bosatta i utlandet, men folkbokförda i Sverige nolltaxerade egna företagare personer som pendlar till utlandet person som lever på annans inkomst person som lever på kapital (exklusive ränta) person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten. Hälso- och sjukvård (HoS) och tandvård (TV) Redovisningen ska beskriva tillgången på personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Med hälso- och sjukvård och tandvård menas sådan verksamhet som avses enligt 1 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) och 1 tandvårdslagen (1985:125). och Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. 1 HSL. Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. 1 Tandvårdslagen. När registeruppgifter från LISA används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården som barnmorskor, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och läkare används registrets SNI-koder för näringsgrenar. Följande näringsgrenar (SNI-koder) ingår i redovisningens indelning av hälso- och sjukvården: Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) Grundskoleutbildning (SNI 80.1) Gymnasial utbildning (SNI 80.2), exklusive lärare 12

13 Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) samt bemanningsföretag som inte klassificeras inom SNI 85.1 Följande näringsgren (SNI-kod) används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom tandvården som tandhygienister och tandläkare: Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) samt bemanningsföretag som inte klassificeras inom SNI 85.1 Näringsgrenen Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) omfattar arbetsplatsställen vars huvudsakliga uppgift är hälso- och sjukvård oavsett driftform. I näringsgrenen ingår trots benämningen även tandvård. Exempelvis ingår sjukhus, vårdcentraler, familjeläkarmottagningar, folktandvården, ambulanstransporter och privata tandläkarmottagningar men även vissa bemanningsföretag. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor, barnmorskor och läkare som arbetar på dessa arbetsställen utför. Näringsgrenen Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) omfattar arbetsställen vars huvudsakliga uppgift är omsorg och sociala tjänster oavsett driftform. De största undergrupperna inom näringsgrenen vad gäller antalet sjuksköterskor är vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och vård samt omsorg i bostad med särskild service för personer med funktionshinder. Här finns inga uppgifter om sjuksköterskornas arbetsuppgifter. Näringsgrenen (SNI 85.3) delar Socialstyrelsen in i tre underkategorier enligt följande: 85.3(1) = Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre samt öppna sociala insatser för äldre 85.3(2) = Vård och omsorg i bostad med särskild service samt öppna sociala insatser för personer med funktionshinder 85.3(3) = Övrig omsorg och sociala tjänster Sjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Grundskoleutbildning (SNI 80.1) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. som skolsköterskor. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa sjuksköterskor utför. Sjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Gymnasial utbildning (SNI 80.2) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. som skolsköterskor, om de inte återfinns i registret över pedagogisk personal. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa sjuksköterskor utför. De undergrupper som hör till näringsgrenen Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) och som anställer hälso- och sjukvårdspersonal är Försvarsmakten, Kriminalvården, Räddningstjänsten och Luftfartsverket. Det antas här att sjuksköterskor och läkare anställda av i denna sektor huvudsakligen arbetar med hälso- och sjukvård, varför dessa 13

14 har tagits med i definitionen hälso- och sjukvård. Inte heller här finns det några uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa personer utför. Kategorin Arbetsförmedling och rekrytering (SNI SPUR) består av de företag som inte har hälso- och sjukvård som huvudverksamhet, men ändå antas hyra ut hälso- och sjukvårdspersonal. Hit räknas dels alla företag med SNI-kod 74.5, dels också alla de bemanningsföretag som framgår av Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundets (SPUR) register 2002 exklusive de företag som klassificerats som hälso- och sjukvårdsverksamhet (SNI-kod 85.1) Nästan samtliga företag på listan tillhörde näringsgrenen Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) och ett mindre antal tillhörde Vuxenutbildning och övrig utbildning (SNI 80.4). Observera att kategorin inte omfattar samtliga bemanningsföretag då även vissa bemanningsföretag klassificeras som Hälso- och sjukvård enligt SNI och då redan tagits med i SNI Liksom för övriga kategorier finns det inga uppgifter om dessa personers arbetsuppgifter. På samma sätt gäller att arbetsställen som inte definieras som hälso- och sjukvård med angivna näringsgrenar och kategorier, definieras som annan verksamhet än hälso- och sjukvård. Icke-legitimerade läkare En person som här definieras som icke-legitimerad läkare ska kunna anställas som läkare i svensk hälso- och sjukvård. Utöver svenskutbildade icke-legitimerade läkare (huvudsakligen läkare som genomför allmäntjänstgöring, AT) omfattar denna redovisning även utländskt utbildade ickelegitimerade läkare som av Socialstyrelsen erhållit beslut om legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. Det finns i princip fem grupper läkare utan svensk legitimation som kan anställas inom den svenska hälso- och sjukvården. Grupperna 1 och 2 nedan ingår i den undersökta populationen, medan grupperna 3 5 inte ingår. 1. Läkare med svensk läkarexamen kan anställas på lokalt förordnande direkt från huvudmannen. De flesta i denna grupp som arbetar inom svensk hälso- och sjukvård genomför sin allmäntjänstgöring (AT). Gruppen har tagits med i den presenterade statistiken. Uppgifter om dessa finns i universitets- och högskoleregistret. Gruppen utgörs av dem som har svensk examen (SUN kod 721a), men som ännu inte har erhållit svensk legitimation. 2. Läkare som är utbildade i så kallat tredje land (utanför EU- och EESområdet) kan anställas om de ingår i Socialstyrelsens kompletteringsprogram och efter beslut om legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. Gruppen finns med i den presenterade statistiken. Uppgifter om dessa hämtas från Socialstyrelsens Enhet för behörighet och patientsäkerhets ärendehanteringssystem. 3. Läkare med övrig nordisk utbildning kan anställas på lokalt förordnande direkt från huvudmannen (Socialstyrelsens föreskrifter om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare SOSFS 2000:6). Det finns ingen tillgänglig information om gruppen i något register. Här antas gruppen vara försumbar då det t.ex. är av- 14

15 giftsfritt att erhålla svensk legitimation, varför merparten läkare med nordisk utbildning som arbetar i Sverige bör inneha svensk legitimation. 4. För specialister inom så kallade bristyrken kan huvudmännen ansöka om förordnande hos Socialstyrelsen. Gruppen är specialister i sitt hemland och har begränsad patientkommunikation, t.ex. specialister i radiologi och klinisk patologi. 5. Även för t.ex. EU-läkare som önskar genomföra sin AT-tjänstgöring i Sverige kan beslut för lokalt förordnande sökas hos Socialstyrelsen. Utbildade läkare Utbildade läkare räknas som samtliga legitimerade läkare samt ickelegitimerade läkare som ingår i populationen. Se ovanstående definition på icke-legitimerade läkare. Legitimationsår Året för legitimation i denna redovisning är de närmaste 12 kalendermånaderna före 1 november. Legitimationsåret 2010 omfattar således perioden 1 november 2009 till 31 oktober Offentlig och privat regi Arbetsställena kategoriseras efter regi enligt SCB:s sektorsindelningssystem. Som offentlig regi klassas här de arbetsställen som hör till följande sektorskategorier: Statlig förvaltning Statliga affärsverk Kommunal förvaltning Landsting Övriga offentliga institutioner Statligt ägda företag och organisationer Kommunalt ägda företag och organisationer Följande sektorskategorier klassas som privat regi: Aktiebolag, ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Övriga organisationer Region I redovisningen görs en geografisk indelning som bygger på sjukvårdsregionernas indelning. 15

16 Region Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Län/kommun Stockholm och Gotland Östergötland, Jönköping och Kalmar Kronoberg, Skåne, Blekinge samt Hylte kommun, Halmstads kommun och Laholms kommun Västra Götaland samt Falkenbergs kommun, Varbergs kommun och Kungsbacka kommun Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Vid sambearbetning av registren har de sex regionerna delats in efter arbetsställets belägenhet (kommunkod). Personer som av olika skäl inte kan placeras på ett bestämt arbetsställe tilldelas bostadens kommunkod som arbetsställets belägenhet. Om personen är kommunanställd använder man kommunens belägenhet i stället för bostadens. Specialisttjänstgöringsregion (ST-utbildningsregion) För redovisning av tandläkarspecialisternas geografiska fördelning används följande fem ST-utbildningsregioner för tandläkarspecialiteterna: Region Län Mellersta ST-regionen Dalarna, Gävleborg, Jönköping Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland Norra ST-regionen Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland, Stockholms ST-region Stockholm och Gotland Södra ST-regionen Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg och Skåne Västra Götalands ST-region Västra Götaland Saknar fullständigt personnummer Personer som saknar fullständigt svenskt personnummer kan inte ingå i sysselsättningsredovisningen eftersom deras legitimationsuppgifter inte kan samköras med uppgifter från LISA. Därför redovisas dessa personer inom en särskild kategori. Eftersom dessa uppgifter saknas är det inte heller känt om dessa personer är bosatta i Sverige Sysselsatt Definitionen av begreppet sysselsatt är att alla som beräknas ha utfört ett lönearbete i Sverige minst fyra timmar under november månad betraktas som sysselsatta. I LISA används operationella metoder för att nå den definitionen på sysselsättning. Utifrån uppgifterna från arbetsgivaren och försäkringskassan klassas individen genom en modellbaserad uppskattning, där man använder samband mellan flera variabler (lönebelopp, företagarinkomst, sjukpenning med flera) och förvärvsarbetsstatus enligt arbetskrafts- 16

17 undersökningarna. Arbetstid skattas med hjälp av den genomsnittliga lönen för industriarbetare i olika köns- och åldersgrupper. I statistiken jämställs föräldralediga och sjukskrivna, för vilka kontrolluppgifter lämnats, med övriga sysselsatta. Att sysselsättningsgraden satts så lågt som till 4 timmar under en månad innebar att många som definieras som sysselsatta har en annan huvudinkomstkälla än arbetsinkomst. Exempel på det är till exempel arbetslöshetsersättning, studiemedel, pension etc. Pensionerad Som pensionerad räknas de personer som inte har bedömts vara sysselsatta och som fått pension enligt någon eller några av följande variabler: ålderspension från folkpension, ålderspension från ATP, förtidspension/sjukbidrag från folkpension och/eller förtidspension/sjukbidrag från ATP. Övriga ej sysselsatta Personer som varken ansågs vara sysselsatta minst fyra timmar under november månad eller som var pensionerade, och som var folkbokförda under hela året samt inte hade inkomst under året, klassificeras som övriga ej sysselsatta. Personer som avled under december exkluderas ur LISA, men inte ur denna undersökning eftersom de levde under mätmånaden. Av denna anledning saknas inkomstuppgifter för dessa. Gruppen placeras således in i kategorin övriga ej sysselsatta. Långtidssjuka En person definieras som långtidssjuk om den största inkomsten var inkomst från ersättning i form av sjukpenning (ej arbetsgivarinträde), arbetsskadeersättning, ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, sjuk-/arbetsskadeersättning eller rehabiliteringsersättning. Arbetslösa En person definieras som arbetslös om den största inkomsten är inkomst av ersättning från arbetslöshetskassa eller inkomst genom arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Även personer utan arbetslöshetsersättning som är registrerade på arbetsförmedlingen som arbetslösa och som inte heller betraktas som sysselsatta, pensionerade eller långtidssjukskrivna, räknas som arbetslösa. I populationen för arbetslöshetsberäkningarna ingår samtliga folkbokförda personer med positiv inkomst exklusive pensionärer. Övriga Andra individer i kategorin övriga ej sysselsatta kan vara studerande biståndsmottagare (socialbidrag) föräldralediga utan anställning 17

18 sjukskrivna utan anställning person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten personer som avled under december. Ålder Ålder i denna redovisning beräknas som den ålder en individ uppnått inom de närmaste 12 kalendermånaderna före 1 november. Åldern 2010 omfattar således den födelsedag som inträffat under perioden 1 november oktober Begränsningar och svagheter Personnummer saknas Personer med utländsk utbildning som får svensk legitimation har i vissa fall inte fullständigt personnummer. Om en person erhåller fullständigt personnummer efter sin legitimation får Socialstyrelsen inte automatiskt information om detta. Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt för att komplettera denna information. Antalet personer utan fullständigt personnummer från en legitimationsårskull minskar således med tiden. Detta gäller i huvudsak för personer som är utbildade inom EU- och EES-området samt Schweiz. I Socialstyrelsens register över legitimerad personal (HOSP) fanns i november 2010 totalt läkare, sjuksköterskor, 520 tandläkare och 133 barnmorskor för vilka det saknades fullständigt svenskt personnummer. De flesta personer för vilka det saknas personnummer i HOSP har utländsk utbildning och hade vid legitimationstillfället inte erhållit svenskt personnummer. Dessa personers arbetsmarknadsstatus kan således inte beskrivas i redovisningen då det krävs fullständigt personnummer för att kunna samköra med register från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är inte ens känt om personen i fråga är bosatt i Sverige. Läkare med nordisk legitimation Den fria rörligheten inom Norden innebär att nordiska läkare som arbetar i Sverige syns inte i statistiken om dessa inte sökt svensk legitimation. Läkare från övriga nordiska länder kan nämligen söka anställning med legitimation från det egna landet. Mörkertalet till följd av detta är helt okänt. Arbetsställe Definitionen av arbetsställe är för begränsad för att kunna beskriva personalförhållandena inom hälso- och sjukvården på ett bra sätt. Sjukvårdens enheter utifrån definitionen av arbetsställe är alltför stora och inrymmer ibland flera helt olika verksamheter. De flesta sjukhusen är t.ex. klassade som ett arbetsställe och kan således enbart ha en näringsgrenskod trots att de inrymmer en mängd olika verksamheter. 18

19 Legitimation Tilldelningen av legitimation innehåller en mängd svagheter som måste accepteras för den statistiska beskrivningen. Meningen med tilldelningen är att utbildningen ska peka mot en avgränsad sektor inom hälso- och sjukvården och som motsvarar individens faktiska yrke. I de fall där en person har flera legitimationer är problemet inte så stort eftersom det, bortsett från barnmorskor, rör sig om en ganska liten grupp. Problemet är större för läkare och tandläkare där ett stort antal har flera specialistbevis. Barnmorskor har nästan alltid två legitimationer och Socialstyrelsen har ingen metod för att urskilja inom vilken verksamhet barnmorskan arbetar. Således definieras samtliga barnmorskor här som barnmorskor, trots att ett antal av dem troligtvis arbetar som sjuksköterskor. Andra svagheter Företagshälsovården bedrivs oftast av företag specialiserade på att förse andra företag med hälso- och sjukvård. De finns med i definitionen av hälso- och sjukvård. Troligen finns det dock ett antal sjuksköterskor och läkare som är anställda direkt av enskilda företag t.ex. inom verkstadsindustrin. Sjuksköterskor och läkare som arbetar inom dessa företag omfattas därför inte av redovisningens operationalisering av hälso- och sjukvård. Från och med år 2000 är röntgensjuksköterska ett legitimerat yrke. I nuläget reflekterar dock inte antalet legitimerade röntgensjuksköterskor antalet röntgensjuksköterskor. I november 2010 arbetade legitimerade sjuksköterskor som röntgensjuksköterskor inom (SNI2002 branschindelningen) hälso- och sjukvården medan 997 legitimerade röntgensjuksköterskor var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Redovisning av samtliga legitimerade sjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor som arbetar som röntgensjuksköterskor publiceras i Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010 som planeras publiceras 1 november Skillnader mot tidigare rapporter Varje år uppdateras vissa register. Exempel på uppdateringar är ändring av dödsdatum och borttagning av legitimation som beviljats felaktigt (ej lika med deslegitimation). Ytterligare ett exempel är nyvunnen kännedom om svenskt personnummer. Många legitimerade med utländsk utbildning registreras utan personnummer eftersom de saknar personnummer vid registreringstillfället. För läkare som senare får specialistbevis får Socialstyrelsen automatiskt kännedom om nytt personnummer. Uppdateringarna leder till att antalet legitimerade som redovisas vid ett visst årtal varierar något mellan rapporterna. En felkodning har upptäckts i de ursprungsdata som finns i Statistiska centralbyråns register för åren 2002 till Ett 100-tal individer per år i Blekinge län har felaktigt kodats till näringsgrenen Övrig fastighetsförvaltning på uppdrag (SNI-kod ) vilket innebär att de felaktigt redovisats som sysselsatta utanför hälso- och sjukvården. På riksnivå har felkodningen en relativt liten betydelse för den redovisade tillgången inom hälso- och 19

20 sjukvården. Effekten är också större på länsnivå än på region- och riksnivå. I nedanstående tabell redovisas hur mycket personal som har felkodats under åren Detta innebär att antalet hälso- och sjukvårdspersonal i Blekinge landsting har underskattas med drygt 5 % i Blekinge landsting under de senaste fyra åren. Hälso- och sjukvårdspersonal i Karlskrona kommun som har placerats i fel näringsgren efter legitimation. Legitimation Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Totalt Från och med statistikåret 2009 kommer tillgångssiffrorna att justeras på så sätt att individerna som kodats i fel näringsgren manuellt kodats om som sysselsatta i hälso- och sjukvården. Under år 2010 har Socialstyrelsen hämtat in personnummer för utländska läkare som var sysselsatta i landstingen under år 2008 och för vilka personnummer saknades i Socialstyrelsens HOSP-register. Detta har gjorts med hjälp av en engångssamkörning av HOSP-registret och SKL:s register över anställda i landstingen och kommunerna. Personnumren kommer dock inte att lagras i HOSP-registret utan i NPS-register, det vill säga det samkörda registret hos Socialstyrelsen. Uppdateringen har lett till att flera hundra nya utländska läkare inkluderas i sysselsättningsstatistiken som sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Från och med statistikår 2008 räknas utländska läkare med provtjänstgöring som icke-legitimerade läkare. Provtjänstgöring beviljas till läkare som bedöms kunna erhålla legitimation utan kunskapsprovet. Åtgärden leder till att 54 fler personer räknas som icke-legitimerade läkare november Sekretess Det är nödvändigt att i vissa fall dölja cellvärden för att bevara sekretessen enligt 9 kap. 4 i sekretesslagen (1980:100). Därför har cellinformation med värden på 1 3 individer dolts. Utöver de första dolda värdena har då även ytterligare ett värde, i regel det närmast lägsta värdet, dolts i rader och kolumner där enbart ett värde innehåller 1 3 individer. Detta för att värdet inte ska kunna beräknas med hjälp av kolumn- eller radsummor. De dolda tabellcellerna markeras med (x). Kryssningen görs enbart för uppgifter som samkörs med uppgifter från SCB. Socialstyrelsens egna uppgifter som redovisas utan samkörning antal personer som saknar personnummer redovisas utan kryssning. 20

21 Tabellförteckning Hälso- och sjukvårdspersonal Tabell 1. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatt inom hälso- och sjukvården efter legitimation och län, antal november Tabell 2. Hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatt inom hälso- och sjukvården efter yrke och sjukvårdsregion nov. 2010, antal per invånare samt procentuell tillväxt per invånare och Tabell 3. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatt inom SNI (hälso- och sjukvård) efter legitimation, regi och sjukvårdsregion, antal, andel i % och antal per invånare november Barnmorskor Tabell 4. Legitimerade barnmorskor efter arbetsmarknadsstatus, antal Tabell 5. Legitimerade barnmorskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel, november Tabell 6. Legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 7. Legitimerade barnmorskor sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 8. Legitimerade barnmorskor, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 9. Legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, nov Röntgensjuksköterskor Tabell 10. Legitimerade röntgensjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus, antal Sjuksköterskor Tabell 11. Legitimerade sjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus, antal Tabell 12. Legitimerade sjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 13. Legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 14. Legitimerade sjuksköterskor sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, nov Tabell 15. Legitimerade sjuksköterskor, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 16. Legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tabell 17. Legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom näringsgren 85.3(1) efter regi och län, antal, andel i % och antal per invånare nov

22 Läkare Tabell 18. Utbildade läkare efter arbetsmarknadsstatus, antal Tabell 19. Legitimerade läkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 20. Legitimerade läkare sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 21. Ej sysselsatta legitimerade läkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 22. Legitimerade läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tabell 23. Icke-legitimerade läkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 24. Icke-legitimerade läkare sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 25. Icke-legitimerade läkare, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Specialistläkare Tabell 26. Specialistläkare efter arbetsmarknadsstatus, antal Tabell 27. Specialistläkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 28. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 29. Specialistläkare sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 30. Specialistläkare, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 31. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tabell 32. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter specialitetsgrupp, andel i % inom köns- och ålderskategorin november Tabell 33. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter specialitetsgrupp och ålder, antal november Tabell 34. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården per specialitet och sjukvårdsregion, antal november Tabell 35. Specialistläkare sysselsatta utanför hälso- och sjukvården per specialitet och sjukvårdsregion, antal november Tabell 36. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården per invånare efter hälso- och sjukvårdsregion och specialitetsgrupp, antal november

23 Tandvårdspersonal Tabell 37. Legitimerad tandvårdspersonal sysselsatt inom tandvården efter legitimation och län, antal november Tabell 38. Legitimerad tandvårdspersonal sysselsatt inom tandvården efter legitimation och län, antal per invånare samt procentuell tillväxt per invånare och Tabell 39a. Legitimerad tandvårdspersonal sysselsatt inom tandvården efter legitimation, regi och län, antal november Tabell 39b. Legitimerad tandvårdspersonal sysselsatt inom tandvården efter legitimation, regi* och län, andel i % november Tabell 39c. Legitimerad tandvårdspersonal, sysselsatt inom tandvården efter legitimation, regi och län, antal per invånare nov Tandhygienister Tabell 40. Legitimerade tandhygienister efter arbetsmarknadsstatus Tabell 41. Legitimerade tandhygienister efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i % november Tabell 42. Legitimerade tandhygienister sysselsatta utanför tandvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i % november Tabell 43. Legitimerade tandhygienister, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i % november Tabell 44. Legitimerade tandhygienister sysselsatta inom tandvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tandläkare Tabell 45. Legitimerade tandläkare efter arbetsmarknadsstatus Tabell 46. Legitimerade tandläkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell47. Legitimerade tandläkare sysselsatta utanför tandvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel november Tabell 48. Legitimerade tandläkare, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel, november Tabell 49. Legitimerade tandläkare sysselsatta inom tandvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel, november Specialisttandläkare Tabell 50. Specialisttandläkare efter arbetsmarknadsstatus Tabell 51. Specialisttandläkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i % november Tabell 52. Specialisttandläkare sysselsatta utanför tandvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i % november Tabell 53. Specialisttandläkare sysselsatta inom tandvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tabell 54. Specialisttandläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass och specialitet, andel i % november Tabell 55. Specialisttandläkare sysselsatta inom tandvården efter tandläkare STutbildningsregion och specialitet, november

24 List of tables Health Care Practitioners Table 1. Number of Licensed Health Care Practitioners employed within Health Care, after Licence and County, November Table 2. Health Care Practitioners employed within Health Care after Licence and Health Care Region. Number per 100,000 inhabitants in November 2010, and percentage change between and Table 3. Licensed Health Care Practitioners employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Licence, Management Form and Health Care Region. Number, Proportion in % and Number per 100,000 inhabitants, November Midwives Table 4. Licensed Midwives by Status in the Labour Market, Table 5. Licensed Midwives by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 6. Licensed Midwives employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 7. Licensed Midwives employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 8. Licensed Midwives, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 9. Licensed Midwives employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November Radiographers Table 10. Number of Licensed Radiographers by Status in the Labour Market, Nurses Table 11. Licensed Nurses by Status in the Labour Market, Table 12. Licensed Nurses by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 13. Licensed Nurses employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 14. Licensed Nurses employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 15. Licensed Nurses, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 16. Licensed Nurses employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November Table 17. Licensed Nurses employed within NACE 85.3(1) after Licence, Management Form and County. Number, Proportion in % and Number per 100,000 inhabitants, November

25 Doctors Table 18. Trained Doctors by Status in the Labour Market, Table 19. Licensed Doctors by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 20. Licensed Doctors employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 21. Licensed Doctors, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 22. Licensed Doctors employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November Table 23. Pre-licensed Doctors by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 24. Pre-licensed Doctors employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 25. Pre-licensed Doctors, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Medical Specialists Table 26. Number of Qualified Medical Specialists by Status in the Labour Market, November Table 27. Qualified Medical Specialists by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 28. Qualified Medical Specialists employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 29. Qualified Medical Specialists employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 30. Qualified Medical Specialists, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 31. Qualified Medical Specialists employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November Table 32. Proportion in % of Qualified Medical Specialists within Sex and Age Category employed within Health Care after Speciality Group, November Table 33. Number of Qualified Medical Specialists employed within Health Care after Age and Speciality Group, November Table 34. Number of Qualified Medical Specialists employed within Health Care after Health Care Region and Specialty, November Table 35. Number of Qualified Medical Specialists employed outside of Health Care for each Health Care Region and Specialty, November Table 36. Qualified Medical Specialists employed within Health Care by Health Care Region and Speciality Group. Number per 100,000 inhabitants in November Dental Practitioners Table 37. Number of Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry after Licence, Management Form and County, November Table 38. Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry after Licence and County. Number per 100,000 inhabitants in November 2010, and percentage change between and

26 Table 39a. Number of Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry, respectively, after Licence and County, November Table 39b. Proportion in % of Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry after Licence, Management Form and County, Nov Table 39c. Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry after Licence and County. Number per 100,000 inhabitants in November Dental Hygienists Table 40. Number of Licensed Dental Hygienists by Status in the Labour Market, Table 41. Number and Proportion in % of Licensed Dental Hygienists by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 42. Number and Proportion in % of Licensed Dental Hygienists employed outside of Dentistry by Age Group and Industrial Sector, Nov Table 43. Number and Proportion in % of Non-employed Licensed Dental Hygienists by Age Group and Status in the Labour Market, Nov Table 44. Licensed Dental Hygienists employed in Dentistry by Degree of Pension and Age Group, November Dentists Table 45.Licensed Dentists by Status in the Labour Market, Table 46. Number and Proportion in % of Licensed Dentists by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 47. Number and Proportion in % of Licensed Dentists employed outside of Dentistry by Age Group and Industrial Sector, November Table 48. Licensed Dentists, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 49. Licensed Dentists employed in Dentistry by Degree of Pension and Age Group, November Dental Specialists Table 50. Number of Qualified Dental Specialists by Status in the Labour Market, Table 51. Number and Proportion in % of Qualified Dental Specialists by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 52. Number and Proportion in % of Qualified Dental Specialists employed outside of Dentistry by Age Group and Industrial Sector, Nov Table 53. Qualified Dental Specialists employed in Dentistry by Degree of Pension and Age Group, November Table 54. Proportion in % of Qualified Dental Specialists employed within Health Care after Age Group and Speciality, November Table 55. Qualified Dental Specialists employed within Dentistry after Dentist Specialist training region and Speciality, November

Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2012

Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2012 Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 212 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Physicians, Dental Hygienists and Dentists 212 The National Board of Health

Läs mer

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010 Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010 Labour Supply in Sweden: Specialist Nurses and Radiographers 2010 The National Board of Health and Welfare Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2006

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2006 Tillgång på: specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2006 Labour Supply in Sweden: Specialist Nurses and Licensed Radiographers 2006 The National Board of Health and Welfare ISBN

Läs mer

Tillgång på specialistsjuksköterskor. röntgensjuksköterskor 2013

Tillgång på specialistsjuksköterskor. röntgensjuksköterskor 2013 Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2013 Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2013 Labour Supply in Sweden -Nurse Specialists and Radiographers 2013

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2008 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Tillgång på: Specialistläkare 2006

Tillgång på: Specialistläkare 2006 Tillgång på: Specialistläkare 26 Labour Supply in Sweden: Qualified Medical Specialists 26 The National Board of Health and Welfare Artikelnr: 28-125-5 ISBN: 978-91-85999-33- Sättning: Edita Västra Aros

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2010 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2009) och arbetsmarknadsstatus (2008) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Vårdförbundet i siffror 2010 Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Förord Denna skrift innehåller ett urval av den medlemsstatistik, arbetsmarknadsstatistik, utbildningsstatistik

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Information: Charlotta Hansell, tel: 075-247 3426 Hans Schwarz, tel: 075-247 3578

Information: Charlotta Hansell, tel: 075-247 3426 Hans Schwarz, tel: 075-247 3578 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2008:2 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal officiell statistik om antal legitimerade (2007) och arbetsmarknadsstatus (2006) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS)

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) KORT OM LAGEN För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS) Denna lag är

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Rapport 2013. Arbetsmarknadsprognos 2012-2027

Rapport 2013. Arbetsmarknadsprognos 2012-2027 Rapport 2013 Arbetsmarknadsprognos 2012-2027 Sveriges läkarförbund 2013 Thomas Parker, utredare, Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund Sveriges läkarförbund Box 5610, 114

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2013 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2012) och arbetsmarknadsstatus (2011) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2010) och arbetsmarknadsstatus (2009) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 1( 8) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Fakta PM 3:2006 Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Utgångspunkten för denna PM är att drygt 96 000 personer, det vill säga drygt 15 procent, endast erhöll arbetslöshetsersättning

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer