Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2010"

Transkript

1 Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2010

2 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Doctors, Dental Hygienists and Dentists 2010 The National Board of Health and Welfare Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad oktober

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för att bedöma hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan av sjuksköterskor, barnmorskor och läkare, liksom tandvårdens tillgång och efterfrågan av tandhygienister och tandläkare på kort och lång sikt. Socialstyrelsen utför uppdraget inom ramen för det nationella planeringsstödet (NPS) och ska årligen rapportera de bedömningar myndigheten gör av den aktuella situationen och den framtida utvecklingen. Syftet med denna statistikrapport är att redovisa tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare den första november Statistiken är i huvudsak en uppdatering av statistik presenterad i tidigare rapporter. Socialstyrelsen har för avsikt att årligen uppdatera och publicera liknande statistik. Rapporten kommer att vara ett av underlagen till Socialstyrelsens bedömning av personaltillgången som ska lämnas till regeringen senast den 31 januari Rapporten har utarbetats av statistikern Hans Schwarz, verksam vid Socialstyrelsens avdelning för statistik och utvärdering. Eva Wallin Enhetschef Enheten för välfärdsanalys Avdelningen för statistik och utvärdering 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Regeringsuppdragets syfte och mål... 7 Metod för databearbetning... 8 Population... 8 Datakällor... 8 HOSP... 8 Övriga data från Socialstyrelsen... 9 LISA... 9 Övriga register på SCB... 9 Sambearbetning... 9 Definitioner Arbetsställe Näringsgren Ej folkbokförda Ej inkomst Hälso- och sjukvård (HoS) och tandvård (TV) Icke-legitimerade läkare Utbildade läkare Legitimationsår Offentlig och privat regi Region Specialisttjänstgöringsregion (ST-utbildningsregion) Saknar fullständigt personnummer Sysselsatt Pensionerad Övriga ej sysselsatta Långtidssjuka Arbetslösa Övriga Ålder Begränsningar och svagheter Personnummer saknas Läkare med nordisk legitimation Arbetsställe Legitimation Andra svagheter Skillnader mot tidigare rapporter Sekretess Tabellförteckning List of tables Swedish-English Glossary Terms used in the tables Licensed professions

6 Medical specialities Dental specialities Industrial sectors Within Health Care Outside of Health Care Within Dentistry Health Care Regions

7 Regeringsuppdragets syfte och mål Rapportens syfte är att publicera tillförlitlig nationell statistik avseende tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare samt även på legitimerade röntgensjuksköterskor. Statistiken ger underlag för bland annat beslut, planering, uppföljning och allmän samhällsinformation. 7

8 Metod för databearbetning Population Populationen består av personer med en legitimation som barnmorska, läkare, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare. I populationen ingår även personer med läkarutbildning som ännu inte har erhållit svensk legitimation men som kan anställas inom hälso- och sjukvården. Samtliga legitimerade återfinns i Socialstyrelsens register över hälsooch sjukvårdspersonal (HOSP). Utöver dessa inkluderas även utländska läkare utan svensk legitimation som har fått legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. (Dessa personer återfinns i Socialstyrelsens ärendehanteringssystem). Slutligen inkluderas personer som inte har läkarlegitimation men som har läkarexamen. Uppgifter om dessa personer hämtas från det universitets- och högskoleregister som förvaltas av SCB. Sammanfattningsvis omfattas samtliga personer med svensk legitimation inom de sex undersökta yrkena, personer med svensk läkarexamen samt utländskt utbildade ickelegitimerade läkare med legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. Datakällor HOSP Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) är ett totalregister över samtliga personer med legitimationer inom hälso- och sjukvårdsyrken samt tandvårdsyrken. Vid tidpunkten för arbetsmarknadsstatistiken den 1 november 2010 omfattade registret 21 olika legitimationsgrupper. I HOSP registreras även specialistbevis för läkare och tandläkare. Sedan halvårsskiftet 2005 har Sverige infört en ny specialistindelning för läkare som inlett sin specialistutbildning efter den 30 juni Den nya specialistindelningen för läkare omfattar totalt 56 specialiteter indelade i bas, gren och tilläggsspecialiteter. Fram till 2014 har alla med läkarlegitimation rätt att erhålla specialistbevis enligt den gamla indelningen som omfattar 62 specialiteter. Socialstyrelsen har i denna rapport valt att redovisa den tidigare specialistindelningen då det ännu finns mycket få specialister utbildade enligt den nya indelningen. I november 2010 var 201 specialister som har erhållit specialistbevis enligt den nya indelningen sysselsatta inom hälsooch sjukvården i Sverige. Av dessa var 33 akutsjukvårdsspecialister, 42 var barnonkologer och 120 stycken var kärlkirurger. Specialister med dessa specialiteter redovisas under rubriken nya specialister i tabeller 34 och 35. Ett undantag har gjorts vid redovisning enligt den tidigare indelningen. Specialiteterna transfusionsmedicin och klinisk immunologi har slagits ihop enligt den nya indelningen. År 2011 har några läkare erhållit specialistbevis inom den nya specialiteten klinisk immunologi och transfusionsmedicin. 8

9 Eftersom de två tidigare specialiteterna inte längre kan särredovisas slås dem samman i årets rapportering. För tandläkare finns åtta olika specialiteter. Samtliga specialiteter finns redovisade i 4 kap. 1-2 förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Sjuksköterskespecialiteterna regleras enligt bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100). Sådan specialistsjuksköterskeexamen registreras inte av Socialstyrelsen och redovisas inte i denna tabellpublikation. Istället hänvisas till Socialstyrelsens årliga publikation Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor. En person kan ha flera legitimationer och/eller specialistbevis. HOSP är i statistisk mening inte ett individregister utan ett legitimations- och specialistbevisregister. Det innebär att registret i första hand listar legitimationer och specialistbevis. Det finns alltså lika många observationer som antalet legitimationer och specialistbevis. Övriga data från Socialstyrelsen Läkare utbildade i så kallat tredje land (utanför EU och EES-området 1 samt Schweiz) kan anställas om de ingår i Socialstyrelsens kompletteringsprogram och efter beslut om legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. Uppgifter om dessa personer hämtas från Enheten för behörighet och patientsäkerhets ärendehanteringssystem. LISA Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (förkortas LISA, tidigare LOUISE) är en longitudinell individbaserad databas. Den omfattar samtliga folkbokförda personer i åldern 16 w år. Databasen integrerar befintliga dataregister från den sociala sektorn och från utbildnings- och arbetsmarknadssektorn i Sverige. De delregister som är intressanta för denna redovisning är registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och registret över totalbefolkningen (RTB). LISA innehåller uppgifter om samtliga folkbokförda invånare i Sverige. Övriga register på SCB Från universitets- och högskoleregistret hämtas uppgifter om de fem svenska sjukvårdsexamina Från företagsdatabasen (FDB) hämtas uppgifter om identitet för företag som tillhör Svenska Personaluthyrnings och rekryteringsförbundet (SPUR). Slutligen används registret över pedagogisk personal för att avgöra vilka individer som var verksamma som lärare inom gymnasieskolan. Sambearbetning Statistikinformationen i redovisningen bygger på en sambearbetning av Socialstyrelsens register HOSP, uppgifter om utländska icke-legitimerade läkare, samt flera register från SCB, huvudsakligen LISA. Utöver LISA häm- 1 EES består av Island, Liechtenstein och Norge 9

10 tas även uppgifter från SCB:s företagsdatabas (FDB), universitets- och högskoleregistret och registret över pedagogisk personal. Den undersökta delpopulationen bildas utifrån de aktuella personnumren från HOSP, Socialstyrelsens ärendehanteringssystem och universitets- och högskoleregistret. Från LISA hämtas uppgifter som till exempel arbetsmarknadsstatus, utbetald pension och sjukersättning. (se bild A). När registren sambearbetas görs registret om till ett individregister. Varje individ tilldelas en legitimation alternativt läkarutbildning utan legitimation. Nästan samtliga barnmorskor har t.ex. både sjuksköterskelegitimation och barnmorskelegitimation. I fall där en person har flera legitimationer eller är en anställningsbar läkare med utbildning men utan svensk legitimation och minst en annan legitimation har tilldelningen gjorts efter principen att den senaste legitimationen är den som gäller. Det finns även fall där icke-legitimerade läkare har någon tidigare legitimation. I denna undersökning anses anställningsbara läkare utan svensk legitimation vara verksamma och därmed jämställda med läkare som har svensk legitimation. Om till exempel en tandläkare eller sjukhusfysiker erhåller läkarexamen efter den första legitimationen betraktas de som ickelegitimerade läkare. HOSP HOSP Företagsdatabas Företagsdatabas LISA Registret över pedagogisk Registret över personal pedagogisk personal Övriga data från Socialstyrelsen Övriga data från Socialstyrelsen Population ur LISA - Legitimerad eller utbildad hälso- och sjukvårds- /tandvårdspersonal samt anställningsbara utländska läkare Universitets- och högskoleregistret Universitets- och högskoleregistret NPS databas Bild A. Schematisk bild över sambearbetningen av databasen för statistiken. Personerna i undersökningen kan tilldelas 20 av de 21 legitimationer som omfattades av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) vid tidpunkten för analysen november Psykoterapeutlegitimationen räknas inte med i tilldelningen. Psykoterapeuter som är legitimerade läkare och sjuksköterskor betraktas som verksamma inom yrkena läkare respektive sjuksköterska. Med motsvarande resonemang till- 10

11 delas det senaste specialistbeviset till specialisttandläkare och specialistläkare som har erhållit flera specialistbevis. Ett fåtal personer har erhållit flera legitimationer samtidigt (samma kalendermånad). För dessa tilldelas legitimation efter utbildningslängd. Personen tilldelas legitimationen för det yrke som kräver längst utbildning. Om utbildningarna är lika långa tilldelas en legitimation med hjälp av ett slumpmässigt val. Flera personer har fått flera specialistbevis samtidigt. Samtliga specialistutbildningar är lika långa varför de personer som får flera bevis samma månad tilldelas ett genom slumpmässigt val. Vid samkörningen används information från HOSP och övriga källor som i tid sammanfaller med arbetsmarknadsuppgifterna i LISA, dvs. under november för undersökningsåren. Vid beräkning av ålder, legitimation och specialistbevis redovisas läget den 1 november under det aktuella året. Vid exkludering av personer som avlidit eller deslegitimerats används läget den 30 november, det vill säga de personer inkluderas som levde och som var legitimerade under hela november. Av praktiska skäl betraktas personer som en gång exkluderats på grund av deslegitimation och som senare återlegitimeras fortfarande som deslegitimerade. Antalet återlegitimerade är dock ytterst få. Definitioner Arbetsställe Om en person definierats som sysselsatt definieras även ett arbetsställe med tillhörande arbetsställenummer. Arbetsställe definieras som varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där ett företag bedriver verksamhet. En individs arbetsställe bestäms utifrån den anställning han eller hon har i november det aktuella året. Om en individ har flera arbetsställen bestäms det huvudsakliga arbetsstället utifrån högst inkomst. I samma observation identifieras ett företags organisationsnummer, där det förekommer. Här värderar man huvudsakligt arbetsställe utifrån november månads kontrolluppgiftsmaterial. Socialstyrelsen har av sekretesskäl inte tillgång till arbetsställenummer i den genomförda samkörningen, vilket ökar osäkerheten i statistiken, men problemet är marginellt. Näringsgren Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc. i näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 2002 är EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Redovisningen bygger således på en redogörelse av barnmorskornas, röntgensjuksköterskornas, sjuksköterskornas, läkarnas, tandhygienisternas och tandläkarnas arbetsmarknad utifrån SNIklassifikationen. 11

12 Ej folkbokförda LISA omfattar enbart personer som har varit folkbokförda under hela året. Barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandhygienister och tandläkare som inte finns i LISA under det aktuella året klassificeras därmed som ej folkbokförda. Personer som inte är folkbokförda kan vara utbildade i Sverige, men bosatta i utlandet eller avlidna. Delar av gruppen består också av tidigare invandrade barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som har lämnat Sverige. Ej inkomst Individer som inte har vare sig arbetsinkomst eller socialförmån klassificeras i kategorin ej inkomst. Individer utan inkomst kan vara: bosatta i utlandet, men folkbokförda i Sverige nolltaxerade egna företagare personer som pendlar till utlandet person som lever på annans inkomst person som lever på kapital (exklusive ränta) person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten. Hälso- och sjukvård (HoS) och tandvård (TV) Redovisningen ska beskriva tillgången på personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Med hälso- och sjukvård och tandvård menas sådan verksamhet som avses enligt 1 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) och 1 tandvårdslagen (1985:125). och Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. 1 HSL. Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. 1 Tandvårdslagen. När registeruppgifter från LISA används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården som barnmorskor, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och läkare används registrets SNI-koder för näringsgrenar. Följande näringsgrenar (SNI-koder) ingår i redovisningens indelning av hälso- och sjukvården: Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) Grundskoleutbildning (SNI 80.1) Gymnasial utbildning (SNI 80.2), exklusive lärare 12

13 Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) samt bemanningsföretag som inte klassificeras inom SNI 85.1 Följande näringsgren (SNI-kod) används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom tandvården som tandhygienister och tandläkare: Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) samt bemanningsföretag som inte klassificeras inom SNI 85.1 Näringsgrenen Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) omfattar arbetsplatsställen vars huvudsakliga uppgift är hälso- och sjukvård oavsett driftform. I näringsgrenen ingår trots benämningen även tandvård. Exempelvis ingår sjukhus, vårdcentraler, familjeläkarmottagningar, folktandvården, ambulanstransporter och privata tandläkarmottagningar men även vissa bemanningsföretag. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor, barnmorskor och läkare som arbetar på dessa arbetsställen utför. Näringsgrenen Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) omfattar arbetsställen vars huvudsakliga uppgift är omsorg och sociala tjänster oavsett driftform. De största undergrupperna inom näringsgrenen vad gäller antalet sjuksköterskor är vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och vård samt omsorg i bostad med särskild service för personer med funktionshinder. Här finns inga uppgifter om sjuksköterskornas arbetsuppgifter. Näringsgrenen (SNI 85.3) delar Socialstyrelsen in i tre underkategorier enligt följande: 85.3(1) = Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre samt öppna sociala insatser för äldre 85.3(2) = Vård och omsorg i bostad med särskild service samt öppna sociala insatser för personer med funktionshinder 85.3(3) = Övrig omsorg och sociala tjänster Sjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Grundskoleutbildning (SNI 80.1) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. som skolsköterskor. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa sjuksköterskor utför. Sjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Gymnasial utbildning (SNI 80.2) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. som skolsköterskor, om de inte återfinns i registret över pedagogisk personal. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa sjuksköterskor utför. De undergrupper som hör till näringsgrenen Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) och som anställer hälso- och sjukvårdspersonal är Försvarsmakten, Kriminalvården, Räddningstjänsten och Luftfartsverket. Det antas här att sjuksköterskor och läkare anställda av i denna sektor huvudsakligen arbetar med hälso- och sjukvård, varför dessa 13

14 har tagits med i definitionen hälso- och sjukvård. Inte heller här finns det några uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa personer utför. Kategorin Arbetsförmedling och rekrytering (SNI SPUR) består av de företag som inte har hälso- och sjukvård som huvudverksamhet, men ändå antas hyra ut hälso- och sjukvårdspersonal. Hit räknas dels alla företag med SNI-kod 74.5, dels också alla de bemanningsföretag som framgår av Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundets (SPUR) register 2002 exklusive de företag som klassificerats som hälso- och sjukvårdsverksamhet (SNI-kod 85.1) Nästan samtliga företag på listan tillhörde näringsgrenen Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) och ett mindre antal tillhörde Vuxenutbildning och övrig utbildning (SNI 80.4). Observera att kategorin inte omfattar samtliga bemanningsföretag då även vissa bemanningsföretag klassificeras som Hälso- och sjukvård enligt SNI och då redan tagits med i SNI Liksom för övriga kategorier finns det inga uppgifter om dessa personers arbetsuppgifter. På samma sätt gäller att arbetsställen som inte definieras som hälso- och sjukvård med angivna näringsgrenar och kategorier, definieras som annan verksamhet än hälso- och sjukvård. Icke-legitimerade läkare En person som här definieras som icke-legitimerad läkare ska kunna anställas som läkare i svensk hälso- och sjukvård. Utöver svenskutbildade icke-legitimerade läkare (huvudsakligen läkare som genomför allmäntjänstgöring, AT) omfattar denna redovisning även utländskt utbildade ickelegitimerade läkare som av Socialstyrelsen erhållit beslut om legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. Det finns i princip fem grupper läkare utan svensk legitimation som kan anställas inom den svenska hälso- och sjukvården. Grupperna 1 och 2 nedan ingår i den undersökta populationen, medan grupperna 3 5 inte ingår. 1. Läkare med svensk läkarexamen kan anställas på lokalt förordnande direkt från huvudmannen. De flesta i denna grupp som arbetar inom svensk hälso- och sjukvård genomför sin allmäntjänstgöring (AT). Gruppen har tagits med i den presenterade statistiken. Uppgifter om dessa finns i universitets- och högskoleregistret. Gruppen utgörs av dem som har svensk examen (SUN kod 721a), men som ännu inte har erhållit svensk legitimation. 2. Läkare som är utbildade i så kallat tredje land (utanför EU- och EESområdet) kan anställas om de ingår i Socialstyrelsens kompletteringsprogram och efter beslut om legitimationsvillkor eller provtjänstgöring. Gruppen finns med i den presenterade statistiken. Uppgifter om dessa hämtas från Socialstyrelsens Enhet för behörighet och patientsäkerhets ärendehanteringssystem. 3. Läkare med övrig nordisk utbildning kan anställas på lokalt förordnande direkt från huvudmannen (Socialstyrelsens föreskrifter om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare SOSFS 2000:6). Det finns ingen tillgänglig information om gruppen i något register. Här antas gruppen vara försumbar då det t.ex. är av- 14

15 giftsfritt att erhålla svensk legitimation, varför merparten läkare med nordisk utbildning som arbetar i Sverige bör inneha svensk legitimation. 4. För specialister inom så kallade bristyrken kan huvudmännen ansöka om förordnande hos Socialstyrelsen. Gruppen är specialister i sitt hemland och har begränsad patientkommunikation, t.ex. specialister i radiologi och klinisk patologi. 5. Även för t.ex. EU-läkare som önskar genomföra sin AT-tjänstgöring i Sverige kan beslut för lokalt förordnande sökas hos Socialstyrelsen. Utbildade läkare Utbildade läkare räknas som samtliga legitimerade läkare samt ickelegitimerade läkare som ingår i populationen. Se ovanstående definition på icke-legitimerade läkare. Legitimationsår Året för legitimation i denna redovisning är de närmaste 12 kalendermånaderna före 1 november. Legitimationsåret 2010 omfattar således perioden 1 november 2009 till 31 oktober Offentlig och privat regi Arbetsställena kategoriseras efter regi enligt SCB:s sektorsindelningssystem. Som offentlig regi klassas här de arbetsställen som hör till följande sektorskategorier: Statlig förvaltning Statliga affärsverk Kommunal förvaltning Landsting Övriga offentliga institutioner Statligt ägda företag och organisationer Kommunalt ägda företag och organisationer Följande sektorskategorier klassas som privat regi: Aktiebolag, ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Övriga organisationer Region I redovisningen görs en geografisk indelning som bygger på sjukvårdsregionernas indelning. 15

16 Region Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Län/kommun Stockholm och Gotland Östergötland, Jönköping och Kalmar Kronoberg, Skåne, Blekinge samt Hylte kommun, Halmstads kommun och Laholms kommun Västra Götaland samt Falkenbergs kommun, Varbergs kommun och Kungsbacka kommun Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Vid sambearbetning av registren har de sex regionerna delats in efter arbetsställets belägenhet (kommunkod). Personer som av olika skäl inte kan placeras på ett bestämt arbetsställe tilldelas bostadens kommunkod som arbetsställets belägenhet. Om personen är kommunanställd använder man kommunens belägenhet i stället för bostadens. Specialisttjänstgöringsregion (ST-utbildningsregion) För redovisning av tandläkarspecialisternas geografiska fördelning används följande fem ST-utbildningsregioner för tandläkarspecialiteterna: Region Län Mellersta ST-regionen Dalarna, Gävleborg, Jönköping Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland Norra ST-regionen Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland, Stockholms ST-region Stockholm och Gotland Södra ST-regionen Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg och Skåne Västra Götalands ST-region Västra Götaland Saknar fullständigt personnummer Personer som saknar fullständigt svenskt personnummer kan inte ingå i sysselsättningsredovisningen eftersom deras legitimationsuppgifter inte kan samköras med uppgifter från LISA. Därför redovisas dessa personer inom en särskild kategori. Eftersom dessa uppgifter saknas är det inte heller känt om dessa personer är bosatta i Sverige Sysselsatt Definitionen av begreppet sysselsatt är att alla som beräknas ha utfört ett lönearbete i Sverige minst fyra timmar under november månad betraktas som sysselsatta. I LISA används operationella metoder för att nå den definitionen på sysselsättning. Utifrån uppgifterna från arbetsgivaren och försäkringskassan klassas individen genom en modellbaserad uppskattning, där man använder samband mellan flera variabler (lönebelopp, företagarinkomst, sjukpenning med flera) och förvärvsarbetsstatus enligt arbetskrafts- 16

17 undersökningarna. Arbetstid skattas med hjälp av den genomsnittliga lönen för industriarbetare i olika köns- och åldersgrupper. I statistiken jämställs föräldralediga och sjukskrivna, för vilka kontrolluppgifter lämnats, med övriga sysselsatta. Att sysselsättningsgraden satts så lågt som till 4 timmar under en månad innebar att många som definieras som sysselsatta har en annan huvudinkomstkälla än arbetsinkomst. Exempel på det är till exempel arbetslöshetsersättning, studiemedel, pension etc. Pensionerad Som pensionerad räknas de personer som inte har bedömts vara sysselsatta och som fått pension enligt någon eller några av följande variabler: ålderspension från folkpension, ålderspension från ATP, förtidspension/sjukbidrag från folkpension och/eller förtidspension/sjukbidrag från ATP. Övriga ej sysselsatta Personer som varken ansågs vara sysselsatta minst fyra timmar under november månad eller som var pensionerade, och som var folkbokförda under hela året samt inte hade inkomst under året, klassificeras som övriga ej sysselsatta. Personer som avled under december exkluderas ur LISA, men inte ur denna undersökning eftersom de levde under mätmånaden. Av denna anledning saknas inkomstuppgifter för dessa. Gruppen placeras således in i kategorin övriga ej sysselsatta. Långtidssjuka En person definieras som långtidssjuk om den största inkomsten var inkomst från ersättning i form av sjukpenning (ej arbetsgivarinträde), arbetsskadeersättning, ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, sjuk-/arbetsskadeersättning eller rehabiliteringsersättning. Arbetslösa En person definieras som arbetslös om den största inkomsten är inkomst av ersättning från arbetslöshetskassa eller inkomst genom arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Även personer utan arbetslöshetsersättning som är registrerade på arbetsförmedlingen som arbetslösa och som inte heller betraktas som sysselsatta, pensionerade eller långtidssjukskrivna, räknas som arbetslösa. I populationen för arbetslöshetsberäkningarna ingår samtliga folkbokförda personer med positiv inkomst exklusive pensionärer. Övriga Andra individer i kategorin övriga ej sysselsatta kan vara studerande biståndsmottagare (socialbidrag) föräldralediga utan anställning 17

18 sjukskrivna utan anställning person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten personer som avled under december. Ålder Ålder i denna redovisning beräknas som den ålder en individ uppnått inom de närmaste 12 kalendermånaderna före 1 november. Åldern 2010 omfattar således den födelsedag som inträffat under perioden 1 november oktober Begränsningar och svagheter Personnummer saknas Personer med utländsk utbildning som får svensk legitimation har i vissa fall inte fullständigt personnummer. Om en person erhåller fullständigt personnummer efter sin legitimation får Socialstyrelsen inte automatiskt information om detta. Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt för att komplettera denna information. Antalet personer utan fullständigt personnummer från en legitimationsårskull minskar således med tiden. Detta gäller i huvudsak för personer som är utbildade inom EU- och EES-området samt Schweiz. I Socialstyrelsens register över legitimerad personal (HOSP) fanns i november 2010 totalt läkare, sjuksköterskor, 520 tandläkare och 133 barnmorskor för vilka det saknades fullständigt svenskt personnummer. De flesta personer för vilka det saknas personnummer i HOSP har utländsk utbildning och hade vid legitimationstillfället inte erhållit svenskt personnummer. Dessa personers arbetsmarknadsstatus kan således inte beskrivas i redovisningen då det krävs fullständigt personnummer för att kunna samköra med register från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är inte ens känt om personen i fråga är bosatt i Sverige. Läkare med nordisk legitimation Den fria rörligheten inom Norden innebär att nordiska läkare som arbetar i Sverige syns inte i statistiken om dessa inte sökt svensk legitimation. Läkare från övriga nordiska länder kan nämligen söka anställning med legitimation från det egna landet. Mörkertalet till följd av detta är helt okänt. Arbetsställe Definitionen av arbetsställe är för begränsad för att kunna beskriva personalförhållandena inom hälso- och sjukvården på ett bra sätt. Sjukvårdens enheter utifrån definitionen av arbetsställe är alltför stora och inrymmer ibland flera helt olika verksamheter. De flesta sjukhusen är t.ex. klassade som ett arbetsställe och kan således enbart ha en näringsgrenskod trots att de inrymmer en mängd olika verksamheter. 18

19 Legitimation Tilldelningen av legitimation innehåller en mängd svagheter som måste accepteras för den statistiska beskrivningen. Meningen med tilldelningen är att utbildningen ska peka mot en avgränsad sektor inom hälso- och sjukvården och som motsvarar individens faktiska yrke. I de fall där en person har flera legitimationer är problemet inte så stort eftersom det, bortsett från barnmorskor, rör sig om en ganska liten grupp. Problemet är större för läkare och tandläkare där ett stort antal har flera specialistbevis. Barnmorskor har nästan alltid två legitimationer och Socialstyrelsen har ingen metod för att urskilja inom vilken verksamhet barnmorskan arbetar. Således definieras samtliga barnmorskor här som barnmorskor, trots att ett antal av dem troligtvis arbetar som sjuksköterskor. Andra svagheter Företagshälsovården bedrivs oftast av företag specialiserade på att förse andra företag med hälso- och sjukvård. De finns med i definitionen av hälso- och sjukvård. Troligen finns det dock ett antal sjuksköterskor och läkare som är anställda direkt av enskilda företag t.ex. inom verkstadsindustrin. Sjuksköterskor och läkare som arbetar inom dessa företag omfattas därför inte av redovisningens operationalisering av hälso- och sjukvård. Från och med år 2000 är röntgensjuksköterska ett legitimerat yrke. I nuläget reflekterar dock inte antalet legitimerade röntgensjuksköterskor antalet röntgensjuksköterskor. I november 2010 arbetade legitimerade sjuksköterskor som röntgensjuksköterskor inom (SNI2002 branschindelningen) hälso- och sjukvården medan 997 legitimerade röntgensjuksköterskor var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Redovisning av samtliga legitimerade sjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor som arbetar som röntgensjuksköterskor publiceras i Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010 som planeras publiceras 1 november Skillnader mot tidigare rapporter Varje år uppdateras vissa register. Exempel på uppdateringar är ändring av dödsdatum och borttagning av legitimation som beviljats felaktigt (ej lika med deslegitimation). Ytterligare ett exempel är nyvunnen kännedom om svenskt personnummer. Många legitimerade med utländsk utbildning registreras utan personnummer eftersom de saknar personnummer vid registreringstillfället. För läkare som senare får specialistbevis får Socialstyrelsen automatiskt kännedom om nytt personnummer. Uppdateringarna leder till att antalet legitimerade som redovisas vid ett visst årtal varierar något mellan rapporterna. En felkodning har upptäckts i de ursprungsdata som finns i Statistiska centralbyråns register för åren 2002 till Ett 100-tal individer per år i Blekinge län har felaktigt kodats till näringsgrenen Övrig fastighetsförvaltning på uppdrag (SNI-kod ) vilket innebär att de felaktigt redovisats som sysselsatta utanför hälso- och sjukvården. På riksnivå har felkodningen en relativt liten betydelse för den redovisade tillgången inom hälso- och 19

20 sjukvården. Effekten är också större på länsnivå än på region- och riksnivå. I nedanstående tabell redovisas hur mycket personal som har felkodats under åren Detta innebär att antalet hälso- och sjukvårdspersonal i Blekinge landsting har underskattas med drygt 5 % i Blekinge landsting under de senaste fyra åren. Hälso- och sjukvårdspersonal i Karlskrona kommun som har placerats i fel näringsgren efter legitimation. Legitimation Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Totalt Från och med statistikåret 2009 kommer tillgångssiffrorna att justeras på så sätt att individerna som kodats i fel näringsgren manuellt kodats om som sysselsatta i hälso- och sjukvården. Under år 2010 har Socialstyrelsen hämtat in personnummer för utländska läkare som var sysselsatta i landstingen under år 2008 och för vilka personnummer saknades i Socialstyrelsens HOSP-register. Detta har gjorts med hjälp av en engångssamkörning av HOSP-registret och SKL:s register över anställda i landstingen och kommunerna. Personnumren kommer dock inte att lagras i HOSP-registret utan i NPS-register, det vill säga det samkörda registret hos Socialstyrelsen. Uppdateringen har lett till att flera hundra nya utländska läkare inkluderas i sysselsättningsstatistiken som sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Från och med statistikår 2008 räknas utländska läkare med provtjänstgöring som icke-legitimerade läkare. Provtjänstgöring beviljas till läkare som bedöms kunna erhålla legitimation utan kunskapsprovet. Åtgärden leder till att 54 fler personer räknas som icke-legitimerade läkare november Sekretess Det är nödvändigt att i vissa fall dölja cellvärden för att bevara sekretessen enligt 9 kap. 4 i sekretesslagen (1980:100). Därför har cellinformation med värden på 1 3 individer dolts. Utöver de första dolda värdena har då även ytterligare ett värde, i regel det närmast lägsta värdet, dolts i rader och kolumner där enbart ett värde innehåller 1 3 individer. Detta för att värdet inte ska kunna beräknas med hjälp av kolumn- eller radsummor. De dolda tabellcellerna markeras med (x). Kryssningen görs enbart för uppgifter som samkörs med uppgifter från SCB. Socialstyrelsens egna uppgifter som redovisas utan samkörning antal personer som saknar personnummer redovisas utan kryssning. 20

21 Tabellförteckning Hälso- och sjukvårdspersonal Tabell 1. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatt inom hälso- och sjukvården efter legitimation och län, antal november Tabell 2. Hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatt inom hälso- och sjukvården efter yrke och sjukvårdsregion nov. 2010, antal per invånare samt procentuell tillväxt per invånare och Tabell 3. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatt inom SNI (hälso- och sjukvård) efter legitimation, regi och sjukvårdsregion, antal, andel i % och antal per invånare november Barnmorskor Tabell 4. Legitimerade barnmorskor efter arbetsmarknadsstatus, antal Tabell 5. Legitimerade barnmorskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel, november Tabell 6. Legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 7. Legitimerade barnmorskor sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 8. Legitimerade barnmorskor, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 9. Legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, nov Röntgensjuksköterskor Tabell 10. Legitimerade röntgensjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus, antal Sjuksköterskor Tabell 11. Legitimerade sjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus, antal Tabell 12. Legitimerade sjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 13. Legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 14. Legitimerade sjuksköterskor sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, nov Tabell 15. Legitimerade sjuksköterskor, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 16. Legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tabell 17. Legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom näringsgren 85.3(1) efter regi och län, antal, andel i % och antal per invånare nov

22 Läkare Tabell 18. Utbildade läkare efter arbetsmarknadsstatus, antal Tabell 19. Legitimerade läkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 20. Legitimerade läkare sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 21. Ej sysselsatta legitimerade läkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 22. Legitimerade läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tabell 23. Icke-legitimerade läkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 24. Icke-legitimerade läkare sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 25. Icke-legitimerade läkare, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Specialistläkare Tabell 26. Specialistläkare efter arbetsmarknadsstatus, antal Tabell 27. Specialistläkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 28. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 29. Specialistläkare sysselsatta utanför hälso- och sjukvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i %, november Tabell 30. Specialistläkare, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell 31. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tabell 32. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter specialitetsgrupp, andel i % inom köns- och ålderskategorin november Tabell 33. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter specialitetsgrupp och ålder, antal november Tabell 34. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården per specialitet och sjukvårdsregion, antal november Tabell 35. Specialistläkare sysselsatta utanför hälso- och sjukvården per specialitet och sjukvårdsregion, antal november Tabell 36. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården per invånare efter hälso- och sjukvårdsregion och specialitetsgrupp, antal november

23 Tandvårdspersonal Tabell 37. Legitimerad tandvårdspersonal sysselsatt inom tandvården efter legitimation och län, antal november Tabell 38. Legitimerad tandvårdspersonal sysselsatt inom tandvården efter legitimation och län, antal per invånare samt procentuell tillväxt per invånare och Tabell 39a. Legitimerad tandvårdspersonal sysselsatt inom tandvården efter legitimation, regi och län, antal november Tabell 39b. Legitimerad tandvårdspersonal sysselsatt inom tandvården efter legitimation, regi* och län, andel i % november Tabell 39c. Legitimerad tandvårdspersonal, sysselsatt inom tandvården efter legitimation, regi och län, antal per invånare nov Tandhygienister Tabell 40. Legitimerade tandhygienister efter arbetsmarknadsstatus Tabell 41. Legitimerade tandhygienister efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i % november Tabell 42. Legitimerade tandhygienister sysselsatta utanför tandvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i % november Tabell 43. Legitimerade tandhygienister, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i % november Tabell 44. Legitimerade tandhygienister sysselsatta inom tandvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tandläkare Tabell 45. Legitimerade tandläkare efter arbetsmarknadsstatus Tabell 46. Legitimerade tandläkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november Tabell47. Legitimerade tandläkare sysselsatta utanför tandvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel november Tabell 48. Legitimerade tandläkare, ej sysselsatta, efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel, november Tabell 49. Legitimerade tandläkare sysselsatta inom tandvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel, november Specialisttandläkare Tabell 50. Specialisttandläkare efter arbetsmarknadsstatus Tabell 51. Specialisttandläkare efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i % november Tabell 52. Specialisttandläkare sysselsatta utanför tandvården efter åldersklass och näringsgren, antal och andel i % november Tabell 53. Specialisttandläkare sysselsatta inom tandvården efter grad av pensionering och åldersklass, antal och andel i %, november Tabell 54. Specialisttandläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass och specialitet, andel i % november Tabell 55. Specialisttandläkare sysselsatta inom tandvården efter tandläkare STutbildningsregion och specialitet, november

24 List of tables Health Care Practitioners Table 1. Number of Licensed Health Care Practitioners employed within Health Care, after Licence and County, November Table 2. Health Care Practitioners employed within Health Care after Licence and Health Care Region. Number per 100,000 inhabitants in November 2010, and percentage change between and Table 3. Licensed Health Care Practitioners employed within NACE 85.1 (Health Establishments) after Licence, Management Form and Health Care Region. Number, Proportion in % and Number per 100,000 inhabitants, November Midwives Table 4. Licensed Midwives by Status in the Labour Market, Table 5. Licensed Midwives by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 6. Licensed Midwives employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 7. Licensed Midwives employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 8. Licensed Midwives, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 9. Licensed Midwives employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November Radiographers Table 10. Number of Licensed Radiographers by Status in the Labour Market, Nurses Table 11. Licensed Nurses by Status in the Labour Market, Table 12. Licensed Nurses by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 13. Licensed Nurses employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 14. Licensed Nurses employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 15. Licensed Nurses, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 16. Licensed Nurses employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November Table 17. Licensed Nurses employed within NACE 85.3(1) after Licence, Management Form and County. Number, Proportion in % and Number per 100,000 inhabitants, November

25 Doctors Table 18. Trained Doctors by Status in the Labour Market, Table 19. Licensed Doctors by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 20. Licensed Doctors employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 21. Licensed Doctors, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 22. Licensed Doctors employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November Table 23. Pre-licensed Doctors by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 24. Pre-licensed Doctors employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 25. Pre-licensed Doctors, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Medical Specialists Table 26. Number of Qualified Medical Specialists by Status in the Labour Market, November Table 27. Qualified Medical Specialists by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 28. Qualified Medical Specialists employed in Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 29. Qualified Medical Specialists employed outside of Health Care by Age Group and Industrial Sector, November Table 30. Qualified Medical Specialists, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 31. Qualified Medical Specialists employed in Health Care by Degree of Pension and Age Group, November Table 32. Proportion in % of Qualified Medical Specialists within Sex and Age Category employed within Health Care after Speciality Group, November Table 33. Number of Qualified Medical Specialists employed within Health Care after Age and Speciality Group, November Table 34. Number of Qualified Medical Specialists employed within Health Care after Health Care Region and Specialty, November Table 35. Number of Qualified Medical Specialists employed outside of Health Care for each Health Care Region and Specialty, November Table 36. Qualified Medical Specialists employed within Health Care by Health Care Region and Speciality Group. Number per 100,000 inhabitants in November Dental Practitioners Table 37. Number of Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry after Licence, Management Form and County, November Table 38. Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry after Licence and County. Number per 100,000 inhabitants in November 2010, and percentage change between and

26 Table 39a. Number of Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry, respectively, after Licence and County, November Table 39b. Proportion in % of Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry after Licence, Management Form and County, Nov Table 39c. Licensed Dental Practitioners employed within Dentistry after Licence and County. Number per 100,000 inhabitants in November Dental Hygienists Table 40. Number of Licensed Dental Hygienists by Status in the Labour Market, Table 41. Number and Proportion in % of Licensed Dental Hygienists by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 42. Number and Proportion in % of Licensed Dental Hygienists employed outside of Dentistry by Age Group and Industrial Sector, Nov Table 43. Number and Proportion in % of Non-employed Licensed Dental Hygienists by Age Group and Status in the Labour Market, Nov Table 44. Licensed Dental Hygienists employed in Dentistry by Degree of Pension and Age Group, November Dentists Table 45.Licensed Dentists by Status in the Labour Market, Table 46. Number and Proportion in % of Licensed Dentists by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 47. Number and Proportion in % of Licensed Dentists employed outside of Dentistry by Age Group and Industrial Sector, November Table 48. Licensed Dentists, non-employed, by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 49. Licensed Dentists employed in Dentistry by Degree of Pension and Age Group, November Dental Specialists Table 50. Number of Qualified Dental Specialists by Status in the Labour Market, Table 51. Number and Proportion in % of Qualified Dental Specialists by Age Group and Status in the Labour Market, November Table 52. Number and Proportion in % of Qualified Dental Specialists employed outside of Dentistry by Age Group and Industrial Sector, Nov Table 53. Qualified Dental Specialists employed in Dentistry by Degree of Pension and Age Group, November Table 54. Proportion in % of Qualified Dental Specialists employed within Health Care after Age Group and Speciality, November Table 55. Qualified Dental Specialists employed within Dentistry after Dentist Specialist training region and Speciality, November

Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2013

Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2013 Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2013 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Physicians, Dental Hygienists and Dentists 2013 The National Board of Health

Läs mer

Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2006

Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2006 Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2006 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Doctors, Dental Hygienists and Dentists 2006 ISBN 978-91-85999-32-3 Artikelnr

Läs mer

Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2012

Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2012 Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 212 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Physicians, Dental Hygienists and Dentists 212 The National Board of Health

Läs mer

Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2005

Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2005 Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

Tillgång på. barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2011

Tillgång på. barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2011 Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2011 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Doctors, Dental Hygienists and Dentists 2011 The National Board of Health

Läs mer

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010 Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2010 Labour Supply in Sweden: Specialist Nurses and Radiographers 2010 The National Board of Health and Welfare Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Tillgång på specialistsjuksköterskor. röntgensjuksköterskor 2013

Tillgång på specialistsjuksköterskor. röntgensjuksköterskor 2013 Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2013 Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2013 Labour Supply in Sweden -Nurse Specialists and Radiographers 2013

Läs mer

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2006

Tillgång på: specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2006 Tillgång på: specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2006 Labour Supply in Sweden: Specialist Nurses and Licensed Radiographers 2006 The National Board of Health and Welfare ISBN

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Årsrapport NPS 2010. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS 2010. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2010 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder,

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2008 2023 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Tillgång på: Specialistläkare 2006

Tillgång på: Specialistläkare 2006 Tillgång på: Specialistläkare 26 Labour Supply in Sweden: Qualified Medical Specialists 26 The National Board of Health and Welfare Artikelnr: 28-125-5 ISBN: 978-91-85999-33- Sättning: Edita Västra Aros

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2009-2025 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2008 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Vårdförbundet i siffror 2010 Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Medlemsstatistik Det finns 2 912 medlemmar i Vårdförbundet som är röntgensjuksköterskor varav

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

2006:5. Sjukskrivna arbetssökande ISSN 1652-9863

2006:5. Sjukskrivna arbetssökande ISSN 1652-9863 2006:5 Sjukskrivna arbetssökande ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Sjukskrivna arbetssökande Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2014. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2014. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2014 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2013) och arbetsmarknadsstatus (2012) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2011:1136 Utkom från trycket den 29 november 2011 utfärdad den 17 november 2011. Regeringen

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2010 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2009) och arbetsmarknadsstatus (2008) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

7 Arbetskraft inom jordbruket

7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 135 I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1) 2010-09-21 MISSIV ANNE-MARIE SKÖLIN DIREKT NR 0224-551 23 DNR 2010/85 UAN NR 10/48 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MISSIV Ansökan om statsbidrag

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

7 Arbetskraft inom jordbruket

7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 139 I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

7 Arbetskraft inom jordbruket

7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 135 I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan. Återrapportering 2016

Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan. Återrapportering 2016 Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan Återrapportering 2016 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2016/487 ISBN: 978-91-87073-73-1 1 (78) Datum: 2016-05-02 Tabellbilaga till

Läs mer