Historiebruk i gymnasieskolans läroböcker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Historiebruk i gymnasieskolans läroböcker"

Transkript

1 Historiebruk i gymnasieskolans läroböcker - en granskning är fem läroböcker avsedda för kursen Historia 1b Andreas Wass

2 Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Historia och historiedidaktik, 7,5 hp 2012/13

3 Innehållsförteckning FRÅGESTÄLLNING, AVGRÄNSNING OCH TIDIGARE FORSKNING... 2 GRUNDLÄGGANDE BEGREPPSAPPARAT... 3 HISTORIEMEDVETANDE OCH IDENTITET... 3 HISTORIEBRUK... 4 HISTORIEBRUK I ÄMNESPLANEN... 6 LÄROBOKSGRANSKNING... 7 PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN 1B... 7 ALLA TIDERS HISTORIA 1B... 8 HISTORIA 1B DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DEN STORA GEMENSKAPEN EPOK HISTORIA 1B EPOS 1B DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING LÄROBÖCKER REFERENSER... 14

4 Frågeställning, avgränsning och tidigare forskning Hösten 2011 sjösattes en ny gymnasiereform GY11. Den innebar bland annat en genomgående revidering av gymnasieskolans kursplaner, vilka kom att byta namn till ämnesplaner. För historieämnets vidkommande innebar GY11 även att ämnet blev ett så kallat gymnasiegemensamt ämne (tidigare kärnämne), vilket innebär att såväl elever som läser högskoleförberedande program som yrkesprogram ska läsa historia. De senare i en omfattning om minst 50 poäng och de förra läser minst 100 poäng (undantaget Teknikprogrammet som endast läser 50 poäng). I skolverkets kommentarsmaterial för historieämnet kan man i en jämförelse med GY2000 läsa att ett nytt område i ämnesplanen handlar om hur historia används, det vill säga historiebruk. 1 Vidare kan man läsa att: Det innefattar hur historia används idag men kan också innefatta hur historia använts genom tiderna utifrån något specifikt syfte eller i ett specifikt sammanhang. Historia kan vara ett verktyg både för enskilda individer och för grupper att formulera hur de vill uppfattas och vad de vill göra genom att berätta om det förflutna. Historia kan också användas för att skapa familjesammanhållning eller etablera identiteter. 2 Det är således detta nya område i ämnesplanen som denna studie ämnar avhandla. Jag är intresserad av att lite närmare sätta fingret på vilken typ av historiebruk som ämnesplanen lyfter fram och hur de läroböcker som utgivits efter reformen svarar upp mot dess mål. Inte minst det faktum att många lärare känner förtroende för läroböcker såsom uppfyllande av styrdokumenten 3, legitimerar en sådan frågeställning. Jag har i denna studie valt att begränsa mig till att studera ämnesplanen för 100 poängskursen (Historia 1b) och således läroböcker som är avsedda för den kursen. Antalet läroböcker som studeras är även det begränsat till böcker som utgivits efter reformen och som hunnit färdigställas och distribueras till dags dato. Granskningen är även så villkorad att fokusområdet historiebruk ska vara relativt tydligt framträdande i böckerna. Det är med andra ord i huvudsak de avsnitt eller delar i böckerna som explicit handlar om historiebruk som studeras. En viss genomgång av böckerna i stort är dock genomförd. Sägas ska också att liknade studier redan genomförts. Filosofie doktor Göran Sparröf har skrivit en artikel som heter Historia i gymnasieskolan nya grundkurser och nya läroböcker (2012). Där studerar han om läroböcker i historia som saluförs inför GY11 står i samklang med sådana nyheter som kan identifieras i ämnesplanen. Sparrlöf utgår från både 50-poängskursen 1a1 och 100-poängskursen 1b. De nyheter som han riktar in sig på handlar om perspektivseende, historiemedvetande, 1 Skolverket (u.å), Jämförelse med kursplanen 2000 [www] Hämtad ibid. 3 se t.ex. Skolverket (2006), Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap, Rapport 2084, Stockholm: Fritzes, s. 11, 25f och (Hämtad ); Skolinspektionen (2009), Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009: Skolinspektionens erfarenheter och resultat, Dnr :5014, (Hämtad ), s. 5 och 10. 2

5 historiebruk och källor och källkritik. Särskilt intressant för min studie är avsnittet om historiebruk. Där kommer han till slutsatsen att historiebruk givits en ganska perifer ställning i böckerna. I huvudsak är det frågan om korta avsnitt om historiebruk eller spridda textrutor. Även när det gäller historiemedvetande och identitet saknas mycket enligt Sparrlöf. I sin slutreflektion kommer han till den slutsatsen att de reviderade läroböckerna inte lyckas förverkliga ämnesplanens mål vad gäller de studerade fokusområdena. 4 Andra studier som snuddar vid ämnet återfinns i en forskningsrapport utgiven av Malmö stad med titeln En cirkel är sluten (2012). I den återfinns bland annat en artikel skriven av gymnasieläraren Joakim Altervall som heter Historiebruk i Gy11 med fokus på vikingen där han redovisar ett undervisningsförsök kring hur olika föreställningar om det som kallas vikingatiden och vikingar har använts. I inledningen av sin artikel lyfter Altervall fram det faktum att många historielärare uttrycker oro för bristande kunskaper om historiebruk och hur detta skulle behandlas i de nya kurserna. Han menar att detta även förefaller gälla för läromedelsförfattarna som i reviderade versioner av läroböckerna mer eller mindre kastat in korta avsnitt om historiebruk. I samma rapport återfinns även Linus Malmborgs bidrag Men framtiden kan vi ju inte skriva om i en historiebok. Där redovisar Malmborg sitt arbete med att försöka implementera den nya ämnesplanen i Historia 1b med fokus på tidsdimensionen: då, nu och framtid det vill säga historiemedvetande. Däri problematiserar han bland annat det faktum att läromedelsförfattarna inte tagit sig an framtidsperspektivet i någon större omfattning. 5 Grundläggande begreppsapparat Inom historiedidaktiken finns flera begrepp som under de senaste årtiondena blivit centrala i såväl skolans målformuleringar som inom en mer vidgad syn på historiedidaktik. Jag ska här försöka visa på betydelsen av några av dessa begrepp, nämligen historiemedvetande, identitet och historiebruk. Historiemedvetande och identitet Begreppet historiemedvetande introducerades 1979 av den tyska historiedidaktikern Karl-Ernst Jeismann för att illustrera förhållandet mellan tolkning av det förflutna, förståelse av en samtida situation och perspektiv på framtiden. Således är det inte endast dåtiden som står i fokus utan hur den samtida människan står i förbindelse med dåtiden. 6 Liknande definitioner kan ses formulerade av flera forskare och i ämnesplanen för historia formuleras ämnets syfte bland annat såsom att: 4 Sparrlöf, Göran (2012), Historia i gymnasieskolan nya grundkurser och nya läroböcker i Johansson Anna & Larsson, Hans-Albin (red.) (2012), Samhällsdidaktik sju aspekter på samhällsundervisningen i skola och lärarutbildning. Linköping: Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet, s. 63, 68f, 73f, Eliasson, Per & Rosenlund, David (2012), En cirkel är sluten. Malmö: FoU Malmö-utbildning. 6 Karlsson, Klas-Göran (2004), Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas- Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur, s

6 Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. 7 Professor Klas-Göran Karlsson menar i artikeln Historiedidaktik: begrepp, teori och analys (2004) att alla människor har ett historiemedvetande, det vill säga vänder sig till, reflekterar över och interagerar historien i den egna identitetsbildningen, det egna vetandet och de egna handlingarna. 8 Historiemedvetande är således kopplat till vår identitetsbildning och påverkas av våra kunskaper om det förflutna och således av de bilder av det förflutna som vi möter. Det är här begrepp som identitet och historiebruk kommer in i bilden. Den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensen lyfter just identitetsbildningen som en av flera processer som berörs av vårt historiemedvetande. 9 I ämnesplanen lyfts som sagt även historiens betydelse i formandet av identiteter fram. Identitet kan här handla om såväl person som grupp. Grundläggande frågor i identitetsbildandet är Vem är jag/vi? och Vem är den/de andra?. Varje form av identitet kräver således ett historiemedvetande. 10 Exempel på identitetsbildande frågor kan handla om den egna familjen, manligt och kvinnligt, etnicitet, vad det är att vara svensk, osv. Per Eliasson menar i en artikel (2004) att den elev som kan se den egna identiteten formas av till exempel historiskt givna genusrelationer eller etniska föreställningar även kan se hur hon själv återskapar dessa förhållanden. Han skriver att Den elev som med empati kan diskutera de tre tidsdimensionernas betydelse för en historisk persons handlande har också förmåga att se sitt eget handlande i dessa tidsdimensioner. 11 Historiebruk Den bild som förmedlas av historien påverkar givetvis vårt historiemedvetande och identitetsskapande. Vi kan studera historien ur olika perspektiv och utifrån olika historiesyner. Vi kan också välja att framställa delar av historien på olika sätt, i olika sammanhang och med olika syften. Detta, hur historia används eller brukas, är det som brukar kallas historiebruk. Professor Peter Aronsson sammanfattar begreppet såsom de processer som aktiveras då delar av en historiekultur används för att forma bestämda meningskapande och handlingsorienterande helheter 12. Förmedlingen av historisk kunskap tillskrivs ofta vetenskapen. En forskare ställer frågor, granskar källor och kommer med väl underbyggda resultat. Dessa resultat sprids sedan i samhället genom till exempel museer och historielärare. 13 Vid närmare eftertanke torde det dock stå klart för de flesta att historia brukas och förmedlas i långt 7 Skolverket (2011), Ämnesplan för historia [www]. 8 Karlsson, 2004, s ibid. s ibid. s Eliasson, Per (2004), Kan ett historiemedvetande fördjupas? Om hur historia värderas i gymnasieskolan i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur, s. 298f. 12 Aronsson, Peter (2004), Historiebruk att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur. s Karlsson, 2004, s. 52f. 4

7 många fler sammanhang och situationer än i dessa. Aronsson har i en enkel figur illustrerat hur de institutioner som sedan mycket länge haft en stark ställning när det gäller att finna, framställa, skydda och förmedla korrekt och sann historia idag endast utgör en mindre del av den totala historiekulturen. Aronsson liknar figuren med en frontallob på historiekulturens samlade hjärnkapacitet. En mindre del (till höger) känner vi till hur den används men desto längre vänster ut vi kommer, desto mindre känner vi till om hur kapaciteten används. 14 Där ser vi historia användas på film, i romaner, tv-spel och i reklam. I det offentliga rummet används historien till exempel för att göra politiska poänger och legitimera uttalanden och beslut. I privatlivet berättar vi dagligen historier för varandra som bidrar till den väv som utgör jag, vi och dom. Fig. 1: Historiekulturens anatomi 15 En något mer detaljerad och för denna studie användbar distinktion mellan olika historiebruk återfinns hos Klas-Göran Karlsson som utarbetat nedanstående typologi. Därvid talar Karlsson om sju olika historiebruk, vilka visserligen kan överlappa varandra, men som fungerar som användbara analysverktyg. 16 Behov Bruk Brukare Funktion Upptäcka Vetenskaplig Historiker Verifikation Rekonstruera Historielärare Tolkning Minnas Glömma Existentiellt Alla människor Orientering Förankring Återupptäcka Moraliskt Välutbildade skikt Intellektuella Rehabilitering Restaurering Försoning Uppfinna Ideologiskt Intellektuella Legitimering Konstruera Politiska eliter Rationalisering Glömma Icke-bruk Intellektuella Legitimering Utplåna Politiska eliter Rationalisering Illustrera Politiskt-pedagogiskt Intellektuella Politisering Offentliggöra Politiska eliter Instrumentalisering 14 Aronsson, 2004, s. 43f. 15ibid. s Karlsson, 2004, s. 55f. 5

8 Debattera Öka historiens värde Göra ekonomiska vinster Pedagoger Kommersiellt Verksamma inom reklam och ekonomi Kommersialisering Det är med denna typologi som jag försöker närma mig ämnet om historiebruk i dagens ämnesplan och läroböcker. 17 Historiebruk i ämnesplanen Syftet med undervisningen i historia är att elever ska utveckla sitt historiemedvetande. 18 Så står det att läsa i skolverkets beskrivning av historieämnet. De slår vidare fast det starka sambandet mellan utvecklandet av ett historiemedvetande och studiet av hur historia används genom att säga att historia är [ ] föränderlig eftersom den ytterst utgör svaret på de frågor som människor i nuet stället till det förflutna. Dessa frågor ställs utifrån olika behov under olika tider och av olika människor. De besvaras och används därför på olika sätt. Förståelse för hur historia används är därför en viktig del i att utveckla elevers historiemedvetande. 19 Vilken typ av historiebruk är det då som framskrivs? I syftet står det att läsa att historia används för att både påverka samhällförändringar och skapa olika identiteter. 20 Det är tydligt att detta avser såväl hur olika människor som grupper, i olika tider använt sig av historien. 21 I de mer explicita formuleringarna står det att historieundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. 22 I det centrala innehållet för Historia 1b utrycks det som följer: Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter. 23 Målformuleringarna rymmer som jag ser det alla de former av historiebruk som Klas- Göran Karlssons definierat. Det är naturligtvis inte givet att Karlssons samtliga sju kategorier behöver behandlas men med tydligt fokus på såväl individ som grupp i allt från vardagsliv till politik är det klart att flera olika aspekter behöver behandlas i kursen 17 För vidare presentation av de olika historiebruken hänvisas till Karlsson artikel. Se Karlsson, Klas-Göran (2004), Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. 18 Skolverket (u.å), Om ämnet historia [www] Hämtad ibid. 20 Skolverket, ibid. 22 ibid. 23 ibid. 6

9 för att undervisningen ska kunna sägas nå upp till ämnesplanens intentioner. I tabellen nedan återfinns de kunskapskrav som behandlar historiebruk i ämnesplanen för kursen Historia 1b. Där ser vi att det som ska bedömas är elevens förmåga att redogöra för historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de använts olika. Eleven ska dessutom kunna ge exempel på olika sätt att använda historia och kunna värdera deras betydelse för nutida skeenden och händelser. E C A Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Läroboksgranskning Härvid följer en gransknig av fem olika läroböcker för kursen Historia 1b och som alla har utgivits i samband med eller efter gymnasiereformen Granskningen sker titel för titel och följs av en sammanfattande diskussion och slutsats. Perspektiv på historien 1b Perspektiv på historien 1b är en bearbetning av tidigare läroböcker i samma serie från Gleerups Utbildning AB. Enligt författarna själva ligger nyheterna främst i det ökade fokuset på källkritik, både i ett inledande kapitel och i flertalet frågor och källövningar kopplade till bokens olika delar. 24 Historiebruk behandlas särskilt i det inledande kapitlet Vägar till historien. Här presenteras hur en historiker arbetar och hur historiska förklaringar kan förändras över tid eftersom de kan färgas av den tid man lever i. Detta exemplifieras med hur historieböcker i olika tider lyft fram olika förklaringsmodeller utifrån hur till exempel maktordningen i världen sett ut. Vidare presenteras begreppet historiebruk och dess relevans inom såväl politik som i kommersiella och populärkulturella sammanhang. Ett särskilt avsnitt behandlas hur Hitler använde historia för att forma sin politik. Texten ackompanjeras även av bilder, till exempel föreställande hur hakkorset används inom hinduistisk kultur samt en bild på den järnvägsvagn där Versaillesfreden undertecknades och som plockades fram av Nazityskland i samband med att de besegrat Frankrike Texten och bilderna ger en grundläggande bild av vad historiebruk handlar om och visar detta med flera enkla 24 Nyström, Hans, Nyström, Lars & Nyström, Örjan (2011), Perspektiv på historien 1b. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s. 3f. 25 ibid. s. 9ff 7

10 exempel. I slutet av kapitlet finns en del frågor men dessa fungerar i huvudsak som repetition av textens innehåll. En avslutande fråga är dock något öppnare och uppmanar eleven att själv besöka sin kommuns hemsida för att studera vilken bild av den lokala historien som lyfts fram. De två större övningar som också finns i anslutning till kapitlet behandlar historia på film ur ett mer existentiellt och kommersiellt perspektiv samt en övning om historiebruk på bild där fyra bilder följs av tre frågor. Övningarna kan sägas fylla en enklare funktion av att bekräfta det som kapitlet beskrivit men då de inte finns i en vidare historisk kontext blir det som jag ser det svårt att föra några djupare resonemang. 26 Begreppet historiebruk förekommer senare i boken endast sparsamt. Det dyker kort upp i källkritikskapitlet när de skriver om val av perspektiv i historieskrivningen 27 och sedan i någon ytterligare övning. Göran Sparrlöf menar i sin artikel att historiebruket endast omtalas i inledningskapitlet och i en övning som handlar om Jan Guillous romaner om Arn. 28 Detta stämmer om man söker efter begreppet historiebruk men ger inte en helt rättvisande bild av hur författarna valt att närma sig ämnet. I ytterligare några frågerutor och övningar uppmanas nämligen eleverna att själva fundera över sådant som hur Akropolisklippan i Athen använts genom historien och varför den blev en turistattraktion, 29 varför kungastatyer och andra monument finns runt om i svenska städer, 30 funderingar kring hur imperialismen beskrivits i historieböcker för 50 eller 100 år sedan 31 och hur värvningsaffischer under första världskriget använder sig av historien och framtiden för att rekrytera soldater 32. Dessa uppgifter är dock lätträknade och det är egentligen bara övningen om Arn som behandlar ämnet lite mer ingående. Övningen om Arn kan i bästa fall få eleverna att funderar över ett politisktpedagogiskt-, moraliskt-, ideologiskt- och kommersiellt historiebruk. I det fall eleven önskar specialstudera olika exempel av historiebruk ger boken, undantaget inledningskapitlet, ingen vägledning om hur dessa uppgifter kan hittas. Alla tiders historia 1b Alla tiders historia 1b är en bearbetning av tidigare läroböcker i samma serie från Gleerups Utbildning AB. Historiebruk behandlas inte i något särskilt kapitel i boken och någon slags definition av begreppet eller företeelsen görs således inte. Istället återfinns begreppet i åtta stycken olika textrutor som hittas med mer eller mindre jämna mellanrum i boken. Fyra av dessa är korta historier eller allmänt upplysande texter om hur historien använts i olika sammanhang. De övriga fyra åtföljs av frågor som eleverna ska fundera kring. Dessa handlar om hur Gustav Vasa gjorde sig till hjälte 33, problem som kan uppstå vid nationella firanden om inte all känner sig delaktiga (utifrån exemplet med Italiens enande) 34, hur historien kan användas för att 26 ibid. s. 13ff 27 Nyström et al. s. 24f 28 Sparrlöf, s Nyström et al. s ibid. s ibid. s ibid. s Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne (2011), Alla tiders historia 1b. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s ibid. s

11 göra aspråk på territorium 35 och om hur bruk/missbruk av historien i till exempel skolböcker kan bidra till fred eller krig i Serbien och Kosovo 36. Rutorna är enkla att hitta genom en särskild färgmarkering i innehållsförteckningen. 35 ibid. s ibid. s

12 Historia 1b den lilla människan och den stora gemenskapen Historia 1b den lilla människan och den stora gemenskapen är Studentlitteraturs nya lärobok för 100-poängskursen. Historiebruk, eller historieanvändning som författarna också använder som begrepp, presenteras i inledningskapitlet under rubriken Bruk och missbruk av historien. Här menar man att historia används varje dag och att bruket ofta är seriöst i syfte att skildra hur någonting verkligen var. I konstrast till det berättar de också att historien ibland kan missbrukas och lyfter sydafrikanska läroböcker under Apartheid samt Hitler och Stalin som exempel på detta. 37 Detta varningens finger för missbruk och den tämligen okritiska hållningen till det som inte räknas som missbruk framstår en aning enahanda. I bokens register hittar man begreppet historieanvändning på fyra sidor i boken. Efter en snabb genomläsning finner man dock att ämnet behandlas på ytterligare några ställen. I huvudsak handlar det om att det i slutet av varje kapitel återfinns ett antal frågor under rubriken Fundera och undersök! samt att det även listas ett antal böcker och filmer som på olika sätt behandlar epoken. Dessa tips kan i flera fall utgöra god grund för diskussioner om vilken bild av historien som förmedlas och varför. När det gäller frågorna så kan man dock inte säga att det för varje kapitel finns frågor om historiebruk. De som finns behandlar kommuners beskrivningar av den egna orten, 38 vilken beskrivning som görs av Gustav II Adolf och slaget vid Breitenfeld 1631 i Åke Ohlmarks historiebok från 1951, 39 hur Västerbottenost marknadsförs med hänvisning till historiska händelser, 40 hur en finsk kompasstillverkare hänvisar till en berättelse från andra världskriget i sin marknadsföring 41 och en uppgift som handlar om hur enskilda personer, organisationer eller företag använt sig av historien för att sprida en positiv bild av det man har gjort 42. Dessa uppgifter kan i lite olika utsträckning sägas behandla såväl ett existentiellt, ideologiskt, politiskt-pedagogiskt som kommersiellt historiebruk. Med tanke på nyss nämnda uppgifter och listan över böcker och filmer skulle jag dock säga att det kommersiella bruket betonas särskilt. Sammanfattningsvis kan man säga att boken har en inledande presentation av begreppen som lämnar en del i övrigt att önska men att de övningar som sedan återfinns i boken bättre svarar upp mot historiebrukets olika skepnader. Den som särskilt vill studera historiebruk har dessvärre svårt att finna de relevanta sidorna med hjälp av innehållsförteckning eller register. Epok Historia 1b Epok Historia 1b är en bearbetning av tidigare lärobok i Epok-serien från Interskol. I bokens inledningskapitel finns ett särskilt avsnitt om historiebruk. Här behandlas såväl individens, samhällets som staters historiebruk. Författarna söker hela tiden visa på kopplingen till byggandet av ett historiemedvetande genom att tala om de tre 37 Långström, Sture, Ader, Veronica, Ededal, Ingvar & Hedenborg, Susanna (2012), Historia 1b Den lilla människan och de stora sammanhangen. Lund: Studentlitteratur, s. 22f. 38 ibid. s ibid. s. 137f 40 ibid. s. 158f 41 ibid. s. 204f 42 ibid. s. 218f 10

13 tidsdimensionerna dåtid-nutid-framtid. I fråga om individens historiebruk görs också kopplingen mellan familjens historia och identitetsbildning hos individen. I texten om samhällets historiebruk lyfts olika exempel på vad i historien som betonats i olika tiders samhällen för att påverka självbilden men också hur man i senare tid visat på historiens mörkare sidor för att lära och påverka framtiden. Inrättandet av Forum för levande historia är ett sådant exempel som förs fram. När det gäller staters historiebruk exemplifieras detta med aktuella konflikter som de i mellanöstern, Tibet och vid Jugoslaviens upplösning. De lyfter även hur man kan hänvisa till historien i samarbetssträvanden, till exempel i grundandet av EU. Till texterna finns ett antal frågor för eleverna att fundera på och mindre uppgifter att arbeta med. 43 Detta inledande kapitel tillhör kanske det mest ambitiösa och strukturerade som presenterats i denna granskning. Jag kan dock hålla med Sparrlöf i hans kritik av den något oklara begreppsanvändningen där historiesyn, historiekultur och historiebruk tenderar att flyta in i varandra. Sparrlöf menar vidare att historiebruk dock saknas i resten av boken. 44 Det förefaller stämma så länge man endast letar i den löpande texten men inte om man studerar de frågor och uppgifter som återfinns i olika rutor. Här är särskilt de rutor som har rubriken Analys och tolkning intressanta. Dessa rutor avslutas ofta med en fråga som behandlar någon aspekt av historiemedvetande, och då även ibland historiebruk. Där återfinns frågor om varför riddarspel och liknade är populära idag, 45 vilken bild som Gustav Vasa och andra maktpersoner velat ge av sig själva, 46 hur historiska personer och företeelser lever vidare idag, 47 hur kinesiska ledare använder sin historia idag när man gör landet till en ekonomisk stormakt 48 eller hur ledare i mellanöstern använder historiebruk i sin politik 49. Boken bjuder inte nödvändigtvis några svar på dessa frågor men bjuder in eleverna att fundera över dessa aspekter av historiebruk. Slående är att boken egentligen inte alls behandlar kommersiellt historiebruk, att jämföra med till exempel med Historia 1b. Epos 1b Epos 1b är en bearbetning av den tidigare läroboken Epos A och ges ut av förlaget Liber. De stora nyheterna i denna bok ligger i tillkomsten av ett inledande kapitel om källkritik och historiemedvetande/historiebruk samt källövningar i anslutning till olika kapitel. Epos 1b ingick inte i Sparrlöfs genomgång då den utgivits senare. Under rubriken Historiemedvetande och historiebruk presenteras begreppet. Här konstateras att historia används runt om oss i vår vardag hela tiden och att dessa budskap bli enklare att uppfatta och tolka om man besitter viss historisk kunskap. Författarna konstaterar också att ett historiemedvetande är viktigt för att inte vilseledas av de krafter som söker använda och kanske skriva om historien för sina egna syften. Under egen rubrik presenteras även historiemissbruk. Det beskrivs som ett historiebruk som kan locka fram känslor och hat mot andra människor. Här exemplifieras resonemanget med hur slaget vid Trastfältet 1389 används i den Serbiska 43 Elm, Sten & Thulin, Birgitta (211). Epok historia 1b. Limhamn: Interskol, s Sparrlöf, s Elm & Thulin, s ibid. s ibid. s ibid. s ibid. s

14 propagandan under 1990-talet för att piska upp stämningen mot andra folk i det gamla Jugoslavien. Texten åtföljs av en bild som visar serbiska fotbollssupportrar som fyller läktaren med plakat med just årtalet 1389 på. Ytterligare två bilder finns i avsnittet som föreställer en propagandamålning från 1934 med Adolf Hitler såsom en korsriddare och ett fotografi från en av Tea Party-rörelsens demonstrationer i USA 2010 där Barack Obama porträtteras med en Hitlermustasch. 50 Just användningen av illustrativa och kontrasterande bilder är något som mycket medvetet tar en stor plats i Epos. Genomgripande presenteras bilder och bildtexter som knyter samman dåtid och nutid för att illustrera likheter och skillnader och på så sätt också väcka frågor för vidare studier. Andra bilder fungerar som exempel på hur historia brukats i olika sammanhang och med olika syften. Här återfinns till exempel populärkulturella hänvisningar till statyer av assyriska vinddemoner från 700-talet f.v.t. 51, film och historiebruk utifrån exemplet Indiana Jones, 52 utdelandet av Karl den store-priset för bidrag till enighet i Europa 53 och bruk av symboler från den franska revolutionen under en manifestation 1998 av det franska nationalistpartiet Front National. 54 Epos innehåller dock inga direkta frågor eller uppgifter som kan kopplas till historiebruk och heller inga särskilda avsnitt förutom det inledande kapitlet. Diskussion Vilka slutsatser kan man då dra av denna genomlysning? Vi kan nog konstatera att Göran Sparrlöf och Joakim Altervall fångar in läget tämligen väl när de menar att läroboksförfattarna av mer eller mindre tidspress kastat in kortare avsnitt om historiebruk. Men efter att ha studerat fem olika läroböcker kan jag ändå urskilja lite olika ansatser och angreppsätt. Fyra av de fem granskade läroböckerna introducerar begreppet i ett inledande avsnitt. I de flesta fall handlar det om att i kortare ordalag tala om bruk och missbruk av historien. Undantaget är Epok som skiljer på individens, samhällets och staters historiebruk. Epok är också den enda bok som försöker koppla samman historiebruk och identitetsbildning på ett explicit sätt. Därutöver framträder historiebruk mer fragmentariskt. Det handlar om reflekterande frågor som ställs till eleverna eller kortare exempel på olika former av historiebruk, både med hjälp av text och i vissa fall bild. Förutsättningarna att nå kunskapskraven om att kunna redovisa hur historiska skeenden och händelser använts på olika sätt och att förklara varför de använts olika förefaller med andra ord ytterst begränsad. Eleven måste själv söka eller läraren tillgängliggöra ytterligare material än det som läroboken erbjuder. Hur skulle historiebruk då kunna behandlas i läroböckerna för att bättre svara upp mot kursmålen? Göran Sparrlöf resonerar även lite kring detta och menar det lättaste vore 50 Sandberg, Robert, Karlsson, Per-Arne, Molin, Karl & Ohlander, Ann-Sofie (2012), Epos 1b. Stockholm: Liber, s. 17f. 51 ibid ibid. s ibid ibid. s

15 att få in det i den löpande framställningen av konflikter och samarbetssträvanden mellan individer, grupper och nationer. Han skriver: De inblandade parterna har förmodligen utvecklat egna identiteter kring begreppsparet vi och dom och de har sina egna uppfattningar om den historia som orsakat osämjan. Parterna strävar också efter lösningar som ger dem själva en god framtid och i denna strävan kan historien brukas som ett medel. 55 Här kan jag bara hålla med. Samtidigt är det viktigt att det också finns en begriplig och användbar begreppsapparat som lärare och elever kan använda sig av. Det är nu tydligt att läroboksförfattarna har ganska olika bild av hur denna grund bör se ut. Någon form av typologi likt den Karlsson använder sig av hade troligen inte varit fel. 56 På samma sätt som de nya läroböckerna har lagt energi på att börja utarbeta källkritiska uppgifter (se särskilt Perspektiv på historien 1b och Epos 1b) skulle liknande upplägg när det gäller historiebruk säkert också fungera. Här kan både text, bild och film fungera som goda utgångspunkter och det är anmärkningsvärt hur lite bildens potential utnyttjas i böckerna. Här tycker jag att Epos sticker ut med sina bildval som många gånger väcker relevanta tankar om kopplingen mellan då och nu. Ett gott exempel på hur fördjupade uppgifter skulle kunna formuleras kan man hitta i den nyligen utgivna boken Att undervisa i historia tusen och ett sätt att inspirera sina elever (2012) av Bengt Liljegen m.fl. 57 Både när det gäller begreppsparet vi och dom och att sätta in historiebruk i ett historiskt sammanhang visar Sanoma Utbildnings lärobok för kurs 2, Samband tema, hur ämnet skulle kunna behandlas. I ett omfångsrikt kapitel behandlas just vi och dom utifrån identitetsbyggandet. Här behandlas etnicitet, nationalism och kön och ett avsnitt behandlar hur en man skapades i medeltidens Europa beroende på vilken grupp i samhället som man tillhörde. Ett annat kapitel heter Historiebruk och konstarternas utveckling och här beskrivs olika former av historiebruk med särskilt fokus på politisk och ekonomisk makt. I ytterligare en del av boken finns ett spännande avsnitt om Robin Hood och historien om Robin Hoodhistorien. En modell visar tydligt hur olika händelser och idéer genom historien påverkat hur berättelsen utvecklats och förändrats. Samband tema innehåller ytterligare spännande infallsvinklar på historiebruk och identitet som skulle kunna inspirera. Vid en snabbtitt förefaller det som att historiebruk behandlas betydligt mer ingående i de läroböcker som nu kommer ut för kurs 2 och 3. Det är visserligen naturligt att ämnesområdet fördjupas i dessa kurser men jag tror att glappet har blivit något för stort. Jag tror inte att man gör elever och lärare en tjänst genom att förenkla och förkorta i den grad att innehållet blir svårt att överblicka och ta sig an. 55 Sparrlöf, s En sådan typologi återfinns i Alla tiders historia 2-3 som är avsedd för kurserna Historia 2 och 3, s. 44f. 57 Liljegren, Bengt (2012), Historiebruk i Liljegren, Bengt, Danielsson, Håkan, Larsson, Hans-Albin & Nilsson, Bengt (2012), Att undervisa i historia tusen och ett sätt att inspirera sina elever. Lund: Studentlitteratur, s

16 Litteraturförteckning Läroböcker Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne (2011), Alla tiders historia 1b. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Larsson, Olle, Almgren, Hans & Almgren, Birgitta (2012), Alla tiders historia 2-3. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Elm, Sten & Thulin, Birgitta (211), Epok historia 1b. Limhamn: Interskol. Ericsson, Niklas (red.) (2012), Samband tema. Stockholm: Sanoma Utbildning. Långström, Sture, Ader, Veronica, Ededal, Ingvar & Hedenborg, Susanna (2012), Historia 1b Den lilla människan och de stora sammanhangen. Lund: Studentlitteratur. Nyström, Hans, Nyström, Lars & Nyström, Örjan (2011), Perspektiv på historien 1b. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Sandberg, Robert, Karlsson, Per-Arne, Molin, Karl & Ohlander, Ann-Sofie (2012), Epos 1b. Stockholm: Liber. Referenser Aronsson, Peter (2004), Historiebruk att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Per (2004), Kan ett historiemedvetande fördjupas? Om hur historia värderas i gymnasieskolan i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Per & Rosenlund, David (2012), En cirkel är sluten. Malmö: FoU Malmöutbildning. Karlsson, Klas-Göran (2004), Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. Liljegren, Bengt (2012), Historiebruk i Liljegren, Bengt, Danielsson, Håkan, Larsson, Hans-Albin & Nilsson, Bengt (2012), Att undervisa i historia tusen och ett sätt att inspirera sina elever. Lund: Studentlitteratur. Skolinspektionen (2009), Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009: Skolinspektionens erfarenheter och resultat, Dnr :5014, (Hämtad ). 14

17 Skolverket (2006), Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap, Rapport 2084, Stockholm: Fritzes. (Hämtad ). Skolverket (2011), Ämnesplan för historia. Sparrlöf, Göran (2012), Historia i gymansieskolan nya grundkurser och nya läroböcker i Johansson Anna & Larsson, Hans-Albin (red.) (2012), Samhällsdidaktik sju aspekter på samhällsundervisningen i skola och lärarutbildning. Linköping: Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet. 15

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun eni Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Norråsaskolan Resultat Syfte och frågeställningar

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens skola Resultat

Läs mer

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia 2012-05-08 Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia Om ämnet Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

En cirkel är sluten. David Rosenlund

En cirkel är sluten. David Rosenlund rapport i FORSKNINGSCIRKELn En cirkel är sluten Per Eliasson David Rosenlund Linus Malmborg Joakim Altervall Eva Henriksson Garatea Utgiven av: FoU Malmö-utbildning Avdelning barn och ungdom Malmö stad

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen

Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen Presentation av licentiatuppsats vid Lärarnas Forskningskonferens 28 oktober 2014

Läs mer

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28 Vasatiden och Stormaktstiden vt 14 1 av 7 Mål för arbetsområdet Förra året arbetade vi med medeltiden och nu skall vi prata och lära oss om vasatiden och stormaktstiden. Vi kommer att börja med Vasatiden

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Centrina Lindholmen i Göteborg

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Centrina Lindholmen i Göteborg rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Centrina Lindholmen i Göteborg 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Centrina Lindholmen Resultat Syfte och

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Per Eliasson Malmö högskola Maria Johansson Globala gymnasiet Kenneth Nordgren Karlstads universitet Nationalstats projekt Mångkulturellt

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

fin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun

fin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun Bilaga 1 fin Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Fjällskolan Resultat Syfte och frågeställningar

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kvalitetsgranskning Publiceringsår 2015. Undervisningen i historia

Kvalitetsgranskning Publiceringsår 2015. Undervisningen i historia Kvalitetsgranskning Publiceringsår 2015 Undervisningen i historia SKOLINSPEKTIONEN 401-2014:2380 Kvalitetsgranskning, 2015:8 Diarienummer: Foto: Bildbyrån Bananastock 3 (39) Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Historiebruk i historieläromedel, före och efter 2011

Historiebruk i historieläromedel, före och efter 2011 FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Historia Examensarbete i Historia och Lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Historiebruk i historieläromedel, före och efter 2011 Use of history in textbooks for

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Den önskvärda historieundervisningen inom framtidens gymnasieskola - Ett elevperspektiv

Den önskvärda historieundervisningen inom framtidens gymnasieskola - Ett elevperspektiv Institutionen för humaniora GIX 182 Historia VT 2006 2006-06-01 Handledare: Anna Lindström Examinator: Ulla Rosén Den önskvärda historieundervisningen inom framtidens gymnasieskola - Ett elevperspektiv

Läs mer

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Individ eller struktur?

Individ eller struktur? Napoleon är en av världshistoriens stora aktörer. Eleverna i undersökningen fick fundera över samspelet mellan aktören Napoleon och de strukturella omständigheterna som påverkade, möjliggjorde och begränsade

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer