Historiebruk i gymnasieskolans läroböcker

Transkript

1 Historiebruk i gymnasieskolans läroböcker - en granskning är fem läroböcker avsedda för kursen Historia 1b Andreas Wass

2 Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Historia och historiedidaktik, 7,5 hp 2012/13

3 Innehållsförteckning FRÅGESTÄLLNING, AVGRÄNSNING OCH TIDIGARE FORSKNING... 2 GRUNDLÄGGANDE BEGREPPSAPPARAT... 3 HISTORIEMEDVETANDE OCH IDENTITET... 3 HISTORIEBRUK... 4 HISTORIEBRUK I ÄMNESPLANEN... 6 LÄROBOKSGRANSKNING... 7 PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN 1B... 7 ALLA TIDERS HISTORIA 1B... 8 HISTORIA 1B DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DEN STORA GEMENSKAPEN EPOK HISTORIA 1B EPOS 1B DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING LÄROBÖCKER REFERENSER... 14

4 Frågeställning, avgränsning och tidigare forskning Hösten 2011 sjösattes en ny gymnasiereform GY11. Den innebar bland annat en genomgående revidering av gymnasieskolans kursplaner, vilka kom att byta namn till ämnesplaner. För historieämnets vidkommande innebar GY11 även att ämnet blev ett så kallat gymnasiegemensamt ämne (tidigare kärnämne), vilket innebär att såväl elever som läser högskoleförberedande program som yrkesprogram ska läsa historia. De senare i en omfattning om minst 50 poäng och de förra läser minst 100 poäng (undantaget Teknikprogrammet som endast läser 50 poäng). I skolverkets kommentarsmaterial för historieämnet kan man i en jämförelse med GY2000 läsa att ett nytt område i ämnesplanen handlar om hur historia används, det vill säga historiebruk. 1 Vidare kan man läsa att: Det innefattar hur historia används idag men kan också innefatta hur historia använts genom tiderna utifrån något specifikt syfte eller i ett specifikt sammanhang. Historia kan vara ett verktyg både för enskilda individer och för grupper att formulera hur de vill uppfattas och vad de vill göra genom att berätta om det förflutna. Historia kan också användas för att skapa familjesammanhållning eller etablera identiteter. 2 Det är således detta nya område i ämnesplanen som denna studie ämnar avhandla. Jag är intresserad av att lite närmare sätta fingret på vilken typ av historiebruk som ämnesplanen lyfter fram och hur de läroböcker som utgivits efter reformen svarar upp mot dess mål. Inte minst det faktum att många lärare känner förtroende för läroböcker såsom uppfyllande av styrdokumenten 3, legitimerar en sådan frågeställning. Jag har i denna studie valt att begränsa mig till att studera ämnesplanen för 100 poängskursen (Historia 1b) och således läroböcker som är avsedda för den kursen. Antalet läroböcker som studeras är även det begränsat till böcker som utgivits efter reformen och som hunnit färdigställas och distribueras till dags dato. Granskningen är även så villkorad att fokusområdet historiebruk ska vara relativt tydligt framträdande i böckerna. Det är med andra ord i huvudsak de avsnitt eller delar i böckerna som explicit handlar om historiebruk som studeras. En viss genomgång av böckerna i stort är dock genomförd. Sägas ska också att liknade studier redan genomförts. Filosofie doktor Göran Sparröf har skrivit en artikel som heter Historia i gymnasieskolan nya grundkurser och nya läroböcker (2012). Där studerar han om läroböcker i historia som saluförs inför GY11 står i samklang med sådana nyheter som kan identifieras i ämnesplanen. Sparrlöf utgår från både 50-poängskursen 1a1 och 100-poängskursen 1b. De nyheter som han riktar in sig på handlar om perspektivseende, historiemedvetande, 1 Skolverket (u.å), Jämförelse med kursplanen 2000 [www] Hämtad ibid. 3 se t.ex. Skolverket (2006), Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap, Rapport 2084, Stockholm: Fritzes, s. 11, 25f och (Hämtad ); Skolinspektionen (2009), Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009: Skolinspektionens erfarenheter och resultat, Dnr :5014, (Hämtad ), s. 5 och 10. 2

5 historiebruk och källor och källkritik. Särskilt intressant för min studie är avsnittet om historiebruk. Där kommer han till slutsatsen att historiebruk givits en ganska perifer ställning i böckerna. I huvudsak är det frågan om korta avsnitt om historiebruk eller spridda textrutor. Även när det gäller historiemedvetande och identitet saknas mycket enligt Sparrlöf. I sin slutreflektion kommer han till den slutsatsen att de reviderade läroböckerna inte lyckas förverkliga ämnesplanens mål vad gäller de studerade fokusområdena. 4 Andra studier som snuddar vid ämnet återfinns i en forskningsrapport utgiven av Malmö stad med titeln En cirkel är sluten (2012). I den återfinns bland annat en artikel skriven av gymnasieläraren Joakim Altervall som heter Historiebruk i Gy11 med fokus på vikingen där han redovisar ett undervisningsförsök kring hur olika föreställningar om det som kallas vikingatiden och vikingar har använts. I inledningen av sin artikel lyfter Altervall fram det faktum att många historielärare uttrycker oro för bristande kunskaper om historiebruk och hur detta skulle behandlas i de nya kurserna. Han menar att detta även förefaller gälla för läromedelsförfattarna som i reviderade versioner av läroböckerna mer eller mindre kastat in korta avsnitt om historiebruk. I samma rapport återfinns även Linus Malmborgs bidrag Men framtiden kan vi ju inte skriva om i en historiebok. Där redovisar Malmborg sitt arbete med att försöka implementera den nya ämnesplanen i Historia 1b med fokus på tidsdimensionen: då, nu och framtid det vill säga historiemedvetande. Däri problematiserar han bland annat det faktum att läromedelsförfattarna inte tagit sig an framtidsperspektivet i någon större omfattning. 5 Grundläggande begreppsapparat Inom historiedidaktiken finns flera begrepp som under de senaste årtiondena blivit centrala i såväl skolans målformuleringar som inom en mer vidgad syn på historiedidaktik. Jag ska här försöka visa på betydelsen av några av dessa begrepp, nämligen historiemedvetande, identitet och historiebruk. Historiemedvetande och identitet Begreppet historiemedvetande introducerades 1979 av den tyska historiedidaktikern Karl-Ernst Jeismann för att illustrera förhållandet mellan tolkning av det förflutna, förståelse av en samtida situation och perspektiv på framtiden. Således är det inte endast dåtiden som står i fokus utan hur den samtida människan står i förbindelse med dåtiden. 6 Liknande definitioner kan ses formulerade av flera forskare och i ämnesplanen för historia formuleras ämnets syfte bland annat såsom att: 4 Sparrlöf, Göran (2012), Historia i gymnasieskolan nya grundkurser och nya läroböcker i Johansson Anna & Larsson, Hans-Albin (red.) (2012), Samhällsdidaktik sju aspekter på samhällsundervisningen i skola och lärarutbildning. Linköping: Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet, s. 63, 68f, 73f, Eliasson, Per & Rosenlund, David (2012), En cirkel är sluten. Malmö: FoU Malmö-utbildning. 6 Karlsson, Klas-Göran (2004), Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas- Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur, s

6 Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. 7 Professor Klas-Göran Karlsson menar i artikeln Historiedidaktik: begrepp, teori och analys (2004) att alla människor har ett historiemedvetande, det vill säga vänder sig till, reflekterar över och interagerar historien i den egna identitetsbildningen, det egna vetandet och de egna handlingarna. 8 Historiemedvetande är således kopplat till vår identitetsbildning och påverkas av våra kunskaper om det förflutna och således av de bilder av det förflutna som vi möter. Det är här begrepp som identitet och historiebruk kommer in i bilden. Den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensen lyfter just identitetsbildningen som en av flera processer som berörs av vårt historiemedvetande. 9 I ämnesplanen lyfts som sagt även historiens betydelse i formandet av identiteter fram. Identitet kan här handla om såväl person som grupp. Grundläggande frågor i identitetsbildandet är Vem är jag/vi? och Vem är den/de andra?. Varje form av identitet kräver således ett historiemedvetande. 10 Exempel på identitetsbildande frågor kan handla om den egna familjen, manligt och kvinnligt, etnicitet, vad det är att vara svensk, osv. Per Eliasson menar i en artikel (2004) att den elev som kan se den egna identiteten formas av till exempel historiskt givna genusrelationer eller etniska föreställningar även kan se hur hon själv återskapar dessa förhållanden. Han skriver att Den elev som med empati kan diskutera de tre tidsdimensionernas betydelse för en historisk persons handlande har också förmåga att se sitt eget handlande i dessa tidsdimensioner. 11 Historiebruk Den bild som förmedlas av historien påverkar givetvis vårt historiemedvetande och identitetsskapande. Vi kan studera historien ur olika perspektiv och utifrån olika historiesyner. Vi kan också välja att framställa delar av historien på olika sätt, i olika sammanhang och med olika syften. Detta, hur historia används eller brukas, är det som brukar kallas historiebruk. Professor Peter Aronsson sammanfattar begreppet såsom de processer som aktiveras då delar av en historiekultur används för att forma bestämda meningskapande och handlingsorienterande helheter 12. Förmedlingen av historisk kunskap tillskrivs ofta vetenskapen. En forskare ställer frågor, granskar källor och kommer med väl underbyggda resultat. Dessa resultat sprids sedan i samhället genom till exempel museer och historielärare. 13 Vid närmare eftertanke torde det dock stå klart för de flesta att historia brukas och förmedlas i långt 7 Skolverket (2011), Ämnesplan för historia [www]. 8 Karlsson, 2004, s ibid. s ibid. s Eliasson, Per (2004), Kan ett historiemedvetande fördjupas? Om hur historia värderas i gymnasieskolan i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur, s. 298f. 12 Aronsson, Peter (2004), Historiebruk att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur. s Karlsson, 2004, s. 52f. 4

7 många fler sammanhang och situationer än i dessa. Aronsson har i en enkel figur illustrerat hur de institutioner som sedan mycket länge haft en stark ställning när det gäller att finna, framställa, skydda och förmedla korrekt och sann historia idag endast utgör en mindre del av den totala historiekulturen. Aronsson liknar figuren med en frontallob på historiekulturens samlade hjärnkapacitet. En mindre del (till höger) känner vi till hur den används men desto längre vänster ut vi kommer, desto mindre känner vi till om hur kapaciteten används. 14 Där ser vi historia användas på film, i romaner, tv-spel och i reklam. I det offentliga rummet används historien till exempel för att göra politiska poänger och legitimera uttalanden och beslut. I privatlivet berättar vi dagligen historier för varandra som bidrar till den väv som utgör jag, vi och dom. Fig. 1: Historiekulturens anatomi 15 En något mer detaljerad och för denna studie användbar distinktion mellan olika historiebruk återfinns hos Klas-Göran Karlsson som utarbetat nedanstående typologi. Därvid talar Karlsson om sju olika historiebruk, vilka visserligen kan överlappa varandra, men som fungerar som användbara analysverktyg. 16 Behov Bruk Brukare Funktion Upptäcka Vetenskaplig Historiker Verifikation Rekonstruera Historielärare Tolkning Minnas Glömma Existentiellt Alla människor Orientering Förankring Återupptäcka Moraliskt Välutbildade skikt Intellektuella Rehabilitering Restaurering Försoning Uppfinna Ideologiskt Intellektuella Legitimering Konstruera Politiska eliter Rationalisering Glömma Icke-bruk Intellektuella Legitimering Utplåna Politiska eliter Rationalisering Illustrera Politiskt-pedagogiskt Intellektuella Politisering Offentliggöra Politiska eliter Instrumentalisering 14 Aronsson, 2004, s. 43f. 15ibid. s Karlsson, 2004, s. 55f. 5

8 Debattera Öka historiens värde Göra ekonomiska vinster Pedagoger Kommersiellt Verksamma inom reklam och ekonomi Kommersialisering Det är med denna typologi som jag försöker närma mig ämnet om historiebruk i dagens ämnesplan och läroböcker. 17 Historiebruk i ämnesplanen Syftet med undervisningen i historia är att elever ska utveckla sitt historiemedvetande. 18 Så står det att läsa i skolverkets beskrivning av historieämnet. De slår vidare fast det starka sambandet mellan utvecklandet av ett historiemedvetande och studiet av hur historia används genom att säga att historia är [ ] föränderlig eftersom den ytterst utgör svaret på de frågor som människor i nuet stället till det förflutna. Dessa frågor ställs utifrån olika behov under olika tider och av olika människor. De besvaras och används därför på olika sätt. Förståelse för hur historia används är därför en viktig del i att utveckla elevers historiemedvetande. 19 Vilken typ av historiebruk är det då som framskrivs? I syftet står det att läsa att historia används för att både påverka samhällförändringar och skapa olika identiteter. 20 Det är tydligt att detta avser såväl hur olika människor som grupper, i olika tider använt sig av historien. 21 I de mer explicita formuleringarna står det att historieundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. 22 I det centrala innehållet för Historia 1b utrycks det som följer: Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter. 23 Målformuleringarna rymmer som jag ser det alla de former av historiebruk som Klas- Göran Karlssons definierat. Det är naturligtvis inte givet att Karlssons samtliga sju kategorier behöver behandlas men med tydligt fokus på såväl individ som grupp i allt från vardagsliv till politik är det klart att flera olika aspekter behöver behandlas i kursen 17 För vidare presentation av de olika historiebruken hänvisas till Karlsson artikel. Se Karlsson, Klas-Göran (2004), Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. 18 Skolverket (u.å), Om ämnet historia [www] Hämtad ibid. 20 Skolverket, ibid. 22 ibid. 23 ibid. 6

9 för att undervisningen ska kunna sägas nå upp till ämnesplanens intentioner. I tabellen nedan återfinns de kunskapskrav som behandlar historiebruk i ämnesplanen för kursen Historia 1b. Där ser vi att det som ska bedömas är elevens förmåga att redogöra för historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de använts olika. Eleven ska dessutom kunna ge exempel på olika sätt att använda historia och kunna värdera deras betydelse för nutida skeenden och händelser. E C A Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Läroboksgranskning Härvid följer en gransknig av fem olika läroböcker för kursen Historia 1b och som alla har utgivits i samband med eller efter gymnasiereformen Granskningen sker titel för titel och följs av en sammanfattande diskussion och slutsats. Perspektiv på historien 1b Perspektiv på historien 1b är en bearbetning av tidigare läroböcker i samma serie från Gleerups Utbildning AB. Enligt författarna själva ligger nyheterna främst i det ökade fokuset på källkritik, både i ett inledande kapitel och i flertalet frågor och källövningar kopplade till bokens olika delar. 24 Historiebruk behandlas särskilt i det inledande kapitlet Vägar till historien. Här presenteras hur en historiker arbetar och hur historiska förklaringar kan förändras över tid eftersom de kan färgas av den tid man lever i. Detta exemplifieras med hur historieböcker i olika tider lyft fram olika förklaringsmodeller utifrån hur till exempel maktordningen i världen sett ut. Vidare presenteras begreppet historiebruk och dess relevans inom såväl politik som i kommersiella och populärkulturella sammanhang. Ett särskilt avsnitt behandlas hur Hitler använde historia för att forma sin politik. Texten ackompanjeras även av bilder, till exempel föreställande hur hakkorset används inom hinduistisk kultur samt en bild på den järnvägsvagn där Versaillesfreden undertecknades och som plockades fram av Nazityskland i samband med att de besegrat Frankrike Texten och bilderna ger en grundläggande bild av vad historiebruk handlar om och visar detta med flera enkla 24 Nyström, Hans, Nyström, Lars & Nyström, Örjan (2011), Perspektiv på historien 1b. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s. 3f. 25 ibid. s. 9ff 7

10 exempel. I slutet av kapitlet finns en del frågor men dessa fungerar i huvudsak som repetition av textens innehåll. En avslutande fråga är dock något öppnare och uppmanar eleven att själv besöka sin kommuns hemsida för att studera vilken bild av den lokala historien som lyfts fram. De två större övningar som också finns i anslutning till kapitlet behandlar historia på film ur ett mer existentiellt och kommersiellt perspektiv samt en övning om historiebruk på bild där fyra bilder följs av tre frågor. Övningarna kan sägas fylla en enklare funktion av att bekräfta det som kapitlet beskrivit men då de inte finns i en vidare historisk kontext blir det som jag ser det svårt att föra några djupare resonemang. 26 Begreppet historiebruk förekommer senare i boken endast sparsamt. Det dyker kort upp i källkritikskapitlet när de skriver om val av perspektiv i historieskrivningen 27 och sedan i någon ytterligare övning. Göran Sparrlöf menar i sin artikel att historiebruket endast omtalas i inledningskapitlet och i en övning som handlar om Jan Guillous romaner om Arn. 28 Detta stämmer om man söker efter begreppet historiebruk men ger inte en helt rättvisande bild av hur författarna valt att närma sig ämnet. I ytterligare några frågerutor och övningar uppmanas nämligen eleverna att själva fundera över sådant som hur Akropolisklippan i Athen använts genom historien och varför den blev en turistattraktion, 29 varför kungastatyer och andra monument finns runt om i svenska städer, 30 funderingar kring hur imperialismen beskrivits i historieböcker för 50 eller 100 år sedan 31 och hur värvningsaffischer under första världskriget använder sig av historien och framtiden för att rekrytera soldater 32. Dessa uppgifter är dock lätträknade och det är egentligen bara övningen om Arn som behandlar ämnet lite mer ingående. Övningen om Arn kan i bästa fall få eleverna att funderar över ett politisktpedagogiskt-, moraliskt-, ideologiskt- och kommersiellt historiebruk. I det fall eleven önskar specialstudera olika exempel av historiebruk ger boken, undantaget inledningskapitlet, ingen vägledning om hur dessa uppgifter kan hittas. Alla tiders historia 1b Alla tiders historia 1b är en bearbetning av tidigare läroböcker i samma serie från Gleerups Utbildning AB. Historiebruk behandlas inte i något särskilt kapitel i boken och någon slags definition av begreppet eller företeelsen görs således inte. Istället återfinns begreppet i åtta stycken olika textrutor som hittas med mer eller mindre jämna mellanrum i boken. Fyra av dessa är korta historier eller allmänt upplysande texter om hur historien använts i olika sammanhang. De övriga fyra åtföljs av frågor som eleverna ska fundera kring. Dessa handlar om hur Gustav Vasa gjorde sig till hjälte 33, problem som kan uppstå vid nationella firanden om inte all känner sig delaktiga (utifrån exemplet med Italiens enande) 34, hur historien kan användas för att 26 ibid. s. 13ff 27 Nyström et al. s. 24f 28 Sparrlöf, s Nyström et al. s ibid. s ibid. s ibid. s Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne (2011), Alla tiders historia 1b. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s ibid. s

11 göra aspråk på territorium 35 och om hur bruk/missbruk av historien i till exempel skolböcker kan bidra till fred eller krig i Serbien och Kosovo 36. Rutorna är enkla att hitta genom en särskild färgmarkering i innehållsförteckningen. 35 ibid. s ibid. s

12 Historia 1b den lilla människan och den stora gemenskapen Historia 1b den lilla människan och den stora gemenskapen är Studentlitteraturs nya lärobok för 100-poängskursen. Historiebruk, eller historieanvändning som författarna också använder som begrepp, presenteras i inledningskapitlet under rubriken Bruk och missbruk av historien. Här menar man att historia används varje dag och att bruket ofta är seriöst i syfte att skildra hur någonting verkligen var. I konstrast till det berättar de också att historien ibland kan missbrukas och lyfter sydafrikanska läroböcker under Apartheid samt Hitler och Stalin som exempel på detta. 37 Detta varningens finger för missbruk och den tämligen okritiska hållningen till det som inte räknas som missbruk framstår en aning enahanda. I bokens register hittar man begreppet historieanvändning på fyra sidor i boken. Efter en snabb genomläsning finner man dock att ämnet behandlas på ytterligare några ställen. I huvudsak handlar det om att det i slutet av varje kapitel återfinns ett antal frågor under rubriken Fundera och undersök! samt att det även listas ett antal böcker och filmer som på olika sätt behandlar epoken. Dessa tips kan i flera fall utgöra god grund för diskussioner om vilken bild av historien som förmedlas och varför. När det gäller frågorna så kan man dock inte säga att det för varje kapitel finns frågor om historiebruk. De som finns behandlar kommuners beskrivningar av den egna orten, 38 vilken beskrivning som görs av Gustav II Adolf och slaget vid Breitenfeld 1631 i Åke Ohlmarks historiebok från 1951, 39 hur Västerbottenost marknadsförs med hänvisning till historiska händelser, 40 hur en finsk kompasstillverkare hänvisar till en berättelse från andra världskriget i sin marknadsföring 41 och en uppgift som handlar om hur enskilda personer, organisationer eller företag använt sig av historien för att sprida en positiv bild av det man har gjort 42. Dessa uppgifter kan i lite olika utsträckning sägas behandla såväl ett existentiellt, ideologiskt, politiskt-pedagogiskt som kommersiellt historiebruk. Med tanke på nyss nämnda uppgifter och listan över böcker och filmer skulle jag dock säga att det kommersiella bruket betonas särskilt. Sammanfattningsvis kan man säga att boken har en inledande presentation av begreppen som lämnar en del i övrigt att önska men att de övningar som sedan återfinns i boken bättre svarar upp mot historiebrukets olika skepnader. Den som särskilt vill studera historiebruk har dessvärre svårt att finna de relevanta sidorna med hjälp av innehållsförteckning eller register. Epok Historia 1b Epok Historia 1b är en bearbetning av tidigare lärobok i Epok-serien från Interskol. I bokens inledningskapitel finns ett särskilt avsnitt om historiebruk. Här behandlas såväl individens, samhällets som staters historiebruk. Författarna söker hela tiden visa på kopplingen till byggandet av ett historiemedvetande genom att tala om de tre 37 Långström, Sture, Ader, Veronica, Ededal, Ingvar & Hedenborg, Susanna (2012), Historia 1b Den lilla människan och de stora sammanhangen. Lund: Studentlitteratur, s. 22f. 38 ibid. s ibid. s. 137f 40 ibid. s. 158f 41 ibid. s. 204f 42 ibid. s. 218f 10

13 tidsdimensionerna dåtid-nutid-framtid. I fråga om individens historiebruk görs också kopplingen mellan familjens historia och identitetsbildning hos individen. I texten om samhällets historiebruk lyfts olika exempel på vad i historien som betonats i olika tiders samhällen för att påverka självbilden men också hur man i senare tid visat på historiens mörkare sidor för att lära och påverka framtiden. Inrättandet av Forum för levande historia är ett sådant exempel som förs fram. När det gäller staters historiebruk exemplifieras detta med aktuella konflikter som de i mellanöstern, Tibet och vid Jugoslaviens upplösning. De lyfter även hur man kan hänvisa till historien i samarbetssträvanden, till exempel i grundandet av EU. Till texterna finns ett antal frågor för eleverna att fundera på och mindre uppgifter att arbeta med. 43 Detta inledande kapitel tillhör kanske det mest ambitiösa och strukturerade som presenterats i denna granskning. Jag kan dock hålla med Sparrlöf i hans kritik av den något oklara begreppsanvändningen där historiesyn, historiekultur och historiebruk tenderar att flyta in i varandra. Sparrlöf menar vidare att historiebruk dock saknas i resten av boken. 44 Det förefaller stämma så länge man endast letar i den löpande texten men inte om man studerar de frågor och uppgifter som återfinns i olika rutor. Här är särskilt de rutor som har rubriken Analys och tolkning intressanta. Dessa rutor avslutas ofta med en fråga som behandlar någon aspekt av historiemedvetande, och då även ibland historiebruk. Där återfinns frågor om varför riddarspel och liknade är populära idag, 45 vilken bild som Gustav Vasa och andra maktpersoner velat ge av sig själva, 46 hur historiska personer och företeelser lever vidare idag, 47 hur kinesiska ledare använder sin historia idag när man gör landet till en ekonomisk stormakt 48 eller hur ledare i mellanöstern använder historiebruk i sin politik 49. Boken bjuder inte nödvändigtvis några svar på dessa frågor men bjuder in eleverna att fundera över dessa aspekter av historiebruk. Slående är att boken egentligen inte alls behandlar kommersiellt historiebruk, att jämföra med till exempel med Historia 1b. Epos 1b Epos 1b är en bearbetning av den tidigare läroboken Epos A och ges ut av förlaget Liber. De stora nyheterna i denna bok ligger i tillkomsten av ett inledande kapitel om källkritik och historiemedvetande/historiebruk samt källövningar i anslutning till olika kapitel. Epos 1b ingick inte i Sparrlöfs genomgång då den utgivits senare. Under rubriken Historiemedvetande och historiebruk presenteras begreppet. Här konstateras att historia används runt om oss i vår vardag hela tiden och att dessa budskap bli enklare att uppfatta och tolka om man besitter viss historisk kunskap. Författarna konstaterar också att ett historiemedvetande är viktigt för att inte vilseledas av de krafter som söker använda och kanske skriva om historien för sina egna syften. Under egen rubrik presenteras även historiemissbruk. Det beskrivs som ett historiebruk som kan locka fram känslor och hat mot andra människor. Här exemplifieras resonemanget med hur slaget vid Trastfältet 1389 används i den Serbiska 43 Elm, Sten & Thulin, Birgitta (211). Epok historia 1b. Limhamn: Interskol, s Sparrlöf, s Elm & Thulin, s ibid. s ibid. s ibid. s ibid. s

14 propagandan under 1990-talet för att piska upp stämningen mot andra folk i det gamla Jugoslavien. Texten åtföljs av en bild som visar serbiska fotbollssupportrar som fyller läktaren med plakat med just årtalet 1389 på. Ytterligare två bilder finns i avsnittet som föreställer en propagandamålning från 1934 med Adolf Hitler såsom en korsriddare och ett fotografi från en av Tea Party-rörelsens demonstrationer i USA 2010 där Barack Obama porträtteras med en Hitlermustasch. 50 Just användningen av illustrativa och kontrasterande bilder är något som mycket medvetet tar en stor plats i Epos. Genomgripande presenteras bilder och bildtexter som knyter samman dåtid och nutid för att illustrera likheter och skillnader och på så sätt också väcka frågor för vidare studier. Andra bilder fungerar som exempel på hur historia brukats i olika sammanhang och med olika syften. Här återfinns till exempel populärkulturella hänvisningar till statyer av assyriska vinddemoner från 700-talet f.v.t. 51, film och historiebruk utifrån exemplet Indiana Jones, 52 utdelandet av Karl den store-priset för bidrag till enighet i Europa 53 och bruk av symboler från den franska revolutionen under en manifestation 1998 av det franska nationalistpartiet Front National. 54 Epos innehåller dock inga direkta frågor eller uppgifter som kan kopplas till historiebruk och heller inga särskilda avsnitt förutom det inledande kapitlet. Diskussion Vilka slutsatser kan man då dra av denna genomlysning? Vi kan nog konstatera att Göran Sparrlöf och Joakim Altervall fångar in läget tämligen väl när de menar att läroboksförfattarna av mer eller mindre tidspress kastat in kortare avsnitt om historiebruk. Men efter att ha studerat fem olika läroböcker kan jag ändå urskilja lite olika ansatser och angreppsätt. Fyra av de fem granskade läroböckerna introducerar begreppet i ett inledande avsnitt. I de flesta fall handlar det om att i kortare ordalag tala om bruk och missbruk av historien. Undantaget är Epok som skiljer på individens, samhällets och staters historiebruk. Epok är också den enda bok som försöker koppla samman historiebruk och identitetsbildning på ett explicit sätt. Därutöver framträder historiebruk mer fragmentariskt. Det handlar om reflekterande frågor som ställs till eleverna eller kortare exempel på olika former av historiebruk, både med hjälp av text och i vissa fall bild. Förutsättningarna att nå kunskapskraven om att kunna redovisa hur historiska skeenden och händelser använts på olika sätt och att förklara varför de använts olika förefaller med andra ord ytterst begränsad. Eleven måste själv söka eller läraren tillgängliggöra ytterligare material än det som läroboken erbjuder. Hur skulle historiebruk då kunna behandlas i läroböckerna för att bättre svara upp mot kursmålen? Göran Sparrlöf resonerar även lite kring detta och menar det lättaste vore 50 Sandberg, Robert, Karlsson, Per-Arne, Molin, Karl & Ohlander, Ann-Sofie (2012), Epos 1b. Stockholm: Liber, s. 17f. 51 ibid ibid. s ibid ibid. s

15 att få in det i den löpande framställningen av konflikter och samarbetssträvanden mellan individer, grupper och nationer. Han skriver: De inblandade parterna har förmodligen utvecklat egna identiteter kring begreppsparet vi och dom och de har sina egna uppfattningar om den historia som orsakat osämjan. Parterna strävar också efter lösningar som ger dem själva en god framtid och i denna strävan kan historien brukas som ett medel. 55 Här kan jag bara hålla med. Samtidigt är det viktigt att det också finns en begriplig och användbar begreppsapparat som lärare och elever kan använda sig av. Det är nu tydligt att läroboksförfattarna har ganska olika bild av hur denna grund bör se ut. Någon form av typologi likt den Karlsson använder sig av hade troligen inte varit fel. 56 På samma sätt som de nya läroböckerna har lagt energi på att börja utarbeta källkritiska uppgifter (se särskilt Perspektiv på historien 1b och Epos 1b) skulle liknande upplägg när det gäller historiebruk säkert också fungera. Här kan både text, bild och film fungera som goda utgångspunkter och det är anmärkningsvärt hur lite bildens potential utnyttjas i böckerna. Här tycker jag att Epos sticker ut med sina bildval som många gånger väcker relevanta tankar om kopplingen mellan då och nu. Ett gott exempel på hur fördjupade uppgifter skulle kunna formuleras kan man hitta i den nyligen utgivna boken Att undervisa i historia tusen och ett sätt att inspirera sina elever (2012) av Bengt Liljegen m.fl. 57 Både när det gäller begreppsparet vi och dom och att sätta in historiebruk i ett historiskt sammanhang visar Sanoma Utbildnings lärobok för kurs 2, Samband tema, hur ämnet skulle kunna behandlas. I ett omfångsrikt kapitel behandlas just vi och dom utifrån identitetsbyggandet. Här behandlas etnicitet, nationalism och kön och ett avsnitt behandlar hur en man skapades i medeltidens Europa beroende på vilken grupp i samhället som man tillhörde. Ett annat kapitel heter Historiebruk och konstarternas utveckling och här beskrivs olika former av historiebruk med särskilt fokus på politisk och ekonomisk makt. I ytterligare en del av boken finns ett spännande avsnitt om Robin Hood och historien om Robin Hoodhistorien. En modell visar tydligt hur olika händelser och idéer genom historien påverkat hur berättelsen utvecklats och förändrats. Samband tema innehåller ytterligare spännande infallsvinklar på historiebruk och identitet som skulle kunna inspirera. Vid en snabbtitt förefaller det som att historiebruk behandlas betydligt mer ingående i de läroböcker som nu kommer ut för kurs 2 och 3. Det är visserligen naturligt att ämnesområdet fördjupas i dessa kurser men jag tror att glappet har blivit något för stort. Jag tror inte att man gör elever och lärare en tjänst genom att förenkla och förkorta i den grad att innehållet blir svårt att överblicka och ta sig an. 55 Sparrlöf, s En sådan typologi återfinns i Alla tiders historia 2-3 som är avsedd för kurserna Historia 2 och 3, s. 44f. 57 Liljegren, Bengt (2012), Historiebruk i Liljegren, Bengt, Danielsson, Håkan, Larsson, Hans-Albin & Nilsson, Bengt (2012), Att undervisa i historia tusen och ett sätt att inspirera sina elever. Lund: Studentlitteratur, s

16 Litteraturförteckning Läroböcker Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne (2011), Alla tiders historia 1b. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Larsson, Olle, Almgren, Hans & Almgren, Birgitta (2012), Alla tiders historia 2-3. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Elm, Sten & Thulin, Birgitta (211), Epok historia 1b. Limhamn: Interskol. Ericsson, Niklas (red.) (2012), Samband tema. Stockholm: Sanoma Utbildning. Långström, Sture, Ader, Veronica, Ededal, Ingvar & Hedenborg, Susanna (2012), Historia 1b Den lilla människan och de stora sammanhangen. Lund: Studentlitteratur. Nyström, Hans, Nyström, Lars & Nyström, Örjan (2011), Perspektiv på historien 1b. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Sandberg, Robert, Karlsson, Per-Arne, Molin, Karl & Ohlander, Ann-Sofie (2012), Epos 1b. Stockholm: Liber. Referenser Aronsson, Peter (2004), Historiebruk att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Per (2004), Kan ett historiemedvetande fördjupas? Om hur historia värderas i gymnasieskolan i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Per & Rosenlund, David (2012), En cirkel är sluten. Malmö: FoU Malmöutbildning. Karlsson, Klas-Göran (2004), Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2004), Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. Liljegren, Bengt (2012), Historiebruk i Liljegren, Bengt, Danielsson, Håkan, Larsson, Hans-Albin & Nilsson, Bengt (2012), Att undervisa i historia tusen och ett sätt att inspirera sina elever. Lund: Studentlitteratur. Skolinspektionen (2009), Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009: Skolinspektionens erfarenheter och resultat, Dnr :5014, (Hämtad ). 14

17 Skolverket (2006), Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap, Rapport 2084, Stockholm: Fritzes. (Hämtad ). Skolverket (2011), Ämnesplan för historia. Sparrlöf, Göran (2012), Historia i gymansieskolan nya grundkurser och nya läroböcker i Johansson Anna & Larsson, Hans-Albin (red.) (2012), Samhällsdidaktik sju aspekter på samhällsundervisningen i skola och lärarutbildning. Linköping: Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet. 15