LIB120, Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset, 30 hp.

Transkript

1 Humanistiska fakultetsnämnden LIB120, Trivium: Det mänskliga språket och det logiska beviset, 30 hp. LIB120, Trivium: Language, Logic, and Proof, 30 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden att gälla fr.o.m. vårterminen Utbildningsområde: Humanistiskt Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Huvudområde: Liberal Arts (HNLIB) SCB ämnesgrupp: HF9 2. Inplacering LIB120 utgör fortsättningskursen i en kandidatexamen i Liberal Arts. Kursen ges endast som en del av utbildningsprogrammet Liberal Arts, kandidatprogram (180 hp) och är behörighetsgivande till LIB130, Liberal Arts: Quadrivium: Människan och naturen (30 hp). Fördjupning: G1F 3. Förkunskapskrav LIB110: Introduktion till Liberal Arts (30 hp) eller motsvarande. 4. Innehåll 1. Mänskligt språk analyserat: Grammatiken och semantiken (10 hp) (Analysing Human Language: Grammar and Semantic Theory, 10 HEC) Grammatiken och semantiken studeras som två delvis skilda metoder för att beskriva mänskligt språk från antiken och framåt. Ett komparativt studium av den antika grammatikens och semanti-

2 kens mest centrala källtexter illustrerar två vetenskapliga discipliner som båda beskriver och systematiserar mänskligt språk men gör det i olika syfte och därför drar skilda slutsatser. De skillnader som kan observeras i de båda disciplinernas analyser relateras till dagens forskning på området. Med utgångspunkt i denna komparativa analys och i de mest inflytelserika antika och medeltida källtexterna inom området fördjupas och intensifieras studierna i de klassiska språken. Under momentet görs ett flertal fördjupningar i särskilt svårlösta semantiska, ontologiska och epistemologiska problem som definierats redan under antik och medeltid, som påverkat andra discipliners utveckling (exempelvis teologin) och som fortfarande är aktuella inom dagens forskning, så exempelvis den s k universaliestriden och problemkomplexet kring futurala kontingenta satsers sanningsvärde. Andra problemområden som studeras utifrån ett historiskt och nutida perspektiv inbegriper b.la. språkets och begreppens relation till världen, distinktionen mellan mening och referens och semantiken för tomma namn. Sannings- och meningsbegreppets betydelse för det traditionella kunskapsbegreppet påvisas och undersöks vidare i ljuset av problem som involverar menande och förståelse i språkanvändningen. 2. Vetandets verktyg: Bevisföringen och argumentationen (10 hp) (Tools of Science: Logical Argument and Proof, 10 HEC) Semantiken leder över i logiken, där momentets tyngdpunkt ligger på definition och slutledning. I enlighet med programmets pedagogiska modell tar momentet avstamp i de mest centrala antika verken och rör sig framåt från Aristoteles Analytik, Sofistiska vederläggningar och Topik via antikens och skolastikens kommentartradition till dessa verk. Ytterligare beaktas inflytelserika bidrag från de stora rationalisterna under 1600-talet och betydelsefulla milstolpar under talets första hälft inom analytisk filosofi, vidare fram till samtida resultat och positioner. Momentet studerar bl.a. distinktionen mellan satsers logiska och grammatiska struktur, logiska satsers kunskapsteoretiska status, närrelaterade begrepp såsom omdöme, förnuft, övertygelse, klarhet och evidens. Klassisk geometri används som ett exempel för att konkretisera centrala begrepp som axiom, postulat, teorem, och logisk konsistens. Elementära övningar i modern satslogik och första ordningens predikatlogik tillkommer. Logikens nära anknytning till matematiken leder i sin tur över i en introduktion till matematiken som språk och beskrivande system och till det matematiska beviset, vilket förbereder den ökade tyngdpunkten på humanoch naturvetenskapens gemensamma metodologiska grund termin Physiologus. (5 hp) (Physiologus, 5 HEC) Som ett illustrativt exempel på hur en text formas efter sin kontext och på så sätt inte är en statisk bärare utan ett dynamiskt medium läses utdrag ur bestiariegenrens arketyp Physiologus. Ur djurkatalogen väljs beskrivningen av apan, som med handledning läses först i den ursprungliga grekiska och därefter i den latinska och arabiska versionen. Perspektivet vidgas ytterligare genom läsning av texten även i den fornkyrkoslaviska, isländska och fornengelska versionen. Studenterna konfronteras därmed med en text som inte bara omformats i de olika språkliga traditionerna utan som också rör sig från en hednisk till en kristen kontext och omtolkas därefter, samtidigt som förståelsen för hur rekonstruktionsprocessen påverkar den text läsaren har framför sig fördjupas bl a genom handskriftsstudier och fördjupad textkritisk analys. I samband med textstudierna tas ett helhetsgrepp på bestiariegenren från antiken och fram till nutid bl a via Jorge Luis Borges Manual de zoología fantástica. Närläsningen av Physiologus kopplas till historiska och nutida diskussioner om människan plats i naturen. Uppfattningen om människan som väsensskild från djuren problematiseras och analyseras. Vilka egenskaper utmärker människan som art och i vilken

3 mening, om någon, kan människan beskrivas som den högst utvecklade arten i ljuset av biologisk evolution? I detta sammanhang undersöks också skillnader och likheter mellan människan som biologisk varelse och informationsprocessande system i allmänhet, via frågan om artefakter i princip kan uppvisa kognitiva förmågor av samma typ och grad som människan. Uppfattningar för- och mot analyseras och värderas i ljuset av skilda definitioner av människa, själsliv och intelligens. 4. Fiktion och verklighet: Metamorfoserna (5 hp) (Fiction and Reality: The Metamorphoses (5 HEC) Ovidius Metamorfoser utgör utgångspunkten för momentet, vars huvudfråga är förhållandet mellan fiktion och verklighet ur ett syntetiserande perspektiv, där skönlitteraturen och filosofin möts. Ett urval ur Ovidius stora hexameterverk läses på originalspråk med särskilt fokus på de mytologiska motiv som fått en särskilt rik receptionshistoria (Orfeus, Narcissus, Ikaros, Medea m fl). Den medvetenhet om äldre texters bevarandeformer och den problematik som dessa medför i tolkning, reception och översättning av verken fördjupas ytterligare samtidigt som studenterna tränas ytterligare i analys och argumentation genom ett komparativt perspektiv på skilda tolkningar och översättningar av verket. Förvandlingen som skönlitterärt motiv studeras vidare i en rad senare verk (t ex Kafkas Förvandlingen) tillsammans med andra goda exempel på skönlitteratur, som genom form och innehåll låter fiktion och verklighet interagera på ett utpräglat innovativt sätt. De klassiska myternas grund i den allmänmänskliga erfarenheten belyses samt deras relevans för senare tiders tänkande inom discipliner som t.ex. filosofi, psykologi och psykiatri. Filosofiska frågeställningar och deras gestaltning i sentida skönlitteratur analyseras via Borges verk Ficctiones, där fiktiva och filosofiska element vävs samman på ett unikt sätt. Via Ficciones introduceras några filosofiska motiv som återknyter till tidigare, pågående och senare tematik på programmet, såsom distinktionen mellan universalia och partikularia, taxonomiska systems validitet samt gränsen mellan fiktion, illusion och verklighet. 5. Mål Efter genomgången kurs skall studenten Kunskap och förståelse på ett i förhållande till LIB110 mer självständigt och nyanserat sätt kunna redogöra för hur en litterär tradition formas i samspel med den övriga idéutvecklingen och de centrala verkens texthistoria kunna identifiera och analysera komplexa problem som är förknippade med rekonstruktionen av äldre texter, på grundläggande nivå tyda och tillämpa en textkritisk apparat samt pröva de olika läsartsvalens påverkan på den egna och andras förståelse av den rekonstruerade texten på ett i förhållande till LIB110 mer självständigt och nyanserat sätt kunna redogöra för grundläggande fackterminologi, språkfilosofins historia samt några centrala ståndpunkter hos betydelsefulla filosofer från antiken fram till 1900-talet, centrala filosofiska problemområden och kunna argumentera för en viss filosofisk tes samt läsa och förstå enklare logiska formler

4 Färdighet och förmåga kunna aktivt bilda de mest frekventa formerna i den grekiska och latinska morfologin samt i grekiska och latinsk originaltext identifiera och definiera grundläggande syntaktiska strukturer i de båda språken kunna ge exempel på hur grekiskans och latinets språkstruktur givit upphov till särskilda frågeställningar inom semantiken och logiken och därmed format dessa discipliners utveckling kunna analysera filosofiska, övriga vetenskapliga texter, klassiska såväl som moderna, använda grundläggande semantisk terminologi i formuleringar av filosofiskt relevanta teser inom språkteori och kunskapsteori, formalisera enklare påståenden och resonemang i sats- och predikatlogik, samt ge exempel på hur man kan angripa och belysa filosofiska problem med logikens hjälp kunna analysera litteratur i allmänhet genom ett filosofiskt angreppssätt, ha kännedom om hur traditionella filosofiska problem kan gestaltas skönlitterärt, samt kunna formulera filosofiskt relevanta problem i relation till litterär form och innehåll med hjälp av relevanta hjälpmedel kunna använda sina kunskaper och färdigheter i de klassiska språken för att på en grundläggande nivå förhålla sig kritiskt och självständigt till en modern översättning av originaltext och kunna jämföra och värdera olika översättningar av samma verk Värderingsförmåga och förhållningssätt på ett i förhållande till LIB110 mer självständigt och kreativt sätt kunna anlägga ett flervetenskapligt perspektiv i analys och problemlösning värdera grundläggande resonemang, strukturera argument och bedöma deras relevans och hållbarhet, avgöra enklare logiska resonemangs korrekthet 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Delmoment 1. Mänskligt språk analyserat: Grammatiken och semantiken (10 hp) examineras genom muntlig tentamen samt individuell skriftlig uppgift. Delmoment 2. Vetandets verktyg: Bevisföringen och argumentationen (10 hp) examineras genom muntlig tentamen samt individuell skriftlig uppgift. Delmoment 3. Physiologus. (5 hp) examineras genom individuell skriftlig uppgift. Delmoment 4. Fiktion och verklighet: Metamorfoserna (5 hp) examineras genom individuell skriftlig uppgift.

5 Vid samtliga examinationer är ett krav för godkänt att studenten på ett i förhållande till LIB110 mer självständigt och kreativt sätt kunna anlägga ett flervetenskapligt perspektiv. Resultatet av examinationen skall bedömas gemensamt av undervisande lärare på respektive moment. Samtliga examinationer skall dokumenteras i skriftlig form. Vid muntlig examination utfärdas ett skriftligt intyg, som anger vilka frågor studenten besvarat vid examinationstillfället. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig 8. Betyg Tregradig betygskala tillämpas: Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs Väl Godkänd på moment med en omfattning av minst 15 av kursens 30 hp. 9. Kursvärdering Programkoordinatorn ansvarar i samarbete med undervisande lärare för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och för att en sammanställning av utvärderingarna inkommer till institutionens studievägledare. Sammanställningarna skall utgöra underlag för sammanfattande utvärdering och ev åtgärder vid minst ett av programnämndens sammanträden under terminen. Slutsatser och åtgärder skall redovisas i ett protokoll som skall göras tillgängligt för både nuvarande och blivande studenter. 10. Övrigt