Vänta fortsatt dollarfall inom 6 månader. USD-Index apr jul okt jan 07

Transkript

1 Valutaanalys 26 maj 20 Vänta fortsatt dollarfall inom 6 månader USD-Index Index jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr Vi reviderar ned vår dollarprognos från runt 8 kronor till som lägst 7 kronor inom ett år. Ett skäl är att oron ökat över de långsiktiga riskerna med USA:s extremt expansiva ekonomiska politik. Förväntningar om att USA står inför sänkt kreditbetyg (Storbritannien gavs i förra veckan negativa utsikter av S&P) liksom stigande inflation kan driva dollarn svagare. I takt med att kreditspreadar och volatilitetsmått faller, ökar potentialen för lönsamma carry trades. Med nollränta sedan i december förefaller dollarn allt mer ha blivit den etablerade upplåningsvalutan. Likvid USA-marknad samt underskott i bytesbalansen förstärker dollarns roll som carryvaluta. Vi bedömer att Fed kommer att fortsätta föra sin nuvarande expansiva politik det närmaste året. Det är det viktigaste skälet till att vi ser svagare dollar. Flödesmässigt har kapital vänt tillbaka till emerging markets efter ett kraftigt utflöde under andra halvåret 20. Det beror bl.a. på ökad råvaruefterfrågan, från t ex Kina. Tekniskt har dollarn brutit ned genom viktiga stödnivåer mot många valutor, något som kan förebåda mer dollarfall. En risk mot prognosen är att riskaversionen på finansmarknaden återvänder, vilket historiskt brukar gagna upplångingsvalutan. Rekommendation Vi köper en korg av svenska kronor, pund och australiendollar mot USD på satt kurs 100. Target 110, stop 95. Målhorisont 6 månader. Ingångskurser: 7,55 kr/$, 1,5850 $/pund & 0,7770 $/AUD Makroanalys Swedbank Markets Sidan 1 av 6

2 Skälen för svagare dollar Sedan mitten av december i fjol har USA tillsammans med Japan haft den lägsta styrräntan av de etablerade ekonomierna. Ett mönster från då Japan hade lägst styrränta var att den japanska yenen ofta användes som en upplåningsvaluta (carryvaluta) av investerare. Från och med 2005 till det att finanskrisen bröt ut sommaren 20 försvagades yenen med 20 procent. Frågan man kan ställa är om dollarn som sedan början av mars fallit med närmare 9 procent i handelsviktade termer är på väg att bli upplåningsvaluta. I publikationen Krontankar publicerad i december 20 definierade vi att en positiv miljö för carry trades (upplåning i lågräntevaluta för placering i högräntevaluta) var att kreditspreadar och volatilitetsmått antingen var låga eller pekade nedåt (eller bäggedera). Sedan slutet av förra året är trenden nedåt för båda måtten och även om nivåerna fortfarande ligger över det historiska genomsnittet räknar vi med att åtminstone kreditspreadarna kommer att fortsätta gå ihop. När USA nu har lika låg styrränta som Japan är det tänkbart att investerare väljer dollarn före yenen som upplåningsvaluta p.g.a. att dollarmarknaden är mer likvid samt att USA i motsats till Japan har underskott i bytesbalansen. Detta är ett argument för fortsatt dollarförsvagning. närmaste året. Trots vissa ljusglimtar i konjunkturen ligger en återhämtning fortfarande långt borta. Banksystemet är långt ifrån läkt och balansräkningssaneringen i hushåll och banksystem är fortfarande mer deflations- än inflationsdrivande. Fed lär inte våga dra tillbaka stimulanserna innan dessa tre faktorer stabiliserats. Från senaste FOMC-mötet såg ledamöterna fortsatta nedåtrisker för konjunkturen och diskussioner fördes om att utöka köpen av olika värdepapper. Detta talar mot att nedåttrenden i kortränteskillnaden mellan Tyskland och USA fortsätter peka ned och för en fortsatt högre tysk relativ kortränta. EURUSD & Kortränteskillnaden (Ty-USA) 1.65 Korträntespread EURUSD apr jun aug okt dec feb apr jun aug okt dec feb apr jun aug okt dec feb apr jun Spekulativa positionerna alltmer i kläm EUR/USD Kreditspread (Baa-US10Y) & Volatilitetsindex (VIX) Kreditspread Percent Trots den senaste tidens kraftiga dollarfall är positioneringen bland spekulativa aktörer fortfarande för starkare dollar. Det ska ses utifrån att positioneringen i mars var för starkare dollar än den var någon gång 20 då dollarfallet tog fart på allvar. Exempelvis försvagades dollarn över 10 procent från det att positioneringen i februari 20 gick från nettolång till nettokort dollar. Detta talar för att positioneringen inte utgör något hinder för mer dollarförsvagning. USD-Index & Spekulativa positioner i USD 0 10 VIX USD dec feb apr jun aug okt dec feb apr jun aug okt dec feb apr jun Index 0 Stabil korträntespread USA-Europa Skillnaden mellan de korta räntorna i Tyskland och USA samvarierar starkt med EURUSD, vilket ses i diagrammet nedan. Sedan början av mars har den nedåtgående trenden i korträntespreaden stabiliserats. Den tyska 2-åriga statsobligationsräntan ligger ca 50 räntepunkter över den amerikanska. Dessa båda faktorer har sannolikt bidragit till dollarns kraftiga försvagning mot euron. Vår vy är att Fed kommer att fortsätta driva en mycket expansiv penningpolitik under det Spekulativa positioner apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr Ett annat tema i Krontankar från december 20 var att aktieflöden till och från emerging market världen spelar stor roll för dollarrörelser. I diagrammet nedan ses t ex den näst intill perfekta korrelationen mellan sämre börsutveck- Makroanalys Swedbank Markets Sidan 2 av 6

3 ling i emerging market jämfört med USA-börsen och fallet i EURUSD mellan juli och oktober 20.Hittills i år har emerging market börserna åter utklassat avkastningen på USA-börsen samtidigt som dollarn försvagats. Situationen är i mångt och mycket den omvända i år jämfört med andra halvåret 20. Ett skäl att tro att denna utveckling kan komma att fortsätta är att indexet Baltic Dry, som mäter shipping rater av torrvaror och som ses som en barometer på global råvaruefterfrågan, har stigit sedan de cember i fjol (från 663 till 2786) men fortfarande ligger klart under toppnivåerna från sommaren 20 (11793). Ett annat tydligt tecken är stigande priser på bl.a. olja och metaller. EURUSD & Relativ Börsutveckling (Emerging Market vs USA) Stigande inflationsförväntningar Ett sätt att illustrera dollarproblematiken är att utgå från den reala långa amerikanska räntan och marknadens inflationsförväntningar (s.k. break-even inflation). I diagrammet ses att inflationsförväntningarna stigit kraftigt sedan Fed infört nollränta och kvantitativ lättnadspolitik och Obama-administrationen klubbat igenom kraftiga finanspolitiska stimulanser. Det faktum att den faktiska inflationstakten fortsatt att falla (från 5,6 procent i juli 20 till -0,7 procent i april 20) ger ytterligare stöd åt tesen att den expansiva ekonomiska politiken ligger bakom de stigande inflationsförväntningarna. Däremot har politiken inte bidragit till att lyfta tillväxtutsikterna, som speglas i den reala långräntan Relativ börsutveckling 1.65 Real am. långränta & inflationsförväntningar (break-even) Real långränta Inflationsförväntning EURUSD EUR/USD Percent Fed sänker till % och inleder QE-politik jul 1.10 sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj Euro Zone, Spot Rates, EUR/USD, Close ew:wld37030/ew:usa15510 dec feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Breakeven Inflation Yi e ld feb mar apr maj Oro för statsfinanserna På sistone har en viss debatt startat om hur långsiktigt hållbara de amerikanska statsfinanserna är givet det skenande budgetunderskottet. Flera bedömare varnar nu för att USA:s kreditbetyg (AAA) riskerar att nedgraderas. Dessa bedömare fick vatten på sina kvarnar i förra veckan då S&P graderade ned Storbritanniens kreditutsikter från stabila till negativa. Grunden för beslutet var att man befarar att Storbritanniens statsskuld inom kort kommer att nå 100 procent av BNP och stabiliseras där. Detta ses som en risk även för USA:s kreditbetyg i och med att USA gick in i finanskrisen med en högre skuldkvot än Storbritannien (63 mot 44 procent) och att OECD:s prognos för i år är att USA landar på skuldkvoten 78 procent mot Storbritanniens 63,6 procent. Beskedet att nedgradera Storbritanniens utsikter ledde till en allmän flykt från amerikanska tillgångar, vilket speglades i fallande obligationspriser, fallande aktiekurser och fallande dollar. Det faktum att Kina, som köpt runt en fjärdedel av ökningen av amerikanska Treasurys de senaste två åren, nyligen uttryckt oro över USA:s ekonomiska politik och dollarns värde strör ytterligare salt på såren. Även om det är svårbedömt hur länge dollaroron kan tänkas hålla i sig, utgör denna faktor en risk för dollarn även om konjunktursignaler åter skulle överraska negativt och riskaptiten försämras. Kopplingen av denna utveckling till dollarn syns i nästa diagram som visar ett positivt samband mellan dollarn och skillnaden mellan real långränta och inflationsförväntningar. Den ekonomiska förklaringen är att högre tillväxt allt annat lika är positivt för en valutas värde, bl.a. för att investerare söker sig dit avkastningen är hög/stigande. Stigande inflationsförväntningar är allt annat lika negativt för en valutas värde. Vi bedömer att risken är betydande att inflationsförväntningarna fortsätter att stiga relativt mer än tillväxtutsikterna. Det faktum att den akuta krisen i finanssystemet är avvärjd (krisen i sig är deflatorisk då bankerna stryper krediter) samtidigt som den ekonomiska politiken förblir extremt expansiv lägger grund för fortsatt stigande inflationsförväntningar. Den långsiktiga tillväxten lär däremot inte förbättras trots alla stimulanser. Det beror bland annat på att en oproportionerligt stor andel av både kaptialstocken och arbetskraften varit allokerad till den tidigare så överhettade bostadsmarknaden i USA. Skulle tillväxten gynnas av stimulanserna lär den ekonomiska politiken snabbt stramas åt med trolig effekt att tillväxten åren därefter blir låg Makroanalys Swedbank Markets Sidan 3 av 6

4 USD-Index & skillnaden mellan real långränta och inflationsförväntningar (break-even) 10 Real US10Y - Breakeven Inflation 10 USD 9 9 Index jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj ew:usa ew:usa United States, Bank of England, Effective Exchange Rate Index, USD Slutligen talar teknisk analys för mer dollarfall. Många dollarcrossar har nyligen brutit under viktiga stödnivåer. Exempelvis bröt EURUSD upp över 1,3750 i mitten av förra veckan, vilket sågs som ett viktigt motstånd (se diagram). Daily QEUR= 7/3/20-7/21/20 (GMT) Pr i c e USD Bar OHLC, QEUR=, Bid 5/25/20, , , , Q3 20 Q4 20 Q1 20 Q2 20 Q3 Analytiker Karl-Johan Bergström karl-johan.bergstrom@swedbank.se Makroanalys Swedbank Markets Sidan 4 av 6

5 Historisk avkastning tidigare FX update rekommendationer Entry Ingångskurs Target Stop Exit Avkastning 20/11/22 Sälj JPYSEK /11/ /11/22 Köp USDCAD /11/ /11/22 Köp 1 m call spread spot köp USDCAD call sälj USDCAD call 20/12/ /12/7 Köp USDCAD /1/ /12/7 Köp GBPUSD put spotref /1/ /12/7 Sälj JPYNOK /1/ /1/9 Sälj NZDUSD /2/ /1/24 Köp CADJPY /2/ /1/24 Köp o/n EUR put NOK call spot ref /2/ /2/21 Köp USD+GBP+AUD+ISK mot JPY 20/5/10 20/7/29 20/3/28 Sälj EURNOK /5/ /5/10 Sälj EURGBP /6/ /5/10 Köp GBPCHF /6/ /6/1 Köp USDCHF /6/ /6/27 Sälj NOKSEK /8/ /6/27 Köp o/n EUR call NOK put strike /6/ /8/15 Sälj EURSEK /10/ /9/12 Sälj USDSEK /10/ /9/24 Sälj USDZAR /10/ /10/12 Sälj GBPAUD /10/ /10/31 Köp AUDJPY (50%) /11/9-2 20/10/31 Köp AUDUSD (50%) /11/12-20/12/12 Sälj EURSEK /1/ /1/15 Sälj USDCAD /1/ /1/15 Sälj GBPCAD /2/ /2/12 Köp NOKSEK /3/ /2/15 Sälj EURAUD /3/ /2/15 Sälj NZDUSD /2/26-20/3/5 Sälj EURCHF /4/ /3/14 Köp EURGBP /3/ /3/18 Köp NOKSEK /3/ /3/19 Sälj GBPSEK /5/ /4/10 Köp CHFNOK /4/ /4/16 Köp EURUSD /4/ /5/20 Köp CADNOK (50%) /9/ /5/27 Sälj GBPUSD (50%) /8/ /5/27 Sälj GBPUSD (50%) /8/ /6/2 Sälj EURJPY (50%) /6/ /6/2 Sälj USDJPY (50%) /6/10-20/7/1 Sälj EURSEK /9/ /8/6 Sälj EURUSD (25%) /9/ /8/6 Köp USDSEK (25%) /9/4 20/8/6 EURUSD 3m köp 3 put, sälj 1.48 put (25%) 20/11/ /8/6 EURUSD 3m köp 1 put, sälj 745 call (25%) 20/11/ /8/13 Sälj EURNOK /9/ /9/3 Köp USDPLN /9/ /9/19 Sälj EURSEK /9/ /9/19 Sälj EURNOK /10/ /9/19 Köp USDJPY /9/29-20/9/25 Köp AUDCAD (50%) /9/ /12/16 Köp EURUSD /12/ /1/12 Sälj EURSEK /1/ /1/27 USDJPY 2m köp 91 call kostnad 2.43 figurer 20/3/ /1/28 Sälj NOKSEK /2/ /2/18 Sälj EURUSD /2/ /4/3 Köp SEK & GBP mot JPY, CHF & NOK Total avkastning 29.3% varav % varav % varav 20 % Makroanalys Swedbank Markets Sidan 5 av 6

6 Kontaktinformation Swedbank Markets Regeringsgatan Stockholm Ränte- och valutahandel Tomas Hedberg Tel: e-post: Kundhandel institutioner Stefan Goldberg Tel: e-post: Analys Makro, Räntor, Valuta Cecilia Skingsley Tel: e-post: Analys Krediter Jonny Sylvén Tel: e-post: Analys Krediter Tomas Linneus Tel e-post: Krediter Ingvar Matsson Tel: e-post: Makro Knut Hallberg Tel: e-post: Makro Per Selldén Tel: e-post: Räntestrategi Mats Hydén Tel: e-post: Valuta Karl-Johan Bergström Tel: Kundhandel Krediter Fredrik Boklund Tel: e-post: Originering Ted Karlsson Tel: e-post: Valuta Tommy Rolke Tel: e-post: Räntor Olle Ringström Tel: e-post: Derivat Magnus Leijon Tel: e-pst: Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: e-post: Ränte-och valutahandel Göteborg Klas Sandesjö Tel: e-post: Ränte-och valutahandel Malmö Lars Andersson Tel: e-post: Ränte- och valutahandel Stockholm Anders Berggren Tel: epost: Detta dokument har sammanställts av affärsområdet Swedbank Markets inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank Markets medgivande. Mångfaldigad av Swedbank Markets, Swedbank AB (publ), Stockholm 20. Makroanalys Swedbank Markets Sidan 6 av 6