Fuktsäkerhet i badanläggningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fuktsäkerhet i badanläggningar"

Transkript

1 Fuktsäkerhet i badanläggningar Mikael Kläth s 1

2 Innehåll Introduktion Grundläggande fuktteori Fuktskador och konsekvenser Orsaker och åtgärdande Fuktsäkerhetsarbete i byggprocessen Sammanfattning Ställ gärna frågor under tiden! s 2

3 Introduktion s 3

4 Dry-IT s 4

5 Dry-IT Göteborg, Malmö, Stockholm Grundades 1999 Privatägt (grundarna i bolaget) Totalt 30 anställda Specialister inom fukt, energi och miljö Planering, Projektering, Produktion och Förvaltning Byggherrar, Fastighetsägare, Entreprenörer, Byggledare, Materialtillverkare och Fastighetsförvaltare Certifierade inom ISO 9001, ISO 14001, OHSAS 1800 s 5

6 Fuktsäkerhet i byggprocessen Planering Projektering Produktion Förvaltning Fuktsäkerhetspolicy Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsäkerhetsplan Fuktriskinventering Fuktsäkerhetsprogram Fuktsäkerhetsprojektering Fuktronder Skadeutredning Lufttäthetsprojektering Klimatloggning Avfuktning Fuktriskinventering Fuktmätningar Lufttäthetsprovning s 6

7 Fukt - ett problem? Ytliga materialskador Nedbrytande konstruktionsskador Innemiljöproblem (emission, lukt, allergi) s 7

8 Sjuka Hus 36 procent av de svenska byggnaderna har fukt och mögelskador, visar en fördjupningsrapport (2011) från Boverket. Mest skadedrabbade är äldre småhus. För att förebygga och åtgärda fuktskador föreslås bättre tillsyn vid nyproduktion av byggnader. För befintliga byggnader föreslår Boverket bland annat att det genomförs en informationsinsats om fukt- och mögelproblem! Sjuka-hus är benämningen på en byggnad där det i större omfattning än normalt förekommer människor som får symptom som: irritation i ögon, näsa och hals torrhetskänsla i slemhinnor och hud hudutslag, trötthet, huvudvärk och illamående när de vistas i byggnaden. Sjuka-hus symptom är kopplade till icke industriella arbetsplatser som offentliga lokaler, kontor, skolor daghem och bostäder. s 8

9 Grundläggande fuktteori - Vad är fukt? - Fukt i luft och material - Fukttransport s 9

10 Fukt i olika former Fukt finns i tre faser: gas (vattenånga) vätska (vatten) fast form (snö och is) Beakta fuktkällor i alla faser. Beakta påverkande faktorer för fuktskador. s 10

11 Fukt i luft Ånghalt Mängden vattenånga i luften. Uttrycks i g/m³. Mättnadsånghalt Vattenmängd i ångfas som luften kan innehålla vid en viss temperatur utan att kondensera. Temperaturberoende. Uttrycks i g/m³. Relativ luftfuktighet Kvot mellan aktuell ånghalt och mättnadsånghalten. Temperaturberoende. Uttrycks i % (RF). s 11

12 Fukt i luft Luftfuktighet utomhus varierar över året: Ånghalten är låg på vintern och hög på sommaren Relativ luftfuktighet (RF) hög på vintern låg på sommaren Källa: Fukthandboken s 12

13 Fukt i luft Kondensation Inträffar när ånghalten i luften överstiger mättnadsånghalten. Den temperatur som detta inträffar vid kallas Daggpunkt. Kondensation kan ske i själva luften, dimma eller på en yta, t ex badrumsspegel. s 13

14 Ånghalt (g/m 3 ) Fukt i luft Räkneexempel Ute (vinter) (sommar) T = -5 C 25 C RF = 90% 30% v = 3 g/m 3 7 g/m 3 Hemma T = 20 C RF = 40% v = 7 g/m 3 Simhall T = 32 C RF = 50% v = 17 g/m Temperatur ( C) Mättnadsånghalt s 14

15 Fukt i material Kemiskt bundet Kemiskt bundet vatten ingår i materialet självt och man kan inte torka ut det utan att förstöra materialet. Fysikaliskt bundet vatten Detta är vatten som binds till materialets inre ytor (adsorberas) vid samspel med omgivande luftfuktighet inne i materialets porer. Detta är svagt bundet vatten och är förångningsbart (uttorkning). s 15

16 Fukt i material Byggfukt Överskottsvatten som behöver torkas ut för att materialet skall vara i jämvikt med omgivningen. Uttrycks i kg. Fukthalt Mängden fysikaliskt bundet vatten som finns i ett material. Uttrycks i kg/m³. Fuktkvot Relation mellan fukthalt och materialets torra vikt. Uttrycks i % (viktsprocent kg/kg). Relativ fuktighet (RF) i material I materialets porer finns luft, med en viss relativ luftfuktighet. Denna kan mätas och uttrycks i % (RF). s 16

17 Fukttransport i luft & material - Konvektion - Diffusion - Kapillärtransport s 17

18 Fukttransport i luft Konvektion Vattenångan i luften följer luftrörelserna, som orsakas av skillnader i lufttryck. T.ex. kommer tryckskillnaden mellan inomhus och en kall vind att orsaka en luftström som för med sig vattenånga. Konvektion kan därmed föra med sig stora mängder vatten på kort tid. Konvektion stoppas med lufttäta material och skarvar. s 18

19 Klimat i simhall 32 C 50% RF 17g/m 3 T d =19 C 30 C 30g/m 3 *NCC s 19

20 Fukttransport i luft & material Diffusion Vattenånga strävar efter ånghaltsjämvikt och transporteras från hög koncentration mot låg. T.ex. från inomhus till utomhus (vanligen är ånghalten inomhus högre än den utomhus). Diffusion är oftast långsam jämfört med konvektion, men är i princip omöjlig att stoppa. Ånggenomgångsmotståndet (tätheten mot vattenånga) samt ånghaltsskillnaden styr hastigheten. En diffusionsspärr försenar bara transporten, vilket ofta kan vara tillräckligt. s 20

21 Fukttransport i material Kapillär transport Vätskas förmåga att till följd av ytspänning stiga, eller kvarhållas, i ett trång utrymme, rör eller material. Kapillär stighöjd Avståndet från fri vattenyta till den högsta nivå till vilken vatten stiger under inverkan av kapillaritet. Kapillärbrytande skikt Materialskikt som hindrar kapillär genomtransport. Är skiktet tjockare än den kapillära stighöjden i materialet så bryts den kapillära transporten. s 21

22 Fuktskador Mögelskador Kräver höga RF. Tar kort tid att växa, dagar/veckor. Växer ytligt, olika arter på olika material. Vissa arter har pigment (synliga). *SP s 22

23 Fuktskador Rötskador Kräver fritt vatten i porerna. Tar lång tid att växa, veckor/månader. Materialnedbrytande. Bildar synliga svampkroppar. *SP s 23

24 Fuktskador Kemisk nedbrytning Korrosionsskador. Salt- och kalkvandring i betong. Kloridinträngning. Förtvålning av mattlim. s 24

25 Åtgärdande av fuktskador Sanering (rivning) Undersök omfattning. Bortforsling av misstänkt skadat material i skyddade förhållanden. Speciella arbetsmiljöföreskrifter. Återuppbyggnad Lös fuktproblematiken! Avfuktning. Byggnation. s 25

26 Lufttäthet s 26

27 Varför bygga lufttätt? Många negativa konsekvenser av dålig lufttäthet: Ökad energianvändning Försämrad innemiljö Fuktskador Försämrad termisk komfort (drag, kalla golv, kyla, upplevt obehag) Dålig luftkvalitet (luften renas inte, tar med sig matos, lukter osv) Brandspridning Sämre ljudmiljö Radon Ventilationssystem som inte fungerar som tänkt Förbättrad lufttäthet är lönsam! Energiförbättring från 2 l/s,m 2 till 0,8 l/s,m 2 kan ge ca 55 kwh/m2år Man kan aldrig bygga för tätt huset ska andas med hjälp av ventilationen! s 27

28 Vart kan luftläckagen finnas? Golv- och takvinklar. Tejpning av plastfolie. Klämning av plastfolie. Smygar. Genomföringar. Ytterdörrspartier och portar (samt vanliga ytterdörrar och fönster). Väggar och bjälklag mellan olika inneklimat (tyvärr oftast inget krav på lufttäthet). Tak med TRP-plåt. Turordning, anslutning mellan olika byggdelar. s 28

29 Hur kan konsekvenserna på grund av luftläckage se ut? *Barab s 29

30 Hur kan konsekvenserna på grund av luftläckage se ut? *Barab s 30

31 Vad för krav ställs på lufttäthet och hur följs detta upp? Ändrats i de senaste versionerna av BBR och återfinns nu i energibalansberäkningen. Verifieras genom lufttäthetsprovning (enligt SS-EN 13829:2000). Maximalt tillåtet luftläckage redovisas i l/s, m² och mäts mot klimatskalet. interna läckage skall vara minimala. Lufttätheten redovisas vid ± 50 Pa tryckskillnad över klimatskalet. Uppmätt luftflöde fördelas på den del av provobjektets invändiga omslutningsyta som utgörs av klimatskalet, dvs. vid provning av t.ex. en enskild lägenhet medräkas normalt ej lägenhetsskiljande konstruktioner i omslutningsytan. Detta gäller för Sverige. Ambitionsnivåer: Passivhus = 0,3 l/sm 2 BBR 02 = 0,8 l/sm 2 (alternativt 1,6) BBR 06 = 0,6 l/sm 2 (alternativt krav) Vanligast idag 0,3-0,5 l/sm 2 s 31

32 Tidiga läckagesökningar i produktionen Tidig luftläckagesökning Utförs i ett tidigt skede i syfte att upptäcka samt åtgärda brister som kan leda till systematiska fel. Hjälpmedel: rökgasmaskin, termografering. s 32

33 Tidiga läckagesökningar i produktionen s 33

34 Tidiga läckagesökningar i produktionen Typiska brister i PE-folie Skarvning (tejpning/klämning) PE-foliens avslut Genomföringar Anslutningar mot andra material s 34

35 Tidiga läckagesökningar i produktionen Tunga konstruktioner Oftast enklare att åstadkomma lufttäta än lätta konstruktioner. Arbetsutförandet är dock lika viktigt! Viktigt med noggrant utförande av undergjutningar för att undvika luftläckage. Särskilt viktigt att fokusera på i utrymmen där exempelvis installationsgolv eller badrumsmoduler monteras. s 35

36 Tidiga läckagesökningar i produktionen Tunga konstruktioner forts. Vid täthetsprovning och läckagesökning med rök blir effekten av otäta undergjutningar mycket tydlig. Som i det här fallet där ett flertal brister i undergjutningarna hittades, vilket ledde till att kraven inte uppfylldes. Tack vare att provning gjordes i tidigt skede kunde bristerna upptäckas och åtgärdas i tid! s 36

37 Tidiga läckagesökningar i produktionen Lätta konstruktioner Vid stålkonstruktioner behöver PE-folien tejpas. För trä går klämning bra ibland, men att anliggningen bibehålls över tiden. Virket får inte torka ihop i efterhand (dvs. virket behöver vara tillräckligt torrt från början). Produkter som tätningsfogband går även att använda med gott resultat för att uppnå klämning. Vid skarvning av PE-folien kan vulkaniserande fogband användas. s 37

38 Tidiga läckagesökningar i produktionen Lufttäthet mot mark Luft från mark kan bidra till flera olägenheter för inomhusmiljön: Fukt Lukt Energiförlust Radon Skadedjur? s 38

39 Vad kan vi göra för att bygga lufttätt? Ställa krav Planera och budgetera ( i alla led) Granska ritningar Öka förståelsen (proj och prod) Identifiera kritiska moment Använda rätt produkter Egenkontroller/Checklista sk. lufttäthetsplan Arbetsberedningar Tidig luftläckagesökning Slutlig lufttäthetsprovning s 39

40 Lufttäthetsplan för produktionsskedet Fuktsäkerhetsbeskrivningen arbetas in, utförs som checklista. Kritiska punkter och utförandebeskrivning, exempel på produkter anges. Uppföljning/dokumentation vid utförandet. Lufttäthetsplanen går man igenom vid en arbetsberedning samt följer upp med täthetsronder (ev i kombination med fuktronder). s 40

41 Lufttäthet Tips och Trix! Generella råd PE-folien ska ALLTID vara på den varma sidan i konstruktionen, högst 1/3 ut. Minimera antalet skarvar och genomföringar, använd produkter för ändamålet. Använd installationsskikt. Bra skarvutförande med rätt produkter. Skydda plastfolien från åverkan under produktionstiden. Överlapp/skarvar i PE-folie tejpas för bästa resultat. (min 200 mm, dra ej stumt). Rengöring av material innan fogning, tejpning osv. Tejpa mot stålkonstruktioner för att uppnå lufttäthet. Använd godkända åldersbeständiga produkter. Noggrann anslutning mellan väggar och takkonstruktioner. Tänk igenom vilka arbetssteg som måste göras först, planera så att PE-folien kommer på rätt ställe vid rätt tidpunkt. s 41

42 Exempel på lufttäthetslösningar och produkter För att säkerställa lufttäthet och förenkla arbetsmoment finns det färdiga lösningar, såsom stosar och hörn. Dafa, Isover och T-emballage är några leverantörer av täthetsprodukter. s 42

43 Exempel på lufttäthetslösningar och produkter Glaspariter Tänk på att fönsterkarmar ska vara fuktskyddade (målade) på alla sidor. Montageordning, utifrån sett: - Svällist - Drev - (Anslutning PE-folie i vägg) - Bottningslist - Mjukfog Tätningsprincipen gäller för alla typer av partier. Den utvändiga svällisten är enbart en vattentätning och ersätter inte mjukfogen för lufttäthet på insidan. s 43

44 Exempel på lufttäthetslösningar och produkter Arbetsordning För vissa konstruktioner blir det väldigt komplicerat, om inte omöjligt att få till lufttätheten om vissa moment inte utförs vid rätt tidpunkt. s 44

45 Projektering - Myndighetskrav - Branschregler - Miljöklassning s 45

46 Varför så stort fokus på fuktfrågor idag? Ökade energikrav Miljöklassning av byggnader Nya krav och förutsättningar kräver nya lösningar Nya lösningar kan också ge nya problem Nya material Ökad kunskap om fuktens skadliga inverkan på inomhusmiljön Ökad miljömedvetenhet hos företag och privatpersoner Var det bättre förr? Nej, det var annorlunda förr! s 46

47 Myndighetskrav BBR Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om en byggnads utformning så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Krav utöver BBR: Regionala/lokala krav (miljöprogram) Beställarkrav Miljöbyggnad (guld, silver, brons) BREEAM, LEED Branschregler (våtrum, fuktmätning i betong/avjämningsmassa) s 47

48 Bygga F Bygga L Bygga E Bygga F, L, E har tagits fram i samarbete mellan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, LTH Lunds Universitet, Sveriges Byggindustrier och FoU-Väst. En systematisk metod för att arbeta med fukt, energi och lufttäthetsfrågor genom hela byggprocessen. Syftet med metoden är att hjälpa byggsektorns aktörer, framför allt entreprenörer, att säkerställa att byggnaden uppfyller de funktionskrav som har definierats. Genom att arbeta enligt Bygga F, L och E lyfts aktuell fråga fram i tidigt skede i projektet och kan arbetas in i programhandlingar, bygghandlingar och kontrollplaner. Utse sakkunnig / samordnare i projektet! s 48

49 s 49

50 Fuktsäkerhet i Projektering Byggherren behöver ofta få stöd och hjälp att driva och följa upp fuktfrågorna i projektet. Fuktsakkunnig Upprättar en strategi för hur man skall arbeta med och följa upp fuktsäkerhetsåtgärder i olika skeden och är rådgivande i fuktfrågor åt byggherren. En fuktsakkunnig har grundläggande kunskaper om fukt och även bred kompetens och kännedom om vilka konsekvenser det blir för framtida brukare om fuktrelaterade skador skulle inträffa i byggnaden. Fuktsäkerhetsansvarig projektering Person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. s 50

51 Organisation för fuktsäkerhetsarbetet Varje aktör ska utse en person som är ansvarig för att beakta fuktrisker kopplade till aktörens handlingar eller roll i projektet, en Fuktsäkerhetsansvarig. Arkitekt Projekteringsledare Konstruktör VVS Byggherre Kontrollansvarig Fuktsakkunnig Produktionsledare Drift & Förvaltning El Entreprenör Leverantör Underentreprenör Underentreprenör s 51

52 Produktion - Systematiskt fuktsäkerhetsarbete - Våtrum - Lufttäthet - Uttorkning & Mätningar s 52

53 Produktion Ett systematiskt fuktsäkerhetsarbete är alltid relevant, oavsett hur litet eller stort byggprojektet är. - Nybyggnation - Ombyggnation - ROT/eftermarknad Planering, fuktsäkerhetsprojektering. Utförande av fuktsäkerhetsåtgärder samt löpande kontrollarbete genom hela byggskedet. s 53

54 Fuktsäkerhet i Produktion Fuktsäkerhetsansvarig produktion Person som är ansvarig för fuktsäkerhetsarbetet hos respektive leverantör eller entreprenör. Fuktsäkerhetsansvariges stöd Rådgivare åt entreprenören likt fuktsakkunnig åt byggherre. s 54

55 Fuktsäkerhet i produktionen Daglig kontroll: Mottagning Förvaring material Väderskydd/intäckning Uttorkningssystem Läckage Inbyggnad material Systematiskt arbete: Startmöte Fuktsäkerhetsplan Fuktronder Fuktmätningar Lufttähetsprovningar Egenkontroller (tätskikt i våtrum, installationer etc) Byggmöten, KMA-möten Mätningar Fuktsäkerhetsdokumentation Entreprenören skall utse någon som ansvarar för det dagliga fuktsäkerhetsarbetet, en fuktsäkerhetsansvarig. s 55

56 Fuktsäkerhetsansvarig produktion Upprätta fuktsäkerhetsplan Daglig tillsyn på arbetsplatsen Ansvarar för mottagningskontroller, div. mätningar Dokumentationen Hantera och dokumentera avvikelser Fuktronder Samarbete med den fuktsakkunnige s 56

57 Fuktsäkerhetsplan Fuktsäkerhetsbeskrivningen arbetas in, checklista. Kritiska moment, hantering av byggnadsmaterial, fuktmätningar etc. Uppföljning/dokumentation. Fuktsäkerhetsplanen ska upprättas av entreprenörens fuktsäkerhetsansvarige, som också ska se till att planen följs. s 57

58 Fuktsäkerhetsplan s 58

59 Fuktronder Protokollförs t ex enligt ByggaF-mall. Deltagare är t ex fuktsäkerhetsansvarig, arbetsledare och ev. fuktsakkunnig. Syn av hela arbetsplatsen ur fukt- och lufttäthetsperspektiv. Exempel på sådant som hanteras är lagring och förvaring av material, väderskydd, uttorkningsklimat, utförande av PE-folie och städning. s 59

60 Materialhantering Fuktkänsliga material som gips- och plywoodskivor bör inte tas in i byggnaden innan den är tät. Ska förvaras uppallat från golv på bockar, inte träreglar eller lastpallar. Skivmaterial som gips och plywood ska monteras med distans från betong/avjämningsmassa (gäller såväl golv och tak som väggar). 10 mm är ett bra riktvärde. Skivmaterial som gips och plywood får inte avjämnas emot. Obs! Vissa tider på året är luftfuktigheten tillräckligt hög (>75 % RF) för att orsaka mögelpåväxt på skivmaterial. s 60

61 Materialhantering Byggnadsmaterial som förvaras inne på byggarbetsplatsen skall förvaras ovan golv för att inte försämra uttorkningen av byggfukt i betongbjälklagen. Stora mängder isolering och ventilationsrör, för att nämna ett par exempel, ska inte förvaras i större mängder direkt på betongytor. s 61

62 Hantering av trä Täck virket på ett sådant sätt att luft kommer in mellan täckning och material. Använd inte genomskinliga presenningar. Placera virkesbunten i skugga. s 62

63 Leveransfuktkvoter Konstruktionsvirke och utvändiga panelbrädor 16%FK Limträ (CLT) 12%FK Lister (inomhus) 12%FK Golvbrädor (inomhus) 8%FK s 63

64 Målfuktkvot önskad fuktkvot Vid mätning av ett helt parti virke med målfuktkvoten 16% ska medelfuktkvoten hamna på mellan 13,5% - 18,0%. För enskilda virkesstycken i ett parti ska 93,5% hamna i intervallet 11,2% - 20,8%. s 64

65 Fuktsäkerhetsdokumentation Fuktsäkerhetsarbete under projekteringen Fuktsäkerhetsbeskrivning Resultat av fuktsäkerhetsprojektering Uttorkningsberäkningar, etc. Fuktsäkerhetsarbete under produktionen Fuktsäkerhetsplan Mätprotokoll (betongbjälklag, träleveranser, etc. Fuktrondsprotokoll Klimatloggning, etc. Slutligt fuktintyg Avvikelsehantering Eventuella konstruktioner eller händelser under produktionen som kräver uppföljning under förvaltningsskedet. All dokumentation kring fukt och lufttäthet, från projektering till färdigt projekt, finns samlad och lämnas över till beställaren inför slutbesiktning. s 65

66 Sammanfattning Fuktsäkerhet i badanläggningar Ombyggnad: Kontrollera tekniska status Nybyggnad: ByggaF Ställ rimliga krav Sprid informationen s 66

67 Tack för tiden! s 67

Bilaga 1. Akademiska Hus generella krav för fuktsäkert byggande

Bilaga 1. Akademiska Hus generella krav för fuktsäkert byggande för fuktsäkert byggande Projektledaren bedömer om särskild behövs i projektledningsgruppen eller om projektledaren själv ska ansvara för krav, uppföljningar och kontroll i utrednings-, projekterings- och

Läs mer

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsikker prosjektering, kontroll og utførelse Anders Kumlin Företagsfakta 19 anställda Omsättning

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Byggherrens kravformulering för fuktsäkert byggande (fuktsäkerhetsprogram)

Byggherrens kravformulering för fuktsäkert byggande (fuktsäkerhetsprogram) 1 Bilaga 2 Byggherrens kravformulering för fuktsäkert byggande (fuktsäkerhetsprogram) Anvisning för byggherren: Nedan följer förslag på krav som byggherren kan ställa och som har inverkan på byggnadens

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen 97 AFJ Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen Energieffektiv Byggarbets- plats Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad Sida 1 (5) 213-3-8 Fukt i krypgrunder Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid den aktuella temperaturen

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik Värme Luft Fukt Energieffektivitet Ventilation Fuktsäkerhet Byggnadsfysik Till de traditionella byggnadsfysikaliska tillämpningarna

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med ISOCELL miljöbyggsystem går

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

04 SE. Vägledning. Fukt

04 SE. Vägledning. Fukt 04 SE Vägledning Fukt Dinesen fuktvägledning Februari 2011 Väsentligt att känna till innan man lägger trägolv Sida 3 Sida 4 Innehåll Dinesen fuktvägledning Fukt och trägolv 6 Träets egenskaper 6 Luftfuktighet

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Fuktsäkerhetsprojektering, allmänt BBRs krav - bakgrund

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

51 JSF.5. Fasader utfackning Ångspärr i yttervägg. Montering av fuktskyddsskikt s.k. ångspärr i yttervägg. Förutsättningar. Förarbete.

51 JSF.5. Fasader utfackning Ångspärr i yttervägg. Montering av fuktskyddsskikt s.k. ångspärr i yttervägg. Förutsättningar. Förarbete. 51 JSF.5 Fasader utfackning Ångspärr i yttervägg Montering av fuktskyddsskikt s.k. ångspärr i yttervägg Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas

Läs mer

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Grundmur Isolering utvändigt

Grundmur Isolering utvändigt 24 JSH Grundmur Isolering utvändigt Dränerande skikt mot fukt i källare Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering och

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0 Fukt .1 Fukt Inledning BBR 2008, Regelsamling för byggande, Kapitel 6 Hygien, hälsa och miljö, innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och Bygglagen, PBL samt Förordningen om tekniska egenskapskrav

Läs mer

Torpargrund och krypgrund

Torpargrund och krypgrund Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Gamla konstruktioner som förändrats??? Innehåll Effekter av fukt Bedömningar/undersökningar Fördelar med simuleringsverktyg

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Utredningsprotokoll. Utlåtande

Utredningsprotokoll. Utlåtande Sida 1(6) Christer Högvall Rösvägen 8 163 44 Spånga Utlåtande Uppdrag Uppdragets syfte är att utreda orsaken till och omfattningen av uppmätt fukt och upplevd lukt på Suterrängplan i samband med överlåtelsebesiktning.

Läs mer

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Halotex. Materialsystem för friskare hus Halotex Materialsystem för friskare hus Andningsaktiva material i kläder har blivit en självklarhet för oss. Nu finns de även för våra hus. Lars Runnevik, civilingenjör och produktutvecklare Täta hus kan

Läs mer

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Materialspecifikation för Isover InsulSafe Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet!

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet! Icopal Lufttätt Hus Det täta huset som andas trygghet! ETT Komplett system 1 2 Energieffektiva, fuktsäkra och hållbara hus Icopal Lufttätt Hus Ett komplett klimatsmart system Låt oss säga det direkt. Vårt

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Fukt i trä för byggindustrin

Fukt i trä för byggindustrin SP Trätek Kontenta Fukt i trä för byggindustrin Kom ihåg om fuktegenskaper, krav, hantering och mätning SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kom ihåg om Fukt i trä för byggindustrin Med träkunskap

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 1. Orientering Projekt: Tillbyggnad av fritidshus Byggherre: Helena och Björn Tegeberg Fastighetsbeteckning: Haninge Fåglarö 1:39 Diarienr/bygglov: Bränningevägen

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med IsoCell miljöbyggsystem går det att bygga sunda hus eller hus som andas,

Läs mer

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull... EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga UTREDNINGSUPPDRAG Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga På uppdrag av Humidus AB Utförd av Håkan Nygård Mobil tfn E-post CondoConsult

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons ab, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg, Tel: 031 27 66 00, info@simmons.se,, www.simmons.se

Läs mer

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad).

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad). Betongplatta på mark Riskkonstruktion för fuktskador Att placera värmeisoleringen ovanpå en grundplatta är en riskkonstruktion som väldigt ofta drabbas av mögel- och bakterieskador. Enligt teorierna borde

Läs mer

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake

Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake Demonstrationsprojekt Brogården, Alingsås Brogårdens yttervägg, en evolution 2012:

Läs mer

Fukt i byggnadsmaterial

Fukt i byggnadsmaterial Fukt i byggnadsmaterial Hur man förebygger fuktskador vid materialhantering på byggarbetsplatsen Moisture in building materials How to prevent moisture damage during material handling at the construction

Läs mer

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat. Dessa orsakas i många fall av höga relativa fuktigheter eller kondens. En ökad isolering

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Fuktövervakning med Probiks fuktindikatorer

Fuktövervakning med Probiks fuktindikatorer Fuktövervakning med Probiks fuktindikatorer Användarinstruktioner för byggprocessen Utgåva 2005-05-09 Alfasensor AB Fältspatsgatan 2, 421 30 Västra Frölunda 031-709 95 90, www.alfasensor.com Probiks produktbeskrivning

Läs mer

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering 1 Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Tak, vind Nederbörd Regn, snö och slagregn Stående vatten Taklutning, takform Välj takmaterial som rek. för vald taklutning och underlag Tätskikt Hur skall genomföringar,

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader

ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader Eva Sikander 2011-01-18 Energiteknik SP Rapport 2010:73 ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader Eva Sikander

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

Monteringsanvisning 3M All Weather Flashing Tape 8067. Täta anslutningar. Energiförbrukning

Monteringsanvisning 3M All Weather Flashing Tape 8067. Täta anslutningar. Energiförbrukning Monteringsanvisning 3M All Weather Flashing Tape 8067 Täta anslutningar förminskad Energiförbrukning 3M All Weather Flashing Tape 8067 Innehållsförteckning Allmänna anvisningar...3 Täta överlappningar

Läs mer

Torrt träbyggande krävs

Torrt träbyggande krävs Torrt träbyggande krävs Det är vanligt att träkonstruktioner blir blöta under byggskedet i samband med regn och risken för mögelpåväxt är stor. Bättre konstruktionslösningar, regnsäkra montagemetoder eller

Läs mer

Om ett våtrum är byggt mot

Om ett våtrum är byggt mot FUKT En jämförelse av olika sätt att fuktsäkra våtrum mot ytterväggar visar att en ångbroms kan vara bättre än en ångspärr. Fukt som diffunderar ut ska ventileras bort. Leverantörer måste dock utveckla

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer