Fuktsäkerhet i badanläggningar

Transkript

1 Fuktsäkerhet i badanläggningar Mikael Kläth s 1

2 Innehåll Introduktion Grundläggande fuktteori Fuktskador och konsekvenser Orsaker och åtgärdande Fuktsäkerhetsarbete i byggprocessen Sammanfattning Ställ gärna frågor under tiden! s 2

3 Introduktion s 3

4 Dry-IT s 4

5 Dry-IT Göteborg, Malmö, Stockholm Grundades 1999 Privatägt (grundarna i bolaget) Totalt 30 anställda Specialister inom fukt, energi och miljö Planering, Projektering, Produktion och Förvaltning Byggherrar, Fastighetsägare, Entreprenörer, Byggledare, Materialtillverkare och Fastighetsförvaltare Certifierade inom ISO 9001, ISO 14001, OHSAS 1800 s 5

6 Fuktsäkerhet i byggprocessen Planering Projektering Produktion Förvaltning Fuktsäkerhetspolicy Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsäkerhetsplan Fuktriskinventering Fuktsäkerhetsprogram Fuktsäkerhetsprojektering Fuktronder Skadeutredning Lufttäthetsprojektering Klimatloggning Avfuktning Fuktriskinventering Fuktmätningar Lufttäthetsprovning s 6

7 Fukt - ett problem? Ytliga materialskador Nedbrytande konstruktionsskador Innemiljöproblem (emission, lukt, allergi) s 7

8 Sjuka Hus 36 procent av de svenska byggnaderna har fukt och mögelskador, visar en fördjupningsrapport (2011) från Boverket. Mest skadedrabbade är äldre småhus. För att förebygga och åtgärda fuktskador föreslås bättre tillsyn vid nyproduktion av byggnader. För befintliga byggnader föreslår Boverket bland annat att det genomförs en informationsinsats om fukt- och mögelproblem! Sjuka-hus är benämningen på en byggnad där det i större omfattning än normalt förekommer människor som får symptom som: irritation i ögon, näsa och hals torrhetskänsla i slemhinnor och hud hudutslag, trötthet, huvudvärk och illamående när de vistas i byggnaden. Sjuka-hus symptom är kopplade till icke industriella arbetsplatser som offentliga lokaler, kontor, skolor daghem och bostäder. s 8

9 Grundläggande fuktteori - Vad är fukt? - Fukt i luft och material - Fukttransport s 9

10 Fukt i olika former Fukt finns i tre faser: gas (vattenånga) vätska (vatten) fast form (snö och is) Beakta fuktkällor i alla faser. Beakta påverkande faktorer för fuktskador. s 10

11 Fukt i luft Ånghalt Mängden vattenånga i luften. Uttrycks i g/m³. Mättnadsånghalt Vattenmängd i ångfas som luften kan innehålla vid en viss temperatur utan att kondensera. Temperaturberoende. Uttrycks i g/m³. Relativ luftfuktighet Kvot mellan aktuell ånghalt och mättnadsånghalten. Temperaturberoende. Uttrycks i % (RF). s 11

12 Fukt i luft Luftfuktighet utomhus varierar över året: Ånghalten är låg på vintern och hög på sommaren Relativ luftfuktighet (RF) hög på vintern låg på sommaren Källa: Fukthandboken s 12

13 Fukt i luft Kondensation Inträffar när ånghalten i luften överstiger mättnadsånghalten. Den temperatur som detta inträffar vid kallas Daggpunkt. Kondensation kan ske i själva luften, dimma eller på en yta, t ex badrumsspegel. s 13

14 Ånghalt (g/m 3 ) Fukt i luft Räkneexempel Ute (vinter) (sommar) T = -5 C 25 C RF = 90% 30% v = 3 g/m 3 7 g/m 3 Hemma T = 20 C RF = 40% v = 7 g/m 3 Simhall T = 32 C RF = 50% v = 17 g/m Temperatur ( C) Mättnadsånghalt s 14

15 Fukt i material Kemiskt bundet Kemiskt bundet vatten ingår i materialet självt och man kan inte torka ut det utan att förstöra materialet. Fysikaliskt bundet vatten Detta är vatten som binds till materialets inre ytor (adsorberas) vid samspel med omgivande luftfuktighet inne i materialets porer. Detta är svagt bundet vatten och är förångningsbart (uttorkning). s 15

16 Fukt i material Byggfukt Överskottsvatten som behöver torkas ut för att materialet skall vara i jämvikt med omgivningen. Uttrycks i kg. Fukthalt Mängden fysikaliskt bundet vatten som finns i ett material. Uttrycks i kg/m³. Fuktkvot Relation mellan fukthalt och materialets torra vikt. Uttrycks i % (viktsprocent kg/kg). Relativ fuktighet (RF) i material I materialets porer finns luft, med en viss relativ luftfuktighet. Denna kan mätas och uttrycks i % (RF). s 16

17 Fukttransport i luft & material - Konvektion - Diffusion - Kapillärtransport s 17

18 Fukttransport i luft Konvektion Vattenångan i luften följer luftrörelserna, som orsakas av skillnader i lufttryck. T.ex. kommer tryckskillnaden mellan inomhus och en kall vind att orsaka en luftström som för med sig vattenånga. Konvektion kan därmed föra med sig stora mängder vatten på kort tid. Konvektion stoppas med lufttäta material och skarvar. s 18

19 Klimat i simhall 32 C 50% RF 17g/m 3 T d =19 C 30 C 30g/m 3 *NCC s 19

20 Fukttransport i luft & material Diffusion Vattenånga strävar efter ånghaltsjämvikt och transporteras från hög koncentration mot låg. T.ex. från inomhus till utomhus (vanligen är ånghalten inomhus högre än den utomhus). Diffusion är oftast långsam jämfört med konvektion, men är i princip omöjlig att stoppa. Ånggenomgångsmotståndet (tätheten mot vattenånga) samt ånghaltsskillnaden styr hastigheten. En diffusionsspärr försenar bara transporten, vilket ofta kan vara tillräckligt. s 20

21 Fukttransport i material Kapillär transport Vätskas förmåga att till följd av ytspänning stiga, eller kvarhållas, i ett trång utrymme, rör eller material. Kapillär stighöjd Avståndet från fri vattenyta till den högsta nivå till vilken vatten stiger under inverkan av kapillaritet. Kapillärbrytande skikt Materialskikt som hindrar kapillär genomtransport. Är skiktet tjockare än den kapillära stighöjden i materialet så bryts den kapillära transporten. s 21

22 Fuktskador Mögelskador Kräver höga RF. Tar kort tid att växa, dagar/veckor. Växer ytligt, olika arter på olika material. Vissa arter har pigment (synliga). *SP s 22

23 Fuktskador Rötskador Kräver fritt vatten i porerna. Tar lång tid att växa, veckor/månader. Materialnedbrytande. Bildar synliga svampkroppar. *SP s 23

24 Fuktskador Kemisk nedbrytning Korrosionsskador. Salt- och kalkvandring i betong. Kloridinträngning. Förtvålning av mattlim. s 24

25 Åtgärdande av fuktskador Sanering (rivning) Undersök omfattning. Bortforsling av misstänkt skadat material i skyddade förhållanden. Speciella arbetsmiljöföreskrifter. Återuppbyggnad Lös fuktproblematiken! Avfuktning. Byggnation. s 25

26 Lufttäthet s 26

27 Varför bygga lufttätt? Många negativa konsekvenser av dålig lufttäthet: Ökad energianvändning Försämrad innemiljö Fuktskador Försämrad termisk komfort (drag, kalla golv, kyla, upplevt obehag) Dålig luftkvalitet (luften renas inte, tar med sig matos, lukter osv) Brandspridning Sämre ljudmiljö Radon Ventilationssystem som inte fungerar som tänkt Förbättrad lufttäthet är lönsam! Energiförbättring från 2 l/s,m 2 till 0,8 l/s,m 2 kan ge ca 55 kwh/m2år Man kan aldrig bygga för tätt huset ska andas med hjälp av ventilationen! s 27

28 Vart kan luftläckagen finnas? Golv- och takvinklar. Tejpning av plastfolie. Klämning av plastfolie. Smygar. Genomföringar. Ytterdörrspartier och portar (samt vanliga ytterdörrar och fönster). Väggar och bjälklag mellan olika inneklimat (tyvärr oftast inget krav på lufttäthet). Tak med TRP-plåt. Turordning, anslutning mellan olika byggdelar. s 28

29 Hur kan konsekvenserna på grund av luftläckage se ut? *Barab s 29

30 Hur kan konsekvenserna på grund av luftläckage se ut? *Barab s 30

31 Vad för krav ställs på lufttäthet och hur följs detta upp? Ändrats i de senaste versionerna av BBR och återfinns nu i energibalansberäkningen. Verifieras genom lufttäthetsprovning (enligt SS-EN 13829:2000). Maximalt tillåtet luftläckage redovisas i l/s, m² och mäts mot klimatskalet. interna läckage skall vara minimala. Lufttätheten redovisas vid ± 50 Pa tryckskillnad över klimatskalet. Uppmätt luftflöde fördelas på den del av provobjektets invändiga omslutningsyta som utgörs av klimatskalet, dvs. vid provning av t.ex. en enskild lägenhet medräkas normalt ej lägenhetsskiljande konstruktioner i omslutningsytan. Detta gäller för Sverige. Ambitionsnivåer: Passivhus = 0,3 l/sm 2 BBR 02 = 0,8 l/sm 2 (alternativt 1,6) BBR 06 = 0,6 l/sm 2 (alternativt krav) Vanligast idag 0,3-0,5 l/sm 2 s 31

32 Tidiga läckagesökningar i produktionen Tidig luftläckagesökning Utförs i ett tidigt skede i syfte att upptäcka samt åtgärda brister som kan leda till systematiska fel. Hjälpmedel: rökgasmaskin, termografering. s 32

33 Tidiga läckagesökningar i produktionen s 33

34 Tidiga läckagesökningar i produktionen Typiska brister i PE-folie Skarvning (tejpning/klämning) PE-foliens avslut Genomföringar Anslutningar mot andra material s 34

35 Tidiga läckagesökningar i produktionen Tunga konstruktioner Oftast enklare att åstadkomma lufttäta än lätta konstruktioner. Arbetsutförandet är dock lika viktigt! Viktigt med noggrant utförande av undergjutningar för att undvika luftläckage. Särskilt viktigt att fokusera på i utrymmen där exempelvis installationsgolv eller badrumsmoduler monteras. s 35

36 Tidiga läckagesökningar i produktionen Tunga konstruktioner forts. Vid täthetsprovning och läckagesökning med rök blir effekten av otäta undergjutningar mycket tydlig. Som i det här fallet där ett flertal brister i undergjutningarna hittades, vilket ledde till att kraven inte uppfylldes. Tack vare att provning gjordes i tidigt skede kunde bristerna upptäckas och åtgärdas i tid! s 36

37 Tidiga läckagesökningar i produktionen Lätta konstruktioner Vid stålkonstruktioner behöver PE-folien tejpas. För trä går klämning bra ibland, men att anliggningen bibehålls över tiden. Virket får inte torka ihop i efterhand (dvs. virket behöver vara tillräckligt torrt från början). Produkter som tätningsfogband går även att använda med gott resultat för att uppnå klämning. Vid skarvning av PE-folien kan vulkaniserande fogband användas. s 37

38 Tidiga läckagesökningar i produktionen Lufttäthet mot mark Luft från mark kan bidra till flera olägenheter för inomhusmiljön: Fukt Lukt Energiförlust Radon Skadedjur? s 38

39 Vad kan vi göra för att bygga lufttätt? Ställa krav Planera och budgetera ( i alla led) Granska ritningar Öka förståelsen (proj och prod) Identifiera kritiska moment Använda rätt produkter Egenkontroller/Checklista sk. lufttäthetsplan Arbetsberedningar Tidig luftläckagesökning Slutlig lufttäthetsprovning s 39

40 Lufttäthetsplan för produktionsskedet Fuktsäkerhetsbeskrivningen arbetas in, utförs som checklista. Kritiska punkter och utförandebeskrivning, exempel på produkter anges. Uppföljning/dokumentation vid utförandet. Lufttäthetsplanen går man igenom vid en arbetsberedning samt följer upp med täthetsronder (ev i kombination med fuktronder). s 40

41 Lufttäthet Tips och Trix! Generella råd PE-folien ska ALLTID vara på den varma sidan i konstruktionen, högst 1/3 ut. Minimera antalet skarvar och genomföringar, använd produkter för ändamålet. Använd installationsskikt. Bra skarvutförande med rätt produkter. Skydda plastfolien från åverkan under produktionstiden. Överlapp/skarvar i PE-folie tejpas för bästa resultat. (min 200 mm, dra ej stumt). Rengöring av material innan fogning, tejpning osv. Tejpa mot stålkonstruktioner för att uppnå lufttäthet. Använd godkända åldersbeständiga produkter. Noggrann anslutning mellan väggar och takkonstruktioner. Tänk igenom vilka arbetssteg som måste göras först, planera så att PE-folien kommer på rätt ställe vid rätt tidpunkt. s 41

42 Exempel på lufttäthetslösningar och produkter För att säkerställa lufttäthet och förenkla arbetsmoment finns det färdiga lösningar, såsom stosar och hörn. Dafa, Isover och T-emballage är några leverantörer av täthetsprodukter. s 42

43 Exempel på lufttäthetslösningar och produkter Glaspariter Tänk på att fönsterkarmar ska vara fuktskyddade (målade) på alla sidor. Montageordning, utifrån sett: - Svällist - Drev - (Anslutning PE-folie i vägg) - Bottningslist - Mjukfog Tätningsprincipen gäller för alla typer av partier. Den utvändiga svällisten är enbart en vattentätning och ersätter inte mjukfogen för lufttäthet på insidan. s 43

44 Exempel på lufttäthetslösningar och produkter Arbetsordning För vissa konstruktioner blir det väldigt komplicerat, om inte omöjligt att få till lufttätheten om vissa moment inte utförs vid rätt tidpunkt. s 44

45 Projektering - Myndighetskrav - Branschregler - Miljöklassning s 45

46 Varför så stort fokus på fuktfrågor idag? Ökade energikrav Miljöklassning av byggnader Nya krav och förutsättningar kräver nya lösningar Nya lösningar kan också ge nya problem Nya material Ökad kunskap om fuktens skadliga inverkan på inomhusmiljön Ökad miljömedvetenhet hos företag och privatpersoner Var det bättre förr? Nej, det var annorlunda förr! s 46

47 Myndighetskrav BBR Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om en byggnads utformning så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Krav utöver BBR: Regionala/lokala krav (miljöprogram) Beställarkrav Miljöbyggnad (guld, silver, brons) BREEAM, LEED Branschregler (våtrum, fuktmätning i betong/avjämningsmassa) s 47

48 Bygga F Bygga L Bygga E Bygga F, L, E har tagits fram i samarbete mellan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, LTH Lunds Universitet, Sveriges Byggindustrier och FoU-Väst. En systematisk metod för att arbeta med fukt, energi och lufttäthetsfrågor genom hela byggprocessen. Syftet med metoden är att hjälpa byggsektorns aktörer, framför allt entreprenörer, att säkerställa att byggnaden uppfyller de funktionskrav som har definierats. Genom att arbeta enligt Bygga F, L och E lyfts aktuell fråga fram i tidigt skede i projektet och kan arbetas in i programhandlingar, bygghandlingar och kontrollplaner. Utse sakkunnig / samordnare i projektet! s 48

49 s 49

50 Fuktsäkerhet i Projektering Byggherren behöver ofta få stöd och hjälp att driva och följa upp fuktfrågorna i projektet. Fuktsakkunnig Upprättar en strategi för hur man skall arbeta med och följa upp fuktsäkerhetsåtgärder i olika skeden och är rådgivande i fuktfrågor åt byggherren. En fuktsakkunnig har grundläggande kunskaper om fukt och även bred kompetens och kännedom om vilka konsekvenser det blir för framtida brukare om fuktrelaterade skador skulle inträffa i byggnaden. Fuktsäkerhetsansvarig projektering Person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. s 50

51 Organisation för fuktsäkerhetsarbetet Varje aktör ska utse en person som är ansvarig för att beakta fuktrisker kopplade till aktörens handlingar eller roll i projektet, en Fuktsäkerhetsansvarig. Arkitekt Projekteringsledare Konstruktör VVS Byggherre Kontrollansvarig Fuktsakkunnig Produktionsledare Drift & Förvaltning El Entreprenör Leverantör Underentreprenör Underentreprenör s 51

52 Produktion - Systematiskt fuktsäkerhetsarbete - Våtrum - Lufttäthet - Uttorkning & Mätningar s 52

53 Produktion Ett systematiskt fuktsäkerhetsarbete är alltid relevant, oavsett hur litet eller stort byggprojektet är. - Nybyggnation - Ombyggnation - ROT/eftermarknad Planering, fuktsäkerhetsprojektering. Utförande av fuktsäkerhetsåtgärder samt löpande kontrollarbete genom hela byggskedet. s 53

54 Fuktsäkerhet i Produktion Fuktsäkerhetsansvarig produktion Person som är ansvarig för fuktsäkerhetsarbetet hos respektive leverantör eller entreprenör. Fuktsäkerhetsansvariges stöd Rådgivare åt entreprenören likt fuktsakkunnig åt byggherre. s 54

55 Fuktsäkerhet i produktionen Daglig kontroll: Mottagning Förvaring material Väderskydd/intäckning Uttorkningssystem Läckage Inbyggnad material Systematiskt arbete: Startmöte Fuktsäkerhetsplan Fuktronder Fuktmätningar Lufttähetsprovningar Egenkontroller (tätskikt i våtrum, installationer etc) Byggmöten, KMA-möten Mätningar Fuktsäkerhetsdokumentation Entreprenören skall utse någon som ansvarar för det dagliga fuktsäkerhetsarbetet, en fuktsäkerhetsansvarig. s 55

56 Fuktsäkerhetsansvarig produktion Upprätta fuktsäkerhetsplan Daglig tillsyn på arbetsplatsen Ansvarar för mottagningskontroller, div. mätningar Dokumentationen Hantera och dokumentera avvikelser Fuktronder Samarbete med den fuktsakkunnige s 56

57 Fuktsäkerhetsplan Fuktsäkerhetsbeskrivningen arbetas in, checklista. Kritiska moment, hantering av byggnadsmaterial, fuktmätningar etc. Uppföljning/dokumentation. Fuktsäkerhetsplanen ska upprättas av entreprenörens fuktsäkerhetsansvarige, som också ska se till att planen följs. s 57

58 Fuktsäkerhetsplan s 58

59 Fuktronder Protokollförs t ex enligt ByggaF-mall. Deltagare är t ex fuktsäkerhetsansvarig, arbetsledare och ev. fuktsakkunnig. Syn av hela arbetsplatsen ur fukt- och lufttäthetsperspektiv. Exempel på sådant som hanteras är lagring och förvaring av material, väderskydd, uttorkningsklimat, utförande av PE-folie och städning. s 59

60 Materialhantering Fuktkänsliga material som gips- och plywoodskivor bör inte tas in i byggnaden innan den är tät. Ska förvaras uppallat från golv på bockar, inte träreglar eller lastpallar. Skivmaterial som gips och plywood ska monteras med distans från betong/avjämningsmassa (gäller såväl golv och tak som väggar). 10 mm är ett bra riktvärde. Skivmaterial som gips och plywood får inte avjämnas emot. Obs! Vissa tider på året är luftfuktigheten tillräckligt hög (>75 % RF) för att orsaka mögelpåväxt på skivmaterial. s 60

61 Materialhantering Byggnadsmaterial som förvaras inne på byggarbetsplatsen skall förvaras ovan golv för att inte försämra uttorkningen av byggfukt i betongbjälklagen. Stora mängder isolering och ventilationsrör, för att nämna ett par exempel, ska inte förvaras i större mängder direkt på betongytor. s 61

62 Hantering av trä Täck virket på ett sådant sätt att luft kommer in mellan täckning och material. Använd inte genomskinliga presenningar. Placera virkesbunten i skugga. s 62

63 Leveransfuktkvoter Konstruktionsvirke och utvändiga panelbrädor 16%FK Limträ (CLT) 12%FK Lister (inomhus) 12%FK Golvbrädor (inomhus) 8%FK s 63

64 Målfuktkvot önskad fuktkvot Vid mätning av ett helt parti virke med målfuktkvoten 16% ska medelfuktkvoten hamna på mellan 13,5% - 18,0%. För enskilda virkesstycken i ett parti ska 93,5% hamna i intervallet 11,2% - 20,8%. s 64

65 Fuktsäkerhetsdokumentation Fuktsäkerhetsarbete under projekteringen Fuktsäkerhetsbeskrivning Resultat av fuktsäkerhetsprojektering Uttorkningsberäkningar, etc. Fuktsäkerhetsarbete under produktionen Fuktsäkerhetsplan Mätprotokoll (betongbjälklag, träleveranser, etc. Fuktrondsprotokoll Klimatloggning, etc. Slutligt fuktintyg Avvikelsehantering Eventuella konstruktioner eller händelser under produktionen som kräver uppföljning under förvaltningsskedet. All dokumentation kring fukt och lufttäthet, från projektering till färdigt projekt, finns samlad och lämnas över till beställaren inför slutbesiktning. s 65

66 Sammanfattning Fuktsäkerhet i badanläggningar Ombyggnad: Kontrollera tekniska status Nybyggnad: ByggaF Ställ rimliga krav Sprid informationen s 66

67 Tack för tiden! s 67