- SAMMANSTÄLLNING OCH JÄMFÖRANDE ANALYS AV GENOMFÖRDA ENKÄTER TILL LÄNSSTYRELSER OCH KOMMUNER, 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- SAMMANSTÄLLNING OCH JÄMFÖRANDE ANALYS AV GENOMFÖRDA ENKÄTER TILL LÄNSSTYRELSER OCH KOMMUNER, 2013"

Transkript

1 BOVERKET Utvärdering och analys av de nya strandskyddsreglerna - SAMMANSTÄLLNING OCH JÄMFÖRANDE ANALYS AV GENOMFÖRDA ENKÄTER TILL LÄNSSTYRELSER OCH KOMMUNER, 2013 Uppdragsnummer Sweco Architects AB Helena Holm Ingvar Svensson Yvonne Seger 1 (52) S w e co Östra Vittusgatan 34 SE Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0) S we c o Ar chi te c ts A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm H el ena Hol m Planarkitekt FPR/MSA Karlskrona Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Syftet med denna utredning Metod och läsanvisning 4 2 Fakta om strandskydd och LIS Strandskyddsregler 6 3 Sammanställning och analys av enkät till kommunerna Om enkäten Kommunens hantering av dispensansökningar Kommunernas erfarenheter kring förändringarna i lagstiftningen från 2009/ Utpekande av områden för LIS i översiktsplaneringen Upphävande av strandskydd i detaljplan Kommunernas övriga synpunkter 27 4 Analys av enkät till länsstyrelserna Om enkäten Länsstyrelsens syn på kommunernas arbete med LIS Upphävande av strandskydd i detaljplan Länsstyrelsernas övriga synpunkter 40 5 Jämförande analys mellan de olika enkäterna Slutsatser 43 Bilaga 1 Länsstyrelsernas synpunkter från fråga C (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

3 1 BAKGRUND Naturvårdsverket och Boverket har fått i uppdrag av regeringen att gemensamt göra en utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av strandskyddsreglerna som trädde i kraft 2009 och 2010, samt vid behov föreslå ändringar. Ändringarna av strandskyddsreglerna syftade bland annat till att främja utvecklingen i landsbygdsområden med god tillgång till stränder. Detta ska ske genom att inom i översiktsplaner utpekade områden tillåta vissa lättnader i strandskyddet. Vidare att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet samt att effektivisera prövningen genom en samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen. (prop 2008/09:119 s.33-35). Regeringsuppdragets innehåll: Identifiera och klargöra eventuella oklarheter i och tolkningsproblem med reglerna, en analys av tillämpning och utfall av reglerna samt vid behov föreslå ändringar. Analysera tillämpningen och utfall av reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Redovisningen ska även omfatta en redogörelse för de beslut om att i detaljplan upphäva eller ge dispens från strandskyddet. Analys av de nya strandskyddsreglernas konsekvenser för glesbygders tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i storstadsnära lägen. Inrymma en beskrivning av konflikter mellan tillämpningen av de nya strandskyddsreglerna och kommunernas bostadsbyggnadsbehov, privata fastighetsägares intressen respektive näringsidkares behov av anläggningar i anslutning till strandområden. 1.1 Syftet med denna utredning Som ett led i arbetet med att svara på regeringsuppdraget har Boverket utformat ett konsultuppdrag för att sammanställa och analysera delar av två genomförda enkätstudier. Uppdraget är indelat i tre deluppdrag: 1. Sammanställning och analys av enkät till kommunerna 2. Analys av enkät till länsstyrelserna 3. Jämförande analys mellan de olika enkäterna Syftet med denna utredning är att på ett lättöverskådligt sätt sammanfatta resultatet från de inkomna svaren från respektive enkätunderläkning. Vidare syftar den till att få en uppfattning om hur kommunerna respektive länsstyrelserna arbetar med strandskyddsfrågor samt genomföra en jämförande analys för att slutligen dra ett antal slutsatser. Sweco ansvarar för rapportens innehåll. 3 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

4 1.2 Metod och läsanvisning I kapitel 2 redogörs kortfattat fakta om strandskydd, förändringarna i lagstiftningen och om begreppet landsbygdutveckling i strandnära läge (LIS). I kapitel 3-5 redovisas resultatet av denna utredning. Redovisningen följer den uppdelning i deluppdrag som angivits för uppdraget; deluppdrag 1 redovisas i kapitel 3, deluppdrag 2 i kapitel 4 och den jämförande analysen, deluppdrag 3, redovisas i kapitel 5. Utredningen har utgått från resultatet från de två genomförda enkätstudierna med svar från samtliga länsstyrelser samt från ett urval av kommunerna. Enkäterna beskrivs kortfattat i inledningen av respektive kapitel där de ingår. Där beskrivs även hur urvalet gått till (gäller kommundelen) samt svarsfrekvensen. Eftersom uppdraget omfattar två olika typer av enkäter så skiljer sig frågorna åt varför en direkt jämförelse inte kunnat göras. Det faktum att de som svarat besitter olika kompetens och erfarenhet samt att svarstiden för kommunerna varit relativt begränsad kan också påverka resultatet. Generellt sett är vissa frågeställningar dock relativt lika i de båda enkäterna och av de svar som inkommit har jämförande analyser också kunnat genomföras, vilket beskrivs i slutsatserna i kapitel 5. För att kunna göra en bra jämförande analys har upplägget av kapitel 3 och 4 gjorts lika och delats upp i olika avsnitt innehållande frågor som hanterar samma område. Kapitel 3 hanterar kommunernas svar och delas upp i fem avsnitt enligt följande: 1. Kommunens hantering av dispensansökningar 2. Kommunernas erfarenheter kring förändringarna i lagstiftningen från 2009/ Utpekande av LIS i översiktsplaneringen 4. Upphävande av strandskydd i detaljplan 5. Kommunernas övriga synpunkter Kapitel 4 hanterar länsstyrelsernas svar och delas upp i motsvarande tre avsnitt enligt följande: 1. Om kommunernas arbete med LIS 2. Upphävande av strandskydd i detaljplan 3. Länsstyrelsernas övriga synpunkter (Bland de frågor som ingått i enkäten till länsstyrelsen och som vårt uppdrag omfattar finns endast frågor kring LIS och upphävande av strandskydd i detaljplan varför en jämförande analys beträffande hantering av strandskyddsdispenser inte kunnat föras.) För varje avsnitt redogörs först för vilka frågor från enkäten som ingår. Därefter görs en sammanfattning av svaren sett ur ett helhetsperspektiv och med de eventuella skillnaderna över landet som kan vara relevanta att lyfta. Där frågorna fört med sig 4 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

5 många synpunkter sammanfattas dessa i de fall flera svarande tycker lika. Enstaka kommentarer redovisas i även under rubrikerna Kommentarer i urval. De avsnitten som redovisar de övriga synpunkter som de svarande givit sammanfattas sist i varje kapitel. Vissa av de synpunkterna har delvis även vävts in i slutsatserna till de första avsnitten i de fall det varit relevant. I det sista kapitlet görs en jämförande analys av resultaten från de båda enkäterna. De analyser och slutsatser som gjorts utgår från uppgifter i enkäterna. Dessa uppgifter är inte kontrollerade, varför slutsatserna i första hand visar tendenser över hur man hanterar strandskyddsfrågor. Om någon slutsats grundas på rapportförfattarnas egna erfarenheter eller uppfattningar anges det tydligt i förekommande fall. UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 5 (52)

6 2 FAKTA OM STRANDSKYDD OCH LIS Strandskyddet ska långsiktigt trygga att medborgarna har tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandområden ger goda möjligheter till rekreation och friluftsliv och detta, i kombination med den öppna landskapsbilden och natur- och kulturmiljön, bidrar till strändernas starka attraktion. Strandskyddet är ett generellt skydd och gäller på ett likartat sätt i hela landet. Bestämmelserna gäller oavsett om området är tät- eller glesbebyggt, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte och oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla. Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenområdet 100 meter på båda sidor om strandlinjen. Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga eller upphäva strandskyddet. En utvidgning kan göras upp till 300 meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. 2.1 Strandskyddsregler För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandskyddsområdet krävs dispens, det vill säga ett undantag från reglerna i strandskyddsbestämmelserna. För att få dispens från strandskyddet krävs ett särskilt skäl enligt lagen, och att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt. Ansökan om dispens krävs exempelvis för att bygga en brygga eller ett förråd. När det gäller om- och tillbyggnader krävs dispens i de fall där ombyggnaden påverkar hemfridszonen. Hemfridszonen är det område kring till exempel ett hus där allemansrätten inte gäller. Där har ägaren en privat zon. Gränsen för hemfridszon varierar dock från fall till fall och är bland annat beroende av terrängen och graden av insyn Nya regler I miljöbalken gäller nya regler från den 1 juli 2009 som avser dispenser och upphävanden av strandskydd. Från och med 1 februari 2010 får de nya bestämmelserna om det särskilda skälet landsbygdsutveckling (7 kap. 18 d miljöbalken) vid strandskyddsdispenser och upphävande av strandskydd tillämpas. Regeringens mål med lagändringen är: att uppnå en mer enhetlig rättstillämpning över landet och begränsa bebyggelsen inom högexploaterade områden. att främja utvecklingen i landsbygdsområden med god tillgång till stränder genom att inom utpekade områden tillåta vissa lättnader i strandskyddet (LIS). att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. att effektivisera prövningen genom en samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen. (prop 2008/09:119 s.33-35). 6 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

7 De viktigaste förändringarna med den nya lagstiftningen kan sammanfattas enligt följande: Fortsatt generellt strandskydd i hela landet. Specificering av särskilda skäl i MB 7:18 c (se rubrik nedan) Kommunen får upphäva strandskydd i DP och ge dispens. Kommunen ska ange områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i ÖP där lättnad i dispenser kan ske (se rubrik nedan). Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddsintresset vid kommunal planläggning. Länsstyrelsen ska överpröva kommunala beslut om upphävande och dispenser Särskilda skäl för dispens miljöbalken 18c Följande särskilda skäl kan åberopas vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet: 1. Området har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte 2. Området är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering väl avskilt från området närmast strandlinjen 3. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området 4. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området 5. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området 6. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. För att dispens ska kunna beviljas får inte heller allmänhetens tillgång till strandområden försämras eller åtgärden väsentligt förändra livsvillkoren för djur- och växtlivet Landsbygdsutveckling i strandnära läge, LIS Den nya strandskyddslagstiftningen möjliggör för kommunerna att peka ut lämpliga områden där en byggnad eller anläggning kan bidra till landsbygdens utveckling, så kallade LIS-områden. Dessa områden ska pekas ut i en översiktsplan eller som ett tematiskt tillägg till en översiktsplan. Inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge kan ytterligare ett särskilt skäl för att pröva en strandskyddsdispens vara att en byggnad, verksamhet, anläggning eller UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 7 (52)

8 åtgärd bidrar till utveckling av landsbygden. Ny bebyggelse bör uppföras i närheten av befintlig bebyggelse. I strandskyddsvägledningen och i förarbetet till lagstiftningen anges följande faktorer som anses främja landsbygdsutveckling i ekonomiskt hänseende: En åtgärd som: Bidrar till långsiktiga positiva sysselsättningseffekter. Bidrar till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Bidrar till att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. Det kan handla om mindre anläggningar för turism eller näringsverksamhet, till exempel affärer, servicefunktioner, campingstugor, kanotuthyrning eller café. Det kan även handla om ideell verksamhet med betydelse för det lokala föreningslivet, till exempel lokaler för sim- eller kanotklubb eller scoutverksamhet. Den slutliga prövningen av lämpligheten av ett strandskyddsupphävande/dispens sker alltid genom en särskild ansökan i ett senare skede, där LIS-områden utpekade i översiktsplanen kommer att vara ett av flera särskilda skäl som kan åberopas. I den slutliga prövningen ska det kunna visas att strandskyddets syften tillgodoses långsiktigt och att det sökta området är lämpligt. 8 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

9 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS AV ENKÄT TILL KOMMUNERNA 3.1 Om enkäten Som ett led i regeringsuppdraget har Boverket och Naturvårdsverket skickat ut en enkät till 117 kommuner, bestående av totalt 38 frågor om kommunernas arbete med strandskyddsfrågor. Av frågorna fokuserar 23 stycken på hur kommunerna arbetar med att upphäva strandskyddet genom detaljplan och dispensbeslut, konsekvenser av den nya lagstiftningen samt kommunernas arbete med LIS. Dessa frågor ligger till grund för analysen i detta uppdrag. Övriga frågor handlar om hur kommunerna bedriver tillsyn, informerar sina kommuninvånare om strandskyddsfrågor samt deras förutsättningar internt och externt med att arbeta med strandskyddsfrågor. Dessa, och även de som hanterar dispensgivning och lagstiftningen, har analyserats internt på Naturvårdsverket. Vissa av enkätfrågorna är formulerade så att kommunerna kunnat svara genom fasta svarsalternativ. Till några av dessa har det dessutom varit möjligt att komplettera med kommentarer. En del frågor har endast varit möjliga att besvara i form av fritextsvar Urval Urvalet av kommuner har gjorts av Boverket och Naturvårdverket innan enkäten skickades ut och utgår från landsdelarna (Norrland, Svealand, Götaland) där Gävleborg hänförts till Norrland men inte Dalarna. Vidare har tagits hänsyn till om kommunen är kust- eller inlandskommun eller ligger intill någon stor sjö Vänern, Vättern, Siljan, Storsjön, Hjalmaren eller Mälaren. När det gäller kommuntypen är klassificeringen hierarkisk i den meningen att om kommunen har kuststräcka räknas den som kustkommun, har den angränsning till någon av sjöarna men ej kust kategoriseras den som större sjö-kommun. Har den ingetdera klassificeras den som inlandskommun. Urvalet är gjort så att 40% av antalet kommuner i varje landsdel plockats ut. Inom varje landsdel har proportionellt valts ut kommuntyp efter kust/sjö/inlands-indelningen. Inom dessa förutsättningar har slumpen avgjort. I förväg bestämdes att om någon av de tre storstadskommunerna inte kom med i urvalet skulle den eller de läggas till. Malmö lades på detta sätt till och antalet kommuner som valdes ut blev totalt 117stycken. När det gäller befolkningsutveckling jämfördes åren 2000 och 2012 med varandra. Om invånarantalet var högre år 2012 gavs benämningen Positiv befolkningsutveckling medan motsatt förhållande benämns Negativ befolkningsutveckling Svarsfrekvens Sammanlagt 90 kommuner av de utvalda 117 stycken har svarat på enkäten. För de frågorna som ingår i denna rapport varierar svarsfrekvensen mellan knappt 40 till 90 svar per fråga. Antal svarande för respektive fråga anges i samband med redovisning av frågorna för varje avsnitt. Eftersom flera av frågorna hanterar den nya lagstiftningen i samband med utpekade LIS-områden och det fortfarande är många kommuner som inte UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 9 (52)

10 pekat ut LIS-områden i sina översiktsplaner påverkar detta naturligtvis svaren, både antal svar och innehållet i dem. De personer som svarat på frågorna är stadsarkitekter, plan- och bygglovschefer, miljöchefer, miljöinspektörer, planhandläggare, bygglovshandläggare, bygglovsingenjörer, kommunekolog/biolog mm. Oftast har en person svarat på alla frågorna men i några fall har flera personer med olika kompetenser hjälpts åt. Svaren har hanterats dels som helhet, dels som jämförelser mellan olika bakgrundsvariabler som beskrivs under punkten ovan - geografiska skillnader, typ av vatten/kust, invånarantal samt befolkningsutveckling. Slutsatserna grundas enbart på uppgifter i enkäten och dessa uppgifter är inte kontrollerade. Detta, i kombination med att inte landets samtliga kommuner svarat utan bara ett urval, innebär att slutsatserna visar en sannolik bild över läget. Svaren är dock oftast så entydiga att uppdragets syfte, att få en uppfattning om hur kommunerna arbetar med strandskyddsfrågor, anses väl uppfyllt. 3.2 Kommunens hantering av dispensansökningar I denna del redovisas översiktligt resultatet från frågorna 2-8 (antal svarande för respektive fråga i förhållande till totalt antal inkomna svar anges inom parantes): 2. Avstyr kommunen dispensansökningar redan innan en formell ansökan lämnats in? (90/90) 3. Vilka är de vanligaste skälen till att förfrågningar avstyrs? (65/90) 4. Är de särskilda skälen i 7 kap. 18c lätta att tillämpa vid dispensgivning? (90/90) 5. I hur stor andel av alla inkomna dispensansökningar avslår kommunen? (87/90) 6. Vilka är de vanligaste skälen till att kommunen avslår en dispensansökan? (74/90) 7. I hur stor andel av ärendena överklagar den sökande kommunens avslag (år 2012)? (84/90) 8. Hur lång handläggningstid har länsstyrelsen vid överprövning av en kommunal strandskyddsdispens? (79/90) 10 (52) Det är relativt vanligt att kommunerna avstyr en dispensansökning redan innan en formell ansökan lämnats in Om kommunen får in en förfrågan om dispens från strandskydd redan innan en formell ansökan lämnas in sker oftast en tidig dialog med den eventuella sökande redan i detta skede, vilket de flesta kommuner upplever positivt. Kommunen får då möjlighet att informera om vad som gäller enligt lagstiftningen och även diskutera de lokala förutsättningarna i förhållande till de särskilda skälen som krävs för dispens. Om det tidigt UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

11 står klart att den sökande inte kan räkna med någon dispens brukar många avstå från att söka. Drygt hälften av de svarande kommunerna anger att de sällan eller aldrig avstyr ansökningar innan en ansökan lämnats in. Det är dock en relativt stor andel, ca 40 %, som ofta gör det. Den absolut vanligast orsaken till att kommunerna avstyr förfrågningar är att det inte finns några särskilda skäl att hänvisa till. Svaren är relativt lika oberoende av var i landet kommunen ligger. Det är något mindre vanligt i kommuner med positiv befolkningsutveckling att man avstyr ansökan redan innan en formell ansökan. Få inkomna dispensansökningar avslås av kommunen I de allra flesta kommuner avslås relativt få ansökningar när de väl inkommit till kommunen. Detta grundas på erfarenheter från året 2012 då mindre än en fjärdedel av de inkomna dispensansökningarna avslogs, totalt sett över landet. Endast två kommuner avslog mer än hälften av de inkomna ansökningarna. Vid en jämförelse mellan kommunerna kan man notera att kustkommuner verkar vara minst benägna att avslå ansökningar. Av fritextsvaren framgår det att om en dispensansökan avslås beror det i de allra flesta fall på att det inte finns några särskilda skäl att hänvisa till. Någon svarar att de inte har några avslag eftersom sökande ändrar eller drar tillbaka sin ansökan innan frågan landar i beslut, vilket stämmer med svaren angående huruvida ansökningar avstyrs i ett tidigt skede. Alla Aldrig 9 10% Sällan 42 47% Ofta 34 38% Alltid 1 1% Vet ej 4 4% Totalt % 81 93% 26-50% 4 5% 51-75% 1 1% % 1 1% Totalt 87 Figur 1 Svarsfördelning fråga 2 (tv) - Avstyr kommunen dispensansökningar redan innan en formell ansökan lämnats in? Svarsfördelning fråga 5 (th) - I hur stor andel av alla inkomna dispensansökningar avslår kommunen? (2012) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 11 (52)

12 De särskilda skälen i 7 kap. 18c är relativt lätta att tillämpa vid dispensgivning för byggnader Totalt sett anser 68 % av de svarande att det är lätt att tillämpa de särskilda skälen när det gäller byggnader. För andra åtgärder än byggnader, t.ex. bryggor och båthus är det svårt dels att avgöra om dispens krävs, dels att hitta särskilda skäl. Dessa åtgärder är också de vanligast förekommande. Denna uppfattning är relativt lika för samtliga svarande kommuner. Alla Ja 61 68% Nej 29 32% Totalt 90 Figur 2 Svarsfördelning fråga 4 - Är de särskilda skälen i 7 kap. 18c lätta att tillämpa vid dispensgivning? Av kommentarerna till frågan framkommer att en del anser att skälen är relativt svåra att tillämpa men att handledningen ger bra hjälp vid tolkning i varje enskilt fall. Det framkommer även att uppfattningen skiljer sig åt beroende av vilket skäl det handlar om. Av kommentarerna kan man utläsa att följande särskilda skäl bedöms svårast att förhålla sig till: Särskilt skäl nr 1 - Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften Här upplever många kommuner svårigheter att avgöra vad som är ianspråktagen mark, särskilt om tomtgränsen i terrängen är otydlig t ex på klipphällar eller annan naturmark eller om det är en äldre stor tomt. Ofta åberopas detta som särskilt skäl trots att privatiseringen genomförts olovligt. Särskilt skäl nr 2 - Det område som dispensen avser genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. Detta skäl upplever många kommuner används slarvigt och utredning kring var de skyddade värdena på platsen är belägna uteblir ofta då man anser att det räcker med en väg, vilken som, för att kunna hänvisa till det särskilda skälet. Många gånger bortses från de värden som ska skyddas, trots att dessa kan vara lika höga på båda sidor om vägen. Det framgår att detta skäl genom domar blivit mycket svårt att motivera för sökande. Till exempel menar någon att lagen inte är tillräckligt flexibel; man måste kunna se till den aktuella platsen och förutsättningarna där och samtidigt lita på kommunen, med deras lokala kunskap och inte tro att den struntar i strandskyddets syften. 12 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

13 Särskilt skäl nr 5 - Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Detta skäl upplevs allmänt som otydligt och svårt att bedöma. Någon kommun anger som exempel att man skulle kunna tolka det som att det genom detta skäl skulle vara möjligt att utveckla städer med mer bebyggelse, även om det sker nära vatten. Kommunen menar att det skulle kunna försvaras ur ett hållbarhetsperspektiv och att det är svårt att tillgodose fler människors möjlighet att ta del av stadens närheten och utbud om bebyggelsen sker utanför staden. Särskilt skäl nr 6 - Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Även detta är ett skäl som upplevs som otydligt och svårt att förhålla sig till. Graden av tyngd i "ett annat mycket angeläget intresse" kan vara svårt att värdera. Flera kommuner menar att det skulle behövas mer vägledning och rättspraxis samt gärna tydligare riktlinjer och en utförligare beskrivning av respektive punkt för att underlätta vid prövning. Någon upplever en viss risk för att detta skäl kan missbrukas. I något fall påpekar man att svårigheterna i stor utsträckning ligger i tolkningsutrymmet mot Länsstyrelsens prövning samt de domar som avkunnats. Ovanligt att den sökande överklagar kommunens avslag av en dispensansökan I de fall kommuner avslår en dispensansökan är det relativt ovanligt att den sökande överklagar kommunens beslut. Fördelningen över var det är vanligt respektive ovanligt med överklagande är i princip lika oberoende av var i landet kommunen ligger. Man kan vid en jämförelse utläsa att det är något fler som överklagar avslag i kommuner med positiv befolkningsutveckling. Alla 0-25% 64 76% 26-50% 8 10% 51-75% 5 6% % 7 8% Totalt 84 Figur 3 Svarsfördelning fråga 7 - I hur stor andel av ärendena överklagar den sökande kommunens avslag? 13 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

14 Länsstyrelsen har relativt snabb handläggningstid vid överprövning av kommunal strandskyddsdispens I de fall länsstyrelsen bestämmer sig för att pröva kommunens beslut om strandskyddsdispens tar handläggningstiden, innan beslut om eventuell upphävning av kommunens beslut, olika lång tid i olika delar av landet. Oftast är denna prövningstid relativt kort och en fjärdedel av kommunerna anger att den normala handläggningstiden för länsstyrelsen vid överprövning av strandskyddsdispenser är mindre än en månad och nästan hälften av kommunerna anger att handläggningstiden som kortast tar mindre än en månad. Annars varierar handläggningstiden mellan en till sex månader, där det oftast tar ca tre månader. Det är ovanligt att handläggningstiden tar över sex månader och endast i något fall har det tagit upp mot ett år. Man kan vid en jämförelse se att länsstyrelsens handläggningstid tar längst tid i Svealand och är snabbast i Norrland. Man kan också se att handläggningstiden är snabb i inlandskommunerna. Störst tendens till riktigt långa handläggningstider i en del fall förekommer i kommuner vid större sjöar. Alla Mindre än 1 månad 18 23% 1-3 månader 27 34% 4-6 månader 20 25% 7-9 månader 7 9% månader 4 5% Mer än 12 månader 3 4% Totalt 79 Figur 4 Svarsfördelning fråga 7 - Hur lång handläggningstid har länsstyrelsen vid överprövning av en kommunal strandskyddsdispens? (Svaren avser normalfallet) Slutsatser 14 (52) I de fall kommunen har en kommunikation med den sökande redan innan en formell ansökan om strandskyddsdispens lämnats in är det relativt vanligt att kommunen avstyr ansökan redan i detta skede. De flesta kommuner ser positivt på en tidig dialog så att information om vad som krävs enligt lagstiftningen och vad som gäller för den specifika platsen kan ges. Den absolut vanligast orsaken till att förfrågningar, och även formella ansökningar i de fall det förekommer, avstyrs är att det inte finns några särskilda skäl att hänvisa till. Överlag anser kommunerna att de särskilda skälen är lätta att tillämpa vid dispensgivning med undantag av några skäl som upplevs som komplexa och svårtolkade. Totalt sett anser de flesta att det är lätt att tillämpa de särskilda skälen när det gäller byggnader medan det för andra åtgärder, t.ex. bryggor och båthus, är svårare att bedöma. UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

15 3.3 Kommunernas erfarenheter kring förändringarna i lagstiftningen från 2009/2010 I denna del redovisas översiktligt resultatet från frågorna 9 och 10 (antal svarande för respektive fråga i förhållande till totalt antal inkomna svar anges inom parantes): 9. I vilken utsträckning har förändringarna i lagstiftningen från 2009/2010 medfört att tillämpningen av strandskyddsreglerna blivit tydligare? (88/90) 10. I vilken utsträckning har förändringarna i lagstiftningen från 2009/2010 gjort det lättare att ta mark i anspråk för bebyggelse och anläggningar i glesbygd respektive tätort? (88/90) Förändringarna i lagstiftningen kan ha medfört att tillämpningen av strandskyddsreglerna blivit tydligare, förutom vid små vattendrag Totalt sett upplever nästan hälften av de svarande att förändringarna i lagstiftningen medfört att tillämpningen av strandskyddsreglerna i stor utsträckning blivit tydligare. Utöver det anser ca 30 % att den i liten utsträckning eller inte alls blivit tydligare. 22 % av kommunerna uppger att de inte vet. Alla Inte alls 8 9% I liten utsträckning 19 22% I stor utsträckning 41 47% Helt och hållet 1 1% Vet ej 19 22% Totalt 88 Figur 5 Svarsfördelning fråga 9 - I vilken utsträckning har förändringarna i lagstiftningen från 2009/2010 medfört att tillämpningen av strandskyddsreglerna blivit tydligare? Vi en jämförelse kan man se att uppfattningen är osäker i Götaland och i inlandskommunerna. Mest positiva är kommunerna i Svealand och i lägen vid kusten och de större sjöarna tycker minst hälften att det i stor utsträckning blivit tydligare. Det är också fler kommuner med positiv befolkningsutveckling som tycker att strandskyddsreglerna blivit tydligare i och med förändringarna. Av kommunernas kommentarer framgår det också att många anser att det är enklare och tydligare vad som ska anses vara särskilda skäl medan andra inte ser så stor skillnad mot tidigare. Många kommuner upplever att de små vattendragen och tolkningen av lagen runt dessa ställer till mycket bekymmer. UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 15 (52)

16 De flesta kommunerna framhäver i sina kommentarer att de tycker det är positivt att besluten nu granskas av länsstyrelsen istället för Naturvårdsverket. Kommentarer i urval Länsstyrelsens granskning av kommunernas hantering kvalitetssäkrar dispenserna. När naturvårdsverket hade hand om denna granskning hann man endast med en bråkdel av alla ärenden vilket kunde få till följd att många ärenden slank igenom. Eftersom detta skedde fick ej heller kommunernas tjänstemän/politiker signaler om man hanterade strandskyddet på ett korrekt/inkorrekt sätt. Länsstyrelsens granskning anser vi vara mycket viktig. Kravet att minst ett av de väl preciserade särskilda skälen ska vara uppfyllt har underlättat i bedömningarna. Om man med tydlig menar att tillämpningen inneburit att färre åtgärder tillåtits inom strandskyddat område så stämmer påståendet. Särskilda skälen har blivit tydligare, men inte tillämpningen av lagstiftningen som helhet. Tillämpningen av strandskyddet i stadsmiljöer är otydligt. Svårt för kommunerna att avgöra om förändringarna i lagstiftningen gjort det lättare att ta mark i anspråk 36 % av de svarande kommunerna anser att förändringarna i lagstiftningen inte alls gjort det lättare att ta mark i anspråk för bebyggelse och anläggningar i glesbygd. När det gäller motsvarande uppfattning i tätort är det ännu fler, 48 %, som anger att förändringarna inte underlättat. Ungefär en fjärdedel uppger att de inte vet, vilket kan tolkas som att de inte upplever någon förbättring eller att de inte hanterat något ärende som går att hänvisa till. Få kommuner anger att de i stor utsträckning upplever det lättare. Alla Alla Inte alls 32 36% I liten utsträckning 25 28% I stor utsträckning 7 8% Helt och hållet 0 0% Vet ej 24 27% Totalt 88 Inte alls 41 48% I liten utsträckning 22 26% I stor utsträckning 4 5% Helt och hållet 0 0% Vet ej 19 22% Totalt 86 Figur 6 Svarsfördelning fråga 10 - I vilken utsträckning har förändringarna i lagstiftningen från 2009/2010 gjort det lättare att ta mark i anspråk för bebyggelse och anläggningar? Diagrammet till vänster visar svaren för glesbygd, diagrammet till höger för tätort. 16 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

17 Jämförelsevis kan man se att relativt många i Svealand (jämfört med övriga landet) anser att det blivit lättare att ta mark i anspråk i glesbygden, medan kommunerna i Norrland i större utsträckning tycker att det inte alls gjort det lättare. Kommuner vid större sjöar tycker det blivit lättare att ta mark i anspråk i såväl glesbygd som tätort, jämfört med kustkommuner och inlandskommuner. Det är även fler kommuner med positiv befolkningsutveckling som tycker det är lättare att ta mark i anspråk i glesbygden. Av kommentarerna framkommer att många kommuner såg förändring först efter att man tagit fram LIS-plan. I en kommun anser man att lagen blivit stramare, speciellt om LISplan saknas. Kommentarer i urval För utbyggnad av tätort kan skäl 5 tillämpas. Detta kan möjligen ha gjort det lättare att bebygga tätorterna men vad vi minns så fanns detta med tätortsutveckling med de gamla allmänna råden så i praktiken är det nog ingen större skillnad. Det är dock tydligare när det särskilda skälet är angivet i lagstiftningen. Att LIS införts gör det lättare, åtminstone på pappret. Många kommuner har ännu inte pekat ut några sådana områden i sina översiktsplaner ännu varför det ännu så länge inte blivit lättare praktiken. LIS är oerhört svårt att tillämpa i utflyttningsbygd! Vi skulle kunna erbjuda en fantastisk boendemiljö, men det är otroligt svårt att peka ut områden geografiskt på karta. Vill kunna ha möjlighet att enbart ange kriterier för LIS (inte enbart under en kortare övergångsperiod i avsaknad på utpekande i ÖP). Möjligheten att få bebygga en sk lucktomt har försvunnit, nu måste kommunen planera in LIS-områden för att personer ska för möjlighet att bygga nytt. Planering av LIS-områden är en ganska lång och komplicerad process som inte har gjort det lättare. Ändringarna från 2009/2010 har inneburit att det blivit svårare. Det gäller både i tätort och på landsbygd eftersom LIS har omgärdats av så många restriktioner att det inte kan tillämpas där initiativen dyker upp. En grundläggande faktor för byggnadsföretag på landsbygd är att de förutsättningar som gör att det är ekonomiskt realiserbart är helt oberoende av de faktorer som samhället ska ta hänsyn till i sin planering. Det innebär att samhället kommer att peka ut lämpliga platser för LIS- lokalisering som aldrig har förutsättningar att bebyggas. Svårt att bygga ut enstaka bostadshus i glesbygd, eftersom det förutsätts i propositionen att det på sikt ska kunna skapas samlad bebyggelse för att detta ska kunna göras. Svårt för kommunerna att förutsäga i ÖP var landsbygdsutveckling kan komma att ske Slutsatser Uppfattningen i kommunerna verkar överlag vara att det är positivt att kommunens hantering av strandskyddsfrågor granskas av länsstyrelsen istället för Naturvårdsverket. UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 17 (52)

18 Det är svårt för kommunerna att avgöra om förändringarna i lagstiftningen har medfört att tillämpningen av strandskyddsreglerna blivit tydligare. Det råder generellt en stor osäkerhet, vilket kan förklaras i att reglerna är så pass nya och att få ärenden hanterats efter att lagändringen trädde i kraft. De flesta kommuner upplever inte att förändringarna i lagstiftningen gjort det lättare att ta mark i anspråk. 3.4 Utpekande av områden för LIS i översiktsplaneringen I denna del redovisas översiktligt resultatet från frågorna (antal svarande för respektive fråga i förhållande till totalt antal inkomna svar anges inom parantes): 11. Har eller håller kommunen på att ta fram en översiktsplan som behandlar LIS (fördjupning, tillägg, eller en kommunomfattande översiktsplan)? (88/90) 12. Om arbetet är avslutat, vilket år antogs planen? (29/90) 13. Har kommunen fått vägledning av länsstyrelsen för att peka ut områden för LIS? (50/90) 14. Har länsstyrelsen haft invändningar mot utpekade områden för LIS i översiktsplanen? (42/90) 15. Ange vilka invändningar länsstyrelsen haft. (20/90) 16. Vad har fungerat bra i arbetet med att ta fram områden för LIS? (42/90) 17. Vilka svårigheter har kommunen stött på i arbetet med att ta fram områden för LIS? (40/90) 18. Vilka planeringsunderlag (inventeringar, förstudier, analyser m m) har kommunen använt i arbetet med att peka ut områden för LIS? (40/90) 19. I vilken utsträckning upplever kommunen att LIS har främjat landsbygdsutvecklingen i kommunen? (48/90) Påtagligt få kommuner har en antagen översiktsplan som behandlar LIS 62 % av de svarande kommunerna har eller håller på att ta fram en översiktsplan (fördjupning, tillägg, eller en kommunomfattande översiktsplan) som behandlar LIS. Det är dock endast ett tjugotal kommuner som anger att de har en antagen översiktsplan som behandlar LIS. Flest planer antogs år 2011 (9st). Både året innan och efter var det bara hälften så många men 2013 verkar antalet antagna planer öka och många kommuner anger att arbete pågår med planen. 18 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

19 Alla Ja 55 62% Nej 33 38% Totalt 88 Figur 7 Svarsfördelning fråga 11 - Har eller håller kommunen på att ta fram en översiktsplan som behandlar LIS (fördjupning, tillägg, eller en kommunomfattande översiktsplan)? Vid en jämförelse kan man se att det är vanligare i Norrland än i Svealand och Götaland att man tar fram LIS-planer. Man kan också se att det är relativt vanligt i inlandskommunerna och i kommuner med negativ befolkningsutveckling. Positivt med vägledning och riktlinjer från länsstyrelsen i ett tidigt skede av processen Av de kommuner som har eller håller på att ta fram en översiktsplan som behandlar LIS anser 62 % att de fått vägledning av länsstyrelsen för att peka ut områden för LIS medan 38 % menar att de inte fått det. Alla Ja 31 62% Nej 19 38% Totalt 50 Figur 8 Svarsfördelning fråga 13 - Har kommunen fått vägledning av länsstyrelsen för att peka ut områden för LIS? När man jämför svaren framkommer det att det är många kommuner i Norrland och längs kusten som upplever att de fått bra vägledning. I kommentarerna till frågan anger en del att de haft en bra dialog med länsstyrelsen under processen, framför allt i ett tidigt skede av processen. Någon anser att länsstyrelsen ställer för höga krav på utredningsarbete och detaljerad redovisning av varje LIS-område när det gäller de konkreta förslagen. Det framkommer också från kommunernas kommentarer att i de fall som länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer upplever kommunerna detta som bra hjälp och stöd. Några kommuner upplever att de haft dålig kontakt med länsstyrelsen och anser bland annat att länsstyrelsen lätt byter åsikt och att de inte vågar vägleda kommunerna. Någon kommun har föreslagit LIS-områden i samråd med länsstyrelsen där länsstyrelsen sedan haft invändningar mot förslaget. UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 19 (52)

20 Länsstyrelsernas invändningar mot utpekade områden för LIS i översiktsplanen berör oftast storlek, antal och motiv för utpekandet Endast ett fyrtiotal kommuner svarade på frågan om länsstyrelsen haft invändningar mot utpekade områden för LIS i översiktsplanen. Hälften av dessa anger att länsstyrelsen har haft invändningar. Man kan vid en jämförelse utläsa att det är vanligast med invändningar i Svealand och Götaland, i övrigt är resultatet lika för hela landet. Bland svaren på fritextfrågan Ange vilka invändningar länsstyrelsen haft? framkommer det att en återkommande invändning som flera kommuner fått är att de utpekade områdena har varit för stora eller för många och att motiveringen till varför de pekats ut är bristfällig. Ofta påpekar länsstyrelsen även att kommunen inte har tillräckligt underlagsmaterial. I de fall kommunerna själva angett att de haft ett bra underlagsmaterial upplever de även att detta varit något som påverkar arbetet positivt. Flera länsstyrelser ställer höga krav på MKB och naturbedömning och anser att hänsyn till höga naturvärden och riksintressen inte har gjorts i tillräcklig stor utsträckning. Flera kommuner anger att de fått synpunkter på att de angivit för svaga motiveringar till hur utveckling inom LIS-områden bidrar till landsbygdsutveckling. I något fall har länsstyrelsen påpekat att området inte var förenligt med 7 kap 18 e första stycket MB eftersom kommun inte tillräckligt visat att de utpekade områdena i eller i närheten av tätorten endast har en liten betydelse för strandskyddets syften. Arbetet med att ta fram områden för LIS engagerar allmänheten och skapar en positiv ömsesidig dialog Många kommuner upplever att de haft en positiv dialog med allmänheten, och i några fall även med omkringliggande kommuner. Att peka ut områden för landsbygdsutveckling skapar intresse i bygden och många kommuner framhäver i sina kommentarer goda erfarenheter från bra samrådsmöten/öppet hus m.m. Något som flera kommuner också tycker har fungerat bra i arbetet med att ta fram områden för LIS är ett bra internt samarbete, och i vissa fall även ett bra samarbete med länsstyrelsen. Internt på kommunerna har frågan ofta varit prioriterad och tid och resurser avsatts till arbetet. Berörda politiker har ofta varit mycket intresserade. Någon kommun beskriver att man ser LIS som ett instrument för att förstärka befintliga strukturer i glesbygden och tycker det är positivt med öppna kriterier för vad som kan vara utveckling i landsbygd. 20 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

21 Svårigheter att beskriva vad LIS är och hur utpekade områden för LIS faktiskt kan påverka landsbygdsutvecklingen På frågan om vilka svårigheter kommunen stött på i arbetet med att ta fram områden för LIS svarar många kommuner att det är svårt att avgränsa områden samt att bestämma antal och storlek på dem, särskilt för små vattendrag. Avgränsningen upplevs som ett problem dels eftersom det ofta finns flera intressen som ska vägas mot varandra, dels eftersom många viljor ska samordnas i den relativt långa översiktsplaneprocessen. Många anser att det är svårt att förklara för allmänheten vad LIS är och hur utpekande av områden för LIS faktiskt påverkar landsbygdsutvecklingen. Kommentarer i urval Svagt intresse hos markägare. Omfattande process för att få områden utpekade. Många motstående intressen som väger tungt och gör det svårt att finna lösningar för utvecklingen på landsbygden. Exempelvis MKN, klimatanpassningar m.m. Man skulle vilja ha mer tid för att inventera områden för LIS. En del lokala politiker eller byalag lobbar hårt för att det ska bli LIS-områden i SINA delar av kommunen. Naturvärdesbedömningen, strandskyddets långsiktiga syfte. I glesbygd är ett hus utveckling. Svårt att tillgodose med kravet om flera hus eller i närheten av befintlig bebyggelse. Kommunen och länsstyrelsen har emellanåt haft olika uppfattning om bedömningar i LIS/strandskyddsfrågan samt vilka krav på detaljeringsgrad och krav på utredningar som krävs i översiktsplaneringen. Det finns motstånd från olika aktörer att öppna för de lättnader i strandskyddet som LIS medger. Vissa markägare missnöjda med att kommunen i sin samlade bedömning inte vill peka ut just deras mark som LIS-områden. Gränsdragningarna, många skyddade områden svårt urskilja vad som gäller. Riksintressen släcker ut LIS. Inom glesbygden är det omöjligt att förutse framtida utvecklingsprojekt. Här krävs det flexibilitet för att kunna ta tillvara framtida landsbygdsutvecklingsidéer. Planläggning av LIS-områden riskerar begränsningar för bra projekt som hamnar utanför LIS-områden. Översvämningsproblem. Varierande planeringsunderlag i arbetet med att peka ut områden för LIS På frågan om vilka planeringsunderlag (inventeringar, förstudier, analyser m m) kommunen använt i arbetet med att peka ut områden för LIS redovisar nästan samtliga UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 21 (52)

22 berörda kommuner (de som arbetar eller har arbetat med LIS-planer) ett stort antal underlag. Man kan av svaren utläsa många likheter men också en del olikheter i vilket material kommunerna valt att använda. Vanligt underlagsmaterial som nämns är bland annat länsstyrelsens digitala utredningsmaterial, kommunala och regionala planeringsunderlag (DP, ÖP, RUP, RUM etc), underlag från skogsvårdsstyrelsen, glesbygdsverket m.fl., VISS, befolkningsstudier samt befintliga inventeringar. Utöver ovan nämnda material lyfts även för projektet specifika platsinventeringar, erfarenheter från tidigare strandskyddsärenden, lokalkännedom samt olika former av medborgardialog fram som värdefullt planeringsunderlag. Det är för tidigt att avgöra om LIS har främjat landsbygdsutvecklingen i kommunerna Mer än hälften av de kommuner som pekat ut LIS-områden anser att LIS inte alls eller i liten utsträckning har främjat landsbygdsutvecklingen. Ytterligare nästan hälften svarar att de inte vet. I två kommuner upplever man att LIS har främjat landsbygdsutvecklingen men det framkommer inte av kommentarerna på vilket sätt. Många kommuner påpekar i kommentarerna till sina svar att det är för tidigt att avgöra om LIS har främjat landsbygdsutvecklingen eftersom man hittills inte hunnit utnyttja möjligheten. Inte alls 13 27% I liten utsträckning 12 25% I stor utsträckning 2 4% Helt och hållet 0 0% Vet ej 21 44% Totalt 48 Figur 8 Svarsfördelning fråga 19 - I vilken utsträckning upplever kommunen att LIS har främjat landsbygdsutvecklingen i kommunen? Resultatet är relativt oberoende av var i landet kommunen ligger. Vi en jämförelse kan man utläsa att norrlandskommuner och inlandskommuner är något mer tveksamma till om LIS påverkat landskapsutvecklingen positivt. Kommentarer i urval Endast i form av enstaka fritidshus, främst de som redan bor i kommunen. Vi tror att LIS kommer främja landsbygdsutvecklingen. 22 (52) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

23 LIS-kravet att ett bostadshus ska uppföras i anslutning till ett befintligt bostadhus måste tas bort. Åtminstone så måste det kunna bli större avstånd än de i prop nämnda 200 m. Hittills har vi bara haft ett ärende och det överprövades eftersom det tänkta bostadshuset bedömdes ligga för långt från närmaste bostadshus, vilket var knappt 100 meter (i inre delarna av Smålands glesbygd!). För övrigt är reglerna svåra att utnyttja trots att vi enligt länsstyrelsen pekat ut alldeles för många områden (73 st sjöar i hela sin omfattning, där tanken är att pröva lämpligheten i detalj för varje enskilt ärende) Slutsatser Det är påtagligt få kommuner som har en antagen översiktsplan som behandlar LIS. Någon tydlig anledning till varför vissa kommuner valt att inte ta fram en plan som behandlar LIS framkommer inte direkt av svaren. Dock har det gått så pass kort tid sedan möjligheten kom i och med de nya reglerna och då översiktsplaneprocessen är en relativt långsam process med många inblandade kan detta ha medfört att arbetet dröjt. Det är även för tidigt för kommunerna att avgöra om LIS har främjat landsbygdsutvecklingen. Den stora osäkerhetsfaktorn beror med all säkerhet på att möjligheten att peka ut områden för LIS är så pass ny. De kommuner som jobbat med att ta fram LIS-planer upplever ofta att det är svårt att beskriva vad LIS är. De upplever också en svårighet att avgränsa områden och avgöra hur många områden som är lämpligt att peka ut. I de fall länsstyrelsen varit delaktig i arbetet upplever kommunerna det som positivt. I de flesta fall framför länsstyrelsen synpunkter mot de områden som kommunen pekat ut främst under samrådet, därefter är det inte så vanligt att de haft fler invändningar. Flera kommuner efterfrågar riktlinjer från länsstyrelsen eller mer generellt till exempel om lämpligt underlagsmaterial, metoder etc. De kommuner som arbetat med att ta fram LIS-planer upplever att arbetet engagerar allmänheten och skapar en positiv dialog. Eftersom ämnet berör så många medför det att personer med lokalkännedom och kunskap om hur områden nyttjas samt intressenter inom turism och friluftsliv m.m. blir synnerligen viktiga parter i processen. 3.5 Upphävande av strandskydd i detaljplan I denna del redovisas översiktligt resultatet från frågorna (antal svarande för respektive fråga i förhållande till totalt antal inkomna svar anges inom parantes): 20. Är de särskilda skälen i 7 kap. 18c miljöbalken lätta att tillämpa vid upphävande av strandskydd i detaljplan? (77/90) 21. Har kommunen en nära dialog med länsstyrelsen när strandskyddet ska upphävas i en detaljplan? (80/90) UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 23 (52)

24 22. Hur lång handläggningstid har länsstyrelsen för att meddela sitt beslut när de bestämt sig för att överpröva en detaljplan där strandskyddet upphävts av kommunen? (41/90) De särskilda skälen i 7 kap. 18c är oftast lätta att tillämpa vid upphävande av strandskydd i detaljplan Totalt sett anger 65% (50 st) av de svarande kommunerna att de särskilda skälen är lätta att tillämpa vid upphävande av strandskydd i detaljplan. Alla Ja 50 65% Nej 27 35% Totalt 77 Figur 9 Svarsfördelning fråga 20 - Är de särskilda skälen i 7 kap. 18c miljöbalken lätta att tillämpa vid upphävande av strandskydd i detaljplan? 24 (52) I Götaland och framförallt i kustkommunerna är denna siffra högre. I övrigt förekommer inga nämnvärda skillnader i landet. Bland frågekommentarerna framkommer det att skälen i stort upplevs som lätta att tillämpa vid upphävande i detaljplan men liksom när det gäller dispensbeslut upplever kommunerna att vissa av de särskilda skälen är svårare; här återkommer skäl nummer 5 och 6. Dessa anses som diffusa och tydligare rådgivning från länsstyrelsen om hur skälen ska tillämpas efterfrågas. Frågan lyfts även här, liksom vid dispensbeslut, att det inte endast är de områden som ger byggrätt i en detaljplan som behöver upphävt strandskydd utan även vägområden och naturområden eftersom man ofta vill kunna anlägga gångvägar, gräva ner ledningar m.m. inom sådana. Kommentarer i urval Lagstiftningen är tydlig. Ett problem är dock att det finns en allmän uppfattning om att med detaljplan så upphäver man strandskydd, dvs. tidigare har detaljplanen i sig fungerat som en egen upphävandegrund. Att strandskyddet återinträder vid ändring av detaljplaner har ställt till problem (t.ex. hur säkerställa fripassage?) och gjort det svårare för ny bebyggelse, trots att särskilda skäl uppfylls. Punkten 5 vill kommunen använda eftersom det ofta anses vara attraktivt att bo nära vatten. En utflyttningskommun behöver få tillgång till detta. Länsstyrelsen gör en annan bedömning och anser inte att det är ett giltigt skäl. UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

25 När en ny detaljplan ersätter en befintlig detaljplan med upphävt strandskydd så återinförs strandskyddet och det tidigare upphävandet av strandskydd är inte självklart att det finns dispensskäl för i dag. Dåligt motiverade och förklarade. Gamla detaljplaner, dvs. storstäders gamla planer går att använda, inte bara att de är ianspråktagna (industrier, hamnar mm), utan där finns även en ekonomisk möjlighet att genomföra nybyggnation. Strandskydd används felaktigt att få till en sanering av gammal industrimark. Små kommuner har ofta annan mark men hänvisas till saneringsmark som ofta är för dyrt att ta i anspråk och ligger på fel ställen. Kommunerna har en nära dialog med länsstyrelsen när strandskyddet ska upphävas i en detaljplan På frågan om kommunen har en nära dialog med länsstyrelsen när strandskyddet ska upphävas i en detaljplan svarar över 70 % av kommunerna att de alltid eller ofta har det. Knappt en femtedel anger att de inte vet, vilket troligen beror på att de inte haft något sådant ärende än. Aldrig 0 0% Sällan 8 10% Ofta 26 32% Alltid 33 41% Vet ej 13 16% Totalt 80 Figur 10 Svarsfördelning fråga 21 - Har kommunen en nära dialog med länsstyrelsen när strandskyddet ska upphävas i en detaljplan? Av kommentarerna framkommer att dialog med länsstyrelsen framförallt sker under samrådsskedet. Några kommuner har haft ytterligare diskussioner med länsstyrelsen i ett tidigt skede, vilket upplevs som positivt särskilt om det gäller mer komplexa ärenden. Många påpekar att frågan är svår att förstå och besvara eftersom man i och med planarbetet alltid har dialog med länsstyrelsen. Skulle länsstyrelsen under processen signalera att detaljplaneförslaget inte fungerar ur strandskyddssynpunkt brukar detta ändrats, vilket medför att länsstyrelsen mycket sällan överprövar. Kommentarer i urval Detaljplaner upprättas med ett syfte. Om dispensskäl finns, enligt lag, upphäver kommunen strandskyddet. Kommunens viljeinriktning och utveckling nyttjas genom planmonopolet. UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA 25 (52)

26 Plan- och byggenheten har träffar med länsstyrelsen fyra gånger per år, då kommande detaljplaner diskuteras och länsstyrelsen kommer med synpunkter i ett tidigt skede. Diskussionerna har inte berört själva skälen för upphävdet, de fick vi utreda själva, utan formalian runt har tagit mest tid. Länsstyrelsen ville inte upphäva i särskilt beslut utan in med det i planen - så kan de ha synpunkter där - gärna i det sena utställnings- /granskningsskedet. Man borde se över länsstyrelsens arbetsordning och lägga mer dialog under samrådet och inte som nu utställnings/granskningsskedet. Länsstyrelsen har relativt snabb handläggningstid vid överprövning av detaljplaner där strandskyddet upphävts av kommunen I de fall länsstyrelsen bestämmer sig för att överpröva en detaljplan där strandskyddet upphävts av kommunen tar det olika lång tid innan länsstyrelsen meddelar sitt beslut. En femtedel av kommunerna anger att den normala handläggningstiden för länsstyrelsen för dessa ärenden är mindre än en månad och nästan hälften bedömer motsvarande tid till 1-3 månader. Det är ovanligt att handläggningstiden tar över sex månader. Som längst har handläggningstiden endast i något fall tagit upp mot ett år. Alla Mindre än 1 månad 8 20% 1-3 månader 18 44% 4-6 månader 12 29% 7-9 månader 3 7% månader 0 0% Mer än 12 månader 0 0% Totalt 41 Figur 11 Svarsfördelning fråga 22 - Hur lång handläggningstid har länsstyrelsen för att meddela sitt beslut när de bestämt sig för att överpröva en detaljplan där strandskyddet upphävts av kommunen? (Svaren avser normalfallet) 26 (52) Länsstyrelsens handläggningstid är jämförelsevis något snabbare i Norrland än i Svealand och Götaland. Man kan också se att händläggningstiden för kommuner vid större sjöar ofta är snabb (inga ärenden mindre än en månad) medan kustkommunerna har flest ärenden med lång handläggningstid Slutsatser Av enkätsvaren kan man utläsa att skälen i stort upplevs som lätta att tillämpa vid upphävande i detaljplan men liksom när det gäller dispensbeslut upplever kommunerna att vissa av de särskilda skälen mer diffusa och tydligare rådgivning från länsstyrelsen om hur skälen ska tillämpas efterfrågas. Kommunerna har ofta en nära dialog med länsstyrelsen när strandskyddet ska upphävas i en detaljplan. Dialog med länsstyrelsen sker framförallt under samrådsskedet, liksom i UTVÄRDERING OCH ANALYS AV DE NYA STRANDSKYDDSREGLERNA

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden MILJÖNÄMNDEN Badplats i Horla Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden KF 2009-10-21 77 Inledning Vi i Sverige har stora möjligheter att röra oss fritt i naturen längs våra

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag 2014-10-17 IVL Svenska Miljöinstitutet 1 1 Inledning Strandskyddslagstiftningen sträcker sig tillbaka till

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2015. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Redovisningen 4 Uppföljning

Läs mer

Strandskydd. Redovisning av ett regeringsuppdrag. En utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna

Strandskydd. Redovisning av ett regeringsuppdrag. En utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna Strandskydd Redovisning av ett regeringsuppdrag En utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna NATURVÅRDSVERKET OCH BOVERKET Förord Regeringen gav den 20 december 2012

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Strandskydd en vägledning för planering och prövning

Strandskydd en vägledning för planering och prövning Strandskydd en vägledning för planering och prövning handbok 2009:4 utgåva 2 februari 2012 Strandskydd en vägledning för planering och prövning Handbok 2009:4 Utgåva 2 Februari 2012 Framtagen av Naturvårdsverket

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

Policydokument LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kalix kommun, Norrbotten Antagen av KF 2013-02-04 Vunnit laga kraft 2013-03-08

Policydokument LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kalix kommun, Norrbotten Antagen av KF 2013-02-04 Vunnit laga kraft 2013-03-08 Policydokument LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Kalix kommun, Norrbotten Antagen av KF 2013-02-04 Vunnit laga kraft 2013-03-08 Innehåll 1. Förutsättningar... 1 Allmän beskrivning, Kalix kommun

Läs mer

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS. Riktlinjer för stadsbyggnadsnämndens verksamhet

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS. Riktlinjer för stadsbyggnadsnämndens verksamhet Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS Riktlinjer för stadsbyggnadsnämndens verksamhet Stadsbyggnadsnämnden Februari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 1 Strandskyddet i den kommunala planeringen...

Läs mer

DOM 2015-06-01 Stockholm

DOM 2015-06-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060102 DOM 2015-06-01 Stockholm Mål nr M 11477-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-28 i mål nr M 2760-14, se bilaga KLAGANDE S H MOTPARTER

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

DOM 2014-02-21 Stockholm

DOM 2014-02-21 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060210 DOM 2014-02-21 Stockholm Mål nr M 10143-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-10-18 i mål nr M 3543-13, se

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10 M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2008:10 Målnummer: M3226-07 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2008-04-22 Rubrik: Golfbana på strandskyddsområde ----- Jordbruksmark inom ett strandskyddsområde ansågs inte

Läs mer

BESLUT 1(9) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www

BESLUT 1(9) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www BESLUT 1(9) Kontaktperson Miljöavdelningen Josefine Andersson 010-224 16 30 josefine.andersson@lansstyrelsen.se Idériket AB Box 296 240 40 Tjörnarp Beslut om strandskyddsdispens samt tillstånd enligt landskapsbildsskyddet

Läs mer

Konsekvensanalys gällande lättnader i strandskyddet i lågt exploaterade områden för mindre sjöar och vattendrag

Konsekvensanalys gällande lättnader i strandskyddet i lågt exploaterade områden för mindre sjöar och vattendrag RAPPORT Konsekvensanalys gällande lättnader i strandskyddet i lågt exploaterade områden för mindre sjöar och vattendrag Fördjupning 2013-10-28 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2014:45

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2014:45 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2014:45 Målnummer: M1241-14 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2014-11-27 Rubrik: Strandskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att det inte

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002

Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002 1 Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002 Det nationella nätverket SmåKom överlämnar härmed sitt svar på remissen från regeringen om framtidens strandskyddsbestämmelser med anledning

Läs mer

Översiktsplan för STRANDSKYDD i Örnsköldsviks kommun

Översiktsplan för STRANDSKYDD i Örnsköldsviks kommun Översiktsplan för STRANDSKYDD i Örnsköldsviks kommun Antagen 20 juni 2011 Kommunledningsförvaltningen 2011 2 översiktsplan för strandskydd i örnsköldsviks kommun antagen 20 juni 2011 Innehåll Förord...

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 RIKTLINJER FÖR BYGGANDE I NACKA Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

Börje Karlsson, C Kenneth Rosén, V 11-14 Lennart Odengrund, C Britt Wireland Sorpola, S ersättare för Kenneth Rosén, V 15-16

Börje Karlsson, C Kenneth Rosén, V 11-14 Lennart Odengrund, C Britt Wireland Sorpola, S ersättare för Kenneth Rosén, V 15-16 Sammanträdesprotokoll 1(10) Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred, kl. 09.00-12.15 Beslutande Lennart Davidsson, KD Runa Petersson, KD Ulf Larsson, C Agneta Malmquist, S Konny Bogren, S Martin Rydén, S

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Bygg- och miljönämndens arbetsutskott 2011-03-03 1 Plats och tid Kommunhuset, Rådmansö-salen 2011-03-03 kl 09.00-10.10 Beslutande Mats Hultin (m) ordf 54-73

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:214

Regeringens proposition 2013/14:214 Regeringens proposition 2013/14:214 Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Prop. 2013/14:214 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 april 2014 Fredrik Reinfeldt Eskil

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118 Miljö och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kristinelundsvägen 4, Dammen, Köping, kl 08.15-10.50 ande Per Carlesson (S) ordförande Lena Vilhelmsson (S) v ordförande Tobias Hellberg

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Plats och tid Sammanträdesrum Kongsvinger, stadshuset, kl. 14.15-16.00 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Kenneth Wåhlund, ordförande, (S) Gerd Karlsson (S) Eva Forssell (S), ersättare för Stefan Åström

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

DOM 2015-06-08 Stockholm

DOM 2015-06-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2015-06-08 Stockholm Mål nr P 8175-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-15 i mål nr P 5005-13, se

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30 Beslutande: Göran Olsson (c) Göran Lindgren (m) Göran Frisk (s) Margareta Holm (mp) Rune Larsson

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

DOM 2015-06-12 Stockholm

DOM 2015-06-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060102 DOM 2015-06-12 Stockholm Mål nr M 10442-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-10-24 i mål nr M 3019-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i Jönköpings

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Lessebo kommun

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Lessebo kommun Landsbygdsutveckling i strandnära läge Lessebo kommun Ett tematiskt tillägg till Översiktsplan för Lessebo kommun 2010 Samrådshandling april 2013 Senast ändrad: 2013-03-20 Bilden är tagen vid sjön Läen.

Läs mer

Kallelse. Bygg- och Miljönämnden

Kallelse. Bygg- och Miljönämnden Kallelse Bygg- och Miljönämnden Tisdag 14 oktober 2014 Bygg- och miljönämnden 2014-10-07 2 Plats: Veckodag: Kommunkontoret, sammanträdesrummet TJÄDERN TISDAG Datum: 2014-10-14 Tid: 10:00 Sammanträde: BYGG-

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Kretshandledning. Bevaka strandskyddet

Kretshandledning. Bevaka strandskyddet Kretshandledning Bevaka strandskyddet Innehåll Förord 1 1 Inledning 2 2. Strandskyddsdispens och upphävande av strandskydd i detaljplan 4 2.1 Dispens 5 2.2 Felaktiga strandskyddsdispenser och upphävanden

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Byggnadsnämnden 2012 11 06 192 27 Byggnadsnämndens arbetsutskott 2012 10 23 170 24 Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Ärende Bygglov för tillbyggnad

Läs mer

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

- ge riktlinjer så att sjöbodsplaner och sjöbodars karaktär och användningssätt bevaras och utvecklas i ett långsiktigt hållbart perspektiv. 1. Syfte Sjöbodspolicy Antagen i SBN 2012-02-29, 37. Sjöbodarna är en viktig del av det öländska landskapet och utgör karaktäristiska inslag i kommunens kultur- och kustmiljö. Miljöerna kring sjöbodar

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN i Ljungby kommun

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN i Ljungby kommun Tillägg till översiktsplanen LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN i Ljungby kommun Antagen av kommunfullmäktige den 30 augusti 2011 83 Medverkande: Beställare Kommunstyrelsen Arbetsgrupp Ulla Gunnarsson,

Läs mer

Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna Redovisning av ett regeringsuppdrag Rapport 5185 april 2002 KARTLÄGGNING M.M. AV STRANDSKYDDSBESTÄMMELSERNA Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16 2014-04-16 1(6) Plats och tid Ekströmska i kv Värjan klockan 09.00-12.25, 13.30-15.00 Beslutande Magnus Johansson (MP) Ann-Sofie Wågström (S) Eva Alström (S) Ingerth Haglund (S) Nicklas Karlsson (S) Birgitta

Läs mer

Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 169 Fastighetsutveckling och finansiella tjänster Mark- och fastighetsjuridik

Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 169 Fastighetsutveckling och finansiella tjänster Mark- och fastighetsjuridik Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 169 Fastighetsutveckling och finansiella tjänster Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Kommunal tillstyrkan i praktiken

Kommunal tillstyrkan i praktiken Kommunal tillstyrkan i praktiken Enkätundersökning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk enligt 16 kap. 4 miljöbalken ER 2014:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet

Läs mer

DOM 2010-03-29 meddelad i Nacka Strand

DOM 2010-03-29 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen DOM 2010-03-29 meddelad i Nacka Strand Mål nr KLAGANDE Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPART 1. Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 Visby 2. Visby Camping AB Box 768

Läs mer

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Datum 2014-07-11 Diarienummer 1(13) Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Fråga 1 Får man ha källare på Attefallshus? Svar 1 Boverket: Ja Fråga 2 Kan man bygga takkupor

Läs mer

Utvärdering. Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun. 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun

Utvärdering. Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun. 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun Utvärdering Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun 1(6) Kund-/brukarundersökning Bygglov Arvidsjaurs kommun Bakgrund Arvidsjaurs miljö- och

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 ANTAGANDEHANDLING Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 Tillägg: Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden Samrådsredogörelse 9 JUNI 2014 Diarienummer 430/12-212

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Stöd för kommuner i hantering av Strandskyddsregelverket Gemensamt kunskapsprojekt för Norrbottens kommuner samt Skellefteå kommun Maj 2013 2 Innehåll Projektet... 4 Bakgrund...

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

DOM 2015-09-09 Stockholm

DOM 2015-09-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060204 DOM 2015-09-09 Stockholm Mål nr M 309-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-19 i mål nr M 3316-14, se bilaga KLAGANDE G J Ombud:

Läs mer

DOM 2015-10-16 Stockholm

DOM 2015-10-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 2015-10-16 Stockholm Mål nr P 2510-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr P 3330-13, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 2/5 INLEDNING

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS områden i Bräcke kommun. Tillägg till översiktsplan 2003. Antagen av kommunfullmäktige 43/2012.

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS områden i Bräcke kommun. Tillägg till översiktsplan 2003. Antagen av kommunfullmäktige 43/2012. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS områden i Bräcke kommun Bilder Tillägg till översiktsplan 2003 Antagen av kommunfullmäktige 43/2012 Översiktsplan Bräcke - tillägg LIS områden 1 Innehåll Inledning

Läs mer

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Strandskydd vid små sjöar och vattendrag (M2014/1093/Nm)

Redovisning av regeringsuppdrag Strandskydd vid små sjöar och vattendrag (M2014/1093/Nm) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-10-31 Ärendenr: NV-03353-14 Strandskydd vid små sjöar och vattendrag (M2014/1093/Nm) 31 oktober 2014 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 6 1.1 Regeringens uppdrag

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40 Målnummer: M215-11 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2011-06-17 Rubrik: Strandskyddsdispens ----- På en större jordbruksfastighet hade ansökts

Läs mer

Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik Johansson(S)

Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik Johansson(S) 1(9) Plats och tid Kommunhuset Vårgårda, sammanträdesrum Ljungås, kl. 14:00-17:00 Beslutande Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Dispens från strandskyddet

Dispens från strandskyddet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jhenny Stumle Dispens från strandskyddet Examensarbete 20 poäng Handledare: Annika Nilsson Miljörätt HT 2006 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRKORTNINGAR 2 1 INLEDNING

Läs mer