KONSTVETENSKAP 1. VISUELL KOMMUNIKATION HT 2014 [ ]

Transkript

1 BILD, HISTORIA, TOLKNNG 36 Må 1/ Titel/rubrik Föreläsare Abstract Kurslitteratur (kapitel/sidor) Introduktion Anna Dahlgren, Anna-Maria Hällgren, Victoria Rosander Mån 1/ Ons 3/ Visuell kommunikation Vad bilder är och hur de fungerar Anna Dahlgren Manghani (Introduction, 6) Hans Hayden Om olika former av bilder och bildbruk. Här introduceras ett antal olika typer av bilder, olika slags situationer där bilder uppträder och används, samt olika sätt att förstå och tolka bilder i relation till deras sammanhang. Sturken & Cartwright (1) Manghani (4) Fre 5/ Studiebesök: Samtidens visuella kultur Anna Dahlgren Vi samlas i Stockholms city för att gemensamt undersöka och diskutera visuella uttryck i stadsrummet som offentlig konst, gatukonst, reklam, information, skyltfönster eller en aktuell utställning. Grupp 1:10-12 Grupp 2: Tis 9/ Tis 9/ Tors 11/ Tors 11/ Tis 16/ Tis 16/ Stil och period Jacob Kimvall Om konstvetenskapens historia, om begrepp som stil och period. Bildtolkningens historia En introduktion till olika metoder för bildtolkning från 1800-talet till idag. Bilder och tecken Karolina Uggla Om bilder och tecken. Från semiotiska grundbegrepp till visuell retorik. Epokföreläsning: 1700-talet Sonya Pettersson Genusperspektiv En introduktion till genusperspektiv på visuell kultur och visualitet. Postkoloniala perspektiv Åsa Bharati Larsson Den västerländska kolonialismen har präglat både kolonisatörernas och de koloniserades livsvärldar. I föreläsningen undersöker vi hur europeiska konstnärer bidragit till att forma bilden av de utomeuropeiska Andra. Vi ser också exempel på hur konst kan fungera Hatt & Klonk (3, 5), Karlholm Eriksson samt analysexempel på Mondo. Hatt & Klonk (10), Manghani (1) Lundahl Hatt & Klonk (11)

2 kritiskt, som ett motstånd mot koloniala strukturer. Fre 19/ Seminarium: Genus- och queerteori Utifrån tre olika texter diskuterar vi på vilka könsstereotypa och heteronormativa premisser som konstens historia har skrivits och traderats inom museala sammanhang. Nochlin, Pollock, Steorn Grupp 1: Grupp 2: Mån 22/ Fotografiska bilder Anna Dahlgren Från fotografins uppfinnande på 1800-talet till samtidens användning av fotografi på konstfältet. Om fotografiska begrepp och bruk av fotografi i olika fält från 1800 till idag. Wells (1,6); Manghani (5) Tors 25/ Grupp 1: 9-11 Grupp 2: Seminarium: Det ljusa rummet Anna Dahlgren Roland Barthes bok Det ljusa rummet är numera en klassiker. Under seminariet diskuterar vi boken samt en tolkning av den. Barthes, Smith. Fre 26/ Seende och visualitet Om begreppet visualitet, det vill säga frågan om vem som ser vad, hur och när liksom hur det är något som bör förstås i förhållande till historiska, materiella och diskursiva förändringar. Manghani (s ) 40 Må 29/ Seminarium: Att tolka bilder Anna Dahlgren Inför seminariet ska studenten ha valt en bild och förberett en kortare presentation (5-7 min) utifrån valfri analytisk ingång från delkursen. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. Skriftlig inlämningsuppgift ons 1/10 kl Examinarande lärare: Anna Dahlgren

3 EXPONERINGSFORMER 40 Tors 2/ Exponeringsformer Delkursens första föreläsning syftar till att ge en introduktion till olika exponeringsformer. Whitehead Tors 2/ Det offentliga konstmuseet och dess historia Charlotta Krispinsson Om museirummets betydelse för exponeringen av konstverk. Samling och kanon. McClellan Tors 2/ Information om Stina Hagelqvist, Alexandra fortsättningskursen Svensson Thorsman Fre 3/ Studiebesök: Bonniers konsthall Sara Callahan Vilka krav ställer samtidskonsten på de rum där den visas och på oss som betraktare? Hur påverkar utställningsrummet verket och vice versa? Vid studiebesöket diskuterar vi hur konstinstitutionerna arbetar med samtidskonstens olika uttrycksformer, samt eventuella konventioner och utmaningar som finns i relation till hur samtidskonsten visas. 41 Mån 6/ Seminarium: Den vita kuben Sara Callahan Brian O Doherty s Inside the White Cube har diskuterats livligt sedan texterna först publicerades i tidskriften Art Forum i mitten av 1970-talet. Vi läser texten och diskuterar tillsammans dess huvudteman och frågeställningar. Grupp 1:12-14 Grupp 2: O'Doherty O'Doherty, Sheikh Ons 8/ Museerna och kolonialismen Åsa Bharati Larsson Museet är ett europeiskt fenomen med rötter i 1500-talet och det hänger på flera sätt samman med kolonialismen. På de europeiska museerna har föremål från kolonier och andra avlägsna platser ställts ut. Där har berättelser konstruerats om världen och Europas roll i den. Clifford, Hatt &Klonk (11) Ons 8/ E347 Seminarium. I bildarkivet Anna Dahlgren Bildarkiv representeras i allt högre grad digitalt på webben. Under seminariet kommer ni att gruppvis undersöka några större bildarkiv på nätet med särskilt fokus på avsändare, användare, digitaliseringsprocesser och tillgängliggörande. Tors 9/ Studiebesök: Etnografiska Åsa Bharati Larsson På Etnografiska museet finns mängder av fascinerande föremål från andra kultursfärer än den västerländska. Under studiebesöket undersöker vi hur dessa föremål presenteras och vilka berättelser de bidrar till att förmedla Dahlgren (s ), Manghani (s ), Wells (2), Grupp 1: Grupp 2: Grupp 1:11-13 Grupp 2: 14-16

4 42 Må 13/ Må 13/ Ons 15/ E Tis 21/ Digitala bildbruk Anna Dahlgren Om digitaliseringen effekter för spridningen och användningen av fotografi, om amatörer och professionella bildskapare och privat och offentlig. Nätkonst - platser och praktiker Vendela Grundell Om konst som behandlar internet och utspelas, sprids och brukas där; om nätverket som medium och plattform för konst; om olika aktörer som formar nätkonstens platser och praktiker. Seminarium: nätkonst Vendela Grundell Nätkonstens komponenter och funktioner analyseras utifrån olika online-exempel och diskuteras i relation till konstnär, betraktare och nätverk. Vad är en publik? Anna Maria Hällgren Om åskådare, massor och publiker ur ett historiskt perspektiv. Wells (7) Greene (1, 3) Greene (1, 3) Grupp 1: 9-11 Grupp 2: Shaya, Sturken & Cartwright (2) Tis 21/ Tors 23/ Bostaden som scen Maja Willén Vad exponeras i ett bostadsområde och för vem? Såväl stadsplanen, det planerade landskapet, offentlig konst som själva bostaden behandlas och den röda tråden är staden och bostaden som scen. Design Christina Zetterlund och Johanna Lewengard Under föreläsningen diskuterar vi utifrån historiska och samtida exempel hur konsthantverk och design alltid finns i ett sammanhang som påverkar hur något kan förstås och av vem. Hur konsthantverk och design har och fortfarande bidrar till att skapa och bekräfta grupper och normer. Willén (3) Loos, Zetterlund Tors 23/ Epokföreläsning: 1900-talet Hans Hayden 44 Mån 27/ Seminarium: Samtida bostadsområde Ons 29/ Seminarium: Exponeringsformer Maja Willén Vad exponeras i ett bostadsområde, av vem och för vem? Med dessa frågor som utgångspunkt ska vi på plats i ett nyligen uppfört bostadsområde diskutera hur samtida bostads- och stadsmiljöer blir till en plats för uppvisning och identitetsskapande processer. Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt och förberett en kortare presentation (5-7 min) om ett valt exempel och dess exponeringsform/er. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. Lantz Grupp 1:9-11 Grupp 2: 11-13

5 45 Skriftlig inlämningsuppgift må 3/11 kl Examinerande lärare: Anna- Maria Hällgren INTERMEDIALITET 45 Mån 3/ Mån 3/ Tors 6/ Fre 7/ Må 10/ Tis 11/ Konstakademien Tors 13/ Må 17/ Intermedialitet Genom ett intermedialt perspektiv studeras hur olika medier utvecklats i samspel med varandra, liksom hur de inte sällan förhöjer varandra och interagerar med åskådaren. Konst, pressbild, remediering Hur och med vilka konsekvenser cirkulerar nyhetsrapporteringens bilder i olika medier? Vad händer när dagspressens bilder remedieras? Vad händer när nyhetsbilder blir till konst? Om pressbild, konst och remediering inom ramen för ett utvecklat medielandskap. Ord och bild Magnus Bremmer Om gränslinjer och kontaktytor mellan det visuella och verbala, från antiken till samtidskonsten.. Seminarium: Visuella medier Under detta seminarium diskuterar vi utifrån ett antal bildexempel frågor om intermedialitet och mediekulturer, samt diskuterar texten There are no Visual Media. Från pastisch till intertextualitet Anna Dahlgren Om pastisch, original, kopia med exempel från antiken till samtiden. Om begrepp som bildlån, appropriering, re-presentation, intertextualitet. Studiebesök: Konstakademien Anna Dahlgren Vi besöker Konstakademien som har en stor samling av kopior och elevstudier, skulptur och bild Seminarium: Bild och avbild Anna Dahlgren Vi diskuterar och jämför två klassiska texter om relationerna mellan bild och avbildat. Konstförmedling i film och tv David Rynell Åhlén Om medieringar av bildkonst i film och television. Föreläsningen behandlar några perspektiv på audiovisuell konstförmedling under 1900-talet, utifrån svenska och internationella exempel. Hur har konstförmedling i ljud och bild utformats vid olika tidpunkter, och hur har den förhållit sig till andra typer av konstförmedling? Hur har sådana förmedlingspraktiker i sin tur påverkat sätt att se på konst? Lund, Sturken & Cartwright (6) Andén-Papadopoulus (2003) Manghani (3) Mitchell Cavalli Björkman, Bjurström Hela gruppen Samling utanför entrén 9.50 Crimp, Platon Sturken & Cartwright(5), Berger (1)

6 Tors 20/ Fre 21/ Må 24/ Ons 26/ Tors 27/ Fre 28/ Seminarium: Konstverket i reproduktionsåldern David Rynell Åhlén Vi läser och diskuterar Walter Benjamins klassiska essä Konstverket i reproduktionsåldern (1936) samt ett utdrag från John Bergers Ways of Seeing (1972). YouTube Pelle Snickars Föreläsning om YouTube som defaultsajt för video samt om dess mediehistoria. Därtill något om rörlig bild som information, en förändring som YouTube varit med om att skapa Rum och byggd miljö som medium Seminarium: Arkitektur som iscensättning Video som konst: att skapa en konstform Seminarium: Att tillämpa ett intermedialt perspektiv på konst och visuell kultur Fredrik Krohn Andersson Fredrik Krohn Andersson Malin Hedlin Hayden En översikt av ett antal spår som har varit viktiga inom det konstvetenskapliga ämnets studier av rum och byggda miljöer och deras teoretiska och idéhistoriska grund. I seminariet diskuterar vi aspekter av arkitektur utifrån Katarina Bonneviers avhandling "Behind Straight Curtains: Towards a Queer Feminist Theory of Architecture" med fokus på transformeringen av författaren Selma Lagerlöfs hem Mårbacka. Portapakkameran(1965) brukar anges som början på en ny konstform: videokonst. Men det räcker inte med en kamera, utan ett omförhandlat konstbegrepp, relationer till annan tidigare konst samt skillnader till video som inte är konst är nödvändiga att diskutera och forma en berättelse kring. Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt och förberett en kortare presentation (5-7 min) där det framgår på vilket sätt studieobjektet i fråga är ett exempel på intermedialitet. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. Benjamin, Berger (1) Snickars & Vonderau Hatt & Klonk (5,6,7,10) Bonnevier Belting, London, Sturken (1990) 49 Inlämning ons 3/12 kl Examinerande lärare: Anna Maria Hällgren

7 BILDBRUK 49 Ons 3/ Ons 3/ Fre 5/ E Mån 8/ Bildtyper och bildcirkulation Graffiti Seminarium: Internet som exponeringsplats och arkiv för gatukonst Epokföreläsning: 1800-talet Jacob Kimvall Jacob Kimvall Föreläsningen handlar om olika typer av bilder (informativa, konstnärliga, dokumenterande, fiktiva) och deras förhållande till varandra (medierande, citerande, metakommenterande). Dessutom presenteras med utgångspunkt i kurslitteraturen olika modeller för att analysera bildcirkulation och bruk i skiftande kontexter. Vi utgår från den kulturskyddade muralmålningen "Crack is Wack" i New York och diskuterar föreställningar om graffiti både som konst och som nedsmutsning, eller klotter. Vi tittar också på Berlinmurensgraffitikultur som en del av det kalla krigets visuella retorik. Gatukonstestetiken bygger på förgänglighet. Att måla i det offentliga rummet utförs med en medvetenhet om att resultatet ofta kommer att försvinna i graffiti-borttagningsprogram, genom vandalisering eller målas över av andra gatukonstnärer. Men sedan andra halvan av 1990-talet har internet fungerat som exponeringsplats och arkiv, och vi försöker hitta platser och bilder samt se hur bilderna exponeras och presenteras. Manghani (2, 6) Kimvall, Stewart Bengtsen, Greene (introduction), Mån 8/ Farliga eller danande bilder Om moralpanik och visuell pedagogik i det sena 1800-talets populärkultur och 1900-talets press. Andén Papadopolous (2000), Hällgren Tis 9/ , Sal E319 OBS Porträtt: koder, funktioner och återbruk Sabrina Norlander Eliasson Föreläsningen diskuterar porträttets sociopolitiska och estetiska funktioner i historisk tid och genrens kris i och med fotografins genombrott. Vi lär oss vidare att identifiera citat från de historiska porträttkoderna i dagens reklambilder och film. Wells (4), West (1, 2)

8 Fre 12/ Tis 16/ Tis 16/ Seminarium: Porträtt Sabrina Norlander Eliasson I seminariet diskuterar vi hur politisk makt och social status kan läsas i ett porträtt och hur genuskonstruktioner kan skifta beroende på olika faktorer. Vi diskuterar vidare hur interpersonella relationer kan avläsas i porträttbilden och hur dessa relaterar till ovanstående. Visuell kommunikation inom naturvetenskap och medicin Eva Åhrén Vetenskapliga undersökningar präglas av visualitet och användningen av tekniker för visualiering och mediering. Föreläsningen behandlar visuell kommunikation i vetenskapsoch medicinhistorien, bilders och visualiseringsteknikers roll för utvecklingen av ny kunskap, samt visuella mediers didaktiska användning i utbildning och populärvetenskap. Reklamens bilder Anna Dahlgren Om reklambildens historia och estetik särskilt i relation till konst. West (3, 4, 5, 6) Manghani (7), Sturken&Cartwright (9) Sturken&Cartwright (7), Wells (5) Ons 17/ Studiebesök: Hagströmerbiblioteket Eva Åhrén Under studiebesöket på Hagströmer biblioteket vid Karolinska institutet diskuteras vi visuell kommunikation inom naturvetenskap och medicin med utgångspunkt i bibliotekets bildsamling och artikeln av Martin Kemp. Kemp 2 Ons 7/ Landskapet som representation Karolina Uggla Om bilder av landskap och natur och det gestaltande landskapets funktion. Andrews (1,6,7) Fre 9/ Seminarium: Landskap Karolina Uggla Om bilder av landskap och det gestaltade landskapets funktion i konstruktionen av nationella och andra förställda identiteter. Jäger Grupp 1:9-11 Grupp 2: Mån 12/ Tis 13/ Seminarium: Den sociala produktionen av värde Seminarium: Bildbruk Med utgångspunkt i Bourdieus teori om den sociala produktionen av kulturellt värde behandlar seminariet bilders cirkulation och värde inom olika kulturella fält. Närmare anvisningar publiceras på Mondo. Inför seminariet skall ni utifrån ett individuellt valt exempel och kurslitteraturen förbereda en diskussion om bildcirkulation/bildekologi. Bourdieu Tis 13/ Muntlig utvärdering Alexandra Svensson Thorsman

9 Skriftlig inlämningsuppgift: fre 16/1 kl Examinerande lärare: Sonya Petersson Lärare: Magnus Bremmer Sara Callahan Anna Dahlgren Vendela Grundell Hans Hayden Malin Hedlin Hayden Jacob Kimvall Charlotta Krispinsson Johanna Levengard Sabrina Norlander Eliasson David Rynell Åhlén Pelle Snickars Maja Willén Christina Zetterlund Karolina Uggla Eva Åhrén