KONSTVETENSKAP 1: Visuell kommunikation, KV

Transkript

1 KONSTVETENSKAP 1: Visuell kommunikation, KV

2 VISUELL KOMMUNIKATION Titel/rubrik Föreläsare Abstract Kurslitteratur (kapitel/sidor) 36 Mån 2/9 kl D289 Introduktion, Alexandra Svensson Praktisk information om kursen Manghani (Introduction), Sturken & Cartwright (Introduction) Ons 4/9 kl B413 Vad bilder är och hur de fungerar Hans Hayden Om olika former av bilder och bildbruk. Här introduceras ett antal olika typer av bilder, olika slags situationer där bilder uppträder och används, samt olika sätt att förstå och tolka bilder i relation till deras sammanhang. Sturken & Cartwright (1, 2) Manghani (4) Ons 4/9 kl B Tis 10/9 kl Tors 12/9 kl Stil och period Charlotta Krispinsson Om konstvetenskapens historia, om begrepp som stil och period. Minor, Hatt & Klonk ( 3) Bildtolkningens historia En introduktion till olika metoder för bildtolkning från 1800-talet till idag. Hatt & Klonk (4, 6) Bilder och tecken Om bilder och tecken. Från semiotiska grundbegrepp till visuell retorik. Hatt & Klonk (10), Manghani (1), Fiske (s , ) Fre 13/ Mån 16/9 kl D8 Studiebesök: Samtidens visuella kultur Fotografiska bilder Från Art Photography till fotobaserad konst Vi samlas i Stockholms city för att gemensamt undersöka och diskutera visuella uttryck i stadsrummet som offentlig konst, gatukonst, reklam, information, skyltfönster eller en aktuell utställning. Fotografins uppfinnande, fotografiska begrepp, tidiga föreställningar kring det fotografiska, bruk av fotografi i olika fält Wells (1,2) Tis 17/9 kl B5 Fotografiska bilder Från Art Photography till fotobaserad konst 1800-talet art photography,modernism: rent fotografi, postmodernism: fotobaserad konst, om relationerna mellan foto- och konstfältet Wells (6); Manghani (5) Tis 17/9 kl D7 Information om studentinflytande Konstvetenskapliga institutionen, Studentkåren m.fl.

3 Tors 19/9 kl :30 D Tis 24/9 kl Seminarium: Det ljusa rummet Roland Barthes bok Det ljusa rummet är numera en klassiker. Under seminariet diskuterar vi boken samt två läsningar av den. Genusperspektiv En introduktion till genusperspektiv på visuell kultur och visualitet. Barthes 1980, Burgin, Smith. Grupp 1:12-13:45 Grupp 2: 13:45-15:30 Lindberg (s. 9-11, 53-87, ), Hatt & Klonk (8) Ons 25/9 Grupp 1: kl E347 Seminarium: Stora män och starka kvinnor i konsthistorien Under detta seminarium diskuterar vi på vilka könsstereotypa premisser konstnärer har etablerats som en del av konsthistorien, delvis utifrån Linda Nochlins text, Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer. Lindberg (s ) Grupp 2: kl F271 Tors 26/9 kl Postkoloniala perspektiv Mårten Snickare Den västerländska kolonialismen har präglat både kolonisatörernas och de koloniserades livsvärldar. I föreläsningen undersöker vi hur europeiska konstnärer bidragit till att forma bilden av de utomeuropeiska Andra. Vi ser också exempel på hur konst kan fungera kritiskt, som ett motstånd mot koloniala strukturer. Hatt & Klonk (11), Lindberg (s ) 40 Tis 1/10 kl Seende och visualitet Om begreppet visualitet, det vill säga frågan om vem som ser vad, hur och när liksom hur det är något som bör förstås i förhållande till historiska, materiella och diskursiva förändringar. Sturken & Cartwright (3), Jay Tis 1/10 kl Konst, kontext, tolkning Hans Hayden Ingenting kan någonsin förstås isolerat, utanför ett sammanhang. Konstbilder (liksom alla bilder) befinner sig alltid i en kommunikativ situation som är historiskt betingad. Här diskuteras sätt att förstå konstbilder i relation till olika typer av kontexter historiska och/eller samtida. Hatt & Klonk (7), Fre 4/10 kl Seminarium: Att tolka bilder Utifrån valda bildexempel ska du göra en bildtolkning utifrån valfri analytisk ingång från delkursen. Grupp 1:9-11 Grupp 2: Skriftlig inlämningsuppgift Mån 7/10 Examinerande lärare:

4 INTERMEDIALITET Titel/rubrik Föreläsare Abstract Kurslitteratur (kapitel/sidor) 41 Tis 8/10 kl Intermedialitet Genom ett intermedialt perspektiv studeras hur olika medier utvecklats i samspel med varandra, liksom hur de inte sällan förhöjer varandra och interagerar med åskådaren. Sturken & Cartwright (9), Lund (s. 9-22) Tors 10/10 kl Fre 11/10 kl Tis 15/ D289 Ons 16/10 kl F413 Samtiden och Barocken Mårten Snickare De senaste decennierna har barockens estetik fått förnyad aktualitet. Kritiker och teoretiker har funnit paralleller me-llan samtiden och barocken i viljan att överskrida gränser mellan konstarter och medier, mellan verklighet och illu -sion, mellan konstverk och betraktare. Exkursion till Drottningholm och en aktuell utställning Mårten Snickare På förmiddagen studerar vi barockens gränsöverskridande estetik på Drott-ningholms slott. På eftermiddagen sök-er vi upp exempel på gränsöver-skridande och intermedialitet i samtidskonsten. Ord och bild Magnus Bremmer Om gränslinjer och kontaktytor mellan det visuella och verbala, från antiken till samtidskonsten. Mediekulturer Medier står vanligen i ett aktivt utbyte med andra medier och bildar tillsammans mediekulturer. Hur kan sådana mediekulturer analyseras? Under föreläsningen berörs frågan om hur visuella medier har använts för att skapa, upprätthålla och bevara föreställningar och övertygelser men också har använts för att kritisera och stjälpa desamma. Jay, Snickare Hela gruppen Manghani (3); Fiske (s ) Sturken & Cartwright (9), Hällgren 2011 (s ). Tors 17/10 kl Bildövningar och textseminarium Under detta seminarium diskuterar vi utifrån ett antal bildexempel frågor om intermedialitet och mediekulturer, samt diskuterar texten There are no Visual Media. Mitchell 43 Må 21/10 kl Från pastisch till intertextualitet Om pastisch, original, kopia med exempel från antiken till samtiden. Om begrepp som bildlån, appropriering, re-presentation, intertextualitet samt om upphovsrätt i relation till konstfältet Benjamin Evans (s , ), Dahlgren & Snickars (s ) Ons 23/10 kl Studiebesök: Konstakademien Anna Maria Hällgren Vi besöker Konstakademien som har en stor samling av kopior och elevstudier, skulptur och bild.

5 Fre 25/10 kl Tis 29/10 kl Ons 30/10 kl Seminarium: Bild och avbild Vi diskuterar och jämför två klassiska texter om relationerna mellan bild och avbildat. Tv om konst och tv som konst David Rynell Åhlén Om historiska perspektiv och exempel på konstens mediering och medialisering med fokus på tv-mediet. Introduktion till begreppet remediering Textseminarium: Remediering David Rynell Åhlén Textseminarium om begreppet remediering med utgångspunkt i Bolter & Grusins inflytelserika bok. Crimp, Platon Sturken & Cartwright (5), Benjamin Bolter & Grusin (s. 2-85) Tors 31/10 kl Video som konst: att skapa en konstform Malin Hedlin Hayden Portapakkameran (1965) brukar anges som början på en ny konstform: videokonst. Men det räcker inte med en kamera, utan ett omförhandlat konstbegrepp, relationer till annan tidigare konst samt skillnader till video som inte är konst är nödvändiga att diskutera och forma en berättelse kring. Belting, London, Sturken (1990) Fre 1/11 kl Textseminarium: Intermedialitet Inför seminariet ska studenten utifrån ett valt exempel och i skriftlig form diskutera hur medier kan referera till och förhöja varandra. Exemplen kan utgöras av dagspress, en tv-serie eller en konstutställning. Lund (s , 71-77) 45 Skriftlig inlämningsuppgift mån 4/11 Examinerande lärare:

6 EXPONERINGSFORMER Titel/rubrik Föreläsare Abstract Kurslitteratur (kapitel/sidor) 45 Tis 5/11 kl Exponeringsformer Introduktion till olika exponerings-former, med tyngdpunkt på 1800-talets världsutställningar, samt hur de kan studeras. 1897: Mediehistorier kring Stockholmsutställningen (s. 7-43, s ), Tors 7/11 kl Det offentliga konstmuseet och dess historia Charlotta Krispinsson Om museirummets betydelse för exponeringen av konstverk. Samling och kanon. McClellan (s ) Tors 7/11 kl., Museerna och kolonialismen Mårten Snickare Museet är ett europeiskt fenomen med rötter i 1500-talet och det hänger på flera sätt samman med kolonialismen. På de europeiska museerna har föremål från kolonier och andra avlägsna platser ställts ut. Där har berättelser konstruerats om världen och Europas roll i den. Clifford, Hatt & Klonk (11) Fre 8/11 kl Studiebesök: Etnografiska Mårten Snickare På Etnografiska museet finns mängder av fascinerande föremål från andra kultursfärer än den västerländska. Under studiebesöket undersöker vi hur dessa föremål presenteras och vilka berättelser de bidrar till att förmedla. 46 Mån 11/11 kl I bildarkivet Om arkivet som begrepp och fysisk plats. Särskilt fokus på digitaliseringsprocesser i relation till arkiv och fotografier i olika arkivkontexter Dahlgren & Snickars (s. 7-30, 59-89); Wells (2) Tisdag 12/11 kl Studiebesök: Nordiska museets arkiv Det kulturhistoriska museet Nordiska, har samlat fotografier och andra bildtyper sedan 1870-talet. Vid besöket tittar vi särskilt på hur arkivet har samlat och ordnat bilder av människan med utgångspunkt i Sekulas artikel. Sekula Ons 13/11 kl Nätkonst - platser och praktiker Vendela Grundell Om konst som behandlar internet och utspelas, sprids och brukas där; om nätverket som medium och plattform för konst; om olika aktörer som formar nätkonstens platser och praktiker. Greene (3) Fre 15/11 kl Studiebesök: Bonniers konsthall m.fl Magdalena Holdar Det finns inte längre några givna platser där samtidskonsten håller till, lika lite som det finns givna ramar för hur den uttrycker sig. Vad ställer samtidskonsten för krav på oss som betraktare och på de rum som den intar? Vid besöket diskuterar vi olika platser för konst och hur konstinstitutionerna arbetar med samtidskonstens olika uttrycksformer. O'Doherty, Sheikh Grupp 1:11-13 Grupp 2: 14-16

7 47 Mån 18/11 kl Tryckta bilder Patrik Steorn Tryckta bilder från 1500 till idag. Exemplet modebild. Steorn, Wells (5); Benjamin Mån 18/ Den asymmetriska typografins födelse Marcus Gärde Om kompositionslärans tre viktigaste pelare; Hierarki, Rytm och Harmoni. Vikt kommer att läggas på den moderna typografin Gärde; Mondrian Tis 19/11 kl Vad är en publik? Om åskådare, massor och publiker ur ett historiskt perspektiv. Sturken & Cartwright (5, 6); Shaya Ons 20/11 kl Studiebesök: MOOD Mood har en tydlig visuell profil och har valt att visa samtidskonst i gallerian. Initiativet väcker många frågor: Hur skiljer sig en galleria som exponeringsplats för konst i förhållande till ett galleri? Vilken publik riktar sig den till och hur förhåller sig konsten till Moods övergripande koncept? 48 Tis 26/11 kl Tolkningar av rum och byggd miljö Fredrik Krohn Andersson En översikt av ett antal spår som har varit viktiga inom det konstvetenskapliga ämnets studier av rum och byggda miljöer och deras teoretiska och idéhistoriska grund. Hatt & Klonk (5, 6, 7, 10) Tis 26/ Tors 28/11 kl Graffiti - godartad eller svårartad Jacob Kimvall Vi utgår från den kulturskyddade muralmålningen "Crack is Wack" i New York och diskuterar föreställningar om graffiti både som konst och som nedsmutsning, eller klotter. Vi tittar också på Berlinmurens graffitikultur som en del av det kalla krigets visuella retorik. Bostaden som scen Maja Willén Vad exponeras i ett bostadsområde och för vem? Såväl stadsplanen, det planerade landskapet, offentlig konst som själva bostaden behandlas och den röda tråden är staden och bostaden som scen. Kimvall, Stewart Willén (s ), Lantz Fredag 29/11 kl Studiebesök: Arena Maja Willén Vad kan en arenakonstruktion göra med platsen där den byggs och vilka funktioner byggs in i själva arenan och området runt omkring? Med dessa frågor som utgångspunkt ska vi på plats studera och diskutera någon av Stockholms nyuppförda arenabyggnationer. 49 Skriftlig inlämningsuppgift Mån 2/12 Examinerande lärare: Mårten Snickare

8 BILDBRUK Titel/rubrik Föreläsare Abstract Kurslitteratur (kapitel/sidor) 49 Tis 3/12 kl Ons 4/12 kl Bildbruk Introduktion till momentet bildbruk. Om olika användningar och funktioner, om bilder som påverkar, undervisar, underhåller, bevisar, kartlägger, identifierar. Hur bilder har cirkulerat Porträtt: koder, funktioner och återbruk Sabrina Norlander Eliasson Föreläsningen diskuterar porträttets sociopolitiska och estetiska funktioner i historisk tid och genrens kris i och med fotografins genombrott. Vi lär oss vidare att identifiera citat från de historiska porträttkoderna i dagens reklambilder och film. Manghani (2, 6, 7) Wells (4) ; West (s , 43-69) Tors 5/12 kl Mån 9/12 kl Tis 10/ Seminarium: Porträtt Sabrina Norlander Eliasson I seminariet diskuterar vi hur politisk makt och social status kan läsas i ett porträtt och hur genuskonstruktioner kan skifta beroende på olika faktorer. Vi diskuterar vidare hur interpersonella relationer kan avläsas i porträttbilden och hur dessa relaterar till ovanstående. YouTube Pelle Snickars Föreläsning om YouTube som defaultsajt för video samt om dess mediehistoria. Därtill något om rörlig bild som information, en förändring som YouTube varit med om att skapa. Digitala bildbruk Om digitaliseringen effekter för spridningen och användningen av fotografi, om amatörer och professionella bildskapare och privat och offentlig. West (s , s , s ) Evans, Sturken & Cartwright (7): Snickars & Vonderau Wells ( 7); Manghani (s ) Fre 13/12 kl E339 huggen i sten Seminarium: www Under seminariet kommer ni att gruppvis undersöka några större bildsamlingar på nätet som Flickr, Library of Congress, Getty Images etc. Dahlgren & Snickars (s. 7-30, ); Manghani (s ) 51 Tis 17/12 kl Farliga eller danande bilder Om moralpanik och visuell pedagogik i det sena 1800-talets populärkultur. Hällgren 2013 (s.30-46) Tis 17/12 kl Reklamens bilder Om reklambildens historia och estetik och om hur reklambilder påverkar våra föreställningar och handlingar Wells (5); Gibbons (2, 3, 4)

9 Tors 19/12 kl Tis 7/1 kl Seminarium: Bildens retorik Under seminariet kommer vi att diskutera Roland Barthes klassiska text Bildens retorik. Landskapet som representation Catharina Nolin Om hur bilder av landskap som nationella symboler eller uttryck för det nationella har spridits i böcker, tidskrifter och andra reproduktioner. Barthes 1964 Andrews (1, 6, 7) Tors 9/1 kl Tis 14/1 kl Seminarium: Landskapets representationer och konstruktion av nationell identitet Medicinskt bildbruk och visuell kultur Fredrik Krohn Andersson Solveig Jülich Om bilder av landskap och det gestaltade landskapets funktion i konstruktionen av nationella och andra förställda identiteter. Vetenskapliga bilder, historiska perspektiv Häger Sturken & Cartwright (8), Manghani (7) Tors 16/1 kl 9-13 Seminarium: Bildbruk Alla bilder kan sägas ha en social biografi, det vill säga deras varande kan beskrivas som en process som består av flera faser; produktion, distribution, konsumtion, kassering och återanvändning. Manghani (6) Grupp 1: 9-11, Grupp 2: Skriftlig inlämningsuppgift Ons 15/1 Examinerande lärare: Anna Dahlgren Lärare: Magnus Bremmer Vendela Grundell Marcus Gärde Hans Hayden Malin Hedlin Hayden Magdalena Holdar Solveig Jülich Jacob Kimvall Charlotta Krispinsson Fredrik Krohn Andersson Catharina Nolin Sabrina Norlander Eliasson David Rynell Åhlén Mårten Snickare Pelle Snickars Patrik Steorn Maja Willén

10