KONSTVETENSKAP I: Visuell kommunikation, KV1390, VT2014

Transkript

1 1 BILD, HISTORIA, TOLKNING 4 Må 20/ Introduktion Anna Dahlgren, Alexandra Svensson Thorsman Tis 21/ Titel/rubrik Föreläsare Abstract Kurslitteratur (kapitel/sidor) Vad bilder är och hur de fungerar Hans Hayden Om olika former av bilder och bildbruk. Här introduceras ett antal olika typer av bilder, olika slags situationer där bilder uppträder och används, samt olika sätt att förstå och tolka bilder i relation till deras sammanhang. Manghani (Introduction), Sturken & Cartwright (Introduction) Sturken& Cartwright (1) Manghani (4) Tis 21/ Stil och period Jacob Kimvall Om konstvetenskapens historia, om begrepp som stil och period. Hatt &Klonk (3), Karlholm Tors 23/ Epokföreläsning: 1600-talet 5 Tis 28/ Tis 28/ Tors 30/ Mån 3/ Bildtolkningens historia En introduktion till olika metoder för bildtolkning från 1800-talet till idag. Bilder och tecken Anna Dahlgren Om bilder och tecken. Från semiotiska grundbegrepp till visuell retorik. Studiebesök: Samtidens visuella kultur Anna Dahlgren Vi samlas i Stockholms city för att gemensamt undersöka och diskutera visuella uttryck i stadsrummet som offentlig konst, gatukonst, reklam, information, skyltfönster eller en aktuell utställning. Fotografiska bilder Anna Dahlgren Från fotografins uppfinnande på 1800-talet till samtidens användning av fotografi på konstfältet. Om fotografiska begrepp och bruk av fotografi i olika fält från Eriksson (1,2) Hatt&Klonk (10), Manghani (1), Eriksson (7) Wells (1,2,6); Manghani (5) Tors 6/ Rum 509 Seminarium: Det ljusa rummet Anna Dahlgren Roland Barthes bok Det ljusa rummet är numera en klassiker. Under seminariet diskuterar vi boken samt två läsningar av den. Barthes 1980, Smith.

2 7 Mån10/ Genusperspektiv En introduktion till genusperspektiv på visuell kultur och visualitet. 2 Lindberg (s. 9-11, 53-87, Eriksson (3, 4) Mån 10/ Ons 12/ Postkoloniala perspektiv Seminarium: Stora män och starka kvinnor i konsthistorien Den västerländska kolonialismen har präglat både kolonisatörernas och de koloniserades livsvärldar. I föreläsningen undersöker vi hur europeiska konstnärer bidragit till att forma bilden av de utomeuropeiska Andra. Vi ser också exempel på hur konst kan fungera kritiskt, som ett motstånd mot koloniala strukturer. Utifrån två texter av Linda Nochlin respektive Abigail Solomon Godeau diskuterar vi på vilka könsstereotypa premisser som konstens historia har skrivits. Hatt&Klonk (11) Lindberg (s ), Solomon-Godeau Grupp 1: 9-11 Grupp 2: Tors 13/ Hörsal 4 Alumndagen Konstvetenskapliga institutionen 8 Må 17/ Seende och visualitet Om begreppet visualitet, det vill säga frågan om vem som ser vad, hur och när liksom hur det är något som bör förstås i förhållande till historiska, materiella och diskursiva förändringar. Sturken&Cartwright (3) Manghani (s ) Må 17/ Konst, kontext, tolkning Hans Hayden Ingenting kan någonsin förstås isolerat, utanför ett sammanhang. Konstbilder(liksom alla bilder) befinner sig alltid i en kommunikativ situation som är historiskt betingad. Här diskuteras sätt att förstå konstbilder i relation till olika typer av kontexter historiska och/eller samtida. Sturken & Cartwright (4) Eriksson (6) Ons 19/ Seminarium: Att tolka bilder Utifrån valda bildexempel ska du göra en bildtolkning utifrån valfri analytisk ingång från delkursen. Skriftlig inlämningsuppgift mån 24/2 kl Examinarande lärare: AnnaMaria Hällgren

3 3 EXPONERINGSFORMER 9 Mån 24/ Exponeringsformer Introduktion till olika exponerings-former, med tyngdpunkt på 1800-talets världsutställningar, samt hur de kan studeras. Mitchell (1989) Mån 24/ Epokföreläsning: 1700-talet Sonya Petersson Tis 25/ FLYTTAD Det offentliga konstmuseet och dess historia Charlotta Krispinsson Om museirummets betydelse för exponeringen av konstverk. Samling och kanon. McClellan (s ) Tis 25/ B4 Information om fortsättningskurser i Konstvetenskap Stina Hagelqvist, Alexandra Svensson Thorsman Tors 27/ Studiebesök: Magasin 3 Sara Callahan Vilka krav ställer samtidskonsten på de rum där den visas och på oss som betraktare? Hur påverkar utställningrummet verket och vice versa? Vid studiebesöket diskuterar vi hur konstinstitutionerna arbetar med samtidskonstens olika uttrycksformer, samt eventuella konventioner och utmaningar som finns i relation till hur samtidskonsten visas. Exakt plats för studiebesöket meddelas vid kursstart. Sheikh Grupp 1:11-13 Grupp 2: Fre 28/ Rum Må 3/ Seminarium: I den vita kuben Sara Callahan Brian O Doherty s Inside the White Cube har diskuterats livligt sedan texterna först publicerades i tidskriften Art Forum i mitten av 1970-talet. Vi läser texten och diskuterar tillsammans dess huvudteman och frågeställningar. I bildarkivet Anna Dahlgren Om arkivet som begrepp och fysisk plats. Särskilt fokus på digitaliseringsprocesser i relation till arkiv och fotografier i olika arkivkontexter O'Doherty Dahlgren & Snickars (7-30); Wells (2)

4 10 Tis 4/ Sal E339 Seminarium: digitala arkiv Anna Dahlgren Under seminariet kommer ni att gruppvis undersöka några större bildsamlingar på nätet som Flickr, Library of Congress, Alamy etc. 4 Dahlgren & Snickars (s. 7-30, ); Manghani (s ) Grupp 1:13-15 Grupp 2: Tors 6/ Museerna och kolonialismen Museet är ett europeiskt fenomen med rötter i 1500-talet och det hänger på flera sätt samman med kolonialismen. På de europeiska museerna har föremål från kolonier och andra avlägsna platser ställts ut. Där har berättelser konstruerats om världen och Europas roll i den. Clifford, Hatt &Klonk (11) Fre 7/3 kl Studiebesök: Etnografiska På Etnografiska museet finns mängder av fascinerande föremål från andra kultursfärer än den västerländska. Under studiebesöket undersöker vi hur dessa föremål presenteras och vilka berättelser de bidrar till att förmedla. Grupp 1:11-13 Grupp 2: Mån 10/ Digitala bildbruk Anna Dahlgren Om digitaliseringen effekter för spridningen och användningen av fotografi, om amatörer och professionella bildskapare och privat och offentlig. Wells ( 7); Manghani (s ) Mån 10/ Det offentliga konstmuseet och dess historia Charlotta Krispinsson Om museirummets betydelse för exponeringen av konstverk. Samling och kanon. McClellan (s ) Tis 11/ Tors 13/ E347 Nätkonst - platser och praktiker Vendela Grundell Om konst som behandlar internet och utspelas, sprids och brukas där; om nätverket som medium och plattform för konst; om olika aktörer som formar nätkonstens platser och praktiker. Seminarium: nätkonst Vendela Grundell Nätkonstens komponenter och funktioner analyseras utifrån olika online-exempel och diskuteras i relation till konstnär, betraktare och nätverk. Greene (1, 3) Greene (1, 3) Grupp 1: 9-11 Grupp 2: Mån 17/ Den asymmetriska typografins födelse Marcus Gärde Om kompositionslärans tre viktigaste pelare; Hierarki, Rytm och Harmoni. Vikt kommer att läggas på den moderna typografin Gärde; Mondrian

5 12 Tis 18/ Tors 20/ Rum 509 Design Christina Zetterlund Under föreläsningen diskuterar vi utifrån historiska och samtida exempel hur konsthantverk och design alltid finns i ett sammanhang som påverkar hur något kan förstås och av vem. Hur konsthantverk och design har och fortfarande bidrar till att skapa och bekräfta grupper och normer. Workshop: grafisk design Marcus Gärde Workshop om hur man skapar grunderna för en bokform med utgångspunkt i måndagens föreläsning. Loos, Zetterlund Gärde 5 13 Mån 24/ Vad är en publik? Anna Maria Hällgren Om åskådare, massor och publiker ur ett historiskt perspektiv. Shaya, Sturken&Cartwright (2) Mån 24/ Rum 509 Bostaden som scen Maja Willén Vad exponeras i ett bostadsområde och för vem? Såväl stadsplanen, det planerade landskapet, offentlig konst som själva bostaden behandlas och den röda tråden är staden och bostaden som scen. Tis 25/ Studiebesök: Arena Maja Willén Vad kan en arenakonstruktion göra med platsen där den byggs och vilka funktioner byggs in i själva arenan och området runt omkring? Med dessa frågor som utgångspunkt ska vi på plats studera och diskutera någon av Stockholms nyuppförda arenabyggnationer. Lantz, Willén Mattsson Ons 26/ Studiebesök: Gallerior och varuhus Under senare decennier har såväl gallerian som varuhuset blivit en exponeringsform för betydligt mer än bara varor. Under exkursionen till Gallerian, NK och Mood studerar vi hur olika publiker tilltalas, däribland det förhållandevis nya fenomenet att låta gallerior bli en exponeringsplats för konst Björk Tors 27/ Rum 509 Seminarium: Exponeringsformer Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt och förberett en kortare presentation (5-7 min) om ett valt exempel och dess exponeringsform/er. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. 14 Skriftlig inlämningsuppgift Mån 31/3 kl Examinerande lärare:

6 6 INTERMEDIALITET 14 Mån 31/ Tis 1/ Intermedialitet Genom ett intermedialt perspektiv studeras hur olika medier utvecklats i samspel med varandra, liksom hur de inte sällan förhöjer varandra och interagerar med åskådaren. Samtiden och Barocken De senaste decennierna har barockens estetik fått förnyad aktualitet. Kritiker och teoretiker har funnit paralleller mellan samtiden och barocken i viljan att överskrida gränser mellan konstarter och medier, mellan verklighet och illusion, mellan konstverk och betraktare. Sturken&Cartwright (9), 1897 (inledningen, s. 7-43) Snickare Fre 4/ Exkursion till Drottningholm och en aktuell utställning På förmiddagen studerar vi barockens gränsöverskridande estetik på Drottningholms slott. På eftermiddagen sök-er vi upp exempel på gränsöverskridande och intermedialitet i samtidskonsten. Hela gruppen 15 Mån 7/ Från pastisch till intertextualitet Anna Dahlgren Om pastisch, original, kopia med exempel från antiken till samtiden. Om begrepp som bildlån, appropriering, re-presentation, intertextualitet samt om upphovsrätt i relation till konstfältet Cavalli Björkman, Bjurström Tors 10/ Studiebesök: Konstakademien Anna Dahlgren Vi besöker Konstakademien som har en stor samling av kopior och elevstudier, skulptur och bild. Hela gruppen Fre 11/ Sal Må 14/ Tis 15/ Seminarium: Bild och avbild Anna Dahlgren Vi diskuterar och jämför två klassiska texter om relationerna mellan bild och avbildat. Ord och bild Magnus Bremmer Om gränslinjer och kontaktytor mellan det visuella och verbala, från antiken till samtidskonsten. Mediekulturer Medier står vanligen i ett aktivt utbyte med andra medier och bildar tillsammans mediekulturer. Hur kan sådana mediekulturer analyseras? Under föreläsningen berörs frågan om hur visuella medier har använts för att skapa, upprätthålla och bevara föreställningar och övertygelser men också har använts för att kritisera och stjälpa desamma. Crimp, Platon Grupp 1: Grupp 2: Manghani (3) Hällgren 2011 (s ). Eriksson (7)

7 16 Ons 16/ Textseminarium: Visuella medier Under detta seminarium diskuterar vi utifrån ett antal bildexempel frågor om intermedialitet och mediekulturer, samt diskuterar texten There are no Visual Media. Mitchell (1989) 7 17 Tis 22/ Konstförmedling i film och tv David Rynell Åhlén Om medieringar av bildkonst i film och television. Föreläsningen behandlar några perspektiv på audiovisuell konstförmedling under 1900-talet, utifrån svenska och internationella exempel. Hur har konstförmedling i ljud och bild utformats vid olika tidpunkter, och hur har den förhållit sig till andra typer av konstförmedling? Hur har sådana förmedlingspraktiker i sin tur påverkat sätt att se på konst? Sturken & Cartwright(5), Berger (1) Tis 22/ Epokföreläsning: 1900-talet Hans Hayden Tors 24/ Grupp 1: D271 Grupp 2: E379 Textseminarium: Konstverket i reproduktionsåldern David Rynell Åhlén Vi läser och diskuterar Walter Benjamins klassiska essä Konstverket i reproduktionsåldern (1936) samt ett utdrag från John Bergers Ways of Seeing (1972). Benjamin, Berger (1) 18 Må 28/ Video som konst: att skapa en konstform Malin Hedlin Hayden Portapakkameran(1965) brukar anges som början på en ny konstform: videokonst. Men det räcker inte med en kamera, utan ett omförhandlat konstbegrepp, relationer till annan tidigare konst samt skillnader till video som inte är konst är nödvändiga att diskutera och forma en berättelse kring. Belting, London, Sturken (1990) Tis 29/ Seminarium: Att tillämpa ett intermedialt perspektiv på konst och visuell kultur Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt det kan exempelvis handla om reklam, konst eller en utställning och förberett en kortare presentation (5-7 min) där det framgår på vilket sätt studieobjektet i fråga är ett exempel på intermedialitet. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. Grupp 1:9-11Grupp 2: Skriftlig inlämningsuppgift mån 5/5 kl Examinerande lärare:

8 8 BILDBRUK 19 Mån 5/ Tis 6/ E339 Graffiti Jacob Kimvall Vi utgår från den kulturskyddade muralmålningen "Crack is Wack" i New York och diskuterar föreställningar om graffiti både som konst och som nedsmutsning, eller klotter. Vi tittar också på Berlinmurensgraffitikultur som en del av det kalla krigets visuella retorik. Seminarium: Internet som exponeringsplats och arkiv för gatukonst Jacob Kimvall Gatukonstestetiken bygger på förgänglighet. Att måla i det offentliga rummet utförs med en medvetenhet om att resultatet ofta kommer att försvinna i graffiti-borttagningsprogram, genom vandalisering eller målas över av andra gatukonstnärer. Men sedan andra halvan av 1990-talet har internet fungerat som exponeringsplats och arkiv, och vi försöker hitta platser och bilder samt se hur bilderna exponeras och presenteras. Kimvall, Stewart Greene (introduction) Grupp 1: 9-11 Grupp 2: Tors 8/ Farliga eller danande bilder Om moralpanik och visuell pedagogik i det sena 1800-talets populärkultur. Hällgren 2013 (s.30-46) Tors 8/ Bildbruk Anna Dahlgren Introduktion till momentet bildbruk. Om olika användningar och funktioner, om bilder som påverkar, undervisar, underhåller, bevisar, kartlägger, identifierar. Manghani (2, 6, 7) 20 Mån 12/ Epokföreläsning: 1800-talet Sonya Petersson Wells (4) ; West (s , 43-69) Ons 14/ Porträtt: koder, funktioner och återbruk Sabrina Norlander Eliasson Föreläsningen diskuterar porträttets sociopolitiska och estetiska funktioner i historisk tid och genrens kris i och med fotografins genombrott. Vi lär oss vidare att identifiera citat från de historiska porträttkoderna i dagens reklambilder och film.

9 20 Fre 16/ Seminarium: Porträtt Sabrina Norlander Eliasson I seminariet diskuterar vi hur politisk makt och social status kan läsas i ett porträtt och hur genuskonstruktioner kan skifta beroende på olika faktorer. Vi diskuterar vidare hur interpersonella relationer kan avläsas i porträttbilden och hur dessa relaterar till ovanstående. 9 West (s , s , s ) Grupp 1: Grupp 2: Tis 20/ Landskapet som representation Karolina Uggla Om bilder av landskap och natur och det gestaltande landskapets funktion. Andrews (1,6,7) Tors 22/ Seminarium: Landskapsbild och nationell identitet Karolina Uggla Om bilder av landskap och det gestaltade landskapets funktion i konstruktionen av nationella och andra förställda identiteter. Jäger Grupp 1: Grupp 2: Tis 27/ Vetenskapliga bilder Eva Åhrén Vetenskapliga undersökningar präglas av visualitet och användningen av tekniker för visualiering och mediering. Föreläsningen behandlar visuell kommunikation i vetenskapsoch medicinhistorien, bilders och visualiseringsteknikers roll för utvecklingen av ny kunskap, samt visuella mediers didaktiska användning i utbildning och populärvetenskap. Sturken&Cartwright (8), Manghani (7) Ons 28/ Textseminarium: Visuell kommunikation inom naturvetenskap och medicin Eva Åhrén Vid seminariet fördjupar vi förståelsen av dessa frågor genom att diskutera artiklar av Martin Kemp och Bruno Latour. Kemp Grupp 1: Grupp 2: Må 2/ Reklamens bilder Anna Dahlgren Om reklambildens historia och estetik och om hur reklambilder påverkar våra föreställningar och handlingar Wells (5); Gibbons (2, 3, 4); Barthes 1964 Mån 2/ :30 Muntlig utvärdering Alexandra Svensson Thorsman Vi har tillsammans en utvärdering av hela kursen med utgångspunkt i tidigare skriftliga utvärderingar. Tis 3/ Seminarium: Bildbruk Anna Dahlgren Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt och förberett en kortare presentation (5-7 min) med utgångspunk i inlämningsuppgiften. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. Skriftlig inlämningsuppgift fre 6/6 kl Examinerande lärare: Anna Dahlgren

10 10 Lärare: Magnus Bremmer Sara Callahan Anna Dahlgren Vendela Grundell Marcus Gärde Hans Hayden Malin Hedlin Hayden Jacob Kimvall Charlotta Krispinsson Sabrina Norlander Eliasson Sonya Petersson David Rynell Åhlén Maja Willén Christina Zetterlund Karolina Uggla Eva Åhrén