KONSTVETENSKAP I: Visuella studier, KV1420, HT2015 [senast uppdaterad ]

Transkript

1 1 BILD, HISTORIA, TOLKNING Titel/rubrik Föreläsare Abstract Kurslitteratur (kapitel/sidor) 36 Tis 1/ Introduktion, Victoria Rosander Kursintroduktion. Tis 1/ Visuella studier: Analysera, historisera, granska Delkursens första föreläsning syftar både till att ge en introduktion till kursen och, mer specifikt, till den första delkursen, Bild, historia tolkning. Manghani (Introduction) Sturken & Cartwright s Tors 3/9 Grupp 1: kl Grupp 2: kl Studiebesök: Samtidens visuella kultur Jacob Kimvall Vi samlas i Stockholms city för att gemensamt undersöka och diskutera visuella uttryck i stadsrummet som offentlig konst, gatukonst, reklam, information, skyltfönster eller en aktuell utställning. Fre 4/ Tis 8/ Hur fungerar bilder? Hans Hayden Under föreläsningen introduceras ett antal olika typer av bilder, olika slags situationer där bilder uppträder och används, samt olika sätt att förstå och tolka bilder i relation till deras sammanhang. Bildtolkningens historia Jacob Kimvall En introduktion till olika metoder för bildtolkning från 1800-talet till idag. Manghani (4) Eriksson

2 2 Tis 8/ Ons 9/ Bilder och tecken Karolina Uggla Om bilder och tecken. Från semiotiska grundbegrepp till visuell retorik. Postkoloniala perspektiv Den västerländska kolonialismen har präglat både kolonisatörernas och de koloniserades livsvärldar. I föreläsningen undersöker vi hur europeiska konstnärer bidragit till att forma bilden av de utomeuropeiska Andra. Vi ser också exempel på hur konst kan fungera kritiskt, som ett motstånd mot koloniala strukturer. Manghani (1) Sturken & Cartwright, s Hatt & Klonk 38 Tis 15/ Genusperspektiv Charlotta Krispinsson En introduktion till genusperspektiv på visuell kultur. Lundahl Tis 15/ Konsthistorier Den berättelse om konstens historia som förmedlas i översiktsverk, på konstmuseer och på universitetens grundkurser är väldigt effektiv men också väldigt begränsad. Med utgångspunkt i Elkins diskuterar vi hur den etablerade berättelsen är konstruerad, vilka begränsningar och uteslutningar den jobbar med och vilka alternativ som vore möjliga. Elkins Tors 17/9 Seminarium: Genus- och queerteori Charlotta Krispinsson Utifrån tre olika texter diskuterar vi på vilka könsstereotypa och heteronormativa premisser som konstens historia har skrivits och traderats inom museala sammanhang. Nochlin, Steorn, Guerilla Girls

3 3 39 Mån 21/ Fotografiska bilder Niclas Östlind Från fotografins uppfinnande på Manghani (5) 1800-talet till samtidens användning av fotografi på konstfältet. Om fotografiska begrepp och bruk av fotografi i olika fält från 1800 till idag. Sturken & Cartwright, Ej obligatorisk litteratur: För en introducerande översikt, se även Steve Edwards, Fotografi: En introduktion (Stockholm 2007) Ons 23/9 Rum 144 Tors 24/ Tis 29/9 Rum 144 Seminarium: Det ljusa rummet Magnus Bremmer Roland Barthes bok Det ljusa rummet är numera en klassiker. Under seminariet diskuterar vi boken samt en tolkning av den. Seende och visualitet Tanja Schult Om begreppet visualitet, det vill säga frågan om vem som ser vad, hur och när liksom hur det är något som bör förstås i förhållande till historiska, materiella och diskursiva förändringar. Seminarium: Att tolka bilder Inför seminariet ska varje grupp ha valt en bild och förberett en kortare presentation utifrån valfri analytisk ingång från delkursen. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. Skriftlig inlämningsuppgift onsdag 30/ Barthes, Smith. Manghani (s ) Examinerande lärare:

4 4 EXPONERINGSFORMER 40 Tors 1/ Exponeringsformer Delkursens första föreläsning syftar till att ge en introduktion till olika exponeringsformer. Whitehead Tors 1/ Det offentliga konstmuseet och dess historia Charlotta Krispinsson Om museirummets betydelse för exponeringen av konstverk. Samling och kanon. McClellan 41 Tis 6/10 Onsdag 7/10 Grupp 1: Grupp 2: 15:15-17 Tors 8/10 Grupp 1: Seminarium: I den vita kuben Tanja Schult Brian O Doherty s Inside the White Cube har diskuterats livligt sedan texterna först publicerades i tidskriften Artforum i mitten av 1970-talet. Vi läser texten och diskuterar tillsammans dess huvudteman och frågeställningar. Seminarium: Digitala bildbruk 1 Vendela Grundell Om digitaliseringen effekter för spridningen och användningen av fotografi, om amatörer och professionella bildskapare och om förhållandet mellan det privata och offentliga. Studiebesök: Magasin 3 Tanja Schult Vilka krav ställer samtidskonsten på de rum där den visas och på oss som betraktare? Hur påverkar utställningsrummet verket och vice O'Doherty, Sheikh Bate O'Doherty

5 5 Grupp 2: 14:30-16:30 Fre 9/10 42 Mån 12/ Tis 13/10 E347 Tors 15/ versa? Vid studiebesöket diskuterar vi hur konstinstitutionerna arbetar med samtidskonstens olika uttrycksformer, samt eventuella konventioner och utmaningar som finns i relation till hur samtidskonsten visas. Seminarium: Digitala bildbruk 2 Vendela Grundell Vi arbetar med bilder/bildmiljöer som relaterar till teman, begrepp och problem kring digitala bildbruk. Nätkonst - platser och praktiker Vendela Grundell Om konst som behandlar internet och utspelas, sprids och brukas där; om nätverket som medium och plattform för konst; om olika aktörer som formar nätkonstens platser och praktiker. Seminarium: Nätkonst Vendela Grundell Nätkonstens komponenter och funktioner analyseras utifrån olika online-exempel och diskuteras i relation till konstnär, betraktare och nätverk. Museerna och kolonialismen Museet är ett europeiskt fenomen med rötter i 1500-talet och det hänger på flera sätt samman med kolonialismen. På de europeiska museerna har föremål från kolonier och andra avlägsna platser ställts ut. Där har berättelser konstruerats om världen och Europas roll i den. Bate Greene Greene Clifford, Hatt & Klonk

6 6 Fre 16/10 Grupp 1: Grupp 2: Studiebesök: Etnografiska På Etnografiska museet finns mängder av föremål från andra kultursfärer än den västerländska. Under studiebesöket undersöker vi hur dessa föremål presenteras och vilka berättelser de bidrar till att förmedla. 43 Mån 19/ Bilder som inte borde finnas? Tanja Schult Få historiska skeenden har gett upphov till en så pass omdiskuterad bildproduktion som Förintelsen. Vad är det som är problematiskt med dessa bilder? Vilka etiska eller estetiska krav ställs på bildproduktionen? Hur har föreställningarna kring dessa bilder förändrats över tid? Kingesepp & Schult Mån 19/10 Grupp 1: Grupp 2: Studiebesök: Raoul Wallenbergs torg Tanja Schult Vi träffas vid Kirsten Ortweds minnesmärke över Raoul Wallenberg vid Nybroviken. Intill finns fler verk om Wallenberg och Förintelsen. Vi diskuterar olika strategier att förmedla historiska skeenden genom den ofta dödförklarade genren monument, dess utsatthet i det offentliga rummet och vilka publiker som kan nås genom olika uttryckssätt. Schult Tis 20/ Maja Willén

7 7 Ons 21/ Vad är en publik? Tanja Schult Hur har publiker ur ett historiskt perspektiv tilltalats och formats? Hur kan åskådare och betraktare själva skapa mening kring vad de tar del av? Sturken & Cartwright (49-56, 75-89) Tors 22/ Epokföreläsning:1800-talet Catharina Nolin Fre 23/ Grupp 1: 9-11 Grupp 2: Seminarium: Exponeringsformer Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt och förberett en kortare presentation (5 min) om ett valt exempel och dess exponeringsform/er. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. 44 Skriftlig inlämningsuppgift fredag 30/10 kl Examinerande lärare:

8 8 INTERMEDIALITET 45 Mån 2/ Tis 3/ Ons 4/ Intermedialitet Jacob Kimvall Genom ett intermedialt perspektiv studeras hur olika medier utvecklats i samspel med varandra, liksom hur de inte sällan förhöjer varandra och interagerar med åskådaren. Konst och pressbild Magdalena Holdar Hur och med vilka konsekvenser cirkulerar nyhetsrapporteringens bilder i olika medier? Vad händer när nyhetsbilder blir till konst? Om pressbild och konst inom ramen för ett utvecklat medielandskap. Migrering mellan medier: Mellan konst och politik Magdalena Holdar Konstens historia är full av olika slags förflyttningar, migreringar och transkriberingar, av både motiv och mellan medier och modaliteter. Ibland skapar dessa migreringar oväntade politiska spänningar: konsten slår till en nerv som blottlägger dolda samhälleliga strukturer. Litteraturen fördjupar sig i ett exempel från 1960-talets Japan, men föreläsningen avser visa hur dessa effekter kan uppstå i vilket politiskt system som helst. Sturken & Cartwright (6) Dahlberg, Snickars Andén-Papadopoulus Marotti Ons 4/ Epokföreläsning: 1900-talet Fredrik Krohn Andersson

9 9 46 Mån 9/ Video som konst: att skapa en konstform Malin Hedlin Hayden Portapakkameran(1965) brukar anges som början på en ny konstform: videokonst. Men det räcker inte med en kamera, utan ett omförhandlat konstbegrepp, relationer till annan tidigare konst samt skillnader till video som inte är konst är nödvändiga att diskutera och forma en berättelse kring. Belting, London, Sturken (1990) Tis 10/ Den rörliga bildens historia: Från tidig film till YouTube Doron Galili Föreläsning om den rörliga bildens historia från tidig film och tidig television till dagens medieanvändning, samt om hur rörliga bilder kan användas som arkiv och för historieskrivning Gaudreault, Uricchio Tors 12/11 Grupp 1: 9-11 Grupp 2: Tis 17/11 Seminarium: Bild och avbild Sara Callahan Vi diskuterar och jämför två klassiska texter om relationerna mellan bild och avbildat. Studiebesök: Konstakademien Karolina Uggla Vi besöker Konstakademien som har en stor samling av kopior och elevstudier, skulptur och bild Crimp, Platon Ons 18/ Samtiden och Barocken De senaste decennierna har barockens estetik fått förnyad aktualitet. Kritiker och teoretiker har funnit paralleller mellan samtiden och barocken i viljan att överskrida gränser mellan Snickare

10 10 konstarter och medier, mellan verklighet och illusion, mellan konstverk och betraktare. Fre 20/11 OBS! Helklass Exkursion till Drottningholm och en aktuell utställning På förmiddagen studerar vi barockens gränsöverskridande estetik på Drottningholms slott. På eftermiddagen söker vi upp exempel på gränsöverskridande och intermedialitet i samtidskonsten. Snickare 48 Tis 24/ Mellan populärkultur och konstbild Karolina Uggla Om termer som reproduktion, kopia och original i postmodernismens visuella lanskap. Sturken & Cartwright, s , (8) Ons 25/ Rum och byggd miljö som medium Fredrik Krohn Andersson En översikt av ett antal spår som har varit viktiga inom det konstvetenskapliga ämnets studier av rum och byggda miljöer och deras teoretiska och idéhistoriska grund. Rodell Tors 26/11 Seminarium: Visuella medier Sara Callahan Under seminariet diskuterar vi utifrån ett antal bildexempel frågor om intermedialitet och mediekulturer, samt diskuterar texten There are no Visual Media. Mitchell Fre 27/11 Seminarium: Arkitektur som iscensättning Fredrik Krohn Andersson I seminariet diskuterar vi aspekter av arkitektur utifrån Katarina Bonneviers avhandling "Behind Straight Curtains: Towards a Queer Feminist Theory of Architecture" med fokus på transformeringen av författaren Selma Lagerlöfs hem Mårbacka. Bonnevier

11 11 49 Mån 30/11 Seminarium: Att tillämpa ett intermedialt perspektiv på konst och visuell kultur Jacob Kimvall Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt och förberett en kortare presentation (5 min) där det framgår på vilket sätt studieobjektet i fråga är ett exempel på intermedialitet. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. Skriftlig inlämningsuppgift ons 2/12 kl Examinerande lärare: Jacob Kimvall

12 12 BILDBRUK 49 Tors 3/ Tors 3/ Bildbruk Graffiti Sonya Petersson Jacob Kimvall Föreläsningen introducerar delkursens tema bildbruk och går igenom hur bildmaterial kan analyseras som en bildekologi. Dessutom studeras massmediala bilder från 1700-talet till idag som exempel på ekologiska kretslopp. Föreläsningen knyter an till examinationsuppgiften på delkursen och det examinationsförberedande seminariet. Manghani (2) Kimvall, Stewart Vi utgår från den kulturskyddade muralmålningen "Crack is Wack" i New York och diskuterar föreställningar om graffiti både som konst och som nedsmutsning, eller klotter. Vi tittar också på Berlinmurensgraffitikultur som en del av det kalla krigets visuella retorik. Fre 4/ Humor och propaganda Elisa Rossholm Om humor som visuellt uttrycksmedel genom olika tider. Vi kommer att prata om vad humor är och vad humor gör, i skämtbild, i konst och inte minst som propaganda. Sherry, Cohen

13 13 50 Mån 7/ , Porträtt: Koder, funktioner och återbruk Sabrina Norlander Eliasson Föreläsningen diskuterar porträttets sociopolitiska och estetiska funktioner i historisk tid och genrens kris i och med fotografins genombrott. Vi lär oss vidare att identifiera citat från de historiska porträttkoderna i dagens reklambilder och film. West (1, 2) Ons 9/12 51 Tis 15/ Seminarium: Porträtt Sabrina Norlander Eliasson I seminariet diskuterar vi hur politisk makt och social status kan läsas i ett porträtt och hur genuskonstruktioner kan skifta beroende på olika faktorer. Vi diskuterar vidare hur interpersonella relationer kan avläsas i porträttbilden och hur dessa relaterar till ovanstående. Reklam Sonya Petersson Föreläsningens tonvikt ligger på det ömsesidigt parasitära eller gränsöverskridande förhållandet mellan reklam och konstnärligt definierade bilder. Vi studerar exempel på reklamens bruk av konst och omvänt konstens bruk av reklam. Dessutom problematiseras gränsöverskridande som fenomen. Vad innebär det egentligen att peka ut en bildgenre som gränsöverskridande? West (3, 4, 5, 6) Sturken&Cartwright (7) Ons 16/ Visuell kommunikation inom naturvetenskap och medicin Eva Åhrén Vetenskapliga undersökningar präglas av visualitet och användningen av tekniker för visualiering och mediering. Föreläsningen behandlar visuell kommunikation i vetenskaps- och Sturken&Cartwright (9)

14 14 medicinhistorien, bilders och visualiseringsteknikers roll för utvecklingen av ny kunskap, samt visuella mediers didaktiska användning i utbildning och populärvetenskap. Tors 17/12 Studiebesök: Hagströmerbiblioteket Eva Åhrén Under studiebesöket på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet diskuterar vi visuell kommunikation inom naturvetenskap och medicin med utgångspunkt i bibliotekets bildsamling och artikeln av Martin Kemp. Kemp 1 Tors 7/ Kartan och landskapet Karolina Uggla Föreläsningen behandlar olika exempel på bruk av landskapsrepresentationer, såsom landskapsmåleri och landskapsfotografi. Wood & Fels Fre 8/1 Seminarium: Kartan som teckensystem Karolina Uggla Vi diskuterar Wood & Fels text Designs on Signs och gör en övning vi analyserar kartor utifrån begrepp som används i texten. Wood & Fels 2 Må 11/1 Tis 12/1 Seminarium: Konstens värde Sonya Petersson Vi diskuterar utifrån en text av Bourdieu hur konstens värde produceras på kulturella fält. Närmare anvisningar publiceras på Mondo. Seminarium: Bildbruk Sonya Petersson Inför seminariet skall ni utifrån ett individuellt valt exempel och kurslitteraturen förbereda en Bourdieu

15 15 diskussion om bildekologi. Närmare anvisningar publiceras på Mondo. Skriftlig inlämningsuppgift fre 15/1 kl Examinerande lärare: Sonya Petersson Lärare: Magnus Bremmer Sara Callahan Doron Galili Vendela Grundell Hans Hayden Malin Hedlin Hayden Magdalena Holdar Jacob Kimvall Charlotta Krispinsson Fredrik Krohn Andersson Catharina Nolin Sabrina Norlander Eliasson Sonya Petersson Elisa Rossholm Tanja Schult Karolina Uggla Willén Maja Eva Åhrén Niclas Östlind