Dokumentet är enbart arbetsdokument för miljömålskoordinatörerna och inte för publicering.

Transkript

1 1(55) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 God bebyggd miljö Dokumentet är enbart arbetsdokument för miljömålskoordinatörerna och inte för publicering. Dokumentet innehåller snabbt sammanfogade regionala uppföljningstexter om miljökvalitetsmålen från samtliga länsstyrelser inskickade till Naturvårdsverket per den 2 december De är inte redigerade och är därför lite spretiga i redovisningarna. Markeringar i fet och kursiverad stil är inte alltid rätt. Redovisningarna kommer att publiceras på miljömål.se den 17 december En kompletterande matris över alla bedömningar av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen i länen tillsammans med en bedömning av trenden i miljön och för förutsättningarna finns presenteras på arbetswebben. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(55) Innehåll Blekinge... 3 Dalarna... 5 Gotland... 8 Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland... 53

3 NATURVÅRDSVERKET 3(55) Blekinge Nej, Neutral pil Resultat Hållbar bebyggelsestruktur Länet är landets femte mest tätbefolkade län med 52 invånare per km2. Befolkningen har minskat något mer än tidigare under 2012, med 664 personer till invånare. Cirka 75 procent av invånarna bor i tätort. Städer och tätorter vid södra kusten växer medan mindre orter minskar, framför allt i norr. I stort råder balans på bostadsmarknaden. Två kommuner har dock brist på bostäder i centralorten och en kommun har överskott. Hållbar samhällsplanering Kommunernas översiktsplaner är antagna under perioden Två kommuner har pekat ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge och två håller på att ta fram en sådan plan. Under januari-november 2013 har 22 detaljplaner antagits. Planerna avser oftast bostäder men även verksamheter och 80 procent avser förtätning eller utveckling i kustområdet. Samtliga kommuner har arkitektkompetens. Infrastruktur, kommunikationer och kollektivtrafik Två kommuner har åtgärdsstrategier avseende mer miljöanpassade transporter och två har tagit fram trafikstrategier för delar av kommunen. Utbyggnad av infrastruktur har gjorts eller pågår bland annat utbyggnad av väg E22, upprustning av Kust- till kustbanan och Verköbanan samt nytt mötesspår på Blekinge kustbana. Cirka 75 procent av länets invånare bor inom 500 m från en kollektivtrafiklinje (2010). Natur och grönområden Tre kommuner har planeringsunderlag för grönstruktur. I Karlskrona och Karlshamn, länets två största orter, saknar 30 respektive 12 procent av befolkningen tillgång till grönområde inom 300 m från bostaden. Kulturvärden En kommun har planeringsunderlag gällande kulturmiljö och två kommuner har ett kulturmiljöprogram för delar av kommunen. En kommun anger att de har antikvarisk kompetens genom avtal, övriga saknar sådan kompetens. Länet har 85 byggnadsminnen. Fyra av länets fem kommuner har skyddat byggnader genom rivningsförbud i detaljplan, vilket är en nedgång mot tidigare år. Länsstyrelsen har påbörjat en översyn av länets riksintresseområden för kulturmiljö. Hälsa och säkerhet Det finns inte någon samlad bild av hur många människor som utsätts för trafikbullernivåer som överskrider riktvärden. Barn störs av höga ljudnivåer i skola och förskola, en kartläggning inom detta område behöver genomföras. I inomhusmiljön kan bland annat fukt, mögel och radon orsaka hälsoproblem. Det är viktigt att fler radonmätningar genomförs och att förhöjda halter åtgärdas.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(55) Hushållning med energi Tre kommuner har planeringsunderlag för energi och arbete pågår i en. Den femte kommunen har utvecklat en strategi för energieffektivisering som en del av en mer övergripande kommunal klimat- och energistrategi. Trenden för energianvändningen i Blekinge över åren har varierat men totalt sett ökat med 5 procent. Sektorn för industri och byggverksamhet står för nära hälften medan transporter och hushåll står för 20 procent var. För att nå energi- och klimatmålen behövs energieffektivisering och övergång till förnybara energislag. I Blekinge har forumet Klimatsamverkan Blekinge bildats för att vara en drivkraft i arbetet. Under åren har ett omfattande arbete pågått med att ta fram en klimat- och energistrategi för Blekinge med bred förankring. Avfall Hushållen i Blekinge lämnar mycket till återvinning, siffrorna är högre än riksgenomsnittet för alla fraktioner. Insamlingen underlättas av att Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner har insamling av många fraktioner vid den enskildes bostad. Analys och bedömning Befolknings- och bebyggelsekoncentrationen i söder bidrar till mångfald men medför även hälsorisker och markanvändningskonflikter. Tillgänglighet till service minskar, särskilt på landsbygden. Hållbar bebyggelsestruktur och samhälls-planering Befolknings- och bebyggelsekoncentrationen i söder bidrar till mångfald och ger underlag för service med mera. Expansionen medför ökade anspråk på bevarandeintressen vilket orsakar markanvändningskonflikter. Detta ökar behovet av bra planeringsunderlag. I de norra delarna av länet råder andra utmaningar när det gäller underlag för service etcetera. Kommunerna har aktuella översiktsplaner. Detaljplanering och bostadsbyggande har minskat under Fler lägenheter i flerbostadshus behövs. Det är viktigt att miljökvalitetsmålen integreras bättre i den fysiska planeringen. Infrastruktur och kommunikationer Infrastrukturutbygganden bidrar till ökad framkomlighet, trafiksäkerhet och kollektivtrafik. Samtidigt ökar trafiken generellt vilket påverkar hälsa och miljö. Ytterligare åtgärder krävs, både när det gäller infrastrukturen och för att minska miljöpåverkan. Natur och grönområden I länet finns stora natur- och friluftsvärden som ofta omfattas av områdesskydd eller riksintresseanspråk. Utvecklingen vad gäller tätortsnära grönområden behöver dock ses över. Uppdaterade underlag behövs kring tillgänglighet till och kvalitet på tätortsnära grönområden. Kulturvärden

5 NATURVÅRDSVERKET 5(55) Länet hyser stora kulturhistoriska värden. Länsstyrelsens översyn av länets riksintresseområden innebär att bättre underlag tas fram och görs pedagogiskt tillgängliga. Detta kommer bli ett användbart stöd för kulturmiljöns hantering i planeringen. Hälsa och säkerhet Underlaget för att bedöma inomhusmiljön är bristfälligt exempelvis för buller och radon och mycket tyder på att bullersituationen försämras. Även underlaget för trafikbuller utomhus behöver uppdateras. Se även Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Ytterligare åtgärder krävs för att målet ska nås. Hushållning med energi Energianvändningen behöver minska för att klara målet om Begränsad klimatpåverkan. Blekinges klimat- och energistrategi för perioden 2013 till 2016 utgör ett bra stöd för olika samhällsaktörer att genomföra åtgärder. Avfall Det är viktigt att minska mängden avfall och att minimera avfallets farlighet för hälsa och miljö. Åtgärder behövs, till exempel för att förändra attityder till konsumtion. Miljömål i Indikatorer som följer upp målet: Antikvarisk kompetens Besvär av inomhusmiljön Besvär av trafikbuller Bostäder med fukt och mögel Byggnadsminnen Energianvändning Exponering för miljötobaksrök Hushållsavfall Körsträcka med bil Planering energi Planering grönstruktur och vattenområden Planering kulturmiljö Planering transporter Rivningsförbud Sömnstörda av trafikbuller Vindkraftsel Återvinning Glas Återvinning Metall Återvinning Pappersförpackningar Återvinning Plast Dalarna Bedömning: Nej Utveckling i miljön: Positiv

6 NATURVÅRDSVERKET 6(55) Tablåtext (296 tecken) Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till Tillämpning och styrmedel går att förbättra inom flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transportoch bebyggelsestruktur med mera ökar, men får inte alltid genomslag i de konkreta ärendena. God samverkan finns inom flera områden. Resultat (2 940 tecken) Många insatser sker. Miljötillståndet varierar mellan miljökvalitetsmålets delar. Inga påtagliga förändringar har skett under året. Kommunuppgifterna har hämtats från Boverkets och länsstyrelsernas samverkansorgan RUS miljömålsenkät. Bebyggelsestruktur och samhällsplanering I två kommuner är översiktsplanen yngre än fem år. Arbetet med en ny plan pågår i åtta kommuner Hållbarhetsambitioner märks och viss gemensam metodutveckling sker. Åtta av länets femton kommuner tar fram eller har strategier för jordbruksmark respektive förtätning av bebyggelse. Tio kommuner utarbetar eller har klimatanpassningsdokument. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för sin granskning av energi- och klimataspekter i översiktsplaner (PM 2013:18). Infrastruktur I arbetet med olika typer av infrastruktur tas alltmer miljöhänsyn och samverkan ökar. Inom VA-sektorn har arbetet intensifierats. I transportplaneringen ökar integreringen av fyrstegsprincipen och miljö. I Mora och Ludvika pågår pilotprojekt. Region Dalarna driver bland annat Fjällpaketet. På regional nivå finns sedan 2009 en strategi för miljöanpassade transporter. Genomförandet återstår i hög grad. Hösten 2012 tillsatte Region Dalarna en tjänst för detta arbete. Regionen antog 2012 också ett kollektivtrafikprogram. Dokument för miljöanpassade transporter finns eller tas fram i 12 kommuner. Åtgärdsexempel är gratis kollektivtrafik i Avesta. Natur- och kulturvärden Nio kommuner tar fram eller har dokument för grönstruktur och något fler genomför åtgärder. Nästan alla har naturvårdskompetens. Bebyggelseinventeringar och kulturmiljöprogram av varierande ålder och kvalitet finns i 11 kommuner. Antalet kommunantikvarier har minskat. Endast två kommuner har egen kommunantikvarie, Hedemora och Falun. Det är främst i kommunal planering kulturmiljö beaktas. Under 2013 har Länsstyrelsen påbörjat en översyn av riksintressen för kulturmiljö och friluftsliv.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(55) God vardagsmiljö Sju kommuner har de senaste åren åtgärdat trafikbuller vid bostäder. Tre kommuner uppger att de utarbetar eller har miljöbyggprogram, andelen nationellt är 28 procent. Erfarenhetsutbytet genom Byggdialog Dalarna visar att i några kommuner påverkas byggandet via kommunens energi- och klimatstrategi. En trähusstrategi planeras. En trend sedan flera år är att det kommer in färre ansökningar om radonbidrag. Hushållning och avfall Naturresurshushållning tas upp i olika sammanhang, inte minst energi. Länsstyrelsens uppdrag driver på och kommunerna samarbetar. 14 kommuner utarbetar eller har en aktuell energiplan. Hösten 2012 fastställdes en regional energistrategi. Dala Avfall, kommunerna och Länsstyrelsen driver genomförandet av åtgärder och uppföljning av de kommunala avfallsplanerna. Utifrån en gemensam grund har 13 av 15 kommuner fastställt mål för , inklusive åtgärdsplan. Avfallsförebyggande är i fokus. Den nya åtgärdsplanen genomförs, följs upp och revideras årligen med start Analys och bedömning (3 095 tecken) Målet bedöms inte som möjligt att nå till Insatser i Dalarna har stor betydelse för möjligheterna att nå målet. Lägre exploateringstryck jämfört med mer expansiva län innebär att mindre resurser tas i anspråk och att färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt innebär det att förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur är långsam och att kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar är liten, då man är tacksam för att det över huvud taget finns ett exploateringsintresse. Liten och stagnerande befolkning i många kommuner med små och krympande resurser ger sämre förutsättningar. Detta skulle kunna motverkas genom utvecklad kommunal samverkan. Utvecklingen för målet bedöms svagt positiv då intresset och insatser för God bebyggd miljö ökar. Flera initiativ har tagits, exempelvis gemensam avfallsplanering och Byggdialog Dalarna. En utmaning är att många aktörer, inklusive medborgarna, behöver engageras. Otydliga roller, intressekonflikter och kunskapsluckor försvårar. Flera åtgärder är dyra. Resursbrist råder även för stödjande arbete. Med små resurser kan myndigheterna ändå åstadkomma mycket om man gör rätt saker. Bebyggelsestruktur och samhällsplanering Stora insatser behövs inom fysisk samhällsplanering. Bebyggelse- och transportstrukturer behöver belysas och dialog och redskap utvecklas. Moderna planeringsunderlag och ett mer aktivt förhållningssätt behövs. Dalarnas svårighet att rekrytera kompetens och få kontinuitet i planeringen behöver lösas.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(55) Infrastruktur Dalarna som glesbygds-, export- och besökslän har stora transportbehov. Transportsnål samhällsplanering och beteendepåverkan är nödvändig. Bättre tågpendlingsmöjligheter krävs. Länets järnvägar har dock stora kapacitetsproblem, vilket blir problematiskt när gruvnäringen ska expandera. En ny regional transportplan har remitterats hösten Den antas ge liknande miljöeffekter som den gällande. Länsstyrelsen bedömer att transportplaneringen skulle kunna bidra till klimat- och energimålen i högre grad än idag. Natur- och kulturvärden Det är positivt att det finns en ökad förståelse för kulturmiljöns betydelse för ett attraktivt Dalarna. Samtidigt behöver kultur- och naturvärden tas tillvara bättre och utvecklas och kompetensen behöver öka. God vardagsmiljö samt hälsa och säkerhet Stora delar av Dalarna har en god vardagsmiljö och stora förbättringar har skett. Problem återstår dock, exempelvis att byggnader ger hälsoproblem. Hushållning och avfallshantering God hushållning med naturresurser är en avgörande fråga och våra konsumtionsmönster behöver förändras. Energiarbetet ökar och nu behöver energieffektivisering fokuseras. Positivt är också ett ökat intresse för träbyggande. Allt mindre avfall deponeras och matavfallsinsamlingen ökar. Samtidigt blir vi sämre på att sortera och mer avfall produceras per person. Det är betydelsefullt att minskade avfallsmängder är i fokus nationellt. Åtgärdsprogram för Dalarnas miljömål har fastställts Bland Länsstyrelsens insatser finns strategisk översiktlig planering och arbete kring förebyggande av avfall. Gotland Gles bebyggelsestruktur och spritt boende på Gotlands landsbygd innebär svårigheter för att målet ska nås innan Dock går utvecklingen inom många områden i en positiv riktning. Resultat Hållbar bebyggelsestruktur För att bebyggelseutvecklingen ska bli långsiktigt hållbar är balansen viktig mellan landsbygd och tätort. Strategier finns för förtätning av serviceorter. Arbete sker kontinuerligt med att ta fram fördjupade översiktsplaner. Allt fler byggnader energideklareras på Gotland. Enligt Boverkets energideklarationsrapport september 2013 var 43 procent av byggnaderna energideklarerade, exklusive egnahem.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(55) Hållbar samhällsplanering Sociotopskartor tas fram för utpekade tätorter och används som planeringsunderlag i framtagandet av fördjupade översiktsplaner. Ny bebyggelse placeras i anslutning till befintlig bebyggelse och förtätning anses viktigt för hållbar utveckling, men även p.g.a. Gotlands värdefulla naturmiljöer. Infrastruktur Region Gotland satsar på fiberutbyggnad. I nyframtagna fördjupade översiktsplaner har VA, miljökvalitetsnormer och grundvatten varit prioriterade och det finns även en regional dricksvattensförsörjningsplan. Kollektivtrafik, gång och cykel I översiktsplanen för Region Gotland från 2010 anges strategier och riktlinjer för infrastruktur, transport och kommunikation. I länstrafikplan och andra strategier och program lyfts satsning på cykel och kollektivtrafik som de viktigaste faktorerna för Gotlands utveckling. I kollektivtrafiken får skolungdomar åka gratis och det finns rabatter för pensionärer, barn och studenter. Natur och grönområden Det finns grön- och vattenstrukturprogram för några tätorter med närområden. Strategier och åtgärder för grönområden finns i översiktsplan och planprogram. Kulturvärden i bebyggd miljö Region Gotland har en heltidstjänst med antikvarisk kompetens. Länsstyrelsen, Region Gotland och Gotlands Museum samverkar för tredje året med att ta fram ett nytt kulturmiljövårdsprogram. Programmet ska bl.a. utgöra ett planeringsunderlag för kulturmiljöfrågor kopplat till samhällsplanering för olika aktörer. Rivningsförbud enligt PBL för att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i gällande detaljplaner och områdesbestämmelser har använts för 14 byggnader totalt. Hälsa och säkerhet På Gotland finns inget åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för trafikbuller. Skyddsåtgärder är inte heller vidtagna de senaste tre åren för att begränsa trafikbullret vid befintliga bostäder. Antal klagomål på inomhusmiljön fortsätter att vara lågt och berör främst ventilation. Arbetet med ett register för obligatorisk ventilationskontroll har påbörjats. Det kommunala bostadsbolaget följer själva upp klagomål och har egen expertis vad gäller exempelvis mögel och fukt. Hållbar avfallshantering Ingen större förändring har skett sedan 2012, men mängden insamlat matavfall har ökat något sedan Utsorteringsgraden är över riksgenomsnittet och mängden farligt avfall i hushållsavfallet är lägre än riksgenomsnittet. Sorterat matavfall går till rötning

10 NATURVÅRDSVERKET 10(55) nära Stockholm där biogas utvinns. Det långsiktiga målet är att behandling ska ske på Gotland. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer även i år att målet God bebyggd miljö inte kommer att nås till år 2020 och att utvecklingen i miljön är neutral. Förutsättningar för förbättringar finns inom många områden men takten är för låg. Bland annat innebär gles bebyggelsestruktur och spritt boende på Gotlands landsbygd svårigheter och stora kostnader för att lösa infrastruktur. I Visby är avstånden små, men där ligger flygplatsen nära och buller påverkar möjligheten att förtäta stadsmiljön. Positiva trender Att Region Gotland fortsätter ligga i framkant med avfallshantering är positivt, samt att VA-satsningar görs och grundvatten av god kvalitet säkerställs. En fortsatt satsning på fiberutbyggnad möjliggör en utveckling för både landsbygd och tätort. Även arbetet med sociala aspekter såsom jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet och barnperspektiv är ett positivt inslag i samhällsplaneringen. Det är positivt att Region Gotland beräknar att få fram ett nytt miljöprogram till sommaren 2014 inom ramen för arbetet att vara en ekokommun. Det senaste sträckte sig mellan 2008 och I programmet görs en uppföljning av miljöindikatorer bl.a. kopplade till miljömål. Programmet har verkat övergripande för andra dokument som tagits fram inom arbetet för det regionala miljöarbetet. Det har också varit sammanlänkat med andra strategier, program och planer, vilket inneburit att det pågår ett miljöarbete trots en avsaknad av program. Att förbättra Region Gotland saknar ännu dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov, samtidigt görs mycket redan idag (ex biogassatsning). Genom att samla satsningar och strategier i ett och samma dokument skulle miljöanpassade transporter och minskat transportbehov kunna ses i ett helhetsperspektiv och kopplas till övrig planering. Satsningar på kollektivtrafik och cykelutveckling skulle behöva ske i större omfattning än idag för att nå miljömålet till 2020 och de egna regionala målen. Det är viktigt att kulturmiljöprogrammet blir färdigt, då detta kommer utgöra ett viktigt underlag för Gotlands utveckling. Faktorer vars effekt på målet är otydliga i dagsläget En ökad satsning på klimatanpassning i den fysiska planeringen kan inverka på målet. Även förslaget som är ute på remiss från Naturvårdsverket om handlingsplaner på regional nivå för grön infrastruktur kan inverka. Region Gotland har sedan 2012 saknat en stadsarkitekt, något som kan inverka på målet.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(55) Något som kan ge effekt på målet är även de förändringar som föreslagits under året för plan- och bygglagen och boverkets byggregler Översiktsplanen för Gotland antogs innan 2011, då en förändring skedde i PBL, som innebär att det nu ska framgå hur kommuner avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål av betydelse för en hållbar utveckling. En aktualitetsprövning ska göras av nuvarande översiktsplan våren 2014 och Länsstyrelsen har i aktualitetsredogörelsen uppmärksammat Region Gotland på förändringen. Referenser Till underlaget har Översiktsplan Gotland använts, Region Gotlands Miljömålsenkät, Region Gotlands hemsida samt e-postkommunikation förts med anställda i Region Gotlands förvaltning. MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR NÄRA ATT NÅS. DET FINNS I DAG PLANERADE STYRMEDEL SOM BESLUTAS FÖRE DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN. Gävleborg Resultat Länet består av små och medelstora städer med huvudsakligen goda livsmiljöer, som närhet till natur och värdefull kulturmiljö. Kommunerna i länet arbetar med samhällsplanering i olika former. Det är trots allt arbete långt kvar innan målet om en God bebyggd miljö kan uppfyllas. Exploatering och infrastruktur I en del av kommunerna finns planer på etableringar av externhandel. Det handlar om utbyggnad av befintliga handelsområden, men också om nya etableringar. Trots en ökad fokusering på jordbruksmarkens värde fortsätter jordbruksmark att tas i anspråk för exploatering. Snabbt bredband är en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Länet har en bredbandsstrategi och i länet pågår arbete med att ta fram kommunala bredbandsstrategier och IT-infrastrukturplaner. Åtgärdsprogram och planer Kommunerna har skrivit överenskommelser med Länsstyrelsen om åtgärder för att nå miljömålen. Drygt hälften av kommunerna har dessutom lokala miljömål. Hälften av länets kommuner har aktuella dokument för att främja

12 NATURVÅRDSVERKET 12(55) miljöanpassade transporter och minskat transportbehov. Länsstyrelsen har i bred samverkan med länets aktörer tagit fram ett åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete för länet. I Boverkets årliga miljömålsenkät anger flertalet kommuner att de hanterar kulturmiljöfrågor i någon form. I ett par fall handlar det om att kulturmiljön lyfts in i översiktsplaner. I ytterligare ett par kommuner finns andra typer av politiskt förankrade dokument och övriga kommuner anger att det finns annat kulturhistoriskt underlag. Endast en kommun i länet har en heltidsanställd antikvarie. En tredjedel av kommunerna har tagit fram energiplaner och i några kommuner pågår detta arbete. Hushållens energianvändning har minskat under de senaste åren, men i offentlig verksamhet och transportsektorn har energianvändningen ökat. Avfall Den tyngre industrin ger upphov till relativt stora mängder avfall. Mycket av detta avfall används idag för sluttäckning av deponier eller i slaggasfalt. Bolagen arbetar intensivt för att möjliggöra återanvändning. I de södra länsdelarna svarar Gästrike återvinnare för insamling av hushållsavfall och mer än 50 procent av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning och kompostering. I Hälsingland är motsvarande siffra procent. I Hälsingland pågår ett arbete med att ta fram nya avfallsplaner. Radon Länets kommuner arbetar med att vidta åtgärder mot höga radonhalter. Arbetet koncentreras främst på skolornas inomhusmiljö. Flera kommuner erbjuder enskilda fastighetsägare mätningar i syfte att förbättra kunskapsunderlagen. Det krävs fortsatta mätningar samt information och rådgivning till allmänheten för att minska hälsorisker av radon i inomhusluft. Buller Efterfrågan på bostäder i centrala lägen ökar, vilket medför risk för ökad exponering av buller. Förutsättningarna för att minska bullerexponeringen måste förbättras, bland annat genom bättre samordning av ansvariga myndigheter. Frågan om bullerexponering måste alltid beaktas vid planläggning av nya bostäder eller förändringar i infrastrukturen. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år Den bedömning som görs på nationell nivå gäller även för Gävleborg. De målområden som är svåra att nå är kulturvärden i den bebyggda miljön, trafikbuller, inomhusmiljö och avfall. Det är särskilt viktigt att planeringen för en hållbar bebyggelsestruktur och hushållning av energi och naturresurser förbättras. Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och

13 NATURVÅRDSVERKET 13(55) utvecklingen för målet bedöms som positiv. Det är viktigt att långsiktiga mål för En god bebyggd miljö får utrymme i de nya översiktsplanerna. Ökat fokus på planering Arbetet med att ta fram strategier och översiktsplaner är tids- och resurskrävande och konkurrerar med andra planeringsinsatser. Kommunerna och Länsstyrelsen behöver tillsammans prioritera arbetet med strategisk planering och planeringsunderlag. Det statliga stödet till planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) har ökat aktiviteten inom översiktsplaneringen i länet och ökningen bedöms fortsätta. En ökad LISplanering ger förutsättningar för attraktiva boenden som kan locka fler invånare. Länsstyrelsen arbetar med att förbättra planeringsunderlag för länet. Länsstyrelsen har också som ambition att i större utsträckning stimulera kommunerna att aktualisera sina översiktsplaner samt att delta i tidiga skeden i översiktplaneringen. Region Gävleborg har under år 2013 fattat beslut om en ny regional utvecklingsstrategi och tagit fram en länstransportplan som ska gälla från år Kulturmiljöer, energi och klimat Det är viktigt att ha aktuella dokument för tillvaratagande och utveckling av kulturhistoriska värden i länet. Kulturmiljöfrågorna bör ingå som en naturlig del i den fysiska planeringen, och ha en given plats i arbetet med översiktsplaner. Den årliga miljömålsenkäten från Boverket visar att få kommuner i länet har tillgång till antikvarisk kompetens. För klimat- och energiplaner har planeringsläget förbättrats under senare år. Förbättringen beror till stora delar på en gemensam satsning på klimatplaner. Det nya länsgemensamma åtgärdsprogrammet för klimat- och energimålen utgör ett bra underlag för klimat- och energiarbetet. Under 2014 kommer arbetet med att genomföra åtgärderna att påbörjas. Öka materialåtervinningen Länet är förhållandevis bra på att arbeta med materialåtervinning. Det finns dock potential att förbättra återvinningen speciellt i den norra delen av länet. Genom att använda styrmedel till exempel i form av direkta lagkrav skulle en större andel av avfallet kunna styras från förbränning till kompostering. En regional avfallsplan skulle behöva tas fram för att lyfta avfallsfrågorna. Halland God bebyggd miljö God bebyggd miljö och dess preciseringar är sådant som i alla tider varit ledstjärna i samhällsplaneringen. Trots detta är målet långtifrån uppnått. Det kommer alltid att finnas såväl miljöaspekter som åtgärder som behöver förbättras.

14 NATURVÅRDSVERKET 14(55) Resultat Under 2013 har länsstyrelsen fortsatt arbetat för att förbättra förutsättningarna för att nå målen. Här kan nämnas ett seminarium på temat skydd av kulturhistorisk bebyggelse i den kommunala planeringen. I övrigt när det gäller kulturmiljöaspekterna finns förbättrade förutsättningar för att målen ska nås, men en brist är att tillgängliga styrmedel inte tillämpas på avsett sätt. Förbränningen av avfall ökar i Halland och insamlingen av farligt avfall mäter sig väl med övriga Sverige. Trots detta har mängden minskat mellan åren En omfattande utbyggnad av vindkraften sker i länet vilket innebär att den förnyelsebara energin ökar. Hållbar samhällsplanering Olika åtgärder för att förbättra dialogen med kommunerna i planärenden vidtas kontinuerligt. I länet sker ett arbete med att ta fram åtgärdsförslag för att på ett bättre sätt värna jordbruksmarken i planeringen. Flera av länets kommuner arbetar i sin planering utifrån målet att främja cykel- och kollektivtransporter framför biltransporter. Genom de utbildningsinsatser som genomfördes under 2012, kopplade till införandet av den nya plan- och bygglagen, har många av frågorna som hör till miljökvalitetsmålet kommit upp till ingående diskussioner, vilket är positivt för det fortsatta arbetet med att nå målet. Det återstår dock mycket arbete för att åstadkomma en hållbar samhällsplanering. Hushållning med energi- och naturresurser Utbyggnaden av vindkraft innebär att den förnyelsebara energin ökar samtidigt som utbyggnaden innebär en i ibland negativ inverkan på landskapsbild (natur- och kulturvärden), friluftslivet och ljudmiljön. För att i möjligaste mån bidra till att rätt beslut fattas vid lokaliseringarna har länsstyrelsen tagit fram en analys av det halländska landskapet med inriktning på natur- och kulturvärdena. Kulturvärden i bebyggd miljö Under 2013 har ett seminarium, riktat mot bland annat kommunerna, på temat skydd av kulturhistorisk bebyggelse i den kommunala planeringen genomförts. I länet bedrivs ett långsiktigt och strategiskt arbete med kunskapsuppbyggnad i syftet att kulturmiljövärden ska bevaras, användas och utvecklas. I och med den relativt goda tillgången till kunskapsunderlag finns bra förutsättningar för att uppnå en hållbar bebyggelsestruktur vad gäller kulturmiljöaspakter. Översiktsplaneringen ska enligt den nya plan- och bygglagen förhålla sig till nationella och regional mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Det tydliggör översiktsplaneringens viktiga roll i förhållande till miljömålen samt tydliggör behovet av att arbeta in kunskapsunderlag avseende bland annat kulturmiljövärden. Hållbar avfallshantering Att förbränningen av avfall ökar kan till en del förklaras med att avfall importeras från övriga Sverige men även från utlandet. Kommunerna måste ändå arbeta utifrån EU:s avfallshierarki och inte förbränna det avfall som skulle kunna hanteras på annat sätt.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(55) Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer även i år att målet God bebyggd miljö inte kommer att nås till år 2020 och att utvecklingen i miljön är oklar. En förutsättning för att nå miljömålet och preciseringarna är en god samhällsplanering. Genom fortsatta diskussioner i planeringssituationer kring behov av åtgärder för att nå målen, kommer förbättringar att ske. Fortsatt arbete med åtgärdsförslag för bevarande av jordbruksmark diskuteras. Även fortsatta kompetenssatsningar kopplade till nya plan- och bygglagen kommer att ske i samverkan mellan länsstyrelsen och kommunerna. Olika planeringsinriktningar står ofta mot varandra. Exempelvis kan effekten av att förtäta bebyggelseområden istället för att använda jordbruksmark innebära att fler personer utsätts för föroreningar och buller. Ett stort ansvar faller på kommunerna och beslutsfattarna att följa upp planeringen med konkreta insatser. Detta är till viss del avhängigt av hur samhällsekonomin utvecklas men även prioriteringar och politiska inriktningsmål. Länsstyrelsen konstaterar också att det finns ändamålsenliga styrmedel i form av lagstiftning för att bevara, använda och utveckla kulturmiljön, främst genom plan- och bygglagen. Samtidigt visar miljömålsuppföljningen och länsstyrelsens erfarenheter att tillgängliga styrmedel inte alltid tillämpas på avsett vis. Skydd av kulturmiljövärden enligt plan- och bygglagen i detaljplan och områdesbestämmelser används i en mycket låg omfattning i länet, också jämfört med andra län. Kulturmiljövärden betraktas endast i begränsad omfattning som en resurs utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter vilket försvårar en hållbar användning och utveckling. Det finns svårigheter i avvägningar gentemot andra intressen vilket påverkar möjligheten att uppfylla de delar av miljömålet som rör kulturmiljön. Kommunerna har ett stort ansvar när det gäller att informera invånarna om konsumtionens koppling till avfallsfrågor samt avfallshantering. I deras avfallsplaner måste mer fokus läggas på att förhindra uppkomst av avfall. Jämtland Miljökvalitetsmålet Bedömning: NEJ Pil uppåt. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den aktuella bedömningen följer förra årets riktning. Många positiva beslut fattas och flera åtgärder genomförs i länet som positivt påverkar förutsättningar

16 NATURVÅRDSVERKET 16(55) att uppfylla preciseringarna inom miljökvalitetsmålet. Målet bedöms dock inte kunna nås med dagens beslutade eller planerade styrmedel. Resultat Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö spänner över vitt skilda områden och berör många verksamheter i länet. Miljökvalitetsmålet innehåller även presumtiva motsättningar som ska sammanvägas i den fysiska planeringen, och särskilt i kommunernas översiktsplaner. God bebyggd miljö har tidigare inte bedömts möjligt att nå till 2020 även om en positiv utveckling kan konstateras. Hållbar samhällsplanering Flera kommuner arbetar med en aktualisering av sina kommuntäckande översiktsplaner, i vilka många frågor som påverkar förutsättningar att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö hanteras, bl.a. vad gäller bebyggelse, transporter, vatten och avloppsförsörjning m.m. Östersunds kommun ställer ut sin reviderade översiktsplan och Strömsunds kommun har översiktsplanen ute på samråd. Krokoms kommun och Åre kommun har nyligen inlett arbetet. Planerna har i sina preliminära former en tydligare inriktning mot hållbar utveckling i deras sätt att hantera frågor såsom förtätning av stadsmiljö, klimatanpassning, främjande av gång och cykelvägar m.m. Vidare har Bergs kommun, Bräcke kommun och Ragunda kommun tagit fram tematiska tillägg till översiktsplanen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Dessa planer erbjuder möjligheten att bygga i attraktiva strandnära lägen utan att äventyra natur- och kulturmiljövärden. Hållbar bebyggelsestruktur För preciseringen Hållbar bebyggelsestruktur rapporteras två intressanta projekt i Östersunds kommun med en tydlig profil mot energieffektivisering i byggander och hållbarhet. I planområdet Remonthagen har byggande av sammanbyggdda hus och ett flerbostadshusområde med cirka 200 lägenheter påbörjats, alla med hög energiprestanda. Belysningen i området har tagits fram genom ett projekt, Jämställt transportsystem, där syftet är att öka tryggheten i stadsmiljön för alla. Planeringen för en ny stadsdel, Storsjö strand, är klar och byggandet av första etappen med cirka 300 bostäder kommer snart att påbörjas. Planen är utformad utifrån ett hållbarhetsprogram med flera fokusområden bl.a. hållbar mobilitet, klimatsmart byggande och kretslopp. Kollektivtrafik, gång och cykel Flera kommuner har utökat och förbättrat sina gång- och cykelvägar. Ett projekt är på gång i Åre kommun för att förbinda Åre by och Björnänge med en gångoch cykelväg. Härjedalens kommun har tillsammans med Trafikverket skapat gång- och cykelvägar vid viktiga turistiska destinationer som t.ex. Funäsdalen och Vemdalen.

17 NATURVÅRDSVERKET 17(55) Projektet Green Highway, som syftar till att skapa en fossilbränslefri transportkorridor mellan Trondheim, Östersund och Sundsvall fortsätter, där Östersunds kommun är en viktig partner. Kulturvärden i bebyggd miljö Östersunds kommun är nästan klar med att ta fram ett kulturmiljöprogram. Flera kommuner har visat intresse för att påbörja sitt arbete att ta fram kulturmiljöprogram och Härjedalens kommun har ett färdigt samrådsförslag som kommer att skickas ut inom kort. Analys Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år Flera åtgärder och beslut som fattas i länet pekar mot en positiv riktning i förhållande till målets preciseringar, men omfattningen är för liten och förändringarna sker för långsamt för att kunna få effekt före En positiv trend är att länets kommuner arbetar med att ta fram nya översiktsplaner. Detta gör att PBL:s nya regler kommer att få genomslag under de närmaste åren och samhällsplaneringen kommer att på ett bättre sätt kunna hantera relevanta nationella och regionala mål för hållbar utveckling, bl.a. miljökvalitetsmålen. Generellt behövs mer styrmedel och nuvarande lagstiftning behöver efterlevas i högre grad. Jönköping Många kommuner har tagit fram planeringsunderlag, men många strategier saknas fortfarande i flera kommuner. Arbetet med identifiering av bebyggelsens kulturhistoriska värden pågår. Antalet personer som störs av trafikbuller ökar i länet. Resultat Program eller strategier för transporter, kulturhistoriska och estetiska värden respektive grön- och vattenområden saknas fortfarande i flera kommuner. Samtliga kommuner i länet redovisar i årets miljömålsenkät att de har en energiplan vilket är en förbättring från föregående år. I arbetet med att ta fram nya kommunomfattande översiktsplaner arbetar flera kommuner med att förhålla sig till målet vid framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen. Få kommuner har tillgång till antikvarisk kompetens, vilken är en förutsättning för en hållbar förvaltning av bebyggelsens kulturhistoriska värden. Industrimiljöer och frikyrkorörelsens byggnader har inventerats men en stor del av identifieringen av övrig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse återstår. Länsstyrelsen tog under år 2012 fram rapporten En aktuell översiktsplan - Sammanfattande redogörelse för Jönköpings län, Syftet med rapporten är att samla relevant planeringsunderlag inom aktuella ämnesområden, nationella och regionala mål samt att ge råd om hur kommunerna kan använda detta i översiktsplaneringen. I rapporten finns ett avsnitt om God bebyggd miljö

18 NATURVÅRDSVERKET 18(55) samt ytterligare flera ämnesområden som har tydliga kopplingar till miljömålet. Under år 2013 har Länsstyrelsen arbetat med att uppdatera rapporten bland annat avseende kulturhistoriskt intressant bebyggelse. Den nya versionen beräknas vara klar i början av år Under år 2013 har Länsstyrelsen och länets kommuner träfftas i samband med Bostadsmarknadsenkäten och diskuterat bostadsfrågor i ett brett perspektiv. Länsstyrelsen har gjort en rapport som heter Analys av situationen på bostadsmarknaden i Jönköpings län 2013 (Meddelande nr 2013:17). Rapporten belyser särskilt situationen för hemlösa. Under år 2013 har Länstrafiken arbetat fram en strategi för pendlingsparkeringar och hållplatser. Fokus ligger på vilka investeringar som krävs för att förbättra olika trafikstråk vad gäller restider och framkomlighet. Länsstyrelsen arbetar under år 2013 och delar av år 2014 med projektet Hållbara små orter tillsammans med Vetlanda, Aneby och Gnosjö kommuner. Syftet är att hitta verktyg för hur man kan jobba med utvecklingen av små orter. Det handlar både om hur orter kan leva kvar samt hur de kan vara hållbara i bemärkelsen att de är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara. I den regionala barnmiljöhälsorapporten för år 2013 framgår att buller är ett stort problem både i skolan och hemma. Av föräldrar till 8-månaders barn och fyraåringar anger cirka 14 procent att de störs av buller flera gånger i veckan. Rapporten visar också på brister i barns inomhusmiljö. Cirka 15 procent av barnen uppges bo i en bostad med ett eller flera tecken på fuktskador. Det går inte att se någon tydlig trend på hur hushållsavfallmängderna ändras över tid i länet (indikator hushållsavfall). Det varierar mellan åren. Det mesta återanvänds eller återvinns. Endast en liten del deponeras. På nationell nivå ser man att den långsiktiga trenden med ökande mängder hushållsavfall håller i sig. Analys Arbetet med identifiering av bebyggelsens kulturhistoriska värden pågår. Hur lyckat arbetet blir är avhängigt av om nya resurser ställs till förfogande. Det arbete som bedrivs är inte alls i den omfattningen för att vi ska kunna uppfylla miljömålet. Resurser för att aktivt och kontinuerligt arbeta med att identifiera, förmedla och hantera kulturvärdena behövs. Det är viktigt att kommunerna fortsätter att förhålla sig till målet när de gör sina miljökonsekvensbeskrivningar till översiktplanerna. En fungerande planering är en förutsättning för att kunna ha effektiva kretslopp, transporter och hushållning med resurser. En viktig förutsättning för att nå målet är att kommunerna lyckas skapa attraktiva boendemiljöer med närhet till service, som exempelvis dagligvaruhandel, förskola, skola, hälso- och sjukvård samt ett kulturellt utbud som attraherar olika grupper av människor. En annan viktig förutsättning är att utveckla de kollektiva transportmedlen och kommunikationsförutsättningarna i övrigt, som vägar och bredband, så att hela länet ges bättre förutsättningar för boende och arbetspendling.

19 NATURVÅRDSVERKET 19(55) Nationellt görs insatser för att minska bullerstörningarna längs de statliga vägarna. Trots detta ökar antalet personer som utsätts för vägtrafikbuller. Det beror på ökande trafik och att många flyttar in till tätorter som har högre bullernivåer. Barnmiljöhälsorapporten pekade på att problem med buller blir vanligare samt att inomhusmiljön är viktigt för boendemiljön. Styrmedel för att lokalisera problem med innemiljö eller exponering för trafikbuller är viktiga, liksom att befintlig lagstiftning tillämpas fullt ut vid bland annat planering och byggande. Dessutom behövs internationella beslut för att till exempel ställa effektiva krav på buller från fordon. Avfallsmängderna bör minska. Det avfall som ändå uppstår bör återanvändas eller återvinnas. Deponering bör undvikas så långt som möjligt. Förutom att resurserna inte tas till vara vid deponering så innebär det risk för läckage av miljöstörande ämnen. Glädjande så är andelen som deponeras låg men det går inte att se någon trend av att den totala mängden hushållsavfall skulle minska i länet. Mängden hushållsavfall är kopplat till konsumtionen. För att minska mängden hushållsavfall krävs en hållbar konsumtion. Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se någon tydlig utveckling i miljön. Kalmar Resultat God bebyggd miljö handlar bland annat om att den byggda miljön ska stödja människors vardag, upplevas som attraktiv och erbjuda ett varierat utbud av bostäder, service, arbetsplatser och kultur. Vad som upplevs som god bebyggd miljö varierar emellertid troligen människor emellan. I PBL (2010:900) finns en tydlig förväntan om att landets kommuner i högre grad än tidigare ska ta hänsyn till och samordna sin översiktsplan med bland annat miljökvalitetsmålen (PBL 3:4 punkt 4). I länets översiktsplaner finns ofta ett bra resonemang och ibland även ställningstaganden som rör miljökvalitetsmålen. En förutsättning för att kunna ta kloka beslut som stödjer miljökvalitetsmålen är att det finns relevanta och aktuella planeringsunderlag. Länsstyrelsens roll är bland annat att förse kommunerna med sådana planeringsunderlag. En annan viktig aspekt är att kommunerna har nödvändig kompetens. Ofta krävs kunskaper inom kulturmiljövård, naturvård, miljö, social hållbarhet, klimatanpassning etc. för att verka för god bebyggd miljö. Självklart måste det även finnas en arbetsmetod och engagemang. Checklistor, planindikatorer etc. är troligen nödvändiga för att kunna nå god bebyggd miljö. Det kan bland annat

20 NATURVÅRDSVERKET 20(55) handla om att nya detaljplaner ska innehålla ett minsta antal meter gång- och cykelväg eller maximalt avstånd till kollektivtrafik. För många kommuner i länet ses attraktiva bostäder, gärna i strandnära lägen, som en förutsättning för att kunna locka till sig nya invånare. Alltför stort fokus på strandnära lägen i flera av länets kommuner resulterar emellertid snarare i ett utökat transportbehov, detta eftersom det är närhet till vatten och inte service, kommunikationer etc. som ofta efterfrågas. Kunskapen om de kulturhistoriska värden som finns i bebyggelsen räcker inte för att värna byggnadsbeståndets kvaliteter. Länets kommuner saknar antikvarisk kompetens och ofta har föråldrade kulturmiljöprogram. Varsamhetsperspektivet måste tydliggöras under hela bygglov- och byggkontrollprocessen. Byggnadsnämndernas bygglovhandläggare har här en nyckelroll. De flesta av länets kommuner saknar handlingsprogram mot buller. Målet motverkas av att alltfler bostäder planeras i bullerutsatta lägen. Andelen invånare i länet som störs av buller är lägre än genomsnittet i Sverige, men trenden är negativ. Energianvändningen per ytenhet blir allt mer effektiv tack vare skärpta byggregler, ny byggnadsteknik, lågenergifönster etc. Samtidigt motverkas detta av att singelhushållen ökar och att vi väljer att bo allt större. Ökad användning av värmepumpar är ytterligare en faktor som motverkar minskad energianvändning. Beroendet av fossila bränslen minskar succesivt. Till år 2020 bedöms beroende av fossila bränslen kunna brytas. Den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, innebär att en stor del av byggnadsbeståndets ventilationssystem dokumenteras och justeras. En stor andel av småhus med enklare ventilationssystem faller utanför OVK-systemets ram och kunskapen om deras status är låg. De obligatoriska energideklarationerna innebär att radonfrågan uppmärksammas. Målet att alla skolor och förskolor ska ha en radonhalt lägre än 200 Bq/kubikmeter luft har uppnåtts men målet kommer att bli svårt att uppnå i alla bostäder till år Den totala avfallsmängden minskar i länet. Deponering av avfall har exempelvis minskat kraftigt sedan 2004 i Kalmar län. Länet är även bättre än riksgenomsnittet på att samla in förpackningar, men vad gäller plast och metall krävs förbättringar. Insamling av farligt avfall ligger på en jämförbar nivå med övriga landet. Analys och bedömning Många av länets aktörer har kommit en god bit på vägen i att arbeta för miljömålen i sin verksamhet. Befintliga och planerade styrmedel är dessvärre otillräckliga för att kunna nå miljökvalitetsmålet. Länets aktörer behöver därför intensifiera sitt miljömålsarbete och ytterligare medel och styrmedel för en

21 NATURVÅRDSVERKET 21(55) hållbar utveckling krävs. Förhoppningsvis kan lagstiftarens krav på att översiktsplanerna tydligare ska ta hänsyn till och implementera miljömålen få positiva effekter även i senare skeden. Den stora utmaningen tycks ligga i att tillämpa strategiskt miljömålsarbete, exempelvis översiktsplaner. Vid detaljplanering och lovgivning måste en bebyggelseutveckling som är gynnsam för god bebyggd miljö prioriteras. En utveckling som inte bidrar till att nå målet, exempelvis nya bostäder med ett inbyggt bilberoende, behöver därför väljas bort. Inte sällan kommer miljömålsbedömningen in alltför sent i planprocessen. All fysisk planering behöver därför ha med sig god bebyggd miljö redan från idéstadiet. Hur kan en plan, ett bygglov, en ny väg etc. anses bidra till god bebyggd miljö? Samhällsplanering handlar ständigt om avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen och olika sektorsfrågor. En detaljplan som innebär förtätning kan vara negativ utifrån buller, grönytor etc. men summa summarum kan den ha en positiv inverkan på god bebyggd miljö. Befintlig infrastruktur som kollektivtrafik och VA kanske kan användas, tryggheten ökar, en större variation av bostäder och service uppnås etc. För att kunna göra kloka avvägningar krävs ett gott planeringsunderlag. Länsstyrelsen måste därför intensifiera sitt arbete med att ta fram regionala planeringsunderlag, exempelvis en översvämningskartering för större sjöar och vattendrag. På det lokala planet behövs satsningar på lokala klimatanpassningsplaner och kulturmiljöprogram. Lagstiftning, kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar är under ständig rörelse, så ett systematiskt arbete hos alla aktörer i länet krävs för att hålla sig a jour och uppfylla PBL:s krav om att mark ska användas till det den är mest lämpad för (2:5 ). Kronoberg [Tablåtext Befolkningen fortsätter att öka i Växjö stad medan länets mindre tätorter och landsbygd tappar befolkning. Tillgängligheten till service har minskat. Nya järnvägsstationer på mindre orter möjliggör pendling med tåg. Arbetet med fördjupning av riksintressen för kulturmiljö har intensifierats.

22 NATURVÅRDSVERKET 22(55) Resultat Hållbar bebyggelsestruktur Det är ett starkt exploateringstryck i Växjö stad och en svag utveckling i övriga länet. Det senaste decenniet har nybyggnationerna minskat. Attraktionskraften i länets större tätorter medför att nybyggnadstakten där måste öka. Mellan 2002 och 2011 ökade såväl antal som andel personer som har mer än 5 min till en livsmedelsbutik. Mellan 2009 och 2011 ökade även antalet och andelen personer med mer än 5 min till drivmedelsstation (Tillväxtanalys, rapport 2011:10). Hållbar samhällsplanering Länets kommuner har god aktualitet på sina översiktsplaner. I samband med uppstart för tågstopp i många mindre orter har kommunerna arbetat med fördjupning av översiktsplanen för att möta upp med investeringar i samhällena och möjliggöra ny bostadsbebyggelse. Infrastruktur, kollektivtrafik samt gång och cykel Nya järnvägshållplatser har byggts i mindre orter och har börjat trafikeras; för några orter är arbetet inte slutfört. I Växjö stad har nya bussar drivna på biogas börjat rulla i kollektivtrafiken. Täckningsgraden till bredbandsuppkoppling via fiber ökar och 2013 har 37 procent tillgång till bredband via fiber, motsvarande andel i riket är 44 procent. För bredband via xdsl (kopparnät) är andelen statisk; idag har 96 procent möjlighet att ansluta via xdsl (Post och Telestyrelsen, PTS- ER-2013:7). Natur och grönområden Endast två av åtta kommuner anger i Boverkets miljömålsenkät (MME, 2013) att de har grön- och vattenstrukturprogram för någon eller några tätorter i kommunen. Ett sådant planeringsunderlag underlättar den långsiktiga planeringen med natur- och grönområden. Kulturvärden i bebyggd miljö Länets kulturmiljöprogram har reviderats och digitaliserats och finns tillgängligt via Länsstyrelsens hemsida gjorde Länsstyrelsen en sammanställning av objekt i länet med, i detaljplan, angivna varsamhets- eller skyddsbestämmelser och/eller rivningsförbud. Denna visar att 663 objekt har något form av skydd idag