Kommunplan och budget för 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunplan 2015 2018 och budget för 2016"

Transkript

1 e2 unfullmäktig m m o k v a d Besluta Kommunplan och budget för 2016

2 Inledning... 4 Målstyrningsprocessen... 4 Kapitel 1. Kommunfullmäktiges beslut... 6 Kapitel 2. Förutsättningar för kommunplan och budget Inledning Omvärldsanalys Samhällsekonomiska förutsättningar... 8 Kapitel 3. Styrning av verksamheten vision och strategiska målområden Vision för Tyresö kommun Strategiska målområden Kapitel 4 Planeringsförutsättningar Befolkningsutvecklingen i Tyresö kommun Ekonomiska förutsättningar Kapitel 5. Styrning och uppföljning av nämndernas och bolagens verksamheter Verksamhetsområde 1: Förskola och pedagogisk omsorg Verksamhetsområde 2: Grundskola inklusive grundsärskola och fritidshem Verksamhetsområde 3: Individ- och familjeomsorg Verksamhetsområde 4: Omsorg om personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområde 5: Äldreomsorg Verksamhetsområde 6: Gymnasieskola Verksamhetsområde 7: Vuxenutbildning Verksamhetsområde 8: Arbetscentrum Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar) Verksamhetsområde 10: Plan och exploatering Verksamhetsområde 11: Väghållning och park Verksamhetsområde 12: Miljö och trafik Verksamhetsområde 13: Vatten och avlopp Verksamhetsområde 14: Renhållning Verksamhetsområde 15: Bygglovsverksamhet Verksamhetsområde 16: Näringsliv Verksamhetsområde 17: Gemensam verksamhet Verksamhetsområde 18: Kommunalförbund Verksamhetsområde 19: Politisk verksamhet

3 Verksamhetsområde 20: Tyresö Bostäder AB Verksamhetsområde 21: Övriga bolag Kapitel 6. Program för uppföljning av privata och kommunala utförare Bakgrund Regelverk Privat utförare Programmets omfattning Styrprocessen Konkurrensneutralitet Mål och uppdrag Riktlinjer Rätt till insyn Upphandling Kapitel 7. Uppföljning, internkontroll och kommunikation Uppföljning av mål, ekonomi och kvalitetsgarantier Riskhantering och internkontroll Kommunikation Kapitel 8. Styrprocessens årshjul Bilagor Bilaga 1: Förteckning över kommungemensamma styrdokument Bilaga 2 Förteckning över indikatorer för de strategiska målen Bilaga 3. Sammanställning över samtliga politiska prioriteringar under perioden Bilaga 4. Beslut om taxor och avgifter Bilaga 5: Finansiella sammanställningar - Tabell 1: Resultaträkning Bilaga 6: Investeringsprogram Bilaga 7: Driftbudget per verksamhetsområde

4 Inledning Kommunens uppdrag är att erbjuda service och tjänster av god kvalitet till kommunens invånare, för deras olika skeden i livet. Inom kommunen ska vi säkerställa att vi har en helhetssyn, medborgarfokus och att vi arbetar långsiktigt. För att kommunens resurser ska utnyttjas effektivt och ge högsta möjliga kvalitet är det också viktigt att medarbetare på alla nivåer inom kommunen involveras och är delaktiga i kvalitetsarbetet. Vi har en gemensam vision och strategiska målområden som ledstjärnor för allt arbete inom Tyresö kommun. Utifrån dessa kommunicerar vi även kommunens mål och strategier till medborgarna. Kommunplanen beslutas av kommunfullmäktige och beskriver målen och inriktningen för perioden I kommunplanen anges den gemensamma visionen och mål inom fem strategiska målområden. Dessa fastställs för hela mandatperioden. I planen anges också inriktningen för vart och ett av de 21 verksamhetsområdena. Varje avsnitt om respektive verksamhetsområde inleds även med en beskrivning av verksamhetens innehåll och syfte. Dessutom anges ett antal särskilda uppdrag till nämnderna. Tyresö kommun arbetar med styrning, planering och uppföljning av kommunens arbete. Detta syftar till att ge Tyresöborna största möjliga nytta för skattepengarna. Målstyrningen i kommunen sker i allt väsentligt enligt den styrprocess som godkändes av kommunfullmäktige den 14 april Förutsättningarna för kommunens planering uppdateras årligen, och en ny ekonomisk plan fastställs av fullmäktige. Denna kommunplan bygger på de ekonomiska och demografiska förutsättningar som var kända 30 april Målen och de ekonomiska ramarna baseras på den omvärldsanalys som tagits fram i samverkan mellan nämnder, förvaltningar, råd och fackliga organisationer. Anslagsfördelningen och de särskilda uppdragen till verksamhetsområdena omprövas varje år utifrån bland annat förändrade ekonomiska och demografiska förhållanden. Målstyrningsprocessen För att kommunens vision ska kunna förverkligas krävs att hela organisationen arbetar mot de angivna målen. Målstyrningsprocessen är ett stöd i detta arbete med att uppfylla kommunens uppdrag och mål. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer vision och mål inom fem prioriterade strategiska målområden. De anger även inriktning och anslagsfördelning för varje verksamhetsområde. Fullmäktige har också möjlighet att ge särskilda uppdrag till nämnderna. De strategiska målen formuleras så att de är nedbrytbara på nämndnivå. Uppdragen till nämnderna kan beskrivas som åtaganden som omfattar specifika och avgränsade aktiviteter eller insatser som antingen är tidsatta eller ska genomföras under mandatperioden. 4

5 Nämndernas uppdrag Nämnderna formulerar mål utifrån de strategiska mål som kommunfullmäktige fastställer ska gälla för varje verksamhetsområde. Dessa fastställs för ett år i taget. Nämnderna har även möjlighet att ge särskilda uppdrag till förvaltningarna. I nämndplanerna fastställs kvalitetsgarantier för verksamhetsområdet. Enheterna bidrar genom aktiviteter Enheterna formulerar aktiviteter som ska bidra till att nämndens mål och kvalitetsgarantier uppfylls samt till att eventuella uppdrag genomförs. Enheterna har möjlighet att formulera egna mål inom ramen för enhetens uppdrag och kommunens vision och övergripande mål. Uppföljning är viktigt i målprocessen Samtliga mål ska följas upp med hjälp av indikatorer 1, till exempel verksamhetsmått och nyckeltal. Indikatorerna följs med varierande frekvens beroende på de resultat som finns tillgängliga. Uppföljning med analys är en viktig del i processen och beskrivs närmare i avsnittet Uppföljning, internkontroll och kommunikation. Målstyrningsprocessen Aktiviteter Indikatorer Nämndmål Uppdrag Indikatorer Vision Strategiska mål Inriktning Uppdrag Indikatorer 1 Bilaga 2: Indikatorer för måluppfyllelse av de strategiska målen. 5

6 Kapitel 1. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. fastställa utdebiteringen för 2016 till 19,50 kronor per skattekrona, 2. fastställa inriktning och särskilda uppdrag som anges för verksamhetsområden och kommunala bolag, 3. fastställa budgeterade ramanslag per verksamhetsområde för budgetåret 2016 och plan för , 4. anslagen till förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola baseras på beräknad volym, och avräkning mot faktisk volym sker vid bokslut, 5. fastställa resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar för budgetåren enligt bilaga 5 till kommunplanen, 6. fastställa förslag till investeringsprogram som redovisas i bilaga 6 till kommunplanen, 7. godkänna att kommunstyrelsen får besluta om att ta i anspråk medel som har avsatts för volymökningar, totalt 15,0 miljoner kronor i 2016 års budget, 8. lån får tas upp inom en ram på 920 miljoner kronor, 9. fastställa ramen för koncernens rörelsekrediter till 150 miljoner kronor, 10. godkänna att kommunen sammantaget tecknar borgen såsom för egen skuld för Tyresö Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader, 11. fastställa borgensavgiften för Tyresö Bostäder AB till 0,4 procent av vid var tidpunkt utnyttjad del, för övriga borgensåtaganden fastställs borgensavgiften i varje enskilt fall, 12. fastställa revisorernas budget för 2016 till tusen kronor samt 13. i övrigt godkänna kommunstyrelsens förslag till revideringar av Kommunplan för

7 Kapitel 2. Förutsättningar för kommunplan och budget 2.1. Inledning Förutsättningar för kommunplan och budget syftar till att belysa faktorer som påverkar kommunens planeringsförutsättningar på kort och medellång sikt. Den handlar bl.a. om att identifiera trender, signaler, företeelser, värderingar och attityder i omvärlden. Kommunens ekonomiska förutsättningar styrs bl.a. av hur konjunkturen och sysselsättningen i Sverige utvecklas. Statens beslut och statsbidrag samt lagstiftning som påverkar kommunens verksamheter har också betydelse. Befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen är tillsammans med konjunkturutvecklingen viktiga parametrar för att bedöma omvärldens påverkan på Tyresö kommun. Folkmängden samt dess sammansättning har betydelse för hur kommunen ska dimensionera sin verksamhet, framförallt gäller det planeringen av barn- och ungdomsverksamheten samt verksamheten för äldre. Sammantaget ligger detta till grund för Kommunplanen Omvärldsanalys Ett fortsatt osäkert läge i omvärlden påverkar i hög grad det samhällsekonomiska läget i Sverige. Oroligheter i Europa och övriga världen orsakar svåra lidande för befolkningen i de drabbade länderna och riskerar också att försvaga den internationella ekonomin. De ekonomiska förutsättningarna i Sverige är fortsatt försiktigt positiva med ökad sysselsättning och långsamt minskande arbetslöshet. Det leder till att skatteintäkterna väntas öka i relativt god takt framöver. Befolkningen ökar i Sverige, i Stockholms län och i Tyresö kommun. Vi lever längre, det föds fler barn och vi har en ökad invandring. De demografiska förändringarna kommer att innebära påtagligt ökade behov inom Tyresös stora verksamheter, inte minst inom förskola och skola samt äldreomsorg. Ökad individualisering påverkar valet av förskola, grundskola och gymnasieskola men även äldreomsorgen påverkas av ett ökat antal äldre i omsorgskrävande grupper med en önskan om ökad valfrihet inom verksamheterna. Den kraftiga tillväxten i regionen ställer fortsatt höga krav på bostadsbyggandet. Det planeras för fler bostäder i länet jämfört med föregående år men bristen är fortsatt mycket stor. Trycket på infrastrukturen kommer vara fortsatt stort och det kommande arbetet runt Slussen antas påverka infartstrafiken till Stockholm från Nynäsvägen, vilket kommer försvåra kommunikationerna till och från Tyresö. Rekryteringsbehoven kommer att vara omfattande till följd av ökade behov och pensionsavgångar samtidigt som konkurrens om personalen i länet kommer att vara stor. Att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en attraktiv arbetsmiljö kommer bli allt viktigare i konkurrensen om kompetenserna i framtiden. Förändrade krav på service utefter efterfrågan medför i sin tur ökade krav på tillgänglighet och möjlighet till dialog och kommunikation såväl fysiskt som digitalt. Utmaningarna 7

8 framöver kräver nya lösningar och arbetssätt där den nya tekniken både kan effektivisera, tillgängliggöra och öka servicegraden för invånarna Samhällsekonomiska förutsättningar Kommunens ekonomiska förutsättningar styrs till största delen av hur konjunkturen och sysselsättningen i Sverige i stort utvecklas samt kommunens demografiska utveckling. Statens beslut om statsbidrag och lagstiftning som påverkar kommunernas kostnader har också betydelse. SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömningar om samhällsekonomins utveckling och skatteundrelaget ligger till grund för kommunens planeringsförutsättningar. Svensk ekonomi på gång Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. För att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. SKL gör bedömningen att en stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (det vill säga KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. 8

9 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 0,0 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar* 0,7 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,9 1,7 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 1,8 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. Skatteunderlaget växlar upp ökningstakten I år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med 2014 (diagram 1). Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år beräknas skatteunderlagstillväxten tillta ytterligare. Det beror främst på att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger en extra höjning av pensionsinkomsterna. 9

10 Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: Skatteverket och SKL. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar SKL med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med

11 Kapitel 3. Styrning av verksamheten vision och strategiska målområden Vision för Tyresö kommun 2030 I Tyresö bor nu drygt invånare, och det finns en stark känsla för hemkommunen i Tyresö. Kommunens läge med närhet till naturen, skärgården, storstaden och en expansiv arbetsmarknad bidrar till den positiva utvecklingen. Den långsiktiga stadsbyggnadsplaneringen och genomtänkta markanvändningen är en del i framgången. Det har skapat ett Tyresö där livskvalitet står i främsta rummet. God ekonomisk hushållning, effektiva verksamheter och medveten uthållig prioritering av viktiga kärnverksamheter placerar Tyresö i framkant när det gäller resultat och kvalitet. Tack vare en målmedveten satsning på skolan och kunskap har utbildningsnivån höjts markant. Förskolan och grundskolan har ett särskilt fokus på att se varje individ och låta varje barn utvecklas utifrån sin potential. Utvecklingen har gått från en skola för alla till en skola för var och en där varje elev lotsas fram till att nå utbildningsmålen. Det finns en stor mångfald av alternativ i förskolan och skolan i Tyresö. Inom gymnasieutbildningen finns ett brett utbud och en stor valfrihet i hela regionen. Detta utbud präglas av kvalitet och konkurrenskraft tack vare kommunens profilering mot entreprenörskap och närkontakt med näringsliv och arbetsmarknad. Tyresö är nu sedan flera år en av Sveriges bästa skolkommuner. Tyresö är en välmående kommun med små sociala problem. Detta är en konsekvens av en ökad självförsörjning, låg arbetslöshet och rätt prioriteringar inom välfärdens kärna. Äldreomsorgen har prioriterats särskilt och är väl anpassad till de äldres behov och efterfrågan. Omsorgen präglas av mångfald och ger goda möjligheter till inflytande, valfrihet och självbestämmande. Det finns en variation av boendeformer för äldre i alla delar av kommunen. Tyresö är känt för sitt framgångsrika föreningsliv. Barn och ungdomar står i fokus med en stor bredd på utbudet. Tyresö har även år efter år legat i toppen när företagsklimatet rankas. Med ett rikt och differentierat näringsliv med många småföretagare är Tyresö något av ett Stockholms Gnosjö. God planering har möjliggjort nya företag och arbetsplatser i Tyresö inom en rad olika områden, vilket har stärkt serviceutbudet i kommunens olika delar. Skrubbaområdet har numera mängder av arbetsplatser. Antalet besökande turister i kommunen har ökat bland annat genom att övernattningsmöjligheterna har blivit fler och genom att Tyresö slott och park fyllts med aktivitet. Kommunens ekonomi är stabil och i bra balans. God hushållning med våra gemensamma resurser, effektivitet, nytänkande och goda medarbetare samt ett gott samarbete med grannkommunerna, inte minst på Södertörn, är några av skälen till den goda ekonomin. 11

12 Tyresö har uppmärksammats för sina särskilda satsningar på att öka fokus på medborgarna och sätta Tyresöborna i centrum. Öppenhet, nåbarhet och lyhördhet präglar kommunens arbete. Det har resulterat i en topposition i landet vad gäller nöjda medborgare. I Tyresö finns en bra blandning av olika boendeformer med både bostads- och hyresrätter samt egna hem. Tyresö centrum är omtalat för satsningen på en genomtänkt förtätning där en del höga byggnader har byggts och en ökad stadsmässighet förverkligats. Trollbäcken är fortsatt en grön och lummig villastad. Där finns ett utvecklat serviceutbud, inte minst tack vare de mindre förtätningar som genomförts runt Trollbäckens centrum. Den lokala servicen är god i Tyresö Strand där Trädgårdsstaden har färdigställts. Ett nytt mindre centrum med småskalig service har tillkommit vid Trinntorp. Den varsamma omvandlingen av Östra Tyresö som har pågått under många år är färdig. Infrastrukturen har byggts ut med fokus på framkomlighet och smidighet för olika trafikslag. Gångoch cykelvägnätet är väl utbyggt och sammanlänkat med våra grannkommuner, vilket lett till kraftigt ökat cyklande. Kollektivtrafiken fungerar bra med korta restider till såväl Stockholm som Nacka och Södertörnskommunerna genom utbyggda tvärförbindelser och även spårbunden trafik. Tvärförbindelserna inom Tyresö är goda. Det medvetna miljöarbetet och förverkligandet av åtgärderna i klimatstrategin har gett goda resultat. Strategiska målområden Tyresö kommuns strategiska målområden: Livskvalitet den attraktiva kommunen Medborgarfokus varje Tyresöbo i centrum Blomstrande näringsliv God och långsiktig hushållning med effektiva verksamheter Attraktiv arbetsgivare. Livskvalitet den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen ska prägla allt arbete. Det ska vara styrande för den fysiska planeringen av kommunen. Det ska prägla den mångfald av verksamheter som bedrivs av kommunen eller finansieras via kommunen oavsett om det handlar om skola, äldreomsorg eller parkförvaltning. En genomtänkt och långsiktig stadsplanering ska möjliggöra ett Tyresö som växer och tar ansvar i Stockholmsregionen, samtidigt som Tyresös värden närhet till naturen och stora grönområden, närhet till vatten och skärgård, närhet till storstaden och vår trygghet i vardagen ska värnas. Det ska vara lätt att leva i Tyresö och vara Tyresöbo. Tillsammans, i dialog med alla Tyresöbor, skapar vi framtidens Tyresö, den attraktivaste kommunen där man vill leva hela livet. Mål: Tyresö är en av Sveriges mest attraktiva boendekommuner 12

13 Indikatorer Andel Tyresöbor som kan rekommendera Tyresö som boendekommun - Svenskt Kvalitetsindex Tyresös medborgare bedömer hur det är att bo och leva i kommunen (Ranking) - Nöjd regionindex, SCB:s medborgarundersökning Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? SCB:s medborgarundersökning "Här är det bäst att bo" Tyresös ranking - Tidningen Fokus Tyresö Bostäder AB - Nöjd Kundindex Tyresö är en av Sveriges bästa skolkommuner Indikator Grundskola - genomsnittligt meritvärde (åk 9) Grundskola - andel behöriga elever till ett yrkesprogram (åk 9) Grundskola - andel elever som nått målen i alla ämnen Grundskola - andel elever som är nöjda med sin skola (årskurs 5) Grundskola - andel elever som är nöjda med sin skola (årskurs 8) Grundskola - andel nöjda föräldrar med barnets fritidshem (årskurs 2) Grundskola - ogiltig frånvaro i högstadiet (åk 7-9) Gymnasieskola - andel elever som fullföljt gymnasieutbildning efter fyra år Förskola - andel föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola (1-5 år) Särskilt uppdrag 1. All kommunal verksamhet, med undantag för myndighetsutövning och verksamheter som enligt lag eller beslut av kommunfullmäktige ska undantas, kan prövas för konkurrensutsättning. Det gäller såväl befintliga som nya verksamheter. Nämnderna ska eftersträva att erbjuda olika alternativ för att ge medborgarna ökad mångfald och valfrihet. Mångfald innebär bland annat olika huvudmannaskap och driftsformer. Där LOV (lagen om valfrihet) kan tillämpas ska detta prövas. Nämnderna ska därför i sina planer (nämndplaner) årligen redovisa dels vilka verksamheter som kommer att prövas för konkurrensutsättning eller införande av valfrihetssystem, dels resultatet av tidigare beslut om nya driftsformer eller införande av valfrihetssystem. När verksamheter konkurrensutsätts ska egenregianbud inte lämnas. 2. Nämnderna ska medverka till att andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 30 procent. 13

14 Medborgarfokus varje Tyresöbo i centrum Tyresö kommun arbetar utifrån ett medborgarperspektiv. Det innefattar hög servicekänsla, god nåbarhet, gott bemötande och stor lyhördhet gentemot medborgarna både som myndighet och serviceorganisation. Kommunen har en fristående tillsynsorganisation för att trygga kvaliteten och stimulera verksamhetsutvecklingen. Vår samordnade satsning på e-tjänster förenklar medborgarens vardag och ger en snabbare ärendehantering. Vi beaktar även tillgänglighetsaspekter för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. De gemensamma förhållningssätt som ska genomsyra våra kontakter med medborgarna är: Medborgarperspektiv: Tyresö kommun har ett uttalat medborgarperspektiv med stor servicekänsla och lyhördhet gentemot enskilda invånare. Valfrihet: Tyresö kommun erbjuder olika alternativ för att ge medborgarna ökade valmöjligheter. Respekt: Tyresö kommun visar tolerans och respekt för den enskilde individen och människors lika värde. Närhet: Tyresö kommun ska bidra till ett samhälle där beslut så långt som möjligt fattas av eller nära människor själva. Tillgänglighet: Tyresö kommun ska vara tillgänglig som arbetsplats och som serviceorganisation för alla. Mål: Tyresöborna är nöjda med den kommunala servicen Indikator Medborgarnas betyg på kommunens verksamheter - Nöjd medborgarindex SCB Tyresöborna kan påverka kommunens verksamhet Indikator Medborgarnas betyg på det inflytande de har på kommunens verksamheter och beslut- Nöjd Inflytandeindex SCB Blomstrande näringsliv Entreprenörsandan är stark i Tyresö. Kommunen främjar företagsklimatet och inbjuder till nyetableringar av företag. En nära samverkan med näringslivet är en framgångsfaktor. Genom god planering kan fler arbetsplatser och företag få utrymme att etablera sig och växa i Tyresö. Det ska vara enkelt att vara företagare och entreprenör i Tyresö kommunens service ska vara god och snabb. Vi konkurrerar aldrig med näringslivet. Ett bra lokalt företagsklimat bidrar till hög sysselsättningsgrad och få arbetslösa. 14

15 Mål: Tyresö hör till de 25 bästa kommunerna i Sverige när det gäller företagsklimat. Indikator Företagare inom kommunen bedömer kommunens företagsklimat - Svenskt Näringsliv Så uppfattar företagare utanför kommunen servicen de fått från kommunen - SBA Servicemätning Tyresös ranking i "Årets företagarkommun" - UC/Företagarna Tyresös företagare är nöjda med den service och det bemötande de får i kommunen. Indikator Företagare inom kommunen bedömer kommunens företagsklimat - Svenskt Näringsliv Arbetslösheten i Tyresö är bland de lägsta i regionen och sysselsättningsgraden hög. Indikator Andel arbetslösa (16-64år) i kommunen per år - Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik 15

16 God och långsiktig hushållning med effektiva verksamheter Tyresö kommun har en långsiktigt stabil ekonomi med fokus på kommande generationer. För en långsiktigt stabil ekonomi är det nödvändigt att ha vissa överskott för att möta behov av investeringar, underhåll, utbyggnad, tillväxt och kommunens pensionsåtaganden mot våra medarbetare. Kommunens arbete präglas av god framförhållning, effektivitet, enkelhet och ett tydligt fokus på nöjda medborgare. En strävan är att samordna resurser och se till gemensamma behov som kommunen och medarbetarna har. Tyresö kommun visar respekt för skattebetalarna Tyresöborna genom att sträva efter kostnadseffektivitet och arbetsmetoder som ger bästa möjliga resultat. Den kommunala utdebiteringen ska hållas på lägsta möjliga nivå för att möjliggöra god och långsiktig hushållning i kommunen. Mål: Årets resultat, i den reguljära verksamheten, uppgår till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar i den skattefinansierade verksamheten finansieras via kassaflöde från den löpande verksamheten. Varje verksamhetsområde ska bedrivas inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser. Indikator Årets resultat i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Andel investeringar i skattefinansierad verksamhet som finansierats med egna medel Särskilt uppdrag Alla nämnder ska årligen se över sina taxor och avgifter i syfte att avgiftsintäkterna ska bidra till verksamheternas finansiering. 16

17 Attraktiv arbetsgivare Tyresö kommun präglas av en god service till medborgarna. För detta krävs motiverade och kompetenta chefer och medarbetare samt ett kreativt och gott arbetsklimat. Tyresö ska stärka sin profil som attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera och behålla kompetent personal. Tyresö erbjuder många vägar in till arbete i kommunen. Vi erbjuder stimulerande arbetsuppgifter i en utvecklande miljö, god arbetsmiljö, goda möjligheter till utveckling av karriären samt konkurrenskraftiga löner. Mål: Medarbetarna rekommenderar Tyresö som arbetsgivare. Indikator Andel av kommunens anställda som skulle rekommendera Tyresö kommun som arbetsgivare för bekanta Medarbetarnas sjukfrånvaro är lägre än fyra procent. Indikator Den totala sjukfrånvaron i kommunen (%) Sysselsättningsgraden är anpassad till de anställdas önskemål Indikator Andel av de anställda i kommunen som anger att sysselsättningsgraden är anpassad till deras önskemål 17

18 Kapitel 4 Planeringsförutsättningar Befolkningsutvecklingen i Tyresö kommun De senaste siffrorna över befolkningsutvecklingen i kommunen visar på en kraftig tillväxt av antalet invånare i kommunen, en tillväxt som väntas fortgå under planeringsperioden. Av Tabell 2 framgår hur befolkningen bedöms utvecklas framöver, totalt samt fördelat på de åldersgrupper som den kommunala servicen främst riktar sig till. Tabell 2: Befolkningsutvecklingen för valda åldersgrupper, åren Ålder w Summa Merparten av den sammantagna befolkningsökningen sker i yrkesverksam ålder. Den procentuella ökningen är störst i förskoleåldrarna och de äldre. Sammantaget ger den framtida befolkningsutvecklingen fortsatt ökade behov av välfärdstjänster Ekonomiska förutsättningar Bakgrund Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fullmäktige har i Kommunplanen för mandatperioden fastställt en resultatnivå i den reguljära verksamheten som motsvarar två procent av skatter och statsbidrag som ett mål för god ekonomisk hushållning. Målet har satts för att kunna finansiera investeringar i skattefinansierad verksamhet utan ökad upplåning. Anslagen till verksamhetsområdena ges som fasta och som demografibaserade anslag. Varje år fastställs volymberäknade anslag för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar. Det bidrar till att behovet av resurser flyttar från de verksamheter där efterfrågan och behovet minskar till verksamheter där efterfrågan och behöver ökar. Från och med 2016 ges demografibaserade anslag även till Individ- och familjeomsorg, Vuxenutbildning, Arbetscentrum samt Bibliotek, kultur och fritid. Anslaget till Omsorg om personer med funktionsnedsättning höjs med två procent årligen från Utöver detta kan det tillkomma politiska prioriteringar som påverkar anslagsfördelningen. 18

19 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens största intäkter är skatter och statsbidrag. Skatteintäkterna utgörs av de skatter som kommuninvånarna betalar. För att utjämna för inkomstskillnader mellan landets kommuner finns ett system för utjämning av intäkter, den så kallade inkomstutjämningen. I inkomstutjämningen garanteras alla kommuner ett skatteunderlag på 115 procent av medelskattekraften. Kommuner som har en skattekraft under 115 procent får ersättning via inkomstutjämningen och vice versa. För att utjämna i skillnader i kostnader mellan kommuner finns ett mellankommunalt system för utjämning av kostnader, vars syfte är att skapa förutsättningar för alla kommuner i landet att ge en likvärdig service till invånarna. Skattekraften i Tyresö kommun uppgick taxeringsåret 2014 till 113 procent av riksgenomsnittet, den så kallade medelskattekraften. Det betyder att kommunen får intäkter via inkomstutjämningen. Tyresö kommun har en strukturkostnad (SCB 2015) som är högre än genomsnittet för Sveriges kommuner. Kommunen får därför ett bidrag via systemet för kostnadsutjämning. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har beräknats utifrån prognos som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lämnade 29 april Kommunens intäkter från inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen och statsbidrag beräknas till sammanstaget drygt 2,3 miljarder kronor Intäkterna beräknas öka med i genomsnitt 4,8 procent årligen Från och med 1 oktober 2015 kommer ansvaret för hemsjukvård inom LSS att övergå från Landstinget till kommunerna. För att finansiera den ökade kostnaden för kommunerna föreslås en skatteväxling med 2 öre per skattekrona. Tabell 3: Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, åren Belopp i miljoner kronor. Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem Skatteintäkter 2 014, , , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 197,6 206,9 222,6 235,3 269,1 Summa skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem 2 212, , , , ,6 Årlig procentuell förändring 5,5% 4,6% 4,3% 4,9% *Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning har beräknats utifrån den prognos som Sveriges Kommuner och Landsting presenterade 29 april För beräkning av generella statsbidrag har vi använt kommunens egna antaganden i befolkningsprognosen upprättad i mars

20 Utöver kompensationen för volymförändringar i verksamheten fördelas ytterligare resurser utifrån de politiska prioriteringar som föreslagits under planperioden. För år 2016 och 2017 utökas budgeten med 25,3 respektive 14,5 miljoner kronor. Från och med 2017 tillkommer ytterligare cirka 35 miljoner kronor per år till följd av kommunens satsning på ett kultur- och kunskapscenter i centrumnära läge, en verksamhet som är tänkt att kombineras med bl.a. gymnasie- och vuxenutbildning. Tabell 4: under perioden Belopp i mkr VO Höjning av anslagsnivå Barn i behov av särskilt stöd Grundskola 1,5 1,5 1,5 1,5 Länsprislista Gymnasieskola 2,5 2,5 2,5 2,5 Hemsjukvård, skatteväxling Omsorg om personer med funktionsnedsättning 3,6 3,6 3,6 3,6 Inrätta offentligt skyddade anställningar Arbetscentrum 0,3 0,3 0,3 0,3 Ökade kapitalkostnader Väghållning och park 4,0 4,0 4,0 4,0 Åtgärder klimatstrategi Miljö och trafik 1,0 1,0 1,0 1,0 Ökade driftskostnader naturreservat Miljö och trafik 0,5 0,5 0,5 0,5 Utökning av bygglovsverksamhet Bygglovsverksamhet 1,3 1,3 1,3 1,3 Kultur- och kunskapscentrum Flera VO 35,0 35,0 35,0 Tidsbegränsade medel Profilfritids Förstärkning Förstärkning Bibliotek, kultur och fritid -0,7-1,4-1,4-1,4 Individ- och familjeomsorg 3,6 Omsorg om personer med funktionsnedsättning 2,5 Silviacertifiering Äldreomsorg -1,9-1,9 Projektering kultur- och kunskapscentrum Gemensam verksamhet 4,0 Allmänna val Politisk verksamhet 0,4 0,4 Årlig ökning Ökad kostnad, årlig ökning, ack. Kommunalförbund mm 0,5 1,0 1,5 2,0 Ökad kostnad, årlig ökning Politisk verksamhet 0,8 1,5 2,3 3,0 Summa politiska prioriteringar 25,3 50,8 50,5 51,8 20

21 Driftbudget Sammantaget uppgår verksamhetsområdenas nettoramar 2016 till miljoner kronor. Det är 93 miljoner mer än i 2015 års budget. Verksamheterna tillförs under 2016 knappt 50 miljoner kronor för volymökningar. Därutöver har 15 miljoner kronor har avsatts i volymreserv till kommunstyrelsens förfogande från 2016 och framåt. Från och med 2017 har 35 miljoner kronor avsatts för att finansiera etablering av ett kultur- och kunskapscenter i centrumnära läge. Fördelningsutrymmet utöver demografi uppgår 2017 till 1,0 procent, 2018 och 2019 till 2,7 respektive 5,1 procent. Det betyder att ekonomiska effektiviseringar behöver genomföras i verksamheten även 2017 och i viss mån även Tabell 5: Anslagsfördelning per verksamhetsområde, Belopp i miljoner kronor. Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förskola* -276,9-276,9-287,5-295,8-308,9-319,3 Grundskola* -643,3-653,3-661,0-670,2-676,2-685,0 Individ- och familjeomsorg* -154,2-160,7-162,2-161,4-166,0-168,0 Omsorg om personer med funktionsnedsättning -222,4-223,4-232,9-235,0-239,7-244,5 Äldreomsorg* -293,4-293,4-308,5-323,8-337,9-355,0 Gymnasieskola* -206,3-214,9-208,1-212,9-221,3-226,1 Vuxenutbildning* -26,0-26,0-26,7-27,2-28,0-28,3 Arbetscentrum* -10,0-10,0-10,5-10,7-11,0-11,1 Bibliotek, kultur och fritid, inkl. fritidsgårdar* -120,4-120,4-121,2-124,3-127,8-129,4 Plan och exploatering -18,0-18,0-18,0-18,0-18,0-18,0 Väghållning och park -66,7-66,7-70,7-70,7-70,7-70,7 Miljö, trafik och övrigt -4,0-4,0-5,5-5,5-5,5-5,5 Vatten och avlopp 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bygglovsverksamhet -4,1-4,9-5,4-5,4-5,4-5,4 Näringsliv -1,2-1,2-1,2-1,2-1,2-1,2 Gemensam verksamhet -76,7-76,7-82,1-78,1-78,1-78,1 Kommunalförbund mm -42,2-42,2-41,3-41,8-42,3-42,8 Politisk verksamhet -21,1-21,1-21,9-22,6-23,8-24,5, kultur- o kunskapscentrum 0,0 0,0 0,0-35,0-35,0-35,0 Politiskt prioriteringsutrymme 0,0 0,0 0,0-24,9-67,9-135,3 Buffert för demografi 0,0-11,0-15,0-15,0-15,0-15,0 Summa verksamhetsområden , , , , , ,2 *De demografiska volymerna som använts för respektive verksamhetsområde redovisas i bilaga 7, tabell 1. Sammantaget ökar anslagen (i fasta priser) till verksamheterna med ca 362 miljoner kronor under perioden , varav den demografibaserade ökningen står för knappt 191 miljoner och politiska prioriteringar står för drygt 171 miljoner. Se tabell bilaga 7, tabell 3, för fördelningen inom respektive verksamhetsområde. Resultaträkning Kommunens resultat uppgår årligen till 2 procent av skatter, statsbidrag och utjämning under hela planeringsperioden. De finansiella kostnaderna beräknas öka från och med 2017 till följd av ökad upplåning för att finansiera investeringsprogrammet. 21

22 Tabell 6: Resultaträkning, Belopp i miljoner kronor. Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Summa verksamhetsområden , , , , , ,2 Finansförvaltning (brutto) Pensioner inkl förvaltningskostnad -50,0-50,0-50,0-52,5-56,0-59,0 Förändring semesterlöneskuld -1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0 Förändring pensionsavsättning -5,0-5,0-3,0-3,0-3,0-3,0 Statsbidrag maxtaxa 18,0 17,0 17,0 17,0 17,0 17,0 Intäkt kapitaltjänst (internränta) 39,0 42,0 42,0 43,0 44,0 45,0 Övrigt 0,0 22,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finansförvaltning 1,0 25,9 5,0 3,5 1,0-1,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,2 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem Skatteintäkter 2 005, , , , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 210,5 197,6 206,9 222,6 235,3 269,1 Summa skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem 2 215, , , , , ,6 Årlig procentuell förändring 5,5% 4,6% 4,3% 4,9% Finansiella intäkter 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 Finansiella kostnader Årets resultat 11,2 0,3 46,7 48,8 51,0 53,4 Soliditet, % 3,2% 3,3% 5,8% 7,7% 9,1% 10,6% Resultatnivån under planperioden bidrar till att stärka kommunens ekonomi, och soliditeten ökar stegvis. Periodens investeringar och dess finansiering Investeringsprogrammet för perioden omfattar knappt mkr. Hur investeringarna fördelar sig mellan olika kategorier av verksamheter framgår av tabell 7 nedan. Därutöver finns planerade investeringar efter 2019 som uppgår till totalt 86 miljoner. Tabell 7: Investeringar i olika verksamhetskategorier, åren Belopp i miljoner kronor >2019 Skattefinansierad verksamhet 419,3 409,8 142,3 63,8 1035,3 70,0 Affärsverksamhet 24,9 16,0 24,0 16,0 80,9 16,0 Exploateringsverksamhet 31,3 46,4 67,8 5,0 150,5 0,0 Totalt 475,5 472,2 234,1 84,8 1266,7 86,0 Några av de större investeringsprojekten är: utveckling av Norra Tyresö centrum ny ishall i anslutning till Tyresövallen byggnation av gator, vatten och avlopp i östra Tyresö, Solberga och Raksta med flera områden ny skola och förskola i Trollbäcken 22

23 utveckling av Alby fritidsområde nya bostäder för personer med funktionsnedsättning. Av investeringarna sker merparten i skattefinansierad verksamhet. För att finansiera investeringarna kommer upplåningen att behöva öka, uppskattningsvis i genomsnitt med 100 miljoner kronor per år. Hela investeringsprogrammet framgår av Bilaga 6. 23

24 Kapitel 5. Styrning och uppföljning av nämndernas och bolagens verksamheter I detta kapitel redogör vi för kommunens 21 verksamhetsområden samt styrningen och uppföljningen av nämndernas och bolagens verksamheter inom de olika områdena. För varje verksamhetsområde anges med vilken inriktning verksamheten ska bedrivas och vilka särskilda uppdrag som ska genomföras under mandatperioden. Anslaget för perioden anges i 2016 års prisnivå utifrån de demografiska förutsättningar och politiska prioriteringar som anges i denna kommunplan för åren Anslaget omprövas och fastställs av kommunfullmäktige varje år utifrån bland annat förändrade demografiska förutsättningar. För varje verksamhet anges också vilka indikatorer som ska följas upp och redovisas till kommunfullmäktige i delårsrapporterna och årsredovisningen. 24

25 Verksamhetsområde 1: Förskola och pedagogisk omsorg Verksamhet och syfte Förskolan vilar på demokratins grund. Utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning och inte heller utsättas för annan kränkande behandling. Förskolan i Tyresö arbetar på ett sätt som främjar inkludering av alla barn ett arbets- och synsätt som går under namnet En skola för var och en. Verksamhetens inriktning Tyresös invånare ska erbjudas kvalitet och valfrihet. Önskemålen om barnomsorgsform varierar såväl mellan olika familjer som inom samma familj och även under olika perioder av ett barns uppväxt. En viktig utgångspunkt är att det ska vara möjligt för båda föräldrarna att förena arbetsliv med ansvar för barn och familj. För att möjliggöra arbete på obekväm arbetstid och även på detta område verka i enlighet med arbetslinjen, så finns omsorg och förskoleverksamhet på kvällar, nätter och tidig morgon. Tyresös förskolor ska ha en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitet skapas genom kunnig och engagerad personal. Skolorna måste ha en tydlig och uthållig utvecklingsstruktur och arbetet med att förbättra kvaliteten måste ske systematiskt och kontinuerligt. Personalen i förskolan är viktig för barnens utveckling och bör därför få det stöd, vidareutbildning och utrustning som krävs. Det är viktigt att alla medarbetare är utbildade i den pedagogik som används på förskolan. I förskolan ska alla känna sig trygga. Det är därför viktigt att barngrupperna är tillräckligt små för att barnen ska kunna utvecklas under lugna och ordnade former samt att förskolorna har en personaltäthet som gör att alla barn blir sedda. Mobbning och andra kränkningar måste konsekvent bekämpas. I Tyresö råder nolltolerans. Insatser mot mobbning ska alltid bygga på dokumenterat framgångsrika forskningsbaserade åtgärder. Särskilda uppdrag De särskilda uppdragen för förskola och pedagogisk omsorg som ska genomföras under mandatperioden innebär att: arbeta för ökad personaltäthet och minskade barngrupper inleda ett målmedvetet och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning genomlysa behovet av förskoleplatser i alla kommundelar bereda förskoleplats upp till 30 timmar per vecka för barn till arbetssökande. 25

26 Anslag (driftbudget) Belopp i mkr Netto 287,5 295,8 308,9 319,3 Aktuella investeringar under perioden Fornuddsparken, expl ny för- och grundskola Förskola Fornudden Indikatorer som följs upp Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola 26

27 Verksamhetsområde 2: Grundskola inklusive grundsärskola och fritidshem Verksamhet och syfte Verksamheten vilar på demokratins grund. Utbildningen syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning, och inte heller utsättas för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och så långt det är möjligt motsvara den som ges i grundskolan. Grundsärskolan undervisar i samma ämnesområden som grundskolan medan träningsskolan undervisar utifrån fem kunskapsområden. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Skolan i Tyresö arbetar på ett sätt som främjar inkludering av alla barn ett arbets- och synsätt som går under namnet En skola för var och en. Verksamhetens inriktning Eleverna i Tyresös grundskolor ska få en bra utbildning. Alla elever, oavsett bakgrund, ska ha en bra grund att stå på för att kunna förverkliga sina drömmar i livet. För att göra det möjligt måste utbildningen hålla en hög kvalitet. Det pedagogiska ledarskapet är tydligt och våra rektorer har kunskap och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisningen samt styra och leda arbetet för en hög måluppfyllelse för eleverna. Tyresös skolor har en hög kvalitet i undervisningen. Kvalitet skapas genom kunniga och engagerade lärare, som ger varje elev möjlighet att nå kunskapsmålen. Det stimulerar viljan och lusten att lära mer. Skolan blir aldrig bättre än mötet mellan lärare och elev. Därför ska vi satsa på våra lärare. Det handlar inte bara om löner, det handlar också om vidareutbildning, tydliga karriärmöjligheter och höga krav vid rekrytering. Bättre undervisning ligger till grund för höjda resultat i våra skolor. Skolorna måste därför ha en tydlig och uthållig utvecklingsstruktur, och arbetet med att förbättra kvaliteten måste ske systematiskt och kontinuerligt. 27

28 I skolan ska alla känna sig trygga och ha arbetsro. Mobbning och andra kränkningar måste konsekvent bekämpas och i Tyresö råder nolltolerans. Allt arbete mot mobbning och kränkningar inom skolverksamheten och på fritidshemmen ska bygga på dokumenterat framgångsrika forskningsbaserade åtgärder. Särskilda uppdrag De särskilda uppdragen för grundskolan inklusive grundsärskolan och fritidshemmen som ska genomföras under mandatperioden innebär att: arbeta både för mindre klasser och/eller ökad lärartäthet i lågstadiet genomlysa behovet av grundskoleplatser i alla kommundelar inleda ett målmedvetet och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning stärka studie- och yrkesvägledningen i syfte att minska studieavbrott på gymnasiet. Anslag (driftbudget) Belopp i mkr Netto 661,0 670,2 676,2 685,0 Aktuella investeringar under perioden Fornuddsparken, expl ny för- och grundskola Planavtal ny skola Trollbäcken Ny skola Fornudden Indikatorer som följs upp Andel elever i procent som är behöriga till ett yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde Andel elever i årskurs 5 som är nöjda med sin skola Andel elever i årskurs 8 som är nöjda med sin skola Andel ogiltig frånvaro Andel av föräldrarna till barn i åk 2 som är nöjda med verksamheten på sitt barns fritidshem 28

29 Verksamhetsområde 3: Individ- och familjeomsorg Verksamhet och syfte Verksamhetens syfte är att vara ett skyddsnät och en garanti för att de som bor eller vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver för att kunna leva i ekonomisk och social trygghet. Biståndet utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Individ- och familjeomsorgen omfattar såväl allmänt förebyggande som individuellt inriktade insatser för barn, ungdomar och vuxna. Insatserna kan gälla exempelvis: ekonomiskt bistånd familjerådgivning missbruksvård insatser för barn och ungdom mottagande av ensamkommande flyktingbarn stödboende förebyggande insatser anhörigstöd. Verksamhetens inriktning Visionen för Tyresö är att bli den mest attraktiva kommunen i regionen att bo och leva i. Vi vill att detta omfattar alla Tyresöbor. Kommunen ska erbjuda olika typer av stöd till den som inte upplever sig klara sin livssituation ekonomiskt eller socialt. Tidiga insatser ger bättre förutsättningar för en stabil livssituation. Därför ska det finnas ett utbud av evidensbaserade stödinsatser som inte kräver utredning eller biståndsbeslut med målet att stärka den enskildes självständighet. Tillsammans med andra förekommande aktörer och huvudmän sätter vi individens bästa i fokus. Det personliga ansvaret för egen försörjning är en grundläggande skyldighet. Utgångspunkten för ekonomiskt bistånd ska därför vara att försörjningsstöd är av tillfällig art. Genom tidig myndighetssamverkan ges rätt stöd för att den enskilde ska komma ut i egen försörjning. Barnperspektivet ska genomsyra allt som görs, eftersom barns rättighet till en trygg uppväxt är vårt viktigaste uppdrag. Där psykiskt eller fysiskt våld förekommer ska insatser sättas in omedelbart. Anhöriga som vårdar en närstående behöver ibland stöd för att orka med. För en del personer handlar det om att få hjälp med insatser som den närstående behöver. För andra handlar det om att de behöver få information eller utbildning om den närståendes behov. Särskilda uppdrag De särskilda uppdragen för individ- och familjeomsorgen som ska genomföras under mandatperioden innebär att: fortsätta öka självförsörjningsgraden intensifiera det förebyggande arbetet implementera och utveckla projektet En väg in och många vägar till arbete, studier och egen försörjning i den ordinarie verksamheten 29

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Kommunplan 2015 2018 och budget för 2016

Kommunplan 2015 2018 och budget för 2016 Förslag till Kommunplan 2015 2018 och budget för 2016 Inledning... 4 Målstyrningsprocessen... 4 Kapitel 1. Kommunfullmäktiges beslut... 6 Kapitel 2. Förutsättningar för kommunplan och budget... 7 2.1.

Läs mer

Kommunplan 2015 2018 och budget för 2015

Kommunplan 2015 2018 och budget för 2015 mmunf av ko Beslutad -06-17 ge 2014 ullmäkti Kommunplan 2015 2018 och budget för 2015 Inledning... 2 Kapitel 1. Kommunfullmäktiges beslut... 4 Kapitel 2. Omvärldsanalys... 5 Kapitel 3. Styrning av verksamheten

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Antagen 2014-10-22, 2014/BUN 0138 Nämndplan 2015

Antagen 2014-10-22, 2014/BUN 0138 Nämndplan 2015 Antagen 2014-10-22, 2014/BUN 0138 Nämndplan Barn- och utbildningsnämnden Inledning... 4 Kommunens uppdrag... 4 Målstyrningsprocessen... 4 1 Visionen... 5 1.1 1.2 Strategiska målområden... 6 1.3 Barn- och

Läs mer

Nämndplan 2015 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutad i gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden den 16 oktober 2014

Nämndplan 2015 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutad i gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden den 16 oktober 2014 Nämndplan 2015 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Beslutad i gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden den 16 oktober 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 1.2 1.3 1.4 2.1 2.2 2.3 3.1 3.2 2 2.1.1 2.1.2

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

NÄMNDPLAN 2015 Socialnämnden 2014-11-26, 1094

NÄMNDPLAN 2015 Socialnämnden 2014-11-26, 1094 NÄMNDPLAN Socialnämnden -11-26, 1094 Tyresös vision Strategiska målområden och mål VISION STRATEGISKA MÅLOMRÅDEN KOMMUNENS MÅL SOCIALNÄMNDENS MÅL Tyresö är en av Sveriges mest attraktiva boendekommuner

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om förskola, skola och vuxenutbildning

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om förskola, skola och vuxenutbildning V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om förskola, skola och vuxenutbildning februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Nämndplan 2015. Kultur- och fritidsnämnden

Nämndplan 2015. Kultur- och fritidsnämnden Nämndplan 2015 Kultur- och fritidsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 1.2 1.3 1.4 2 Kommunens uppdrag... 2 Målstyrningsprocessen... 2 Vision 2030... 3 Strategiska målområden... 4 Kultur-

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer