Solna stads verksamhetsplan och budget med inriktning för Fastställd av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Solna stads verksamhetsplan och budget 2013. med inriktning för 2014-2015. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-26"

Transkript

1 Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 med inriktning för Fastställd av kommunfullmäktige

2 Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen Överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetensnämnden Kompetensförvaltningen Socialnämnden Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg Socialförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bostadsstiftelsen Signalisten (100 %) Norrenergi & Miljö AB (67 %) Solnabostäder AB Norrenergi AB Solna Vatten AB (100 %) Råsunda Förstads AB (100 % ) Norrvatten (20 %) Överjärva Gård AB Styrelse för respektive bolag, stiftelse och kommunalförbund Käppalaförbundet (20 %) Råsta Holding AB (25 %) Sweden Arena Management KB (17 %) Arenabolaget i Solna KB (17 %) Storstockholms Brandförsvar (5 %) SÖRAB (5 %) AB Vårljus (7 %) Solna Tenniscenter AB (30 %) Stockholmsregionens Försäkring AB (6 %) Fastighets AB Falkeneraren (100 %) 2

3 Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen lämnar ett förslag till verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni. Nämnderna utarbetar därefter verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett förslag till reviderad budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november mål, ekonomiska ramar, uppdrag till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år Utgångspunkten för Solna stads verksamhetsplan och budget för år 2013 med inriktning för , är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt även uppdrag till styrelse och nämnder. Inför 2013 har ett omfattande arbete gjorts för att säkerställa tydliga kopplingar mellan de fastslagna politiska målen, de insatta resurserna och de presterade resultaten. Inriktningsmålen och effektmålen anger den inriktning som staden de närmaste åren ska sträva efter att uppnå och kan kopplas till givna ekonomiska ramar. Målen tar sin utgångspunkt i Solna stads vision: Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Därutöver har i verksamhetsplanen och budgeten för 2013 vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag åläggs styrelse och nämnder för att styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete samt likabehandling, integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det levande och trygga Solna samt vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska styrelse och nämnder utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer, som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Det samhällsekonomiska läget har under 2012 varit fortsatt osäkert. Staden har en god ekonomisk grund att stå på utifrån en fortsatt god utveckling av befolkning och sysselsättning. De ökade skatteintäkterna kommer dock i växande grad behöva användas till stadens utbyggnad och stora investeringar i välfärden. I detta ligger utmaningen att balansera behoven i löpande verksamhet mot långsiktiga investeringsbehov. Kristina Tidestav stadsdirektör Christer Lindberg förvaltningschef/ekonomichef 3

4 Innehållsförteckning Solna stads organisation... 2 Förord... 3 Solna stads verksamhetsplan och budget för Solna stads styrsystem 8 Solna stads utveckling 9 Tvärsektoriella frågor 10 Kvalitetsarbetet i Solna stad 10 Förutsättningar för verksamhetsplan och budget 11 Mål och uppdrag utifrån Solna stads vision 15 Tekniska förutsättningar 25 Resultatbudget och kassaflödesanalys 27 Driftbudget 28 Investeringsbudget 38 Styrelse och nämnders verksamhet Kommunala företag och kommunalförbund...44 Förslag till beslut

5 Solna stads verksamhetsplan och budget för 2013 Solna stads verksamhetsplan och budget för 2013 tar sin utgångspunkt i regeringsprogrammet Föregångsstaden Solna, där alliansen redogjort inriktningen för mandatperioden Utgångspunkten för verksamhetsplan och budget 2013 är att förena ekonomiskt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning genom att ta höjd för kommande investeringsbehov, fokusera på välfärdens kärna såsom skola och omsorg samt ta ansvar för Solnas fortsatta utveckling. Utmaningar och prioriteringar Solna står inför flera stora utmaningar under de kommande åren. Efter finanskrisen och den efterföljande konjunkturnedgången bedöms det ekonomiska läget ha stabiliserat sig. Svensk ekonomi bedöms stärkas under de kommande åren, men tillväxttakten förväntas vara måttlig. Det är viktigt att Solna skapar bästa möjliga grogrund för tillväxt och därmed arbetstillfällen för människor med varierande förutsättningar och bakgrund. Vi ska därför fortsätta den inslagna vägen med att skapa ett gott klimat för företag och fortsätta utveckla samarbetet med näringslivet. Det är viktigt för att skapa nya jobb och minska utanförskapet, men också för att trygga stadens ekonomi. Det är genom hög sysselsättning som vi kan fortsätta att kombinera låg skatt med god kvalitet i välfärden samtidigt som vi finansierar byggandet av det framtida Solna. En annan stor utmaning är att skapa förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo i Solna. Solna är en av Sveriges snabbast växande kommuner och dagligen får staden nya invånare, som bidrar till att utveckla Solna. Att många vill bo i Solna innebär fantastiska möjligheter, men ställer krav på att utveckla staden på ett miljövänligt, tillgängligt, stadsmässigt och tryggt sätt. Solna stad ska löpande utvärdera förutsättningarna för framtida exploatering för att säkerställa en takt som staden mäktar med ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart. Framför allt fästs vikt vid att kunna hantera och leverera god välfärd till solnaborna. Vi ska fortsätta att utveckla Solna med nya bostäder, nya förskolor, skolor, olika former av omsorgsboenden och fritidslokaler, samtidigt som befintliga fastigheter rustas upp och energieffektiviseras. Vi måste också verka för utbyggnad av infrastruktur genom förstärkningar av kollektivtrafiken och regionala trafiklösningar. Stadsmiljön behöver samtidigt utvecklas och underhållet av gator och parker anpassas efter att solnaborna blir fler. Upprustningsarbetet ska kunna följas upp i stadens olika stadsdelar under mandatperioden och stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av underhållsplaner för stadens fastighetsbestånd och yttermiljö för att nå en godtagbar långsiktig underhållsnivå. I upprustningen av Solna spelar även bostadsbolaget Signalisten en viktig roll med ett stort ansvar för detta arbete. Solna befinner sig mitt i mandatperioden och den intensiva genomförandefasen av flera viktiga stadsutvecklingsprojekt. Det innebär allt från sex nya stadsdelar som börjar ta form, bl.a. Arenastaden med nationalarenan och Hagastaden med det nya universitetssjukhuset till utbyggd kollektivtrafik. Tvärbanan byggs ut från Alvik via Sundbyberg och Solna Centrum till Arenastaden som ett led i att trygga bra och miljövänliga kommunikationer. Denna tillväxt och utveckling innebär nya möjligheter för staden, men ställer också krav på oss att hantera genomförandet på ett bra och kostnadseffektivt sätt. 5

6 Parallellt med denna utbyggnad ökar solnabornas förväntningar på stadens tjänster och service. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. De ska också uppfylla det moderna samhällets krav på valfrihet, tillgänglighet, bemötande och dialog. Stadens förnyelsearbete tar ett helhetsgrepp kring dessa frågor med målsättningen att förbättra servicen till solnaborna och skapa effektivare verksamheter. Stadsövergripande inriktning för verksamheterna En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för att staden ska klara av att möta solnabornas krav på effektiv användning av skattemedlen. Solna stad har en lång tradition av god ekonomi och styrning. Styrningen utgår från en samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, uppdrag och ekonomiska ramar. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från regeringsprogrammets vision om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Visionen har preciserats i fyra målområden; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning, samt i fem stadsövergripande inriktningsmål. Därutöver har vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag åläggs styrelse och nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Ekonomin är en förutsättning för verksamheten, men också en begränsning. Budgeten ska hållas. Styrelse och nämnder ska löpande följa sina verksamheter och göra omprioriteringar som leder till måluppfyllelse inom givna budgetramar. Ekonomiska förutsättningar och satsningar Världsekonomin präglades under delar av 2011 av oro som en följd av den grekiska skuldkrisen. Nervositeten på finansmarknaderna dämpades under slutet av året. Sannolikheten för en global recession är i dagsläget låg, men en långsammare återhämtning av världsekonomin i de utvecklade länderna till följd av budgetåtstramningar är att vänta. Trots en relativt god utveckling av svensk ekonomi under de kommande åren räknar Sveriges Kommuner och Landsting inte med att ekonomin återgår till fullt resursutnyttjande förrän Det kommunala inkomstutjämningssystemet gör dessutom att betydande delar av Solnas skatteintäkter går till andra kommuner, där invånarnas medelinkomster är lägre. Även det kommunala kostnadsutjämningssystemet innebär att Solna stad bidrar till andra kommuner med högre strukturella kostnader. Enligt förslaget i den statliga utjämningsutredningens betänkande ska Solna dessutom bidra med ytterligare drygt 40 mkr i detta utjämningssystem i framtiden. Det låga resursutnyttjandet, som präglat den svenska ekonomin alltsedan finanskrisen bröt ut har bidragit till att pris- och löneökningarna blivit lägre än normalt. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2016 nå upp till två respektive fyra procent när ekonomin når jämvikt. Detta innebär att stadens egen kostnadsutveckling under 2013 kommer att bli lägre än vad som tidigare var prognostiserat. Den politiska organisationen kommer också att bidra till ett lägre kostnadsläge genom en frysning av de politiska arvodena under budgetåret 2013 på 2012 års nivå. Mot denna bakgrund föreslås för 2013 en generell ramhöjning till styrelse och nämnder med 1,0 procent. Nämnder med volymbaserade ramar kompenseras fullt ut för ökningen i löpande kostnader samt fasta kostnader som följer av ökade kapitalkostnader när verksamheten utvecklas för att möta befolkningsökningen. Det finansiella målet om investeringar föreslås uppgå till maximalt 700 mkr under en femårsperiod och resultatmålet fördubblas för att kunna möta kostnader för framtida investeringar. 6

7 Utöver satsningarna i form av de finansiella målen görs också en riktad satsning på 21 mkr på att fortsätta att rusta Solna. Det handlar om att fortsätta satsningen på upprustning av förskole- och skollokaler, 14 mkr, och på uppgradering och skötsel av de offentliga miljöerna, 7 mkr. Denna satsning finansieras genom en omprioritering av resurser från ett antal nämnder till stadsbyggnadsnämnden. I och med ökade volymer sedan juni månad i form av fler barn och ökning inom LSS, kompenseras barn- och utbildningsnämnden med 12 mkr och omvårdnadsnämnden med 6 mkr. Av 12 mkr på barn- och utbildningsnämnden utgörs 3 mkr av kompensation för att möta det nya läraravtalet och dess utfall på 4,2 procent. Stadsbyggnadsnämnden får även i uppdrag att öka intäkterna från taxor och avgifter med 1,5 mkr för att kompensera omvårdnadsnämnden med 1 mkr för att förstärka hemtjänsten samt 0,5 mkr till kultur- och fritidsnämnden för att möta anställda på kulturskolan som går på läraravtalet samt förändringar i avgiftssystemet för idrottsanläggningar. Skattenivå Låg skatt ökar solnabornas möjligheter att göra egna prioriteringar. Därför ska solnaborna aldrig betala mer skatt än nödvändigt och varje skattekrona ska användas effektivt. Skattesänkningar får dock inte ske på bekostnad av kvaliteten i skolan och omsorgen. Skattenivån ska prövas mot bl.a. den allmänna ekonomiska utvecklingen, skatteunderlagets utveckling samt ambitionshöjningar inom kärnverksamheterna. Övergripande ska en ständigt löpande översyn av stadens verksamheter syfta till effektivare utnyttjande av solnabornas gemensamma resurser. För 2013 föreslås att Solnas kommunalskatt lämnas oförändrad på 17,12 kronor. Avslutning Solna är en av Sveriges mest framgångsrika kommuner. Under mandatperioden är alliansens målsättning att utifrån regeringsprogrammet att höja nivån ytterligare och stärka Solnas ställning som en föregångsstad. I och med budgeten för 2013 fortsätter detta ambitiösa arbete. I budgeten kombineras ekonomiskt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning med satsningar på välfärdens kärna. Vi är medvetna om att de resurser vi förvaltar är solnabornas. Att hushålla med dessa resurser är viktigt för att skapa trygghet på lång sikt. Vårt uppdrag är att utifrån en ansvarsfull resursanvändning göra vårt yttersta för att garantera en god service. Det är vårt löfte till solnaborna. Pehr Granfalk (M) Anders Ekegren (FP) Malin Appelgren (KD) Anna C Nilsson (C) 7

8 Verksamhetsplan och budget stadens främsta styrdokument Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen ska lämna ett förslag till verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni. Nämnderna ska därefter, under hösten, utarbeta verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen och uppdaterad befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november ekonomiska ramar, mål, verksamhetsanknutna uppdrag samt skattesatsen för kommande år. Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget som är stadens främsta styrdokument. Solna stads verksamhetsplan och budget kompletteras av ett antal stadsövergripande styrande dokument som planer, program, policies, riktlinjer med flera, vilka anger principerna för stadens agerande i olika frågor. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i stadens vision, policies och program. Inriktningsmålen mäts utifrån ett antal effektmål som i sin tur följs upp med hjälp av nyckeltal/indikatorer. Effektmålen är treåriga och så långt som möjligt av nationell karaktär för att kunna få jämförbarhet med andra kommuner. Dessutom är de specifika, mätbara, tidssatta och realistiska. Kommunstyrelsen ska tillsammans med nämnderna utarbeta nyckeltal/indikatorer som stödjer de olika effektmålen. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska även som bilaga till sin budget besluta om internkontrollplan och konkurrensutsättningsplan Särskilda verksamhetsanknutna uppdrag kopplade till målområdena och inriktningsmålen har formulerats. Uppdragen som åläggs styrelse och nämnder ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Utifrån styrelsens och nämndernas mål och ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Nämndmål ska arbetas fram och därefter ska enheterna beskriva sina mål dvs. hur enheterna har för avsikt att arbeta för att uppnå nämndens och stadens mål. Ett kommande steg i utvecklingen av stadens styr- och uppföljningssystem är att mer systematiskt bryta ner enheternas mål på medarbetarnivå. 8

9 Styrning Uppföljning/Utvärdering KF Inriktningsmål Effektmål Uppdrag Ekonomiska ramar KF Nämnd Nämndmål Nämndbudget Nämnd Enhet Enhetsmål Tilldelade resurser Enhet Bild. Solna stads styr- och uppföljningssystem Kommunfullmäktige följer upp styrelse och nämnder utifrån de övergripande inriktningsmålen och de särskilda uppdragen. Målen följs upp och utvärderas utifrån effektmål som i sin tur mäts och följs upp med hjälp av flera nyckeltal/indikatorer, vilka redovisas i delårsrapporter och i årsredovisningen. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägardirektiv. Med stadens kraftiga tillväxt och utveckling följer ett behov av att utveckla styrningen och strukturen för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen. Närmare hälften av stadens verksamhet sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet. Det är därför viktigt att löpande se över och utveckla styrningen och uppföljningen av verksamheter som bedrivs på entreprenad. Kommunstyrelsen har gett uppdraget till stadsledningsförvaltningen att se över stadens upphandlingsorganisation. Solna stads utveckling Solna är en stad i stark tillväxt. Stadens befolkning har vuxit med 20 procent under perioden och kommer att växa med ytterligare ca 30 procent fram till Utbyggnad pågår av sex nya stadsdelar med Arenastaden, Hagastaden, Nya Ulriksdal, Järvastaden, Solna city och Ingenting. Denna tillväxt innebär stora möjligheter, men ställer också stora krav på staden. Under de kommande åren kommer staden att behöva göra stora investeringar i välfärden. Utmaningen är att balansera de långsiktiga investeringsbehoven mot behoven i den löpande verksamheten. Det kommer att ställa krav på prioritering, effektivisering och förnyelse i stadens verksamheter. Även stadens organisation måste anpassas för att möta denna utveckling. Det förnyelse- och utvecklingsarbete som har pågått i staden under de senaste åren måste fortsätta och intensifieras. Inriktningen ska vara att frigöra resurser för politiska prioriteringar genom att bl.a. förbättra samarbetet mellan nämnder och minska kostnaderna för administration. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra en översyn av stadens organisation för stödprocesser. Utifrån över- 9

10 synen ska nödvändiga förändringar av organisationen genomföras för att säkerställa kompetens och effektivitet. Kommunstyrelsen och dess tjänstemannaorganisation, stadsledningsförvaltningen, har en nyckelroll i staden för att kunna möta det växande Solnas utmaningar. Styrelsen och förvaltningen måste förstärka sin roll i styrningen, ledningen och samordningen av staden för att alltid kunna säkerställa de mest effektiva lösningarna ur ett stadsövergripande perspektiv. Tvärsektoriella frågor Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl internt som externt. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; likabehandling och internationellt arbete integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Staden ska arbeta proaktivt med samtliga likabehandlingsperspektiv för att alla medborgare ska få likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Solna stad har förbundit sig att arbeta enligt den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män framtagen av Council of European Municipalities and Regions (CEMR). Ur ett jämställdhetsperspektiv ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Efter analys av nuläge kan angelägna utvecklingsområden identifieras och jämställdhetsintegrering användas som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Det är också angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och motverka främlingsfientlighet och rasism. Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en värld med täta kontakter över nations- och kulturgränser är det internationella utbytet en förutsättning. En globaliserad värld och ett alltmer integrerat Europa ställer nya krav men skapar också nya möjligheter. EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 lägger fast kursen för unionens gemensamma arbete för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin omfattar mål kring sysselsättning, forskning och utveckling, klimat och energi, utbildning samt ökad social delaktighet och minskat utanförskap. Målen i Europa 2020-strategin stämmer bra överens med stadens fyra målområden och ett flertal av inriktnings- och effektmålen i verksamhetsplan och budget. I arbetet med att uppnå och utvärdera målen ska strategin beaktas. På detta sätt bidrar Solna stad till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin. Kvalitetsarbetet i Solna stad Arbetet med att utveckla Solna stads kvalitet har hög prioritet och ställer krav på ett ständigt arbete att utveckla och förbättra stadens finansierade verksamheter. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicy och strategi för Solna stad ska styrelse och nämnder utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den. Genom att förtydliga tjänsterna kan också förväntansgapet minskas och därmed skapas förutsättningar för nöjdare medborgare/brukare, vilket mäts ge- 10

11 nom effektmål i verksamhetsplan och budget. Styrelse och nämnder ska kontinuerligt arbeta med att utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för tjänster. Dessa är en del i stadens styrning och ska därför harmonisera med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i samverkan med kommunstyrelsen. Förutsättningar för verksamhetsplan och budget Omvärldsfaktorer Tillväxten i svensk ekonomi planade ut under senare delen av Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och i början av 2012 har emellertid den svenska ekonomin visat sig relativt stark. Världsekonomin präglades under delar av 2011 av oro som en följd av den grekiska skuldkrisen. En nervositet på finansmarknaderna dämpades under slutet av året. Mycket pekar på att den värsta oron är över och att botten nåddes under vintern. Obalanserna i den europeiska ekonomin och kraven på åtstramningar pekar på en svag ekonomisk utveckling i Europa under Den globala BNP-tillväxten bedöms ligga strax under 4 procent de närmaste åren. Det är som tidigare BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) som svarar för de högsta tillväxttalen. Sannolikheten för en global recession är i nuläget låg men en långsammare återhämtning av världsekonomin i de utvecklade länderna p.g.a. budgetåtstramningar är att vänta. Under 2011 har den svenska ekonomin trots omvärldens oro visat en förvånansvärd styrka. Svensk BNP växte med strax under 5 procent 2011, men beräknas av Riksbanken växa med endast 1,3 procent Hushållens konsumtion har minskat, men inte på något dramatiskt sätt. Den svenska ekonomin har mattats av under den senare delen av 2012 och ekonomin växer i måttlig takt. Att den svenska ekonomin bromsar in beror på vårt utlandsberoende. Under de kommande åren väntas svensk ekonomi klara sig relativt bra trots en svag omvärld, men med mer måttliga tillväxttal. Investeringarna bedöms fortsätta växa relativt snabbt också 2012 och 2013 och hushållens konsumtionsutgifter väntas fortsätta utvecklas förhållandevis väl. En återhållande faktor i svensk ekonomi är hushållens sparande. Med en ökad konsumtion kan tillväxten komma igång successivt. Trots en relativt god ekonomisk tillväxt under de kommande åren räknar Sveriges Kommuner och Landsting inte med att ekonomin återgår till fullt resursutnyttjande förrän Skälet är att de prognostiserade tillväxttalen i BNP endast leder till en måttlig förstärkning av arbetsmarknaden. Befolkningsutveckling Under år 2011 ökade Solnas befolkning med personer till vid årets slut. Av ökningen står inflyttningsnettot för personer. Det föddes barn i Solna under året. I den prognos som tagits fram väntas den relativt snabba befolkningsökningen fortsätta under hela den tioårsperiod som prognosen gäller. År 2016 beräknas befolkningen uppgå till strax över invånare och år 2020 ungefär invånare. Befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldersklasser, men framför allt i förskoleoch skolåldrar och vuxna i yngre yrkesverksamma åldrar. Det är en följd av dels hög fruktsamhet, dels hög byggtakt. Äldre, år, väntas till skillnad från övriga åldersgrupper minska något under prognosperioden. Prognosen bygger på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för staden. Viktigt är också det antagande staden gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Stora ökningar kommer att ske i utbyggnadsområdena i Järvastaden, Arenastaden och Nya Ulriksdal samt även i andra områden som bl.a. Hagalund, Huvudsta och Frösunda. Befolkningsökningen ställer ökade krav på utbyggnaden av den kommunala servicen och på effektiva lösningar framför 11

12 allt i stadsdelarna Järvastaden och Nya Ulriksdal. Hur mycket servicebehovet kommer att öka beror i hög grad på solnabornas ålder. Under perioden väntas befolkningen i åldersklasserna 0-5 år öka med ca 600 personer respektive 6-15 år öka med strax över 900 personer. I åldersklasserna över 80 år väntas befolkningen minska med ca 125 personer. En volymberäknad ram används som bas för att avgöra resurserna till barn- och utbildningsnämndens, socialnämndens respektive omvårdnadsnämndens verksamhet. Tanken med detta sätt att beräkna ramen är framför allt att få en modell som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan ökar. Ekonomiska förutsättningar Lagreglerna om god ekonomisk hushållning innebär bl.a. att kommunerna ska kunna stämma av sin ekonomi under en längre period än ett budgetår och har tre år på sig för att återställa ett eventuellt negativt resultat. Det ställs också tydliga krav på att fastställa finansiella mål, leva upp till dem och vidta åtgärder för att återställa balansen om det uppstår negativa resultat. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomisk hushållning varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behov av investeringar etc. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör exempelvis på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Solna stad tillhör en av de kommuner i Sverige som växer kraftigast. I en växande kommun som Solna med allt större investeringar bör därför resultatmålet successivt höjas till en högre nivå. Under föregående 10-årsperiod har Solnas expansion i stor utsträckning skett genom förtätning. Kommande 10-årsperiod växer Solna än kraftigare och expansionen sker till stor del genom att nya stadsdelar byggs. Detta ställer andra krav på investeringar i infrastruktur, förskolor, skolor och gruppbostäder. Det innebär även stora verksamhetsmässiga utmaningar i form av att klara av utbyggnaden, samtidigt som tidigare tillgångar måste underhållas och rustas upp, att klara trafiken under utbyggnadsperioden, att genomföra de stora projekten och att klara av att leverera stadens åtaganden. Solna stad har en god ekonomi och av tradition en väl fungerande ekonomistyrning. Det är angeläget att behålla stadens goda ekonomiska ställning både i det korta och det långa perspektivet. I det korta perspektivet måste det finnas beredskap för att hantera förändrade förutsättningar. I ett långt perspektiv ska det råda balans mellan kostnader och intäkter. Alla verksamheter som bedrivs och/eller finansieras av Solna stad ska utföras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Pengarna ska användas för solnabornas bästa. Det ska finnas tydliga och klara samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det är grunden för en god ekonomisk hushållning i Solna stad. Solna stads styrsystem ska säkerställa detta. Solna stad har sedan 2004 haft en konsekvent och enhetlig modell för att årligen justera nämndernas ekonomiska ramar utifrån verksamheternas behov. Med beaktande av ett långsiktigt scenario för staden har nämnderna fått en årlig generell uppräkning av ramarna som kompensation för löne- och prisutveckling. Avsikten har varit att ge nämnderna tydliga och långsiktiga planeringsförutsättningar. I budget 2013 föreslås att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka måttligt under de kommande åren för att senare, allteftersom konjunkturen och arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala nivåer. Staden har även årligen fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografis- 12

13 ka förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter, där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. I budget 2013 föreslås att de berörda tre nämnderna blir kompenserade för befolkningsförändring. Kompensationen avser att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad befolkning i åldersklasserna och motsvarande avdrag som uppkommer genom en minskad befolkning i åldersklasserna. I budget 2013 föreslås även att nämnderna kompenseras för kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad. Här avses främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret med avseende på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar som medfört kompensation för kapitalkostnader. I budget 2013 föreslås också att nettoinvesteringarna under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i tiden inte ska överstiga 700 mkr, behålls. Investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena ligger utanför denna ram. I mars 2011 tog kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut om att planera och uppföra en ny skola i Nya Ulriksdal. Målsättningen är att en skola ska kunna tas i bruk senast Denna investering ligger inom investeringsbudgeten, men utanför investeringsramen på 700 mkr över en femårsperiod. Politiska prioriteringar Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar görs politiska prioriteringar inom målområdena, vilket innebär en förstärkning av vissa nämnders budgetar. För 2013 föreslås därutöver en riktad satsning på 21 mkr för att rusta Solna inom målområdena trygghet och lärande för solnabornas bästa och levande stad. Medlen tillförs stadsbyggnadsnämnden för att fortsätta satsningen på upprustning av förskole- och skollokaler, 14 mkr, och på upprustning och skötsel av den offentliga miljön, 7 mkr. Stadsbyggnadsnämnden får också i uppdrag att göra en översyn av stadens fastighetsbestånd och den offentliga miljön för att kunna nå en godtagbar och långsiktig underhållsnivå. Staden har i jämförelse med andra kommuner haft lägre kostnader per invånare inom områdena fastighetsunderhåll, gator och parker m.m. I upprustningen har även bostadsstiftelsen Signalisten en viktig roll med ett stort ansvar för detta arbete. Satsningen finansieras på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt genom en omprioritering av resurser från ett antal nämnder till stadsbyggnadsnämnden. Dessa nämnder ska, utifrån kommunstyrelsens rekommendationer, genomföra effektiviseringar för att möjliggöra omprioriteringen till stadsbyggnadsnämnden. Samtidigt justeras stadsbyggnadsnämndens ram eftersom nämnden nästa år får högre intäkter genom revideringen av parkeringstaxorna. Kommunstyrelsen ska frigöra 2 mkr genom att effektivisera stödprocesser i staden. I detta arbete blir den översyn av stadens organisation för stödprocesser, som kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra, central. Utifrån översynen ska nödvändiga förändringar av organisationen genomföras för att säkerställa kompetens och effektivitet. Kommunstyrelsen ska vidare tillsammans med kultur- och fritidsnämnden utreda förutsättningarna för att åstadkomma en bättre samordning av stadens bidrags- och evenemangsverksamhet. Syftet är att undvika dubbelarbete och säkerställa ett mer effektivt resursutnyttjande. Kultur- och fritidsnämnden bör också genomföra vissa taxehöjningar för anläggningar, se över kulturskolans utbud och målgrupper i förhållande till övriga kommuner i länet samt anpassa den verksamhet som barn- och utbildningsnämnden beställer till nämndens faktiska behov. Nämnden ska även tillsammans med barn- och utbildningsnämnden utreda samverkan mellan nämnderna avse- 13

14 ende fritidshem med inriktningen att överföra beställaransvaret för verksamheten till barn- och utbildningsnämnden. Syftet är att möta den nya skollagen och säkerställa ett mer effektivt resursutnyttjande. Totalt ska kultur- och fritidsnämnden frigöra 1,5 mkr. Barn- och utbildningsnämnden ska frigöra 5 mkr genom att anpassa personalvolymer och kostnader i förskola och skola till genomsnittet i Stockholmsregionen. Personaltätheten i förskolan är högre än genomsnittet i Stockholms län. Nämnden bör också se över lokalutnyttjandet för att möjliggöra en effektivare lokalanvändning. I detta arbete blir den strategiska lokalförsörjningsplan som kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden arbeta fram, inklusive en strategi för hyressättningen, central. Socialnämnden ska frigöra 3 mkr. Socialnämnden och omvårdnadsnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen utreda förutsättningarna för att öka antalet lägenheter för sociala ändamål för att öka livskvaliteten för enskilda individer och undvika kostsamma placeringar. Socialnämnden och omvårdnadsnämnden ska också utreda samarbetet mellan nämnderna avseende LSS och socialpsykiatrin för att säkerställa bästa möjliga service och effektivitet. Dessutom bör nämnderna se över sin frivilliga verksamhet. Exempelvis ska socialnämnden och kompetensnämnden se över arbetet inom arbetsmarknadsområdet för att säkerställa effektiva arbetsformer. Socialnämnden bör också se över och effektivisera sina upphandlingar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska frigöra 1 mkr genom att genomföra pågående effektiviseringar och öka kostnadstäckningen för utförda tjänster. Kompetensnämnden ska frigöra 2 mkr genom att anpassa integrationsenhetens verksamhet till det förändrade uppdraget från staten och åstadkomma samverkansvinster med arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. Nämnden och kommunstyrelsen ska också tillsammans ta fram en strategi för stadens inriktning avseende den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen i regionen för att möjliggöra effektivare arbetsformer under de kommande åren. Till följd av ökade volymer tillförs barn- och utbildningsnämnden och omvårdnadsnämnden ytterligare medel jämfört med kommunstyrelsens beslut i juni. Ramen för barn- och utbildningsnämnden och för kultur- och fritidsnämnden revideras även för att möta det högre utfallet i det nya läraravtalet. Dessutom tillförs kultur- och fritidsnämnden medel för att förstärka aktivitetsstödet. Den politiska organisationen kommer också att bidra till ett lägre kostnadsläge genom en frysning av de politiska arvodena under budgetåret 2013 till 2012 års nivå. Övriga förutsättningar Utifrån uppräkningarna av generella ramar och volymramar samt de politiska prioriteringarna är bedömningen att nämnderna har goda planeringsförutsättningar inför Utöver förutsättningar och prioriteringar enligt ovan, gäller även nedan ekonomiska förutsättningar; Styrelse och nämnder får lägre kostnader år 2013 p.g.a. dels sänkt internränta till 2,9 procent, dels lägre arbetsgivaravgift för ungdomar. Ramarna dras med anledning av detta ner i motsvarande grad. Dessutom justeras stadsbyggnadsnämndens ram med hänsyn till de ökade intäkterna avseende parkeringsavgifter. Dessa justeringar beskrivs i genomgången av respektive nämndbudget. En reservering för att täcka framtida pensionskostnader görs i eget kapital om resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet på 40 mkr 2013 om övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta gäller till den del det inte samtidigt finns behov av att sätta av medel för framtida strukturåtgärder. De senaste årens positiva resultat har medfört att staden, i enlighet med uppsatta mål och god ekonomisk hushållning, kunnat göra reserveringar i eget kapital för att täcka framtida kostnader för omstrukturering och pensioner. Av en långtidsprognos från stadens tidigare pensionsadministratör, KPA, 14

15 framgår att Solnas pensionskostnader i förhållande till skatteintäkter är som högst under innevarande tioårsperiod. I denna budget föreslås därför att under använda 20 mkr respektive år av reserveringen i eget kapital för att täcka en del av pensionskostnaderna. Kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Mål och uppdrag utifrån Solna stads vision I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2013 läggs ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och uppdrag fast för Solna stad. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Visionen har preciserats i fyra målområden; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning, samt i fem stadsövergripande inriktningsmål. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål som i sin tur följs upp med hjälp av flera nyckeltal/indikatorer. Målen är både av verksamhetsmässig och av finansiell karaktär. Därutöver har vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag åläggs styrelse och nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom budgetram. Vision Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Målområde Solna i utveckling Solna ska vara en stad i utveckling, som skapar förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo, leva och verka i staden. Staden ska erbjuda en attraktiv miljö, som kännetecknas av mångfald och tolerans, och som gör att boende och besökare trivs. Solna ska också erbjuda ett bra företagsklimat, som ger företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Solna ska vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. 15

16 Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs 1-3 plats 1-3 plats 1-3 plats ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År :a plats) Nyckeltal/Indikator Andelen företagare i relation till totalt antal förvärvsarbetande. Andelen privata arbetsgivare (företag med minst en anställd) per invånare. Andelen nyföretagsamma per invånare. Antalet nya företag per invånare. Utveckling av företag och momspliktiga verksamheters ekonomiska omsättning. Turistekonomisk omsättning på områdena övernattningar och aktiviteter, främst kopplat till evenemang och möten. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till NKI 74 Ingen mätning NKI 75 minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år (År 2011 NKI 70) görs Nyckeltal/Indikator Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande bygglov. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande markupplåtelse. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande serveringstillstånd. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande miljötillsyn. Företagarnas nöjdhet med Stockholms Brandförsvarsförbund service gällande brandtillsyn. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Solnas befolkning ska minst växa till invånare fram till år (Prognos maj 2012 drygt invånare år 2020) Prognos för 2020 > inv. Prognos för 2020 > inv. Prognos för 2020 > inv. Nyckeltal/Indikator Antal färdigställda bostäder. Antal barn i stadens finansierade barnomsorg. Utvecklingen av befolkningsstruktur i Solna. Genomsnittstid mellan beslutat planuppdrag och antagen detaljplan. Genomförda projekt/aktiviteter som gynnar framkomligheten i Solna. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna, enligt SCB:s medborgarundersökning. Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer i Solna, enligt SCB:s medborgarundersökning. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska NRI 72 NRI 73 NRI 74 öka till minst nöjdhetsindex 72 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 69) Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med arbetsmöjligheter i Solna. Medborgarnas nöjdhet med utbildningsmöjligheter i Solna. Medborgarnas nöjdhet med bostäder i Solna. Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer till Solna. Medborgarnas nöjdhet med kommersiellt utbud i Solna. Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheter i Solna. 16

17 Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda en långsiktigt hållbar utbyggnads- och investeringstakt för staden för de kommande åren. Målområde Levande stad Solna ska vara en levande och sammanhållen stad med en god miljö, som tar vara på närheten till natur och storstad. Staden ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett stadsmässigt, tillgängligt och miljövänligt sätt. Stadsmiljön ska vara ren och snygg, samtidigt som stadens fastigheter ska underhållas och utvecklas. Solnaborna ska kunna kombinera ett attraktivt boende och ett stimulerande arbete med en rik fritid, som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande. Inriktningsmål Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i NRI 63 NRI 63 NRI 63 Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 63 i medborgarundersökning år (År 2010 NRI 61) Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter. Medborgarnas nöjdhet med hur trygga och säkra de känner sig mot hot, våld och misshandel. Medborgarnas nöjdhet med hur trygga och säkra de kan känna mot inbrott i hemmet. Solnas placering i SKL:s undersökning Trygghet och säkerhet. Nivå på måluppfyllelse för miljöbalkstillsyn. Nivå på måluppfyllelse för offentlig livsmedelskontroll och livsmedelskontroll. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer i Solna NRI 74 NRI 74 NRI 74 ska minst vara nöjdhetsindex 74 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 74) Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med tillgången och möjligheter till gång- och cykelvägar. Medborgarnas nöjdhet med möjligheten till att använda kollektivtrafiken för resor. Medborgarnas nöjdhet med tillgången till förbindelser för längre resor. Medborgarnas nöjdhet med möjligheten att enkelt kunna transportera sig med bil. Antalet möjliga uppställningsplatser för lånecyklar på allmän platsmark i Solna. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska NMI 51 NMI 51 NMI 51 minst vara nöjdhetsindex 51 i medborgarundersökningen år (År 2010 NMI 49) Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med underhåll. Medborgarnas nöjdhet med snöröjning. Medborgarnas nöjdhet med belysning. Medborgarnas nöjdhet med trafiksäkerheten. 17

18 Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Solnabornas insamling av hushållsavfall till förbränning ska minska år (År kg/inv) Minska jämfört med Nyckeltal/Indikatorer Antal hushåll i Solna som har möjlighet att sortera matavfall. Mängden utsortering av rent matavfall i Solna. Mängden utsortering av textil i Solna. Mängden utsortering av tidningar och förpackningar i Solna. Minska jämfört med Minska jämfört med Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottsstäderna i 1-5 plats 1-5 plats 1-5 plats landet, enligt Sport & Affärer. (År :a plats) Nyckeltal/Indikator Kommunalt breddidrottsstöd (7-20 år). Antal elitidrottsklubbar och dess sportliga resultat. Antal lag och träningsgrupper i Solna. Resultat i nationella ungdomsserier. Antal besökare på Solnas idrottsanläggningar. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i Solna NRI 68 NRI 69 NRI 70 ska öka till minst nöjdhetsindex 68 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 67) Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med tillgången på parker/grönområden/natur. Medborgarnas nöjdhet med möjligheten att utöva fritidsintressen. Medborgarnas nöjdhet med tillgången på idrottsevenemang. Medborgarnas nöjdhet med tillgången till kulturevenemang. Medborgarnas nöjdhet med tillgången till nöjen. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Solnas fysiska tillgänglighet ska minst vara i nivå med genomsnittet i Stockholms län, vilket år 2010 var 58 i Minst i nivå med genomsnittet Minst i nivå med genom- Minst i nivå med genom- i Stocksnittet i Stocksnittet i Stock- EAH-tal, Enkelt Avhjälpta Hinder. (År 2012 i.u.) holms län. holms län. holms län. Nyckeltal/Indikator Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmän plats (gator, vägar, parker och torg). Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmänna lokaler (skolor, idrottsanläggningar, bibliotek m.fl.). Uppdrag Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av underhållsplanerna för stadens fastighetsbestånd och den offentliga miljön. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden utarbeta en strategisk lokalförsörjningsplan för staden, vilket också inkluderar en strategi för hyressättningen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden verka för utbyggnad av kollektivtrafiken i Solna. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ta fram en handlingsplan med åtgärder på kort och lång sikt för att öka framkomligheten i Solna. 18

19 Målområde Trygghet och lärande för Solnabornas bästa Solna ska vara en stad som ger Solnaborna olika skeden i livet. Förskolor och skolor i möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solna- kunskaper och erfarenheter, som rustar dem Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna borna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna ta studier och arbete. Kunskap och lärande för livet och ger goda möjligheter till fortsat- stad finansierar ska finnas som ett naturligt ska uppmuntras och värderas högt. stöd för Solnabor, som behöver den under Inriktningsmål Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket Högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Nyckeltal/Indikator Andelen deltagare som har genomgått Solnamodellen under året och uppbär egen försörjning. Självförsörjningsgraden för Solnaborna i åldrarna år. Andelen öppet arbetslösa Solnabor utav arbetskraften år. Antal Solnahushåll med försörjningsstöd. Andelen biståndsmottagare i Solna. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst ska minst NKI 70 NKI 71 NKI 72 vara nöjda med hemtjänsten motsvarande nöjdhetsindex 70, år (År 2011 NKI 67) Nyckeltal/Indikator Andelen med hemtjänst som är mycket nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande. Andelen med hemtjänst som är mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/önskemål. Andelen med hemtjänst som känner sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Antal hemtjänstpersonal som en hemtjänstkund (med två eller flera hjälpinsatser varje dag) möter i genomsnitt under en 14 dagars period. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska NKI 70 NKI 71 NKI 72 minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70, år (År 2011 NKI 69) Nyckeltal/Indikator Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med personalens bemötande. Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/önskemål. Andelen i särskilt boende som känner sig mycket trygga. Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med aktiviteterna som erbjuds. Antal dagar från beslut om boende till erbjudande om boende. 19

20 Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service KKI 1,3 KKI 1,3 KKI 1,3 till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvali- tetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år (År 2011 KKI 1,3 av 2,0) Nyckeltal/Indikator Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad och de som har insatsen daglig verksamhet som är nöjda med hjälpen med mat och måltider. Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad som upplever att de får hjälp med sina fritidsaktiviteter. Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad som upplever att de får hjälp av samma personal. Antal dagar från beslut om boende till erbjudande om boende. Inriktningsmål Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. (i.u., mäts första gången hösten 2012) Lika med eller högre jämfört med Lika med eller högre jämfört med Lika med eller högre jämfört med Nyckeltal/Indikator Andelen förskolebarn i Solnas kommunala och fristående förskolor som känner sig trygga i förskolan. Andelen förskoleplatser i Solnas kommunala och fristående förskolor där dokumentation sker av barnens individuella utveckling och lärande. Andelen förskoleplatser i Solnas kommunala och fristående förskolor där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor 92,6 % 93,0 % 94,0 % som är behöriga till gymnasieskolan ska minst bibe- hållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Läsåret 2010/11 92,6 %) Nyckeltal/Indikator Andelen elever som anger att de känner sig trygga i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8. Andelen elever i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8 som anger att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska i åk 3, åk 6 och åk 9. Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i matematik i åk 3, åk 6 och åk 9. Andelen elever som uppnår målen i samtliga ämnen i åk 9. Effektmål År 2013 År 2014 År 2015 Andelen folkbokförda Solnaelever som fullföljer sin 75,0 % 76,0 % 76,5 % gymnasieutbildning inom 4 år ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2011 års 13,5 % till 10 %). (Läsåret 2010/11 75,0 %) Nyckeltal/Indikator Andelen elever på Solna gymnasium med grundläggande behörighet till högre studier. Andelen folkbokförda solnaelever med grundläggande behörighet till högre studier. 20

Solna stads verksamhetsplan och budget 2014. med inriktning för 2015-2016. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25

Solna stads verksamhetsplan och budget 2014. med inriktning för 2015-2016. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25 Solna stads verksamhetsplan och budget 2014 med inriktning för 2015-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25 Solna stads organisation 2 Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen

Läs mer

Solna stads verksamhetsplan och budget 2012. med inriktning för 2013-2014. Kommunfullmäktige 2011-11-28

Solna stads verksamhetsplan och budget 2012. med inriktning för 2013-2014. Kommunfullmäktige 2011-11-28 Solna stads verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning för 2013-2014 Kommunfullmäktige 2011-11-28 Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen

Läs mer

Solna stads verksamhetsplan. budget för 2015 med inriktning för 2016 och 2017. Inför KS 12 november Arbetsversion 2014-10-28

Solna stads verksamhetsplan. budget för 2015 med inriktning för 2016 och 2017. Inför KS 12 november Arbetsversion 2014-10-28 Solna stads verksamhetsplan och budget för 2015 med inriktning för 2016 och 2017 Inför KS 12 november Arbetsversion 2014-10-28 Solna stads organisation 2 Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Årsredovisning 2013. Inför Kommunfullmäktige 2014-04-28

Årsredovisning 2013. Inför Kommunfullmäktige 2014-04-28 Årsredovisning 2013 Inför Kommunfullmäktige 2014-04-28 Solna stads organisation 2013 Innehållsförteckning Solna stads organisation 2 Ett händelserikt år 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Förvaltningsberättelse

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Solna stad Delårsrapport Augusti 2014 Arbetsversion. (Framsida i katalog, knyts ihop i pdf-versionen)

Solna stad Delårsrapport Augusti 2014 Arbetsversion. (Framsida i katalog, knyts ihop i pdf-versionen) Solna stad Delårsrapport Augusti 2014 Arbetsversion (Framsida i katalog, knyts ihop i pdf-versionen) Solna stads organisation 2014 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 7

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Solna stads organisation Solna stads organisation

Solna stads organisation Solna stads organisation Årsredovisning 2012 Solna stads organisation Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen Överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Granskning av verksamhets- och ekonomistyrning, strategiskt personalarbete, information/kommunikation samt koncernstyrning

Granskning av verksamhets- och ekonomistyrning, strategiskt personalarbete, information/kommunikation samt koncernstyrning Granskning av verksamhets- och ekonomistyrning, strategiskt personalarbete, information/kommunikation samt koncernstyrning Revisionsrapport december 2009 Mats Carlström Sofie Arvidsson Komrev Sammanfattning

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Planeringsunderlag inför Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning. Arbetsmaterial inför KS 15 juni 2015-06-01 (KS/2015:287)

Planeringsunderlag inför Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning. Arbetsmaterial inför KS 15 juni 2015-06-01 (KS/2015:287) Planeringsunderlag inför Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för 2017 2018 Arbetsmaterial inför KS 15 juni 2015-06-01 (KS/2015:287) Solna stads organisation Mandatfördelning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Solna stad årsredovisning 2014

Solna stad årsredovisning 2014 1 Solna stad årsredovisning 2014 Solna stads organisation 2014 Mandatfördelning i kommunfullmäktige, antal (totalt 61) Bergshamrapartiet 1 Kristdemokraterna Centerpartiet 2 2 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Stadsledningskontorets uppdrag

Stadsledningskontorets uppdrag Stadsledningskontorets uppdrag KS är vår uppdragsgivare Vi utgör ett professionellt stöd till den politiska ledningen Vi är beredningsorgan till KS Vi verkställer och för ut politiska beslut Vi leder samordnar

Läs mer

DELÅRS- RAPPORT AUGUSTI 2011 1

DELÅRS- RAPPORT AUGUSTI 2011 1 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk analys av delårets utfall...4 Prognos för helårets ekonomi...8 Medarbetare... 11 Måluppfyllelse... 13 Verksamhetsanknutna

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22)

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) DALS-ED - DÄR DET GODA LIVET ERBJUDS Dals-Ed ska vara möjligheternas kommun där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Ekonomiskt utfall... 6 Ekonomisk årsprognos... 11 Stadens mål och uppdrag... 14 Kvalitetsarbetet... 29 Tvärsektoriella frågor... 32 Medarbetare... 34 Nämndernas

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Ekonomisk förvaltning, styrmodell och intern kontroll. 5 mars 2015

Ekonomisk förvaltning, styrmodell och intern kontroll. 5 mars 2015 Ekonomisk förvaltning, styrmodell och intern kontroll 5 mars 2015 Agenda Information om ekonomiavdelningen Styrmodellen Kommunens ekonomiska förutsättningar Ekonomiska styrprinciper och budgetmodell Upphandling

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Medborgarundersökningen

Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Tabellbilaga Svedala kommun Våren 2010 SCB:s Medborgarundersökning våren 2010 Innehållsförteckning - Bilaga

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m manträdesprotokol I 20L3-O2-t4 t4 (t7) 926 Förslag som säkerställer ett positivt resultat 2013 (KS 2012.580) Beslut Arbetsutskottet ställer sig

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Styrsystemet i koncernen Västerås stad

Styrsystemet i koncernen Västerås stad Styrsystemet i koncernen Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 7 februari 2013 program policy handlingsplan riktlinje Styrsystemet i koncernen program uttrycker värdegrunder och förhållningssätt

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Perspektivet utveckling/tillväxt

Perspektivet utveckling/tillväxt Revisionsrapport Perspektivet utveckling/tillväxt Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer