Solna stads organisation

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen Valnämnden Överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Kompetensnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetensförvaltningen Socialnämnden Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg Socialförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bostadsstiftelsen Signalisten (100 %) Solnabostäder AB Norrenergi & Miljö AB (67 %) Norrenergi AB Solna Vatten AB (100 %) Råsunda Förstads AB (100 %) Överjärva Gård AB Norrvatten (21 %) Styrelse för respektive bolag, stiftelse och kommunalförbund Käppalaförbundet (20 %) Råsta Holding AB (25 %) Swedish Arena Management KB (17 %) Arenabolaget i Solna KB (17 %) Storstockholms Brandförsvar (5 %) SÖRAB (5 %) AB Vårljus (7 %) Solna Tenniscenter AB (30 %) Stockholmsregionens Försäkrings AB (6 %) Solna Kulturskola AB (100 %) Fastighets AB Falkeneraren (100 %)

3 Innehåll Solna stads organisation 2 Viktiga händelser under Nyckeltal 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse Solna stads styrsystem 6 Verksamhetsanknutna mål*) 8 Finansiella mål 18 Omvärldsanalys 19 Ekonomisk analys, staden 21 Sammanställd redovisning, koncernen 31 Medarbetare 34 Kommunens nämnder Kommunfullmäktige 38 Kommunstyrelsen 39 Kommunrevisionen 41 Valnämnden 41 Överförmyndarnämnden 41 Stadsbyggnadsnämnden 42 Kultur- och fritidsnämnden 45 Barn- och utbildningsnämnden 47 Kompetensnämnden 50 Socialnämnden 52 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 55 Omvårdnadsnämnden 56 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 58 *) Miljöredovisning återfinns på sid 16 Kommunens företag Bostadsstiftelsen Signalisten 60 Norrenergi & Miljö AB 61 Norrenergi AB 61 Solna Vatten AB 62 Råsunda Förstads AB 63 Överjärva Gård AB 63 Norrvatten 64 Käppalaförbundet 64 Swedbank Arena/Arenastaden 65 Storstockholms Brandförsvar 65 SÖRAB 65 AB Vårljus 65 Solna Tenniscenter AB 65 Stockholmsregionens Försäkrings AB 65 Solna Kulturskola AB 65 Fastighets AB Falkeneraren 65 Ekonomi Resultaträkning 66 Kassaflödesanalys 67 Balansräkning 68 Budget och utfall per verksamhet 69 Investeringar per verksamhet 70 Noter, resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 71 Redovisningsprinciper 80 Bilagor Kommunfullmäktiges verksamhetsmål 82 Nämndernas verksamhetsmål 91 Revisionsberättelse 118 Ordlista och begreppsförklaringar 119 Solna stad 2011 Form & layout: Tryckopia AB Tryck: Bankeryds Grafiska AB Text: Solna stad och NOWA Kommunikation AB Antal: 500 exemplar Årsredovisningen är tryckt på miljövänligt papper Papper: Multi Art Silk Solna stad, Stadshusgången 2, Solna Tel vxl , Omslag: Gustav III paviljong i Hagaparken, en del av världens första nationalstadspark och en av de främsta parkerna i engelsk stil. Foto: Thorsten Garteus Fotografer: Anna Didriksson, Karl Edenstål, Christer Elmqvist, Thorsten Garteus, Henrik Larsson, Jeanette Hägglund, Helena Kaasik, Johannes Liljeson, Rickard Oxfält Illustrationer: Björn Lundkvist, Tryckopia AB

4 Viktiga händelser under 2010 I september togs första spadtaget för universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna (NKS). Sjukhuset slår upp dörrarna under 2016 och kommer då att vara Europas modernaste universitetssjukhus. NKS utformas för att nå högsta nivå i certifieringssystemet Miljöklassad Byggnad och kraven för miljömärkningen GreenBuilding. Sjukhusområdet är den största pusselbiten i Hagastaden, där Solna och Stockholm är på väg att växa samman i en helt ny stadsdel. Kommunfullmäktige har antagit detaljplanerna för de första två etapperna av tvärbanan mellan Sundbybergs station, Solna Business Park och Solna centrum. Tvärbanan är viktig för Solnas expansion, men är också ett miljövänligt alternativ som ger solnaborna bättre resmöjligheter. Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för Solnas bostadsförsörjning Planen visar att i genomsnitt 700 nya bostäder ska bli inflyttningsklara varje år. En handlingsplan har tagits fram för fortsatt utveckling av det av Solna och Sundbyberg gemensamt ägda fjärrvärmebolaget Norrenergi. Nya ägardirektiv till bolaget kommer att beslutas under Solna fortsätter att toppa Svenskt Näringslivs ranking om Sveriges företagsvänligaste kommun, vilket är tredje året i rad och femte gången under 2000-talet. Omkring 700 nya företag startade i Solna under 2010, vilket gör att staden placerar sig i landets toppskikt när det gäller nyföretagande. Antalet barn i åldrarna 0-5 år ökar och därmed också behovet av förskoleplatser. Under 2010 har nya förskolor öppnats i bland annat Frösunda-Ulriksdal, Råsunda och Huvudsta. Totalt har 210 nya kommunala förskoleplatser och drygt 40 platser i enskild regi tillkommit under året. Flera skollokaler och förskolor har rustats upp under året. Insatser gjordes i Råsundaskolans idrottssal, Skytteholmsskolans allmänna utrymmen, Fridhemsskolan, förskolan Tellus, förskolan Påfågeln och i köket på Näckrosen. Solna är först i landet att kunna erbjuda äldre att välja boende utifrån personliga intressen och behov. Sju vård- och omsorgsboenden erbjuder olika så kallade profiler som IT, Djur, Konst och hantverk, Film, teater, litteratur och historia, Mat och dryck, Sång, musik och dans, Natur och trädgård. Under året infördes Lagen om Valfrihetssystem, (LOV), inom hemtjänsten, vilket innebär att fler utförare har möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. Arbetslösheten i Solna är fortsatt lägre än i såväl regionen som riket i stort. Det gäller alla grupper men i synnerhet gruppen utrikesfödda, tack vare ett nära samarbete med stadens företagare. Solna stad har infört en utbildningsgaranti för arbetslösa ungdomar mellan år. Ett stort antal ungdomar har informerats om möjligheterna till vuxenutbildning eller gymnasial yrkesutbildning istället för att vara arbetslös. Den positiva trenden när det gäller ekonomiskt bistånd håller i sig. Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat med 12 procent jämfört med 2009 och genomsnittsbidraget har sjunkit med 5 procent. Kommunfullmäktige har antagit ett nytt miljöprogram för Solna stad för åren med fyra fokusområden; kretsloppsanpassad avfallshantering, hållbar energi- och transportanvändning, hållbart stadsbyggande och sunda inomhusmiljöer. Hösten 2010 invigdes en ny energisnål ishall på Ulriksdals IP. Solna stad har satsat tre gånger så mycket på sommarjobb jämfört med tidigare år, vilket har möjliggjort att cirka 180 ungdomar i åldrarna år erbjudits platser inom stadens egna verksamheter och entreprenader. För att öka tillgängligheten och servicen för solnaborna har flera nya e-tjänster lanserats, bland annat för boendeparkeringstillstånd, ansökan till Solna Kulturskola och vuxenutbildningen. Biblioteket fick en ny webbtjänst, CS Library. Nyckeltal - Solna stad Folkmängd Total kommunal skattesats, % 29,22 29,22 29,22 29,65 29,85 29,85 varav Solna 17,12 17,12 17,12 17,38 17,58 17,58 Verksamhetens intäkter, mkr Verksamhetens kostnader, mkr Årets resultat, mkr 132,3 75,1-161,3 142,4 258,8 92,9 Årets resultat enligt balanskravet, mkr 127,2 35,9 47,9 168,7 270,3 94,5 Nämndernas nettokostnader, mkr Nämndernas budgetavvikelse, mkr 45,1 19,6 9,9 0,1 2,8-0,7 Årets investeringar, mkr* investeringar exploatering, mkr* Finansiella tillgångar, mkr Soliditet, % Antal anställda** * Byte av redovisningsprincip Exploateringsverksamheten finansieras med gatukostnadsersättning, se avsnitt Redovisningsprinciper. **Antal anställda per den 1 november 2008 och Övriga år per den 31 december. 4

5 Kommunstyrelsens ordförande Stabilitet och bra styrfart Trots tuffa ekonomiska tider går det bra för Solna. Verksamheterna visar överskott och stadens resultat är positivt. Solna klarar den löpande verksamheten med egna pengar, utan att behöva låna. I Solna gäller jobb före bidrag. Arbetslinjen och ett framgångsrikt proaktivt arbete genomsyrar både arbetsmarknadspolitiska insatser och stadens integrationspolitik. Riktade arbetsmarknadsinsatser har resulterat i historiskt låga utbetalningar av försörjningsstöd och en relativt låg arbetslöshet bland yngre, äldre och invandrare. Graden av egen försörjning är hög och bidrar till att stadens resurser kan fördelas där de gör störst nytta. Stadens resultat enligt balanskravet är imponerande 127,2 mkr. Genom fortsatt kloka prioriteringar och satsningar har nämnderna klarat budget och visar ett överskott på 30 mkr. God styrning och uppföljning innebär att staden har kunnat säkerställa bra kommunal service även under svårare tider. Samtidigt har Solna fortsatt Sveriges lägsta kommunalskatt på 17,12 kronor. Solna en motor i regionen Inflyttningen till Solna är bland den högsta i Sverige. Mellan har antalet solnabor ökat med 12,5 procent, vilket är ett glädjande bevis på att boende trivs i staden. Även företagen trivs i staden. Antalet nya företag ökade fjärde mest i hela landet under För tredje året i rad utsågs också Solna till Sveriges mest företagsvänliga kommun. I kombination med tillströmningen av nya invånare har Solna ytterligare stärkt positionen som motor i Stockholmsregionen. Under 2010 har också samtliga större utvecklingsprojekt i staden gått in i ett genomförandeskede. Solnas större utvecklingsprojekt består av fyra delar; sex nya stadsdelar, Swedbank Arena, Nya Karolinska universitetssjukhuset och Tvärbanan Norr. Tillsammans bildar de stommen i det nya Solna med modern infrastruktur och trivsamma miljöer. Swedbank Arena, Sveriges nya nationalarena, blir centrat för sport och andra evenemang. Hagastaden och det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna, som planeras stå färdigt 2016, knyter Solna närmare Stockholm. Ambitionen är att skapa ett världsledande kunskapsnav tillsammans med Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Staden ligger i topp i länet vad gäller nyproduktion av bostäder. De nya stadsdelarna kombinerat med enskilda projekt innebär närmare nya bostäder de kommande åren. Stadsdelarna som tar form är Arenastaden, Järvastaden, Ingenting, Hagastaden, Ulriksdal och Solna City. Tvärbanan Norr har påbörjats under 2010 och kommer att fortsätta under Med utbyggd kollektivtrafik får solnaborna bättre möjligheter till hållbart resande inom regionen och staden kan möta den fortsatta kraftiga inflyttningen. Fokus på jobb, skola och omsorg Verksamheterna fortsätter att utvecklas utifrån en integrerad ekonomi- och verksamhetsstyrning. Staden har satsat stort på utveckling och kvalitetssäkring, vilket resulterat i bättre tillgänglighet och service för solnaborna, bland annat genom nya e- tjänster. Under 2010 har kärnverksamheterna jobb, skola och omsorg prioriterats. Kompetensnämnden har använt solnamodellen som verktyg för att bryta utanförskap, bland annat genom riktade utbildningsinsatser och god matchning på arbetsmarknaden. Socialnämnden redovisar historiskt låga utbetalningar av försörjningsstöd, vilket vittnar om att det proaktiva arbetet fungerar väl. Under 2010 har hembesök permanentats som ett led i att utvärdera förutsättningar för återinträde på arbetsmarknaden för de som söker försörjningsstöd. Skolan har visat tydliga förbättringar under Fler elever går ut med fullständiga betyg och kvalificerar sig för studier i gymnasieskolan. Meritvärdena har förbättrats och satsningar på bättre läsförståelse och matematikkunskaper har intensifierats. Förskolan har byggts ut för att tillgodose behoven och det pedagogiska innehållet i förskolan har förbättrats. I linje med stadens övergripande mål har skolan också börjat samverka med näringslivet. Genom projekt som Trampolin har staden uppmuntrat till entreprenörskap och eget företagande. Samtidigt har andelen ämnesbehöriga lärare ökat, vilket skapar förutsättningar för en mer kvalitativ undervisning. Omvårdnadsnämnden har infört profilboenden för ökad mångfald i äldreomsorgen. Solna är först i landet med att kunna erbjuda äldre att välja boende utifrån personliga intressen och behov. Solna har många utförare i branschen och kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i det faktum att valfrihet och mångfald ska gå hand i hand med hög kvalitet. Projektet VillGott har permanentats med fokus på hälsa och motion, god kosthållning och socialt innehåll i äldres vardag. Solnas miljöarbete har gått framåt under Ett nytt miljöprogram har antagits, vilket möjliggör ett tydligare helhetsgrepp om miljöfrågorna, samtidigt som möjligheterna till utvärdering och uppföljning förbättras. Under 2010 hade Solna rekordlåga koldioxidutsläpp per capita, vilket till stor del beror på stadens energibolag Norrenergi och det välutbyggda fjärrvärmenätet. En god grund Under 2010 har vi arbetat hårt med att utveckla målstyrningen och servicen till medborgarna. De övergripande målen har knutits an till verksamhetsuppföljning på bred front och också börjat omsättas i kvalitetsdeklarationer till medborgarna. Solna har därmed lagt grunden för stadens fortsatta utveckling av styrning, uppföljning och kvalitetsarbete. Att fortsätta utveckla välfärden, motverka arbetslöshet och förbättra barn- och äldreomsorgen i en stad präglad av ökad inflyttning och kraftig tillväxt ställer höga krav. Solna stad ska stå redo att möta kommande utmaningar samtidigt som kärnverksamheten utvecklas. Solna har lagt en god grund för framtiden. Lars-Erik Salminen Kommunstyrelsens ordförande i Solna 5

6 Förvaltningsberättelse Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och ekonomiska ramar för nämnderna. Det sker i budgeten, som är stadens främsta styrdokument. Budgeten kompletteras av policys och program, vilka anger principerna för stadens agerande i olika frågor. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visioner, policys och program. Inriktningsmålen kan vara antingen finansiella eller verksamhetsanknutna. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål, precisera och fastställa nämndspecifika mål och föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnderna ska också formulera» effektmål som gör att målen kan följas upp och utvärderas. Effektmålen ska vara mätbara, specifika, tidsatta och realistiska. Arbetet med målformuleringen sker i dialog med kommunstyrelsen. Därutöver kan nämnderna besluta om egna verksamhetsspecifika mål och nyckeltal. Utifrån nämndernas preciserade mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningsledningen målen i dialog med enheterna. Enheterna ska därefter beskriva sina mål, det vill säga hur enheterna har för avsikt att arbeta för att uppnå dessa mål. Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl externt som internt. Som ett första steg ska de tvärsektoriella frågorna; jämställdhet, integration och internationellt arbete integreras i stadens styrsystem. Arbetet med tvärsektoriella frågor ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en del av kvalitetsutvecklingsarbetet. Under året har frågorna arbetats in i stadens styrsystem. Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Efter analys av nuläge kan angelägna utvecklingsområden identifieras och jämställdhetsintegrering användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. För integrationsarbetet är det angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att sedan utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och säkerställa att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. För att barn och ungdomar i framtiden ska kun- Styrning Uppföljning/Utvärdering KF Inriktningsmål Effektmål Ekonomiska ramar KF Tydlig målkedja Nämnd Nämndmål Effektmål Nämndbudget Nämnd Enhet Enhetsmål Effektmål Tilldelade resurser Enhet Solna stads styr- och uppföljningssystem 6

7 Solnadagen 2010, Skytteholmsfältet na verka i en globaliserad värld är det internationella utbytet en förutsättning. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. Målen följs upp och utvärderas utifrån effektmål, som redovisas i delårsrapporten per augusti och årsredovisningen. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen av bolagsordning och ägardirektiv. Kvalitetsarbetet i Solna stad Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska nämnder och styrelse börja utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/ brukaren kan förvänta sig av staden. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den. Genom att förtydliga tjänsterna kan också förväntansgapet minskas och därmed skapas förutsättningar för nöjdare medborgare/brukare, vilket mäts av de i budgeten uppsatta effektmålen. Nämnder och styrelse ska kontinuerligt arbeta med att lansera nya åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för tjänster. I verksamhetsplan och budget för 2011 redovisar nämnder och styrelse sin strategi för hur kvalitets- och verksamhetsarbetet ska bedrivas och utvecklas. Arbetet sker i dialog med kommunstyrelsen. Förutom de nämnd- och styrelsespecifika tjänsterna som kvalitetsdeklareras, ska det utarbetas åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för staden som helhet gällande tillgänglighet och bemötande. Detta arbete leds av kommunstyrelsen i dialog med övriga nämnder och har påbörjats under hösten 2010 och kommer att fortsätta under Förnyelsearbetet i Solna stad Förnyelseprojektet har varit Solna stads katalysator för ett effektivt förändringsarbete med syftet att utifrån en mål- och verksamhetsstyrning utveckla den offentligt finansierade servicen. Målet är att få en sammanhållen mål- och verksamhetsstyrning, struktur för stadens verksamhets- och kvalitetsarbete, struktur för stadens information, kommunikation och dialog med medborgarna och företagen. Målet är även en etablering av en e-förvaltning inom staden och en strategi för den framtida kompetensförsörjningen i staden utifrån ett verksamhetsperspektiv. Projektet har pågått under 2010 och integreras under 2011 i ordinarie verksamhet. 7

8 Verksamhetsanknutna mål I Solna stads budget för 2010 finns ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål som har sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna. De fyra prioriterade målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. För varje målområde finns ett antal stadsövergripande inriktningsmål, totalt 11 stycken, som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål, totalt 56 stycken. Nämnderna har med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, preciserat och fastställt nämndspecifika mål som sedan fastställts av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. Uppföljning av nämndernas mål ligger sedan till grund för uppföljning av de stadsövergripande inriktningsmålen under stadens fyra målområden. Många av de effektmål som kommunfullmäktige fastställt mäts genom den medborgarundersökning respektive den medarbetarundersökning som genomförts under Vissa effektmål mäts genom kundundersökningar/brukarundersökningar och avtalsuppföljningar. Andra effektmål mäts inte årligen eller är utformade så att de ska uppfyllas på längre sikt. Av de elva stadsövergripande inriktningsmålen bedöms fyra som uppfyllda och sju som delvis uppfyllda. Av kommunfullmäktiges 56 effektmål bedöms 21 vara uppfyllda, 10 delvis uppfyllda och 20 inte uppfyllda. Resterande 5 effektmål har inte kunnat bedömas. Det innebär att 55 procent av effektmålen bedöms som uppfyllda eller delvis uppfyllda. Flera av de mål som bedöms som inte uppfyllda visar på förbättringar, men når inte fullt upp till målvärdena. Nedan redovisas kommunfullmäktiges prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål. En mer detaljerad uppföljning finns under respektive nämnd och i bilaga. Bedömning av effektmål Inriktningsmål per målområde Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Inte bedömt Totalt Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning Målområde - Livsmiljö Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Delvis uppfyllt Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. Delvis uppfyllt Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Delvis uppfyllt Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare. Delvis uppfyllt Målområde - Trygghet och omsorg Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Delvis uppfyllt Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Delvis uppfyllt Målområde - Kunskap och livslångt lärande Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Delvis uppfyllt Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar Totalt

9 Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom en hög tillväxttakt som resurser skapas för att förbättra solnabornas levnadsstandard och utveckla samhällsservicen. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer krav på Solna att vara en attraktiv stad för boende, företag och besökare. Solna ska kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer, som gör att dagens solnabor trivs och stannar kvar samt att nya solnabor lockas att bosätta sig i staden. Solna ska också kunna erbjuda företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Under målområdet finns två inriktningsmål som båda bedöms vara uppfyllda. Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. - Solna stad toppar för tredje året i rad och för femte gången under 2000-talet Svenskt Näringslivs årliga ranking över kommunernas företagsklimat. Antalet nyregistrerade företag i Solna fortsätter att vara på en hög nivå. Mellan åren 2009 och 2010 ökade antalet nya företag med drygt 17 procent (598 företag år 2009 och 702 företag år 2010), enligt Nyföretagarbarometern NyföretagarCentrum. Med hänsyn tagen till kommunstorlek placerar sig Solna på en fjärde plats i riket. De kommuner som är före Solna är Stockholm, Danderyd och Vaxholm. Staden har under året fortsatt arbetet med att förstärka kontakterna med näringslivet, utveckla Solna som näringslivsstad, förbättra stadens näringslivsservice och att marknadsföra Solna. Effektmålet är uppfyllt för Effektmålet om företagarnas nöjdhet med Solna stads service kommer att mätas i Stockholm Business Alliance serviceundersökning och resultaten presenteras hösten Under 2010 har olika aktiviteter för att öka nöjd kundindex pågått, exempelvis har informationen inom miljöområdet förbättrats och inspektörer har utbildats i kommunikation och bemötande i tillsynen. Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. - Medborgarundersökningen hösten 2010 visar att 80 procent av medborgarna kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Solna och effektmålet är uppfyllt. Av undersökningen framgår också att det är hela 70 procent som starkt kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Solna. Medborgarnas nöjdhet med Solna stad som en bra stad att bo och leva i har ökat sedan föregående medborgarundersökning och visar nöjdhetsindex 69, men når inte riktigt upp till målet som är 70 och effektmålet bedöms som inte uppfyllt. Solna stad ska ha en planberedskap på bostäder i antagna eller pågående detaljplaner under en tioårsperiod. Staden bedriver ett aktivt exploaterings- och planeringsarbete för att kunna möta den starka tillväxten av nya solnabor och företag. Planering pågår för drygt nya bostäder med inflyttning fram till omkring år Effektmålet bedöms uppfyllt. Det byggs flera nya stadsdelar i Solna; Järvastaden, Nya Ulriksdal, Arenastaden, Solna City, Ingenting samt Hagastaden. I Solna byggs flera nya stadsdelar: Järvastaden, Nya Ulriksdal, Arenastaden, Solna City, Ingenting och Hagastaden. 9

10 Målområde Livsmiljö Solna ska vara en stad med en god livsmiljö strategiskt belägen mellan nationalstadsparken och storstaden. Solna ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska också skapa möjligheter för solnaborna att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice av hög kvalitet och ett rikt kultur-, idrotts- och fritidsliv som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna. Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda en god arbetsmiljö. Medarbetarna ska ges bästa möjliga förutsättningar för att kunna fullgöra stadens uppdrag gentemot solnaborna. Under målområdet finns fyra inriktningsmål och samtliga bedöms som delvis uppfyllda. Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. - Delvis uppfyllt Effektmålet om att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska öka i stadens lokaler bedöms uppfyllt då olika åtgärder vidtagits och som exempel från skolorna kan nämnas ny hissinstallation samt automatiska dörröppnare. Medborgarnas nöjdhet med att Solna stads gator och vägar är trafiksäkra och underhålls bra ska öka till nöjdhetsindex 60. Medborgarundersökningen visar att 49 procent av medborgarna är nöjda och effektmålet är inte uppfyllt. Många stora projekt är under genomförande och trafiksituationen kan påverkas. Staden arbetar kontinuerligt med att förbättra framkomligheten. Medborgarnas nöjdhet med att Solnas gång- och cykelvägar är tillgängliga och sköts bra ska öka till nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökningen Målet om medborgarnas nöjdhet med gång- och cykelvägar har inte uppfyllts och trenden visar på en försämring. Medborgarnas nöjdhet med att Solnas grönområden, parker och strövområden är trivsamma ska öka till nöjdhetsindex i medborgarundersökningen Frågan om medborgarnas nöjdhet med grönområden är delvis omgjord sedan föregående medborgarundersökning. I 2010 års medborgarundersökning finns liknande frågor som ger en vägledning om vad medborgarna tycker; dvs. hur de ser på tillgången till parker, grönområden och natur samt på renhållningen av parker och allmänna platser i kommunen. Avseende tillgången har medborgarna blivit nöjdare, men nöjdheten avseende renhållning har minskat. Effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. Energianvändningen avseende belysning på allmän platsmark i Solna stad ska minska med kwh per år. Energianvändningen har minskat med kwh under Detta är en markant minskning och ett resultat av att staden under en längre tid arbetat aktivt med att ersätta gamla armaturer med nya, mer energieffektiva. Effektmålet är uppfyllt. Fjärrvärmeanvändningen (graddagsjusterad kwh/m2 BRA-bruksarea) inom Solna stads egna fastigheter ska minska med 5 procent per år. I stadens egna verksamheter har fjärrvärmeanvändningen minskat med 0,6 procent jämfört med 2009 och det satta 5-procentsmålet har därför inte uppfyllts under I enlighet med SÖRAB-kommunernas gemensamma avfallsplan ska år 2012 minst 10 procent av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling (biogasproduktion). Sedan den 1 juni 2010 blir utsorterat matavfall från SÖRABregionen biogas. Rötning av avfallet har upphandlats fram till utgången av Utsorterat matavfall från SÖRAB-kommunerna har tidigare komposterats. I linje med avfallsplanens mål skickas nu

11 istället det insamlade matavfallet till en rötningsanläggning i Uppsala. Där blir det fordonsbränsle i form av biogas samt biogödsel som tillförs åkrarna och sluter kretsloppet. Effektmålen kommer att mätas Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. - Delvis uppfyllt Solna ska årligen tillhöra de tre främsta idrottskommunerna i landet enligt Sport & Affärers ranking. År 2010 utsågs Solna till femte främsta idrottskommun. Det var endast landets fyra största städer som kom före i listan. Bortsett från Stockholm är Solna den enda kommun i Stockholmsregionen som har placerat sig på listan där totalt 25 kommuner ingår. Rankingen baseras på ett antal kriterier, bland annat förekomsten av arenor, elitidrottssatsningar, hur kommunen använder idrotten i marknadsföringen, näringslivets stöd till idrotten samt befolkningens intresse och aktivitetsgrad inom idrott och motion. Effektmålet är inte uppfyllt Effektmålen om medborgarnas nöjdhet med Solnas idrottsliv respektive kulturliv når inte upp till målvärdena. När det gäller kulturlivet har nöjdhetsgraden dock ökat. Medborgarundersökningen hösten 2010 visar att nöjdheten med biblioteket ökat, liksom nöjdheten med fritidsmöjligheterna. Både nöjdheten med Filmstaden, Råsunda tillgången till parker, grönområden och natur samt möjligheterna med att kunna utöva fritidsintressen, t.ex. sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv har ökat. Den så kallade Stockholmsenkäten visar att fritidsgårdarna i Solna är mest attraktiva i länet. Fritidsklubbarna når 51 procent av åringarna. Kulturskolan når fler elever och visar en ökning från till stycken. Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. - Delvis uppfyllt Effektmålet om att minst 48 procent av Solna stads verksamhet ska vara på entreprenad och/eller köpt verksamhet är uppfyllt, då bokslutet för 2010 visar på en andel på 48,5 procent. Medborgarnas nöjdhet med Solna stads bemötande och tillgänglighet ska öka till nöjdhetsindex 66. Medborgarundersökningen visar nöjdhetsindex 54 och effektmålet är inte uppfyllt. Medborgarnas nöjdhet med stadens information och öppenhet ska öka till nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökningen I föregående medborgarundersökning som genomfördes 2007 var nöjdhetsindex 56. I årets medborgarundersökning visar nöjdheten med stadens information ett nöjdhetsindex på 58 och når inte upp till målet på 60 och effektmålet bedöms som inte uppfyllt. Effektmålet om att antalet e-tjänster inom Solna stad ska öka är uppfyllt. Staden fortsätter att utveckla e-tjänster och under hösten lanserades tre nya tjänster som förbättrar servicen till medborgarna inom områdena ansökan till kulturskolan, vuxenutbildningen och boendeparkering. Användningsgraden av de nya servicekanalerna har varit hög redan från lanseringen. Stadens förnyelse- och utvecklingsarbete har fortsatt och styr- och uppföljningssystemet har utvecklats. En ny kvalitetspolicy och strategi för Solna stad har antagits. Syftet är att skapa en gemensam plattform för utveckling av kvalitetsarbetet i staden. Arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationen har påbörjats och kommer att fortsätta under Stadens nämnder visar sammantaget en positiv budgetavvikelse på cirka 30 mkr. Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare. - Delvis uppfyllt Andelen sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid ska minska till 7,0 procent totalt och uppdelat på män/kvinnor till 5/7. Effektmålet är uppfyllt då sjukfrånvaron har minskat till 6,6 procent totalt och uppdelat på män/kvinnor till 4/7. Medarbetarnas nöjdhet med Solna stad som arbetsplats ska öka till nöjd medarbetarindex 63 totalt och uppdelat på män/kvinnor 63/63 i medarbetarundersökningen år Medarbetarundersökningen visar nöjd medarbetarindex på totalt 62 och uppdelat på män/kvinnor 64/61. Nöjd medarbetarindex har ökat, men når inte upp till målet på 63. Medarbetarnas nöjdhet med Solna stads ledare ska öka till nöjd medarbetarindex 63 i medarbetarundersökning år Medarbetarundersökningen visar nöjd medarbetarindex 62. Nöjd medarbetarindex har ökat, men når inte upp till målet på 63. Inom Förnyelseprojektets program Attraktiv arbetsgivare har en förstudie tagits fram och en handlingsplan kommer att utarbetas utifrån förstudiens resultat. De personalstrategiska frågorna kommer att få ökat fokus framöver. 11

12 Målområde - Trygghet och omsorg Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter att forma sina liv efter egna förutsättningar och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet. Det handlar om att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Det handlar också om att Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna i livets alla skeden. Under målområdet finns tre inriktningsmål, varav ett bedöms som uppfyllt och två bedöms som delvis uppfyllda. Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. - Delvis uppfyllt Medborgarnas nöjdhet med att Solna är tryggt i närområdet ska öka till nöjdhetsindex 56. Frågan är delvis omgjord sedan föregående medborgarundersökning. Medborgarundersökningen hösten 2010 visar nöjdhetsindex 61 för trygghet och effektmålet bedöms som uppfyllt. Effektmålet som avser barn och ungdomars trygghet i förskola, grundskola och gymnasieskola bedöms som delvis uppfyllt. Tryggheten i Solnas skolor och förskolor är på i stort sett samma nivå som vid tidigare mätningar. Tryggheten på gymnasieskolan har ökat. När det gäller trivseln har den ökat inom samtliga skolformer. Effektmålet om att Solnas ungdomar som haft kontakt med stadens verksamhet för missbruk eller kriminalitet ska ha fått en förbättrad hälsa och livsstil efter avslutad kontakt bedöms som delvis uppfyllt, då den uppföljning som gjorts visar på övervägande positiva resultat. Trygghetsrådet har under året genomfört trygghetsvandringar som lett till att åtgärder genomförts för att öka tryggheten främst i den fysiska miljön. Polisen har konstaterat att antalet anmälda brott i Solna minskar. När det gäller fotbollsrelaterade brott så är det unga som är involverade. Därför har staden i samverkan med fotbollsklubbarna genomfört aktiviteter av förebyggande karaktär t.ex. Förspel i samband med högriskmatcher. Svaren från medborgarundersökningen kommer att analyseras vidare och användas i det fortsatta trygghetsarbetet. Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. - Den genomsnittliga öppna arbetslösheten i Solna ska bibehållas på en låg nivå. År 2010 var den öppna arbetslösheten 2,7 procent, vilket är lägre jämfört med både Stockholms län och riket. Effektmålet är uppfyllt. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten bland Solnas ungdomar år ska bibehållas på en låg nivå. År 2010 var den öppna arbetslösheten 2,8 procent, vilket är lägre jämfört med både länet och riket. Effektmålet är uppfyllt. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten för utrikes födda ska bibehållas på en låg nivå. År 2010 var den öppna arbetslösheten 4,2 procent, vilket är lägre jämfört med både länet och riket. Effektmålet är delvis uppfyllt. Andelen deltagare i Solnamodellen som har gått vidare till egen försörjning ska minst vara 65 procent. Under året var andelen 68 procent och effektmålet är uppfyllt. Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. Antalet hushåll har minskat till 638 jämfört med 726 för 2009, dvs. med 12 procent. Effektmålet är uppfyllt. Den genomsnittliga tiden som ett Solnahushåll har försörjningsstöd ska fortsätta att vara på en låg nivå. Snittbidragstiden för 2010 är 5,5 månader jämfört med 5,4 månader Snittbidragstiden är fortsatt låg och effektmålet bedöms vara uppfyllt. Stadens framgångsrika arbete enligt Solnamodellen har fortsatt under året. Det har skapats många nya strategiska företagskontakter för att få fram ytterligare arbetstillfällen och praktikplatser. En ut- 12

13 bildningsgaranti för arbetslösa ungdomar mellan år har införts. Verksamheten är i full gång och ett stort antal ungdomar har informerats om möjligheterna till vuxenutbildning eller gymnasial yrkesutbildning istället för att vara arbetslösa. Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. - Delvis uppfyllt Effektmålen har bedömts med brukarundersökning respektive avtalsuppföljning som underlag. Effektmålet om att minst 95 procent av omvårdnadsnämndens kunder i eget boende och i vård- och omsorgsboende ska uppleva att de blir bemötta med respekt har mätts genom en brukarundersökning. Måluppfyllelsen för hemtjänst är 96,4 procent och för vård- och omsorgsboende 89 procent och effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. Effektmålet om att minst 90 procent av boende på gruppbostad eller de som har daglig verksamhet i Solna ska uppleva att de blir bemötta med respekt har mätts genom avtalsuppföljning. Av verksamheterna har 82 procent uppfyllt målet vad gäller bemötande med respekt och effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. Minst 80 procent av boende på gruppbostad eller de som har daglig verksamhet i Solna ska uppleva att de har deltagit i utformandet av stöd- och hjälpinsatserna. Effektmålet har mätts genom avtalsuppföljning. Sju av tolv enheter har rutiner som gör att brukarna kan delta i utformningen av stöd- och hjälpinsatser och effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. Minst 90 procent av kunderna som ansöker om bistånd i form av hemtjänst i Solna ska uppleva att de får information om möjligheten att välja hemtjänstutförare. Målet har mätts genom en brukarundersökning. Måluppfyllelsen är 63 procent och effektmålet är inte uppfyllt. Minst 80 procent av kunderna som beviljats bistånd i form av boende i vårdoch omsorgsboende i Solna ska uppleva att de har kunnat välja boendet. Målet har mätts genom en brukarundersökning. Måluppfyllelsen är 52 procent och effektmålet är inte uppfyllt. Minst 90 procent av omvårdnadsnämndens kunder i eget boende och i vård- och omsorgsboende ska vara nöjda med utförda insatser/omvårdnad. Målet har mätts genom en brukarundersökning. Måluppfyllelsen är 80 procent, vilket är samma nivå som år 2008, och effektmålet är inte uppfyllt. Minst 95 procent av kunderna på omvårdnadsnämndens vård- och omsorgsboenden ska vara nöjda med hälso- och sjukvården samt läkarkontakterna. Målet har mätts genom en brukarundersökning. Måluppfyllelsen för nöjdheten med hälsooch sjukvården är 84 procent och för läkarkontakter 76 procent och effektmålet är inte uppfyllt. I mars 2010 trädde de nya avtalen i kraft som innebär att Solnas äldre ges möjlighet att välja boende utifrån personliga intressen och behov. Profilerna IT, Djur, Konst och hantverk, Film, teater, litteratur och historia, Mat och dryck, Sång, musik och dans, Natur och trädgård representeras av sju olika vård- och omsorgsboenden. I november infördes Lagen om Valfrihetssystem, (LOV), inom hemtjänsten, vilket innebär att fler utförare har möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. Under 2010 ökade antalet utförare från sju till tolv och antalet kommer att fortsätta öka under I slutet av året startade den webbaserade tjänsten Jämför hemtjänst, med möjlighet att jämföra olika utförare. I december infördes en ny insats- och ersättningsmodell för hemtjänsten som innebär att den enskilde har större möjlighet att påverka vilken hjälp som ska utföras i hemmet. 13

14 Målområde - Kunskap och livslångt lärande Solna ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Förskola och skola ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och skapa en god grund för fortsatta studier och arbete. Goda studieresultat ska uppmuntras och värderas högt. Det ska finnas ett brett utbud av utbildningar, som ger barn, ungdomar och vuxna bästa möjliga förutsättningar för vidareutbildning och arbete i livet. Det är viktigt att skapa många vägar in i arbetslivet för solnaborna och att trygga arbetsgivares behov av kunskap och kompetens. Under målområdet finns två inriktningsmål, varav ett bedöms som uppfyllt och ett som delvis uppfyllt. Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. - Delvis uppfyllt Solnaelevernas behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. Andelen behöriga elever har ökat till 94 procent och effektmålet är uppfyllt. Andelen solnaelever i årskurs 7 med god läsförståelse ska öka. Andelen har sjunkit från 74 procent till 70 procent och målet är inte uppfyllt. Inom barn- och utbildningsnämnden kommer resultatet att analyseras i samarbete med rektorerna för att åstadkomma bättre måluppfyllelse. Meritvärdet för solnaelever ska öka i årskurs 9. Läsåret 2007/2008 var meritvärdet 214,1 och ökade till 221,1 läsåret 2008/2009. Meritvärdet var 220,2 poäng läsåret 2009/2010. Meritvärdet för pojkar har ökat, medan det har sjunkit för flickor. De två senaste läsåren har meritvärdet för kommunala skolor i Solna varit högre än meritvärdet för kommunala skolor i Stockholms län. Effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. Alla solnaelever ska nå målen i svenska, svenska som andra språk och matematik i årskurs 3. Andelen har ökat till 78 procent läsåret 2009/2010 jämfört med 75 procent läsåret 2008/2009, men effektmålet är inte uppfyllt. Alla solnaelever ska nå målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och årskurs 9. Andelen i årskurs 5 har ökat till 73 procent läsåret 2009/2010 jämfört med 59 procent läsåret 2008/2009. Andelen i årskurs 9 har ökat till 80 procent läsåret 2009/2010 jämfört med 78 procent läsåret 2008/2009. Effektmålet är inte uppfyllt. Alla elever i Solna Gymnasium ska nå 100 procent examinationsgrad. Examinationsgraden har sjunkit från 97 procent till 89 procent och effektmålet är inte uppfyllt. 100 procent av alla studerande som slutfört gymnasial yrkesutbildning ska direkt efter utbildningen vara anställningsbara i den bransch som studierna förbereder inför. Effektmålet är uppfyllt. Minst 75 procent av de som studerar inom svenska för invandrare, SFI, inom vuxenutbildningen i Solnas ska uppnå målen utifrån sin studieplan. Andelen för 2010 är 91 procent och målet är uppfyllt. Minst 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå i vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Andelen för 2010 är 88 procent och målet är uppfyllt. Minst 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå i vuxenutbildningen i Solna ska uppnå sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Andelen för 2010 är 92 procent och effektmålet bedöms som uppfyllt. Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. - Effektmålen om att Solnas förskolor ska ha minst 50 procents högskoleutbildade förskollärare är uppfyllt då andelen ökat till 50 procent för läsåret 2009/2010. Solnas grundskolor och Solna gymnasium ska ha minst 80 procent ämnesbehöriga lärare. Effektmålet bedöms som uppfyllt då andelen ökat till 80 procent för läsåret 2009/2010. Effektmålet om att andelen barn, elever och föräldrar som är nöjda med sin förskola, grundskola och gymnasieskola i Solna ska öka bedöms som delvis uppfyllt. Solna ska kunna erbjuda förskola inom fyra månader. Under våren 2010 fick ett antal familjer vänta mer än fyra månader. Under hösten har fyra nya förskolor öppnat och platser har tillkommit i befintliga verksamheter. Under hösten har plats kunnat erbjudas inom fyra månader. Effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. Minst 80 procent av de studerande vid vuxenutbildningen i Solna ska vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. 70 procent av de studerande är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning och effektmålet är inte uppfyllt. I Solna finns ett stort utbud av förskolor och skolor i både kommunal och enskild regi. Det finns möjlighet att välja mellan olika inriktningar som exempelvis Montessori, Reggio Emilia eller språkinriktning. Solnas medborgare har tillgång till en välfungerande vuxenutbildning med ett brett utbud av kurser. Oavsett om syftet 14

15 är att få behörighet till vidare studier eller stärka/byta den egna yrkeskompetensen är detta möjligt. Vuxenutbildningen är en lättillgänglig verksamhet. Medborgaren kan ansöka om att få påbörja studier vid ett tjugotal tillfällen under året med tillhörande kursstarter. Flexibiliteten är även stor vad gäller formerna för hur studierna ska bedrivas. Det är möjligt att studera i studiegrupp/klass både på dagen och på kvällen eller på distans. Grundtanken är att det är medborgaren som väljer när, var och hur studierna ska bedrivas. Tvärsektoriella frågor Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all extern och intern verksamhet. Som ett första steg ska de tvärsektoriella frågorna jämställdhet, integration och internationellt arbete integreras i stadens styr- och uppföljningssystem. Det stadsövergripande Miljöprogrammet för , som ska styra och samordna stadens verksamheter i en miljö- och hälsoanpassad riktning, har också integrerats i stadens styr- och uppföljningssystem. Arbetet med tvärsektoriella frågor ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en naturlig del av verksamheternas arbete med kvalitetsutveckling. Jämställdhet Enligt Solnas jämställdhetsplan ska jämställdhetsarbetet säkerställa att alla verksamheter behandlar Solnas invånare på ett jämställt sätt. Ett första steg är att identifiera möjliga utvecklingsområden. Här redovisar verksamheterna relevant könsuppdelad statistik i verksamhetsmått och/eller i måluppfyllelse. Som exempel på sådana mått kan nämnas andel kvinnor och män av arbetssökande, vuxenstuderande, nyanlända, bidragstagare (av försörjningsstöd), antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser för barn, ungdomar och vuxna, boenden på omvårdnadsboende, hemtjänstkunder. Solna genomför en årlig attitydundersökning i förskolan och grundskolan. Andelen pojkar och flickor i Kulturskolan, föreningsverksamhet och fritidsaktiviteter. Dessutom arbetar stadsbyggnadsnämnden med trygghet för boende och besökare, genom exempelvis bättre belysning av gång- och cykelvägar och parkområden. Kulturskolan och fritidsgårdarna arbetar aktivt för att attrahera både pojkar och flickor och har sedan flera år tillbaka redovisat könsrelaterade verksamhetsmått. I biblioteket finns sedan 2010 en särskild genushylla för barn, unga och vuxna. Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens bedömning har påbörjats. Under 2010 har förtroendevalda, chefer, ledande tjänstemän och jämställdhetsombud erbjudits utbildning i jämställdhetsintegrering som strategi vid verksamhetsutveckling och verksamhetsplanering. Bagartorpsskolan, Skytteholms förskolor, Öppna förskolan och Hannebergsparken har beviljats medel för att lyfta jämställdhetsfrågorna. Med anledning av diskrimineringslagen har stadsledningsförvaltningen och den politiskt sammansatta jämställdhetskommittén sett över den interna organisationen för jämställdhetsarbetet. Från och med 2011 ska jämställdhetskommittén ersättas med en likabehandlingskommitté. Integration Stadens integrationspolicy anger att alla i Solna bör utveckla ett förhållningssätt baserat på öppenhet, så att möten mellan människor - oavsett var dessa sker - leder till integration. Alla har ett ansvar för att skapa det goda integrerade Solna. Integrationsperspektivet är nödvändigt för att kunna utveckla ett interkulturellt förhållningssätt och säkerställa att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. En analys av verksamheten ur ett integrationsperspektiv är nödvändig för att kunna utveckla ett interkulturellt förhållningssätt och säkerställla att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Flera verksamheter arbetar med värdegrundsarbete och med att få en mångfaldig arbetsgrupp då ökad interkulturell kompetens och en större mångfald i personalgruppen behövs för att ge bästa möjliga service till en heterogen medborgaroch företagargrupp. All personal inom kompetens- och socialförvaltningarna har fått möjlighet att delta i workshops och föreläsningar om diskrimineringslagen och på temat interkulturella synsätt och arbete. Flera medarbetare har också besökt Solnas moské för att lära sig mer om islam. Inom kultur- och fritids- och föreningslivet pågår naturligt och ständigt ett viktigt integrationsarbete. Denna naturliga integration, baserad på gemensamma intressen oavsett bakgrund, stöds genom att utveckla föreningarnas förutsättningar för att bedriva sin ordinarie verksamhet och mötesplatser/aktiviteter som främjar nya kamratrelationer och respekt för människors lika värde. Exempelvis har ensamkommande flyktingungdomar, med boende i Solna, fått en viktig mötesplats genom Solna ungdomscafé för sin fritid och kamratkontakter. Biblioteket tar regelbundet emot grupper med SFI-studenter för att underlätta introduktionen till det svenska samhället. Berga och Skoga omvårdnadsboenden samt LSS- verksamheten arbetar med integration och internationellt arbete i projektform. Syftet med projektet Språksam är att höja den språkliga kommunikationen och kompetensen på omvårdnadsboendena. Positiva resultat i form av ökat självförtroende, ökad initiativförmåga och därmed har högre kvalitet i vården och omsorgen konstaterats. Internationellt arbete Enligt stadens internationella policy ska målinriktat internationellt arbete vara en metod för att utveckla verksamheten och skapa mervärde för medborgare och företag. Staden ska söka samarbete med internationella partners för att tillsammans bedriva strategiskt utvecklingsarbete. Internationella jämförelser och kunskap om goda exempel från andra länder skapar förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. Det internationella utbytet är en förutsättning för att barn och ungdomar ska kunna verka i en globaliserad värld. Staden arbetar med internationella projekt, utbytesprogram, studieresor och studiebesök. Som exempel kan nämnas fritidsverksamhetens ungdomsutbyten och volontärsamverkan, förskolor och skolors europeiska partnerskap och de studieresor som genomförs av elev-, ungdoms- och föreningsgrupper med stöd från internationella kommittén. I det in- 15

16 ternationella utbytet får ungdomar med annan etnisk tillhörighet än svensk möjlighet att förstärka sin svenska identitet. Ungdomar erbjuds även information och stöd via informationscentret Eurodesk, ett europeiskt nätverk som ska underlätta studier, arbete och volontärtjänst i andra länder. Solna hämtar kontinuerligt inspiration från internationella stadsbyggnadsprojekt. Fler exempel på stadens ambition att vända blicken mot Europa är förskolans och skolans arbetsskuggning och europeiska partnerskap. Solna har även deltagit i utvecklingsprojekt om ökad tillgänglighet för funktionsnedsatta, kontaktskapande åtgärder mellan europeiska idrottsklubbar och deras värdstäder samt studieresor för socialtjänsten inom ramen för utvecklingsprogrammet Nyfiken på Europa. De effekter som det internationella arbetet har givit i verksamheten presenterades vid ett frukostmöte. Solna har också deltagit i flera EUfinansierade kvalitetshöjande projekt på hemmaplan. Exempel är kompetensutveckling inom verksamheten för stöd och service till funktionsnedsatta, utveckling av filmverksamheten i Filmstaden och Stockholm-Mälardalen samt satsningar på infrastrukturen för life science i Hagastaden. God kunskap om EU och världen är en förutsättning för att förstå Sveriges och Solnas roll i helheten. Goda exempel är skolornas EU-debatter på Europadagen och projektet Euroscola där elever reser till Strasbourg för att agera EU-parlamentariker för en dag. En annan viktig insats är Internationella kommitténs seminarier, för att lära mer om aktuella internationella frågor. Att ta emot relevanta internationella studiebesök och marknadsföra Solna och stadens verksamheter internationellt är viktigt för att utveckla arbetet med strategiska partners. Hållbar stadsutveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har stått i centrum, bland annat när deltagare i Svenska Institutets managementprogram besökt Solna. Miljö I september 2010 antog kommunfullmäktige ett stadsövergripande Miljöprogram för Programmet presenterar hur staden ska arbeta med miljöfrågor för att uppnå inriktnings- och effektmålen samt visionen om det hållbara Solna. Med hänsyn till nationella, regionala och lokala mål omfattar Miljöprogrammet fyra fokusområden; Kretsloppsanpassad avfallshantering Hållbar energi- och transportanvändning Hållbart stadsbyggande Sunda inomhusmiljöer Från och med 2010 kan alla solnabor sortera ut sitt matavfall och bidra till en bättre miljö 16

17 Ett stort antal aktiviteter har genomförts inom ramen för Miljöprogrammet. Kretsloppsanpassad avfallshantering Solna stad ansvarar för att ta emot och behandla hushållens avfall och det hushållsliknande avfallet från företag och verksamheter. I arbetet ingår även informationsinsatser för att minska mängden avfall och öka mängden återvinningsbart avfall. Företagen ansvarar för hanteringen av det verksamhetsavfall som uppstår inom respektive verksamhet. Det finns också ett producentansvar för vissa produkter och förpackningar. Det innebär att de företag som tillverkat eller importerat varorna också ansvarar för insamling och återvinning av avfallet, såsom förpackningar av glas, metall, papper och plast samt tidningspapper, elektriska apparater och batterier. I Solna finns idag tre miljöstationer och en miljöbil som samlar in hushållens farliga avfall. Fram till den 1 juni 2010 har utsorterat matavfall från SÖRAB-kommunerna komposterats. Nu skickas istället det insamlade matavfallet till en rötningsanläggning i Uppsala för att bli fordonsbränsle i form av biogas samt biogödsel till åkrarna. År 2010 var mängden insamlat matavfall cirka en fjärdedel av den mängd som behövs för att nå det nationella målet 35 procent. Rötning av avfallet har upphandlats fram till De flesta av stadens förvaltningar sorterar ut matavfall från de egna verksamheterna. Av tretton fritidsanläggningar med mathantering har tolv egen kompostering av köksavfall. De flesta förskolorna separerar sopor och har separat hämtning med Gröna linjen där matavfallet blir biogas. Fridhemsskolan väger och mäter matavfall som en del i undervisningen. Socialförvaltningen sopsorterar allt avfall och i socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet komposteras även matavfall. Från och med hösten 2010 erbjuder Solna stad samtliga bostadsrättsföreningar och ägare till flerbostadshus möjligheten att utan extra kostnad sortera ut matavfallet och lämna i separat kärl. Hållbar energi- och transportanvändning Solna stads inriktning är att öka användningen av förnybar energi samtidigt som den totala energianvändningen ska minska. Av Norrenergis produktion av fjärrvärme uppgår andelen förnybar energi till minst 95 procent. Norrenergi försörjer idag 95 procent av bostadsbeståndet i Solna med förnybar energi. I syfte att påverka externa aktörer att minska sin energianvändning erbjuder staden gratis energi- och klimatrådgivning för privatpersoner, organisationer och mindre företag. Norrenergi erbjuder även kunderna olika typer av verktyg (energikompassen, värmekollen och servicebesök) som bidrar till att minska energiförbrukningen. En annan viktig fråga är trafikens miljöbelastning. Här arbetar staden med att minska behovet av biltransporter, minska genomfartstrafiken och underlätta logistik och information. Förlängningen av tvärbanan från Alvik till Solna station kommer att förstärka Solnas redan goda kollektivtrafikläge, som i nuläget består av två pendeltågsstationer, tre tunnelbanelinjer och flera busslinjer. Solna stad arbetar också med att minska energianvändningen och öka användningen av förnybar energi för egen del. Energieffektiviseringar sker i stadens egna fastigheter i samband med renoveringar och ombyggnader. Staden upphandlar enbart miljömärkt el eller motsvarande och för uppvärmning används fjärrvärme från Norrenergi AB. De fordon som staden äger eller leasar ska vara miljöbilar. Genom att installera värmepumpar på Bergshamra IP och i den nya ishallen har kultur- och fritidsförvaltningen minskat sin fjärrvärmeförbrukning. Dessutom har förvaltningen installerat en ny fjärrvärmeväxlare i Solnahallen och undvikit att använda planvärme på Skytteholms IP under november och december månad. Varmluftspumpar är inköpta till de fritidsanläggningar som värms med direktverkande el. Det nationella målet för reduktion av växthusgaser till har redan uppfyllts, men för att uppnå målet på 40 procent till 2020 måste mer omfattande åtgärder till. Utsläpp av koldioxid per invånare är lägre än det regionala målet på 3,1 ton, främst beroende på den utbredda användningen av miljövänlig fjärrvärme. Hållbart stadsbyggande Solna stad ska främja ett hållbart stadsbyggande. Inriktningen för stadens planering är att bygga i goda kollektivtrafiklägen och att spara värdefulla grönområden genom att i första hand använda redan exploaterad mark och mark som är utsatt för störningar. Ambitionen är också att skapa levande och trygga miljöer med en kombination av arbetsplatser och bostäder. Kontorsbyggnader ska kunna fungera som bullerskydd mot angränsande vägar och järnvägar. I samarbete med byggherrar och fastighetsägare ska staden stimulera miljövänligt byggande. Dessa inriktningar tillämpas i utbyggnaden av de nya stadsdelarna. Stadens verksamheter har genomfört en rad aktiviteter för att bidra till ett Hållbart Solna. Förskolorna har deltagit i Naturskolans miljönätverk och fått möjlighet att gå en grundläggande miljöutbildning anordnad av Håll Sverige Rent och Naturskolan. Tolv förskolor samt skolorna Ekensberg och Fridhem har Grön Flagg. Skolorna arbetar också med miljöarbete i undervisningen. Exempelvis får alla elever i årskurserna 4-6 Natur- och miljöpärmen. I upphandlingar ställs miljökrav på utförarna. Sunda inomhusmiljöer Solna stad ansvarar för att säkerställa en sund inomhusmiljö med god luftkvalitet och goda ljudförhållanden i egna fastigheter. Vid planering, exploatering och tillsyn av verksamheter kan staden också påverka externa aktörer att skapa sunda inomhusmiljöer med goda ljudförhållanden. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att en obligatorisk ventilationskontroll (OVK), utförs och att ett protokoll utfärdas. Staden är tillsynsmyndighet och jobbar aktivt med att få fastighetsägarna att genomföra kontroller och åtgärder för att ventilationen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Arbetet kommer att intensifieras under

18 Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt finansiella mål för budget 2010 och flerårsplanen Resultatet enligt balanskravet ska uppgå till minst 10 mkr respektive år. Resultatet 2010 uppgår till 127,2 mkr. Målet är uppfyllt. Volymberäknade ramar ska fastställas för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. Volymberäknade ramar fastställdes i budget Målet är uppfyllt. Under ska den generella kostnadsutvecklingen vara noll procent per år. Från och med 2012 är målet att den generella kostnadsutvecklingen, dvs. utöver kompensation för volymökning/ befolkningsökning, ska vara 2 procent per år. Om intäkterna till följd av exempelvis statliga tillskott medger en högre kostnadsutveckling ska utrymmet utnyttjas för politiska prioriteringar. I budget 2010 var kompensation för den generella kostnadsutvecklingen noll procent. Nämnderna har hållit verksamheten inom de ekonomiska ramar som givits i budget. Målet är uppfyllt. Nettoinvesteringarna ska under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i tiden inte överstiga 600 mkr. För investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena upprättas särskilda kalkyler som stäms av separat. Nettoinvesteringarna under de fem senaste åren uppgår till 546 mkr exklusive exploateringsverksamheten. Målet är uppfyllt. En avsättning för att täcka framtida pensionskostnader görs i eget kapital de år som resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet på 10 mkr. Detta gäller till den del det inte samtidigt finns behov av att sätta av medel för framtida strukturåtgärder. I bokslut 2010 föreslås reservering för strukturella utvecklingsinsatser , 17,2 mkr och strukturella utvecklingsinsatser, medfinansiering av infrastrukturella investeringar, 100,0 mkr. Målet är uppfyllt. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Under de senaste fem åren har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 3,3 procent. För att uppnå målsättningen hade den årliga avkastningen behövt uppgå till 6,2 procent. Den positiva avkastningen före och efter finanskrisen 2008 har inte kunnat uppväga den kraftigt negativa avkastningen under år Målet är inte uppfyllt. 18

19 Omvärldsanalys Tillväxten i svensk ekonomi blev rekordartad En ljusare internationell utveckling och positiva förhoppningar bland svenska företag och hushåll gör att ekonomin förväntas växa snabbt även Allt pekar på att Solna kommer att ha en fortsatt hög sysselsättning, starkt växande befolkning och ett gott ekonomiskt resultat. Efter mellanåret 2010 väntas produktionen av både bostäder och kontor öka kommande år. Mycket stark ekonomisk återhämtning Världsekonomin fortsätter att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Sammantaget bedöms tillväxten i den globala ekonomin ligga på knappt 4,5 procent , marginellt svagare än Det är som tidigare BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) som svarar för den högsta tillväxten, men även i USA, Tyskland och Norden ökar tillväxten. Flera av Europas stater präglas dock av kraftig budgetsanering, vilket innebär att tillväxten i euroområdet sammantaget beräknas bli 1,5-2 procent de närmsta åren. De stora obalanserna som satt banker och stater i gungning har inte minskat, men de har blivit mer hanterbara. EU har enats om att bygga upp en permanent krishanteringsmekanism och ett stramare regelverk är på gång för EU ländernas finans- och statskuldspolitik. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till ökade investeringar. Till detta kommer att hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. År 2010 steg Sveriges BNP med över 5 procent och förväntas växa med 4,3 procent 2011 och över 3 procent Under de kommande åren väntas svensk ekonomi fortsätta att stärkas men med mer måttliga tillväxttal. En starkare krona bidrar till att dämpa den svenska exporttillväxten. Kronan har stärkts med omkring 15 procent jämfört med genomsnittskursen 2009, vilket motsvarar en tidigare nästan lika stor försvagning i finanskrisens spår. Investeringarna bedöms fortsätta växa i snabb takt också 2011 och 2012 och hushållens konsumtionsutgifter väntas fortsätta utvecklas förhållandevis väl. Den starka tillväxten och den ökande sysselsättningen gör att hushållens löneinkomster växer, samtidigt som högre ränteutgifter håller tillbaka inkomstutvecklingen Antal invånare Ökad sysselsättning och skatteunderlag En svag arbetsmarknad gjorde att vårens löneavtal gav timlöneökningar på omkring 1,7 procent exklusive löneglidning. Därefter har arbetsmarknaden förbättrats. Löneökningstakten förutses stiga till 3-4 procent inom några år i takt med att situationen på arbetsmarknaden blir stramare. Inflationen (KPI) bedöms stiga från 1,3 procent 2010 till något över 2 procent. Den underliggande inflationen (KPIF, exklusive effekt av stigande räntor) bedöms däremot dämpas till 1,5-2 procent, bland annat genom en starkare krona och därmed sjunkande importpriser. Riksbanken förväntas fortsätta höja styrräntan i en takt av 0,75-1,00 procentenheter per år. I slutet av 2013 antas reporäntan nå 4,0 procent. Det kommunala skatteunderlaget består till stor del av löneinkomster. Sysselsättningsutvecklingen och löneökningstakten är därför de faktorer som har störst betydelse för i vilken takt skatteunderlaget växer. Ökningstakten för arbetade timmar har varit kraftig det senaste året men väntas successivt avta, vilket leder till att bidraget till skatteunderlagstillväxten blir mindre framöver. Det motverkas delvis av att löneökningstakten förutses stiga efter hand som situationen på arbetsmarknaden blir stramare. När den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet i stort sett upphör att hålla tillbaka pensionsinkomsterna efter 2011, ger även ökande pensioner ett positivt bidrag till skatteunderlagstillväxten. Sveriges Kommuner och Landstings, (SKLs) prognos för skatteunderlagets utveckling 2011 har reviderats kraftigt jämfört med tidigare prognoser med anledning av den kraftiga förbättringen av arbetsmarknadsläget, medan utvecklingen för är i stort som tidigare. Högre löner ger förbättrat skatteunderlag men det bidrar också till att kommunernas kostnader ökar. Den förbättring som bedöms bli i reala termer ska bland annat täcka förändrade krav på grund av demografiska förändringar År 0-5 år 6-15 år år år år 80 år - Summa

20 En snabbt växande befolkning Solna tillhör en av de kommuner i landet som har haft den kraftigaste befolkningstillväxten under den senaste femårsperioden (12,5 procent ) och enligt stadens prognos kommer befolkningen att fortsätta öka. Solnas befolkning ökade under 2010 med cirka 1,8 procent, till personer, jämfört med riket där befolkningstillväxten var 0,8 procent. Av ökningen står inflyttningsnettot för 571 personer. Det föddes barn i Solna under året. Födelseöverskottet var 656 personer. Antalet personer i åldersgruppen 0-5 år har ökat med 34,8 procent och gruppen 80 år och äldre har minskat med 4,9 procent sedan Befolkningsutvecklingen påverkar skatteintäkter och utjämning, men även omfattningen av den kommunala verksamheten. Under den kommande tioårsperioden är det framför allt barnomsorg och skola som kommer att kräva ökade resurser. Låg arbetslöshet i länet och staden Konjunkturuppgången gjorde att arbetsmarknaden förstärktes gradvis under året. Arbetskraftsutbudet ökade och sysselsättningen ökade medan arbetslösheten legat kvar på ungefär samma nivå eller ökat något under Den öppna arbetslösheten i Sverige minskade med 0,1 procentenheter till 3,9 procent under I Stockholms län ökade arbetslösheten till 3,4 procent (3,1 procent 2009). Arbetslösheten i Solna stad ökade med 0,3 procentenheter till 2,7 procent, men är lägre i jämförelse med såväl regionen som riket i stort. Om andelen arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd beaktas sammantaget har riket ökat, mer än länet och staden jämfört med Arbetslösa årsmedeltal (%) Solna Länet Riket Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har minskat med 0,8 procentenheter till 4,8 procent i riket medan den ökat i länet och i staden. I länet uppgår arbetslösheten bland ungdomar till 3,6 procent och i staden till 2,8 procent, att jämföras med föregående år 3,4 procent och 2,4 procent. Om andelen arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd beaktas sammantaget har även riket ökat. Arbetslösa ungdomar årsmedeltal (%) Solna Länet Riket Staden har ett växande och diversifierat näringsliv. Det finns inom kommunens gränser cirka förvärvsarbetande inom ett flertal olika branscher. Stora byggprojekt påbörjade I september 2010 togs första spadtaget för universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna, som beräknas stå klart för inflyttning Efter en OPS-upphandling, (offentlig - privat samverkan) har avtal tecknats mellan landstinget och projektbolaget Swedish Hospital Partners AB. Byggproduktionen drivs av Skanska Healthcare. Sjukhuset ska miljöcertifieras i klasserna Guld, enligt de båda miljöklassningssystemen LEED och Miljöklassad Byggnad. I det intilliggande KI Campus Solna har ett antal byggprojekt påbörjats; en aula med cirka sittplatser, kontorsbyggnaden Folkhälsohuset och ett nytt forskningslaboratorium åt Karolinska Institutet Science Park. Beredskapen för kommersiella lokaler är god, bland annat i stadsdelen Ulriksdal som rymmer ett stort antal färdiga byggrätter. I Arenastaden pågår byggnation av Swedbank Arena och Vattenfalls huvudkontor, som båda beräknas vara klara för invigning Ombyggnad sker också av befintliga byggnader och de första bostäderna beräknas vara färdiga för inflyttning under Detaljplanen för Ingentingområdet har vunnit laga kraft. Bygget av ett nytt högkvarter för Säpo har startat. Fastigheten innehåller drygt kvadratmeter och beräknas stå klar våren De kommande åren ska även bostäder byggas i Ingentingområdet. Det är ett fortsatt stort intresse för bostadsbyggrätter. Inflyttningstakten mattades av under året för att sedan återhämta sig. Den förväntas öka ytterligare kommande år. Under 2010 har inflyttning skett i cirka 160 lägenheter, jämfört med cirka 450 lägenheter Järvastaden byggs huvudsakligen av JM och Skanska. Totalt färdigställdes 2010 cirka 50 lägenheter, vilket var en effekt av den restriktiva kreditgivningen under tidigare år. Under 2011 beräknas dock inflyttningstakten återhämta sig med cirka 160 färdigställda lägenheter. Inflyttningstakt inom stadsdelen kommer på sikt att ligga på lägenheter per år. Planeringen inom Ulriksdalsfältet med Peab har resulterat i två antagna detaljplaner. Radhusen inom det första bostadsprojektet fick sina första boenden under Under 2011 kommer de första flerbostadshusen att bli inflyttningsklara. Efterfrågan på radhus är stor och det kommer att krävas ytterligare detaljplaner under kommande år. Planerad utbyggnadstakt är cirka 150 lägenheter per år. IKANO Bostaden AB byggstartade kvarteret Rudan med totalt 200 bostäder. Första inflyttning beräknas ske under Norra Frösunda beräknas stå klart Under 2010 färdigställdes knappt 50 lägenheter. Inflyttningstakten ökar till cirka 100 lägenheter under Arbetet med Solna City fortgår. Planarbete pågår för både kvarteret Lagern och kvarteret Fältet. Dessutom genomför Unibail-Rodamco en ombyggnad av befintligt inomhuscentrum. Den första etappen av Tvärbanan Norr har påbörjats och under året antogs detaljplan nummer två med sträckning till Solna Centrum. Detaljplanearbete pågår för den tredje etappen med ändhållplats vid Solna Station och Arenastaden. 20