Solna stads verksamhetsplan och budget med inriktning för Kommunfullmäktige

Transkript

1 Solna stads verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning för Kommunfullmäktige

2 Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen Överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetensnämnden Kompetensförvaltningen Socialnämnden Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg Socialförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bostadsstiftelsen Signalisten (100 %) Solnabostäder AB Norrenergi & Miljö AB (67 %) Norrenergi AB Solna Vatten AB (100 %) Råsunds Förstads AB (100 %) Norrvatten (21 %) Överjärva Gård AB Styrelse för respektive bolag, Stiftelse och kommunalförbund Käppalaförbundet (21 %) Råsta Holding AB (25 %) Swedish Arena Management KB (17 %) Arenabolaget i Solna KB (17 %) Storstockholms Brandförsvar (5 %) SÖRAB (5 %) AB Vårljus (7 %) Solna Tenniscenter AB (30 %) Stockholmsregionens Försäkring AB (6 %) Solna Kulturskola AB (100 %), under likvidation Fastighets AB Falkeneraren (100 %)

3 Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen lämnar ett förslag till verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni. Nämnderna utarbetar därefter verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett förslag till reviderad budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november de ekonomiska ramarna, uppdragen till nämnderna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen för år Utgångspunkten för Solna stads verksamhetsplan och budget för år 2012 med inriktning för , är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt även uppdrag till nämnderna. Syftet är att säkerställa en tydlig koppling mellan de fastslagna politiska målen, de insatta resurserna och de presterade resultaten. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och är finansiella och verksamhetsanknutna. De tar sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Därutöver har i verksamhetsplanen och budgeten för 2012 vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag, som har formulerats utifrån regeringsprogrammet, åläggs nämnder och styrelse och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete samt jämställdhet och integration, som är en del av likabehandlingsarbetet, integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska nämnder och styrelse fortsätta att utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer, som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Det samhällsekonomiska läget har under 2011 förändrats från en stark till en svag konjunktur. Den globala konjunkturen sätter ramarna för Solna stads ekonomi och där finns det osäkerheter. Staden har dock en stabil ekonomisk grund att stå på utifrån en fortsatt god utveckling av befolkning och sysselsättning. Det bidrar till ökade skatteintäkter, som i växande grad kommer att behöva användas till stadens utbyggnad och därmed investeringar i välfärden. Kristina Tidestav stadsdirektör Christer Lindberg förvaltningschef/ekonomichef 3

4 Innehållsförteckning Förord 3 Solna stads verksamhetsplan och budget för Solna stads verksamhetsplan och budget stadens främsta styrdokument 9 Solna stads styrsystem 9 Tvärsektoriella frågor 10 Kvalitetsarbetet i Solna stad 11 Ekonomiska förutsättningar 12 Stadsövergripande mål 14 Tekniska förutsättningar 24 Resultatbudget och kassaflödesanalys 26 Driftbudget 27 Investeringsbudget 37 Styrelse och nämnders verksamhet 2012 Kommunala företag och kommunalförbund Förslag till beslut

5 Solna stads verksamhetsplan och budget för Föregångsstaden Solna Solna stads verksamhetsplan och budget för 2012 tar sin utgångspunkt i alliansens regeringsprogram Föregångsstaden Solna. I regeringsprogrammet redovisas den politiska inriktningen för mandatperioden Utgångspunkten för verksamhetsplanen och budgeten för 2012 är att förena ekonomiskt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning med satsningar på välfärdens kärna, skola och omsorg samt på Solnas utveckling. Ett särskilt fokus läggs på att säkra jobb och tillväxt. Utmaningar och prioriteringar Solna står inför flera stora utmaningar under de kommande åren. Den ekonomiska turbulensen i världen påverkar den svenska ekonomin, som har ett stort utlandsberoende, och tillväxtprognoserna har skrivits ned för de kommande åren. Denna utveckling påverkar Solna och staden måste fortsätta arbeta aktivt för att skapa förutsättningar för arbetstillfällen och tillväxt. Det förutsätter att Solna är en attraktiv stad för företag, som vill starta och växa med en dynamisk arbetsmarknad, där jobb växer fram och skapar arbetstillfällen för människor med varierade förutsättningar och bakgrund. Vi ska därför fortsätta den inslagna vägen med att skapa goda förutsättningar för företag och utveckla samarbetet med näringslivet. Det är viktigt för att skapa nya jobb och minska utanförskapet, men också för att trygga stadens ekonomi. Det är genom hög sysselsättning som vi kan fortsätta att kombinera låg skatt med god kvalitet i välfärden samtidigt som vi finansierar byggandet av det framtida Solna. En annan stor utmaning är att skapa förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo i Solna. Solna är en av Sveriges snabbast växande kommuner och dagligen får staden nya invånare, som bidrar till att utveckla staden. Att många vill bo i Solna innebär fantastiska möjligheter, men ställer samtidigt krav på utvecklingen så att den sker på ett miljövänligt och trivsamt sätt som främjar god miljö och hälsa. Vi ska därför fortsätta att skapa förutsättningar för nya bostäder, nya förskolor, skolor, olika former av omsorgsboenden och fritidslokaler, samtidigt som befintliga rustas upp och energieffektiviseras. Vi måste också verka för utbyggnad av infrastruktur genom förstärkningar av kollektivtrafiken och regionala trafiklösningar. Även stadsmiljön behöver utvecklas och underhållet av gator och parker anpassas efter att solnaborna blir fler. Under denna mandatperiod går Solna in i en intensiv genomförandefas med flera viktiga stadsutvecklingsprojekt. Sex nya stadsdelar växer fram med bl.a. Arenastaden som inhyser den nya nationalarenan, Swedbank Arena. Därtill kommer Hagastaden med det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna. Även tvärbanan byggs ut från Alvik via Sundbyberg och Solna Centrum till Arenastaden som ett led i att trygga miljövänliga kommunikationer. Denna tillväxt och utveckling innebär fantastiska möjligheter för staden, men ställer också krav på oss att kunna hantera genomförandet på ett bra och kostnadseffektivt sätt. Parallellt med denna utbyggnad ökar solnabornas förväntningar på stadens tjänster och 5

6 service. Vi måste som stad kunna erbjuda solnaborna en god samhällsservice som kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet, samtidigt som den uppfyller det moderna samhällets krav på valfrihet, tillgänglighet, bemötande och dialog. Stadens förnyelsearbete tar ett helhetsgrepp kring dessa frågor med målsättningen att förbättra servicen till solnaborna och skapa effektivare verksamheter. Ett särskilt fokus ska läggas på kvalitetsuppföljning och verksamhetsutveckling i stadens verksamheter. Skolan spelar en nyckelroll i stadens välfärdstjänster. Solna ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Solnas skolor ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och en god grund för fortsatta studier och arbete. I fokus för Solnas skolor står därför kunskapsresultaten, som ska höjas. Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare, som kan erbjuda spännande och utmanande arbeten. Det är avgörande för att staden ska kunna säkra kompetensen för att kunna möta solnabornas nya och ökade krav på stadens service och tjänster. Vi ska därför fortsätta det arbete som har initierats kring attraktiv arbetsgivare i stadens samtliga verksamheter. Stadsövergripande inriktning för verksamheterna En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för att staden ska klara av att möta de krav som solnaborna ställer på en effektiv användning av skattemedlen. Solna stad har en lång tradition av god ekonomi och en väl fungerande styrning. Styrningen utgår från en samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, uppdrag och ekonomiska ramar. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från regeringsprogrammets vision om det hållbara Solna som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Visionen har preciserats i fyra målområden; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg samt kunskap och livslångt lärande, samt i tio stadsövergripande inriktningsmål. I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2012 ligger de tio inriktningsmålen inom de fyra målområdena fast och samtliga stadens verksamheter ska sträva efter att uppnå dessa mål. Därutöver har, i budgeten för 2012, vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag, som har formulerats utifrån regeringsprogrammet, åläggs nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Ekonomin är en förutsättning för verksamheten, men också en begränsning. Budgeten ska hållas. Nämnder ska löpande följa sina verksamheter och göra omprioriteringar som leder till måluppfyllelse inom givna budgetramar. Ekonomiska förutsättningar och satsningar Sedan kommunstyrelsen i juni fattade beslut om budgetförutsättningarna för 2012 har mycket hänt. Till följd av att flera länder i Europa och USA har problem med statsfinanserna har den ekonomiska oron tilltagit på finansmarknaderna. Den ekonomiska turbulensen i världen påverkar även den svenska ekonomin, som har ett stort utlandsberoende, och regeringen har redan skrivit ned tillväxtprognoserna för de kommande åren. Det påverkar Solna genom att tillväxten i skatteintäkterna minskar för Det kommunala inkomstutjämningssystemet gör dessutom att betydande delar av Solnas skatteintäkter går till andra kommuner, där invånarnas medelinkomster är lägre. Även det kommunala kostnadsutjämningssystemet innebär att Solna stad bidrar till andra kommuner med högre strukturella kostnader. Enligt förslaget i den statliga utjämningsutredningens betänkande ska Solna dessutom bidra med ytterligare drygt 40 mkr i framtiden. 6

7 Det låga resursutnyttjande som präglat den svenska ekonomin alltsedan finanskrisen bröt ut har bidragit till att pris- och löneökningarna blivit lägre än normalt. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2015 nå upp till två respektive fyra procent när ekonomin når jämvikt. Detta innebär att stadens egen kostnadsutveckling under 2012 kommer att bli lägre än vad som var prognostiserat före sommaren. Mot denna bakgrund föreslås för 2012 en generell ramhöjning till nämnder med 1,5 procent. För miljö- och hälsoskyddsnämnden, kompetensnämnden, socialnämnden, revisionen, kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden bedöms det dock finnas en effektiviseringspotential, som uppgår till 0,5 procent. Nämnder med volymbaserade ramar kompenseras för både ökningen i löpande kostnader och fasta kostnader till följd av befolkningsökningen. Det finansiella målet om investeringar föreslås höjas till maximalt 700 mkr under en femårsperiod och resultatmålet sätts till 20 mkr Utöver satsningarna i form av de finansiella målen också ett antal riktade ekonomiska satsningar inom de olika målområdena. Dessa satsningar utgår ifrån de utmaningar som Solna står inför och de prioriteringar som vi har gjort genom mål och uppdrag. Under målområdet trygghet och omsorg tillförs omvårdnadsnämnden 22 mkr för att möta volymökningar och säkerställa stödet till funktionshindrade inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Under målområdet kunskap och livslångt lärande tillförs stadsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden 14 mkr för att uppgradera förskole- och skollokaler vid sidan av det löpande underhållet. Stadsbyggnadsnämnden tillförs också 1,0 mkr för hanteringen av genomförandet av de stora utbyggnadsprojekten. Övriga aviserade satsningar på stadsbyggnadsnämnden avseende uppgradering och skötsel av de offentliga miljöerna och genomförandet av de stora utbyggnadsprojekten hanteras genom omfördelningar inom nämndens budget, som möjlig genom att intäkterna beräknas öka. Under målområdet livsmiljö tillförs kulturoch fritidsnämnden 1,0 mkr för att utveckla Solna som idrottsstad och miljö- och hälsoskyddsnämnden får 0,5 mkr för att stärka miljöarbetet utifrån visionen om det hållbara Solna. Därutöver finns under kommunstyrelsen en reserv på 15 mkr för att framför allt vara en buffert för eventuellt vikande skatteintäkter med anledning av den finansiella oron och inbromsningen i den svenska ekonomin. Därutöver kan bufferten användas för att tillgodose behov som kan komma att uppstå med anledning av stadens tillväxt och utbyggnad. Med hänsyn till det osäkra konjunkturläget, stadens finansiella åtaganden i flera pågående projekt samt att planeringen för Solna centrum försenats avser Solna stad att under 2012 inte arbeta med förslaget till nytt Kulturhus. Arbetet för ett Kulturhus återupptas i ett senare skede då finansiering och planeringen för Solna centrum klarnat. Skattenivå Det långsiktiga målet är att pressa skattenivån nedåt. Låg skatt ökar solnabornas möjligheter att göra egna prioriteringar. Därför ska aldrig solnaborna betala mer skatt än nödvändigt och varje skattekrona ska användas effektivt. Skattesänkningar får dock inte ske på bekostnad av kvaliteten i skolan och omsorgen. Skattenivån ska prövas mot bl.a. den allmänna ekonomiska utvecklingen, skatteunderlagets utveckling samt ambitionshöjningar inom kärnverksamheterna. För 2012 föreslås att Solnas kommunalskatt lämnas oförändrad på 17,12 kronor. 7

8 Avslutning Solna är en av Sveriges mest framgångsrika kommuner. Under mandatperioden är alliansens målsättning att utifrån regeringsprogrammet att höja nivån ytterligare och stärka Solnas ställning som en föregångsstad. Genom budgeten för 2012 fortsätter vi detta ambitiösa arbete. I budgeten kombineras ekonomisk ansvarstagande och god ekonomisk hushållning med satsningar på välfärdens kärna, skola och omsorg, och på Solnas utveckling. Vi är medvetna om att de resurser vi förvaltar är solnabornas. Att hushålla med dessa är viktigt för att skapa trygghet på lång sikt. Vårt uppdrag är att utifrån en ansvarsfull resursanvändning göra vårt yttersta för att garantera en god service och livsmiljö för solnaborna. Det är vårt löfte till solnaborna. Lars-Erik Salminen (M) Anders Ekegren (FP) Malin Appelgren (KD) Magnus Andersson (C) 8

9 Solna stads verksamhetsplan och budget stadens främsta styrdokument Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen ska lämna ett förslag till verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni. Nämnderna ska därefter, under hösten, utarbeta verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och /eller ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november ekonomiska ramar, finansiella och verksamhetsanknutna mål, verksamhetsanknutna uppdrag samt skattesatsen för kommande år. Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget som är stadens främsta styrdokument. Solna stads verksamhetsplan och budget kompletteras av ett antal stadsövergripande styrande dokument som planer, program, policier, riktlinjer med flera, vilka anger principerna för stadens agerande i olika frågor. De styrande dokumenten ska kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder se över och utarbeta reviderade förslag till utifrån en föreslagen begreppsapparat för Solna stads styrdokument. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visioner, policier och program. Inriktningsmålen kan vara antingen finansiella eller verksamhetsanknutna. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål, precisera och fastställa nämndspecifika mål och föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Särskilda verksamhetsanknutna uppdrag kopplade till målområdena och inriktningsmålen har formulerats utifrån regeringsprogrammet. Uppdragen åläggs nämnderna och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Nämnderna ska också formulera effektmål som gör att målen kan följas upp och utvärderas. Effektmålen ska vara treåriga och så långt som möjligt av nationell karaktär för att kunna få jämförbarhet med andra kommuner. Dessutom ska effektmålen vara mätbara, specifika, tidsatta och realistiska. Arbetet med målformuleringen sker i dialog med kommunstyrelsen. Därutöver kan nämnderna besluta om egna verksamhetsspecifika mål och nyckeltal. Utifrån nämndernas preciserade mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningsledningen målen i dialog med enheterna. Enheterna ska därefter beskriva sina mål dvs. hur enheterna har för avsikt att arbeta för att uppnå dessa mål. Nästa steg i utvecklingen av stadens styr- och uppföljningssystem är att bryta ner enheternas mål på medarbetarnivå. 9

10 Bild. Solna stads styr- och uppföljningssystem Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen och de särskilda uppdragen. Målen följs upp och utvärderas utifrån effektmål, som redovisas i delårsrapporter och i årsredovisningen. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägardirektiv. Med stadens kraftiga tillväxt och utveckling följer ett behov att se över styrningen och strukturen för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen. Närmare hälften av stadens verksamhet sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet. Det är därför viktigt att löpande se över och utveckla styrningen och uppföljningen av verksamheter som bedrivs på entreprenad. Tvärsektoriella frågor Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl externt som internt. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete samt jämställdhet och integration, som är en del av likabehandlingsarbetet, integrerats i stadens styrsystem. Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samtliga likabehandlingsperspektiv ska utvecklas i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Efter analys av nuläge kan angelägna utvecklingsområden identifieras och jämställdhetsintegrering användas som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. För integrationsarbetet är det angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att sedan utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och säkerställa att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. 10

11 Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. En globaliserad värld och ett alltmer integrerat Europa ställer nya krav men skapar också nya möjligheter. EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 lägger fast kursen för unionens gemensamma arbete för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin omfattar mål kring sysselsättning, forskning och utveckling, klimat och energi, utbildning samt ökad social delaktighet och minskat utanförskap. Solna stads vision och målbild stämmer väl överens med inriktningen i Europa 2020 och denna ska integreras i stadens verksamhetsplan och budget. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en globaliserad värld är det internationella utbytet en förutsättning. Kvalitetsarbetet i Solna stad Arbetet med att utveckla Solna stads kvalitet har hög prioritet och ställer krav på ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra stadens finansierade verksamheter. Utifrån kommunstyrelsens inriktningsmål och av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicy och strategi för Solna stad har nämnder och styrelse börjat utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagerar sig för att förbättra den. Genom att förtydliga tjänsterna kan också förväntansgapet minskas och därmed skapas förutsättningar för nöjdare medborgare/brukare, vilket mäts genom effektmål i verksamhetsplan och budget. Arbetet med att lansera nya åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för tjänster ska ske kontinuerligt i nämnder och styrelsen. I verksamhetsplan och budget 2012 redovisar nämnder och styrelse sin strategi för hur arbetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling ska bedrivas och utvecklas. Det handlar om att utifrån målen redovisa utvecklingen av åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer, säkerställandet av att löftena uppfylls, hanteringen av synpunkter och hur dessa leder till verksamhetsförbättringar och verksamhetsutveckling. Arbetet sker i dialog med kommunstyrelsen. Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare, som kan erbjuda spännande och utmanande arbeten. Det är avgörande för att staden ska kunna säkra kompetensen för att kunna möta solnabornas nya och ökade krav på stadens service och tjänster. Det arbete som har initierats kring attraktiv arbetsgivare i stadens samtliga verksamheter ska fortsätta. Ett särskilt fokus ska läggas på att komma till rätta med problematiken kring stadens höga sjukfrånvaro. Kommunstyrelsens strategi är att utifrån 2011 års arbete med en framtagen tjänstekatalog utarbeta serviceåtaganden för tjänster till övriga förvaltningar inom staden och sedan också identifiera vilka tjänster till medborgarna som skulle kunna kvalitetsdeklareras under 2012 och Överförmyndarnämnden har antagit en kvalitetsdeklaration för god man och förvaltare. Nämnden har för avsikt att vidareutveckla kvalitetsdeklarationen. Stadsbyggnadsnämnden kommer under 2012 att börja arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationer för nämndens olika verksamhetsområden. Kultur- och fritidsnämnden antog under 2011 sju kvalitetsdeklarationer; Fritidsklubb för åringar, Fritidsklubb för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd, Solna kulturskola, Välkomnande av barn till Solna stadsbibliotek, Föreningsbidrag till barn- och ungdomsföreningar, Föreningsbidrag till vuxenföreningar samt Föreningsbidrag till kulturföreningar. Nämnden avser att ta fram fler kvalitetsdeklarationer för sin verksamhet där så är lämpligt. Implementering av befintliga kvalitetsdeklarationer planeras ske med berörd personal i alla led i organisationen samt information och marknadsföring till berörda kunder. 11

12 Barn- och utbildningsnämnden planerar att påbörja arbetet med kvalitetsdeklarationer under hösten 2011, vilket kommer att fortsätta under Kompetensnämnden har utarbetat två kvalitetsdeklarationer som beskriver åtaganden kring insatser för arbetssökanden samt arbetssökanden som studerar svenska för invandrare. Nämndens arbete fortsätter under år 2012 med nya kvalitetsdeklarationer som behandlar utbildningsinsatser för arbetssökanden och näringslivsarbete för arbetssökanden. Gällande kvalitetsarbetet för Solna vuxenutbildning kommer det att utvecklas gemensamt inom det regionala samarbetet under år Socialnämnden har antagit tre kvalitetsdeklarationer under 2011: Försörjningsstöd, Serveringstillstånd och Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Arbetet kommer att fortgå under 2012 för nämndens olika verksamhetsområden. Vidare kommer nämnden att utveckla nyckeltal för bl.a. kommunala jämförelser och ta fram enklare modeller för att mäta måluppfyllelser som effekter av olika insatser. Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg har för avsikt att ta fram kvalitetsdeklarationer för verksamheten. Vidare kommer nämnden att utveckla nyckeltal för bl.a. kommunala jämförelser och ta fram enklare modeller för att mäta måluppfyllelser som effekter av olika insatser. Omvårdnadsnämnden har under 2011 antagit fem kvalitetsdeklarationer: Biståndshandläggning av hemtjänst samt vård- och omsorgsboenden, Hemtjänst, Vård- och omsorgsboenden, Handläggning av stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt Stöd och service till personer med funktionsnedsättning som bor i bostad med särskild service. Under 2012 fortsätter nämnden med arbetet att fastställa kvalitetsdeklarationer för övriga verksamheter. Befintliga deklarationer kommer i ett särskilt projekt implementeras både i verksamheterna och hos den enskilda medborgaren. Under planeringsperioden ska ett system för implementering och uppföljning av kvalitetsdeklarationerna tas fram. Riktlinjer för kompensation ska också utarbetas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har under 2011 antagit två kvalitetsdeklarationer, vilka behandlar livsmedelskontroll och tillsyn av boendemiljö. Kvalitetsarbetet under 2012 kommer att fortsätta fokusera på att effektivisera arbetet ytterligare. Ekonomiska förutsättningar Omvärldsfaktorer I början av året rådde en betydande optimism och lättnad över att världsekonomin tycktes ha lämnat finanskrisen bakom sig även om orosmolnen börjat torna upp sig. Därefter har stämningsläget i den globala ekonomin försämrats dramatiskt. I USA är tillväxten svag, arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå och både den offentliga sektorn och hushållen har en svag ekonomi. Skuldkrisen i Europa har gått in i ett allvarligt skede efter sommaren. Italien och Spanien har stora problem. Grekland, Portugal och Irland behöver akut stöd från övriga länder inom euroområdet, europeiska centralbanken (ECB) och internationella valutafonden (IMF). Flera av Europas banker riskerar stora förluster när Greklands skulder ska hanteras. Stora underskott och statsskulder i ett flertal europeiska länder kräver besparingar. Nu har även de stora ekonomierna som Storbritannien, Frankrike och Tyskland påverkats av denna oro och tillväxtländer som Ryssland och Brasilien visar en tydlig avmattning. Även om mycket talar för att Kinas tillväxt fortsätter på en hög nivå med en BNP-tillväxt på cirka 9 procent, kan inte detta uppväga svagheterna i övriga industrivärlden. BNP-tillväxten i USA väntas uppgå till 1,8 procent och i EU till 1,2 procent Sverige sitter tätt ihop med omvärlden både genom omfattande utrikeshandel, via kopplingen över de finansiella marknaderna och det allmänna stämningsläget. En försvagad tillväxt i omvärlden liksom en stärkt kronkurs begränsar efterfrågan på svensk export och exporttillväxten beräknas halveras

13 jämfört med Även den inhemska efterfrågan påverkas negativt. Osäkerheten om vart ekonomin är på väg gör företagen försiktiga i sina investeringsbeslut och hushållen håller hårdare i sina plånböcker. Det fortsatt låga ränteläget ger dock en viss positiv effekt på både företagens investeringsvilja och hushållens konsumtion. Den svenska BNPtillväxten har därför justerats ned för de närmaste åren och tillväxten beräknas falla från 4,4 procent 2011 till 1,8 procent 2012, för att sedan öka igen till 2,7 procent En förklaring till att det ser bättre ut för svensk ekonomi är att de offentliga finanserna är starka och finanspolitiken behöver inte som i många andra länder stramas åt. Trots oro i omvärlden är dock tillväxten i Stockholms län fortsatt god. Turbulensen i omvärlden ger nu avtryck i fallande försäljning, men arbetsmarknad, nyföretagande och lönesummans tillväxt ger dock regionen ett gott utgångsläge för framtiden. Den uppbromsning som beräknas ske i svensk ekonomi under 2012 innebär att inflationstrycket hålls tillbaka. KPI väntas sjunka från 2,9 procent 2011 till 1,4 procent under Underliggande inflation beräknas först 2015 nå upp till två procent när ekonomin når jämvikt. Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågående återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och bryts. Antal arbetade timmar ökar kraftigt under 2011 jämfört med föregående år men för 2012 och 2013 väntas sysselsättningen bli i det närmaste oförändrad för att åren därefter öka igen. Den öppna arbetslösheten ökar från 7,6 procent 2011 till 7,7 procent Åren därefter sjunker arbetslösheten återigen. Det fortfarande förhållandevis låga resursutnyttjandet i ekonomin som helhet och försämringen på arbetsmarknaden gör att timlöneökningarna hålls tillbaka ytterligare en tid. Löneökningstakten bedöms öka successivt åren framöver och först 2015 nå upp till cirka fyra procent när ekonomin når jämvikt. Trots en svag sysselsättningsutveckling och måttlig löneökningstakt ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt Förklaringen är att pensionsbromsen släpper och att indexeringen av pensionerna blir ovanligt stor. Skatteunderlagstillväxten dämpas något 2013 men ökar sedan när konjunkturåterhämtningen tar fart igen och når över 4 procent Högre löner ger förbättrat skatteunderlag men det bidrar också till att kommunernas kostnader ökar. Den förbättring som blir i reala termer ska bl.a. täcka förändrade krav på grund av demografiska förändringar. Detta sammantaget ställer krav på omställning och effektivisering av de kommunala verksamheterna. Kontinuerliga produktivitetsförbättringar, dvs. att produktionen ökar vid given arbetsinsats, är nödvändiga för att skapa ekonomiskt utrymme för viktiga och nödvändiga förbättringar i servicen gentemot solnaborna. Förnyelsearbetet måste fortsätta för att göra verksamheten mer kostnadseffektiv. Osäkerhetsfaktorer i omvärlden den kommande perioden är framförallt konjunkturutvecklingen och utvecklingen av den europeiska skuldkrisen. Prognoserna bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former, det vill säga att den grekiska skuldnedskrivningen inte får allvarliga effekter på Europas banksystem och statsfinanser och att det inte uppkommer allvarliga spridningseffekter till andra skuldsatta länder som Italien, Spanien och Portugal. Det kan inte uteslutas att utvecklingen tar en mer dramatisk vändning. Konjunkturen påverkar inte bara skatteintäkter, utan även stadens kostnader för försörjningsstödet vid stigande arbetslöshet. Andra osäkerhetsfaktorer är statsbidragens utveckling. Enligt förslaget i den statliga Utjämningsutredningens betänkande ska Solna bidra med ytterligare drygt 40 mkr till utjämningssystemet i framtiden. De samhällsekonomiska variabler som har stor betydelse för skatteunderlagets utveckling är timlön, arbetade timmar, arbetslöshet och prisutveckling. Denna budget baseras i dessa delar på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:s prognos per oktober

14 Befolkningsutveckling Under år 2010 ökade Solnas befolkning med personer till vid årets slut. Födelsenettot och flyttnettot var ungefär lika stora och bidrog därför med lika mycket till den totala folkökningen. I den prognos som tagits fram väntas den relativt snabba befolkningsökningen fortsätta under hela den tioårsperiod som prognosen gäller. År 2015 beräknas befolkningen ha nått nästan invånare och år 2020 drygt invånare. Befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldersklasser, men framför allt i förskoleoch skolåldrar och vuxna i yngre yrkesverksamma åldrar. Det är en följd av dels hög fruktsamhet, dels högt byggande. Äldre, år, väntas till skillnad från övriga åldersgrupper minska något under prognosperioden. Prognosen bygger på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för staden. Viktigt är också det antagande staden gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Stora ökningar kommer att ske i utbyggnadsområdena i Järvastaden, Arenastaden och Nya Ulriksdal samt även i andra områden som bl.a. Huvudsta och Frösunda. Befolkningsökningen ställer ökade krav på utbyggnaden av den kommunala servicen och på effektiva lösningar framför allt i stadsdelarna Järvastaden och Nya Ulriksdal. Hur mycket servicebehovet kommer att öka beror i hög grad på solnabornas ålder. Under perioden väntas befolkningen i åldersklassen 0-5 år öka med cirka 800 personer och i åldersklassen 6-9 år öka med drygt 650 personer. I ålderklasserna år väntas befolkningen minska med cirka 30 personer och i åldersklasserna över 80 år väntas befolkningen minska med cirka 250 personer. En volymberäknad ram används som bas för att avgöra resurserna till barn- och utbildningsnämndens, socialnämndens respektive omvårdnadsnämndens verksamhet. Tanken med detta sätt att beräkna ramen är framför allt att få en modell som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan ökar. Solna tar reserverade pensionsmedel i anspråk De senaste årens positiva resultat har medfört att staden, i enlighet med de finansiella målen, kunnat göra reserveringar i eget kapital för att täcka framtida kostnader för omstrukturering och pensioner. De medel som reserverats kan utnyttjas för att möta framtida kostnadsökningar till följd av omstruktureringar respektive pensionsförpliktelser. När pensionsutbetalningarna till den stora kullen 40-talister nu ökar kostnaderna behöver inte staden budgetera hela ökningen som annars skulle tränga undan annan verksamhet. Av en långtidsprognos från stadens tidigare pensionsadministratör, KPA, framgår att Solnas pensionskostnader i förhållande till skatteintäkter är som högst under innevarande tioårsperiod. Reserveringen i eget kapital, vilken motsvarar cirka 300 mkr, kommer att kunna utnyttjas vid behov för att möta kostnadsökningarna till följd av pensionsförpliktelser. I denna budget föreslås att under 2012, 2013 och 2014 använda 20 mkr respektive år av reserveringen i eget kapital för att täcka en del av de ökade pensionskostnaderna. Stadsövergripande mål God ekonomisk hushållning Lagreglerna om god ekonomisk hushållning innebär bl.a. att kommunerna ska kunna stämma av sin ekonomi under en längre period än ett budgetår och har tre år på sig för att återställa ett eventuellt negativt resultat. Det ställs också tydliga krav på att fastställa finansiella mål, leva upp till dem och vidta åtgärder för att återställa balansen om det uppstår negativa resultat. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomisk hushållning varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behov av investeringar etc. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör exempelvis på lång 14

15 sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Solna stad tillhör de kommuner i Sverige som växer kraftigast. Under perioden år 2000 till år 2010 växte Solna med drygt personer. Under perioden fram till 2020 bedöms Solna växa med ytterligare drygt personer till en befolkning på drygt år Under föregående 10-årsperiod har Solnas expansion i stor utsträckning skett genom förtätning. Kommande 10-årsperiod växer Solna än kraftigare och expansionen sker till stor del genom att nya stadsdelar byggs. Detta ställer andra krav på investeringar i infrastruktur, förskolor, skolor och gruppbostäder. Det innebär även stora verksamhetsmässiga utmaningar i form av att klara av utbyggnaden samtidigt som tidigare tillgångar måste underhållas och rustas upp, att klara trafiken under utbyggnadsperioden, att genomföra de stora projekten och att klara av att leverera stadens åtaganden. Solna stad har en god ekonomi och av tradition en väl fungerande ekonomistyrning. Det är angeläget att bibehålla stadens goda ekonomiska ställning både i det korta och det långa perspektivet. I det korta perspektivet måste det finnas beredskap för att hantera förändrade förutsättningar. I ett långt perspektiv ska det råda balans mellan kostnader och intäkter. Alla verksamheter som bedrivs och/eller finansieras av Solna stad ska utföras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Pengarna ska användas för solnabornas bästa. Det ska finnas tydliga och klara samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det är grunden för en god ekonomisk hushållning i Solna stad. Solna stads styrsystem ska säkerställa detta. Finansiella mål och politiska prioriteringar Solna stad har sedan 2004 haft finansiella mål som förutsättning för verksamheten. Utifrån ett långsiktigt ekonomiskt scenario för staden har nämnderna fått en årlig generell uppräkning av ramarna på cirka 2 procent som kompensation för löne- och prisutveckling. Avsikten har varit att ge nämnderna tydliga och långsiktiga planeringsförutsättningar. I budget 2012 föreslås att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,5 procent år 2012 och från och med procent som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka måttligt för 2012 för att åren därefter, allteftersom konjunkturen och arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala nivåer. Staden har även ett finansiellt mål att volymberäknade ramar ska fastställas för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter, där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. I budget 2012 föreslås att de berörda tre nämnderna blir kompenserade för befolkningsförändring i för verksamhetens dimensionering relevanta åldersklasser. Kompensationen avser att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad befolkning i åldersklasserna och motsvarande avdrag som uppkommer genom en minskad befolkning i åldersklasserna. I budget 2012 föreslås att det finansiella målet om volymberäknade ramar kompletteras med ett nytt finansiellt mål som ska täcka de kapitalkostnader som uppkommer på nämnder med anledning av större volymbaserade 15

16 investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad. Här avses främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret med avseende på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar som medfört kompensation för kapitalkostnader. I budget 2012 föreslås att det finansiella målet att nettoinvesteringarna under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i tiden inte ska överstiga 650 mkr utökas till 700 mkr. Investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena ligger utanför denna ram. I mars 2011 tog kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut om att planera och uppföra en ny skola i Nya Ulriksdal. Målsättningen är att en skola ska kunna tas i bruk senast Denna investering ligger inom investeringsbudgeten, men utanför investeringsramen på 700 mkr över en femårsperiod. Genom politiska prioriteringar också ett antal riktade ekonomiska satsningar inom de olika målområdena, vilket innebär en förstärkning av nämndernas ramar. Dessa satsningar utgår ifrån de utmaningar som Solna står inför och de prioriteringar som gjorts genom mål och uppdrag. Under målområdet trygghet och omsorg tillförs omvårdnadsnämnden 22 mkr för att möta volymökningar och säkerställa stödet till funktionshindrade inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Under målområdet kunskap och livslångt lärande tillförs stadsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden 14 mkr för att uppgradera förskole- och skollokaler vid sidan av det löpande underhållet. Stadsbyggnadsnämnden tillförs också 1 mkr för hanteringen av genomförandet av de stora utbyggnadsprojekten. Övriga aviserade satsningar på stadsbyggnadsnämnden avseende uppgradering och skötsel av de offentliga miljöerna och genomförandet av de stora utbyggnadsprojekten hanteras genom omfördelningar inom nämndens budget, som möjlig genom att intäkterna beräknas öka. Under målområdet livsmiljö tillförs kulturoch fritidsnämnden 1 mkr för att utveckla Solna som idrottsstad och miljö- och hälsoskyddsnämnden får 0,5 mkr för att stärka miljöarbetet utifrån visionen om det hållbara Solna. För miljö- och hälsoskyddsnämnden, kompetensnämnden, socialnämnden, revisionen, kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden bedöms det finnas en effektiviseringspotential, som uppgår till 0,5 procent. Ramen för dessa nämnder justeras därför ned med 0,5 procent Kommunstyrelsen tillförs 15 mkr som medelsreserv för att framför allt vara en buffert för eventuellt vikande skatteintäkter med anledning av den finansiella oron och inbromsningen i den svenska ekonomin. Därutöver kan bufferten användas för att tillgodose behov som kan komma att uppstå med anledning av stadens tillväxt och utbyggnad. Vid sidan av de satsningar som till barn- och utbildningsnämnden är det även regeringens tanke att gymnasiereformen kommer att förenkla och effektivsera kommunernas gymnasieverksamhet. Därav sänks statsbidragen, för Solnas del med cirka 5 mkr till Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Detta mål föreslås från och med 2012 ingå i de finansiella mål som fastställs av kommunfullmäktige i samband med budgeten. Utifrån ovan förslag kring de finansiella målen och de politiska prioriteringarna är bedömningen att nämnderna har goda planeringsförutsättningar inför

17 Följande finansiella mål föreslås fastställas av kommunfullmäktige för Solna stads verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning för ; Resultatet enligt balanskravet ska minst uppgå till 20 mkr 2012 och 25 mkr för vardera åren 2013 och Volymberäknade ramar ska fastställas för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. De volymberäknade ramarna avser att täcka i första hand de rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad befolkning i de för verksamhetens dimensionering relevanta åldersklasserna. Nämnder ska från och med 2012 kompenseras för årliga kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad, främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret med avseende på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar. som framåt i tiden inte överstiga 700 mkr. För investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena upprättas särskilda kalkyler som stäms av separat. En avsättning för att täcka framtida pensionskostnader i eget kapital om resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet på 20 mkr för 2012 och 25 mkr för 2013 respektive Detta gäller till den del det inte samtidigt finns behov av att sätta av medel för framtida strukturåtgärder. För 2012 ska den generella kostnadsutvecklingen vara 1,5 procent. Från och med 2013 är målet att den generella kostnadsutvecklingen, dvs. utöver kompensation för volymökning/befolkningsökning, ska vara 2 procent per år. Om intäkterna till följd av exempelvis statliga tillskott medger en högre kostnadsutveckling ska utrymmet utnyttjas för politiska prioriteringar. Kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Nettoinvesteringarna ska under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt 17

18 Verksamhetsanknutna mål utifrån visionen om det hållbara Solna I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2012 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast för Solna stad. Dessa prioriterade målområden och inriktningsmål utgår från visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Effektmål som gör att målen kan följas upp och utvärderas ska formuleras. Visionen har preciserats i fyra prioriterade målområden; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara en stad, som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom en hög tillväxttakt som resurser skapas för att förbättra solnabornas levnadsstandard och utveckla samhällsservicen. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer krav på Solna och omsorg samt kunskap och livslångt lärande. För varje målområde finns ett antal inriktningsmål, som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål. För varje målområde finns också ett antal verksamhetsanknutna uppdrag riktade till en eller flera nämnder. Uppdragen är formulerade utifrån Alliansens regeringsprogram för mandatperioden att vara en attraktiv stad för boende, företag och besökare. Solna ska kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer, som gör att dagens solnabor trivs och stannar kvar samt att nya solnabor lockas att bosätta sig i staden. Solna ska också kunna erbjuda företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Inriktningsmål: Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Effektmål År 2012 År 2013 År 2014 Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År :a plats). Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning till år (År 2011 NKI 70). 1-3 plats 1-3 plats 1-3 plats NKI 74 Inriktningsmål: Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Effektmål År 2012 År 2013 År 2014 Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år (År 2010 NMI 69). Solnas befolkning ska minst växa till invånare fram till år (Prognos sep ca inv.). NMI 71 Prognos för 2020 > inv. Prognos för 2020 > inv. NMI 73 Prognos för 2020 > inv. Uppdrag Samordna utarbetandet av ett nybyggnads- och upprustningsprogram för stadens lokaler som även beaktar energieffektivitetsaspekter senast Berörd nämnd KS, SBN, ON, SN & BUN Verka för utbyggnad av kollektivtrafiken till Solna under mandatperioden. KS & SBN KS Ansvarig nämnd KS 18

19 Målområde Livsmiljö Solna ska vara en stad med en god livsmiljö strategiskt belägen mellan nationalstadsparken och storstaden. Solna ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska också skapa möjligheter för solnaborna att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice av hög kvalitet och ett rikt kultur-, idrotts- och fritidsliv som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna. Inriktningsmål: Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Effektmål År 2012 År 2013 År 2014 Medborgarnas nöjdhet med gång- och cykelvägar i Solna ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år (År 2010 NMI 47). NMI 48 NMI 50 Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år (År 2010 NMI 49). NMI 50 NMI 51 Medborgarnas nöjdhet med renhållning och sophämtning i Solna ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år (År 2010 NMI 55). NMI 57 NMI 59 Energiförbrukningen avseende belysning på allmän platsmark ska minska med kwh per år. (År 2010 minskning med ca kwh). Minska med kwh per år Minska med kwh per år Minska med kwh per år Fjärrvärmeanvändningen (graddagsjusterad kwh/kvm BRAbruksarea) inom stadens egna fastigheter ska minska med 5 procent t.o.m. år (År 2010 minskning med 0,6 %). 1 % jämfört med % jämfört med % jämfört med 2010 Inriktningsmål: Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. Effektmål År 2012 År 2013 År 2014 Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i Solna ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år (År 2010 NMI 67). Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottsstäderna i landet. (År :e plats). NMI 68 NMI plats 1-5 plats 1-5 plats Inriktningsmål: Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Effektmål År 2012 År 2013 År 2014 Medborgarnas nöjdhet med Solna stads bemötande och tillgänglighet ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år (År 2010 NMI 54). NMI 56 NMI 58 Medborgarnas nöjdhet med Solna stads information ska öka i nöjdinflytandeindex i nästa medborgarundersökning år (År 2010 NII 58). NII 60 NII 62 19

20 Uppdrag Utreda utbyggnad av idrottshallar och satsningar på idrottsplatser i Solna under Berörd nämnd KS, KFN & SBN Ta fram ett åtgärdsprogram för att utveckla stadens parker senast SBN SBN Utveckla stadens förnyelsearbete för att förbättra servicen till solnaborna och öka effektiviteten i stadens verksamheter under mandatperioden. Utreda och föreslå lämpliga platser för införande av hastighetsbegränsning på 30 km/timme i Solna senast Göra en översyn av stadens befintliga parkeringssystem och komma med förslag till förändringar senast Samtliga nämnder SBN SBN Ansvarig nämnd KS KS SBN SBN Målområde Trygghet och omsorg Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter att forma sina liv efter egna förutsättningar och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet. Det handlar om att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Det handlar också om att Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna i livets alla skeden. Inriktningsmål: Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Effektmål År 2012 År 2013 År 2014 Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i deras närområde ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år (År 2010 NKI 61). Andelen barn som känner sig trygga i förskolan ska öka. (Läsåret 2010/11 90 %). Andelen elever som känner sig trygga i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8 ska öka. (Läsåret 2010/11 åk 3: 89 %, åk 5: 85 %, åk 8: 81 %). NMI 62 NMI % 95 % 100 % Åk 3: 89 % Åk 5: 85 % Åk 8: 81 % Inriktningsmål: Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Åk 3: 91 % Åk 5: 87 % Åk 8: 83 % Åk 3: 94 % Åk 5: 90 % Åk 8: 86 % Effektmål År 2012 År 2013 År 2014 Den öppna arbetslösheten i Solna ska hållas på en låg nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. (Sep ,3 %). Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. (År %). Andelen personer i Solna med försörjningsstöd ska fortsätta ligga på en låg nivå. (i.u.). Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik eller arbete ska öka. (i.u.). Låg nivå jämfört med Stockholms län och riket Låg nivå jämfört med Stockholms län och riket 65 % 65 % 65 % Lika med eller lägre jämfört med 2011 Öka jämfört med 2011 Lika med eller lägre jämfört med 2011 Öka jämfört med 2011 Låg nivå jämfört med Stockholms län och riket Lika med eller lägre jämfört med 2011 Öka jämfört med