Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen

Transkript

1

2

3

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(4) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johanna Öjert Enheten för Beslutsstöd LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A T U M Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen Finans- och regionalutvecklingsutskottets förslag Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktiges beslut Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen, godkänns. Sammanfattning Denna verksamhetsberättelse innehåller en återrapportering av de verksamhetsområden som landstingsstyrelsen ansvarar för. Resultaträkning Landstingsstyrelsen 2015 mnkr Utfall jan-dec 2015 Budget helår 2015 Verksamhetens intäkter 1 966, ,9 Verksamhetens personalkostnader , ,8 Verksamhetens övriga kostnader , ,8 Avskrivningar -180,2-189,2 Avvik budgetutfall Verksamhetens nettokostnad , ,9 83,4 Skatteintäkter 5 727, ,4-25,8 Inkomst- och kostnadsutjämning 1 199, ,8-34,3 Generella statsbidrag 703,3 693,7 9,6 Värdeökning pensionsskuld -37,4-40,6 3,2 Finansiella intäkter 80,2 50,0 30,2 Finansiella kostnader -11,9-24,2 12,3 Årets resultat 299,8 221,2 78,6 Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR C:\Docserver\aa22763b-4cdd a2f bfe348\Working\1ea5aae1-6e a5f9-d28f6ef7f992\289052_12_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 1(4) :32

5 Totalt för landstingsstyrelsens ansvarsområden uppvisas positiva budgetavvikelser på 78,6 mnkr. Inom Länssjukvården redovisas en negativ budgetavvikelse på 152 mnkr. Utfallet beror till stora delar på oväntat höga kostnader för läkemedel i slutet av året samt kostnader för utomlänsvård. Regionsjukhuset Karsudden redovisar en positiv budgetavvikelse på 18 mnkr. Avvikelsen beror dels på en väldigt hög beläggning under året och dels på att tidplanen för byggnationer har skjutits fram två månader. LD-staber har ett utfall i paritet med budget medan Verksamhets- och ledningsservice redovisar en negativ budgetavvikelse på 14,3 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen kan främst härledas till FM-enheten och D-data. FM-enheten har i sitt resultat kostnader för både underhåll och verksamhetsnära projekt som överstigit budget. D-datas införande av Journal på nätet samt förvaltningsmodellen PM3 har inte heller fullt ut kunnat finansieras. Inom Landstingsstyrelsens övriga verksamheter redovisas betydande budgetöverskott inom övrig hälso- och sjukvård om totalt 134,3 mnkr. Överskottet beror främst på satsningar som skjutits framåt i tiden. Dessutom finns ett antal statsbidrag som bidragit positivt som avser asyl, sjukskrivningsmiljard, cancer samt psykiatri. Privata vårdgivare uppvisar ett överskott där medel inte använts i den utsträckning som budgeterats. Tandvården har medel kvar i den del som budgeterats för tandvårdsstöd för vuxna. Inom landstingsgemensamt bidrar oförutsedda medel till en positiv budgetavvikelse i och med att de har disponerats i liten omfattning under året. Återbetalningen av premier från AFA försäkringar likaså då dessa inte budgeterats och därmed blev ett positivt tillskott. ORG NR C:\Docserver\aa22763b-4cdd a2f bfe348\Working\1ea5aae1-6e a5f9-d28f6ef7f992\289052_12_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 2(4) :32

6 Bakgrund I budget för 2015 har Landstingsfullmäktige fastställt den ekonomiska ramen för Landstingsstyrelsen uppdelat på verksamhetsområden. Dessa områden ingår i verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen: Länssjukvård Regionsjukhuset Karsudden Verksamhets- och ledningsservice LD-staber Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Funktionshinder Ärendebeskrivning Totalt för landstingsstyrelsens ansvarsområden uppvisas positiva budgetavvikelser på 78,6 mnkr. Inom Länssjukvården redovisas en negativ budgetavvikelse på -152 mnkr. Utfallet beror till stora delar på oväntat höga kostnader för läkemedel i slutet av året samt kostnader för utomlänsvård. Regionsjukhuset Karsudden redovisar en positiv budgetavvikelse på 18 mnkr. Avvikelsen beror dels på en väldigt hög beläggning under året och dels på att tidplanen för byggnationer har skjutits fram två månader. LD-staber har ett utfall i paritet med budget medan Verksamhets- och ledningsservice redovisar en negativ budgetavvikelse på 14,3 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen kan främst härledas till FM-enheten och D-data. FM-enheten har i sitt resultat kostnader för både underhåll och verksamhetsnära projekt som överstigit budget. D-datas införande av Journal på nätet samt förvaltningsmodellen PM3 har inte heller fullt ut kunnat finansieras. Inom Landstingsstyrelsens övriga verksamheter redovisas betydande budgetöverskott inom övrig hälso- och sjukvård om totalt 134,3 mnkr. Överskottet beror främst på satsningar som skjutits framåt i tiden. Dessutom finns ett antal statsbidrag som bidragit positivt som avser asyl, sjukskrivningsmiljard, cancer samt psykiatri. Privata vårdgivare uppvisar ett överskott där medel inte använts i den utsträckning som budgeterats. Tandvården har medel kvar i den del som budgeterats för tandvårdsstöd för vuxna. Inom landstingsgemensamt bidrar oförutsedda medel till en positiv budgetavvikelse i och med att de har disponerats i liten omfattning under året. Återbetalningen av premier från AFA försäkringar likaså då dessa inte budgeterats och därmed blev ett positivt tillskott. ORG NR C:\Docserver\aa22763b-4cdd a2f bfe348\Working\1ea5aae1-6e a5f9-d28f6ef7f992\289052_12_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 3(4) :32

7 Konsekvenser Landstingsstyrelsens verksamhetsberättelse 2015 är en summering och analys av året som har gått. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst. Ärendets beredning Berörda verksamheter har för sina ansvarsområden kommenterat utfallet för Beslutsunderlag Landstingsstyrelsen sammanfattning verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsberättelse 2015, Länssjukvården Verksamhetsberättelse 2015, Karsudden Verksamhetsberättelse 2015, Verksamhets- och ledningsservice Verksamhetsberättelse 2015, LD-staber Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Verksamhetsberättelse 2015, Funktionshinder Beslutet expedieras till Nicholas Prigorowsky, ekonomidirektör Jan Grönlund, landstingsdirektör Akten ORG NR C:\Docserver\aa22763b-4cdd a2f bfe348\Working\1ea5aae1-6e a5f9-d28f6ef7f992\289052_12_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 4(4) :32

8 Diarienummer:LS-LED Landstingsstyrelsen Sammanfattning Verksamhetsberättelse 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

9 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning... 4 Investeringsutfall... 5 Perspektiv... 6 Medborgarperspektivet... 6 Personalperspektivet... 8 Process- och förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 2(15)

10 Inledning Detta är en sammanfattning av landstingsstyrelsens verksamhetsberättelse Inom landstingsstyrelsens ansvarsområden finns ett antal verksamheter samlade. De verksamheter som lyder under landstingsstyrelsen är Länssjukvårdens olika delar, Regionsjukhuset Karsudden, LD-staber, Verksamhets- och ledningsservice samt Landstingsstyrelsens övriga verksamheter. Landstingsstyrelsens övriga verksamheter består av hälsoval, tandvård, regional verksamhet inklusive kollektivtrafik, landstingsgemensamt samt övrig hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 3(15)

11 Resultaträkning Resultaträkning Landstingsstyrelsen 2015 mnkr Utfall jan-dec 2015 Budget helår 2015 Verksamhetens intäkter 1 966, ,9 Verksamhetens personalkostnader , ,8 Verksamhetens övriga kostnader , ,8 Avskrivningar -180,2-189,2 Avvik budgetutfall Verksamhetens nettokostnad , ,9 83,4 Skatteintäkter 5 727, ,4-25,8 Inkomst- och kostnadsutjämning 1 199, ,8-34,3 Generella statsbidrag 703,3 693,7 9,6 Värdeökning pensionsskuld -37,4-40,6 3,2 Finansiella intäkter 80,2 50,0 30,2 Finansiella kostnader -11,9-24,2 12,3 Årets resultat 299,8 221,2 78,6 Landstingsstyrelsen visar ett resultat för 2015 på 299,2 mnkr. I resultatet ingår en återbetalning av premier från AFA-försäkringar på 40 mnkr. Helårsresultatet visar en positiv budgetavvikelse på mnkr. Förbättringen mot budget är en kombination av olika delar. På den negativa sidan så är skatter och utjämningen lägre än budgeterat och likaså gör länssjukvården ett stort underskott under året. På den positiva sidan kan ses en lägre nettokostnadsutveckling, som delvis beror på att satsningar inte effektuerats fullt ut under året. En engångsintäkt från AFA försäkringar påverkar positivt liksom den värdepappersförsäljning som har skett under året. De finansiella kostnaderna är också lägre än budgeterat kopplat till fastighetsinvesteringarnas framskridande. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 4(15)

12 Investeringsutfall Under 2015 uppgick landstingsstyrelsens investeringar inklusive leasing av bilar till totalt 537,8 mnkr. På fastighetssidan pågår de strategiska investeringarna på Mälarsjukhuset, Kullbergska Sjukhuset och Nyköpings lasarett dock med stor tidsförskjutning. Ett omtag kommer att göras i den strategiska fastighetsplanen för att säkra effektivitet och omfattning av investeringarna. I det arbetet måste även ökad hänsyn tas till omvärldsförändringar, kompetensbehov mm så att det säkerställs att Sörmlands framtida sjukhusstruktur blir ändamålsenlig över tid. Detta har resulterat i att det mer eller mindre har varit stopp på sjukhusbyggena under 2015 vad gäller de strategiska fastighetsinvesteringarna. En uppdaterad fastighetsplan beräknas vara beslutad innan sommaren Relativt stor tidsförskjutning gäller även för Länsmuseet, vilket förklarar de stora avvikelserna gentemot budgeterat utfall. Det är bara Regionssjukhuset Karsudden som i stort sett följer den beräknade byggplanen. Övriga projekt som faller under benämningen hyresgästanpassningar och fastighetsägarinvesteringar pågår i stort parallellt som planerat. I tabellen nedan framgår fördelningen av landstingsstyrelsens investeringar. Mnkr 2015 Budget 2015 Avvikelse budget/utfall - Fastigheter 345,3 965,0 619,7 - IT 30,1 25,0-5,1 - Övrig utrustning 116,1 126,5 10,4 Totalt 491, ,5 625,0 Av fastighetsinvesteringarna, 965 mnkr enligt budget, står de strategiska för 775 mnkr enligt ovan. Nedan visas budget och utfall för de strategiska investeringarna: RSK för 100 mnkr enligt budget och 86,5 mnkr enligt utfall. MSE för 100 mnkr enligt budget och 14,7 mnkr enligt utfall. NLN för 240 mnkr enligt budget och 37,9 mnkr enligt utfall. KSK för 205 mnkr enligt budget och 55,5 mnkr enligt utfall. Länsmuseet för 130 mnkr enligt budget och 19,5 mnkr enligt utfall. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 5(15)

13 Perspektiv Medborgarperspektivet Landstinget bidrar till god livskvalitet, jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamhet som utmärks av god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet i syfte att bli Sveriges friskaste län Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats vida nationella patientenkäten (NPE). Enkäten genomförs vartannat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Generellt kan sägas att resultaten har försämrats för Sörmlands del när det gäller utvecklingen över tid. Sörmland ligger även relativt lågt vid en jämförelse med övriga landsting i landet. Noterbart är att undersökningen skedde under en period när landstingets största akutmottagning på Mälarsjukhuset genomgick en stor ombyggnation. På länets tre sjukhus finns ringare. Det är uppföljningssjuksköterskor som har till uppgift att ringa upp äldre personer som skrivits ut från sjukhus inom 72 timmar. Vid uppringning inom 72 timmar efter utskrivning från sjukhuset har tryggheten bland sjuka äldre ökat från 74 % till 90 %. Programområdet för personcentrerad vård har under året fortsatt att arbeta med strategin för personcentrerad vård. Mycket av arbetet handlar om att sprida arbetsmetoder, få igång verksamheter, delta på interna konferenser och etablera begreppet personcentrerad vård. Som ett första steg i strategin har nya former för patient och brukarmedverkan tagits fram. Patientråd, vaccinationsmingel och medborgardialog i huvudentrén är några exempel. Resultatet blir oftast helt andra områden att förändra och förbättra än vad verksamheterna själva vill. Invånartjänsten Journal på nätet ska tillgängliggöra journalinformation till invånare, patienter och närstående via internet. Syftet är att skapa möjligheter till ökad delaktighet i vården och göra den mer transparent och begriplig. Under 2015 har Journalen anslutits till den nationella plattformen och målet är att e-tjänsten kommer att lanseras i landstinget Sörmland under första kvartalet Under året har Regionsjukhuset Karsudden haft avtalsdiskussioner med Stockholms läns landsting, Sörmlands landsting och region Gotland gällande köp av vårdplatser Avtal har slutits med Stockholms läns landsting och region Gotland. Andelen patienter som vårdas i öppen tvångsvård har minskat markant under de senaste åren och minskningen fortsätter. En förändring av arbetssättet för att möta nuvarande behov pågår. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 6(15)

14 Inom funktionshinder pågår förändringsarbete med fokus på patientlagens krav. En omställning innebär att terapeuterna har obokade tider tillgängliga som kan bokas in när patienten tar kontakt med receptionen eller hör av sig via Mina vårdkontakter. Riktlinjer för hantering av patienter som har svårt att ta initiativ till kontakt är under utveckling. Mobila flyktingmottagningen inom hälsoval har handlagt hälsoundersökningar och provtagning för de asylboenden som finns i Sörmland. Totalt har ca 800 hälsoundersökningar genomförts under året. Antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten 2015 varför det mobila teamet har utökats till Asyl- och migranthälsa från och med Sammanfattande nöjdhet av de som rest med kollektivtrafiken är 62 % vilket är en ökning från föregående år och ligger i paritet med riket i övrigt. Arbete har skett med den så kallade Sverigeförhandlingen som syftar till att skapa förutsättningar för en så tidig byggstart som möjligt av Ostlänken. Inom VLS har FM-enheten tagit över servicen i entréerna på sjukhusen. Entréservicen benämns numera Servicecenter. En ny ärendeprocess är framtagen med syfte att stödja den nya politiska organisationen. Verksamhet Medborgarperspektivet - Indikatorer Utfall Målvärde HoS Patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt HoS Patienter som har gett helhetsomdömet gott i Nationella patientenkäten HoS Verksamheter som regelbundet mäter patientnöjdhet HoS HoS HoS RSK Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid i Mina vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina vårdkontakter Patienter som bedömer sin delaktighet i vården som god i Nationella patientenkäten Minst tre riktade insatser inom området likvärdig behandling för patienter ska genomföras 13% 50% 100% 100% % 100% RSK Andel patienter som genomfört förebyggande tandundersökning 90% 100% RSK Andel patienter som medverkar i patientenkät 56% 85% RSK Andel patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom som genomfört kontroll hos somatikerkonsult 95% 80% Koll.trafik Sammanfattande nöjdhet bland kunder 62% 62% Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 7(15)

15 Koll.trafik Sammanfattande nöjdhet hos allmänhet 42% 40% Koll.trafik Nöjdhet med senaste resan 80% 78% HV Andel invånare som utnyttjat vårdvalet genom aktiv listning 50% 100% HH Andel brukare som är nöjda med de insatser som ges 91% 90% HH Andel brukar som upplever delaktighet i den individuella planeringen 92% 90% HH Antal brukar som fått insatser från habiliteringsverksamheten 4531st 3300st HH Andel brukar som vid utvärdering av den individuella planen bedömer att måluppfyllelsen är uppnådd 82% 80% HH Antal deltagare i generella insatser 1470st 2000st Personalperspektivet Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten Fortsatta satsningar på studieförmån till sjuksköterskor som läser specialistutbildning är en viktig del i kompetensförsörjningen för länssjukvården. Det totala antalet sjuksköterskor som studerar med studieförmånen uppgick till 40 personer. Under året har ca 90 sjuksköterskor anställts på våra tre sjukhus. Av dessa deltar 29 i programmet för nyutexaminerade sjuksköterskor. KULT står för kompletterande underläkartjänstgöring och är en 1-årig utbildningstjänst liknande AT. Den är avsedd för de som studerat till läkare som studerat utomlands. Landstinget Sörmland tar årligen in 40 AT-läkare som fullgör 21 månaders tjänstgöring för att få sin läkarlegitimation. Under sommaren har Genom en extra lönesatsning har hälso- och sjukvården ökat ob-ersättningen för nattarbete för samtliga yrkesgrupper med start i november. Chefer har tillsammans med medarbetare, utifrån medarbetarenkätens resultat, prioriterat områden för fortsatt fokus och utvecklingsarbete under Andel sjukfrånvaro fortsätter att öka och det är den längre sjukfrånvaron som har ökat i störst utsträckning. Antal anställda på Karsudden har ökat vilket beror på att vakanta platser har tillsatts. En fortsatt brist vad gäller erfarna sjuksköterskor ses och under året har rekryteringsarbetet ökat. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 8(15)

16 Sjukfrånvaron har ökat något jämför med föregående år. Det aktiva arbetet med rehabilitering och tidiga insatser har fortsatt under året. Inom funktionshinder är sjukskrivningstalet fortsatt högt. Bakgrunden till sjukskrivningarna skiftar. Genom fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsplanering kommer både förväntningar på produktion att tydliggöras och en bild av verksamhetens kapacitet att skapas. En modell för kompetensplattform som beskriver kompetensbehov utifrån verksamhetens mål och uppdrag har tagits fram. Inom VLS har ett stort arbete lagts på bolagiseringen av D-data. Processen har efter förutsättningarna gått bra. Den totala frånvaron på VLS har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Den största ökningen av sjukfrånvaron står D-data för där resultatet har mer än fördubblats från 6,6 dagar/anställd till 14 dagar/anställd Inom LD-staber har projektet PEK (personal- och ekonomi) startades upp i början av året i syfte att ta fram förslag till en för Landstinget så optimal struktur som möjligt för funktionsområden personal och ekonomi. Landstingets politiska organisation förändrades påtagligt från och med 2015 då nämnderna för Länssjukvården, Habilitering och utbildning samt Hållbarhet upphörde. Inrättande av flera utskott och beredningar har skett från 2015 i syfte att öka det demokratiska engagemanget. Verksamhet Personalperspektivet - indikatorer Utfall Målvärde HoS Andel engagerade medarbetare 75% 80% HoS Sjukfrånvaro i relatin till ordinarie arbetstid 6% 5% HoS Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten 72% 75% HoS Andel medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen 10% 8% RSK Andelen utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid 100% 100% RSK Andel engagerade medarbetare 74,3% 70% RSK Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten 73,5% 85% RSK Sjukfrånvaro i relatin till ordinarie arbetstid 7,7% 5,6% RSK Korttidsfrånvaro i relation till ordinarie arbetstid 2,5% RSK Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplansen 92,2% 85,0% RSK Andelen av personalen som är nöjd med sin sysselsättningsgrad 88,3% 100,0% LD-stab Andel engagerade medarbetare 78,7% VLS Andel engagerade medarbetare 74,9% Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 9(15)

17 HH Andel utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid 89,0% 93,0% HH Sjukfrånvaro i relatin till ordinarie arbetstid 7,3% 4,5% HH Andel anställda som haft färre än sex sjukdagar under de senaste 12 månaderna 79,0% 60,0% HH Index för målkvalitet 56,5% 70,0% Process- och förnyelseperspektivet Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Under våren 2015 färdigställdes en handlingsplan som beskriver hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas och hur patientföreträdare ska involveras. Under året har standardiserade vårdförlopp för fem cancerdiagnoser införts inom länssjukvården. Arbetet med att utveckla våra kliniska vårdprocesser har fortsatt under Sedan tidigare pågår utveckling av vårdprocesserna för hjärtsvikt, stroke, njure, malignt melanom, förlossning, diabetes, fetma, ADHD, prostatacancer samt colorektalcancer. Två nya processer ska etableras och har startat upp under året; benskörhet och blodförgiftning. Närvårdsprojektet i västra länsdelen startade 2014 och är en särskild satsning för att stödja den strukturomvandling som pågår mot mer öppna vårdformer, nya arbetssätt, och ökad delaktighet och tillgänglighet. Fokus ligger på de mest behövande och kroniskt sjuka, äldre och palliativa patienter. Patienterna ska erbjudas kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö samtidigt som antalet besök på akuten och antalet inläggningar minskar. Vårdplatssituationen har under 2015 fortsatt varit ansträngd. Bristen på sjuksköterskor har medfört svårigheter att bemanna och hålla fastställda vårdplatser öppna. Kompetensskiftning med paramedicinska resurser är ett pågående projekt. Ökade paramedicinska resurser är tänk att leda till dels att fler vårdplatser kan hålla öppna med en annan arbetsfördelning och ett teambaserat arbetssätt och dels korta vårdtiderna för att frigöra vårdplatser. Ett annat projekt som är i uppstarten är vårdnära service på tre vårdavdelningar för att avlasta patientnära arbete för medarbetare med arbetsuppgifter som inte kräver vårdutbildning. Förstärkning av ambulanssjukvården i länet som påbörjades 2014 har i vissa avseenden permanentats. Det gäller bland annat utökningen med fem sjuksköterskor i södra länsdelen så att en dagbil har utökats till en dygnsambulans veckans alla dagar. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 10(15)

18 Det första nybyggnadsprojektet som omfattas av de strategiska investeringarna är nu klar och invigd Ambulansstationen i Katrineholm togs i bruk i slutet av Karsudden deltar i det landstingsövergripande arbetet med att implementera nationella riktlinjer och vårdprogram där fokus är somatisk sjuklighet hos personer med psykiatrisk diagnos. I Landstinget Sörmland finns också Metabola riktlinjer Förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. Två vårdavdelningar deltar i SKL:s satsning Mindre tvång Bättre vård. Ett av projektet handlar om att minska förekomsten av självskadebeteende och det andra projektet syftar till att utveckla metoder för att förbättra informationen om tvångsvården till patienten. Inom VLS pågår ett förarbete gällande vårdnära service. Projektets syfte är att frigöra tid åt patientarbete inom servicerelaterade uppgifter som i dag genomförs av vårdpersonal. VNS är ett nationellt begrepp och arbeten pågår över hela landet. PM3, Journal på nätet, byte av ekonomisystem, uppbyggnad av plattformsförvaltning och bolagisering av D-data är de projekt som D-data har att arbeta med under året. Verksamhet Process- och förnyelseperspektivet - indikatorer Utfall Målvärde HoS Andel uppfyllda processmål 100% 100% HoS Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar 55% 80% HoS Andel mångbesökare på akutmottagningarna 9% 5% HoS Andel återinskrivna inom 30 dagar 15% 14% HoS Andel undvikbar slutenvård 10% 10% HoS Andel utskrivningar från vårdavdelningarna före klockan 12 19% 50% HoS Andel vårdrelaterade infektioner 7% 6% HoS Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 65% 100% HoS Andel patienter med trycksår 15% 10% HoS Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besöket inom planerad specialicerad vård HoS Andel patienter som efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom specialicerad vård 60% 80% 72% 80% HoS Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti 77% 100% HoS Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti 85% 100% RSK RSK Andelen patienter som fått erbjudande om förebyggande tandundersökning Andelen enskilda patienter där rekommendationer fårn utredning/bedömning följs upp minst var sjätte månad 100% 100% 50% 100% Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 11(15)

19 RSK RSK Andel patienter som erbjuds utredning/bedömning inom två resp. tre månader från inkludering i vårdprocess Andel patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom som fått erbjudande om kontroll hos somatikerkonsult HV Andel enheter som klarar det nationella målet på 90% telefontillgänglighet HV Andel enheter som klarar det nationella målet på 85% avs andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar 70% 80% 100% 100% 65% 100% 96% 100% HV Andel primärvårdsbesök av totala besök 54% 55% Tandvård Täckningsgrad barn och ungdomar 99% 99% Tandvård Tagit del av uppsökande verksamhet och/eller nödvändig tandåvrd 92% 95% LD-stab Antal forskningsprojekt som erhåller stöd 88st 95st LD-stab Antal doktorander som erhåller stöd 20st 20st LD-stab Antal planeringsanslag som erhåller stöd 15st 15st HH Andel brukare som har en individuell plan 65% 65% HH Andel brukare som väntat på nybesök mindre än 90 dagar 78% 100% HH Andel genomförda nybesök som väntat mindre än 90 dagar 78% 100% HH HH HH Andel genomförda nybesök inom området autism som väntat mindre än 30 dagar Andel påbörjade fördjupade utredningar/behandlingar inom området autism som väntat mindre än 30 dagar Andel medarbetare som följt upp arbetstakt och arbetsflöden med sin chef 50% 90% 81% 80% 100% 100% Miljöperspektivet Landstinget bedriver ett miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom att arbeta med prioriterade miljöaspekter Länssjukvården har arbetat med inventering av kemiska produkter. Fyra stycken produkter har fasats ut under året. En arbetsgrupp har satts samman för att arbeta med att förbättra källsorteringsgraden. Matsvinnet ska mätas på ett antal vårdavdelningar på Mälarsjukhuset. Under 2015 har Läkemedelskommittén hållit seminarier för allmänläkare där man diskuterat återkoppling av förskrivardata. Det finns i landstingets besluts- och rapporteringssystem en STRAMA-flik där vårdcentralerna kan följa sin egen förskrivning. Under året har en lista tagits fram med fem miljöbättre alternativ till vanliga förbrukningsmaterial av fossilt ursprung som Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 12(15)

20 används inom vården. Målet är att vi ska arbeta för att ta in förbrukningsmaterial med förnybar eller icke fossil råvara. Karsudden har under året påbörjat ett stort antal aktiviteter ex cykelgarage med lånecyklar på järnvägsstationen för pendlare, Utbildning och införande av landstingets nya kemikaliesystem, utsortering och egen kompostering av kaffesump ( kg/vecka) slipper transporteras till Eskilstuna, Källsortering för patientutrymmen, Miljöinformation till patient, substitution av målarfärger och andra kemikalier på arbetsterapin, utbildning i Eco-driving. Av de 243 bussar som körs inom kollektivtrafiken så används förnybara bränslen på 108 av dessa. De övriga bussarna körs på fossilt dieselbränsle med 5 % RME. Under året har kollektivtrafikmyndigheten utlöst en option angående förlängning av innevarande avtal med Nobina. Det har öppnat upp möjligheten att tidigare än beräknat gå över till helt fossilfritt bränsle i avtalet, vilket skulle påverka möjligheten att nå en fossilfri fordonsflotta till år 2016 på ett mycket positivt sätt. Inom VLS ansvarar miljöenheten för det operativa arbetet med landstingets certifierade miljöledningssystem där rutiner och instruktioner anpassas löpande efter förändringar i verksamheten. Under året har användandet av Skype-möten tagit fart vilket ger färre resor. Verksamhet Miljöperspektivet - indikatorer Utfall Målvärde HoS HoS HoS Klimatpåverkande utsläpp från narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar (liter/op.timme) Klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar (lustgas/förlossning) Antibiotikaförskirvning inom öppenvården, antal recept/1000 invånare HoS Verksamheter som under året har genomfört kemikalieinventering 70% RSK Antal kemikalier som används, kemikalielista 337st 0,0062 0,006 1, RSK Elanvändning per total bruttoarea (kwh/m2) 103,7 84,6 RSK Värmeanvändning per total bruttoarea (kwh/m2) 108,9 98,4 RSK Vattenanvändning per total bruttoarea (kwh/m2) 915,5 615 Kol Andel bussar som körs med förnyelsebart bränsle 45% 36% HH Antal tillfällen då bilresa ersatts med färd via elcykel Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 13(15)

21 Ekonomiperspektivet Landstinget har en stark ekonomi i balans Nedan presenteras verksamheternas nettokostnader för 2015: tkr Utfall jan-dec 2015 Budget helår 2015 Avvikelse utfall - budget Länssjukvård Resultatkrav Regionsjukhuset Karsudden Funktionshinder Landstingsdirektörens staber Verksamhets- och ledningsservice inkl pol led Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Övrig hälso- och sjukvård Hälsoval Tandvård Regional verksamhet Landstingsgemensamt Landstingsstyrelsens nettokostnad Resultatet för 2015 slutade på -152,5 mnkr för länssjukvården. Första kvartalet tog förvaltningens divisioner fram åtgärdsplaner som syftade till att åstadkomma ekonomi i balans. Planerna har emellertid inte gett den förväntade effekten. De kostnader som har varit högre än budgeterat är främst läkemedel och kostnad för köpt vård. Regionsjukhuset Karsudden uppvisar en positiv budgetavvikelse som i huvudsak beror på att beläggningen under året har varit mycket hög. Mindre förskjutningar i byggnationerna har också inverkan på resultatet. Inom Verksamhets- och ledningsservice uppvisas ett budgetunderskott på 14,3 mnkr. Anledningen är ökade kostnader för planerat fastighetsunderhåll samt underhåll av lokaler vid Öknaskolan. Även D-data har haft högre kostnader än budgeterat för projekt som journal på nätet och förvaltningsmodellen PM3. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 14(15)

22 Inom övrig hälso- och sjukvård finns ett överskott på 134,3 mnkr. Det beror framförallt på avsatta medel för satsningar, t ex fastighetsplanen och strategiska personalsatsningar som inte har disponerats fullt ut. Även privata vårdgivare redovisar ett överskott här. Resultatet för tandvården blev 7,8 mnkr högre än budgeterat. Avvikelserna står vårdval tandreglering och landstingets tandvårdsstöd för vuxna. Inom den regionala verksamheten är det kollektivtrafiken som står för den stora positiva avvikelsen mot budget. Avvikelsen är hänförligt till den preliminära slutavräkning från kollektivtrafikmyndigheten som grundar sig på biljettintäkter och trafikkostnader under året. Landstingsgemensamt redovisar en positiv budgetavvikelse på 72,3 mnkr. Avvikelsen är en följd av återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkringar samt kvarvarande medel för oförutsedda kostnader. Verksamhet Ekonomiperspektivet - indikatorer Utfall Målvärde HoS Avvikelse mot budgeterat resultat (mnkr) -152,5 0 RSK Avvikelse mot budgeterat resultat (mnkr) 18,2 0 HV Avvikelse mot budgeterat resultat (mnkr) 2,8 0 LD-stab Avvikelse mot budgeterat resultat (mnkr) -2,1 0 VLS Avvikelse mot budgeterat resultat (mnkr) -14,3 0 HH Avvikelse mot budgeterat resultat (mnkr) 3,0 0 Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsen sammanfattning 15(15)

23 Diarienummer: LS-LED Verksamhetsberättelse 2015 Länssjukvård Helår 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Väsentliga förhållanden och händelser... 3 Sammanfattande analys... 3 Medborgarperspektivet... 7 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 7 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Samlad analys Personal Produktion Ekonomi Investeringar Intern kontroll Patientperspektivet Personalperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Satsningar Framtidens hälso- och sjukvård Övriga satsningar Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar LS Bilaga 2: Lönekostnadsanalys LS Bilaga 3: Investeringsspecifikation LS Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

25 Inledning Väsentliga förhållanden och händelser Från och med 1 januari 2015 gäller nya patientlagen (2014:821). Den nya lagen innebär att ingen övre gräns finns vad gäller öppenvårdskostnader. Lagen medför ökade möjligheter för val av vård utanför länet och kostnader kopplade till fritt vårdval har ökat. Vid jämförelse mellan 2015 och 2013 är ökningen 68,8 mnkr (89,8 %). Vårdplatssituationen har även under 2015 varit ansträngd. Bristen på sjuksköterskor har medfört svårigheter att bemanna och hålla fastställda vårdplatser öppna. Antalet stängda vårdplatser varierar och under året har en del projekt påbörjats i syfte att möjliggöra att fler vårdplatser kan öppnas samt förebygga ytterligare neddragningar. Mer om detta kan läsas under process- och förnyelseperspektivet. 1 september 2015 genomfördes de första stegen i landstingets omorganisation. Dels flyttades den strategiska utvecklingsenheten över till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens Utvecklingsenhet och dels flyttades Habilitering och hjälpmedelsförvaltningen över till division Psykiatri. Under året har även förvaltningens Personalutvecklingsenhet och Ekonomienhet deltagit i det s k PEK-projektet, d v s det projekt som förberedde omorganisationen. 1 januari 2016 kommer dessa enheter att föras över till landstingets HRstab och Ekonomistab. Två av fem divisionschefer har slutat under 2015 samt ett antal av verksamhetscheferna i divisionerna. Ny divisionschef för Medicinsk service har tillsatts under hösten och för division Medicin har rekryteringsarbetet genomförts under november och december. Tillsättningen sker 1 april De åtgärdsplaner som togs fram i början av 2015 har inte fått den förväntade effekt. I juni månad anlitades därför konsultstöd för att analysera och kartlägga hälso- och sjukvårdens ekonomiska situation och senare under tidig höst även för att ge second opinion på budgetarbetet. Mer om detta kan läsas under ekonomiperspektivet. Under året har projekt inom de prioriterade områdena varit i fokus. Det handlar såväl om utveckling av närvården i västra länsdelen, akuta flöden, personcentrerad vård, produktionsoch kapacitetsplanering, vårdplatsbemanning och fastighetsprojektet. Sammanfattande analys I början av året har resultaten redovisats från Nationella patientenkäten för länets akutmottagningar som genomfördes hösten Utvecklingen över tid har försämrats och Sörmland ligger även lågt vid jämförelse med andra landsting i landet. Under våren och fram till sommaren har kartläggning genomförts på akutmottagningarna i länet för att identifiera tidigare genomförda arbeten samt identifiera områden där förbättringsåtgärder behöver genomföras. Som ett led i att patienter ska känna trygghet har "ringare" startats upp på alla tre sjukhus i länet. Det är uppföljningssjuksköterskor som har till uppgift att ringa upp äldre personer som skrivits ut från sjukhus inom 72 timmar. Tryggheten bland sjuka äldre har ökat från 74 procent till drygt 90 procent. Under 2015 har spridningsarbetet av personcentrerad vård pågått. Begreppet är mer etablerat bland verksamheter och efterfrågat. Utveckling av e-hälsa där var och en kan vara Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

26 delaktig i sin vård är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälsooch sjukvården. Invånartjänsten Journalen kommer lanseras i Landstinget Sörmland under första kvartalet Under 2015 har utvidgning av tidbokning startats med mål att alla tider ska vara av- och ombokningsbara samt att specifika åtgärder t. ex vaccination, blodtryckskontroller ska vara möjliga att boka direkt över nätet. Inom personalområdet har satsningar på specialistutbildningar för sjuksköterskor fortsatt. Även rekryteringsinsatser i form av besök på högskolor och deltagande i rekryteringsmässor har genomförs löpande. För tredje året i rad deltar Hälso- och sjukvården i Sjukvårdens Ledarskapsakademi genom bl.a. två deltagare i akademins mentor- och managementprogram. De två förvaltningsgemensamma insatserna kring ledningsgruppsutveckling och chefsutbildningsprogrammet har fortsatt under I början av året har chefer tillsammans med medarbetare, utifrån medarbetarenkätens resultat 2014, prioriterat områden för fortsatt fokus och utvecklingsarbete under I slutet av året genomfördes en inventering av chefernas uppfattning av antalet tillsvidareanställda med ofrivillig deltidstjänst. Resultatet visar att 2,5 procent önskar en högre sysselsättningsgrad än vad som kunnat erbjudas. Antalet anställda har ökat med 32,8 årsarbetare (0,8 %) jämfört med samma period föregående år. Vi är nu totalt anställda. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare inom specialiteter såsom gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Likt övriga landsting/regioner ökar sjukfrånvaron även inom Länssjukvården. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,8 % till 6,4 %. Det är både den långa och korta sjukfrånvaron som ökar. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna och via det friskvårdsbidrag som infördes Kortare väntetiderna i cancervården är en nationell satsning som ska minska de regionala skillnaderna och minska väntetiderna till cancervård. Standardiserade vårdförlopp ska i år införas för fem cancerdiagnoser; akut myeloisk leukemi, huvud- halscancer, matstrups- och magsäckscancer, prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Under våren 2015 färdigställdes en handlingsplan som beskriver hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas och hur patientföreträdare ska involveras. Arbetet med att utveckla våra kliniska vårdprocesser har fortsatt under Under året har ett arbete startat upp med att etablera två nya processer, osteoporos (benskörhet) och sepsis (blodförgiftning), för att säkerställa en strukturerad vårdkedja även för dessa patienter. Under året har också prostatacancerprocessen jobbat med standardiserat vårdförlopp inom ramen för den nationella cancersatsningen. Sörmland ligger nu som ett av de landsting i Sverige som erbjuder kortast ledtider från remissankomst till första behandling. Under året har arbetet fortsatt med att verksamhetsanpassa bemanningen. Ett prioriterat områden som valdes ut var att ena bemanningsmålen så att man på likvärdiga enheter bemannar vårdplatser lika. Förslag till att erbjuda glesare helgtjänstgöring med tjänstgöring 2/5 helger samt ett regelverk för att sträva mot mer hälsosamma scheman togs fram. Vårdplatssituationen har under 2015 fortsatt varit ansträngd. Bristen på sjuksköterskor har medfört svårigheter att bemanna och hålla fastställda vårdplatser öppna. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

27 För att öka tillgängligheten och nå grupper som av olika skäl inte får behandling inom hälso- och sjukvården har ett projekt startat med internet förmedlad kognitiv beteendeterapi, KBT. Projektet riktar sig till patienter med måttlig depression och paniksyndrom. Ett annat projekt som pågår för att erbjuda kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö är arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen. Patientsäkerhetsarbetet har fortsatt med fortsatt fokus att under 2015 minska vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till basala hygien- och klädregler samt minska förekomsten av trycksår. Punktprevalensmätningar som genomfördes under våren visar ett bättre resultat inom alla tre områden jämfört med resultat från våren Produktions- och kapacitetsplanering (PoK) är en av Hälso- och sjukvårdens prioriterade satsningar för en smidigare resa genom vården och rätt nyttjande av resurser. Av de kliniker inom länssjukvården där PoK-införande anses relevant har ett 20-tal hittills genomgått eller startat introduktionen och har en lagd eller påbörjad produktionsplan. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har slutit en överenskommelse som inriktas på utvecklad tillgänglighet samt en mer patientcentrerad vård. För att få ta del av medlen inom ramen för överenskommelsen ska Landstinget Sörmland utforma en handlingsplan, fortsätta att rapportera in besök och ledtider samt redovisa genomförda insatser. Under 2015 har andelen väntande på besök och behandling inom 90 dagar respektive 60 dagar minskat något i jämförelse med En del av förklaringen är färre antal disponibla vårdplatser jämfört med föregående år. Arbetet med kemikalieinventeringen har löpt på bra även i år. Under 2015 har Hälso- och sjukvården lyckats att fasa ut fyra stycken kemiska produkter. Ett projekt har startat på Mälarsjukhuset som syftar till att hitta arbetssätt för att minska matsvinn från patientkosten. Miljöenheten har genomfört interna revisioner på åtta av länssjukvårdens verksamheter. Positivt är att miljöledningssystemet är väl implementerat och att vi har en hög följsamhet till de verksamhetsstyrande rutinerna Prognosen efter augusti är -125 mnkr och periodresultatet slutade på -40,9 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -7,4 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 3,7 % jämfört med 2014 (LPIK 2,0 %). Den underliggande resultatutvecklingen pekar för närvarande mot -135 mnkr för Förvaltningen har åtgärdsplaner som syftade till att åstadkomma ekonomi i balans. Planerna har emellertid inte gett den förväntade ekonomiska effekten. Det beror både på att en del åtgärder inte fått effekt och att andra åtgärders effekt motverkats av nya och oväntade kostnader. Resultatet 2015 slutande på -152,5 mnkr. Föregående år var resultatet -48,6 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 3,8 % jämfört med 2014 (LPIK 2,0 %) och intäkterna har ökat 2,0 %. Framförallt har vårdplatsbristen och dyra bemanningslösningar varit en utmaning under året. Kostnaderna för köpt vård har ökat delvis beroende på patienters rätt och möjlighet att söka vård på andra ställen än i Sörmland. Läkemedelskostnaderna är ett annat område där kostnadsutvecklingen mellan åren har varit hög till följd av bl.a. nya effektivare behandlingar i kombination med få patentutgångar. Våren 2015 tog divisionerna fram handlingsplaner för att nå en ekonomi i balans. Genomförda åtgärder har motverkas av ökande kostnader inom andra områden, handlingsplanerna har därför inte gett förväntad ekonomiska effekt Framtidsanalys Framtidsanalysen för hälso- och sjukvården ligger även i 2015 års verksamhetsberättelse i Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

28 linje med den framtidsanalys som presenterades i verksamhetsberättelsen för De stora frågorna är långsiktigt angelägna och kommer vara en ram för arbetet under många år framöver. Det handlar både om verksamhetsutveckling för att möta framtidens behov och förutsättningar, rekrytering, ledarskap och medarbetarskap och inte minst finansieringen, d v s ekonomi i balans. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens (HSF) övergripande uppdrag är att ge en god, säker och jämlik vård som är tillgänglig och kostnadseffektiv. Vård inbegriper att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Sörmlandsperspektivet är centralt, vilket innebär att sörmlänningarna ska kunna känna sig trygga med att de får likartad vård oavsett var de bor i Sörmland. De utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i Sörmland skiljer sig inte särskilt ifrån de utmaningar som riket i övrigt står inför. Det handlar bl a om: Möta nya krav från patienterna och en rörligare marknad. Kompetensförsörjning, att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, samt att på ett optimalt sätt tillvarata befintliga personalresurser. Tillvarata de möjligheter som ny kunskap, ny teknik och nya läkemedel ger. Överbrygga organisatoriska mellanrum och säkerställa en smidig resa genom vård och omsorg för patienterna. Säkerställa att patienter och medarbetare har tillgång till den information de behöver när de behöver den på en säkert, smidigt och enkelt sätt. Att på ett professionellt och kostnadseffektivt skapa nytta med de resurser som skattebetalarna ställer till förfogande, samt att klara en ekonomi i balans. Hälso- och sjukvården behöver planera för framtida bemanning och kapacitet. Uppdraget och ambitionen är att kunna erbjuda sörmlänningarna möjligheter till vård i Sörmland. Målet är att Sörmland år 2025 ska vara Sveriges friskaste län ger en vägledning i vilken riktning verksamheten förväntas utvecklas. I grunden är detta en fråga för landstinget och samverkande organisationer att möta det behov av förebyggande hälso- och sjukvård som medborgarna har rätt att kräva, vilket innebär att just samverkan mellan olika aktörer är centralt och angeläget att förädla och förbättra. Patientmakt är ett nyckelord för Landstinget Sörmland arbete med en personcentrerad vård. Från implementerades en ny patientlag i Sverige. Därmed ersattes den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen med en ny modern lagstiftning som har fokus på patienten och patientmakten. Det är framför allt två saker i de nya lagen som är överordnat och det är patientens rätt att välja öppenvård, såväl primärvård som specialistvård, var man vill i landet. patientens rätt till delaktighet i vården och behandlingen Detta torde innebär att landstingen kommer möta ett större flöde mellan landstingen och det i sin tur sannolikt betyder att intresset för att följa landstingens tillgänglighetssituation och medicinska resultat. Konkurrensen om patienterna kommer öka. För Sörmlands del beräknas en ökning av s k Fritt vårdval, d v s där patienten väljer själv att söka sig utanför länet. Lagen innebär också möjligheter till ett ökat inflöde av patienter får andra landsting. Sörmland har goda förutsättningar att inom vissa nischer erbjuda även andra landstings medborgare vård. En ökning inom t ex ögonsjukvården har redan noterats. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

29 Bemanning av vårdplatser och operationslag är såväl i dag som i framtiden en utmaning. Sörmland delar denna situation med flera landsting i riket. På kort sikt kommer det sannolikt krävas ökade kostnader för mertid, vårdgaranti och fritt vårdval, men på längre sikt krävs en genomtänkt strategi för att lösa situationen. Förvaltningen står inför stora utmaningar för att klara dessa kostnadsökningar i den rådande situationen. Kraftfulla åtgärder för att motverka dessa kostnader riskerar att medföra en negativ spiral för vår bemanning och produktionskapacitet. Under 2013 startades fastighetsprojektet, inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård, som omfattar en 10-årig byggplan. För närvarande pågår flertalet byggprojekt vid förvaltningens tre sjukhus. Flertalet strategiska frågor kräver utredning och under de första månaderna 2015 genomfördes en fördjupad analys samt en konkretisering av styrande principer för byggplaneringen. Sörmlands hälso- och sjukvård bedöms behöva ett strategiskt beslut om vilken servicenivå som ska erbjudas invånarna i den egna verksamheten, vilken kapacitet det fodrar, samt vilka konsekvenser vald servicenivå medför. Detta är en nyckel för att säkerställa en god och jämlik vård över tid skapa en god rekryteringsbas och en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsmöjligheter skapa en långsiktigt stabil ekonomi Ur ett ekonomiskt perspektiv är bedömningen att kostnader för personal, läkemedel, lab och vård som köps i andra landsting kommer att öka mer än LPIK (landstingsprisindex) även i framtiden. Dels med avseende på den bemanningssituation så råder nu och dels utifrån nya behandlingsriktlinjer där det inte alltid är så att en ny behandlingsmetod innebär att en gammal fasas ut. Det finns tydliga trender som visar att de nya metoderna kompletterar de gamla mer och mer. Bedömningen är att kostnadsutvecklingen kommer ligga 1,5-2,0 % över LPIK även framåt. Vilket betyder att verksamheter inom hälso- och sjukvård ständigt måste jobba med en effektivisering på som lägst 2 % för att klara framtiden. I och med att Sörmland har relativt sett låga kostnader per invånare jämfört med övriga riket så påverkar det kostnadsökningen i jämförelse med andra landsting. Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Trygga patienter: En god, säker och jämlik vård som är kvalitativ, patientsäker och där patienten känner trygghet och omhändertas med ett gott bemötande. Nationella patientenkäten Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

30 somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Den sista undersökningen med den gamla leverantören genomfördes hösten 2014 och omfattade akutmottagningar. Resultaten har redovisats under Generellt kan sägas att resultaten har försämrats för Sörmlands del när det gäller utvecklingen över tid. Sörmland ligger även relativt lågt vid en jämförelse med övriga landsting i landet. Noterbart är att undersökningen skedde under en period när landstingets största akutmottagning, på Mälarsjukhuset, genomgick en stor ombyggnad och situationen var suboptimal. Ringare På länets tre sjukhus finns ringare. Det är uppföljningssjuksköterskor som har till uppgift att ringa upp äldre personer som skrivits ut från sjukhus inom 72 timmar. Ett standardiserat frågeformulär används och svaren registreras avidentifierat. Frågor kan besvaras och individen kan hänvisas till rätt ställe vid behov av kompletterande hjälp och information. Vid uppringning inom 72 timmar efter utskrivning från sjukhus har tryggheten bland sjuka äldre ökat från 74 procent till drygt 90 procent. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt (Nationell patientenkät) Patienter som har gett helhetsomdömet gott i Nationella patientenkäten Verksamheter som regelbundet mäter patientnöjdhet PUK 87 PUK 89 NPE genomfördes hösten 2014 på Akutmottagningarna. Resultaten redovisas under PUK riket 89 och PUK 2012 var 89. PUK 64 PUK 69 NPE genomfördes hösten 2014 på Akutmottagningarna. Resultaten redovisas under PUK riket 69 och PUK 2012 var st 25 verksamheter har svarat på frågan, av dessa är det 16 som regelbundet mäter patientnöjdhet (64 %). Tio verksamheter har inte svarat. Trygga patienter: En personcentrerad verksamhet i en bra vårdmiljö. Personcentrerad vård Programområdet för personcentrerad vård har under året fortsatt att arbeta med strategin för personcentrerad vård som fattades på landstingsstyrelsen i mars Mycket av det arbete som har pågått under 2015 har handlat om att sprida arbetsmetoder, få i gång verksamheter, delta på interna konferenser och etablera begreppet personcentrerad vård. Som ett första steg i strategin har nya former för patient och brukarmedverkan tagits fram. Patientråd, vaccinationsmingel och medborgardialog i huvudentrén är några exempel. Detta är utgångspunkten för personcentrerad vård dvs att hitta former för att ta reda på vad som är bäst för patienten. Resultatet blir oftast helt andra områden än vad verksamheterna själva vill förändra och förbättra. För att ytterligare främja innovation för patientmedverkan, har ett samarbete med Experiolab i Värmland etablerats och former för tjänstedesign utarbetats i landstinget. En webbaserad utbildning för personcentrerad vård arbetas fram tillsammans med en forskare från centrum för personcentrerad vård (GPCC i Göteborg) och förväntas vara färdig första kvartalet Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

31 Ett av utvecklingsområdena för personcentrerad vård är att ta fram tydliga mål och mått. Ett arbete inom detta område är initierat och samarbetsformer med SP- Sveriges tekniska forskningsinstitut har etablerats för att hitta bra och validerade mät strukturer. ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården och omfattar utvecklingen av olika typer av tjänster. Journal via nätet Att tillgängliggöra journalinformation till invånare, patienter och närstående via internet är ett högt prioriterat mål i landstingens och regionernas handlingsplan för Där står bland annat att alla invånare i Sverige ska kunna läsa all journalinformation från både vård och omsorg under Syftet är att skapa möjligheter till ökad delaktighet i vården och göra den med transparent och begriplig E-tjänsten Journalen är utvecklad utifrån erfarenheter och kunskap i Landstinget i Uppsala län. Journalen innehåller bland annat möjligheter att läsa journalanteckningar utifrån en kalendervy eller en tidslinje. Under 2015 har invånartjänsten Journalen anslutit till den nationella plattformen och målet är att e-tjänsten kommer att lanseras i landstinget Sörmland under första kvartalet Vårdguiden 1177 Vårdguiden är hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. De erbjuder sjukvårdsrådgivning, information, inspiration och e-tjänster. De finns på webb och telefon och har öppet dygnet runt. Webbadressen är 1177.se och telefonnumret 1177 gäller för sjukvårdsrådgivning i hela landet. Bakom 1177 Vårdguiden står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan. Via 1177.se kan man logga in på 1177 vårdguidens E-tjänster, ha kontakt med vården och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Man kan till exempel boka tid, omboka tid och förnya recept. E-tjänster (mina vårdkontakter) E-tjänster är en möjlighet för invånaren att komma i kontakt med vården och kunna uträtta ärenden samt boka tider. Under 2015 har utvidgning av tidbokning startats med mål att alla tider ska vara av- och ombokningsbara samt att specifika åtgärder t. ex vaccination, blodtryckskontroller ska vara möjliga att boka direkt över nätet. Internetbaserad stöd och behandling Internetbaserad stöd och behandling är en ny vårdform på distans som går via en nationell plattform, där specifika program läggs upp. Landstinget Sörmland deltar i 1177 Vårdguidens projekt kring detta arbete. Nationellt handlar det idag om framförallt psykisk ohälsa men även andra områden förekommer. Projekt Svevac Svevac är ett nationellt vaccinationsregister där bådevårdgivare och individen själv kan se utförda vaccinationer. Svevac har en enhetlig och strukturerad journal vad avser vaccinationer. Projekt med införande startades under 2015 och ska vara avslutat mitten på Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

32 Nationella patientöversikten (NPÖ) NPÖ handlar om att ta del av patientuppgifter från andra vårdgivare. Under 2015 har införandet fortsatt i verksamheterna och en ny version av NPÖ har lanserats. Den nya versionen innebär ny layout och ny teknik. Det kommer även snart vara möjligt att göra uthopp från journalsystemet till NPÖ. Även samverkan med kommunerna och närliggande landsting är aktiviteter som genomförts under året. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter Patienter som bedömer sin delaktighet i vården som god i Nationella patientenkäten 12,8% 50% Drygt 17 av 133 mottagningar har idag direktbokning av tid. Ingen ny exakt uppgift finns tillgänglig. Under 2015 är ökningen marginell. Ett projekt pågår som under 2016 ska leda till att direktbokning av tid ökar. 100% 100% Samtliga aktiva mottagningar har minst 3 tjänster att erbjuda. PUK 71 PUK 74 NPE genomfördes hösten 2014 på Akutmottagningarna. Resultaten redovisas under PUK riket 74 och PUK 2012 var 72. Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Rätt nyttjade resurser: En attraktiv arbetsgivare som genom olika aktiviteter bidrar till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Fortsatta satsningar på studieförmån till sjuksköterskor som läser specialistutbildningar är en viktig del i kompetensförsörjningen. Det totala antalet sjuksköterskor som studerar med studieförmånen uppgick under året till 40 personer. Nio undersköterskor påbörjade/fortsatte sina studier till sjuksköterskor med förmånen. Under hösten 2015 startade en femte omgång av YH-utbildning till medicinsk sekreterare. Under året har ca 90 sjuksköterskor anställts på de tre sjukhusen. Av dessa deltar 29 i programmet för nyutexaminerade sjuksköterskor. Handledarutbildning för undersköterskor och sjuksköterskor har genomförts under året. Utvecklingsinsatsen för förvaltningens ledningsgrupper som startade upp under 2013 har fortsatt enligt plan. Elva ledningsgrupper har startats upp inom utvecklingsinsatsen under året. Sex chefshandledningsgrupper har också pågått. Två omgångar av chefsutbildning för verksamhetschefer och första linjechefer med ca 30 deltagare i vardera omgången avslutades under våren och ett nytt program startade upp i december. Landstinget deltar för tredje året i Sjukvårdens Ledarskapsakademi genom dels två deltagare i akademins mentor- Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

33 och managementprogram och två mentorer. Ett arbete kring bättre schemaläggning baserat på verksamhetsanpassad bemanning och forskningsresultat kring hälsosamma arbetstider har fortgått under året. De verksamheter som deltagit i arbetet har börjat arbeta efter de riktlinjer som togs fram i projektet. Rekryteringsinsatser Besöken på högskolor och informationsträffar fortsätter för att locka studerande till arbete i Hälso- och sjukvården. Även brevutskick och satsningar på marknadsföring sker genom tidningsartiklar och annonsering. Annons har gått ut till alla legitimerade sjuksköterskor i Finland. Besök har skett på mässor i Uppsala, Linköping, Örebro, Stockholm, Västerås och Eskilstuna under året. Under hösten gjordes ett brevutskick till ca 250 sjuksköterskestuderande som blir färdiga sjuksköterskor i januari KULT står för kompletterande underläkartjänstgöring och är en 1-årig utbildningstjänst liknande AT. Den är avsedd för de som studerat till läkare utomlands och startade upp Fyra läkare är klara med sin tjänstgöring inom ramen för programmet. Nio läkare har omfattats av programmet. Landstinget Sörmland tar årligen in 40 AT-läkare som fullgör 21 månaders tjänstgöring för att få sin läkarlegitimation. 20 AT-läkare tas in i norra länsdelen, 12 i södra länsdelen och 8 i västra länsdelen. Under sommaren har 67 ungdomar praktiserat inom Hälso- och sjukvården i länet. Sommarungdomarna har fått följa olika yrkesgrupper för att få en ökad kunskap om Hälsooch sjukvårdens olika yrken och verksamheter. Arbetet har fortsatt med att föra ut ett IT-baserade rekryteringsverktyg till cheferna. Målet med verktyget är att underlätta administrationen i samband med rekrytering och även korta ledtiderna. Genom en extra lönesatsning har Hälso- och sjukvården ökat ob-ersättningen för nattarbete för samtliga yrkesgrupper med start i november. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen engagerade medarbetare (HME index) 75 % 80 % Utfall på 75 % Föregående år var HME index 76 % för Länssjukvården. Rätt nyttjade resurser: En god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. I början av året har chefer tillsammans med medarbetare, utifrån medarbetarenkätens resultat 2014, prioriterat områden för fortsatt fokus och utvecklingsarbete under Samtliga chefer har under året erbjudits tre coachningstillfällen kopplat till resultatet och det fortsatta arbetet med medarbetarenkäten. Under senare delen av 2015 har samtliga chefer fått en kallelse till workshop i praktiskt målarbete med syfte att ge chefer inspiration att arbeta med arbetsgruppens mål och få möjlighet att träffa andra chefer inom Landstinget. En inventering av chefernas uppfattning av antalet tillsvidareanställda med ofrivillig deltidstjänst genomfördes under slutet av året. Syftet med inventeringen var att följa upp den politiska målsättningen om att kunna erbjuda heltidsanställningar till anställda som Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

34 önskar det. Uppskattningsvis önskade ca 100 personer på förvaltningen en högre sysselsättningsgrad än vad som kunnat erbjudas, vilket motsvarar ca 2,5 procent av de tillsvidareanställda på förvaltningen. Intresset av att gå upp i tjänst var störst i gruppen undersköterskor/skötare. I organisationen har arbetet fortsatt med processer kring värdegrunder, där dialogverktyget med tillhörande kortlek och som bygger på Gemensam värdegrund för personalfrågor använts. I dialogverktyget ingår även frågor kring patient- och bemötandeperspektivet. Hälso- och sjukvården har sedan tidigare en mångfaldsplan för åren som tagits fram i samverkan med Landstingets Personalutvecklingsenhet. Information om mångfaldsplanen avseende framför allt kränkande särbehandling och föräldraskap har getts upp på chefsmöten. Nytt avtal med företagshälsovård har implementerats med ett ökat fokus på anpassning mot Landstingets rehabiliteringsrutiner. I avtalet finns också en utökad möjlighet för individen att söka stöd hos företagshälsovården på eget initiativ vid tre tillfällen. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna men även genom hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare. Under hösten 2014 implanterades en ny gemensam rutin och ett systemstöd i Heroma för chefer vad gäller sjukskrivningar och rehabilitering. Detta innebar t ex ett arbetssätt som innebär samtal och planering mellan chef och medarbetare vid fyra sjukfrånvarotillfällen istället för sex sjukfrånvarotillfällen. Nätverksträffar har fortsatt för de utbildade ergonomiombuden. Utbildning i ergonomi, brand och säkerhet för semestervikarier genomfördes inför sommaren Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna visar att det är den längre sjukfrånvaron över 14 dagar som har ökat i störst utsträckning (från 13,4 dagar per anställd till 15,3). Även den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har ökat (från 5,9 dagar per anställd till 6,1). Sjukfrånvaron har under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 19,2 dagar per anställd till 21,4 dagar per anställd vid jämförelse mellan 2015 och Antalet långtidssjuka över 90 dagar är 133 personer (2,9 %), en ökning med 17 personer jämfört med föregående år. Jämfört med tidigare delårsrapporter under året ligger andelen långa sjukskrivna kvar på samma nivå. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

35 Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,8 % till 6,4 %. Målet 2015 är att sjukfrånvaron som högst ska vara 5,1 %. En allmän analys av sjukfrånvaron i Hälso- och sjukvården som genomfördes i början på året, är att i likhet med övriga landsting/regioner ökar sjukfrånvaron. Mellan 2013 och 2014 ökade sjukfrånvaron från 5,4 % till 5,9 %. Under samma period ökade sjukfrånvaron i alla landsting/regioner med 0,2 procentenheter från 5,1 % till 5,3 %. Sjukfrånvaron är komplex eftersom flera aktörer är inblandade och det kan vara svårt att koordinera planeringen för återgång i arbete i rimlig tid. Samtidigt tar psykisk ohälsa längre tid att återhämta sig från jämfört med andra diagnoser, vilket också är en faktor att ta i beräkningen eftersom psykisk ohälsa är den dominerade diagnosen bland våra medarbetare med sjukpenning under de senare åren. Även samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling har fortsatt under året, sjukfrånvaron har följts upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter och divisionsledningsgrupper. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Andel medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen 6,4 % Max 5,1 % Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,8 % 2014 till 6,4 % 2015 under samma period. Både den långa och korta sjukfrånvaron har ökat. 72 % Minst 75 % Utfallet 2015 slutade på 72 % vilket är i samma nivå som föregående år. 9,5 % 8,3 % Andel med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen har minskat från 9,8 % till 9,5 % jämfört med samma period föregående år. Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Smidig resa genom vården: Såväl akuta som elektiva flöden ska planeras och styras så att patienten ges en smidig resa genom vården. Kortare väntetider i cancervården Kortare väntetider i cancervården är en nationell satsning för kortare väntetider i cancervården under Satsningen ska minska de regionala skillnaderna och minska väntetiderna till cancervård genom att införa ett standardiserat arbetssätt. Landstinget Sörmland fattade beslut om att införa standardiserat vårdförlopp i december 2014 och att arbetet skulle samordnas i lokala Cancerrådet. Ett standardiserat vårdförlopp är ett bestämt utredningsförlopp som beskriver vad som ligger till grund för en välgrundad misstanke om en viss cancer. Syftet med standardiserat Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

36 vårdförlopp är att cancerpatienter ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell process utan onödig väntetid i samband med utredning och behandling. Under våren 2015 färdigställdes en handlingsplan som beskriver hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas och hur patientföreträdare ska involveras. Handlingsplanen skickades in och godkändes av regeringskansliet vilket genererade 6,0 mnkr i stimulansmedel till Sörmland. Under 2015 skulle standardiserade vårdförlopp införas för fem cancerdiagnoser, akut myeloisk leukemi, huvud- halscancer, matstrups- och magsäckscancer, prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar. I november redovisade Sörmland hur arbetet med införandet av standardiserade vårdförloppen löper på enligt tidigare framtagen handlingsplan. Ytterligare 6,1 mnkr betaldes ut till Sörmland i en andra omgång under hösten. Totalt har Sörmland fått 12,1 mnkr i beviljat statsbidrag under 2015 för cancersatsningen. Kliniska vårdprocesser Arbetet med att utveckla våra kliniska vårdprocesser har fortsatt under Sedan tidigare pågår utveckling av vårdprocesserna för hjärtsvikt, stroke, njure, malignt melanom, förlossning, diabetes, fetma, ADHD, prostatacancer samt colorektalcancer. Under 2015 har ett arbete startat upp med att etablera två nya processer, osteoporos (benskörhet) och sepsis (blodförgiftning), för att säkerställa en strukturerad vårdkedja även för dessa patienter. Den kliniska vårdprocessen osteoporos som startade under höstas har nu etablerats och ett arbete pågår med att studera data för att kunna göra en nulägesanalys. En pilotstudie med frakturkedja där klinikapotekare på Ortopedkliniken Mälarsjukhuset fungerar som frakturkoordinatorer har startats. De första patienterna inkluderades i början på december. Inom ramen för processarbetet har samarbete med Riksföreningen osteoporotiker (ROP) etablerats. Målet är att öka andelen patienter som behandlas med benspecifika läkemedel efter fragilitetsfraktur och genom det minska antalet nya frakturer. Arbetet med att snabbare identifiera sepsis har ingått i SKLs projekt Bättre flyt och genom det påbörja ett förbättringsarbete som nu kommer att följas upp mer långsiktigt. Processen involverar hela vården, samtliga divisioner. Målet är att få ner dödligheten i sepsis på längre sikt. Under året har också prostatacancerprocessen jobbat med standardiserat vårdförlopp inom ramen för den nationella cancersatsningen. De första patienterna gick in i det standardiserade vårdförloppet under hösten och mycket goda resultat har redan erhållits i form av kortade ledtider. Sörmland ligger nu som ett av de landsting i Sverige som erbjuder kortast ledtider från remissankomst till första behandling. Även strokeprocessen kan uppvisa mycket goda resultat av sitt arbete där bl.a. tiden till propplösande behandling avsevärt förkortats och Sörmland ligger nu mycket bra till jämfört med riket i övrigt. Akutvårdsprocessen Akutprocessen startade under våren och kartläggning genomfördes för samtliga akutmottagningar i länet för att identifiera tidigare genomförda och pågående förbättringsarbeten samt för att identifiera områden där förbättringsåtgärder behövde genomföras. Under sommaren hospiterade projektledaren på samtliga tre akutmottagningar för att studera flöden och arbetssätt. Studiebesök på andra närliggande akutmottagningar har genomförts för att få en inblick i andra arbetssätt. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

37 Några områden som under hösten har påbörjats i att förbättra flödet för patienter som söker till akutmottagningarna i länet är bl.a. kartläggning och identifiering av alla jour- och beredskapslinjer, GAP-analyser för att kunna införa en akutliggare/akutjournal på alla akutmottagningarna, test av ledningsläkare, översyn av vårdplatskoordineringen samt diskussion kring bemötande på i personalgrupper på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Verksamhetsanpassad bemanning (VAB) Under genomfördes en genomlysning av vårdplatsenheterna på våra tre sjukhus. Genomlysningen visade på skillnader i bemanningsmål och administrativa resurser. Utredningen visade också på att helgtjänstgöringen varierade i länet. Sammanlagt 28 förbättringsförslag noterades i utredningen. En projektgrupp utsågs under våren 2015 och i augusti rekryterades en projektledare för att genomföra valda delar i utredningen. Av de förbättringsförslag som utredningen pekade på valdes några prioriterade områden ut. Ett prioriterat områden som valdes ut var att ena bemanningsmålen så att man på likvärdiga enheter bemannar vårdplatser lika. Förslag till att erbjuda glesare helgtjänstgöring med tjänstgöring 2/5 helger samt ett regelverk för att sträva mot mer hälsosamma scheman togs fram. Under den senare delen av hösten har arbetet på lokal nivå med införandet av de gemensamma riktlinjerna pågått. Stora delar av arbetet kommer införas under januari Bristen på sjuksköterskor innebär svårigheter att införa tjänstgöring 2/5 helger eftersom det medför negativ påverkan på antalet öppna vårdplatser som kan bemannas under helgerna. Inom ramen för införandet av VABen pågår ett arbete med att vid nyanställningar till mottagningar anställa sjuksköterskor och undersköterskor med helgtjänstgöring på vårdavdelning inom den egna specialiteten. Internetpsykiatri Hälso- och sjukvården har deltagit i ett projekt med internet förmedlad kognitiv beteendeterapi, KBT. De allra flesta patienter som har deltagit har uppfattat sig må bättre i de vetenskapligt förankrade skattningsskalor som har använts av både patienter och läkare. Denna trend syns även i ett stort antal studier som har gjorts på denna typ av behandling. Projektet var ett samarbete mellan sex vårdcentraler i länets södra del och psykiatriska kliniken NLN KSK. Projektet har riktat sig till patienter med måttlig depression och paniksyndrom. Patienterna har kommit via remiss från vårdcentralen och bedömts om lämplighet för behandling på psykiatriska kliniken. Behandlingen har genomförs på internetpsykiatri.se. Med anledning av det fria vårdvalet har internetpsykiatri.se valt att öppna sin verksamhet för patienter i hela landet och i och med 2015 års slut avslutas också projektet med gott resultat. En projektrapport håller på att skrivas och kommer att vara klar under våren Närvård i västra Sörmland Närvårdsprojektet i västra länsdelen startade 2014 och är en särskild satsning för att stödja den strukturomvandling som pågår mot mer öppna vårdformer, nya arbetssätt och ökad delaktighet och tillgänglighet. Fokus ligger på de mest behövande och kroniskt sjuka, äldre och palliativa patienter. Patienterna ska erbjudas kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö samtidigt som antalet besök på akuten och antalet inläggningar minskar. Några exempel på områden som projektet arbetar med är: Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

38 Utveckling av den specialiserade sjukvården i hemmet (SSIH). Detta sker genom att man utvecklar samverkan mellan kommunernas hemsjukvård och landstingets specialiserade sjukvård i hemmet. Mobil äldreakut finns nu för hela västra länsdelen, ca 20 patienter i månaden har varit anslutna med vårdtid på 1-32 dagar, de flesta 3-7 dagar. Endast en patient av de som fått besök har varit tvungen att läggas in på sjukhuset, övriga har kunnat få vård och behandling hemma. Fler patienter och fler diagnoser får nu tillgång till SSIH. En ny organisation för Närvård Barn startar upp under 2016 och kommer att vidareutvecklas med mottagning, dagsjukvård och hemsjukvård allt i ett nära samarbete med SSIH, BUP och habiliteringen. Ett standardiserat arbetssätt för medicinska bedömningar är infört. Allt fler bedömningar görs per månad och allt fler patienter kan få adekvat vård och behandling i hemmet. Antalet patienter som kommer till akuten som är 65 år och äldre har minskat med ca 100 besök per månad sedan i januari Teknik och arbetssätt har testats och utvärderats procent av alla vårdplaneringar mellan Kullbergska sjukhuset och Flen och Vingåkers kommun sker nu med videoteknik. Att direkt vid inskrivning bedöma risken för återinskrivning. Vid uppföljning efter utskrivning ser vi att procent idag har fått en läkemedelsberättelse, känner sig trygga i sina vård och omsorgskontakter, har varit delaktiga i planeringen och vet var de ska vända sig Öppna jämförelser Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård var från början en årlig rapport där ett antal indikatorer från olika landsting jämfördes. Källan var olika kvalitetsregister och Socialstyrelsens hälsodataregister. Under ett antal år utvidgades antalet indikatorer. Flera mer riktade rapporter har även publicerats om ex. cancer, läkemedel, jämlik hälsa och folkhälsa. Under 2015 blev basen för rapporteringen webbaserad. Utgångspunkten har varit databasen Vården i siffror (VIS) som tillkommit som ett led i SKLs kvalitetsregistersatsning. Databasen innehåller samma områden som de tidigare rapporterna byggde på. Socialstyrelsen har även publicerat några rapporter utifrån sina regeringsuppdrag. En om kvinnors hälsa och vård och en om kroniska sjukdomar. Rapporten om kvinnors hälsa ta bland annat upp graviditet och förlossning. Här kan man se att Sörmland fortfarande har många rökande blivande mödrar. Däremot har bristningar vid vaginala förlossningar minskat drastiskt, något som tidigare legat högt. När det gäller Kroniska sjukdomar så redovisas områden som hjärtsjukdom, hjärtsvikt och diabetes. Områden där Sörmland visar goda resultat. Detsamma gäller de psykiatriska sjukdomarna schizofreni, depression och bipolär sjukdom. Inom området rörelseorganens sjukdomar sker idag en underbehandling av läkemedel mot benskörhet i hela landet, så även i Sörmland. Däremot verkar behandlingen av reumatoid artrit ligga på en lämplig nivå. Sörmland har den bästa behandlingseffekten för denna grupp av patienter. Ledningssystem Under hösten 2015 har projektet för införande av ledningssystem inom Hälso- och sjukvården utfört intervjuer med större delen av verksamheterna för att tidigt under 2016 Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

39 kunna göra en sammantagen analys av vad som saknas enligt kraven i författningen SOFS 2011:9. Analys sker också av vad som bör göras på en mer central nivå för att stödja verksamheterna. Tillsammans med representanter från andra delar av landstinget pågår ett arbete med att presentera landstingets ledningssystem på ett gemensamt sätt på det nya intranätet. Ett förslag på hur de kliniska vårdprocesserna ska presenteras på intranätet har också tagits fram. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel uppfyllda processmål 100% 100 % Alla tio vårdprocesser har tagit fram 3 KPI:er som regelbundet mäts och följs upp. Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar Andel mångbesökare på akutmottagningarna Andel återinskrivna inom 30 dagar 55 % >80 % Andelen patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar har minskat jämfört med föregående år. Under 2014 var utfallet 59 %. 8,5 % 5 % Andel mångbesökare har minskat från 8,7 % 2015 till 8,5 % ,9 % 14 % Andelen återinskrivna fortsätter att minska. Helår 2014 var utfallet 15,3 %. Andel undvikbar slutenvård 10,2 % 10 % Andel undvikbar slutenvård har minskat från 10,7 % 2014 till 10,2 % Andel utskrivningar från vårdavdelningar före klockan % 50 % Andel utskrivna från vårdavdelning före kl 12 ligger oförändrat kvar på 19 % jämfört med Smidig resa genom vården: Vårdprocesserna ska vara säkra. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder har genomförts enligt plan under året med samtliga verksamheter med deltagande från Patientsäkerhetsenheten. Målet med ronden är att få en kontinuerlig dialog kring patientsäkerhetsfrågor. Samtliga ronder har skett ute i verksamheterna. Nytt för i år är att uppsummerande möten med divisionscheferna, för att ta upp länsövergripande patientsäkerhetsfrågor, har genomförts efter vårens och höstens ronder. Vårdrelaterade infektioner Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan Punktprevalensmätningar (PPM) genomfördes två gånger per år fram till 2014, därefter har endast en mätning genomförts per år under våren. Antalet VRI har successivt minskat i Sörmland. Vid senaste mätningen våren 2015 var resultatet 6,7 procent (att jämföra med 7,5 procent våren 2014 och 7,4 procent hösten 2013). Detta resultat placerar landstinget Sörmland i mitten vid en nationell jämförelse. En arbetsgrupp med medverkan från Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten har tagit fram ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet med att minska VRI. Resultatet är rutinen "Prevention av vårdrelaterade infektioner (VRI) genom god hygienisk standard", som beslutades av Hälso- och sjukvårdsledningen under hösten. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

40 Infektionsverktyget har under 2014 infört på samtliga slutenvårdskliniker inklusive Karsudden. Valideringsarbete gällande rätt överförd data till Infektionsverktyget och kvalitet på rapporterat data pågår. Under året har arbetet med att ta fram rapporter och använda data från Infektionsverktyget som underlag för förbättringsarbete fortsatt. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. Dessa genomförs en gång varje vår i hela landstinget. En arbetsgrupp bestående av representanter från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten arbetar med frågan och en handlingsplan är framtagen. Vid senaste mätningen våren 2015 var resultatet 65 procent följsamhet i samtliga observerade 7 steg (att jämföra med 69 procent våren 2014 och 65 procent hösten 2013). Trycksår Sedan hösten 2011 har mätningar av trycksår genomförts i Sörmland. Utbildningar har genomförts om hur man kan arbeta med att förebygga trycksår som därefter följdes upp med två workshops/sjukhus där man kunde lära sig hur man kan minska tryck med rätt material och enkla lägesändringar. Det har också tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår inom Landstinget Sörmland. Under hösten har en genomgång av vilka åtgärder som vidtagits av verksamheterna genomförts och resultatet väntas vara klart i början av nästa år. Vid den senaste mätningen, våren 2015 hade 15,3 procent av de inneliggande patienterna trycksår (jämfört med 15.4 procent våren 2014). För att intensifiera arbetet ytterligare med att minska förekomsten av trycksår beslutade Länssjukvårdsnämnden 2014 att samtliga icke förebyggande madrasser ska vara utbytta före utgången av Idag har de allra flesta patienter (92 %) med risk för trycksår förebyggande eller behandlade madrasser. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning enligt metoden Modifierad markörbaserad journalgranskning för att spåra vårdskador har fortsatt på alla tre sjukhus varje månad. Analys av de granskade journalerna har påbörjats. De vanligaste vårdskadorna är trycksår, postoperativa infektioner och läkemedelsrelaterade skador. Sörmland har färre vårdskador per 1000 vårddagar 2015 jämfört med riksgenomsnittet för åren (4,4 jmf med 22,1). Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 6,7 % < 6 % Mätningen genomfördes under våren 2015 och utfallet avser den somatiska vården. Vårens resultat är en förbättring mot föregående mätning som genomfördes våren 2014 och slutade på 7,5 %. 65 % 100 % Hälso- och sjukvård exkl primärvård. Ett sämre resultat är föregående mätning våren 2014 (69 %) och samma nivå som mätningen hösten Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

41 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter med trycksår 15,3 % < 10 % Vårens mätning slutande på 15,3 % i Hälso- och sjukvården exkl Karsudden. Föregående mätning våren 2014 var resultatet 15,4 %. Smidig resa genom vården: Kapacitets- och resurs-utnyttjandet ska optimeras i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Produktions- och kapacitetsplanering Produktions- och kapacitetsplanering (PoK) är en av Hälso- och sjukvårdens prioriterade satsningar för en smidigare resa genom vården och rätt nyttjande av resurser. Utgångspunkten är att patienternas behov ska styra planeringen och där PoK är ett verktyg som ger verksamheterna stöd i detta arbete. Genom löpande uppföljning av behov, produktionsvolymer och tillgänglig kapacitet ges en bättre kontroll över det aktuella läget, vilket möjliggör en effektivare produktionsstyrning och bemanning för att kunna möta patienternas behov. Det synliggör också nödvändigheten av förändringar i arbetssätt och är därför en grund för verksamheternas kontinuerliga förbättringsarbete. Av de kliniker inom länssjukvården där PoK-införande anses relevant har ett 20-tal hittills genomgått eller startat introduktionen och har en lagd eller påbörjad produktionsplan. Att ha en fullt fungerande produktionsplanering som grund för styrning och utveckling av verksamheten, och därigenom nå ökad tillgänglighet, förutsätter att man utöver själva produktionsplanen även har en förvaltning och uppföljningsstruktur kring detta, samt en tydlig organisation kring att driva sitt förbättringsarbete. Här återstår fortfarande en hel del att få på plats. Vårdplatser Vårdplatssituationen har under 2015 fortsatt varit ansträngd. Bristen på sjuksköterskor har medfört svårigheter att bemanna och hålla fastställda vårdplatser öppna. Antalet stängda vårdplatser varierar och under året har en del projekt påbörjats för att möjliggöra att fler vårdplatser kan öppnas samt förebygga ytterligare neddragningar. Hälsooch sjukvården behöver arbeta med att bli mer robusta samt mindre sårbara för variationer i rekryteringsmöjligheterna av sjuksköterskor genom alternativ till att bemanna vårdplatserna. Kompetensskiftning med paramedicinska resurser är ett pågående projekt. Ökade paramedicinska resurser är tänkt att leda till dels att fler vårdplatser kan hållas öppna med en annan arbetsfördelning och ett teambaserat arbetssätt och dels att korta vårdtiderna för att frigör vårdplatser. Ett annat projekt som är i planeringsfas och kommer att starta våren 2016 är vårdnära service på tre vårdavdelningar för att avlasta patientnära arbete för medarbetare med arbetsuppgifter som inte kräver vårdutbildning. Under slutet av året har ett arbete påbörjats med att kunna erbjuda nyexaminerade sjuksköterskor en alternativ start genom ett kliniskt basår. AVA-Akuten-HIA kommer att starta upp ett projekt med en anställning där du tjänstgör viss tid per enhet kombinerat med utbildning. Därefter ges möjlighet att välja på vilken av de tre enheterna som anställning ska fortsätta. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

42 Ambulanssjukvården Förstärkningen av ambulanssjukvården i länet som påbörjades 2014 har i vissa avseenden permanentas. Det gäller bl.a. utökningen med fem sjuksköterskor i södra länsdelen så att en dagbil (mån-fre kl:8-18) har utökats till en dygnsambulans (kl:8-8 veckans alla dagar). Ambulanssjukvårdens Single responder (ASR) har varit i drift i drygt 70 veckor sedan starten Under större delen av driftstiden har uppdragen med Single responder genomförts i Gnesta kommun med omnejd. Under driftstiden för Single responder har uppdrag utförts och responstiden har förbättras avsevärt. En förändring har skett sedan sensommaren då ASR arbetat över ett större område så länge det ha funnits en ambulans i området. För de uppdrag som innehåller patientkontakt hjälper sjuksköterskan i single responder patienten till rätt vårdnivå, man kan se att 20 procent av uppdragen med patientkontakt inte behöver åka till akutmottagningar i länet. Indikator har levererat resultatet från de telefonintervjuer som gjorts med patienter som varit i kontakt med sjuksköterskan i Single responder. Nio av tio respondenter tyckte att väntetiden på ASR var acceptabel, hälften har blivit informerade från larmcentral att det kan vara sjuksköterska från Single responder som kan vara först fram hos patienten. Från mötet med sjuksköterskan i ASR-enheten rapporterar respondenterna näst intill entydigt ett högt förtroende. Respondenterna tillfrågades om sin inställning till att det kom en ASRenhet istället för en ambulans. Med enstaka undantag hade respondenterna en positiv inställning till att det kom en ASR enhet. Ambulanssjukvården tilldelades 30 tkr av Landstinget Sörmlands Idestipendium för sitt arbete med Single responder. Upphandling av SAMambulans-flerbårsambulans är genomförd. Tyvärr har en del problem uppstått vid byggnationen, där ambulanssjukvården Sörmland inte varit nöjda med levererat resultat i förhållande till upphandlade krav/lösningar. Leverantören håller i skrivandes stund på att åtgärda påtalade brister. Leverans av SAMambulans beräknas till första kvartalet Ordinarie arbetsstyrka är utökad med tre sjuksköterskor i västra länsdelen i och med utökningen med SAMambulans. Ombyggnationer Under våren 2015 har workshops hållits med divisionsledningsgrupperna. Frågor som vilken vård vi ska erbjuda våra invånare i Sörmland, kvaliteten och inriktning för respektive sjukhus har diskuterats. Då inte alla svar kunnat ges pågår nu en rad riktade fördjupningsarbeten. Detta innebär att tidplanen för genomförandet av de strategiska investeringarna har skjutits upp. Det första nybyggnadsprojektet som omfattas av de strategiska investeringarna är nu klar och invigd - Ambulansstationen i Katrineholm togs i bruk i slutet av Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på för att få en jämlik vård över hela landet. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får till följd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. På lång sikt kan det däremot i många fall innebära Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

43 kostnadsbesparingar. Det finns 15 stycken nationella riktlinjer på utvalda områden. De omfattar stora patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar som tar omfattande samhällsresurser i anspråk. Uppdatering/revidering av befintliga riktlinjer kommer att genomföras ca tre år efter att den slutliga versionen publicerats. Dessutom görs kontinuerliga utvärderingar av vården enligt nationella riktlinjer. Socialstyrelsen har också tagit fram målnivåer som utgår från indikatorerna i riktlinjerna och syftar till att vara ett stöd för uppföljning av resultat på lokal, regional och nationell nivå. Under 2015 har Socialstyrelsen publicerat följande slutversioner: Diabetesvård - Arbete med att implementera riktlinjen pågår inom diabetesprocessen. Missbruk och beroende - Under länsseminariet tillsammans med kommun och landsting som genomfördes under våren lyftes ett antal områden fram som särskilt angelägna att beakta i det fortsatta arbetet med att implementera riktlinjerna. Hjärtsjukvård - Enligt nationella riktlinjeprocessen så har gapanalys, regionalt seminarium och yttrande från Uppsala/Örebroregionen till Socialstyrelsen genomförts. Uppföljningsmöte med berörda chefer har genomförts under året där analysen är redovisad och förslag på åtgärder är presenterade. Astma/KOL - Utmaningar inom området är bland annat säkerställa att vården ger goda förutsättningar för rökstopp, garantera en god samverkan och tillräckligt informationsutbyte mellan vårdens aktörer. Arbete pågår med att säkerställa vårdkedjan för dessa patienter genom att astma/kol process ska starta under första delen av 2016 Landstingsinterna överenskommelser Det finns totalt 13 länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvården och specialistklinikerna. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under 2015 har ett arbete pågått med två nya överenskommelser för diabetes och allergi och några vårdöverenskommelser har reviderats tillsammans med verksamheten. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besöket inom planerad specialiserad vård. Andel patienter som, efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom specialiserad vård Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti 60 % Minst 80 % 72 % Minst 80 % Utfall december %. Utfall december %. Under 2015 uppnåddes nationella målnivån 70 % under fem månader. I mars var andel väntande inom 60 dgr 80 %. Utfall december %. Utfall december 2014 var 74 %. Under 2015 uppnåddes nationella målnivån 70 % under sex månader. 77 % 100% Andel väntande på nybesök inom 90 dgr slutade på 77 % efter december. Utfall december %. Utfall i riket december %. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

44 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti Andel patienter som väntat 30 dagar eller kortare på behandling för cancer 85 % 100% Andel väntande på behandling inom 90 dgr slutade på 85 % efter december. Utfall december %. Utfall i riket december %. 100 % Inget resultat tillgängligt. Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Rätt nyttjade resurser: Verksamheten bedrivs på ett i miljöhänseende hållbart sätt och bidrar till måluppfyllelse av Landstingets miljöprogram. Kemikalier Inventeringen av kemiska produkter har löpt på bra även i år. Under 2015 har vi också startat upp arbetet med riskbedömningar av kemiska produkter och tre verksamheter har engagerat sig. Årets arbete med riskbedömningar har utformats genom så kallade "pilotriskbedömningar" där vi tillsammans med deltagande verksamheter har utbildat oss i systemet och tillsammans försökt att hitta bra och gemensamma arbetsmetoder. Samtliga tre verksamheter, ÖNH-kliniken Sörmland, IVA MSE och Kvinnokliniken NLN har deltagit med ett stort engagemang för att hitta bra och effektiva arbetssätt. Under 2015 har Hälso- och sjukvården lyckats att fasa ut fyra stycken kemiska produkter. Avfall Under året har en arbetsgrupp satts samman för att arbeta med att förbättra arbetet med att öka källsorteringsgraden. I gruppen ingår representanter från vår avfallstransportör, LSAB och miljöenheten. Arbetsgruppen jobbar för ett omtag kring källsorteringsfrågan och för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att göra jobbet lätt och till bästa miljönytta. Arbetet kommer att fortsätta under 2016 Under avfallsområdet har även ett projekt startats upp under hösten för att mäta matsvinnet på ett antal vårdavdelningar på Mälarsjukhuset. Mätningen avslutades i början av december och resultatet kommer att bearbetas under våren Klimat Hälso- och sjukvården förbrukar stora mängder engångsmaterial av olika slag. Detta medför inte bara avfall utan även en stor klimatpåverkan beroende på materialval i produkten. Landstinget Sörmland upphandlar förbrukningsmaterial tillsammans med fyra andra landsting. I dessa upphandlingar ställs miljökrav, dels på ingående ämnen med också för att få in produkter med så liten klimatpåverkan som möjligt. Under året har en lista tagits fram med fem miljöbättre alternativ till vanliga förbrukningsmaterial av fossilt Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

45 ursprung. Målet är att vi under 2016 ska arbeta för att ta in förbrukningsmaterial med förnybar eller icke fossil råvara. Läkemedel Under 2015 har Läkemedelskommittén hållit seminarier för allmänläkare där man diskuterat återkoppling av förskrivardata och gett dem verktyg att arbeta med. Bl a finns det i BORIS en STRAMA-flik där vårdcentralerna kan följa sin egen förskrivning för olika terapiområden. Interna revisioner Interna miljörevisioner görs kontinuerligt över åren för att identifiera förbättringsmöjligheter inom miljöområdet. Miljöenheten har genomfört interna revisioner på åtta av länssjukvårdens verksamheter. Positivt är att miljöledningssystemet är väl implementerat och att vi har en hög följsamhet till de verksamhetsstyrande rutinerna. Resultatet visar dock att man överlag kan bli bättre inom områden som lagefterlevnad och miljömålsarbete för den egna verksamheten. De flesta avvikelser ligger i arbetet med att registrera avvikelser inom miljöperspektivet. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Klimatpåverkande utsläpp från narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar 0,0062 liter/op.tim 0,006 liter/op.tim Landstinget Sörmland tillämpar lågflödesanestesi och ligger i topp bland landstingen när det kommer till att minska klimatpåverkande utsläpp från narkosgas. Under förutsättning att vi fortsätter som vi gjort och att vi använder oss av samma narkosgas, alternativ en gas med lägre klimatpåverkan kommer vi att nå målet till Utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter Om man ser till körda km så har resor med egen bil i tjänsten ökat med 8 % 2015 jämfört med Det är en stadig trend sedan flera år tillbaka att resor med egen bil ökar från år till år. Resor med leasingbilar har minskat något, dock så är rapportering av mätarställningen bristfällig på många håll varför dessa siffor inte är tillförlitliga För hyrbilar och poolbilar finns inga exakta förvaltningsspecifika uppgifter för körda km. Det man kan se är att transporterna minskat för landstinget totalt sett sedan Klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar 1,38kg lustgas/förl ossning Lustgas/ förlossning MSE: 1,7 kg Lustgas/ förlossning NLN: 0,86 kg Lustgasförbrukning på MSE har under 2015 ökat jämfört med föregående år. Dialog med inblandade påbörjas för att se anledningen till detta. På NLN kan vi se att förbrukningen av lustgas per förlossning har sjunkit Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

46 Indikator Utfall Målvärde Kommentar jämfört med föregående år. Antibiotikaförskrivning inom öppenvården, antal recept/1000 invånare 307 recept/100 0 invånare 310 recept/100 0 invånare Under 2015 har försäljningen av antibiotika på recept minskat med 4 % jämfört med förra året. Sörmland är ett av de län som minskat mest. Verksamheter som under året har genomfört kemikalieinventering 35 st Arbetet har löpt på bra även i år och ca 70 % av hälso- och sjukvårdens verksamheter har inventerat. Under året har även fyra kemiska produkter inom hälso- och sjukvården fasats ut. Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Rätt nyttjade resurser: Verksamheten ska ledas och styras så att en ekonomi i balans uppnås i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Resultatet för 2015 slutade på -152,5 mnkr. Prognosen och den underliggande resultatutvecklingen (UR) pekade mot -135 mnkr så sent som i november. Avvikelsen mellan prognos och UR och det faktiska resultatet är 0,3 % (= 3 promille). Första kvartalet tog förvaltningens divisioner fram åtgärdsplaner som syftade till att åstadkomma ekonomi i balans. Planerna har emellertid inte gett den förväntade ekonomiska effekten. Det berodde både på att en del åtgärder inte fått effekt och att andra åtgärders effekt motverkats av nya och oväntade kostnader. Efter maj månads rapport som presenterades i juni beslutade därför Landstingsstyrelsen tillsammans med Landstingsdirektören att genomföra en översyn av det ekonomiska läget i hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Översynen genomfördes av Helseplan. Deras rapport presenterades i början av hösten Helseplan har även kontrakteras för att ge second opinion i budgetarbetet. Kostnadsutvecklingen är 3,8 % (2014: 5,8 %) medan intäktsökningen är 2,0 % (2014: 4,3 %). LPIK är 2,0 % Kostnadsutvecklingen ligger därmed 1,8 % över LPIK. 1,8 % motsvarar knappt 100 mnkr. Kostnadsutvecklingen exkl Hepatit C är 3,0 %. I avsnittet Sammanfattande analys framgår hur de olika kostnadsslagen utvecklats under året och varför. Fastighetsprojektet, som omfattar den 10-åriga investeringsplanen, är också kostnadsdrivande. Hälso- och sjukvården erhåller ersättning för projektledarna i de olika projekten. Staten har påverkat landstingens kostnadsutveckling genom att destinera särskild statlig ersättning till specifika områden utifrån prestation. Exempel på det var patientsäkerhet och tillgänglighet (kömiljarden). Kömiljarden är från 2015 borttagen och staten har istället betalat ut en prestationsersättning för handlingsplan för tillgänglighet. Hälso- och sjukvården klarade det målet så landstinget har erhållit 2015 års ersättning. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

47 Under åren 2012 till 2015 var ökningstakten för kostnaderna högre fram till 2014 för att sedan avta 2015, medan intäkterna samtliga år haft vikande trend är ett år som är svårt att jämföra med eftersom förvaltningen erhöll 245 miljoner i extra uppdragsersättning. Intäktskurvan visar emellertid en vikande trend även om man bara ser till perioden Diagrammet visar intäkts- respektive kostnadsökning på helårsperspektiv för åren 2012 till Bakom detta ligger förklaringar såsom 2012 fick förvaltningen 245 mnkr extra i nivåhöjning, kompensation för konsensus om tidigare underbudgetering betalades alla satsningspengar ut till förvaltningen från årets början, vilket innebar att även de outnyttjade pengarna låg kvar i förvaltningen vid bokslutet har förvaltningen fått ersättning månadsvis för de kostnader som satsningarna genererat Rikets somatik har under en följd av år i genomsnitt haft 1,5 % snabbare kostnadsökning än LPIK. Sörmland har under 2014 haft en lägre kostnadsökning än rikets snitt. Den ekonomiska utmaningen för hälso- och sjukvården är stor. Det gäller såväl Sörmland som övriga landsting och regioner i landet. Flera faktorer påverkar såsom svår rekryteringssituation, nya behandlingsformer som innebär nya läkemedel, ökat behov av radiologi, ökat antal äldre personer med vårdbehov m.m är intäkten betydligt lägre jämfört med 2014 då bl.a. den särskilda ersättningen för tillgänglighet och den särskilda ersättningen för ökat PO-pålägg inte lägre finns i hälso- och sjukvårdens budget. I delårsrapporten efter augusti prognosticerades gapet för 2016 mot -250 mnkr. Efter helår 2015 finns ingen indikation på att gapet minskat förutsatt att kraftiga förändringar och åtgärder genomförs. I rapporten Ekonomi i balans som Helseplan presenterade i början av september 2015 pekade de på att kostnaderna i Sörmland jämfört med övriga landet. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

48 Kostnadsnivån för Sörmland är lägre än riket, men det varierar mellan verksamheterna. Somatiken är i nivå med övriga landet. Psykiatrin har en lägre kostnadsnivå tidigare år, men den har ökat de senaste åren p g a särskilda satsningar. Primärvården har en väsentligt lägre kostnadsnivå än riket. (Källa: Helseplan; Ekonomi i balans) Helseplan redovisade också en konsekvensanalys av det ekonomiska läget och konstaterade: Rapporten Ekonomi i balans visade att kostnadsnivån för Somatiken är i nivå med riket och att möjliga åtgärder inom befintlig verksamhet inte är tillräckliga för att nå en ekonomi i balans. (Källa: Helseplan; Second opinion Budget och åtgärdsplan 2016) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under många år levt med ett ekonomiskt gap. Divisioner och kliniker i Sörmland har så gott som hela det senaste decenniet haft årliga krav på effektivisering och rationalisering. I snitt har effektiviseringsbehovet legat på dryga 2 % var behovet högre, ca 4 %. I generella termer ser mönstret över tid ut som att år med särskilt svåra ekonomiska gap efterföljs av år med hårda besparingspaket, som i sin tur efterföljs av rekyler av nya kostnadsökningar. Helseplan bekräftar situationen genom bedömningen att kostnadsökningen på sikt är ohållbar för att nå en ekonomi i balans och att det finns saker att göra i befintlig verksamhet samtidigt som även Helseplan konstaterar att åtgärderna inom verksamheten inte är tillräckliga för att få en ekonomi i balans. Helseplan gör bedömningen att det på sikt krävs en större strukturomvandling. (Källa: Helseplan; Ekonomi i balans) Sammanfattningsvis innebär det att de åtgärdsplaner som är framtagna och igångsatta måste fortsätta och genomföras fullt ut, men eftersom det inte räcker så är nivåstrukturering och organisatoriska strukturfrågor nyckelfrågor för framtiden. Samtidigt är också det inre effektiviserings- och utvecklingsarbetet med t ex produktions- och kapacitetsplanering och processutveckling nödvändigt för att möta de framtida ekonomiska utmaningarna. Förutsättningen för att lyckas med målsättningen är ett gemensamt mål och ett transparant arbete i det utvecklingsarbetet. Om landstinget ska klara att bli Sveriges friskaste län 2025, med en låg kostnadsutveckling och ett förnyat fastighetsbestånd, så fordras en kraftigt ökad produktivitet, vilket i sin tur fordrar radikalt nya och effektivare arbetssätt, samt att vården ges i en effektiv struktur. Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 behöver ge de förutsättningar som krävs för det arbetet. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

49 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr 0 Resultatet 2015 slutade på -152,5 mnkr vilket motsvarar 2,3 % av omsättningen. Föregående år var resultatet -48,6 mnkr. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

50 Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har ökat med 17 personer i jämförelse med föregående år, vi är nu totalt anställda. Omräknat till antal årsarbetare är ökningen 32,8 årsarbetare jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning på 0,8 %, antal årsarbetare är totalt 4 252,2. Det är sysselsättningsgraden som har ökat i och med att antal årsarbetare har ökat mer än antal anställda. Tillsvidareanställda har ökat med 35 personer och visstidsanställda har minskat med 18 personer. Det är främst läkare som ökat med 21 personer samt undersköterskor och administration med vardera 15 personer. Antalet anställda sjuksköterskor har minskat med 24 och paramedicin har minskat med 10 personer. Vakanta tjänster finns inom vissa yrkesgrupper av specialistläkare inom specialiteter såsom gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätta verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Arbetade timmar och frånvarotimmar (Bilaga 1 - Analys arbetade timmar) Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

51 Den arbetade tiden har totalt i jämförelse med samma period föregående år ökat med timmar motsvarande 3 årsarbetare (åa). Under 2015 är det två arbetsdagar fler än år 2014 vilket motsvarar ca arbetad timmar. För inhyrd personal har den arbetade tiden minskat med timmar (- 4,6 %) medan den totala övertiden har ökat med timmar (1,1 %). Arbetad tid för sjuksköterskor har minskat med timmar (- 21 åa), för paramedicin har den minskat med timmar (- 3,0 åa), för undersköterskor har den ökat med timmar (18,0 åa) och för administrativ personal har den arbetade tiden ökat med timmar (8,0 åa). Av den arbetade tiden har 94 % utförts av månadsanställd personal, 4 % av timavlönad samt resterade 2 % av inhyrd personal. Övertidstimmar motsvarar 90 årsarbetare, de timavlönade motsvarar 173 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 57 årsarbetare. Den totala arbetade tiden motsvarar årsarbetare. Frånvarotiden totalt har ökat med timmar (3,3 % eller 47 årsarbetare). Sjukfrånvaron har ökat med timmar (8,4 % eller 24 årsarbetare) och föräldraledigheten har ökat med timmar (7,2 % eller 18 årsarbetare). Sjukfrånvaron totalt motsvarar 305 årsarbetare, föräldraledigheten totalt motsvarar 308 årsarbetare. Den totala frånvarotiden motsvarar årsarbetare. Kostnader för den arbetade tiden (Bilaga 2 - Lönekostnadsanalys) Den totala kostnaden för personalen uppgår till 2 648,2 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 1,93 % jämfört med föregående år vilket motsvarande 52,9 mnkr. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 398 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 0,44 %. Varav nya avtal 1,98 % Varav individuell förändring utöver avtal 1,32 % Varav löneförändring pga personalomsättning - 1,44 % Varav volymförändring -1,42 % Nya avtal Kostnadsökningen följer de planerade nya avtalen för 2015 som utbetalats. Överenskommelse har träffats med Läkarföreningen om ett 2-årsavtal. Den nya lönen gäller from 1 oktober 2015 och kommer att justeras retroaktivt med februarilönen Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir specialistläkare. Löneförändring pga personalomsättning Löneförändringen pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t.ex. generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat enligt lönekostnadsanalysen med 1,42 % motsvarande 20,2 mnkr. Den arbetade tiden för månadslön har minskat med -0,03 % motsvarande timmar. Den arbetade tiden har främst minskat för sjuksköterskor. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

52 Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 7,60 % motsvarande 7,3 mnkr. På läkarsidan och sjuksköterskesidan är nyttjandet av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 13,67 % motsvarande 7,8 mnkr och övertidskostnaden har ökat med 3,27 % motsvarande 1,7 mnkr. Jourkostnaden Jourkostnaden har ökat med 3,77 % motsvarande 2,2 mnkr. Övriga kostnader arbetad tid OB tillägg OB kostnaden har ökat med 8,54 % motsvarande 5,9 mnkr, en ökning enligt avtal from , samt en höjning av natt-ob from Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid har ökat med 19,42 % motsvarande 6,9 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader har minskat med -40,45 % motsvarande - 2,9 mnkr. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har ökat med 6,12 % motsvarande 2,6 mnkr. Produktion Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Under 2015 har andelen väntande på besök och behandling inom 90 dagar respektive 60 dagar minskat i jämförelse med Planerad specialiserad vård väntande inom 90 dagar (Vårdgaranti) Utvecklingen inom vårdgarantin i Sörmland följer riket som helhet. Trots bristen på vårdplatser ligger Sörmland bättre till inom vårdgarantin för behandling vid jämförelse med riket alla månader Även väntande på nybesök inom 90 dagar har under första halvåret legat bättre eller i nivå med riket. Under hösten märks dock en försämring av andel väntande till nybesök inom 90 dagar. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

53 I december hade 77 % av andelen patienter väntat på nybesök 90 dagar eller kortare. Föregående år i december var utfallet 91 %. I december hade 85 % av patienterna väntat på behandling 90 dagar eller kortare. Föregående år samma period var utfallet 91 %. Planerad specialiserad vård väntande/genomförda inom 60 dagar Nedan presenteras dels resultatet av andelen väntande inom 60 dagar där Länssjukvårdens mål för 2015 är satt till 80 % och dels andel väntande i kombination med andel genomförda där målet är att båda parametrarna tillsammans minst ska uppnå det nationella målet på 70 %. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

54 Andel väntande på nybesök 60 dagar eller kortare slutade på 60 % efter december. Föregående år samma period var utfallet 74 %. Diagrammet visar att Länssjukvården under 2015 har klarade målet för 70 % till både väntande och genomförda nybesök under feb-maj. Andel väntande på behandling inom 60 dagar slutade på 72 % efter december. Föregående år samma period var utfallet 73 %. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

55 Under 2015 uppnåddes målet 70 % för väntande på behandling under november och december. I december genomfördes 78 % av behandlingarna inom 60 dagar och 72 % hade väntande 60 dagar eller kortare på behandling. Barn och unga med psykisk ohälsa Målet är att minst 90 % av barn och unga med psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 % har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Under 2015 har Sörmland inkl. Habiliteringsverksamheten uppnått målet alla månader utom i januari när det gäller en första bedömning och när det gäller fördjupad utredning/behandling har målet uppnåtts alla månader. I december hade 94 % fått en första bedömning inom 30 dagar och 96 % hade påbörjat en fördjupad utredning/behandling. Vårdplatser Fastställda vårdplatser är de platser som finns när sjukhuset har full kapacitet. Svårigheter att bemanna eller ombyggnationer kan minska antalet, liksom när platser måste hållas stängda t ex på grund av vinterkräksjuka. De platser som har full bemanning och utrustning räknas som disponibla. Rätt dimensionering av platsantalet i förhållande till behovet av vårdplatser och typ av vårdplatser är viktigt för att undvika överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

56 Antal disponibla vårdplatser är fortsatt färre än antal fastställda till följd av bemanningssvårigheter. Samtliga sjukhus i länet har stängda vårdplatser. Under december var antal disponibla vårdplatser* i snitt 413, 24 platser färre jämfört med december Antal fastställda vårdplatser att jämföra med är 518. Antal disponibla platser i värdet för rullande 12 månader har minskat från 435 till 412 vid jämförelse med samma period föregående år. Beläggningsgrad Beläggningssiffrorna är hämtade ur Vårdplatslistan och överensstämmer med vad som rapporteras in till Socialstyrelsen. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Beläggningsgraden har hittills under 2015 i snitt legat över 100 % alla månader. Beläggningsgraden i länet har under 2015 varit hög. Under december har både MSE och KSK en beläggningsgrad på över 100 % medan NLN har haft sin lägsta beläggning under 2015 i december. Att beläggningen är hög beror på att antal disponibla vårdplatser är färre på grund av bemanningsproblem. Överbeläggningar och utlokaliserade Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

57 Hälso- och sjukvården rapporterar varje månad in antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter till SKL. Ovan i diagrammen redovisas de inrapporterade månadsresultaten. Färre disponibla vårdplatser till följd av bemanningsproblem genererar fortsatt många överbeläggningar och Sörmland ligger fortfarande betydligt högre än riket. Överbeläggningarna på Nyköpings lasarett har minskat i december är något bättre än riket. Antal utlokaliserade patienter har minskat jämfört med Under december ökade antal utlokaliserade patienter och Sörmland ligger något högre än riket. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det bättre att placera en patient som en överbeläggning på en avdelning med rätt medicinsk kompetens och teknisk utrustning än att utlokalisera patienten till annan avdelning. Utskrivningsklara Antal utskrivningsklara patienter är hämtade från Prator och redovisar hur många dagar varje patient i snitt har varit utskrivningsklar. Redovisningen av utskrivningsklara tar ingen hänsyn till antal debiteringsbara dagar mot kommunerna. Värdet för rullande 12 månader visar att antal utskrivningsklara dagar ligger stabilt på 6 dagar per vårdtillfälle. Variationerna är dock stora mellan kommunerna. I december var antal utskrivningsklara dagar 8,3 per vårdtillfälle för Eskilstuna kommun medan Vingåkers kommun låg på 2,9 dagar per vårdtillfälle. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

58 Öppenvård Besöksvolymen för läkarbesök har under 2015 minskat med 0,4 % medan övriga besök har ökat med 1,3 % i jämförelse med samma period föregående år. I medelvärdet för rullande 12 ligger antalet läkarbesök per 1000 invånare på 92 medan besök till övriga vårdkategorier har ökat något till 132 besök per 1000 invånare. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

59 Slutenvård Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Under 2015 har antalet vårdtillfällen minskat med 850 (3,3 %) i jämförelse med föregående år. Medelvärdet för rullande 12 månader visar att antalet vårdtillfällen efter augusti har minskat med 2,1 % jämfört med motsvarande period föregående år. Medelvårdtiden i december var 4,7 dagar. I jämförelse med samma månad föregående år ligger medelvårdtiden för rullande 12 månader på 4,8 dagar vilket motsvarar en minskning med 1,3 %. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

60 DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRG-registreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. Medelvärdet för rullande 12 månader har minskat med 1,4 % efter november jämförelse med 2014, det motsvarar en DRG-vikt som är 78 lägre. Medelvärdet för rullande 12 månader för andel återinskrivna inom 30 dagar har minskat till 14,9 % under I december var andelen återinskrivna 16,2 % vilket är 1,8 procentenheter högre än motsvarande månad föregående år. Andelen återinskrivna patienter är högst inom onkologi och psykiatri. Under 2015 var 9,4 % (511 st) av antal återinskrivna planerade, för onkologen är motsvarande siffra 55 %. Ekonomi Resultatet 2015 slutade på -152,5 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -48,6 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 3,8 % jämfört med 2014 (LPIK 2,0 %) och intäkterna har ökat 2,0 %. Kostnaderna för Hepatit C uppgår till 64,4 mnkr, kostnadsutvecklingen exkl. Hepatit C är 3,0 %. Prognosen efter november var -135,0 mnkr. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

61 Differensen på 17,5 mnkr mellan prognosen och utfallet förklaras framförallt av höga kostnaderna för Hepatit C i december. Även utfallet för övriga kostnader var mycket högre i december till följd av olika engångskostnader som inte var kända i samband med att prognosen lämnades efter november. Våren 2015 tog divisionerna tillsammans fram handlingsplaner för att nå en ekonomi i balans. Genomförda åtgärder har motverkas av ökande kostnader inom andra områden, handlingsplanerna har därför inte gett förväntad ekonomiska effekt. Det är framförallt kostnader för köpt vård och läkemedel som både i jämförelse med föregående år och mot budget har ökat under året (se analys för respektive område längre fram i rapporten). Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Om resultatet 2015 jämförs med tidigare år ser vi att resultatet 2015 slutade på samma resultat som 2010 och är sämre än åren Länssjukvården Helår Tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstingsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedelskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

62 Länssjukvården Helår Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Analys resultat Intäkter Intäkterna ökade totalt med 104,5 mnkr (2,0 %) i jämförelse med Avvikelsen mot budget slutade med ett positivt överskott på 224,5 mnkr (4,1 %). Resultatgruppen Uppdragsersättning/Landstingsbidrag inkluderar den grundläggande uppdragsersättningen samt övrig ersättning från ägaren vilket ofta är intäkter för beslutade satsningar, exempelvis Framtidens Hälso- och sjukvård. Uppdragsersättningen var totalt 2,9 % högre än budgeterat samt 3,6 % högre i jämförelse mot samma period föregående år. Ökningen jämfört med föregående år beror, förutom nivåhöjningen i den grundläggande uppdragsersättningen, på intäkter för nya satsningar (exempelvis schemaläggning 2 av 5 helger), statliga medel från eget kapital inom division psykiatri och ersättning för standardiserade vårdförlopp cancer. Länssjukvården har även erhållit ersättning för ökade läkemedelskostnader för Doak, ADHD och Hepatit C. Avvikelsen mot budget beror på intäkter för särskilda satsningar, exempelvis KULT (kompletterande underläkartjänstgöring), konsultstöd för ledningsgruppsutveckling, schemaläggning 2 av 5 helger och produktions- och kapacitetsplanering. Ytterligare intäkter som inte inkluderas i budget är intäkter för Hepatit C (52 mnkr), fastighetsinvesteringar (9 mnkr), ökade läkemedelskostnader (10 mnkr), standardiserade vårdförlopp cancer (6 mnkr), samt statliga medel som har balanserats över från Utfallet för 2015 blev 5 016,6 mnkr, en positiv avvikelse med 1,6 mnkr jämfört med prognosen efter november. Avvikelsen mot helårsprognosen beror främst på intäkter för framtidens larmcentral och ersättning för ökade kostnader på grund av nytt avtal för OB-ersättning. Patientavgifterna under 2015 var 7,2 % högre i jämförelse mot budget och 0,7 % högre i jämförelse mot föregående år. Utfallet slutade på 74 mnkr vilket är i samma nivå som under Avvikelsen mot budget beror främst på högre patientavgifter för läkarbesök och sjukvårdande behandling. Under 2015 var övriga intäkter 77,0 mnkr (26,2 %) högre i jämförelse mot budget, men 70,9 mnkr (16,1 %) lägre i jämförelse mot föregående år. Minskningen jämfört med föregående år beror främst på lägre intäkter för försäljning av medicinska tjänster i form av intäkter för laboratorietjänster samt lägre intäkter för forskning/prövning. Avvikelsen mot budget beror på ej budgeterade personalrelaterade intäkter, högre intäkter för asyl och medicinskt färdigbehandlade patienter samt statlig ersättning för förlossningsvård och Priosatsning inom division Psykiatri. Prestationsbaserade intäkter för kömiljarden 2014 som betalas ut under 2015 är ytterligare en förklaring till avvikelsen mot budget. Helårsutfallet för övriga intäkter slutade på 371,0 mnkr vilket innebär en positiv avvikelse på 3,0 mnkr jämfört med prognosen efter november. Avvikelsen beror främst på statlig ersättning för förlossningsvård. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

63 Kostnader Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag var 3,8 % i jämförelse med föregående år. Om vi exkluderar kostnaderna för Hepatit C både 2014 och 2015 var kostnadsutvecklingen 3,0 %. Samtliga landsting och regioner redovisar en kostnadsökning på i snitt 5,7 % enligt uppgift i Dagens Samhälle # Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att utfallskurvan ligger över budget vilket motsvarar en budgetavvikelse på 6,7 % Det är framförallt utomlänsvårdskostnader, lab- och läkemedelskostnader som avviker negativt med högre kostnader än budgeterat och resulterat i ett gap mellan utfall och budget. Kostnaden per DRG-vikt i medelvärde för rullande 12 har i jämförelse med november föregående år ökat med 5,2 % vilket motsvarar en kostnadsökning på kr per DRGvikt. Det kan konstateras att kostnaden per DRG-vikt ökar medan DRG-vikten har minskat något vilket innebär att kostnaderna ökar mer än DRG-vikten. Kostnaderna per DRG ökar kontinuerligt i hela landet och diagrammet visar inte prisjusterade/indexerade kostnader. Det finns även en eftersläpning i registreringen vilket medför att de senaste månadernas kostnader kan framstå som något högre än de i verkligheten är. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

64 Personalkostnader Personalkostnaderna 2015 har ökat med 59,2 mnkr (2,3 %) jämfört med föregående år. I jämförelse med budget har personalkostnaderna ökat med 75,3 mnkr (2,9 %). Det negativa utfallet mot budget är inte på grund av kostnadsökningar under 2015 utan en effekt av den kostnadsmassa vi bär med oss från Länssjukvården har haft en volymminskning med -1,42 %. I den negativa budgetavvikelsen ingår även kostnader som finansierats med särskilda intäkter för t.ex. forskning och projektanställningar samt kostnader för särskilda satsningar. OB-kostnaderna har ökat med 8,5 % i jämförelse med Sedan oktober 2014 har vi ett nytt avtal som gav 12 % ökning. Från november 2015 har natt-ob ökat. Effekterna av detta kommer att synas först Den arbetade tiden ligger på samma nivå som föregående år trots att det är två arbetsdagar mer 2015 än Det innebär att den arbetade tiden egentligen är lägre än föregående år. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 7,3 mnkr (4,6 %) jämfört med samma period föregående år. Fr.o.m. februari har vi nya avtal gällande inhyrd personal och vi ser en ökad timkostnad. Det är fortfarande vakanta läkar- och sjukskötersketjänster som är en stor del av förklaringen till att inhyrd personal måste anlitas. Den totala kostnaden för inhyrd personal slutade på 103,1 mnkr 2015 (95,8 mnkr 2014). Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

65 Köpt verksamhet Köpt vård Den totala kostnaden för köpt vård 2015 blev 770,3 mnkr, det är en ökning med 10,3 % jämfört med föregående år. Budgetdifferensen slutade på -136,3 mnkr (21,5 %) trots att budget för köpt vård förstärktes med 60 mnkr (10 %). Kostnaderna ökar mer än LPIK inom all typer av köpt vård. Kostnaderna för högspecialiserad vård är 32,7 mnkr (7,1 %) högre än föregående år. De största kostnadsökningar för högspecialiserad vård ligger på Medicinkliniken MSE och KSK, Kirurgkliniken NLN, Ortopedklinikerna, Kvinnokliniken MSE KSK samt Öron-, näsa-hals kliniken. Klinikerna har bland annat haft ett antal dyra patienter inom neurologi, matsmältningsorganens sjukdomar och fler cancerfall än tidigare år. Under 2014 genomfördes en riktad satsning för att förbättra tillgängligheten och klinikerna har skickat ett större antal patienter till andra län. Kostnaderna kopplade till vårdgaranti har ökat med 2,1 mnkr (7,2 %) mellan 2015 och Jämfört med 2013 är ökningen 47,4 %. Kostnaderna för fritt vårdval har ökat med 27,7 mnkr (23,6 %) mellan 2015 och Största ökningen ligger inom ortopedi. Från och med 1 januari 2015 gäller nya patientlagen (2014:821). Den nya lagen innebär att ingen övre gräns finns vad gäller öppenvårdskostnader. Lagen medför ökade möjligheter för val av vård utanför länet och kostnader kopplade till fritt vårdval riskerar därmed att öka. Vid jämförelse mellan 2015 och 2013 är ökningen 68,8 mnkr (89,8 %). Antalet dyra patienter har ökat succesivt mellan åren kostade de tre dyraste patienterna tillsammans 11,5 mnkr. Genomsnittskostnaden per dyr patient har minskat något men den totala kostnaden för gruppen är 12,7 mnkr högre 2015 än Den dyraste patienten 2015 kostade 4,6 mnkr. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

66 Under 2015 har det skickats remisser till andra vårdgivare. Det är en minskning med 8,2 % jämfört med Under 2015 har vårdgarantiremisserna minskat med nära en tredjedel. Det finns också en minskning för remisser som utfärdas enligt patientens val. Antal remisser till högspecialiserad vård/regionvård är i princip oförändrad mellan 2015 och Alla divisioner har en minskad remittering under Division Kirurgi har en total minskning med 444 remisser. I divisionen är de vårdgarantiremitteringen som minskat och det är främst Öron- näsa- halskliniken, Ögonkliniken och Ortopeden NLN som står för minskningen. Öron- näsa- och halskliniken skickade under 2014 många vårdgarantiremisser som avsåg utprovning av hörapparater, lässvårigheter och operationer av tonsiller. Lab Labkostnaderna har under 2015 minskat med 37,4 mnkr (17,7 %) i jämförelse med föregående år omfattade labkostnaderna all sjukvårdsverksamhet i Sörmland som sedan vidarefakturerades både inom Landstinget och till externa vårdcentraler och privata vårdgivare. Med start 2015 faktureras berörd verksamhet direkt av leverantören vilket innebär både lägre labkostnader och labintäkter för länssjukvården vid jämförelse mellan åren. Labintäkterna har minskat med 46,4 mnkr, vilket ger en ökad nettokostnad på 9,0 mnkr (5,6 %). Avvikelsen mot budget slutade med ett underskott på 18,8 mnkr (12,2 %), vilket är 2,8 mnkr högre än prognosen efter november. Avvikelse mot budget beror bl.a. på högre priser än budgeterat samt volymökningar. Antal labanalyser har mellan åren ökat med st (3,4 %). Övriga verksamhetsanknutna tjänster I posten övriga verksamhetsanknutna tjänster ingår bl.a. kostnader för patientkost, tvätt, språktolk och dosdispensering. Kostnaderna under 2015 har ökat med 24,5 mnkr (21,8 %) i jämförelse med samma period föregående år. Hanteringskostnaden för läkemedel är fr.o.m en del av övriga verksamhetsanknutna tjänster vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Hanteringskostnaden under 2015 var 17,3 mnkr och kostnadsutvecklingen exkl hanteringskostnaden blir då 6,4 %. Kostnader för framförallt asyl och patientkost har ökat i jämförelse med föregående år medan kostnaden för språktolk har minskat mellan åren. Avvikelsen mot budget slutade med ett underskott på 11,8 mnkr (9,4 %), vilket är 6,8 mnkr högre än prognosen efter november. Två stora fakturor på sammanlagt 5,2 mnkr har i december felaktigt belastat övriga verksamhetsanknutna tjänster istället för övriga kostnader vilket förklarar avvikelsen mellan prognos och utfall. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

67 Läkemedel Kostnaderna för läkemedel har ökat med 62,3 mnkr (7,6 %) i jämförelse mot föregående år. Från 2015 redovisas hanteringskostnaden och näringspreparaten under andra kostnadsslag. Räknas dessa poster bort blir ökningen 93,3 mnkr (11,8%). Den negativa avvikelsen mot budget slutade på 144,1 mnkr (19,4 %). En stor del av budgetavvikelsen förklaras av att budgeten 2015 inte är i nivå med helårskostnaderna för ,4 mnkr förklaras av kostnader för hepatit C som inte är budgeterade ,0 mnkr har betalats ut på intäktssidan för att finansiera delar av detta, varav 22,8 mnkr avsåg I utfallet 2015 finns kostnader för Hepatit C på 64,4 mnkr, motsvarande siffra var 20,4 mnkr Om kostnader för Hepatit C exkluderas båda åren blir kostnadsökningen mellan åren 6,4 % istället för 11,8 %. Kostnaderna för läkemedel ökar genom introduktion av nya effektivare behandlingar. Få patentutgångar på äldre läkemedel leder till små kostnadsreducerande effekter. Strikta inklusionskriterier, och kriterier för avslutande av behandling blir allt viktigare för totalkostnaden. Lokalkostnader I posten lokalkostnaderna ingår bl.a. kostnader för lokalhyror, energi, städning samt kostnader för lokalanpassningar. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 1,8 mnkr (0,7 %) och i jämförelse mot budget slutade lokalkostnaderna 5,0 mnkr (1,8 %) lägre. Utfallet för lokalkostnader slutade på 275,0 mnkr vilket blev 1,0 mnkr lägre än prognosen efter november. Övriga kostnader Under 2015 har övriga kostnader ökat med 22,4 mnkr (3,6 %) vid jämförelse med I utfallet 2015 ingår kostnader på 8,8 mnkr för näringspreparat som föregående år redovisades under läkemedel. Kostnadsutvecklingen exkl näringspreparat blir 2,2 %. Avvikelsen mot budget slutade med ett underskott på 5,6 mnkr (0,9 %), vilket är 13,6 mnkr högre än prognosen efter november. Höga kostnader för medicinskt material och hjälpmedel, materialkostnader samt befarade kundförluster och några större engångskostnader i december är anledningen till avvikelsen mot tidigare prognos. I kostnadsökningen på 21,2 mnkr mellan åren under posten övrigt nedan ingår ökade kostnader för näringspreparat, konsulter och applikationsdrift. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

68 Divisionsresultat Inom Kirurgi består budgetunderskottet på personal till störst del av sjuklön, övertid och inhyrd personal. Underskottet inom köpt verksamhet består till störst del av remitterad vård och vårdgaranti. Dessutom bidrar rekvisitionsläkemedel till underskottet inom Kirurgi. Division Medicin har den största budgetavvikelsen inom läkemedel där bl.a. kostnaderna för Hepatit C har varit högre än motsvarande intäkt. Även kostnader för inhyrd personal och köpt vård har under året överstigit budget. Medicinsk Service redovisar ett positivt utfall jämfört med budget vilket bl.a. förklaras av högre intäkter för olika satsningar. Inom personal är det framförallt kostnader för inhyrd personal och övertid som redovisar ett budgetunderskott. Division Psykiatri följer budget på totalen. Högre kostnader för personal och läkemedel har kompenserats av ökade intäkter. Den positiva avvikelsen på gemensamt Hälso- och sjukvård beror bl.a. på ofördelade satsningsmedel samt ökade asylintäkter. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

69 Investeringar Under 2015 har utrustningsinvesteringar för 101,7 mnkr genomförts. Planen omfattade utrustningsobjekt för 98,3 mnkr. Av de medel som investerats under 2015 avsåg ca 51,2 mnkr investeringar beviljade redan 2014 eller tidigare. Dessa var bl a endoskopi/diskmaskin, operationsbord, autoklaver, ultraljud, dosplaneringssystem, hemodialysmaskiner samt diverse utrustning till Radiologiklinikerna. Bland investeringar beviljade 2015 har 50,5 mnkr utnyttjats under året. Några exempel på genomförda investeringar är ambulansfordon, diverse till Radiologiklinikerna, videostapel, uppgradering Onkologen, övervakningsutrustning vid magnetröntgen, impedansbrygga, ultraljudsapparat, provrum operation samt isolatorer. Av planerade medel 2015 bedöms att ca 32 mnkr kommer att utnyttjats under De större posterna är transportkuvös, centralövervakningssystem, ögonbottenkamera, telemetri, övervakningsutrustning, ambulansfordon samt diverse utrustning till Radiologiklinikerna. Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Redovisning Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten Inom patient- och process och förnyelseperspektivet finns 20 indikatorer som har följts upp under året. Styrkortsredovisning har fortsatt att utvecklas och förbättrats under året. Samtliga indikatorer går att följa upp mot uppsatta mål och är relevanta för verksamheten. Flertalet berörda verksamheter kommenterar/rapporterar sina indikatorer under året. De i verksamhetsplanen fastställda indikatorer för patienterfarenhet, tillgänglighet och patientsäkerhet följs upp enligt etablerade rutiner både på förvaltningsnivå, divisionsnivå och verksamhetsnivå. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Redovisning Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Rådet för Kunskapsstyrning följer utvecklingen inom större och etablerade kvalitetsregister på en övergripande nivå. Samtliga verksamheter skriver egna kvalitetsbokslut där medicinska resultat från kvalitetsregister är i fokus. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

70 Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Redovisning Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. I november 2015 genomfördes internkontroll för rehabilitering. Kontrollmålet var att rehabiliteringssamtal hålls med alla som uppnått en sjukfrånvarolängd om 40 dagar. Ett slumpmässigt urval genomfördes och åtta sjukfall granskades. Rehabiliteringssamtal med ett möte mellan chef och medarbetare hade skett i sju av åtta sjukfall. I det sjukfall där inte rehabiliteringssamtal hade hållits med ett möte mellan chef och medarbetare, hade kontakter skett via telefon mellan chef och medarbetare. Denna kontakt angavs ha gett tillräcklig information kring hur fortsatt planering skulle ske. Insatserna avsåg mer medicinsk planering och behandling och inga arbetslivsinriktade insatser planerades just för tillfället. Dokumenterade rehabiliteringsplaner fanns i tre sjukfall där det också planerades aktiva rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen. För de övriga fem sjukfallen har svaren angett att det inte fanns rehabiliteringsplan med arbetslivsinriktade insatser pga. sjukskrivningsorsak och att det planerades enbart medicinsk rehabilitering. Rehabiliteringsmöten var inplanerat i ett sjukfall. Av de resterande sju fallen hade fyra inte rehabiliteringsmöte hållits, då ställningstagande hade skett att inget behov för möte fanns för närvarande, pga avvaktade medicinsk behandling och inga behov för planeringsmöten hade därmed uppstått. I de övriga tre sjukfallen hade chefkontakt med Försäkringskassan. Sammanfattningsvis bedöms målet vara mycket väl uppfyllt att rehabiliteringssamtal genomförs i ett möte mellan chef och medarbetare i sju av åtta sjukfall. I det sjukfall där inte rehabiliteringssamtal med möte hade skett mellan chef och medarbetare uppvisar att det skett samtal via telefon och en bedömning om behovet av kontakt och dess former utifrån sjukskrivningsorsaker och behov i rehabiliteringssituationen. Rutinerna bedöms vara väl inarbetade. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Redovisning Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Två slumpmässigt utvalda godkända dispenser för anlitande av hyrläkare och hyrsjuksköterska har kontrollerats via stickprov. Sammantaget var blanketten ifylld i enlighet med beslutad rutin. I båda fallen framgår det inte tydligt att insatsen inryms inom enhetens budget för personalkostnader. En översyn av Rutin för Begäran om dispens förinhyrd personal har påbörjats. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Personalens kompetens Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

71 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Redovisning Fem slumpmässigt utvalda chefer har kontaktats utifrån annons/rekryteringsprocesser under innevarande år. De tillfrågade cheferna visade sig ha övergripandevetskap om rutinen och är väl medvetna om omprövningsproceduren enligt modell. Miljöperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Redovisning Rutiner för betydande miljöaspekter (1. Är dessa beslutade och införda? 2. Är dessa kända av personalen?) Stickprovskontroll av X antal enheter (ledningsprotokoll och minnesanteckningar, APT). Granskade enheter redovisar dessa dokument Stickprovskontroller har under året gjorts genom interna miljörevisioner på åtta verksamheter som hör till Länssjukvården. Rutiner för arbete med verksamheternas betydande miljöaspekter är beslutade och införda i och med införandet av miljöledningssystemet. På samtliga åtta verksamheter finns en god kännedom om den egna miljöpåverkan och ingen av verksamheterna har fått någon avvikelse rörande följsamhet av verksamhetsstyrande rutiner. Genomgående är miljöledningssystemet välkänt. Dock kan vi se att tre av åtta verksamheter har brister i sin systematiska uppföljning av lagefterlevnad och påskriven delegation saknas. Tre av åtta reviderade verksamheter har också fått avvikelse på avsaknad av miljömål för den egna verksamheten. Liksom tidigare år finns det förbättringsarbete att göra vad gäller att använda Synergi för att registrera miljöavvikelser. Allaverksamheter som blivit internreviderade kommer att erbjudas en uppföljning och stöd i avvikelsehanteringen. Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Redovisning Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en besluts-attestant är i jävsituation. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Stickprovskontroller visar att 106 av 120 (88 %) fakturor hade fullgod kontraattest. Det är en försämring jämfört med förgående år då 6 % inte följde rutinen. Rutinen bedöms fungerar i de flesta fall. Verifikat som sakande kontraattest har skickats ut till verksamheterna för komplettering. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Syfte och deltagare Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

72 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Redovisning och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprovskontroll av 120 fakturor visar att 115 följde anvisningarna. Rutinen bedöms i huvudsak fungera. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Fullständiga fakturor Redovisning Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra misstankar om felaktig utbetalning. Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av totalt 120 fakturor har genomförts på konto för inhyrd personal och konsulttjänster för att säkerställa att fakturorna följer gällande regelverk. 87 fakturor uppvisade brister. Vanligaste bristen var avsaknad av mervärdeskattesats. Fyra fakturor saknade uppgift om F-skattsedel. Övriga brister som noterades var bl.a. avsaknad av faktura-/förfallodatum samt vad fakturan avsåg. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Handkassor Redovisning Rutinen kring hantering av handkassor ska följas. Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Av två genomförda stickprovskontroller var det en som inte var korrekt. Uppgift om syfte och eventuellt deltagare saknades. Samlad redovisning har begärt in kompletterande underlag från berörd verksamhet. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Redovisning Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnos- och åtgärdskoder. Följande moment ska granskas: att lokala rutiner för diagnosoch åtgärdskoder finns att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Rutiner för diagnos- och åtgärdsregistrering finns att hämta på Kodförvaltningens hemsida på intranätet, dessa uppdateras kontinuerligt medkodanvisningar och information från Socialstyrelsen. Under året har klinikerna fått tillgång till egen applikation för att kontrollera de vårdkontakter i öppen respektive slutenvård som saknar diagnoser. Tre gånger under året harkvalitetsgranskning genomförts enligt Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

73 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Socialstyrelsens indikatorer och återrapporterats till klinikerna. En granskning av diagnoskodning i etthundrafemtio journaler har genomförts på en klinik under hösten och kommer att återrapporterats till Hälso- och sjukvårdsledningen och den berörda kliniken i början av år Satsningar Framtidens hälso- och sjukvård Satsning Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 Samordnande projektledare till utvecklingen av närsjukhus Katrineholm Kommentar Närvårdsprojektet i västra länsdelen startade 2014 och har fortsatt under Det är en särskild satsning för att stödja den strukturomvandling som pågår mot mer öppna vårdformer, nya arbetssätt och ökad delaktighet och tillgänglighet. Fokus ligger på de mest behövande och kroniskt sjuka, äldre och palliativa patienter oavsett om vården ges inom psykiatrin och eller somatiken. Utvärdering av mobila team inom psykiatrisk vård Kommentar Utvärdering av verksamheten med mobila team sker fortlöpande med hjälp av två forskare från Mälardalens högskola. En första rapport "Mobila omvårdnadsteam inom psykiatrin" är framtagen av forskarna. Akutvårdsprocessen Kommentar Akutprocessen startade under våren och kartläggning genomfördes för samtliga akutmottagningar. Under hösten påbörjades olika projekt med att förbättra flödet för patienter som söker till akutmottagningarna i länet. Bemanningsprojekt vårdplatser Kommentar Under genomfördes en genomlysning av vårdplatsenheterna på våra tre sjukhus. Genomlysningen visade på skillnader i bemanningsmål och administrativa resurser. Utredningen visade också på att helgtjänstgöringen varierade i länet. Utredningen pekade på 28 förbättringsförslag. En projektgrupp utsågs under våren 2015 och i augusti rekryterades en projektledare för att genomföra valda delar i utredningen. Av de förbättringsförslag som utredningen pekade på så valdes prioriterade områden ut. Produktions- och kapacitetsplanering Kommentar Av de kliniker inom länssjukvården där PoK-införande anses relevant har ett 20-tal hittills genomgått eller startat introduktionen och har en lagd eller påbörjad produktionsplan. Vissa kliniker har ett väl fungerande PoK- och förbättringsarbete igång medan andra kliniker har behov av fortsatt stöd för att driva arbetet framåt och skapa kontinuitet. Projektledare administrativ översyn Kommentar Projektet är avslutat. Kostnader överförda till RE65. Konsultstöd för ledningsgruppsutveckling på samtliga nivåer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

74 Satsning Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 Kommentar Ledningsgruppsutvecklingen pågår i hela Hälso- och sjukvården och har under 2015 fortsatt enligt plan. Kostnaderna uppgick till 8,2 mnkr 2015, länssjukvården erhöll kostnadstäckning för 4,0 mnkr. KULT-tjänster till Hälso- och sjukvården Kommentar Fyra läkare är klara med sin tjänstgöring inom ramen för programmet Nio läkare har omfattats av programmet. Övriga satsningar Satsning Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 Ökade driftskostnader investeringar Kommentar Verksamheterna fortsätter planeringen av våra framtida lokaler parallellt med att planering och aktiviteter inför kommande evakueringar fortgår, bl.a. akutmottagningen på NLN. Det första nybyggnadsprojektet som omfattas av de strategiska investeringarna är nu klar och invigd - Ambulansstationen i Katrineholm togs i bruk under höst/vinter Mobilt läkarteam psykiatri Kommentar Två bilar, en i Nyköping och en i Katrineholm är igång och rullar dag- och kvällstid samt under helger. Uppdraget är att stötta patienter som har behov av mer än vad den psykiatriska öppenvården kan erbjuda, men inte har behov av inläggning på sjukhus. Uppdragen blir fler och patienterna är fortsatt mycket nöjda. Ambulanssjukvården Kommentar Fem sjuksköterskor har rekryterats för att utöka bemanningen i södra länsdelen så att en dagbil (mån-fre kl:8-18) har utökats till en dygnsambulans (kl:8-8 veckans alla dagar). Ambulanssjukvårdens Single responder (ASR) har varit i drift i drygt 70 veckor sedan starten Sammanlagt har uppdrag genomförts med ASR i Gnesta kommun med omnejd. Upphandling av flerbårsambulans är genomförd, byggnation och färdigställande av dessa beräknas bli klar första kvartalet Kvälls- och helgöppna mottagningar Kommentar Samtliga mottagningar har genomfört kvälls- och helgöppna mottagningar för planerade och akuta besök förutom barn- och ungdomsmottagningen för akuta besök i Nyköping. Rehabilitering psykisk ohälsa/läketrädgårdar Kommentar Uppdraget att slutföra förstudien för en Trädgårds rehabiliterings mottagning i norra länsdelen fortgår. Efter att Lagersbergsstiftelsen enats om att de vill ha en trädgårdsrehabilitering på Lagersbergs säteri har Eskilstuna kommun börjat tveka. Kommunen har fått utökade kostnader inom andra områden och för därför en diskussion om de kan medverka till en trädgårdsrehabiliterings mottagning i kommunen. Landstinget och kommunens politiker och tjänstemän planerar ett möte för att få klarhet om fortsättning. Samtidigt har efterfrågan av trädgårdsrehabilitering blivit större i länet. Utveckling KPP Kommentar Under hösten har det varit ett intensivt arbete kring upphandlingen av KPP-verktyg. Upphandlingen avslutades i december och ATEA SVERIGE AB blir huvudleverantör och FCG Datawell AB Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

75 Satsning Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 underleverantör. Atea kommer hantera de affärsmässiga delarna och Datawell står för KPP-verktyget inklusive konsultstöd vid införandet. Under december genomfördes ett uppstartsmöte med Datawell för att påbörja vårt gemensamma arbete med KPP. Nästa etappmål är att kunna leverera 2015 års KPP-data för Vuxenpsykiatrin till SKL i maj Direktinskrivning av äldre som söker akut Kommentar Medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset har startat ett snabbspår för stabila strokepatienter. Länssjukvård, Verksamhetsberättelse (53)

76 Bilaga 1 TABELLER TILL ÖVRIG ANALYS Bokslut 2015 Länssjukvården 1. TIMMAR NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid Jour/beredskap läkare Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa ÅRSARBETARE TIM NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid Jour/beredskap läkare Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa % NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid 2 2 Jour/beredskap läkare 2 2 Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning 5 5 Övrig frånvaro Summa

77 Bilaga 2 LÖNEKOSTNADSANALYS Förvaltning/Bolag: Länssjukvården Period: Årsbokslut 2015 Kostnad, tkr Timmar, tal Kostnadspost (exkl PO) Utfall 2015 Utfall 2014 Månadslön, totalt , ,0 Reducering ev uppbokning ,0 Förändring mot 2014 % Förändring mot 2014 tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring mot 2014 % Förändring mot tal Månadslön, totalt exkl uppbokning , ,0 0, , , ,0-0,03-2,0 - varav nytt avtal, (kostnad period) 1, ,9 - varav individuell löneförändring utöver avtal 1, ,3 - varav löneförändring pga personalomsättning -1, ,1 - varav volymförändring -1, ,0 Externt inhyrd personal (Endast HoS) , ,0 7, ,0 98,0 102,0-3,92-4,0 Timlön , ,0 13, ,0 293,0 286,0 2,45 7,0 Intjänad övertid , ,0 3, ,0 154,0 152,0 1,32 2,0 Uttagen komptid , ,0-6,99 493,0-163,0-169,0-3,55 6,0 Intjänad jour , ,0 4, ,0 114,0 111,0 2,70 3,0 Uttagen jour , ,0 6, ,0 Summa grundlön , ,0 1, , , ,0 0,18 12,0 Övriga kostnader arbetad tid , ,0 8, ,0 Semester , ,0-3, ,0 860,0 869,0-1,04-9,0 Lönekostnad ej arbetad tid , ,0 19, ,0 Rekryteringskostnader (exkl tid) 4 219, ,0-40, ,0 Övriga personalkostnader , ,0 6, ,0 Summa exkl PO , ,0 1, ,0 PO , ,0 2, ,0 Reducering ev uppbokning ,0 SUMMA , ,0 1, ,0

78 Förvaltning/Bolag: Länssjukvården Period: Årsbokslut 2015 HJÄLPBLANKETT * Individuell löneförändring utöver avtal * Löneförändring pga personalomsättning "Individuell" "Personalomsättning" Samtliga anställda Avtalsförändring, (kostnad nivå) 1,99 Individuell löneutveckling 3,31 1,32 Allmän löneutveckling 1,87-1,44 1) Här används inte den avtalsförändring som fylls i huvudblanketten Där avses avtalets effekt på kostnadsförändringen mellan de två perioder som jämförs. Här avses avtalets effekt på lönenivåskillnaden mellan två tidpunkter som jämförs.

79 Bilaga 3 - Investeringsspec LS Rapportering 2015 Investeringsspecifikation Förvaltning: Länssjukvården (tkr) INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Period: Jan-Dec Helår Utfall Utfall Budget Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) Övriga maskiner och inventarier Konst Delsumma Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman "Externa" byggnader Delsumma SUMMA INVESTERINGAR FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övriga maskiner och inventarier Konst SUMMA FÖRSÄLJNINGAR UTRANGERING Medicinsk utrustning Inventarier Fordon 994 SUMMA UTRANGERING NYLEASING Typ av anläggningstillgång: SUMMA NYLEASING 0 0 0

80 Diarienummer: Verksamhetsberättelse 2015 Regionsjukhuset Karsudden Helår 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

81 Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

82 Innehållsförteckning Inledning... 4 Väsentliga förhållanden och händelser... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet... 5 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 5 Medborgarperspektivet - Övrig analys... 7 Personalperspektivet... 7 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 7 Personalperspektivet - Övrig analys... 8 Process- och förnyelseperspektivet... 9 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse... 9 Process- och förnyelseperspektivet - Övrig analys Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Miljöperspektivet - Övrig analys Ekonomiperspektivet Intern kontroll Checklista RSK Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

83 Inledning Väsentliga förhållanden och händelser Ombyggnationen av sjukhuset fortgår enligt planering och under året har en ny byggnad tagits i bruk. Byggnaden inrymmer en ny reception och besöksavdelning samt en lokal för förvaltningsrättsförhandlingar som motsvarar kraven på säkerhet och tillgänglighet för allmänheten. Byggnaden rymmer också två vårdavdelningar. Vårdavdelningarna är större och har en förbättrad ventilation vilket förbättrar såväl patienternas vårdmiljö som arbetsmiljön för medarbetarna. Under året har ombyggnationen av den första av de befintliga vårdbyggnaderna pågått och byggnaden beräknas vara klar för inflyttning inom kort. Avtal för perioden med Stockholms Läns Landsting och region Gotland har tecknats under året. Dessutom har en överenskommelse med Landstinget Sörmland tagits som reglerar antal vårdplatser och vårddygnskostnad under samma tidsperiod. Det lagförslag som föreslår bland annat att rättspsykiatrisk vård ska avskaffas som straffpåföljd har ännu inte antagits. Den del av lagförslaget som genomfördes under hösten 2014 och som innebar att flertalet av de patienter som vårdas inom den rättspsykiatriska vården inte får använda egen utrustning för elektronisk kommunikation har medfört större administrativt arbete och försvårar ofta patienternas möjlighet att kommunicera med omvärlden. Beslutad lagändring ger vidare en möjlighet att införa allmän inpasseringskontroll vilket då omfattar såväl patienter, anställda som besökare till en kostnad som närmar sig driften av en vårdavdelning. Förutsättningar för att införa allmän inpasseringskontroll på sjukhuset föreligger tidigast när om- och nybyggnationen är genomförd år Sammanfattande analys Medborgarperspektivet Avtal med Stockholms läns landsting och region Gotland om vårdplatser från och med år 2016 är färdigförhandlade. Avtalen är treåriga med möjlighet till ytterligare förlängning och innebär för region Gotland en utökning med två vårdplatser. En överenskommelse med Sörmlands läns landsting om vårdplatser från och med år 2016 är klar Översyn av sjukhusets organisation för vård av patienter som vårdas enligt lagen om öppen rättspsykiatrisk vård Patientenkät har genomförts Process- och förnyelseperspektivet Fortsatt arbete med att säkerställa att vårdprocessens de rekommendationer som framkommer i utredningar och bedömningar utmynnar i vårdinsatser Registrering i Nationellt kvalitetsregister för rättspsykiatrisk vård, RättspsyK Medverkan i årets PRIO-satsning Sjukhuset medverkar i två projekt inom ramen för SKL,s satsning Bättre vård mindre tvång Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

84 Personal Sjukfrånvarotalet är fortfarande högt. F r om 2015 mäter RSK även korttidssjukfrånvaron. Via systemverktyget HälsoSAM kommer rapportering och uppföljning att kunna förbättras Ekonomi Miljö Resultatet på 16,7 mnkr minus är 18,3 mnkr bättre än budgeterat.. Det är i huvudsak intäktssidan som tack vare en hög beläggning och låga lokalkostnader som ger ett bättre än budgeterat resultat än planerat Följsamheten mot budget på sjukhuset är god. Till följd av hög beläggning och att flera patienter haft ett ökat tillsynsbehov har dock inte de enskilda avdelningarna kunnat hålla budget För närvarande finns inga kända större miljörisker förutom den miljöbelastning omoch nybyggnationen i etapp 1 innebär. FM-enheten ansvarar för byggprojektets miljöplan På grund av de byggnadsarbeten som pågår har det varit svårt att nå mål avseende vatten-, el- och värmeförbrukning som i stor utsträckning är kopplade till fastigheterna Ett stort antal aktiviteter på miljöområdet har bidragit till att förbättra sjukhusets miljöprestanda Cykelprojektet med cyklar till tågpendlare, lånecyklar till andra pendlare samt en motionsmodell för friskvård, har mottagits mycket positivt av personalen. Cykelprojektet har även fått Landstingets miljöstipendium. Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Åtagande: Regionsjukhuset Karsudden skall genom olika aktiviteter uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Under 2014 har avvikelserapporteringen följts avseende rapporterade avvikelser och klagomål i syfte att säkerställa att alla patienter får en likvärdig behandling och från och med 2015 ingår denna uppföljning i den interna kontrollplanen i syfte att säkerställa tillgänglighet och delaktighet i vården. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

85 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Minst tre riktade insatser inom området likvärdig behandling för patienter skall genomföras under % 100 % Åtagande: Patienter skall genomgå förebyggande tandundersökning. Samtliga patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har fått erbjudande om förebyggande tandundersökning. RSK subventionerar tandvårdsavgiften i syfte att öka patientens motivation till förebyggande tandvårdande insatser. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som genomfört förebyggande tandundersökning 90 % De patienter som erbjudits undersökning sent under året har hunnit genomföra undersökningen innan årets slut. Åtagande: Patienter skall motiveras till att medverka i patientenkät Den nationella patientenkät som varit en del av patientens möjlighet att ge sin synpunkt på den vård som bedrivs på sjukhuset sedan 2009 utgör en av grundstommarna i sjukhusets patientsäkerhetsarbete. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som medverkar i patientenkät 56 % 85 % Tyvärr en lägre svarsfrekvens än tidigare år. Analys av orsaken till detta pågår. Åtagande: Patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom skall ha genomfört kontroll hos somatikerkonsult RSK deltar i det landstingsövergripande arbetet med att implementera nationella riktlinjer och vårdprogram där fokus är somatisk sjuklighet hos personer med psykiatrisk diagnos. I Landstinget Sörmland finns också Metabola riktlinjer Förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom och lokala rutiner för kontroll av metabolt syndrom har implementerats på RSK. För att säkerställa att vården av patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom håller hög kvalitet har sjukhuset en somatikerkonsult som regelbundet kontrollerar de patienter som har utvecklat diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom samt de patienter som vid screening har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom som genomfört kontroll hos somatikerkonsult 95 % 80 % Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

86 Medborgarperspektivet - Övrig analys Under året har avtalsdiskussioner med Stockholms läns landsting, Sörmlands landsting och region Gotland gällande köp av vårdplatser pågått. Avtal har slutits med Stockholms läns landsting och region Gotland. Avtalet med region Gotland innebär en ökning av antalet köpta vårdplatser från fyra till sex vårdplatser förutom uppräkning av vårddygnskostnaden. Avtalet med Stockholms läns landsting innebär i stort endast uppräkning av vårddygnskostnaden och förändringar vad gäller rapportering. Under hösten har en överenskommelse skrivits med Landstinget Sörmland som reglerar antal vårdplatser och vårddygnskostnad under Andelen patienter som vårdas i öppen tvångsvård har minskat markant under de senaste åren och minskningen fortsätter. Detta beror på att den avtalskund med flest antal patienter som vårdats i öppenvård återtagit vårdansvaret för det stora flertalet samt att region Gotland övertar vårdansvaret för patienten så snart denne överförs till öppenvård. Till följd av detta har sjukhusets organisation för vård av patienter som vårdas enligt lagen om öppen rättspsykiatrisk vård genomgått en översyn. En förändring av arbetssättet för att möta de nuvarande behoven pågår. Möten mellan patientrådet och respektive vårdenhet har genomförts. Dessutom har flera övergripande möten hållits. Patientrådet har varit delaktigt i att utarbeta en rutin för hantering av hot och våld mellan patienter som syftar till att säkerställa att alla involverade parter får adekvat stöd. Rutinen har använts vd ett par tillfällen och en första uppföljning har gjorts där såväl patientrådet som sjukhusets ledning varit nöjda med resultatet. Fler möten är planerade. Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande: Regionsjukhuset Karsuddens medarbetare deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Som ett led i arbetet med Landstinget som attraktiv arbetsgivare fortsätter RSK arbetet med årlig medarbetarenkät för att utveckla och förbättra arbetsmiljön. Medarbetarenkätens syfte är att fånga medarbetarnas uppfattning om vilka områden som fungerar bra och vilka som behöver förbättras. Dessa ligger sedan ligger till grund för utveckling av arbetsmiljön. Arbetet med återkoppling och vidareutveckling av resultatet har genomförts under våren och hösten. RSK har en omfattande introduktionsutbildning där hela landstingets verksamhet presenteras. Medarbetarna nås av kontinuerlig information via RSK:s informationsblad KA-nalen där dessutom medarbetare får chansen att presentera sig och sin verksamhet. Två gånger per år har varje avdelning så kallade temadagar där medarbetare tillsammans med chefer arbetar med verksamhetsutveckling. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

87 För att kunna erbjuda övernattning för pendlande personal har byggnation av pendlingslägenheter av god kvalitet påbörjats under Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Andelen engagerade medarbetare (HME index) 73,5 % Minst 85 % 74,3 % 70 % RSK skall vara en attraktiv arbetsgivare Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Korttidssjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andel av personalen som är nöjd med sin sysselsättningsgrad 100 % 100 % 7,7 % Max 5,6 % 2,5 % 92,2% Minst 85 % 88,3% 100 % Personalperspektivet - Övrig analys Anställda Antal anställda har jämfört med föregående år ökat från 310 till 317. Ökningen beror främst på att vakanta tjänster tillsatts. En fortsatt brist vad gäller erfarna sjuksköterskor ses och har under året har aktiviteterna ökat i rekryteringsarbetet genom att aktivt medverka vid mässor och utvecklingsdagar inom vårdområdet. Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med samma period föregående år. Det aktiva arbetet med rehabilitering och tidiga insatser har fortsatt under året. Dessutom har anställda haft möjlighet att använda sk friskvårdstimme och få stöd och rådgivning av hälsopedagog. RSK erbjuder en friskvårdstimme per vecka för samtliga anställda. Personalfunktionen har även varit ett stöd för sjukhusets chefer i arbetet med rehabilitering och tidiga insatser vid frånvaro Fortsatt arbete under 2016 består i att: - utreda vad som är bakomliggande faktorer för sjukfrånvaron på RSK - se över alternativa möjligheter till att hantera sjuk och friskanmälan genom företagshälsovård Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

88 - planera in månatlig uppföljning av sjukfrånvaro per enhet tillsammans med personalfunktion - utbildning för chefer i Hälsosam, samt tidiga insatser. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har ökat med timmar jämfört föregående år. Timmarna för visstidsanställda har ökat med timmar och timtiden för timanställda har ökat med drygt 2400 timmar. Under senaste halvåret har det till följd av att flera patienter har haft ett ökat tillsynsbehov funnits behov av resursförstärkningar. Frånvaron ökar och det som ökar mest är sjukfrånvaron. Kostnaden för den arbetade tiden Totalt sett har den arbetade tiden ökat i jämförelse med motsvarande period 2014 där timlön är exkluderad. Personalkostnaderna har totalt ökat med 4,9 % och den enskilt största kostnadsposten månadslön har ökat med 4,0 %. Förändringen kan analyseras i fyra olika delar och där det visar sig att merparten av kostnadsökningen ligger på löneavtalsökningen: Förändringar i de nya genomförda löneavtalen har inneburit en ökning på 2,43 % Det händer att medarbetare även får löneförändringar vid andra tidpunkter än vid de ordinarie avtalstillfällena. Denna typ av förändring har under året ökat med 0,62 % Löner förändras även vid personalomsättning, d v s när nytillträdande medarbetare får en annan lön än den avgående. Denna post har minskat personalkostnaden med 0,4 % Den sista komponenten i månadslöneutvecklingen är volymförändringen, vilket resulterat i en kostnadsökning på 1,4 %. Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Åtagande: Att erbjuda samtliga patienter förebyggande tandundersökning Samtliga patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har fått erbjudande om förebyggande tandundersökning. RSK subventionerar tandvårdsavgiften i syfte att öka patientens motivation till förebyggande tandvårdande insatser. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som fått erbjudande om förebyggande tandundersökning 100 % 100 % Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

89 Patienter ska ha erbjudits utredning/bedömning inom två respektive tre månader från inkludering i vårdprocess och där uppföljning av rekommendationer från utredning/bedömning följts upp minst var sjätte månad Samtliga patienter som vårdas på sjukhuset inkluderas i vårdprocessen som syftar till att säkerställa att alla patienter erbjuds kartläggning av sina behov inom olika områden vilka alla är viktiga för att utveckla en så god hälsa och hög funktionsnivå som möjligt. Syftet är också att de rekommendationer som framkommer när utredningen eller bedömningen genomförs ska utmynna i direkta vårdåtgärder. Vårdprocessen består av elva aktiviteter och involverar alla yrkesgrupper som arbetar i direkt patientarbete. De flesta aktiviteter har mätpunkter för regelbunden uppföljning. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel enskilda patienter där rekommendationer från utredning/bedömning följs upp minst var sjätte månad Andel patienter som erbjuds utredning/bedömning inom två respektive tre månader från inkludering i vårdprocess 50 % 100 % 70 % 80 % Åtagande: Samtliga patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom skall erbjudas kontroll hos somatikerkonsult RSK deltar i det landstingsövergripande arbetet med att implementera nationella riktlinjer och vårdprogram där fokus är somatisk sjuklighet hos personer med psykiatrisk diagnos. I Landstinget Sörmland finns också Metabola riktlinjer Förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom och lokala rutiner för kontroll av metabolt syndrom har implementerats på RSK. För att säkerställa att vården av patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom håller hög kvalitet har sjukhuset en somatikerkonsult som regelbundet kontrollerar de patienter som har utvecklat diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom samt de patienter som vid screening har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom som fått erbjudande om kontroll hos somatikerkonsult 100 % 100 % Process- och förnyelseperspektivet - Övrig analys Arbetet med vårdprocessens implementering fortsätter och från och med i år följs även hur väl de rekommendationer som framkommer när de olika utredningarna och kartläggningarna genomförs omvandlas till direkta vårdåtgärder. Andelen patienter som erbjuds bedömning och utredning är 70 %. Detta beror bland annat på hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tyvärr är andelen patienter där det i patientjournalen är möjligt att spåra uppföljning av de rekommendationer som respektive utredning eller bedömning utmynnat i låg. Utbildningssatsningar har gjorts tidigare i år och fler är planerade i syfte att Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

90 öka tydligheten i dokumentationen i patientjournalen. Dessutom har flera uppföljande möten med processledare hållits i syfte att öka medvetenheten hos dessa om behovet av att säkerställa denna del av vårdprocessen. Inom PRIO-satsningen ställs krav på medverkan i nationellt kvalitetsregister och RSK har sedan 2008 rapporterat till det nationella kvalitetsregistret för rättspsykiatrisk vård, RättspsyK. Sedan starten har täckningsgraden i registret för sjukhuset varit 100 %. Två vårdavdelningar deltar i SKL.s satsning Mindre tvång Bättre vård. Ett av projektet handlar om att minska förekomsten av självskadebeteende och det andra projektet syftar till att utveckla metoder för att förbättra informationen om tvångsvården till patienten. Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Registrering av samtliga kemikalier vid sjukhuset i Ichemistry är genomförd förutom en avdelning på Aktivitetsenheten som inte hunnit läggas in i systemet vilket kommer ske inom kort. Vid kontroll har två kemikalier upptäckts, två stycken färger i snickeriet, som av miljöskäl bör tas ur bruk vilket är gjort. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Antal kemikalier som används, kemikalielista Volym kemikalier, kemikalielista 337 st Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Arbetet med miljöfrågor enligt certifierat miljöledningssystem ISO mot ständiga förbättringar fortsätter inom verksamheten. Statistik saknas för att utvärdera avfallsmängder, sorteringsgrad och köptrohet mot avtal. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Köptrohet mot upprättade ramavtal Minska den totala mängden av mängden avfall Öka källsorteringsgraden från sjukhuset Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

91 Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Då mycket omfattande om- och tillbyggnad pågår på sjukhuset är det inte möjligt att nå uppsatta mål som har med fastigheter och därtill hörande förbrukning att göra. För fossila utsläpp från transporter saknas statistik men samtliga fordon i RSK:s bilpool är gasdrivna. Två minibussar med dieseldrift finns också i verksamheten. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Elanvändning per total bruttoarea, BRA. Värmeanvändning per total bruttoarea, BRA. Vattenanvändning per total bruttoarea, BRA Minska utsläppen av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter 107,3kWh/ m2 108,9kWh/ m2 915,5 liter/m2 84,6 kwh/m2 98,4 kwh/m2 615 liter/m2 Åtagande: Miljöledningssystem enligt ISO skall styra verksamhetens miljöarbete Arbetet med miljöfrågor enligt certifierat miljöledningssystem ISO mot ständiga förbättringar fortsätter inom verksamheten. Miljöperspektivet - Övrig analys Under 2015 har det funnits ett stort antal aktiviteter inplanerade. Flera av dessa är påbörjade och på väg mot slutförande. Dessa ska leda till ett aktivt och engagerat miljöarbete med högre miljöprestanda. Aktiviteter som pågått under året är följande: Checklista miljö - Miljörond, är genomförd på samtliga avdelningar Miljöinformation till patient, har givits till flertalet patienter men dock inte till alla Källsortering för patientutrymmen: Har påbörjat införas i begränsad form med hänsyn tagen till säkerhetsaspekten Utsortering och egen kompostering av kaffesump har pågått sen början av Ca kg/vecka som slipper transporteras till Eskilstuna Landstingets nya kemikaliehanteringssystem: Utbildning och införande är genomfört. Repetition samt utbildning för nya miljöombud är genomförd. Sjukhusets samtliga kemikalier är inlagda i Ichemistry Cykelgarage med lånecyklar på järnvägsstationen för pendlare: Medel till upprättande av cykelpool samt inköp av Pendula har beviljats av Hållbarhetsnämnden. Kommunen har upplåtit mark för Pendula vid tågstationen. Under vintern 2015 har det praktiska arbetet påbörjats. Nu är cyklar upphandlade och avtal om markarrende med kommunen är undertecknat. Pendulan är på plats och de första cykelpendlarna har tagit den i bruk. Projektet har mottagits mycket positivt av sjukhusets personal och även erhållit ett miljöstipendie Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

92 Substitution av målarfärger och andra kemikalier på Arbetsterapin: Utrustning för att kunna använda mindre miljöfarliga färger är inköpt och miljövänligare färger används. Två miljöskadliga färger för handmålning är borttagna ur verksamheten Utbildning i Eco-driving: Medarbetare som kör mer än 100 mil i tjänsten per år som tidigare inte gått utbildningen har erbjudits möjlighet till utbildning. Ekonomiperspektivet Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Åtagande: Verka för att kostnadsansvariga har god kostnadskontroll Kostnadsansvariga har god kontroll över kostnaderna. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr Resultatanalys Följsamheten mot budget på sjukhuset är god. Till följd av hög beläggning och att flera patienter haft ett stort tillsynsbehov har inte alla avdelningar kunnat hålla budget. Totalt sett ser det dock bra ut eftersom i huvudsak intäktssidan är bättre än budget och det är stora överskott på lokalkostnaderna jämfört med budget. Resultaträkning - tabell Tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedel Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

93 Resultat och budgetavvikelse Resultaträkningen uppvisar ett resultat på över 18 mnkr bättre än budget. Huvudorsaken till detta är dels att beläggningen under året har varit mycket hög samt mindre förskjutningar i byggtiden. Eftersom byggnationens kostnader har mycket stor inverkan på ekonomin så får även mindre förskjutningar stor effekt. Verksamhetens intäkter Intäktssidan uppvisar ett resultat på över 12 mnkr bättre än budget. Huvudorsaken till detta är att beläggningen under året och då framförallt under det senaste halvåret har varit mycket hög, trots att sjukhuset fr.o.m. april har minskat antalet disponibla vårdplatser med två vårdplatser. Snittbeläggningen har under året varit 118,8 vårdplatser vilket är det högsta som uppmätts. Under året har beläggningen varit 104 % vilket är en högre volym än Stockholms läns landstings höga beläggning har fortsatt under året och de utnyttjade drygt 68 vårdplatser vilket är åtta fler än de avtalade 60 vårdplatserna. Region Gotlands beläggning ligger markant över den avtalade volymen De avtalade vårdplatserna på fyra överskreds och beläggningen var drygt åtta vårdplatser. Sörmlands Landsting ökade sina utnyttjadevård platser under hösten men hamnade under avtalad nivå med knappt 32 vårdplatser mot avtalade 36. Köpare utan avtal utnyttjade knappt elva vårdplatser under året. Personalkostnader Personalkostnaderna redovisar ett marginellt överskott jämfört med budget. Lokalhyror mm Lokalkostnader visar på ett överskott med drygt 6 mnkr jämfört med budget. En eftersläpning på två månader av byggetapp 1 samt en senareläggning av byggnaden av personalbyggnaden är de största förklaringarna. Framöver kommer det att säkerställas i en plan de underhållsåtgärder som ska vidtas för de delar av byggnaderna som inte ingår i den planerade byggetappen. Läkemedel (slutenvård och receptläkemedel) Läkemedelskostnaderna redovisar ett marginellt underskott jämfört med budget. Köp av verksamhet och tjänster Kostnaden för köpt verksamhet minskade markant under 2015 och genererade ett överskott jämfört med budget på 1,6 mnkr. Budgeten inom detta område minskades under 2013 p.g.a. minskad ECT-behandling. Under 2014 ökade antalet patienter med denna behandling vilket ledde till ett underskott på denna post. Under 2015 har ECT-behandling inte varit aktuell. Matkostnaderna står för en stor del av kostnaderna inom detta område men är en mer konstant och planeringsbar kostnad. Övriga kostnader Övriga kostnader överskred budgeten med knappt 1,7 mnkr. Det är främst kostnader för möbler och övriga kostnader som är kopplade till byggnationen som påverkar. Uppehållet i större utbildningssatsningar som gav överskott tidigare år är nu i återupptagna. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

94 Investeringar Bygginvesteringarna har under året varit 86 mnkr. Ny- och ombyggnationen av RSK som startade 2014 har nu sammanräknat uppgått till 215 mnkr. Investeringen följer i huvudsak den beräknade planen. Övriga investeringar är följande: Vägbom inkl. passersystem 217 tkr, Spolon 137 tkr, Röntgenmaskin 139 tkr samt 4 skurmaskiner 202 tkr. Sjukhuskapellet har under året utrangerats till en kostnad av 235 tkr. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

95 Intern kontroll Checklista RSK Ekonomi Område Säkra en rättvisande redovisning Ta fram ett förslag på en indikator som kan beskriva KPP inom labverksamheten Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar 100% Enhetschef Ekonomichef Av tio verifikat uppfyllde alla anvisningarna. Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område Enhetschef Ekonomichef Labbverksamheten är föremål för en övergripande översyn och en ny indikator är inte aktuell i dagsläget. Medarbetare Område Systematiskt arbetsmiljöarbete Andel medarbetare som genomfört MIutbildning Andelar medarbetare som genomfört TERMAutbildning Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar 100% Enhetschef Personalchef RSK bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område Enhetschef Personalchef En indikator med relevant målnivå kommer att ingå i 2016 års uppföljning. Enhetschef Personalchef En indikator med relevant målnivå kommer att ingå i 2016 års uppföljning. Patientsäkerhet Område Följsamhet till Basal vårdhygien Genomförande av händelseanalys Målnivå 100 % följsamhet vid PPM Händelseanalys genomförs vid avvikning från personal samt vid suicid. I övrigt på uppdrag av förvaltningschef. Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Enhetschef Kvalitetsansvarig Ej genomförd under 2015 av SKL Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Händelseanalys har genomförts vid fem tillfällen. Samtliga tillfällen till följd av avvikning från personal. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

96 Område Genomförande av riskanalys vid större förändring Avvikelsehantering Genomförande av Patientsäkerhetsforum Målnivå Riskanalys ska genomföras vid större organisatoriska förändringar Att avvikelserapporten är återkopplad och avslutad inom två månader. Genomföra minst fyra patientsäkerhetsforum per termin Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Ingen riskanalys hittills under Enhetschef Kvalitetsansvarig 68 % av alla avvikelserapporter är avslutade inom två månader. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Genomfört enligt målsättning under våren. Spårbarhet Område Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Dokumentationsman ual för respektive yrkeskategori Aktuell dokumentationsman ual finns för samtliga yrkeskategorier Namngiven medarbetare Kvalitetsansvar ig Uppfyllt. Revidering pågår för flera av dokumentationsmanualer na. Förekomst av uppföljning av vårdplan Samtliga patienter ska ha en vårdplan som inte äldre än 6 månader och uppföljning av föregående vårdplan ska finnas Avdelningsläka re Kvalitetsansvar ig utfall 98 %. Förekomst av uppföljning av omvårdnadsplan Samtliga patienter ska ha en omvårdnadsplan som inte äldre än två månader och uppföljning av föregående omvårdnadsplan ska finnas. Biträdande enhetschef Kvalitetsansvar ig Utfall 95 %. Rutin för utlämnande av journalkopia Journalkopia ska utlämnas inom fyra arbetsdagar alternativt ska beslut om avslag lämnas inom fyra arbetsdagar. Förvaltningsch ef Kvalitetsansvar ig Uppföljning pågår. Förekomst av korrekt användande av KVÅ-koder Samtliga KVÅkoder som finns i baslistan ska användas korrekt. Förvaltningsch ef Kvalitetsansvar ig Utfall 85 %. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

97 Delaktighet Område Patientenkät Dokumentation om patientens delaktighet i vårdplanering i vårdplan Dokumentation om närståendes delaktighet i vårdplanering i vårdplan Förekomst av eftersamtal vid tvångsåtgärd Erbjudande om stödperson Möjlighet för brukarråd att etablera sig på sjukhuset Tillgänglighet till aktuell lagstiftning Personcentrerad vård Att patienter som erbjuds psykologkontakt i brottsmedvetenhet och psykologisk samtalsbehandling där bedömning Målnivå Att samtliga frågeområden ligger på riksgenomsnitt eller bättre. Samtliga vårdplaner ska innehålla uppgift om patientens delaktighet i vårdplanering. Samtliga vårdplaner ska innehålla uppgift om närståendes delaktighet i vårdplanering. Att patienten erbjuds eftersamtal efter utförd tvångsåtgärd. Samtliga patienter som vårdas enligt LRV och LPT ska erbjudas stödperson. Att brukarråd etablerar sig på sjukhuset. Aktuell lagstiftning ska finnas tillgänglig på vårdavdelningen. Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område. Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område. Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Enhetschef Kvalitetsansvarig Genomförd i maj Resultatanalys pågår. Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Enhetschef Kvalitetsansvarig Utfall 90%. Kurator Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Ett brukarråd är upprättat på sjukhuset. Enhetschef Kvalitetsansvarig Kontroll pågår. Enhetschef Kvalitetsansvarig Processarbetet som ligger till grund för indikatorn håller på att revideras varför en indikator inför 2016 inte är aktuell. Enhetschef Kvalitetsansvarig Redan tidigare beslutade indikatorer prioriteras i dagsläget jämfört med nya tillkommande. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

98 Område genomförts, behov identifieras och erbjudits samtal med psykolog. Andel patienter som genomfört funktionsutredning, behov av arbetsterapeutisk insats identifieras och patient erbjudits behandling av arbetsterapeut. Andel faktisk patientnärvaro på aktivitetsenheten kontra schemalagd tid Målnivå Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område. Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Enhetschef Kvalitetsansvarig Redan tidigare beslutade indikatorer prioriteras i dagsläget jämfört med nya tillkommande. Enhetschef Kvalitetsansvarig Efter utvärdering har man kommit fram till att indikatorn inte kommer att få avsedd effekt och utgår därigenom. Samverkan Område Förekomst av vårduppdrag (beskrivning av önskat uppnått resultat) Inskrivning inom tidsgräns Rapportering till remitterande vårdinstans enl fastställt intervall Samverkan med övriga regionvårdsenheter (extern kollegial granskning) Målnivå Att samtliga patienter som skrivs in har ett vårduppdrag från remitterande vårdinstans vid inskrivning. Patient tagits in för slutenvård inom 7 dagar från det att vårduppdrag/remiss inkommit Att varje remitterande vårdinstans får rapportering (individnivå) enligt respektive avtal. Deltagande i extern kollegial granskning minst en gång per år. Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 % vid planerad inskrivning. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Utfall 100% vid planerad inskrivning. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Extern granskning av möjligheten att erbjuda patienten meningsfull sysselsättning och skolunderbyggnad under Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

99 Område Registrering i nationellt kvalitetsregister Målnivå Samtliga mätpunkter ligger över eller lika med riksgenomsnittet. Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar slutenvårdstiden med beaktande av säkerhetsaspekter kommer att ske under oktober månad. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Tre områden har identifierats där RSK ligger sämre till i förhållande till riksgenomsnitt. Dessa områden är genomförande av tvångsåtgärd, BMI och andel patienter som fått friförmåner indragna. Dessa områden kommer att analyseras djupare under hösten. Miljö Område Andelen korttidshyrda fordon Minimera tankning av fossilt bränsle i bilpoolen Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar 5% Processägare Efter bilpoolens införande har det endast i något enstaka fall kortidshyrts fordon. Processägare Genom bilpoolen så har det skett en minskning av fossila bränslen. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198 Diarienummer: LS-LED16- Verksamhetsberättelse 2015 Landstingsdirektörens stab Helår 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

199 Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

200 Innehållsförteckning Inledning... 4 Väsentliga förhållanden och händelser... 4 Sammanfattande analys... 5 Medborgarperspektivet... 7 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 7 Personalperspektivet... 9 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 9 Personalperspektivet - Övrig analys Process- och förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Ekonomiperspektivet - Övrig analys Intern kontroll Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

201 Inledning Väsentliga förhållanden och händelser 2015 blev ett år präglat av förändringsarbete inom Landstinget Sörmlands organisation. Ett flertal större projekt pågår samtidigt som den politiska organisationen nyligen förändrats med färre nämnder och fler utskott och beredningar. I stort är Landstingets verksamheter samlade direkt under Landstingsstyrelsen. Landstingsdirektören har presenterat ett förslag för LS över hur tjänstemannaorganisationen bäst och på ett hållbart sätt, ska stödja den politiska organisationen oavsett om den kan komma att förändras i framtiden eller ej. Förslagets inriktning till en ny tjänstemannaorganisation, som planeras införas under 2016, är en tätare och homogen organisation. Som en del i den planerade organisationsförändringen har ett uppdrag om att se över funktionsområdena Personal och Ekonomi tilldelats Personaldirektör respektive Ekonomidirektör. Uppdraget kallat PEK är en konsekvens av den nya politiska organisationen som medfört att inriktningsbeslut tagits om ny tjänstemannaorganisation där översynen av Personal och Ekonomi är en del av den större förändringen som ska ske. Inriktningen angav att landstingets samtliga verksamheter exkl bolagen ingår i en och samma förvaltning. Det innebär att landstingets förvaltningar kommer upphöra och i stället ingå i totalt färre verksamhetsområden. PEK-uppdraget är prioriterat var först ut i organisationsförändringen. Uppdraget innebar översyn av roller, ansvar och uppgiftsfördelning inom funktionsområdet, och att söka effektivare och tydligare arbetssätt i en mer sammanhållen organisation. Ekonomistabens och HR-stabens (tidigare Personalutvecklingsstaben) nya organisation, med 5-6 nya underliggande enheter per stab, gäller från , med fortsatt utvecklingsarbete inom staberna. I Mål och Budget framgår att 40 mnkr ska sparas på den centrala administrationen för planperioden Landstingsdirektörens staber och VLS har en viktig roll i styrning inom respektive specialistområden och framför allt stöd till övriga verksamheter inom Landstinget, och då inte minst Hälso- och sjukvården samt folkvalda politiker. Besparingsbetinget tas på fullt allvar och samtidigt pågår stora resurskrävande projekt för att tillfredsställa utvecklingsbehov bl a för att säkra framtidens Hälso- och sjukvård eller stödet till densamma. Organisationsförändringar under året Som en del i bolagiseringen (beslut av LF i "Mål och Budget ") av D-data, och samtidigt inrättas en ny IT-stab Etablering IT-stab Utifrån beslut av Mål och budget i LF november 2014 beslutade LD att inrätta en IT-stab med ansvar för strategiska IT-frågor i landstinget. Ansvarig chef tillsattes 1 juni och arbetet med att etablera verksamheten har pågått sedan dess. Etableringen genomförs i huvudsak som en del av arbetet med att överföra verksamheten inom nuvarande D-data till bolagsform. Huvudområden utöver bolagisering D-data är övergripande strategier, arkitekturstyrning samt förvaltningsstyrning genom införandet av pm3 som styrmodell. Staben för ehälsa uppgår därmed i IT-staben som innefattar 6 medarbetare inklusive chef. Den strategiska hälso- och sjukvårdsstaben, upplöstes 1/9 då stabens uppdrag och personal flyttade till Utvecklingsenheten hos HSF och enheten för hållbar utveckling inom VLS. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

202 Även enheten för rehab- och sjukskrivningsprocessen har flyttats till Utvecklingsenheten. Sammanfattande analys Ekonomistaben Arbetet inom Ekonomistaben har under delåret präglats mycket av införande av nytt ekonomisystem, organisationsprojektet PEK som handlar om hur landstingets personal- och ekonomifunktioner bäst ska stödja den kommande tjänstemannaorganisationen och den nya politiska ledningen och på vilket sätt ekonomiområdet och personalområdet ska organiseras, samt utvecklingsarbete runt samordning, styrning och uppföljning av de strategiska fastighetsinvesteringarna. Landstingets samlade resultat visar en negativ avvikelse mot budget och bedömningen är att åtgärder behöver vidtas för en hållbar ekonomi på längre sikt. En utredning ledd av Helseplan har därför under sommaren tagit fram förslag till åtgärdsplan. Personalutvecklingsstaben Året har präglats av tillståndet med landstingets omorganisation och samtidigt ett antal större utvecklingsprojekt och vakanssituationer. Det har inneburit begränsade möjligheter att ha framförhållning och att det dagligdags blir omprioriteringar och ringa marginaler för oförutsedda händelser. PEK-uppdraget är prioriterat, vilket har kommit att påverka tidigare lagd plan för personalutvecklingsstaben. Uppdraget innebär översyn av roller, ansvar och uppgiftsfördelning inom funktionsområdet, och att söka effektivare och tydligare arbetssätt i en mer sammanhållen organisation. Olika workshops och seminarier har genomförts under perioden inom PEK-uppdraget liksom inventering av av individuella reflektioner via enkät. Strukturen för den nya gemensamma HR-enheten har tagits fram och de arbetsledande rollerna som sektionsledaruppdrag och administrativa temaledare har bemannats. Inom Personalutvecklingsstaben har projektet för införande av Förmånsportalen Fördll, bedrivits med hög intensitet för att hålla planerat lanseringsdatum i mitten av september. Likaså har slutrapporten för projektet "Nya Möjligheter" arbetats med för att ge politiken ett så bra beslutsunderlag som möjligt med genomförda utvärderingar och redovisning av måluppfyllelse. Kommunikationsstaben Projekt Rätsidan löper på men tidplanen för lansering av Insidan är osäker på grund av beroenden till andra delprojekt. Hälsovalsstaben Under 2015 har hälsovalsstabens fokus legat på revidering av Regelbok 2016, följa upp de 26 vårdcentralerna samt uppföljning av de ca 100 avtalen med privata vårdgivare. Vidare har arbete ägnats åt att för första gången genomföra revision av fysioterapiverksamheten i Sörmland. Under året har ett ökat fokus lagts på personliga träffar med de privata Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

203 vårdgivarna. Utifrån oro för undanträngningseffekter har en granskning av primärvårdens omhändertagande av kroniker genomförts. Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor Rekrytering av chef för FoU-Centrum, som ersättare för Ove Axelsson och Eva-Maria Annerbäck som valt att mer koncentrera sig på forskning, har genomförts. Petri Olivius tillträdde i januari Läkemedelskommittén (LMK) har under 2015 fortsatt utvecklats vad gäller arbetsuppgifter och ökat antal anställda. Budgettillskott har erhållits från LS för 2015 på 2 mnkr och för 2016 på 1 mnkr för utbyggnad av klinisk farmaci i sluten vård. Hälsoval har ökat sitt bidrag till LMK upp till 3 mnkr under 2015 och årligen framåt för bemanningen med kliniska apotekare i Primärvården. Utbyggnaden av verksamheten med kliniska apotekare i både sluten vård och i Primärvården fortsätter och finns nu på ett flertal kliniker i hela länet och fasta apotekare finns på samtliga sjukhus i länet exkl Karsudden. Det praktiska arbetet utgörs mer och mer av direkta patientsamtal. Resultaten är fortsatt goda och indikatorer för "olämpliga läkemedel", "psykosläkemedel" och "NSAID-läkemedel" uppnår uppsatta mål för 2015 och vi är bland de bättre landstingen sett i ett nationellt perspektiv. Antalet kodade Läkemedelsgenomgångar öppenvården ökar med 16% i år och totalt utfördes 7600 läkemedelsgenomgångar. Upphandlingen av Läkemedelsförsörjningen slutfördes Ny leverantör blev Apotek Hjärtat som tog över Senare under året blev Apotek Hjärtat uppköpt av ApoEx som från början av 2016 tar över uppdraget. Dessa "turer" kring försörjningsavtalet har inneburit ett stort extra arbete för de berörda. Avtalet kommer preliminärt att innebära en årlig kostnadsminskning under avtalsperioden på ca 6 mnkr. Dosdispenseringen av läkemedel med leverantören Apotekstjänst AB fungerar bra. Avtalet innebär en årlig kostnadsminskning på ca 5 mnkr. Ny upphandling för Läkemedelsförsörjningen from pågår fortfarande och avtalet med Apotekstjänst har fått förlängas. Upphandlingen har överklagats till Kammarrätten och är ännu inte avgjord. Upphandlingen av slutenvårdsläkemedel har förvaltats under året och beräknas innebära en ytterligare kostnadsminskning men innebär inte att läkemedelskostnaderna för 2015 minskade utan att ökningstakten minskat! Totalt resulterar upphandlingsarbetet i en årlig kostnadsminskning på cirka 12 mnkr under kommande avtalsperioder. Denna totala kostnadsreduktion på 23 mnkr ska ses i relation till de totala läkemedelskostnaderna. De uppgick under 2015 till 885 mnkr, en ökning med 62 mnkr (+7,6%) i jämförelse med En stor del av budgetavvikelsen förklaras av att budgeten 2015 inte var i nivå med helårskostnaderna för 2014 och av kostnader för hepatit C som inte var budgeterade Under senare delen av året har också arbetet med att ta fram en strategi för framtidens mest kostnadseffektiva och patientsäkra läkemedelsförsörjning påbörjats. Införande av ehandelssystemet Proceedo har inneburit mycket arbete för LMK. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

204 Juridiska staben Arbetet mot korruption har resulterat i ett styrande dokument. Staben har varit fortsatt engagerad i arbetet med att utveckla ärendeberedningsprocessen och är vidare aktiv i det löpande arbetet i ärendeberedningen. Även under 2015 har mycket arbete lagts ner på såväl den politiska organisationen som tjänstemannaorganisationen. Reglementen och delegationsordningar har reviderats. Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Åtagande: Landstingsdirektörens staber följer upp medborgarnas hälso- och sjukvårdsbehov, analyserar och kommunicerar resultat och fakta, öppet och objektivt, samt bidrar aktivt till att göra Sörmland till en attraktiv och levande region. Nationell patientöversikt (NPÖ) och Journalen Nya versionen av NPÖ, som visar samlad journalinformation för vård- och omsorgspersonal samt invånartjänsten Journalen, har utvecklats under året. NPÖ och Journalen använder samma informationsmängder från journalen, NSC Cross, men visas i olika gränssnitt för sina målgrupper. Sörmland följer det nationella regelverket för vilken information som visas i respektive gränssnitt. Den nya versionen av NPÖ innebär ett nytt gränssnitt och snabbare, enklare teknik. Journalen är den tjänst där invånaren genom säker inloggning kan läsa sin samlade journal, inte bara från Sörmland utan också från andra anslutna landsting om man besökt vårdenheter där. Målet med införandet av Journalen är att ge invånaren tillgång till sin journal, vilket ger delaktighet och gör det möjligt att påverka sin situation. I Journalen finns för Sörmland flera undantag för vilken information som kommer att visas i första läget, däribland vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin. I början av september genomfördes ett studiebesök i Region Skåne för att ta del av deras erfarenheter vid införandet av tjänsten samt deras förberedelser att nu tillgängliggöra information från vuxenpsykiatrin. Skånes erfarenheter är viktiga för införandeprojektet i Sörmland och ger möjligheter att med professionen också förankra regelverket. Kollektivtrafik Staben har under året aktivt medverkat i ny upphandling av transportörer för den särskilda kollektivtrafiken då den gamla upphandlingen var tvungen att avbrytas. Arbete har också bedrivits för att förbereda överlämnande av ansvaret för den särskilda kollektivtrafiken från landstinget till kollektivtrafikmyndigheten. Framför allt har arbete skett med den så kallade Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

205 Sverigeförhandlingen som syftar till att skapa förutsättningar för en så tidig byggstart som möjligt av Ostlänken. Uppföljning media och vårdbarometern Sedan oktober 2014 följs medias rapportering av landstinget upp månadsvis. Det är en övervägande neutral/positiv bild i medias rapportering under tiden som uppföljningen pågått. Endast en mindre del är direkt negativ. Resultatet för Vårdbarometern har mottagits och sammanställts och förts vidare inom landstinget samt presenterats för landstingsstyrelsen. Beställning/Uppföljning av primärvård Under året har en verksamhetsutvärdering av fysioterapiverksamheten genomförts, samt upphandling av ortopedi och gynekologi. Under året har Hälsovalsstaben inlett arbetet med att granska hur vårdcentralerna arbetar med sina kroniker. Resultatet av denna granskning kommer att utgöra grund för hur ersättningsmodellen förändras Mobil enhet för flyktingmottagning har etablerats. Denna enhet kommer att ingå i enheten Asyl- och migranthälsa som startar sin verksamhet under våren Under 2015 beslutades att införa avgiftsfri TBE-vaccination till barn. ACG - beskrivning av vårdtyngd Ersättning utifrån antalet diagnossatta diabetespatienter har införts. Därutöver pågår ett arbete med att identifiera de mest vårdtunga patienterna per vårdcentral i syfte att säkerställa att dessa patienter får rätt vård. Införa länsgemensam organisation för förebyggande medicinsk fotvård Det pågår ett förberedande arbete via Paramedicin att införa en länsgemensam organisation för förebyggande medicinsk fotvård. Ett ärende är inom kort på väg till LS. Folkhälsoundersökning Förberedelser för ny undersökning till den vuxna befolkningen pågår i regional samverkan. Förberedelserna försenas på grund av överklagan av upphandlingen, varför undersökningen troligen genomförs först 2017 istället för 2016 som tidigare planerat.. Uppsökande verksamhet inom munhälsa och tandvårdsbehov Under perioden har en rapport tagits fram om munhälsa och tandvårdsbehov hos personer som fick uppsökande verksamhet under Huvuddelen av de uppsökta bodde på kommunernas äldreboenden. Interaktiva rapporter till förtroendevalda Utredning om möjlighet att utveckla interaktiva delårsrapporter i syfte att minska omfånget av text och istället koppla elektroniska dokument/rapporter till IT-system som BORIS, har startats upp. Vissa delar har genomförts men för det fortsatta arbetet med utbildning och visning av interaktiva rapporter avvaktar ett läge då alla politiker har problemfria ipads. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

206 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande: Förvaltningen ska tillgodose en sammanhållen personalpolitik där de personalpolitiska grunderna ska vara väl kända Projektet PEK (Personal och ekonomi) startades upp i början av året i syfte att ta fram förslag till en för Landstinget Sörmland så optimal struktur som möjligt för funktionsområdena personal/hr och ekonomi. Ledande begrepp för uppdraget är tajtare organisation inom landstinget, effektivitet och tydlighet. Landstingets politiska organisation förändrades påtagligt från och med 2015 då nämnderna för Länssjukvården, Habilitering och utbildning samt Hållbarhet har upphörde. Inrättande av flera utskott och beredningar har skett från 2015 i syfte att öka det demokratiska engagemanget. En av de betydande förutsättningarna för PEK-uppdraget är det parallella förändringsarbetet med att anpassa delar av den tjänstemannaledda organisationsstrukturen till den nya politiska organisationen samt att stå bättre rustad för kommande förändringar gällande interna förändringar och extern påverkan. Ekonomistaben indelas från 1 jan 2016 i fem olika enheter där Chefsstöd innehar en bred generell kompetensprofil och resterande enheter, Beslutsstöd, Investerings- och bolagsstyrning, Redovisning, samt Finans, är mer specialiserade inom de processområden som där ansvaras för. Personalutvecklingsstaben byter namn till HR-staben och indelats i fem sektioner bestående av Förhandling och lönebildning med underenheten chefsstöd HR, Hälsa och arbetsmiljö, Kompetensutveckling, Rekrytering och arbetsmarknad, samt Chefsoch ledarutveckling. Planerings och förankringsarbetet har varit omfattande. Med tanke på att personalfunktionen också involveras i övriga organisatoriska förändringar som bolagiseringsförberedelser av D-data, upphörande av HH förvaltnignen samt Strategiska hälso- och sjukvårdsenheten och förberedande av förändringar kring Kultur och utbildnings stabsfunktioner m m så har uppdraget periodvis ej varit möjligt att fokusera på önskvärt sätt. Alternativa förmåner, löneöversyn och ofrivilliga deltider Slutrapport om Alternativa förmåner vid rekrytering av bristyrken och nyckelkompetenser, har lämnats till LD. Löneöversyn 2015 i stort enligt plan så medarbetare i landstinget får nya lönen efter revision i samband med april månads löneutbetalning. Med Läkarföreningen har överenskommelse gjorts om ett tvåårsavtal för 2015 och 2016 med senarelagd startpunkt än april för beräkning av retroaktiv lön. Slutlig fördelning under första kvartalet Förmånsportalen Fördll lanserades 1 september, och i samband med detta har texter som beskriver olika förmåner och villkor, ex arbetsmarknadsförsäkringar, kollektivavtalade villkor och andra regelverk som gäller för medarbetare i landstinget gåtts igenom och redigerats för att bli ännu mer informativa. Lokala kollektivavtal kring BAL 13 och BUI 13 har ej tecknats i avvaktan på centrala Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

207 parters syn på dessa avtal, och att det ej varit högaktuellt inom landstinget ännu. En inventering av ofrivilliga deltider inom hälso- och sjukvården har genomförts som underlag för vägval om hur lämpligast implementera heltidsfrågan vidare. Åtagande: Landstingsdirektörens stab ska bidra till att landstinget är en hälsosam och attraktiv arbetsplats Implementering av nytt avtal gällande Företagshälsovård har inneburit ett flertal presentationsmöten samt utarbetande av olika rutiner för specifika beställningar. Medarbetarenkätens resultat har presenterats på övergripande nivå för landstings- och förvaltningsledningar samt politiska grupperingar av olika slag. Planering och insatser för stöd till olika enheter i landstingets samtliga förvaltningar och bolag varit intensivt under första delåret. Den individuella chefscoachningen med tre separata tillfällen per chef för att få stöd i arbetet med att omsätta resultat av medarbetarenkäten till handlingsplaner där medarbetare och chef gemensamt sätter mål har genomförts. Under hösten beslutades att samtliga chefer skulle inbjudas till seminarium om "Aktivt målarbete", vilket kommer att följas upp under kommande vår med den chefscoachningen som då läggs in för 2015:års genomförda enkät. Enkätomgång 2015 genomfördes under hösten med 80 procents svarsfrekvens. Den samordnade strategiska rekryteringen har tagit fram en kort- och långsiktig strategi. Bl a har en budskapsplattform antagits, och annonsmallar för rekryteringsannonser har förändrats. Sömnskolor har arrangerats och erbjudits till medarbetare under våren och hösten och alla kurserna har varit fulltecknade. Gruppen hälsoinspiratörer växer fortsatt och är nu drygt 160 som ingår i ett nätverk som hälsoutvecklarna leder. Hälsoinspiratören är utsedd av sin chef och fungerar som chefens stöd och förlängda arm i att verka för en hälsosam arbetsplats och att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Slutrapport med utvärdering av projektet "Nya Möjligheter" har sammanställts under hösten. Rapporten fanns med som underlag till politiskt beslut i LS i november om att permanenta verksamheten. Genom inrättande av specifik tjänst med uppdrag att koordinera rehabinsatser för långtidssjuka medarbetare är avsikten att fokusera på aktiva rehab-planer för långtidssjukskrivna medarbetare. Betydelsen av att landstinget som arbetsgivare, sjukskrivande vårdgivare, FK och ibland även AF som parter samverkar och förstärker i reahab-planen är utgångspunkten för arbetet. Särskild uppföljning av "Det systematiska arbetsmiljöarbetet" (SAM) enligt Arbetsmiljöverkets (AM) föreskrift har genomförts inom LD-stab utifrån internrevision. Åtagande: Landstingsdirektörens staber har engagerade medarbetare som känner sig delaktiga och är medvetna om stabernas mål och måluppfyllnad Staberna har arbetat med handlingsplaner utifrån återkoppling från den medarbetarenkät som genomfördes i slutet av Generellt var resultatet en förbättring jämfört med föregående år. Två omgångar av chefsutbildningen "Att leda förbättringsarbete" har genomförts. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

208 På temat "Praktiskt målarbete" har ett antal workshops genomförts där målgruppen är chefer. Det är en del i landstingets övergripande handlingsplan utifrån medarbetarenkätens resultat och i linje med åtagandet om engagerade medarbetare som känner sig delaktiga och är medvetna om mål och måluppfyllnad. Det av LS fattade beslutet i april om utreda olika metoder om att stärka medarbetarskapet i landstinget har resulterat i uppdrag om att ihop med fackliga organisationer via CVR (Centrala verksamhetsrådet) ta fram en Medarbetarutbildning som baserar sig på; Gemensam värdegrund för personalfrågor, Aktivt samråd, AFS 2016:04 från Arbetsmiljöverket samt boken "Medarbetarskap - från ord till handling" Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen engagerade medarbetare (HME index) 78,7 % Personalperspektivet - Övrig analys Fokusområden inom HR-perspektivet inom LD-stab har varit den omorganisation som inleddes i mars 2015 och planering och genomförande av några delar utav den. Detta har bland annat inneburit: Den Strategiska staben var först ut i omorganisationen och den upphörde per den 1 september och de flesta medarbetarna flyttades till Utvecklingsenheten i Hälso- och sjukvården. Med anledning av bolagiseringen av D-data så har vi bildat en IT-stab och tillsatt en Itdirektör. De medarbetare som också ska tillhöra staben kommer att tillsättas under PEK-projektet där personal- och ekonomiområdena omorganiseras genomfördes vid årsskiftet och förberedelser kring den processen har genomförts. LD-stab har också fått visst tillskott av medarbetare från fd Habilitering och hjälpmedel till LD-stabernas verksamheter. Beslutet att utöka verksamheten inom asyl- och migranthälsan, mobila flykting mottagningen med anledning av den nationella och internationella situationen har inneburit stort fokus på rekrytering av medarbetare för att kunna genomföra uppdraget med start för utökningen under Vi har också rekryterat en ny revisionschef till Landstinget Sörmland. Tillsättningen blev med en intern medarbetare vilket ledde till totalt två rekryteringar till revisionskontoret som består av totalt tre medarbetare. Anställda En jämförelse gällande antalet medarbetare mot samma period föregående år visar att LDstab, inklusive Patientnämnden och Revision, har minskat med en medarbetare på totalen, från 125 till 124 st. I praktiken har viss verksamhet flyttat från LD-stab till Utvecklingsenheten inom Hälso- och sjukvården, vissa tjänster vakanshålls i väntan på omorganisation 2016 och några verksamheter har utökats. De största förändringarna och utökning av tjänster enligt följande: Den Strategiska staben upphörde per den 1/9 och majoriteten av medarbetarna och deras tjänster fördes över till Utvecklingsenheten. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

209 Med anledning av bolagiseringen av D-data bildades It-staben. En IT-direktör är tillsatt, övriga medarbetare som ska vara anställda på staben börjar 1/ Inom Pers utvecklingsstaben har flera rekryteringar genomförts under hösten, dock kommer vissa medarbetare att börja under De tjänster som hittills är tillsatta är en Projektledare för snabbutbildning vårdsvenska och praktiksamordning, två stycken Studierektorer, en HR-specialist inom rehabilitering samt en förhandlingschef. Inom Hälsoval har en utökning skett med en Utbildningssamordnare som ska arbeta med samordning och stöd vid bland annat planering av randning av ST-läkare, även en utredare till PrimUS-enheten har tillsatts. Ett stort rekryteringsarbete har genomförts för att kunna bemanna utökningen av Asyl- och migranthälsan, mobila flykting mottagningen. Fyra medicinska sekreterare, fyra sjuksköterskor, en enhetschef och en läkare har rekryterats. Dessa medarbetare kommer att påbörja sina nya tjänster under våren Läkemedelskommittén har rekryterat tre nya apotekare som ska arbeta med utveckling av verksamheten och dess uppdrag, men också förstärka inför kommande pensionsavgångar. Tre diabetessamordnare har också rekryterats som ersättare för kommande pensionsavgångar. Det finns ett antal befattningar där vi har svårt att rekrytera till, detta är bland annat Bibliotekarier till Sjukhusbiblioteken. Det är också en utmaning att rekrytera erfarna apotekare och diabetessamordnare. Avgångar under året De avgångar som skett under året har skett genom naturliga avgångar, såsom egna uppsägningar och pensioner. I lönekostnadsanalysen ser vi en kraftig volymökning som trots att medarbetarantalet är detsamma. Detta orsakas av den volymökning som skedde 2014, främst pga omorganisation inom VLS och LD-stab. Arbetade timmar och frånvarotimmar Arbetade timmar och frånvarotimmar En volymökning skedde 2014 och därmed ökar antalet arbetade timmar 2015 jämfört med föregående period då det är fler medarbetare. Volymökningen 2014 beräknades på både LD-stab och VLS och kan inte särredovisas. Frånvaro Den totala frånvaron på LD-stab är 68,7 dagar/anställd och av det är 8,7 dagar/anställd sjukfrånvaro vilket är en kraftig ökning jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron motsvarar 2,7%. Vi arbetar efter den process för rehabiliteringsarbete som gäller både vid korttids- som långtidssjukfrånvaro. Övertid Övertiden rapporteras för både VLS och LD-stab tillsammans och vi ser en ökning på 18% under perioden. Vi vet att mycket arbete har lagts ner på organisationsförändringar men framförallt byten av olika IT-system såsom proceedo, ekonomisystem mfl. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

210 Kostnaden för den arbetade tiden Mot bakgrund av de omorganisationer som skett mellan VLS och LD-stab under de senaste två åren, har en gemensam lönekostnadsanalys gjorts för båda dessa verksamheter. Den totala personalkostnaden, till den del den omfattas av lönekostnadsanalysen har ökat med 11 % eller 30 mnkr. Denna kraftiga ökning beror främst på den stora volymökningen som skedde under 2014 i form av fler anställda. Här följer en beskrivning av den enskilt största kostnadsposten för personal månadslönen. Totalt har månadslönen ökat med 10,5 %. De olika beståndsdelarna är: Nya avtal Nya avtal bidrar till kostnadsökningen med 2,5 %. Detta är en helt ordinär procentsats. Individuell förändring utöver avtal Löneglidning i form av att personal fått ny lön vid sidan av de ordinarie avtalstillfällena har uppgått till 1,0 %. Löneförändring p g a personalomsättning Löneförändring p g a personalomsättning är en annan typ av löneglidning. Den uppgick för 2015 till -0,8 %, vilket innebär att nytillträdd personal fick så mycket lägre lön än den som avgått. Volymförändring Volymökningen har påverkat kostnaderna med hela 7,7 % och härrör till fullo från Den expansionen har inte fortsatt under Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

211 Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål:landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Åtagande: Landstingsdirektörens staber har ett utvecklat, dokumenterat och levande ledningssystem ( vårt arbetssätt ) Införande förvaltningsstyrningsmodell pm3 Under året har ett antal förutsättningar för införandet av styrmodellen arbetats fram. Genom intervjuer och workshops med nyckelpersoner i landstinget har en förvaltningsobjektarkitektur tagits fram, vilken är den främsta organiseringsgrunden. Ett arbete med styrdokument för förvaltningsverksamheten har genomförts för sju av tio förvaltningsområden. Arbetet har bedrivits i workshopsform med nyckelpersoner från såväl verksamhet som från IT. Vidare har ett första utkast till styrstruktur tagits fram tillsammans med rollbeskrivningar och kompetensprofiler för de roller som ingår i strukturen. Under hösten har linjeorganisationen påbörjat bemanning av rollerna, ett uppdrag som avvikit från plan vilket påverkar projektet negativt. Under året har också arbetats med budgetförutsättningar, ekonomiska styrprinciper, portföljstyrningsprocesser samt förutsättningar för att upprätta en funktion för hantering av förvaltningsportföljen utifrån en treårig verksamhetsplan. För att säkerställa goda resultat och ett effektivt nyttjande av resurser har projektet haft nära samarbete med andra närliggande projekt, arbete med organisationsförändringar i linjen samt arbetet med bolagisering av D-data. Ledningssystem för kvalitet Projektet har fortskridit under året enligt plan inom flera olika övergripande delområden, samtidigt som projektgruppen arbetat för en samordning med ledningssystemsarbetet inom förvaltningarna och andra närliggande projekt såsom Rätsidan och pm3. Projektet avslutades 31/ De delar projektet som inte är genomförda analyseras och prioriteras. Från 2016 kommer eventuellt nya delarbeten att initieras. Staberna har arbetat med att beskriva sina respektive processer. Integrerad BI Analys av förutsättningar för integration mellan BI (BORIS) och PLUSS är påbörjad genom lagd beställning till D-datas integrationsservice. Fördel med integration är att koppla samman planer, projekt, uppföljning i verbal form, med ekonomi och annan statistik från BORIS datalager. Ekonomisystem Upphandling har genomförts av nytt ekonomisystem (Raindance) och införandeprojektet har pågått under hösten för driftstart 1/ Projektet har varit mycket omfattande och ett Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

212 både komplicerat och tidspressat arbete har genomförts med tillfredsställande resultat trots vissa tidsförskjutningar. Övrigt inom ekonomiområdet Arbetet med översyn av attestreglementet har påbörjats och vissa förändringsbehov har identifierats. Förslag till kreditpolicy finns framtaget. Arbete med att samordna struktur och dokumentation för finansverksamheten ingår i ett större arbete där Ekonomistaben inom ramen för finanssamarbetet med landstingen Västmanland och Örebro ser över den framtida finansförvaltningen. Utvecklingsarbete inom internkontroll har startats upp inom begränsade verksamhetsområden, främst inom VLS men även LD staber. På sikt är ambitionen att likforma och förenkla internkontrollsarbetet, vilket förväntas leda till en mer strukturerad och grundlig process som förverkligas. Motverka korruption Arbetsgruppen mot korruption har tagit fram ett förslag på styrande dokument för beslut fortsätter arbetet i gruppen med bl.a. kommunikation av budskapet. Åtagande: Landstingsdirektörens staber bidrar till större effektivitet och nytta, nationellt, och regionalt, både inom och utanför landstings-verksamheterna Bolagisering D-data Under året har ett omfattande arbete genomförts som förberedelse för överföring av verksamheten i D-data till bolagsform. En huvudfråga under första halvåret har varit att avgöra fördelning av ansvar och styruppgifter mellan landstinget respektive bolaget. Inriktningen för IT-staben har varit att inte blir allt för omfattande, varför grunduppgifterna inom ansvarsområdet dimensionerades för drygt fem personer, varför fem medarbetare har överförts från D-data. Arbetet under andra halvåret har i stor utsträckning präglats av att klargöra detaljer i samverkan mellan landstinget och bolaget, t ex samverkansformer, leverans och kommersiella villkor. En betydande del av detta arbete kvarstår dock och beräknas vara genomfört Införande förvaltningsstyrningsmodell pm3 Under året har ett antal förutsättningar för införandet av styrmodellen arbetats fram. Genom intervjuer och workshops med nyckelpersoner i landstinget har en förvaltningsobjektarkitektur tagits fram, vilken är den främsta organiseringsgrunden. Ett arbete med styrdokument för förvaltningsverksamheten har genomförts för sju av tio förvaltningsområden. Arbetet har bedrivits i workshopsform med nyckelpersoner från såväl verksamhet som från IT. Vidare har ett första utkast till styrstruktur tagits fram tillsammans med rollbeskrivningar och kompetensprofiler för de roller som ingår i strukturen. Under hösten har linjeorganisationen påbörjat bemanning av rollerna, ett uppdrag som avvikit från plan vilket Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

213 påverkar projektet negativt. Under året har också arbetats med budgetförutsättningar, ekonomiska styrprinciper, portföljstyrningsprocesser samt förutsättningar för att upprätta en funktion för hantering av förvaltningsportföljen utifrån en treårig verksamhetsplan. För att säkerställa goda resultat och ett effektivt nyttjande av resurser har projektet haft nära samarbete med andra närliggande projekt, arbete med organisationsförändringar i linjen samt arbetet med bolagisering av D-data. Arkitekturstyrning IT Som en del av arbetet att bolagisera D-data har frågan om arkitekturstyrning utretts och etablering av en EA-funktion inom IT-staben påbörjats. EA-funktionen ska säkerställa att IT-stödet realiseras på att effektivt och långsiktigt hållbart sätt genom att t ex fastställa tillämpbara standarder och principer samt att vägleda och styra den operativa utvecklingen genom nödvändiga kontrollpunkter. Ekonomisystem Projektet för upphandling och implementering av nytt ekonomisystem har varit högt prioriterat under Det nya systemstödet "Raindance" har delvis införts från årsskiftet 2015/2016 och införs helt under våren Fokus har varit att ersätta befintlig funktionalitet. Under 2016 kommer steg två i projektet att införa ny viktig funktionalitet avseende budget/prognosarbete, projektredovisning och internfakturering som tidigare delvis saknats. Beslutstödssystem Beslutsstödssystemet BORIS har etablerats i förvaltning efter en period av utveckling. Den starkt förbättrade användbarheten för analys och uppföljning på alla nivåer fortsätter att utvecklas. Ersättningsprinciper för högspecialiserad vård Sjukvårdsregionens ekonomidirektörer har inlett ett fördjupat samarbete för att fastställa, följa upp och utveckla ersättningsprinciper, kopplat till den nya avtalet för högspecialiserad vård inom regionen. Styrning och uppföljning av strategiska fastighetsinvesteringar Särskilt fokus läggs under på att förbättra beslutsunderlag och beslutsprocesser avseende landstingets fastighetsinvesteringar. Ekonomistaben har tillsammans med VLS, FM-enheten och HSF startat en särskild samordningsgrupp som är beredande inför Styrgruppen samt inför den politiska församlingen i syfte att förbättra beslutsunderlag samt beslutsprojekt och uppföljning av dessa kopplat till landstingets stora fastighetsinvesteringar. I det arbetet har förtydliganden av styrprinciper (beslut i LS februari 2015) tagits fram för de strategiska fastighetsinvesteringarna. En analys över hur vi bör tänka när det gäller sjukhusstrukturen i Sörmland har tagits fram. Detta görs för att säkerställa att samtliga parter är överens om våra satsningar i den 10- åriga investeringsplanen. Dessa principer är vägledande för det arbete som sker inom HSF för att den framtida sjukhusutformningen ska styras mot största möjliga patient- och medarbetarvärde. Samverkan Uppsala-Örebroregionen Landstinget representeras i Uppsala-Örebroregionens samverkansnämnds beredningsgrupp av staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor. Inom beredningsgruppen ansvar har Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

214 hanterats fortlöpande samverkansfrågor ex Politiska viljeinriktningar, att stödja RCC i cancerplanens genomförande inkl. väntetidssatsningen, utveckla samarbetsformer mellan vården och industrin, samordning av ambulansflyg, gemensamma åtgärder för kompetensförsörjning och samordning med anledning av den nya lagen som möjliggör vård inom EES-länderna. Det har också pågått ett arbete att ta fram förslag på nytt samverkansavtal för samverkansnämnden gällande från Arbetet med s.k. nivåstrukturering av vissa behandlingar inom regionen är ett ex på angelägna men svåra frågor. Tydligt förslag inom bl.a. urologisk cancerbehandling planeras att presenteras för samverkansnämnden under hösten. Ex på andra beslut är att inrätta ett regionalt centrum för sällsynta sjukdomar. Oktober 2013 infördes den s.k. ersättningslagen som gör det möjligt för patienter att under vissa förutsättningar söka ersättning för vård inom annat EES-land. Antalet förfrågningar från försäkringskassan ökar. Arbetet samordnas i landstinget av LD s staber och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Samsyn/samordning för att underlätta arbetet och för att försöka göra så lika bedömningar som möjligt har diskuterats inom Uppsala-Örebroregionen. Det har också påbörjats ett arbete att samordna och strukturera möjligheterna att få landstingsfinansierad vård utanför länet och landet, fr.a. gällande rehabiliteringsinsatser. Framtidens vårdinformationsstöd Under året har inom den s.k. SUSSA-gruppen drivits ett projekt för Framtidens vårdinformationsstöd, inom vilket underlag för vägval och målbild för vårdens framtida informationsstöd har tagits fram. Ett stort antal aktiviteter har genomförts såväl lokalt i landstinget Sörmland som i fördjupad samverkan inom gruppen. Landstings- och regiondirektörerna i SUSSA-gruppen har fattat gemensamt beslut om att rekommendera respektive landsting/region att gå vidare med förberedelser för samordnad upphandling av nytt vårdinformationsstöd. Detta arbete har pågått i tilltagande omfattning under andra halvåret. Internetbaserat stöd och behandling Under året har påbörjats ett nytt ehälsoområde, internetbaserat stöd och behandling. Arbetet har genomförts som projekt tillsammans med KS Huddinge och avser lättare depressioner och paniksyndrom. Samtidigt deltar landstinget i ett nationellt projekt för en internetbaserad behandlingsplattform där invånaren får tillgång till ordinerade stöd via inloggning i portalen Mina etjänster. Projektet har valt att i första steget utveckla ett internetbaserat program för preoperativa instruktioner för test på Nyköpings Lasarett. Europeiska och internationella frågor Staben har deltagit i Sörmlands arbete i utveckling och koordinering av Interreg Central Baltic programmet i samverkan med fem andra län som deltar i programmet samt utgjort stöd till Sörmlands utsedda politiker i övervaknings- och styrkommittéer för programmet. Det tri laterala samarbetet med vänregioner i Polen och Tyskland har utvecklats och bland annat resulterat i att EU-kommissionen har beviljat bidrag ur programmet Ett Europa för medborgarna till ett tvåårigt lärprojekt som genomförs tillsammans med vänregionerna i Polen och Tyskland samt regionen Jelgava i Lettland. Staben för regionala frågor ansvarar för att samordna Landstingets arbete och insatser i Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

215 anslutning till det regionala utvecklingsarbetet inom bland annat Strukturfonderna med betoning på Europeiska Socialfonden (ESF) och Regionalfonden. Staben har aktivt deltagit i de förstudier och utvecklingsarbeten som bedrivits av bland annat Regionförbundet Sörmland och har tillsammans med kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen ansökt om medel från ESF för att bedriva ett projekt som syftar till att hitta effektivare metoder att arbeta med integration. Forskning och innovation Ett arbete med att kartlägga landstingets arbete inom detta område och koppla detta till regionens arbete Sörmlands regionala innovationsstrategi har påbörjats. I detta ingår bl a att utreda behovet av att etablera ett arbete internt inom landstinget med s.k. innovationsslussar och testbäddar samt att undersöka möjligheter till samordning med andra regionala utvecklingsaktörer. Digitala personalakter, kompetensförsörjning och VO-college Del 1 och 2 av de fyra faserna i uppdraget att förbereda för att införandet av Digitala personalakter, har avrapporterats. Det visade sig att både Heroma och Edil kan vara användbara IT-stöd, och därför behövs ej upphandling om något av de alternativen används framöver. För att fortsätta med etableringsprojekt behövs resurs i form av projektledare vilket hittills inte varit möjligt att få fram. Förstudien i syfte att definiera underlag för fortsatt utvecklingsprojekt runt kompetensförsörjning har startat och den första workshopen hölls i maj. Presentation för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp genomfördes i augusti, och för verksamhetschefer inom HSF i november. Kompetensförsörjning är ett begrepp som tolkas på olika sätt och innebär många dimensioner. Syftet med förstudien är att genom ett antal workshops komma fram till tydligare definition om vad som behöver göras och hur ELLSA kompetensplats kan vara ett verktyg för skapande av modell som innebär ökad tydlighet för såväl individ som grupp och organisatorisk nivå. Arbetet med regionala vård- och omsorgs-college (VO-college) har fortsatt och i slutet av mars kom besked från nationella föreningen om att certifieringsansökan för ny 5-års period är klar. Presentation av VO-college Sörmland gjordes för Socialnämnden i Katrineholm där också den lokala styrgruppen för VO-college medverkade. Regionförbundets projekt "Attraktiv arbetsgivare Vård och Omsorg" som också ryms inom ramen för målsättningarna med VO-college Sörmland har startat i länet. Samhällskontraktets delgrupp "Attraktiv arbetsgivare" Inom ramen för Samhällskontraktet som är samverkan mellan Mälardalens högskola (MDH), landstingen i Sörmland och Västmanland samt Eskilstuna kommun och Västerås stad, finns en delgrupp kallad Attraktiv arbetsgivare, där personaldirektörerna från respektive organisation ihop med representanter från MDH utgör styrgrupp. Syftet är att strategiskt arbeta för att offentliga delen i välfärdssektorn ska klara sin kompetensförsörjning och att närmare analysera den röda tråden från utbildningen och hur utbildningens innehåll matchar behovet i arbetslivet, samt arbetslivets förutsättningar att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Forskningsprojektet VÄLKOM är startat, där specifikt yrkesgrupperna sjuksköterskor och socionomer är i fokus för studier om varför fortsatt arbete inom yrket väljs bort samt hur den mediala bilden av dessa två yrken skapas och i sin tur skapar tankemönster och handlingar inom olika målgrupper. Mediestudien kring sjuksköterskor har presenterats för Personalberedningen. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

216 Kommunikation med andra landsting och regioner Flyktingsituation har inneburit en utmaning för landsting och regioner. Via nätverket för kommunikationsansvariga har landsting och regioner delat med sig av översättningar och kommunikationsmaterial då behoven av information är lika över landet. e-handelssystem Det införandeprojekt av E-handelssystem som letts av ekonomistaben har avslutats, övergått i förvaltning och överlämnats till enheten för Inköp inom VLS. Övrig utveckling Läkemedelskommittén arbetar med framtagande av en strategi för framtidens mest kostnadseffektiva och patientsäkra läkemedelsförsörjning. Staberna har i övrigt deltagit i ett flertal nätverksträffar. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Läkemedelsgenomgångar (LMG) - Sluten vård Antal forskningsprojekt som erhåller stöd Antal doktorander som erhåller stöd Antal planeringsanslag som erhåller stöd 100% 88 st 95 st 20 st 20 st 15 st 15 st Åtagande: Landstingsdirektörens staber styr, leder och följer upp, genom information och utbildning till, och i dialog med, landstinget Sörmlands verksamheter Utvärdering av beställd fysioterapiverksamhet Under året har en verksamhetsutvärdering av fysioterapiverksamheten genomförts. Utvärderingen visade att verksamheten håller bra kvalitet. De rekommendationer gällande effektivisering som gavs kommer att följas upp under Bland annat har en fysioterapeut anställts på deltid för att arbeta med detta. Tandvård Uppdaterad skriftlig information om tandvårdsstöden har skickats ut till samtliga vårdcentraler i länet. Erbjudande om information om tandvårdsstöden på arbetsplatsmöten har lämnats till vårdcentralerna, hittilldags tyvärr utan respons. En uppföljning om praxis i den allmänna barn- och ungdomstandvården och allmäntandvårdens behov av stöd och riktlinjer påbörjades under slutet av Uppföljning har gjorts av t ex vårdgivarnas hantering av de barn och ungdomar som inte hörsammar kallelser för undersökning. Administration av studierektorer samt samordnare för ST-läkare Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

217 Hälsoval har under perioden tagit över administrationen av primärvårdens studierektorer samt den samordnande funktion som hanterar ST-läkarnas placering. Detta hanterades tidigare i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Korruptionsmotverkande arbete Arbetsgruppen mot korruption leds av juridiska staben. Staben har löpande haft utbildningar och informationsinsatser hos landstingets verksamheter, inom olika rättsområden. Jurist deltar i informationssäkerhetsråd och chefläkargrupp. Jurist leder och planerar PUL-verksamheten bl.a. genom regelbundna träffar och informationsinsatser Kommunikationsplattform Genom att upphandla kommunikationsbyrå för landstingets räkning leder vi och styr vi kommunikationen på ett bättre sätt. Ett broschyrverktyg men färdiga mallar har införskaffats och medför att det blir enklare för verksamheterna att följa landstingets visuella identitet. Under året har ett arbete med att ta fram en budskapsplattform påbörjats. Detta är en del i en varumärkesplattform som håller på att jobbas fram. Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Åtagande: Landstingsdirektörens staber bedriver sin verksamhet på ett i miljöhänseende hållbart sätt, och bidrar till måluppfyllelse av Landstingets miljöprogram Kollektivtrafik Under början av året har kollektivtrafikmyndigheten utlöst en option angående förlängning av innevarande avtal med Nobina. Det har öppnat upp möjligheten att tidigare än beräknat gå över till helt fossilfritt bränsle i avtalet, vilket skulle påverka möjligheten att nå en fossilfri fordonsflotta till år 2016 på ett mycket positivt sätt. Lync/Skype Införande och användning av Lync-möten har bidragit till färre traditionella möten och färre resor. Förutom miljövinsterna reduceras säkerhetsriskerna med medarbetare i trafiken, samt resekostnaderna. Miljöarbete inom staberna Staberna är överlag miljömedvetna bl a genom att inkludera miljö som en stående punkt på ATP-agendan och aktivt verka för sopsortering, minskning av elanvändning och pappersslöseri, minimera transporter bl a genom alternativa mötesformer. Miljöplan för läkemedel finns framtagen i samarbete med enheten för Hållbar Utveckling/Miljöenheten för Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

218 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Åtagande: Landstingsdirektörens staber förvaltar Landstingets tillgångar och följer upp, analyserar samt styr den ekonomiska utvecklingen utifrån ett långsiktigt tryggt och hållbart sätt Åtgärdsplan ekonomi Under sommaren har ett underlag till åtgärdsplan för 2015 och möjliga effektiviseringar framåt tagits fram, i syfte att förbättra landstingets ekonomi. Besparingsbetinget riktat till staberna på 1 % + extra 6,2 Mnkr har delvis mötts. Processutveckling kring fastighetsinvesteringar Fokus läggs på att förbättra beslutsunderlag och beslutsprocesser avseende landstingets fastighetsinvesteringar. Ekonomistaben har tillsammans med VLS, och HSF startat en särskild samordningsgrupp för att förbättra beslutsunderlag och beslutsprojekt kopplat till landstingets stora fastighetsinvesteringar. I det arbetet har bla förtydliganden av styrprinciper (beslut i LS februari 2015) tagits fram för de strategiska investeringarna. Detta för att säkerställa att samtliga parter är överens om våra satsningar i den 10- åriga investeringsplanen. Dessa principer har varit vägledande i det arbete som skett inom HSF för att det framtida sjukhusets utformning ska styras mot största möjliga patient- och medarbetarvärde. Det har under 2015 identifierats tydligt behov att ompröva investeringsplanen utifrån ett framtida vårdbehov och en effektiv utbudsstruktur. En ny investeringsplan ska tas fram under Finanssamarbete Finanssamarbetet har ytterligare ökat fokus på ansvarsfulla placeringar. Portföljens klimatavtryck följs upp, och förvaltarna följs upp med avseende på hur man arbetar för ansvarsfulla placeringar. Tillsammans med landsting och kommuner diskuteras hur vi gemensamt kan påverka finansmarknaden och utveckla strategier för en ansvarsfull kapitalförvaltning. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

219 Ekonomiperspektivet - Övrig analys Resultatanalys 2 mnkr av centrala medel i finansiering av utökad bemanning av apotekare i slutenvården genom Läkemedelskommittén har inte betalats ut till kommittén som var avsikten. För övrigt har fördyringar i bland annat ekonomisystemsprojektet (byte av ekonomisystem) och till stor del det extra besparingsbeting på 6,2 mnkr kunnat balanseras mot budget genom att medel för strategiska personalsatsningar ej förbrukats i motsvarande grad. Resultaträkning - tabell Tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader -8-5 Årets resultat Intern kontroll Arbetet med internkontroll är under utveckling i samband med framtagande av VLS styrnings- och ledningsprocess. Det arbetet kommer att ge en bra inkörsport till implementering av utvecklad nivå i internkontrollarbetet inom LD staberna. Kommunikationsstaben och Hälsovalsstaben ligger i framkant med att utveckla arbetet med riskanalyser. Utvecklingen sker med avstämning med övriga verksamheter inom Landstinget Sörmland och det övergripande projektet för landstingets ledningssystem. Kontroll av hantering av hanteringen runt externa medel hos FoU Centrum flyttas fram till senare. Istället genomfördes en grundlig genomgång av Landstingets rutiner i stort kring externt tillförda projektmedel, på uppdrag av Landstingsdirektören. Resultatet blev att under hösten införa nya rutiner för eventuellt kvarstående medel vid projekttidens slut, med innebörden att dessa medel förs till en gemensam "bank" dit verksamheterna kan vända sig vid kommande behov. Redovisnings- och ändamålskontroll förbättras därigenom. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

220 Friskvård för anställda Genomgång av utbetalningar och aktiviter har granskats för att säkerställa att rutinen fungerar och hanteras korrekt. 20 st reseräkningar som innehåller kvitton avseende friskvårdsbidrag har kontrollerats. 19 av dessa var korrekt hanterade utifrån rutinen. Arbetsmiljö LD-staber En uppföljningsenkät avseende uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet har skickats ut till LD-staben samtliga chefer. Totalt har 14 chefer fått enkäten och 9 stycken har svarat. Samtaget känner få till att det finns gemensamma rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och att det finns en gemensam policy för arbetsmiljöarbetet. Resultatet visar att kunskapen om arbetsmiljöansvaret behöver höjas och att aktuella rutiner behöver gås igenom för cheferna inom LD-staberna. Landstingsdirektörens stab, Verksamhetsberättelse (23)

221 Diarienummer:LS-LED Verksamhetsberättelse 2015 Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

222 Innehåll Inledning... 3 Ekonomi... 3 Kommentarer ekonomiskt utfall... 5 Övrig hälso- och sjukvård... 6 Ekonomiperspektivet... 6 Hälsoval Tandvård Regional verksamhet Medborgarperspektivet Process- och förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Landstingsgemensamt Personalperspektivet Ekonomiperspektivet Intern kontroll Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 2(27)

223 Inledning I detta dokument redovisas utfallet för landstingsstyrelsens övriga verksamheter. Med landstingsstyrselsens övriga verksamheter menas tandvård, hälsoval, regional verksamhet, övrig hälso- och sjukvård samt landstingsgemensamt. Kort sagt är det den verksamhet som inte innefattas i någon annan verksamhetsberättelse i ärendet. Ekonomi Nedan specificeras de delområden som budgeterats inom landstingsstyrelsens övriga verksamheter och utfallet för året. Budget landstingsstyrelsens övriga verksamheter tkr Utfall 2015 Budget 2015 Hälso- och sjukvård Privata vårdgivare Rättpsykiatrisk vård Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård o tandvård för asylsökande Spec destinerat statsbidrag för asylsökande Sjukskrivningsmiljarden inkl RAR Samverkansnämnden* Nationell e-hälsa Versionsbyte Systeam Cross HPV-vaccin Nationella kvalitetsregistret för V o O Vårnäs Klinisk behandlingsforskning FoU i Sörmland Organisationsbidrag HoS Receptläkemedel, central del Löt bassäng Bidrag till Stockholm-Uppsala Life Science Tobiasregistret Sjukskrivningsmiljarden statsbidrag Skandionkliniken Uppsala Strategiska personalsatsningar Schemaläggning 2/5 helger Läkemedel Fastighetsplan Internetbaserade psykiatriska utredningar Jämlik cancervård BP Jämlik cancervård kostnad Beredskapsjour primärvården Statsbidrag tillgänglighet Diff Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 3(27)

224 Leading healthcare Ekonomi i balans Statsbidrag psykiatri Övrigt Lämnad ersättning till länssjukvården Lämnad ersättning till funktionshinder Summa Övrig hälso- och sjukvård Hälsoval Tandvård Regional verksamhet Bidrag regionförbundet Sörmlandsturism AB Kollektivtrafik Organisationsbidrag reg Interkommunal ersättning Samhällskontraktet Kultur på recept Medarrangör Mälartinget Sjukresor Övrigt Summa Regional verksamhet Landstingsgemensamt Pensioner Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Internt finansnetto Finansiella omkostnader Oförutsedda kostnader Projektmedel LS Förbundsavgift SKL Medlemsavgifter STIM och SAMI Övriga kostnader Råd och stöd, specialdest. Statsbidrag Tolktjänst, specialdes. Statsbidrag AFA, återbetalning premier avseende Överföring statsbidrag EK Summa landstingsgemensamt TOTALT Landstingets övriga verksamheter Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 4(27)

225 Kommentarer ekonomiskt utfall Totalt sett innebär utfallet för landstingsstyrelsens övriga verksamheter stora ekonomiska överskott jämfört med budget. Grovt kan sägas att det handlar om några stora poster som påverkar; oförutsedda medel används i väldigt liten omfattning, pensionsprognosens storlek, återbetalning från AFA försäkringar samt flera satsningar som inte får full effekt under året. Ytterligare en faktor som påverkar är de statsbidrag som landstinget erhållit för cancer samt inom psykiatrin vilka intäktsfördes under året men avses användas och därmed kostnadsföras under Inom övrig hälso- och sjukvård redovisar privata vårdgivare ett överskott mot budget vilket främst beror på att beslutade upphandlingar inte får helårseffekt 2015 samt att vissa vårdgivare som arbetar enligt etableringslagarna inte producerar upp till det ekonomiska tak man har rätt till. Ovanstående gör också att kostnaderna för förskrivna läkemedel inte kommer att nå budgeterad nivå. Utfallen för framtidens hälso- och sjukvård, strategiska personalsatsningar samt fastighetsplanen blev betydligt lägre än budgeterat. I samtliga fall handlar det om en fördröjning i tiden av projekt. Asylintäkterna överstiger ersättningen till verksamheterna. Statsbidraget bygger på schablonintäkter vilka i sig inte alltid överensstämmer med kostnadsbilden. Ytterligare en intäktskälla är de eftersökningar som landstinget gör för personer som fått vård över 100 tkr. Hälsoval redovisar ett överskott på ca 3 mnkr. På kostnadssidan är det tilläggsersättning och listersättning som avviker. De lägre kostnaderna för tilläggsersättning beror på att vårdcentralerna inte anställt ST-läkare i planerad utsträckning. Högre kostnader för listersättning beror på befolkningsökningen. Tandvården redovisar ett överskott på 7,8 mnkr som till största delen beror på vårdval tandreglering Framförallt är det antal avslutade behandlingar som var förhållandvis lågt under året. När det gäller landstingets tandvårdstöd beror skillnaden jämfört med budget huvudsakligen på det låga antalet personer som har fått läkarintyg om funktionsnedsättning. Inom den regionala verksamheten är det framförallt kollektivtrafiken som avviker mot budget i positiv bemärkelse. Avvikelsen är hänförlig till den preliminära slutavräkning som grundar sig på biljettintäkter och trafikkostnader under året. Det är trafikkostnaderna som blivit lägre än beräknat. Prognosen för Landstinggemensamt redovisar ett stort överskott gentemot budget. Det finns några huvudförklaringar till detta. En av förklaringarna är att oförutsedda medel inte har tagits i anspråk i någon större omfattning under året och att en återbetalning från AFA kommit in. Pensionsutfallet för den del av pensionerna som finansieras centralt är positivt hänförligt till att PO-pålägget överstiger kostnaden för årets intjänande av pensioner. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 5(27)

226 Övrig hälso- och sjukvård Ekonomiperspektivet Nedan listas ett antal som verksamheter som bedrivs inom ramen för landstingsstyrelsen samt avtal som landstinget har ingått. Dessutom rapporteras om de satsningar som Landstinget Sörmland har beslutat om. Privata vårdgivare Privata vårdgivare avser de enskilda vårdgivare som driver verksamhet enligt etableringslagarna eller via vårdavtal och hanteras inom Hälsovalsstaben. Den verksamhet som bedrivs av privata vårdgivare har sin givna del i sjukvårdssystemet och fluktuationer i specialiteter och antal påverkar övrig hälso- och sjukvård. Villkoren för att bedriva vård enligt med etablering regleras i Lag om Läkarvårdsersättning samt Lag om ersättning för sjukgymnastik. Ett antal sjukgymnaster och läkare som uppnått pensionsålder har aviserat att de tänker sälja sina etableringar. Under året har tre sjukgymnastetableringar och en allmänläkaretablering överlåtits genom försäljning. Nedanstående tabell visar antalet vårdgivare och besök eller åtgärder (inkl. telefonkontakter) inom olika specialiteter. Specialitet Etableringsrätt Upphandlade avtal (LOU) Antal 2015 Antal 2014 Antal 2013 Antal 2012 Allmänmedicin Psykiatri Gynekologi Mödrahälsovård Ortopedi * Kirurgi/Urologi 1 0, ÖNH Barn/Ungdom 1 0, Sjukgymnastik Psykoterapi Kiropraktik/naprapati Distanstolkning ekokardiografi Dyslexiutredningar Utprovning av hörapparat Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 6(27)

227 * Inkluderar tillgänglighetssatsningar under hösten 2013 (AFA) Ekonomiperspektivet Budgetramen för beställning av privata vårdgivare 2015 är tkr. Det ekonomiska resultatet för hela 2015 ger ett överskott i förhållande till budget på tkr. Detta beror främst på att beslutade upphandlingar inte får full helårseffekt 2015 samt att vissa vårdgivare som arbetar enligt etableringslagarna inte producerar upp till det ekonomiska tak man har rätt till. Ovanstående gör också att kostnaderna för förskrivna läkemedel inte når budgeterad nivå. Under 2015 har upphandling av ortopedisk mottagning i Eskilstuna genomförts. Upphandlingssumman är 40 Mkr. Under året har landstinget genomfört en verksamhetsutvärdering av fysioterapiverksamheten för såväl privata som offentliga utförare. Verksamhetsutvärderingen visade att verksamheten håller bra kvalitet. De rekommendationer som gavs kommer arbetas vidare med under Rättpsykiatrisk vård Landstinget är huvudman för den rättspsykiatriska vården som bedrivs på Regionsjukhuset Karsudden. Av sjukhusets vårdplatser avser 36 platser landstingets patienter. Landstinget har under året haft en nyttjandegrad av de avtalade platserna motsvarande 88 % beläggning. Ersättningen utgår per vårddag och plats och är för närvarande 5298 kr/vårddag. Det förekommer att landstinget patienter även vårdas av andra vårdgivare vilket också finansieras här. Framtidens hälso- och sjukvård Landstingsstyrelsen har beviljat olika delprojekt inom framtidens hälso- och sjukvård enligt nedan. Framtidens hälso- och sjukvård Utfall 2015 Budget 2015 Rökning Barnfetma Prognos 2015 Projektledare utveckling närsjukhus Katrineholm Utvärdering mobila team inom psyk Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 7(27)

228 Avlastning av vårdpersonal, kartläggning av administration Konsultstöd för ledningsgruppsutveckling En tjänst som samordnare samt marknadsföringsaktiviteter KULT-tjänster till hälso- och sjukvården Införa ledningssystem för kvalitet Projektkontor Framtidens Vårdinformationsstöd BORIS Akutprocessen Produktions- och kapacitetsplanering Journal på nätet Förbättrad intern kommunikation PM3 förvaltningsmodell Bemanningsprojekt vårdplatser Kultur och hälsa Framtida läkemedelsförsörjning Processtöd inom habiliteringsverksamheten Ungdomsmedicinsk kompetens Klinisk patientnära forskning Totalt har tkr avsatts i budgeten till Framtidens hälso- och sjukvård. Vissa projekt är fördröjda i tiden bland annat beroende på att landstingsstyrelsens beslut dröjde en bit in på innevarande år. Utfallet blev tkr och om de olika projekten går att läsa i respektive enhets verksamhetsberättelse. Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande Det har under hela 2015 varit en stor ökning av antalet inskrivna asylsökande i Sörmland. Antalet asylsökande har mer än fördubblats under 2015 till 6685 inskrivna Under året har Migrationsverket öppnat ännu fler anläggningsboenden som hotell, vandrarhem och värdshus i länet för att kunna erbjuda boende till alla. Det har även öppnats flera evakueringsboenden i länet som man kan bo på upp till en vecka för att sedan placeras i annat boende i Sverige. På grund av det stora antalet asylsökande till Sverige och bristen på platser bor dock asylsökanden ofta i evakueringsboenden under flera månader. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 8(27)

229 De asylsökande har varit i sämre skick både fysiskt och psykiskt under Enligt Migrationsverket beror detta på att det har blivit så mycket svårare och tagit mycket längre tid för dem att ta sig till Sverige. Detta innebär ett mycket stort och hårt tryck för många av våra verksamheter i landstinget. Det är fortsatt svårt att planera för asylverksamheten då det med bara någon dags varsel kan öppnas ett nytt boende av Migrationsverket. Alla asylsökande och papperslösa ska erbjudas en hälsoundersökning med provtagning. Antalet utförda hälsoundersökningar är 2542 stycken vilket är en ökning med drygt 800 jämfört med Det har beslutats att öppna en Asyl och Migrant hälsa under Hälsoval i januari En enhetschef har anställts samt 3 sjuksköterskor och 3 medicinska sekreterare. Detta för att tillsammans med vårt mobila team med 3 sköterskor utföra bland annat hälsoundersökningarna som det inte funnits resurser för att hinna utföra i tillräckligt antal. Fastighetsplan Landstingets betydande investeringsvolym under planperioden medför en långsiktig ökning av driftskostnaderna, huvudsakligen i form av avskrivningar och räntor och som uppskattas till 250 mnkr på årsbasis när alla investeringar enligt den 10- åriga fastighetsplanen är genomförda. För år 2015 avsattes 63 mnkr och utfallet blev 14,1 mnkr. Det låga utfallet beror. på att det är kraftiga tidsförskjutningar i de planerade investeringarna (pågående genomlysning inom sjukvården) samtidigt som endast ambulansstationen i Katrineholm är klar för aktivering. Sjukskrivningsmiljarden Landstingets uppdrag är att säkra en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliterings- process för alla sörmlänningar. Arbetet innebär att omsätta de nationella överenskommelserna sjukskrivningsmiljard och rehabiliteringsgaranti till landstingsnivå med de insatser det innebär. Vid årsskiftet var totalt 5896 sjukskrivna i åldern år registrerade i landstingets system, 34 % av dem var män och 66 % kvinnor. Hälften av alla sjukskrivs på vårdcentral, en sjättedel inom psykiatrin och en tredjedel på övriga kliniker. Sjukskrivningsmiljarden består av en fast och en rörlig del. Ersättningen för den fasta delen uppgår till ca 20 mnkr och den rörliga delen uppgår till 6,6 mnkr för Samverkansnämnden Landstinget representeras i Uppsala-Örebroregionens samverkansnämnds beredningsgrupp av staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor. Inom beredningsgruppen ansvar har Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 9(27)

230 hanterats fortlöpande samverkansfrågor ex Politiska viljeinriktningar, att stödja RCC i cancerplanens genomförande inklusive nivåstrukturering, särskilt hantering av väntetidssatsningen inom cancervården(standardiserade vårdförlopp), att utveckla samarbetsformer mellan vården och industrin, skapa gemensamma åtgärder för kompetensförsörjning och att samordna regionen med anledning av den lag som möjliggör vård inom EES-länderna. Nationell e-hälsa Budgeten för Landstinget Sörmland på tkr baseras på den nationella handlingsplanen för ehälsa samt CeHis verksamhetsplan för LS beslutade att ställa sig bakom dessa planer och finansieringen för 2013 i 211/12. Utfallet uppgår till budgeterat belopp och medlen är avsatta för att täcka Landstinget Sörmlands bidrag till INERA. Versionsbyte System Cross I dagsläget är två projekt pågående under VUPSC56 programmet (Versionsbyte System Cross), Beställning och Svar-projektet och Införande av version 5. Beställning och svar -projektet Målet för projektet är Byte från SYSTeam Cross-Beställning och Svar till nya Beställning och Svar för samtliga typer av beställningar/svar inom hela landstinget med en bibehållen eller högre kvalitet. Projektet har tagit fram en tydlig bild av nuläget, bland annat avseende uppföljningsbehov (statistik och ekonomi), integrationer med andra moduler, integration med produktionssystemen inom radiologi och labb mm. Med detta som underlag har bedömning gjorts att ett byte till Beslut och Svar innebär minst ett års förberedande arbete innan man kan starta ett breddinförande. Införande av version 5 Införandet av NCS Cross version 5 i Landstinget Sörmland slutfördes vecka 13, Införandet genomfördes stegvis med start i primärvård, HH och dagmottagningar inom specialistvården, för att sedan avsluta inom specialistvården och samtliga läkargrupper. I mitten på maj överlämnades projektet till förvaltning och projektet avslutades i juni. HPV-vaccinationer Sörmland har överlag vaccinerat i lägre utsträckning än riket i övrigt och har arbetat med informationsinsatser för att öka andelen vaccinerade. Informationsinsatserna till trots så verkar antal tillkommande för vaccination inte öka i någon större omfattning. Utfallet för året blev 739 tkr, det vill säga mycket lägre än det budgeterade beloppet. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 10(27)

231 Nationella kvalitetsregistret för Vård och Omsorg Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Staten om utveckling och finansiering av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren Vårnäs Landstinget bidrar till avgiftningsverksamheten vid Vårnäs behandlingshem vilket uppgår till budgeterat belopp. Klinisk behandlingsforskning För 2015 har 2200 tkr budgeterats för finansiering av klinisk behandlingsforskning enligt rekommendation från SKL. Landstingsstyrelsen beslut går att finna i LS-LED Utfallet uppgår till budgeterat belopp. FoU i Sörmland Landstinget Sörmland deltar tillsammans med länets kommuner i FoU Sörmland kommuner och landsting i samverkan som är en länsgemensam resurs för kommunernas och landstingets olika verksamheter för äldre och vuxna med funktionsnedsättning. Landstinget Sörmland finansierar verksamheten med 4 kr per invånare. Organisationsbidrag Hälso- och Sjukvård Organisationsbidrag avsätts till organisationer som arbetar offerstödjande och drogförebyggande. Receptläkemedel, central del Receptläkemedel avser tandläkares förskrivning inom subventionen. Löt bassäng Landstinget Sörmland betalar för bassängen Löt vilken används av intresseföreningar som bedriver rehabilitering. Bidrag till Stockholm-Uppsala Life Science Life science är ett samlingsbegrepp för forskning och utveckling inom områdena läkemedel, bioteknologi och medicinsk teknik. Stockholm-Uppsala Life Science (SULS) är en ideell förening med uppgift att främja utvecklingen av life science-sektorn i regionen. SULS uppdrag är att genom internationell marknadsföring öka kännedom och intresse för Stockholm- Uppsalaregionens life science-verksamheter för att därigenom attrahera nya samt bevara existerande verksamheter. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 11(27)

232 Tobias Registret och biobanken för navelsträngsblod Tobiasregistret är Sveriges nationella register för friska givare av blodbildande stamceller. Biobanken för navelsträngsblod finns vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen. I navelsträngsblod finns stamceller som är särskilt lämpade för benmärgstransplantation. Landstinget Sörmland bidrar till Hälsoval Hälsoval är landstingets beställarfunktion för primärvård i Sörmland. I uppdraget ingår att skriva avtal för etablering av vårdcentraler, följa upp skrivna avtal med fokus på kvalitet, kompetensnivå, bemötande. Sedan några år arbetar Hälsoval utifrån en strukturerad modell för avtalsuppföljning. Medborgarperspektivet Syftet är att uppnå bästa möjliga hälsa i befolkningen, att stärka patientens ställning, att öka tillgängligheten, att ge hälso- och sjukvård med god kvalitet, att tillgodose en hög patientsäkerhet samt att främja kostnadseffektivitet. I Hälsoval Sörmland har medborgarna möjlighet att fritt välja vårdenhet inom länet. Från 2015 gäller en ny patientlag där denna rättighet finns inskriven. Antalet listade i Sörmland har sedan starten av Hälsoval ökat från till personer, d.v.s. med drygt personer. Förra året ökade invandringen av ensamkommande flyktingbarn och anhöriga. Även i år är nivån högre än tidigare år. Detta utgör en stor utmaning främst för vårdcentralerna i västra och norra länsdelarna. Mobila flyktingmottagningen har handlagt hälsoundersökningar och provtagning för de asylboenden som finns i Sörmland och var i stort sett i fas med behovet i juli månad. Totalt har ca 800 hälsoundersökningar genomförts under Antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten 2015 varför det mobila teamet utvecklas och utökas till Asyl- och migranthälsa från och med Tredje året av tre i budgetsatsningen på ST-läkare (7 000 tkr) har resulterat i att antalet ST-läkare ökat. Följande bild visar utfallet i primärvården de senaste åren. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 12(27)

233 Indikator Utfall Måltal Andel invånare som utnyttjat vårdvalet genom aktiv listning. 50 % (45 %) 100 % Ca 50 % av befolkningen har gjort ett aktivt val av vårdcentral. Målsättningen på sikt är att alla sörmlänningar ska göra ett aktivt val av vårdcentral. Process- och förnyelseperspektivet Ett av målen med Hälsoval är att öka tillgängligheten. Antalet vårdcentraler har sedan starten av Hälsoval ökat från 21 till 26 och antalet privata vårdcentraler från två till nio. Antalet besök i primärvården har under samma tid ökat med drygt Nedanstående tabell visar att utvecklingen vad gäller antalet besök i primärvården har minskat marginellt. Landstingets vision är att bli Sveriges friskaste landsting För att förstärka det hälsofrämjande arbetet startades 2014 Sörmlands Hälsoprogram. Det är en modell för preventivt hälsoarbete med syftet att stödja individen till mer hälsosamma levnadsvanor för att påverka viktiga riskfaktorer bakom t ex hjärtinfarkter, Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 13(27)

234 slaganfall och diabetes samt att motverka att ohälsobeteenden och risksymtom mognar till sjukdom. Detta görs genom att årligen bjuda in länets alla 40-, 50- och 60-åringar till provtagning och individuellt hälsosamtal. Under 2015 har hälsoprogram genomförts. Detta är 47 % av alla i målgruppen. Medicinska komplikationer till följd av olämplig läkemedelsanvändning är ett stort hälsoproblem, speciellt bland äldre. Primärvården förskriver mycket av de läkemedel som konsumeras. Under ledning av läkemedelskommittén pågår ett arbete med att förändra förskrivningsmönstret. Nedanstående bild visar att detta arbete gett resultat. Antibiotikaresistens är ett stort problem i samhället. Inom den sörmländska sjukvården arbetas intensivt med att minska förskrivningen av antibiotika. Följande diagram visar att utvecklingen i nom primärvården är på väg åt rätt håll. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 14(27)

235 Indikator Utfall Måltal Andel enheter som klarar det nationella målet på 90 % telefontillgänglighet 65 % (62 %) 100 % Indikatorn angående telefontillgänglighet är en del av kvalitets- och hälsoersättningen och innebär att man ska komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag. Målsättningen är att alla vårdcentraler ska klara det nationella målet på 90 %. Under 2015 har en viss förbättring av telefontillgängligheten skett. Fortfarande är det dock nio vårdcentraler som inte klarar det nationella målet. Den viktigaste orsaken är att det höga trycket gör att personalen inte hinner svara på alla inkommande samtal inom stipulerad tid. Indikator Utfall Måltal Andel enheter som klarar det nationella målet på 85 % avs. andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar 96 % (92 %) 100 % Även indikatorn besökstillgänglighet är en del av kvalitets- och hälsoersättningen och innebär att man ska få tid för nybesök till läkare inom sju dagar. Här kan noteras en liten förbättring jämfört med föregående år. En av 26 klarar inte det nationella målet på 85 %. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 15(27)

236 Indikator Utfall Måltal Andel primärvårdsbesök av totala besök (täckningsgrad) 54,1 % (54,4 %) 55 % Täckningsgraden (antalet besök i primärvård i förhållande till totalt antal öppenvårdsbesök) har ökat från 47 % år 2010 till 54,41% år Införandet av Hälsoval har således medfört att en större del av sjukvårdsproduktionen sker i primärvården, vilket är helt enligt målsättningen. Dock har ökningen mattats av de senaste åren. Ekonomiperspektivet Indikator Utfall Måltal Avvikelse mot budgeterat tkr ( tkr) 0 resultat Hälsovals budget för 2015 är tkr. För perioden redovisas en budgetavvikelse på tkr. På intäktssidan är patientavgifterna 3000 tkr lägre än budget. På kostnadssidan är det tilläggsersättning och listersättning som avviker. De lägre kostnaderna för tilläggsersättning beror på att vårdcentralerna inte anställt STläkare i planerad utsträckning. Högre kostnader för listersättning beror på att Hälsoval inte fått kompensation för befolkningsökning. Indikator Utfall Måltal Hälsovalskostnad per kr kr invånare Indikator Utfall Måltal Kostnad för förskrivna 980 kr 909 kr läkemedel per invånare Kostnaderna för läkemedelsförskrivning bokförs centralt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och är således en fri nyttighet för vårdcentralerna. Utvecklingen hittills visar dock att förskrivningen håller sig inom rimliga nivåer. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 16(27)

237 Tandvård Process- och förnyelseperspektivet Allmäntandvård för barn, ungdomar och unga vuxna Enligt landstingets anvisningar för barn- och ungdomstandvården ska samtliga 3- och 19-åringar undersökas medan barn vid övriga åldrar kallas till undersökning utgående från behov och baserat på individuell riskbedömning. Under året undersöktes närmare barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år någon gång hos tandläkare eller tandhygienist vilket motsvarar 62 % av samtliga barn och ungdomar. Av dem som var bosatta i Sörmland under hela treårsperioden blev 99,1 % någon gång undersökta under perioden. Sedan 1 januari 2015 har unga vuxna som fyller 20 eller 21 år avgiftsfri tandvård i Sörmland. Av de som under 2015 fyllde 21 år hade 88 % undersökts någon gång under åren 2014 och 2015 vilket kan jämföras med medelvärdet för övriga årskullar som var 91 %. I december 2015 var det drygt 9 % av barnen i Sörmland som hade valt en annan vårdgivare än Folktandvården Sörmland AB för sin allmäntandvård. Andelen som valt annan vårdgivare varierade mellan 4 och 22 % mellan kommunerna i länet. En uppföljning om praxis i den allmänna barn- och ungdomstandvården och allmäntandvårdens behov av stöd och riktlinjer genomfördes under året. Resultaten kommer att användas vid kommande uppdatering av anvisningarna för barn- och ungdomstandvården. Indikator Måltal Utfall 2015 Täckningsgrad barn och ungdomar 99 % 99,1 % Andel barn och ungdomar som har varit på undersökning under en treårsperiod av de som varit bosatta i Sörmland under hela perioden. Vårdval tandreglering Landstinget införde 2013 ett valfrihetssystem inom tandreglering för barn och ungdomar. Under 2015 hade förutom Folktandvården Sörmland AB en privat klinik i Stockholm avtal med landstinget om tandregleringsbehandling. Av de 950 barn och ungdomar som under förra året fick erbjudande om tandreglering valde samtliga Folktandvården Sörmland som vårdgivare. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 17(27)

238 En uppföljning av Folktandvården Sörmlands urvals- och konsultationsuppdrag som gjordes under året visade att flertalet tandläkare tyckte att tillgången till urvalstillfällen var acceptabel och att informationen till patienter och föräldrar om behandlingsbehov, urvalskriterier och valfrihetssystemet var bra. Landstingets tandvårdstöd för vuxna Utbildningen av omvårdnadspersonal ökade markant även under 2015 och antalet personer som deltog var drygt En sammanställning av hälsouppgifter från munhälsobedömningarna visar att av samtliga tillfrågade angav 89 % att de inte hade ont i munnen och 80 % uppgav att det gick bra att äta utan svårighet. Närmare en tredjedel av de uppsökta ville ha behandling för någon form av akuta problem. Ytterligare grupper med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning fick från och med 2013 möjlighet att betala sin tandvård till hälso- och sjukvårdavgift. Vid slutet av 2015 hade underlag kommit in från sjukvården för ca 400 personer. Totalt uppskattades inför reformen ca personer i Sörmland ha rätt till denna del av stödet. I samband med upphandling av psykoterapi för tandvårdsrädda har rutinerna för behandling av extremt tandvårdsrädda setts över tillsammans med medicinsk tandvård. Införande av ett webbaserat system som kommer att göra det möjligt för kommunerna att lämna underlag för tandvårdskort via webben har påbörjats under året. Indikator Måltal Utfall 2015 Tagit del av uppsökande verksamhet och/eller nödvändig tandvård 95 % 92 % Antal som har utnyttjat landstingens tandvårdsstöd uppsökande verksamhet och/eller nödvändig tandvård/antal som identifierats som berättigade den 1 januari respektive år. Ekonomiperspektiv En översikt över budget och utfall för tandvårdsåtagandet under 2015 redovisas nedan. Utfallet för 2015 blev 7,8 mnkr lägre än budget. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 18(27)

239 Den största avvikelsen står vårdval tandreglering för och skillnaden beror framförallt på att antalet avslutade behandlingar var förhållandvis lågt. När det gäller landstingets tandvårdstöd beror skillnaden jämfört med budget huvudsakligen på det låga antalet personer som har fått läkarintyg om funktionsnedsättning. (mnkr) Utfall 2015 Budget 2015 Individuell allmäntandvård 3-19 år 67,9 68,6 Tandvård för unga vuxna 7,0 6,6 Landstingets tandvårdsstöd för vuxna 28,7 32,1 Vårdval tandreglering 13,5 18,0 Avtal med Folktandvården Sörmland AB 51,9 51,9 Övrigt (ST-utbildning, tolk m m) 2,5 2,0 Totalt tandvård 171,4 179,2 Tandvård till asylsökande och utvecklingsmedel som går direkt till folktandvårdsbola get redovisas inte i sammanställninge n. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 19(27)

240 Regional verksamhet Medborgarperspektivet Sedan 2012 ansvarar Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet för kollektivtrafiken i Sörmland. Respektive kommun har det finansiella ansvaret för sin lokaltrafik medan Landstinget Sörmland sörjer för den regionala tågtrafiken samt stombusstrafik. Indikatorer för kollektivtrafiken presenteras nedan. Målvärdet för respektive indikator är bättre än utfallet föregående år. Indikator Sammanfattad nöjdhet bland kunder Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet Utfall Målvärde Kommentar 62 % >62 % Nöjdheten har åter ökat efter att ha legat på 60%. Snittet för riket är 63%. 42 % >40 % I jämförelse med föregående år har den sammanfattande nöjdheten ökat från 41% till 42%. Snittet för riket är 53%. Nöjdhet med senaste resan 80 % >78 % I jämförelse med föregående år har kundernas nöjdhet med senaste resan minskat från 81%. Snittet för riket är 81%. Process- och förnyelseperspektivet Arbetet med förberedelserna för en utvecklad och sammanhållen regional stomtågtrafik i Mälardalsregionen (Trafikplan 2017) har fortsatt och under året har arbetet varit inriktat på upphandling av den olönsamma trafiken och inköp av tåg. Det har under året pågått rättsprocesser gällande beslutet att fatta trafikplikt på banorna i Mälardalen. Motpart är SJ som anser att trafiken till del är lönsam och bör drivas av marknaden. Vidare har den upphandling som Transitio genomfört för MÄLAB :s räkning blivit överklagad av en av de fordonsleverantörer som inte blev tilldelad upphandlingen. Båda dessa rättsprocesser pågår fortfarande. Busstrafiken i länet har ökat under året och bröt för första gången påstigande under 2015, vilket är mycket glädjande. Vi ser att resandeutvecklingen fortsätter. I Eskilstuna satsas det nu på biogasbussar och två elbussar. I Strängnäs nyttjas RME medan det i övriga länet används diesel. Dock kommer man från årsskiftet att använda RME även i resten av länet. Resandeutvecklingen för tågtrafiken i länet var totalt sett positiv, även om ökningen främst ligger utanför länet; resandet från de sörmländska stationerna har t.o.m. minskat något. Detta beror framför allt på en negativ utveckling från Eskilstuna och Strängnäs utmed Svealandsbanan Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 20(27)

241 som drar ner utfallet för hela länet. Resandeminskningen på Svealandsbanan kan, åtminstone delvis, förklaras med ett par totalavstängningar som varat mer än en vecka, mellan Strängnäs och Eskilstuna (på grund av banarbete). Situationen runt Strängnäs, där arbetet med dubbelspåret och nya resecentrum är inne i ett intensivt skede, uppfattas antagligen av många som stökig. En minskning av resandet syns även i busstrafiken i samma område. Påstigandet från Sörmland utmed UVEN och Sörmlandspilen är på ungefär samma nivåer som året innan medan resandet på Nyköpingsbanan och med Gnestapendeln har ökat. Dessa siffror är ännu inte kompletta eftersom helårssiffrorna ännu inte levererats. Miljöperspektivet Indikator för kollektivtrafiken presenteras nedan. Indikator Andel bussar som körs med förnyelsebart bränsle Utfall Målvärde Kommentar 45 % >36 % Av 243 bussar körs 108 bussar på förnybara bränslen. Av del 108 bussarna som går på förnybara bränslen så ser fördelningen ut enligt nedan: 51 bussar går på fordonsgas. 57 bussar med dieselmotor använder biodiesel som bränsle Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME. Pendlingsbenägenheten påverkas av en rad faktorer, bland annat av tillgången till attraktiv kollektivtrafik och infrastruktur. Genom förbättrade möjligheter till arbetspendling, främst genom fler och snabbare förbindelser, stimuleras rörligheten som i sin tur underlättar matchningen på arbetsmarknaden. För Sörmlands är det viktigt att förbättra tillgången till arbetsmarknaden i Stockholms län, men också mellan de lokala arbetsmarknaderna i länet och till övriga grannlän. Även inpendling till länet är viktig för att säkerställa kompetensförsörjningen. I de flesta kommuner har både in- och utpendlingen ökat mellan 2006 och 2013 (senare uppgifter ännu inte publicerade) vilket kan ses som ett tecken på en allt mer integrerad region. Kommunerna Gnesta, Trosa och delvis Strängnäs är i hög grad integrerade i Stockholms arbetsmarknad, medan Oxelösund är särskilt beroende av inpendlingen från främst Nyköping. Ekonomiperspektivet Kollektivtrafiken Budgeterat belopp för kollektivtrafiken var tkr. Förutom den grundläggande trafikbeställningen har tre poster påverkat landstinget Sörmland; slutreglering allmän kollektivtrafik, etablering av servicecenter Sörmland samt förstärkt avtalsuppföljning. Totalt innebär detta ett överskott på 9,3 mnkr. Framförallt är det den preliminära slutavräkningen från kollektivtrafikmyndigheten som grundar sig på biljettintäkter och trafikkostnader under året. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 21(27)

242 Bidrag regionförbundet samt Sörmlandsturism AB Regionförbundet Sörmland ägs av landstinget och länets kommuner. De två huvuduppdragen är infrastruktur och kollektivtrafik samt näringsliv och arbetsmarknad. Från landstingsstyrelsen sker beställningen i form av anslag. Budgeterat belopp är tkr samt bidraget till Sörmlandsturism AB tkr. Anslaget redovisar ett underskott med tkr vilket beror på den avtalsenliga uppräkningen. Organisationsbidrag regional verksamhet Inom området regional verksamhet har ett bidrag på tkr avsatts till pensionärsorganisationer, politiska ungdomsförbund samt friluftsfrämjande organisationer. Anslaget genererar ett underskott med 145 tkr. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 22(27)

243 Landstingsgemensamt Personalperspektivet Pensioner Den del av pensionskostnaderna som finansieras centralt beräknas för helår ge ett överskott på 15,5 mnkr hänförligt till att PO-pålägget överstiger kostnaden för årets intjänande av pensioner. Värdeökning pensionsskuld Kostnaden för värdesäkring av pensionsavsättningen uppgår enligt prognosen till 37,4 mnkr vilket är 3,2 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen kan förklaras av en lägre ränteuppräkning. Ekonomiperspektivet Verksamhetens nettokostnader tkr Utfall 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Pensioner LÖF Internt finansnetto Övriga poster Summa Landstinggemensamt redovisar ett stort överskott gentemot budget. Den största delen av överskottet återfinns inom övriga poster ovan. Det finns några huvudförklaringar till budgetavvikelserna. En förklaring är att oförutsedda medel inte har tagits i anspråk i någon större omfattning under året. En återbetalning från AFA för inbetalda pensionspremier var inte budgeterade. Internt finansnetto Det interna finansnettot visar en positiv avvikelse mot budget med 5,8 mnkr. Den modell för intern ränteberäkning som infördes 2012 baseras på anläggningstillgångar och eget kapital vid ingången av budgetåret. De största avvikelserna återfinns på FMenheten och Karsudden, där framförallt anläggningstillgångarna ökat och därmed också medfört ökade interna räntor. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 23(27)

244 Övriga poster Inom övriga poster redovisas en återbetalning (intäkt) av AFA-premier avseende 2004 med 40 mnkr vilken blir en jämförelsestörande post. En överföring (kostnad) till hälso- och sjukvården avseende de statsbidrag som öronmärkts inom eget kapital är gjord på 24 mnkr vilket också stör jämförelsen mellan åren. Bortsett från dessa två poster så ser det relativt lika ut mellan åren. Endast en liten del 3,7 mnkr är använt av de oförutsedda och förhållandet var detsamma föregående år. Det som har använts av oförutsedda medel i år hänför sig till kontaktsjuksköterskor enligt LS beslut LS 30/15 samt personcentrerad vård enligt LS beslut 132/15. Skatteintäkter och generella statsbidrag tkr Utfall 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Skatteintäkter Inkomst- och kostnadsutjämning Generella statsbidrag Summa Skatteintäkterna blev lägre än vad som förutsattes när budgeten fastställdes. Prognosen har ändrats under året både vad det gäller skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsavgift. Generella statsbidrag innehåller läkemedelsförmånen, kompensation för höjda sociala avgifter för unga samt statsbidrag för mottagning av flyktingar. Läkemedelsförmånen blev högre än beräknat på grund av att den vinst- och förlustmodell som finns i överenskommelsen mellan staten och SKL löstes ut. Vinst- och förlustmodellen löses ut om kostnaderna avviker med mer än 3 % från beloppen i avtalet och bidrar 2015 för Sörmlands del med 9,3 mnkr ytterligare. Statsbidraget för mottagning av flyktingar har under året bokförts med 1/13 av beviljat belopp i enlighet med det yttrande som Rådet för kommunal redovisning publicerat. Totalt belopp för statsbidraget som tilldelats Landstinget Sörmland är 59,5 Mnkr varav 4,5 mnkr tagits in under Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 24(27)

245 Externt finansnetto tkr Utfall 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Värdeökning pensionsskuld Finansiella intäkter och kostnader Summa blev ett turbulent år för investerare världen över. Efter en stark inledning på året med kraftiga börsuppgångar världen över, försvagades marknaden under andra halvåret. Mörka moln i form av greklandsoro, fallande råvarupriser och svag kinesisk tillväxt hopade sig vartefter månaderna gick och många tillgångsslag uppvisade sidledes eller negativ utveckling. Världens centralbanker har under året åter varit i fokus. Svag tillväxt och låga inflationstal har fått de flesta av världens centralbanker att genomföra ytterligare lättnader. I Sverige sänkte Riksbanken räntan och för första gången i historien blev reporäntan negativ. USA höjde dock för första gången på nio år styrräntan under december. De globala börserna slutade på en i stort sett oförändrad nivå - världsindex steg med 1,3 %. Svenska aktiemarknaden steg med 2,2 %, den amerikanska med 0,7 % och Europa med 4,9 %. Ränteportföljens jämförelseindex visade också ett svagt positivt tal, + 1,0 %. Landstingets finansiella netto är 30,9 mnkr (72,3 mnkr). När räntekostnader inklusive löneskatt på pensioner exkluderas uppgår det positiva nettot till 68,0 mnkr (99,0 mnkr). Största bidraget till det positiva nettot har varit försäljningar av finansiella tillgångar 22,9 mnkr (56,3 mnkr). Landstingets pensionsportfölj har ett totalt marknadsvärde på balansdagen, som uppgår till 3 354,6 mnkr (3 068,0 mnkr). Under året beslutades om en överföring av nya medel till kapitalförvaltning på totalt 133 mnkr. Portföljens avkastning för året uppgår till 5,5 % (11,4 %) och överstiger därmed med god marginal avkastningskravet 3,0 %. Förvaltningen, som präglas av låg risk, har under året skett enligt landstingets finanspolicy. En översyn av landstingets finanspolicy ska ske varje år. Årets översyn har inte medfört några förändringar i gällande policy. Landstinget samarbetar sedan flera år tillbaka med landstingen i Västmanland och Örebro. Under året har samarbetet utvecklats ytterligare. Stort fokus har lagts på organisation och styrning av finansförvaltningen samt arbetet med att utveckla hållbara och ansvarsfulla investeringar. Landstingets mål för likviditeten är att den skall vara i intervallet mkr. Vid årsskiftet uppgår likvida medel till 207 mnkr, och ligger således inom det uppsatta målet. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 25(27)

246 Landstingets finansnetto består av följande Landstingets finansnetto, mnkr Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnad pensioner Löneskatt på räntedel, pensioner -5-7 Summa Finansnetto Kapitalförvaltningens utveckling framgår nedan. Kapitalförvaltning Marknadsvärde, mnkr 3 068, ,6 Årets avkastning, % 11,4 5,5 Totalavkastning, % (sedan start) 73,5 62,9 Årets upp-/nedskrivning, mnkr 0 0 Likviditet och långfristiga skulder Likviditet, mnkr Genomsnittlig likviditet under året, mnkr Låneskuld, mnkr Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 26(27)

247 Intern kontroll Avrapportering per Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Åtgärd Resultat 10 läkare, 10 sjukgymnaster, 5 Stickprovskontroll av 30 fakturor psykoterapeuter, 3 naprapate samt Rätt fakturerade Inga avvikelser mot nationell taxa Privata vårdgivare, fakturerade där avgiften/kostnaden berör 2 kiropraktorer har avgifter/kostnader enligt nationella resp gällande vårdavtal har kunnat avgifter/kostnader. beslutsattestanten i delårsrapporter stickprovsgranskats map den taxan samt tecknade avtal. noteras samt årsbokslut. utbetalning som gjordes i augusti 2015 Hälsoval/Espri Hälsoval/Privata vårdgivare Har Espri rätt avgifter enligt gällande regelbok. Är Hälsovals- och Privata vårdgivarnas intäkter/kostnader rätt periodiserade. Samtliga avgifter kontrolleras mot regelbok i delårsrapporter samt årsbokslut. Stickprovskontroll av 15 bokföringsordrar vardera inom Hälsoval- och privata vårdgivare i delårsrapporter och årsbokslut. Specifikation av Inga avvikelser mellan primärvårdsersättning per augusti utbetalningsspec och prislista har 2015 har kontrollästs emot prislista kunnat noteras i Regelbok 2015 Genomgång av 15 slumpvis utvalda bokföringsordrar inom Hälsoval resp privata vårdgivare. Här har kontroll inte skett av resp utbetalningssystem (Espri resp Privera) eftersom dessa system endast hanterar den senaste månadens transaktioner. Kontroll har således endast gjorts vg bokföringsordrar. En felaktigt periodiserad kostnad har noterats. Det avser utbetalning av tilläggsersättning för Särskilt boende 2015 till Ger Rehab NLN. Attestkontroll Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en beslutsattestant är i jävssituation. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Har tolkats som att gälla enbart Hälsovalsstaben. Samlad redovisning styr aktuella fakturor till kontraattest Inga avvikelser mot attestregler har kunnat noteras Konsultfirman Sirona har under året gjort en omfattande revision av samtliga sjukgymnasters besök utan att ha hittat några direkta felaktigheter. Revisionen avsåg båda privata vårdgivare på nationell taxa och de som ingår i Hälsoval. I journalgranskningen har det framkommit att journalföringen över lag är av god kvalitet för de granskade fysioterapeuterna men att det finns utrymme för förbättring. Granskningen visade att det inte förefaller sig finna några fall av strukturerat eller systematiska fel gällande ersättning av nationella taxan. Verksamhetsberättelse 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 27(27)

248 Diarienummer: Verksamhetsberättelse 2015 Habiliteringsverksamheten Helår 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

249 Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

250 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet... 5 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 5 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Bilagor Bilaga 1: Resulataträkning HABV 2015 Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

251 Inledning Sammanfattande analys I maj kom information om att förvaltningen Habilitering och Hjälpmedel skulle läggas ned den 1 september. Verksamhetsområdena skulle organisatorisk läggas under Division Psykiatri och Funktionshinder, förvaltningsledningen omplacerades, sjukreseenheten och övriga funktioner överfördes till utvecklingsenheten. Organisationsförändringen har inneburit en del "tappad fart" på grund av merarbete, etablering av nya kontakter, rutiner och riktlinjer. För Habiliteringsverksamhetens del löper det dagliga arbetet gentemot patienter på i stort sett som tidigare. Det kan märkas en liten positiv skjuts i samarbetet när det gäller psykiatrin. De förändringar som påverkat verksamheten mest under hösten, har varit av administrativ karaktär och drivandet av funktionshinderfrågor, där tappet har varit påtagligt. I och med att nya mappar för dokument har skapats har alla rutiner och dokument flyttats och gåtts igenom, då nya länkar har behövt skapas. Idag saknas stöd för att driva övergripande funktionshinderfrågor och när dessa landas på verksamhetsnivå finns inte tid och utrymme. Stödet kring personalfrågor har tydliggjorts under senhösten och är en positiv förstärkning, det återstår dock en hel del kring implementering och anpassning till nya rutiner. Inom ramen för beslutet om PEK projektet skulle verksamhetens ekonomtjänst flyttas till område Chefsstöd. Informationen om besluten har inte kommunicerats med verksamhetschefer och rekrytering av ekonom har försenats, pga av översynen i PEKprojektet. Medborgarperspektivet. Patientlagen ställer ökade krav på tillgänglighet och information. Förändringsarbete pågår med fokus på anpassningar till lagens krav. Nedans nämns några av dessa aktiviteter: Från kallelse till överenskommen tid, där planen är att patienten själv tar kontakt för att boka en tid som passar. Omställningen innebär att terapeuterna har obokade tider tillgängliga som kan bokas in när patienten tar kontakt med receptionen eller hör av sig via Mina vårdkontakter/e-tjänster. Riktlinjer för hantering av patienter som har svårt att ta initiativ till kontakt är under utveckling. Fortsatt arbete med Produktions- och kapacitetsplanering. Personalperspektivet. Sjukskrivningstalet är fortsatt högt, 77 % av sjukfrånvarodagarna baseras på frånvaro på hel- eller deltid hos 16 personer. Bakgrunden till sjukskrivningen skiftar och av dessa bedöms några vara en kombination av påfrestning i och utanför arbetet. Åtgärderna handlar både om att underlätta återgång till arbetet, förbättringar i arbetsmiljön och att hjälpa medarbetare vidare om anpassningar inte är tillräckligt. Idag finns ingen tydlig beskrivning kring hur många besök varje medarbetare förväntas genomföra. Det kan både tolkas som en positiv frihet, men också skapa oro och osäkerhet kring när man har gjort "gott nog". Genom fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsplanering kommer både förväntningar på produktion att tydliggöras och en bild av verksamhetens kapacitet att skapas. Detta är ett nödvändigt arbete för att använda resurser effektivt och för ledning och styrning verksamheten. En modell för kompetensplattformen som beskriver kompetensbehov utifrån verksamhetens mål och uppdrag, har tagits fram. Plattformen, som nu börjar ta form, innehåller både verksamhetsgemensamma och yrkesspecifika kompetensbehov. Arbetet kommer att vara ett stöd för tydliggörande av uppdrag, Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

252 förväntningar på varje medarbetare, verksamhetens planering för kompetensförsörjning samt individuella kompetensplaner. Process- och förnyelseperspektivet. Arbete med ständiga förbättringar pågår på olika nivåer både på mottagningarna och övergripande för hela verksamheten. För att förbättrings- och utvecklingsarbete ska göra skillnad i vardagen krävs framförallt implementering av nya riktlinjer, arbetssätt och rutiner, på varje mottagning och för varje medarbetare. Information behöver upprepas av chefer i vardagen och varje medarbetare har ett ansvar att hålla sig ajour och följa framtagna riktlinjer. Verksamheten börjar hitta en framgångsrik form där enhetschefer och verksamhetsstöd tar ett stort ansvar för att uthålligt informera och följa upp förbättringar. Förbättringsarbete pågår i samtliga huvudprocesser. Förändringsarbetet med det övergripande kvalitetsledningssystemet och Insidan, har väckt oro för risken att förlora ett implementerat arbetssätt med visualisering av verksamhetens processer och styrande dokument. Miljöperspektivet. God kontroll finns inom området här gäller främst att vidmakthålla och vara öppen för nya tekniska lösningar som kan underlätta i arbetet och minska våra miljöpåverkande faktorer. Ekonomiperspektivet. Verksamheten har god kostnadskontroll och hög medvetenhet finns om tillgängliga resurser. Detta möjliggörs genom att resurser för ekonomi och uppföljning av verksamheten finns lättillgängliga och att de besitter en hög kompetens om verksamhetens produktion, budgetramar och kostnader. Oro finns kring kostnader som ligger utanför vår kontroll, till exempel rörligheten i och med den nya patientlagen, ökade kostnader för medicintekniska hjälpmedel, som exempel tyngdtäcken och synhjälpmedel. Kostnaderna för hjälpmedel ökar och trots flitig uppföljning av förskrivna hjälpmedel så riskerna kostnaderna att skapa ett underskott. Då verksamheten just nu står utan ekonom och inför en omstrukturering av tjänsten som flyttas till ett centralt sk Chefsstöd, finns det en stark farhåga att det inte kommer att vara möjligt att upprätthålla samma goda kvalité inom ekonomiperspektivet. Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Åtagande: Våra brukare/elever/resenärer/kunder känner sig delaktiga vid planering och är nöjda med de insatser som ges. Arbetet med ökat brukarinflytande har skett på olika sätt. På individnivå har arbetet med habiliteringsplaner, MIMI och SIP alla syftat till att öka den enskildes inflytande över insatser. I arbetet med individuell planering och informationsöverföring i övergången mellan barn och vuxen har verksamheten förbättrat förutsättningarna för varje individ att vara mer insatt och kunna påverka både planering och genomförande av insatser. Brukarråd inom syn-hörsel-området har skett två ggr under året. BoU-rådet har träffats tre gånger per termin. Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

253 I början av året provades Delaktighetsmodellen med BoU-rådet och ledningsguppen. Temat för dialogen var vad barn/unga egentligen vill ha för stöd från habiliteringen, ett tema som ungdomarna själva valt men som var svårt att diskutera. Dialogen kom att handla om vad som är viktigt när man som ung kommer till en verksamhet som habiliteringen t.ex. att bli lyssnad på, att få information, att information ska vara anpassad och att bli bemött som en egen person. Sammanfattningsvis kan man säga att delaktighetsmodellen gav en form av dialog och möte mellan BoU-råd och ledningsgrupp som annars inte brukar ske. Delaktighetsmodellen kan i fortsättningen användas som komplement till traditionella brukarråd. Alla insatser, för att möta patientens behov ska bygga på en professionell bedömning och planering i samråd med patienten. Insatserna har som mål att främja aktivitet och delaktighet. Re-/habiliteringsplanen används som ett arbetsverktyg för att tydliggöra överenskommelsen mellan patienten, dess företrädare och professionen, planen utgör basen för utvärdering av måluppfyllelse, delaktighet och nöjdhet. Ett långsiktigt arbete har genomförts för att ta fram verktyg samt förenkla och förtydliga processen, bl.a. för utvärderingen av insatser i syfte att fånga patientens och anhörigas tankar. Vid årets slut hade 65,3 % patienter en plan av dem som bedömdes vara i behov av det. Mätning av delaktighet, nöjdhet och måluppfyllelse sker i samband med att habiliteringsplanen avslutas eller revideras. Mätning sker både i dialog med behandlaren och genom en anonym enkät. 303 utvärderingar har gjorts. Lika många blanketter för anonyma utvärderingar lämnas ut men alla besvaras inte. Över 90 % anger hög känsla av delaktighet och nöjdhet. Vid utvärdering om de uppsatta målen i planen anges måluppfyllelse med 81,5 %. Samtliga värden ligger högt och har ökat en aning jämfört med Av 1470 deltagare i generella insatser har cirka 16% fått besvara en utvärderingsenkät. 86,3 % anger att man är nöjd med insatsen, 75,7 % anger att de kommer att ha nytta av insatsen. Det är få personer som har utvärderat insatsen. Riktlinjerna för utvärdering av generella insatser behöver gås igenom på mottagningarna. Verksamheten kommer att under 2016, göra ett förbättringsarbete för att fånga upp nytta med de insatser som ges hos fler av de patienter som kommer till verksamheten. Siffrorna för antalet unika patienter som tagits emot är något osäkra, efterson byte av journaldatabas för syn- och hörsel och dövmottagningen, gör att det inte går att säkerställa att ingen räknas två gånger. 100 tolkanvändare ej bosatta i länet har erbjudits tolkning genom bemanning av nationell bildtelefonitjänst. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel brukare som är nöjda med de insatser som ges. (HabV exkl. TolkC). Andel brukare som upplever delaktighet i den individuella 90,7% 90 % Helår 2015: 90,7 % av 289 är nöjda med insatsen. I resultat finns 13 utvärderingar från Hörsel- och dövmottagningen. Helår 2014: 87,2 % av 336, inkluderar utvärderingar från Hörseloch dövmottagningen och Synmottagning. 92% 90 % Helår 2015: 277 av 301 som svarat på enkäten upplever delaktighet. Med i Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

254 Indikator Utfall Målvärde Kommentar planeringen. värderingen finns 13 utvärderingar från hörsel- och dövmottagningen. Helår 2014: 306 av 335 som svarat på enkäten upplever delaktighet. Ackumulerat för I utfallet finns 3 utvärderingar från hörsel- och dövmottagningen och 1 utvärdering från synmottagningen med Antal brukare som fått insatser från Habiliteringsverksamheten st Minst st På grund av förändring i NCS Cross, är detta antal unika patienter på helheten inte helt korrekt. Siffran kommer att kunna plockas fram korrekt för Åtagande HABV: Den enskilde brukaren är delaktig vid planering av våra insatser. Under hösten har workshops anordnats på samtliga mottagningar, för implementering av verktyg och arbetssätt kring re-/habiliteringsplaner. Fokus är kompetens och verktyg för att mötas i samtalet kring individens behov, motivation och den professionella bedömningen. Samtliga tillfällen har utvärderats med huvudsak positiva omdömen. Det har varit uppskattat att få möjlighet att diskutera arbetssätt, ställa frågor och få direkta svar. Ett par negativa kommentarer på att det varit obligatoriskt har kommit från några medarbetare. Under våren planeras fortsatt workshops med tema att använda alternativ kommunikation. Åtagande HABV: Brukarna är nöjda med våra insatser utifrån de överenskommelser som gjorts. Tillgänglig information. En ny informationsbroschyr har tagits fram. Samhällsguiden ska tas bort och ersätts med hänvisning till sidor som både uppdateras och har information på andra språk, såsom 1177.se, Försäkringskassans hemsida m.fl. Information måste förbättras om Mina vårdkontakter/etjänster. Informationen i landstingets "Patientguiden", kan kompletteras med info om verksamheten. Implementering riktat till medarbetarna har genomförts under hösten. Generella instaser har det genomförts 179 aktiviteter, dvs information/ workshops/grupper, med 1458 deltagare. Av dessa har några deltagit i en eller flera aktiviteter. Utbudet presenteras i verksamhetens "Aktivitetskatalog" och vänder sig till alla åldrar, flera olika behovsområden och även till närstående. För utvärdering se kommentar ovan. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel deltagare i generella insatser som utvärderat insatsen Andel nöjda deltagare av dem som utvärderat generell insats 235 deltagare av 1470 har utvärderat den generella insats som de deltagit i. Det är en mycket låg siffra och ett klart förbättringsområde som måste ses över. 86,3 % Helår 2015: 182 personer av 211 anger att de är nöjda med insatsen (86.3 %). Helår 2014: 199 personer av 226 (88 Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

255 Indikator Utfall Målvärde Kommentar %). Andel deltagare som vid utvärdering av generell insatser anger att de upplever nytta med insatsen 75,7 % Helår 2015: 178 personer av 235 anger att de upplever nytta med instatsen (75.7 %) Helår 2014: 214 personer av 263 anger att de upplever nytta med instasern (81 %) Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar och arbetar aktivt för att främja jämlik hälsa och god livskvalitet. Samordnat medicinskt omhändertagande, SMO. Närmare 650 patienter har listat sig på de fem vårdcentralerna med tilläggsuppdrag för målgruppen. Under hösten drog sig Fristadens VC i Eskilstuna ur uppdraget och en ny vårdcentral är på gång. Under projektet och uppstarten har det varit en hög arbetsbelastning på samordningsfunktionen, vilket har resulterat i en utökning och en utveckling av arbetssättet. En lotsfunktion har tillskapats med målsättningen att erbjuda råd och vägledning. Målgruppen de som är i behov av hjälp från habiliteringsverksamheten, andra verksamheter inom landstinget samt andra samhällsaktörer. Samordnings-/lotsfunktionen är nåbar via telefon som anslutits till Tele-Q, för att öka och säkra tillgängligheten. Utvecklingsarbete har skett inom flera områden. En gemensam anteckningstyp har skapats i journalsystemet för vårdcentralerna och habiliteringsverksamheten. Syftet är att underlätta sökningen av information i patientärenden samt för patientsäkerheten. Bevakning kan skickas via journalsystemet mellan vårdlotsar och alla vård- och omsorgsgivare i landstinget till samordningsfunktionen, vilket underlättar hanteringen och kommunikationen i ärenden. Informationsmaterial har tagits fram och finns tillgänglig på landstingets webbplats. Samverkansmöten med vårdcentraler och kommunsjuksköterskor har sett olika ut i länsdelarna. Det har planerats utifrån önskemål och upplevda behov, möjlighet finns alltid att ta kontakt när behov uppstår. Planering pågår att till våren ha en utökad fast kontinuerlig plan för samverkan med SMO, vårdcentralerna, kommunen och de olika habiliteringsmottagningarna. SMO vårdcentralernas sjuksköterskor har efterfrågat utbildning i alternativ kompletterande kommunikation, ex bildstöd. KoALA har tagit fram en utbildning som kommer att genomföras i mars. Utbildning riktad till alla vårdcentralsläkare, "Det goda intyget inom funktionshinderområdet", tillsammans med Försäkringskassan planeras till våren -16. Arbetssättet väcker intresse nationellt och flera län hör av sig för att ta del av hur arbetet är upplagt i Sörmland. Hörsel och döv- samt synmottagningen har gjort studiebesök på Västanviks folkhögskola under hösten. Besöket hade flera syften, bl a att få ökad insikt och kunskap om barndomsdövas första språk dvs tecken-språket, dövkunskap samt dövblindkunskap och en introduktion av haptiska signaler. Under studiebesöket gavs några lektioner med teckenspråksundervisning. Tolkcentralen informerar om olika tolkmetoder och om verksamheten i samband med att Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

256 arbetsgivare och myndigheter gör en tolkbeställning. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel brukare som vid utvärdering av den individuella planen bedömer att måluppfyllelsen är uppnådd. 81,5% 80 % Helår 2015: 247 av 303 patienter bedömer måluppfyllsen uppnådd. I utfallet finns det 13 utvärderingar för hörsel- och dövmottagningen. Helår Totalt 258 av 333 brukare bedömer måluppfyllelsen i planen uppnådd. I utfallet ingår 3 utvärderingar för hörsel- och dövmottagningen samt 1 från synmottagningen. Åtagande HABV: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar. Därför arbetar vi aktivt för att ingen människa ska diskrimineras. Flera mottagningar arbetar vidare med att utforma den kommunikativa miljön för bättre bemötande och tillgänglighet. Exempel är bildstöd som kan användas vid mottagandet i reception, skyltning med bilder och verktyg med tex samtalskartor. Barnrättspiloterna bidrar med kompetensutveckling på respektive mottagning. Information har givits om 1177 och beslut har fattats om att använda den information som där finns översatt till olika språk. Arbetet pågår med att kartlägga behovet av sex och samlevnadsfrågor för vår målgrupp och därefter tydliggöra kompetensgruppens uppdrag. Eftersom verksamheten tar emot många patienter från andra kulturer och språk, har vi beslutat att visst informationsmaterial ska översättas, tex Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp, till Arabiska, Somaliska m.fl. Åtagande HABV: Vi arbetar aktivt för att främja hälsa och god livskvalitet för våra målgrupper. Enstaka aktiviteter inom det hälsofrämjande området har genomförts under året. Förtydligande av verksamhetens uppdrag och målgrupp har pågått under året. Behovsområden för hälsa och livskvalitet har lyfts fram. Implementering och informationsspridning planeras för Samverkan med processledare, hälsofrämjande sjukhus, har pågått under året. Behov hos målgruppen har här diskuterats. Förslag om hur kunskapen om personer med funktionsnedsättning ska spridas inom ramen för de hälsofrämjande nätverken har formulerats. Verksamheten bidrar med kompetens i FaRarbetet. Planering av projekt kring fysisk aktivitet hos unga rullstolsanvändare har påbörjats. Projektet genomförs under I olika sammanhang upparbetas kontaktvägar så att personer med funktionsnedsättning får tillgång till hälsofrämjande fritidsaktiviteter. Exempel från Katrineholm är att en ridgrupp har startat i Vårnäs ridskolas regi. Underlaget till den gruppen kommer från HABVs grupper för ridbehandling. Det gör det möjligt att lotsa barn och unga direkt till fritidsaktivitet. Ansvarig för ridbehandlingen är vid uppstart av insatsen tydlig med att målet är att fortsätta med ridning som fritidsysselsättning. Ett antal ungdomar som deltagit i träningsgruppen har lotsats vidare till träning på Friskis och Svettis. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

257 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Antal deltagare i generella insatser st st Totalt antal deltagare för helår 2015 är 1470 personer. För helår 2014 var antal deltagare Åtagande HABV: Våra brukare ska erbjudas likvärdiga insatser. I arbetet med kompetensplattformen blir olikheter i länet tydliga, både vad det gäller metoder och arbetssätt. Beslut om vad vi ska arbeta med fattas av ledningsgruppen i samband med att den yrkesspecifika delen är klar, tidigt på året -16. Planen är att detta ska slutföras inom kort och att kompetensplattformen blir temat på gemensam dag, våren -16. Genom yrkessamordnarna lyfts metoder och arbetssätt till yrkesgrupperna, för förbättringsarbete med att skapa likvärdiga insatser över länet. En rutin har tagits fram för hur samarbete ska ske kring patienter som har behov av insatser från habiliteringsmottagning, synmottagningen och/eller hörsel och dövmottagningen. Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande: Vi arbetar systematiskt för att säkerställa verksamheternas kompetensförsörjning. I verksamhetsplan för 2015 har det noterats en ambition att ta fram en Kompetensförsörjningsplan. Tanken är att planen ska beskriva hur behovet av kompetens ska tillgodoses hos medarbetare, både på kort och lång sikt, vid utbildning, rekrytering samt fördelning av resurser, baserat på behov och uppdrag i verksamheten. Detta har inte påbörjats i sin helhet ännu, däremot har delaktiviteter pågått. Några av aktiviteterna har förlorat fart med anledning av organisationsförändring och byte av viktiga personer, i första hand gäller det arbetet med behovsanalyser, som ett underlag för långsiktig planering. En modell för Kompetensplan har utarbetats, med dels generell kompetens för arbetet på habiliteringsverksamheten, yrkesspecifik och fördjupad yrkesspecifik kompetens. I modellen ingår även en plan för hur lärandet sker. Utifrån detta underlag kan en individuell kompetensprofil tas fram och beskrivas, detta är ett stöd vid planering medarbetarsamtal och rekrytering. Under våren kommer beslut om de respektive yrkesgruppernas kompetensplaner att fattas. Arbetet har skett i Utvecklingsrådet och på yrkesträffarna, delaktigheten har varit stor. Arbetet har synliggjort olikheter i metoder och arbetssätt. Det återstår en del arbete i modellen och beslut i ledningsgruppen om vad som ska erbjudas i verksamheten för att kunna erbjuda likvärdig habilitering. Landstinget har anställt en studierektor för ett landstingsövergripande PTP-program, vilket är mycket positivt för rekrytering av psykologer på längre sikt. Kompetensutveckling. Merparten av alla medarbetare har deltagit i någon form av kompetensutveckling. Kortare kurser har främst handlat om påfyllning i yrkeskompetensen, genom seminarier eller konferenser. Två personer har avslutat och två har påbörjat den Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

258 grundläggande habiliteringsutbildningen som genomförs inom ramen för samarbetet i sjulän. Två psykologer går specialistutbildning i neuropsykologi och ytterligare en är i slutfasen av utbildningen. En psykolog har gått handledarutbildning. Två personer har gått grundkurs i KBT och två går Tillämpad beteendeanalys på högskolan. Tolkcentralen har förstärkt kompetensen genom att ytterligare en tolk har utbildat sig för skrivtolkning, en tolk har genomfört och klarat provet för auktorisation. Utbildning pågår i olika tolkmetoder som, tex socialhabtiska signaler. En logoped har gått AVT, som är en behandlingsmetod för att stödja tal och språkutvecklingen hos personer med cochleainplantat. Två personer genomför teckenspråksutbildning varav en på avancerad nivå. Flera yrkessamordnare har deltagit i landstingets ledarutbildning i förbättringsarbete. Rekrytering och Personalomsättning. Under året har totalt har 17 personer avslutat sin anställning varav sju pga av ålder och tre som avslutats av andra skäl. Åtta personer har tillsvidareanställts. Fyra tjänster kommer inte att återbesättas inom ramen för HABVs budget, tjänster för vaktmästare och städning som köps av landstingets serviceenhet, barnneurolog köps från barn och ungdomskliniken och ekonom som kommer att ha sin anställning vid landstingets ekonomienhet för ledningsstöd. Flera tjänster är tillsatta och anställning påbörjas i början av Indikator Utfall Målvärde Kommentar HABV ska ha en kompetensförsörjningsplan. Är delvis påbörjad. Åtagande: Vi tar initiativ till och arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö och god hälsa. En rapport med sammanställning över sjukfrånvaron har skapats för att få överblick och underlag till förbättringsarbete. Diskussion om åtgärdsförslag har förts tillsammans med förvaltningens personalchef och ledningsgruppen. En översiktlig presentation och dialog har genomförts med arbetsmiljöombuden. Sjukskrivning. Glädjande nog är det färre personer som haft fler än sex sjukdagar de senaste tolv månaderna, 21% 2015 vilket är en markant förbättring jämfört med 48% år Sjukskrivningstalet på helheten är dock fortsatt högt. Närmare analys visar att 77% av frånvaron, mer än 50 dagar/år, genereras av frånvaro hos 16 medarbetare. Bakgrunden till frånvaron skiftar och av dessa bedöms några vara en kombination av påfrestning i och utanför arbetet, medan flertalet har medicinska diagnoser eller olyckor som skett på fritiden. Oavsett bakgrunden följs alla med sjukfrånvaro upp, planering och eventuell anpassning sker inför återgång till arbete. Vid längre eller återupprepad sjukskrivning används Heroma Hälsosam som stöd. Företagshälsovården har använts både i individärenden och i arbetsmiljöarbete på gruppnivå. Habiliteringsmottagningarna i Eskilstuna och i Nyköping är evakuerade till tillfälliga lokaler. Mycket arbete har lagts ned för att få igenom nödvändiga anpassningar, både för att kunna ge ett gott mottagande för patienterna och en bra arbetsmiljö för medarbetarna. Habiliteringsmottagningen i Katrineholm har växt ur sina lokaler och behöver utöka. Ett arbete har påbörjats tillsammans med FM-enheten. Överlag är kontakten med FM-enheten komplicerad, det är svårt att få kontakt, få gehör för svårigheter och det tar lång tid att få åtgärder utförda. Som exempel kan nämnas att det varit arbetsmiljöproblem i en reception Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

259 med dålig luft, klagomålen har framförts sedan hösten -14. När ansvarig från FM-enheten tog tag i klagomålen, i augusti 2015, visade det sig att ventilationen var på med starkt reducerad effekt och inte var i drift kontinuerligt. Den bristande hanteringen är högst anmärkningsvärd och har orsakat en hel del korttidssjukskrivning bland berörd receptionspersonal. Friskvårdsbidraget har använts till motion, massage och i några fall till livsstilsförändringsaktiviteter. Alla mottagningar har hälsoinspiratörer som på olika sätt bidrar i det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen. Arbetsmiljöronder har genomförts på de flesta mottagningarna, några kommer att komplettera med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Lärarledd utbildning har genomförts i Hot och Våld, alla uppmanas att genomföra den webbaserade utbildningen i ELLSA. Basenhetsrådet har arbetat med att ta fram handlingsplan för Hot och Våld, rutinerna kommer att vara klara våren-16. Utifrån resultat i medarbetarenkäten följs arbetstakt och arbetsrelaterad utmattning upp regelbundet med alla medarbetare. En av hälsans faktorer är att ha en tydlighet kring vilken prestation som förväntas och planering och fördelning av uppgifter, så att varje medarbete gör "rätt saker". Psykologernas arbete har särskilt varit i fokus för produktions- och kapacitetsplanering. Psykologerna ska avsätta minst 50% av sin arbetstid till utredning, ytterligare förbättringsarbete behöver ske för att nå önskad effekt. Processen för utredning har reviderats och tydliggjorts. För att klara inflödet behöver beslut och processen för utredning följas samt tjänsterna vara tillsatta med psykologer med viss erfarenhet/kompetens. I och med psykologernas fokusering på utredning minskas möjligheten till andra psykologiska insatser och stöd till teamet, vilket ökar belastningen på andra yrkeskategorier, konsekvenserna kommer att följas. Successivt ökar andelen bokningsbara tider i vårdadmin, vilket medför en enklare hantering av nybesök, ombokning vid sjukdom och i förlängningen mindre administration för terapeuterna. Så kallad patientflödesstyrd mottagning har startats på synmottagningen och införande planeras på hörsel- och dövmottagningen under våren-16. Enhetscheferna arbetar på olika sätt med att hålla liv i de spelregler som tagits fram för delaktighet, respekt och ansvar samt med tydliggörande av mål kring det som finns nära i vardagen. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 89 % 93 % Under året har totalt 34 tjänster utannonserats, varav 31 avser heltid, motsvarar måluppfyllelse med 91%, räknat med underlag från hela året. 7,3 % Max 4,5 % 77% av sjuktalet genereras av långtidssjukskrivning hos 16 medarbetare. Merparten av frånvaron är inte arbetsrelaterad. Andel anställda som haft färre än sex sjukdagar under de senaste 12 månaderna. 79% Minst 60 % Helår % Helår % Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

260 Åtagande: Delaktighet, Respekt och Ansvar genomsyrar chefers och medarbetares förhållningssätt Aktiviteterna utifrån Medarbetarenkät 2014, har pågått under hela året på enhetsnivå i vardagen, nära medarbetarna. Ett viktigt arbete är att hålla i det värdegrundsarbete och spelregler som tagits fram. Det verksamhetsövergripande förbättringsarbetet fokuserar på arbetsmiljörelaterade faktorer, effektivitet, stöd i ledarskapet och målkvalite. 93% har besvarat Medarbetarenkäten 2015, resultatet har i dagarna lagts tillgängligt för berörda chefer. Inom de flesta områden har förbättringar uppmätts, störst positiv utveckling inom område Återkoppling och Ledarskap. Professionen deltar i verksamhetens förbättringsarbete, dialogen säkras genom APT och Utvecklingsrådet där yrkesföreträdare för alla professioner deltar. Yrkesföreträdarna ansvarar för att leda 4-5 yrkesträffar per år, träffarna har fokus på förbättringsarbete och kompetensdelning. Utöver detta tillsätts arbetsgrupper med representanter för berörda professioner i specifika förbättringsområden. Förbättringstavlor används på några mottagningar för att fånga upp idéer i det nära vardagliga arbetet och återkoppling av resultat. Några enhetschefer skickar regelbundet ut Veckobrev med aktuell information till medarbetarna. Verksamhetens Nyhetsbrev, utkommer 4-5 gånger/år, används som ett komplement för att informera om pågående arbete och viktiga beslut. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen 92,6% Minst 85 % 2015: 92,6% 2014: 85% Andelen engagerade medarbetare (HME index) 85 % 2015: Har ej beräknats i resultatet, egen beräkning är 82,1% 2014: 82% Index för målkvalitet index56,5 index : 56,5% 2014: 53,8% Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål:landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Åtagande: Vi arbetar aktivt med ständig förbättring utifrån evidens och beprövad erfarenhet med syfte att ha kundorienterade, standardiserade och enkla processer. För en säker statistik och rapportering av väntetider m.m. behöver genomgång av listor i vårdadministrationen göras regelbundet. På de mottagningar där detta sker med kontinuitet, rensas felregistreringar bort och statistiken blir bättre. Under året har tidigare listor bytts ut mot systemet BORIS. På grund av att funktionen med personnummer inte längre finns i Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

261 BORIS är det inte längre möjligt att hitta eventuella felposter. Förbättringsarbete pågår för att utveckla och anpassa BORIS. Alla väntelistor är på väg att läggas in i NCS Cross. Remisser. Inflödet till habiliteringsmottagningarna är stort, 1307 remisser under 2015 visar en ökning med 179 st jämfört med föregående år. En orsak till ökat antal remisser är projektet Kognitivt stöd, där remisserna kommer från BUP och insatserna genomförs där av en arbetsterapeut med anställning på HABV. Projektanställningen kommer att flyttas över till BUP under våren 2016, i och med det kommer inte remisserna att passera HABVs remissgrupp. Remisserna för projekt Kognitivt stöd har ökat, från , till Efterfrågan är mer jämt fördelad över länet i förhållande till länsdelarnas befolkningsunderlag i år än under föregående år. Inflödet av remisser för habiliteringsinsatser har ökat för alla enheter, anmärkningvärt mycket för habiliteringsmottagning 2 i Eskilstuna. Remiss för autismutredning är relativt konstant jämfört med föregående år. Under tredje tertialen startades ett nytt arbetssätt i remissgruppen, enhetschef och medicinsk sekreterare har en för-remiss grupp där remisser utan behov av specialistbedömning gås igenom. De remisser som kräver specialistbedömning tas i remissgrupper där psykolog och barnneurolog deltar. Barnpsykiatriker, sjukgymnast och arbetsterapeut, kan adjungeras. Målen för Väntetider, både när det gäller genomförda och väntande på nybesök, har uppnåtts till 78%. I december hade 55 personer väntat mer än 90 dagar. Det är första rapporten där tillgängligheten går att följa per mottagning, vilket gör det lättare att följa upp orsaker och förbättringsåtgärder. På de mottagningar där tillgängligheten är hög, har bemanningen varit god och sjukfrånvaron låg. Ytterligare en faktor som påverkar resultatet är att medicinska sekreterare arbetar med registrering och uppföljning av bokningar och väntelistposter. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel brukare som har en individuell plan (Habv.exkl. tolkcentralen). Andel brukare som väntat på nybesök mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). 65,3% 65 % 78% 100 % Rapporteras per månad. I december har 78 % av 252 patienter väntat på nybesök mindre än 90 dagar (inkl synmott och hördövmott). Andel genomförda nybesök som väntat mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). Andel genomförda nybesök inom området autism som väntat mindre än 30 dagar. Andel påbörjade fördjupade utredningar/behandlingar inom området autism som väntat mindre än 30 dagar. 78% 100 % 50% 90 % 81,3% 80 % Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

262 Åtagande HABV: Vi utvecklar kontinuerligt metoder och arbetssätt för att vara effektiva och använda våra resurser på bästa sätt. Verksamhetens huvudprocesser är kartlagda och beskrivs under fliken vårt arbetssätt på Insidan. Visualiseringen av processer, flöden och tillhörande styrande/stödjande dokument är implementerat i verksamheten och alla medarbetare använder vårt arbetssätt för att hitta information. Under året har ett arbete skett centralt i landstinget i syfte att tydliggöra vårt arbetssätt för hela landstinget. Habiliteringsverksamheten lyfts i dessa sammanhang som ett gott exempel. I samband med det övergripande arbetet kring vårt arbetssätt i landstinget och i arbetet med nya Insidan har HABV bidragit genom deltagande i arbetsgrupper. En viss oro finns att verksamhetens framskridna arbete med att samla all information och göra den lätt tillgänglig via visualiseringen av huvudprocesserna förhindras och i värsta fall ödeläggs till följd av dålig samordning och kommunikation centralt i landstinget, eller till följd av att verksamhetens behov inte tillgodoses. - Remissprocessen: Remissprocessen har reviderats och effektiviserats. Kriterier för att kunna bedöma remisser har tagits fram och håller på att implementeras och spridas till remittenter. En tydligare målgruppsbeskrivning som kompletterar remisskriterierna har tagits fram. Information och implementering sker under Arbetssätt och rutiner för remissgruppen förekommer i olika diskussioner och små justeringar genomförs regelbundet. - Habiliteringsprocessen: Det är främst implementeringen av ny plan-anteckning som stått i fokus under året. ICF-gruppens arbete med kartläggning och planering har implementerats i hela verksamheten under Gruppen har arbetat fram ett förslag på nytt sätt att utvärdera insatserna. Förslaget har diskuterats och med några justeringar godkänts i ledningsgruppen. - Utredningsprocessen: PoK-projektet innebär att processen har gåtts igenom grundligt. Förbättringsområden har identifierats och förslag till förändring har formulerats. Förslag som tagits fram är nu godkända och beslutade. Träffar med samtliga habiliteringsmottagningar är bokade för genomgång av nya arbetssätt och rutiner. Arbete enligt nytt arbetssätt ska starta senast februari 2016 och följas upp i oktober Tolkprocessen: En översyn av processen har genomförts. Stödjande dokument, rutiner och checklistor är under framtagande. Det är informationsöverföring mellan olika funktioner som fokuserats mest under året. Många förslag till förbättringar har lyfts fram, prövats och implementerats. Avvikelser används nu systematiskt. Patientsäkerhet. Under våren genomfördes en utbildningsdag på temat Offentlighet, sekretess, lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som vi i vårt dagliga arbete berörs av. Utvärderingen visar att utbildningen var uppskattad och gav kunskaper som är till nytta i det vardagliga arbetet. Flera önskade återkommande information i ämnet. 9 % uttryckte önskemål om mer utbildning för att skriva journal, var, när, hur man dokumenterar, vad man får, bör och inte får skriva i en journalanteckning och hur man ska använda olika sökord och anteckningstyper. Medicinteknisk kvalitetssäkring. Uppdragsbeskrivning och ett förtydligande av arbetsuppgifter enligt Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1 har dokumenterats och skrivits under av förvaltningschef och verksamhetschef med diarienummer LS-LED En förteckning Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

263 över förskrivare är upprättad. 349 avvikelser har registrerats. Fem avvikelser från andra verksamheter, varav tre stycken från Hjälpmedelscentralen, en från BUP och en från en vårdcentral. 64 avvikelser har gått från HABV till annan verksamhet. 317 stycken gäller patient och vårdrelaterade områden 17 stycken gäller arbetsmiljö 2 stycken är säkerhetsärenden 20 stycken är klagomål Genomförda åtgärder: 55 avvikelser gäller kallelser/bokning/rp-blanketter, uteblivet besök och liknande administrativa händelser. Ett omfattande förbättringsarbete har genomförts. Flera klagomål har gällt att kallelser inte kommit fram till patienten. Den administrativa handboken uppdateras kontinuerligt och är en stående punkt på administratörernas yrkesträffar. HABVs mottagningar har vidaresänt 64 avvikelser till andra verksamheter, bland annat 19 stycken till ögonkliniken och 20 stycken till HMC, 5 stycken vardera till barn- och Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

264 ungdomskliniken och ortopedkliniken, 3 till FM-enheten och flera enstaka till andra verksamheter. Av dessa 64 avvikelser är hälften avslutade, två händelseanalyser har gjorts, några har lett till förändring/översyn av rutiner, information och även enskilda samtal med berörd personal. 20 klagomål har rapporterats och av dem är 14 stycken avslutade. Fyra har kommit från Patientnämnden, en från IVO och en från Skolverket. Båda ärendena från IVO och Skolverket handlade om användningen av positionerings- och trygghetsskapande hjälpmedel, som av enskilda i vissa situationer uppfattats som tvångsåtgärder. Rutiner har tagits fram för att tydliggöra informationsöverföringen och användningsområdet av positioneringshjälpmedel för den enskilde. Ett klagomål gäller ett försenat utlåtande via fritt vårdval och klagomålet har hanterats av det företag som anlitats, ett förbättringsarbete har initierats. Fem stycken klagomål gäller dålig bemanning i receptioner/telefon vilket berott på sjukskrivningar och underbemanning. Ett stort arbete med översyn, förbättringar och omfördelning av arbetsuppgifter har gjorts på mottagningen Eskilstuna och kommer att resultera i bland annat ökad tillgänglighet i receptionen och telefon. Förbättringsarbete när det gäller Fast vårdkontakt pågår. Överföring av väntelistor till NCS Cross och aktualisering av dem pågår. Kvalitetsregister. HabQ. Registrering i registret har pågått sedan i maj 2014, rutiner kring handhavandet behöver fortsatt utvecklas. Av de 188 registrerade är merparten för föräldrastöd. De vanligaste insatserna, som nästan alla har fått är habiliteringsplan, samordnad individuell plan och rådgivande samtal. CPUP. Vid årets kvalitetskonferens deltog representanter från samtliga mottagningar samt verksamhetschef. CPUP-koordinator har deltagit i 7-läns nätverksmöte för sjukgymnaster med ansvar för ortopedi och/eller CPUP/MMCUP. Röntgenscreening av höfter. Utifrån den senaste forskningen har det lagts till mätning av Head Shaft Angel. Ett förslag på förändring av remissmallen där även en hänvisning till CPUPs hemsida med instruktioner kring genomförandet av höftröntgen finns, har tagits fram och godkänts av ansvarig ortoped. Operationer har registrerats av ortopeden under 2015, en förbättring jämfört med 2014, då inga operationer registrerades. Mål för 2016: - Rapporteringsfrekvensen är 90% av gjorda bedömningar. (2014 var det 75-80%) - Vid 90% av alla CPUP-bedömningar används historiken för återkoppling samt planering av mål och insatser före den enskilde brukaren. MMCUP. Det har under hösten gjorts 6 bedömningar enligt MMCUP i länet. Koordinatorn har deltagit vid 5 ( 2 i E-tuna, 2 i Nyköping och 1 i K-holm) av dessa för att samla ihop erfarenheterna från de första mätningarna. Det finns en del att förbättra med formuläret och koordinatorn har framfört synpunktenar som framkommit till registeransvarig. Ansvarig koordinator har gjort en bedömningsplan för 2016 där samtliga barn och ungdomar från inventeringen av ryggmärgsbråck finns med. Utifrån denna får ansvarig terapeut tillfråga sina patienter och boka in dem för uppföljning om de svarar ja. Vid behov kan koordinatorn medverka vid uppföljningen. Efter 2016 kommer samtliga barn och ungdomar som är aktuella att finnas registrerade i MMCUP och då kommer en behandlingsplan att kunna tas ut ur databasen. Gällande MMCUP är inventering gjort. 22 barn finns i länet. 9 i Eskilstuna, 9 i Katrineholm samt 4 i Nyköping. Forskning. En arbetsterapeut forskar på halvtid " Rörelseutveckling och funktionella aspekter av arm/handfunktion hos barn med spastisk CP, rörelseförmåga, rörelsemängd i Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

265 vardagen och i aktivitet." Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel medarbetare som följt upp arbetstakt och arbetsflöden med sin chef Andel planer som följts upp 47,9% 100% 100% Medarbetarsamtal genomförda. Antal registreringar i HabQ 188 st Totalt finns 188 individer registrerade i HabQ. Antal inkomna klagomål Antal deltagare i generella insatser 20 klagomål är registrerade i Synergi st st Totalt antal deltagare för helår 2015 är 1470 personer. För helår 2014 var antal deltagare Åtagande HABV: Våra insatser/tjänster ska vara av god kvalitet och till nytta för den enskilde brukaren I samband med kompetensplanearbetet har verksamhetens utbud av insatser diskuterats. Flera utvecklingsområden och frågeställningar har ringats in och en plan för fortsatt arbete har upprättats. Aktiviteter utifrån planerade områden: Ta fram habiliteringsprogram för inkontinens hos barn: har påbörjats men ej slutförts. Implementera och utveckla habiliteringsprogrammet för kommunikation: Programmet är framtaget och har diskuterats i olika sammanhang. Tydliggöra och förbättra föräldrastödsinsatserna: förslag har diskuterats i ledningsgruppen. Konkretisering av eventuella ändrade arbetssätt sker under Tydliggöra och förbättra IBT: Arbetsgruppen har arbetat med förbättringar och arbetsprocesser Tydliggöra beskrivningen av verksamhetens målgrupp: Beskrivningen har färdigställts. Informationsspridning och implementering sker under Under 2015 har tolkcentralen fortsatt att följa med i utvecklingen när det gäller tekniska lösningar för tolkning. Tolkning kan ske via bildtelefon och via videoklient på läsplatta. Tolkcentralen erbjuder teckenspråkstolkning och skrivtolkning på distans. Ett hinder att utföra tolkuppdrag är att målgruppen för förskrivning av läsplattor inte är fastställd ännu. Än så länge används skrivtolktjänsten enbart av hörselpedagog inom Hörsel- och dövmottagningen. Sjukvården har möjlighet att använda bildtelefoni.net när en patient vistas på sjukhus. Från och med 1 juli 2016 kommer den tjänsten vara öppen dygnet runt. Det ökar därmed patientens möjlighet att vara informerad och delaktig och framför allt säkerhetsställs kommunikationen mellan patienten och sjukvården. Tolkcentralen har i samverkan med hörseltekniker bidragit i ett försök, där döva patienter fått tillgång till bildtelefon under sin sjukhusvistelse. Diskussion kring fortsättning är påbörjad, tekniken finns, men ansvars- och kostnadsfrågan kvarstår. Flera aktiviteter med ständiga förbättringar har skett på enhetsnivå, där enhetschef tillsammans med medarbetare testat olika sätt att arbeta. Verksamhetsutvecklare har bidragit utifrån efterfrågan och fungerat som bollplank. Några exempel: Synmottagningen har gjort förbättringar för att minska lagerdifferensen på synhjälpmedel. De har startat gruppverksamhet för personer med makuladegeneration utifrån ett evidenserat kursmaterial. Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

266 Vårdrutin för barn och unga med synnedsättning är under utformande. Ett samarbete har inletts med hörselmottagningen, för att tydliggöra vilka fördjupade insatser det finns behov av och som kan tillgodoses av hörsel- och dövmottagningen. En mottagning har fokuserat på att följa upp osignerade anteckningar för att uppnå att varje medarbetare följer landstingets riktlinjer. På något ställe används förbättringstavlor för att utveckla och följa förbättringar i vardagen. Åtagande HABV: Vi utvecklar vår verksamhet, vår information och våra lokaler så att de är tillgängliga och anpassade för våra målgrupper. Tillgänglighet och nåbarhet, förbättringsarbete sker på olika sätt. Mobilanknytning har införts på habiliteringsmottagningarna i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Beslut har fattats att det ska införas på alla mottagningar. I Katrineholm finns bokningsbar tid för frågor och eventuellt upprättande av egenanmälan. Andra arbetar med kommunikativ miljö, öppettider och bemötande i reception. En arbetsgrupp har tittat på delar av det informationsmaterial som används på de olika mottagningarna. En välkomstfolder till varje mottagning med enhetligt innehåll och layout är framtagen samt en rapport om hur informationsmaterial bör hanteras med förslag på förändrat arbetssätt. Förslaget har antagits och implementerats. Det innebär att färre informationsmaterial ska produceras och uppdateras på mottagningarna. Hänvisning ska ske till andra aktörers egen information, samt användning av de nationella tjänster som finns på 1177.se. På 1177 är dessutom mycket av informationen tillgänglig på andra språk. Påminnelse om besök via sms har införts. Språktolkning via surfplatta som tillhandahålls av Semantix, kommer att provas på två mottagningar. Förbättringarbete för tillgänglighet i reception och per telefon har gjorts. En del brister kvarstår på grund av sjukskrivningar och arbetsmiljöproblem i lokaler. Förbättra organisationen för habiliteringsmottagningarna i Eskilstuna. I maj presenterades medarbetarnas diskussioner om tre alternativ. Medarbetarnas diskussioner leddes av tre yrkessamordnare som använde sig av kunskaper i förbättringsarbete för att strukturera diskussionerna. Alla tre alternativ beskrevs utifrån olika perspektiv, med både fördelar och nackdelar. Enhetscheferna och verksamhetsutvecklare genomförde sedan samma diskussion under ledning av yrkessamordnare. Konsekvens- och riskanalys med bas i detta material har genomförts. Beslut har fattats om att göra en åldersindelning. Start av det praktiska förändringsarbetet påbörjas när besked om lokalerna på Odlarvägen har kommit. Tolkcentralens informatörer har tilldelats barnrättspriset. Motivering: Informatörerna på landstingets Tolkcentral, har arbetat målmedvetet och engagerat med att förmedla och förtydliga barnets rättigheter. Deras arbete har gett såväl medarbetare som samarbetspartners bättre förutsättningar att stärka barnets rätt till delaktighet, integritet och skydd. Det har framför allt skapat bättre möjligheter för barn och unga med hörselnedsättning att vara delaktiga på jämlika villkor - att vara aktörer i sina egna liv. Åtagande HABV: Vi styr och leder verksamheterna för att möta framtidens krav och utmaningar (långsiktighet) Ett första steg att få underlag för beslut baserat på behov i patientgruppen är att analysera information om de patienter som idag får insatser. Arbetet att sammanställa relevant information har påbörjats och diskussion har förts med landstingets strategiska enhet. Synmottagningen har valts ut för att börja med en avgränsad målgrupp. Sammanställning Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

267 av material har påbörjats, arbetet har legat nere under hösten på grund av organisatoriska förändringar. Åtagande: Vi initierar och deltar i samverkan för ökad brukarnytta. Förslag till förbättringsarbete med en gemensam spasticitetsmottagning i länet har lämnats till hälso- och sjukvårdens utvecklingsenhet. Under året har frågan diskuterats, verksamhetsutvecklare och samordnare för SMO har bidragit med kompetens och insamling av information. Ett underlag för att fatta ett beslut om ett utvecklingsarbete håller på att färdigställas. Behoven av utveckling och förbättring är fortsatt stora och berör flera verksamheter inom landstinget och i viss mån även ett samarbete med kommunerna. Under året har verksamheten hittat individuella och tillfälliga lösningar, dessa har varit tidskrävande och osäkra för både patient och medarbetare. Utvecklingsarbete i samarbete med ortopeden har skett då ortoped med kompetens kring svår spasticitet och felställningar har börjat tjänstgöra i Västmanland. Ett avtal mellan Västmanland och ortopedkliniken har tecknats för köp av tjänst. Det innebär att ortopeden kommer till Sörmland regelbundet för samordnad ortopedmottagning medan operationer och vissa behandlingar kommer att göras i Västmanland. Vissa ingrepp kommer att göras i Stockholm. Det är beklagligt att kompetensen inte längre finns i länet då det innebär ökade resor för barn och föräldrar, som ofta utifrån funktionsnedsättningen redan har en belastad situation. Frågan om landstingets hantering av barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter har varit långdragen, inriktningen är nu att skapa "Strukturerad samverkan för bedömning och utredning". En projektledare har anställts och planeringsprocessen har påbörjats. En workshop har anordnats kring "Tidig upptäckt av barn med utvecklingsavvikelser och efterföljande insatser". Inbjudna var ansvariga politiker och tjänstemän för förskola/skola samt berörda inom landstinget. Syftet var att sprida kunskap kring upptäckt och insatser samt att diskutera hur ett samarbete skulle kunna organiseras. I mötet kom vi överens med kommunerna om att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för samarbetet. Strax innan årsskiftet påbörjades arbetet med att utforma ett direktiv och namn på personer från kommunen förmedlades via politiska kontakter. Arbetsgruppen som ska arbeta med att få fram ett utkast till en överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting för Tidig upptäckt och Tidigt insats, har bokat möte i februari. Samarbetet mellan HABV och BUP, fungerar på flera punkter bra. Funktionen av SAMLA som mötesplats och kännedom om varandra och respektive verksamhets uppdrag verkar vara avgörande för att utveckla respekt och gott samarbete. Trots detta finns en hel del synpunkter och gnissel i samarbetet. En avvikelse har lett till att en händelseanalys har gjorts av Patientsäkerhetsenheten och förbättringsarbete har identifierats. Verksamheterna har båda ett högt tryck och olika uppdrag, samsyn saknas i länet kring hur god samverkan ska ske, respekt för olika kompetens saknas. Chefer från BUP och HABV har träffats under hösten för att reda ut otydligheter och ta fram styrande principer kring hur samarbetet ska ske. Samarbetet fungerar bättre på några ställen än i andra, genom träffarna har det utvecklats en lärandeprocess både om verksamheterna och om hur samarbetet kan riggas för att bli så bra som möjligt. Projekt Kognitivt stöd. En arbetsterapeut har anställts i projektform för att arbeta med insatser i form av Kognitivt stöd till målgrupp barn och unga med ADHD, aktuella på BUP. Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

268 Insatserna innebär både stöd för tid och struktur, sömn samt finmotoriska bedömningar. Projektet skulle egentligen avslutas i februari -16, men har förlängts för hela Detta för att få fram ett bredare underlag inför beslut om en permanent lösning med kompetensen anställd på BUP. Projekttjänsten flyttas organisatoriskt över till BUP från och med mars månad. Slutrapportering ska ske i slutet av maj -16. Tolkcentralen, hörsel och dövmottagningen samt syn/hörselteamet har genom samarbete utvecklat informationsträffar för personer som är döva och kommunicerar via teckenspråk. Initiativet togs av tolkcentralen, då de i tolksituationer uppmärksammar behov av stöd och hjälp som inte tillgodoses, möjligen kan det bero på brist i information om vilket stöd samhället kan erbjuda. Ansvaret för fortsatta informationsträffar ligger nu på hörsel och dövmottagningen. Deltagarna uppskattar träffarna och har lämnat önskemål om innehåll, biståndshandläggare från kommun och försäkringskassa har informerat och i vår kommer pensionsmyndigheten. Inom ramen för samabetet inom sjulän har en studieresa till Holland genomförts. Syftet var att lära mer om metoder och arbetssätt för att ge stöd i föräldraskapet till föräldrar med kognitiva svårigheter. Diskussion pågår om samverkan kring ett regionalt kompetenscentrum och gemensamt utvecklingsarbete. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Antal samordnade planeringar som HABV deltar i Vi marknadsför våra tjänster såväl internt som externt. Verksamheten tillfrågas ofta om att informera och föreläsa om olika funktionshinderområden och bemötande. I samband med dessa informationsaktiviteter och i samverkansforum ges även en bild av verksamheten och de behovsområden vi kan bidra inom. Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Åtagande: Våra prioriterade miljöaspekter för 2015 är energianvändning och transporter. Principerna för eco-driving/sparsam körning har aktualiserats på de flesta arbetsplatserna. Ekonomiskt utrymme finns inte för att genomföra kurser i eco-driving via körskola. Under året har bilresa ersatts med elcykel vid 96 tillfällen. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2014, då 40 resor på elcykel genomfördes. Medarbetarna som har sin arbetsplats på Fraktgatan deltar i aktiviteterna för att minska elanvändningen. Resultat rapporteras i Hjälpmedelscentralens rapport. Flera medarbetare har fått Skype installerat på sina datorer och börjat använda det vid Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

269 möten över länet. Alla kemikaler är registrerade i systemet ichemestry. Som rutin genomförs miljörond i samband med arbetsmiljörond. Extern respektive intern miljörevision har genomförts under våren, på hörsel och dövmottagningen gemensamt med synmottagningen samt habiliteringsmottagningen i Nyköping. Inga avvikelser eller observationer noterades. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Energianvändandet på Fraktgatan ska minska. Antal tillfällen då bilresa ersatts med färd via elcykel Rapporteras inte på HABV. 96 st Vid 96 tillfällen har resa med elcykel ersatt resa med bil, det är mer än en fördubbling jämfört med 2014, då 40 resor på elcykel genomfördes. Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Åtagande: Nämnden har en stabil ekonomi med en ändamålsenlig användning av resurser. För att uppnå ett effektivt utnyttjande av resurser är det oumbärligt att ha tillgång till ekonom som är insatt i verksamheten, har en förståelse för hur kostnadsutvecklingen inom olika områden kan förändras och kring behov som ska resurssättas. Verksamhetens ekonom har en viktig roll i diskussion, planering, uppföljning, analys och prognos. Kostnadsmedvetenheten i verksamheten ökas genom kontinuerlig dialog med enhetscheferna och framtagande av underlag till presentationer som används för information till medarbetare på APT och i andra forum. Under året har 50 % av alla förskrivna hyreshjälpmedel följts upp. Det har resulterat i att många hjälpmedel som inte längre används av patienten har lämnats åter. Kostnaderna för 2015 har minskat med kr och totalt bidrar det till en minskad kostnad för hyreshjälpmedel på ca kr för Införande av produktions- och kapacitetsplanering har påbörjats med start i utredningsprocessen, beslut har fattats om fördelning av psykologernas arbetstid och processen för utredning har reviderats. Patientflödesstyrd mottagning har införts på synmottagningen och planeras även för hörsel och dövmottagningen. Verksamheten har genom avrop från Framtidens hälso- och sjukvård, erhållit kr, pengarna har använts till lön för processledare. Av :- som avropats för utveckling av journal har :- hämtats, för en förstudie och förberedelsearbete. Arbetet har inte kunnat startats på grund av andra mer brådskande uppgifter i samband med organisationsförändringen och att projektet därmed inte kunnat resurssättas. Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

270 Tolkcentralen har för tredje året i rad bemannat en nationell bildtelefonitjänst. Det har varit ett sätt att utveckla tolktjänsten samt givit intäkter som bidragit till att säkra anställda tolkar. Upphandlingen av bildtelefoni har överklagats och kommer from juli 2016 att övergå i privat regi, tolkcentralen kommer då ej längre att kunna ta sig an uppdraget. Internkontroll har genomförts som ett led i Habilitering och Hjälpmedelförvaltningens kvalitetsarbete. Syftet med internkontroll är att säkerställa att rutiner finns och är relevanta, samt att de följs. Internkontrollen syftar inte till att bedöma måluppfyllelse, utan att bedöma tillförlitlighet och säkerhet i det arbetssätt som tillämpas för att nå verksamhetens mål. För genomförandet av kontrollen har förvaltningen Habilitering & Hjälpmedels enhetschefer engagerats och genomfört granskningen utanför sina egna verksamheter. Medborgarperspektivet Vilken tillgänglighet per telefon säger vi oss ha, inklusive klämdagar och ledigheter? Lever vi upp till våra utfästelser? Internkontrollen avser Synmottagningen. Resultat: Telefontid vardagar. En administratör bemannar telefonen och förmedlar ärenden vidare vid behov. Rutin finns vid ledigheter. Telefonsvarare är påkopplad vid enstaka tillfällen. Verksamheten har inte fått några klagomål på tillgängligheten men inga mätningar görs. Åtgärd: Mätning av inkommande inklusive missade samtal för att få en uppfattning av om tillgängligheten är på en rimlig nivå. Är verksamhetens riktlinjer för hur dokumentation ska ske avseende brukare/elev, samt signering av dessa kända? Följs riktlinjerna? Internkontrollen avser Habiliteringsmottagning Katrineholm. Resultat: Verksamhetens riktlinjer för dokumentation och signering är kända på mottagningen och tillämpa, samt gås igenom vid introduktion av nyanställda. Åtgärd: Mottagningen föreslår en egen rutin för uppföljning av att signering görs enligt riktlinjerna. Personalperspektivet Vilken metodik används för att inventera och planera medarbetares och verksamheters kompetensbehov? Hur används resultatet för ledning och styrning? Internkontrollen avser Habiliteringsmottagning Nyköping. Resultat: Habiliteringsverksamheten har arbetat fram en plan för arbete med kompetensutveckling och kompetensplaner på olika nivåer inom verksamheten; verksamhetsnivå, enhetsnivå och individnivå. Planering av kompetensbehov sker vid medarbetarsamtal. Åtgärd: Implementering av framtagen modell. Följs justeringar av stämplingar, högt respektive lågt flextidssaldo, av närmaste chef? Vilka åtgärder vidtas vid avvikelser? Internkontrollen avser Tolkcentralen. Resultat: Enheten har egen framarbetad metod. Åtgärd: Ingen åtgärd Process- och förnyelseperspektivet Är den metodik som finns för att dokumentera, prioritera, kommunicera pågående utvecklingsarbete ändamålsenlig? Internkontrollen avser Habiliteringsverksamhetens ledningsgrupp. Resultat: Verksamheten har skriftlig rutin för planering och prioritering av utvecklingsområden. Översikt finns i mapp tillgänglig för alla medarbetare. Ledningsgruppen prioriterar och fattar beslut om utvecklingsarbeten ska påbörjas, avslutas eller förändras. Åtgärd:Ingen åtgärd Ekonomiperspektivet Finns rutiner för att föra och kontrollera körjournaler för verksamhetens fordon? Internkontrollen avser Gemensamma bilar Fraktgatan Eskilstuna. Resultat: Det finns rutiner för att föra och kontrollera körjournaler. Åtgärd: En utveckling kan vara att Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

271 införskaffa ett elektroniskt system för registrering av körjournaler. Då elimineras eventuella risker p g a den mänskliga faktorn. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr 0 Ekonomiskt utfall Budget 2015 Utfall 2015 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter Anslag Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar S:a verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultat för hela funktionshinderområdet blev +3,0 mnkr. Habiliteringsverksamheten svarar för ett underskott på -0,9 mnkr, medan f d HH centralt redovisar ett överskott på 3,9 mnkr. Förklaringar till och analys av Habiliteringsverksamhetens resultat står att läsa i verksamhetens egen verksamhetsberättelse. Sjukreseverksamheten, vars bruttoredovisning ingår i HH centralt, uppvisar ett nollresultat i enlighet med lösningen att nettot redovisas på det regionala, centralt i landstinget. HH centralt redovisar ett överskott på personalkostnader. Dels överfördes delar av en tjänst till Sjukreseverksamheten efter det att budgeten fastslogs. Dels har kostnadsutfallet efter omorganisationen varit blygsam, även om de direkta lönekostnaderna för stabens personal fortsatt att redovisas här. Även övriga kostnader bidrar till överskottet, då där fanns kostnader budgeterade som avsåg hela den tidigare samlade förvaltningen, t ex gemensamma utvecklingsaktiviteter. Dessa blev aldrig aktuella att förverkliga, då förvaltningen upphörde 1/9. Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

272 Kommentarer kring utfallet för habiliteringsverksamheten 2015 Verksamhetens intäkter Ersättning landstinget Differensen mot budget förklaras till största del av utbetald prestationsersättning till enheterna för uppfyllda mål kr har utbetalats för januarioktober. Verksamheten har också erhållit projektmedel genom Framtidens sjukvård på totalt kr för PoK och Processtöd. Medarbetare inom landstinget har kr per år i friskvårdsersättning, utbetalning av dessa ingår också i differensen, totalt kr. Övriga intäkter Under denna grupp ingår bl.a. alla intäkter som verksamheten får in för försäljning av sina tjänster. Den största delen består av Tolkcentralens, men även verksamhetsutvecklare, logoped och doktorand ingår här. Differensen avser fakturering för asylsökande där den totala intäkten för 2015 blev kr, ingen budgeterad intäkt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Vakanta tjänster bidrar till avvikelsen, samt att vissa tjänster tillsats senare än budgeterat vilket också bidragit till lägre personalkostnader. Kostnad för inhyrd läkare ingår också under personalkostnader. En kostnad som dragit iväg negativt under året är företagshälsovård, där flera insatser gjorts under året. Lokalkostnader Avvikelsen avser till största del fastighetsunderhåll, vilket beror på både Nyköpings och Eskilstunas flytt till nya tillfälliga lokaler under året. Hjälpmedel & verksamhetsanknutna tjänster Under denna grupp redovisas alla brukarnära kostnader. Dessvärre har i princip alla typer av hjälpmedelskostnader ökat jämfört med budget, med ett undantag, ortopedtekniska hjälpmedel. Inför 2016 finns ett nytt gällande avtal som bidrar till lägre kostnader. Verksamhetens totala kostnad för externa utredningar är kr. I denna summa ingår utredningar ( kr) som skickats sent under Beslut finns att det ok att gå minus med motsvarande. Under året har 46 utredningar inkommit via Fritt vårdval till en kostnad på kr. En glädjande nyhet för verksamheten är att från september styrs alla kostnader till Hälsoval gällande utredningar, både de som inkommer via Fritt vårdval samt de som vi skickar iväg på vårt avtal. Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)

273 Hyra av hjälpmedel har jämfört med budget ökat, de största avvikelserna mot 2014 samma period visas nedan: Förskrivningen av bolltäcken/kedjevästar som ligger under medicinska behandlingshjälpmedel har ökat med totalt 46 % jämfört med december Vilket motsvarar en kostnadsökning per månad på totalt kr ( kr per år). Även kostnaden för synhjälpmedel har ökat med 20 %, där den största delen av ökningen avser förstorande videosystem. En annan kostnad som ökar markant mot budget är kostnaden för språktolk, verksamheten har fler brukare med behov av språktolk. Övriga kostnader Under denna grupp redovisas verksamhetens alla övriga kostnader. Några av de största kostnaderna är hyra av IT-utrustning, SystemCross klienter, Leasing av bilar och overheadkostnad för kansliet. Differensen avser till största del inköp/satsningar som gjorts genom prestationspengarna. Dessa pengar har inte budgeterats, därav avvikelse. Verksamheten övergår till MEXtelefoni, vilket innebär att ett större antal mobiltelefoner införskaffats vilket finansierats genom dessa pengar hos enheterna. Avskrivningar och finansiella poster - Inga nya större investeringar gjorda under året. Habiliteringsverksamheten, Verksamhetsberättelse (26)