37/16 Landstinget Sörmland kvartalsrapport

Transkript

1 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED /16 Landstinget Sörmland kvartalsrapport Diarienummer: LS-LED Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens finans- och /16 regionalutvecklingsutskott 2 Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 4 Landstingsfullmäktige 3 Landstingsstyrelsen Finans- och regionalutvecklingsutskottets förslag Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktiges beslut Landstinget Sörmland kvartalsrapport godkänns. Proposition Ordföranden Monica Johansson (S) ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning Enligt landstingets reglemente för planering och uppföljning ska kvartalsrapportering ske efter mars månads utfall. Syftet är att ge nämnder, bolag, landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige information om utvecklingen för innevarande år. I kvartalsrapporten redovisas det ekonomiska utfallet för perioden januarimars samt en prognos för årsutfallet. Landstinget redovisar ett resultat undantaget jämförelsestörande poster på 110 mnkr. För helåret prognostiseras ett resultat på 75 mnkr vilket är 20 mnkr lägre än budgeterat. Nettokostnadsutvecklingen är hittills 2,0 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 79 mnkr högre än budgeterat hänförligt till SKL:s prognos den 26 februari Den stora Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

2 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED differensen mot budget beror på statsbidraget med anledning av flyktingsituationen och statsbidraget gällande generell förstärkning av hälsooch sjukvården som ingår i beräkningarna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Landstinget Sörmland kvartalsrapport Beslutet expedieras till Nicholas Prigorowsky, ekonomidirektör Jan Grönlund, landstingsdirektör Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johanna Öjert Enheten för Beslutsstöd LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A T U M Landstinget Sörmland kvartalsrapport Finans- och regionalutvecklingsutskottets förslag Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktiges beslut Landstinget Sörmland kvartalsrapport godkänns. Sammanfattning Enligt landstingets reglemente för planering och uppföljning ska kvartalsrapportering ske efter mars månads utfall. Syftet är att ge nämnder, bolag, landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige information om utvecklingen för innevarande år. I kvartalsrapporten redovisas det ekonomiska utfallet för perioden januarimars samt en prognos för årsutfallet. Landstinget redovisar ett resultat undantaget jämförelsestörande poster på 110 mnkr. För helåret prognostiseras ett resultat på 75 mnkr vilket är 20 mnkr lägre än budgeterat. Nettokostnadsutvecklingen är hittills 2,0 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 79 mnkr högre än budgeterat hänförligt till SKL:s prognos den 26 februari Den stora differensen mot budget beror på statsbidraget med anledning av flyktingsituationen och statsbidraget gällande generell förstärkning av hälsooch sjukvården som ingår i beräkningarna. Bakgrund Enligt landstingets reglemente för planering och uppföljning ska kvartalsrapportering ske efter mars månads utfall. Syftet är att ge nämnder, bolag, landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige information om utvecklingen för innevarande år. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\65a19b56-219f-406d-8e37-7bdce \312916_5_0.DOCX SID 1(2) Utskriftsdatum: :11

4 Ärendebeskrivning I kvartalsrapporten redovisas det ekonomiska utfallet för perioden januarimars samt en prognos för årsutfallet. Landstinget redovisar ett resultat undantaget jämförelsestörande poster på 110 mnkr. För helåret prognostiseras ett resultat på 75 mnkr vilket är 20 mnkr lägre än budgeterat. Nettokostnadsutvecklingen är hittills 2,0 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 79 mnkr högre än budgeterat hänförligt till SKL:s prognos den 26 februari Den stora differensen mot budget beror på statsbidraget med anledning av flyktingsituationen och statsbidraget gällande generell förstärkning av hälsooch sjukvården som ingår i beräkningarna. Konsekvenser Återrapportering och prognos helår. Totalt redovisas ett resultat på 110 mnkr och ett prognostiserat helårsresultat på 75 mnkr. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst Ärendets beredning Landstinget Sörmlands kvartalsrapport bygger på den rapportering som nämnder, bolag och förbund har upprättat för perioden januari-mars. Beslutsunderlag Landstinget Sörmland kvartalsrapport Beslutet expedieras till Nicholas Prigorowsky, ekonomidirektör Jan Grönlund, landstingsdirektör Akten ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\65a19b56-219f-406d-8e37-7bdce \312916_5_0.DOCX SID 2(2) Utskriftsdatum: :11

5 Månadsrapport Månadsrapport februari 2016 Efter februari har antalet personer som väntat 60 dagar eller kortare på en behandling minskat från 70% 2015 till 67% Andel genomförda behandlingar inom 60 dagar har dock ökat från 58% 2015 till 60% Tillgänglighet Behandling väntande Andel som väntat 60 dagar eller kortare 90% 80% 70% 60% Utfall väntande Utfall genomförda Målsättning 70 % 50% 40% 30% mar-16 apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan-16 feb Kvartalsrapport

6 Kvartalsrapport Månadsrapport Ekonomi Hur ser det ekonomiska läget ut? Efter mars redovisar landstinget ett positivt periodresultat enligt balanskravet på 110,5 mnkr, vilket är 25,8 mnkr bättre än föregående år. I diagrammet till höger redovisas resultatet för perioden januari-mars. Utfall vad beror avvikelsen på? Verksamhetens nettokostnader exkl jämförelsestörande poster har ökat med 2,0%. Inom verksamhetens nettokostnader påverkar bolagiseringen av D-data jämförelsen mellan de olika resultatslagen. Övriga kostnader kommer att öka för att landstinget nu köper IT-tjänster och kostnaden för personal kommer att minska. Ett nytt ekonomisystem har införts fr o m 2016 vilket kan påverka kvaliteten av den ekonomiska redovisningen. Intäkterna har ökat med 12 mnkr eller 4,1% jämfört med motsvarande period föregående år. Det är bl a försäljning av rättpsykiatrisk vård och gymnasieutbildning som har ökat. De ökade intäkterna för rättpsykiatrisk vård beror dels på fortsatt hög beläggning och dels på ökade vårdavgifter. Även erhållna bidrag har ökat, vilket beror på ökade statsbidrag för t ex asylverksamheten. Personalkostnaden har ökat med 2,7% jämfört med motsvarande period föregående år. Om hänsyn tas till bolagiseringen av D-data uppgår ökningen till 4,5%. Den ökade kostnaden för personal kan bl a härledas lönlönerevidering enligt avtal, timlön och tillägg för obekväm arbetstid (ob-tillägg). Inom flera divisioner har den arbetade tiden minskat jämfört med motsvarande period föregående år, vilket beror på att frånvaron ökat. Kostnaden för inhyrd personal ligger på samma nivå som föregående år. Kostnaden för köpt verksamhet har ökat med 16,2 mnkr eller 4,2% jämfört med första kvartalet Köpt verksamhet delas upp i sex olika undergrupper: utomlänsvård, hälsoval, tandvård, övrig sjukvårdsverksamhet, regional utveckling samt verksamhetsanknutna tjänster. Kostnaden för köpt utomlänsvård uppgår till 170 mnkr vilket är en minskning med 5,8 mnkr eller 3,3% jämfört med föregående år. En stor del av kostnadsminskningen kan härledas till minskade kostnader för vårdgaranti inom t ex division kirurgi. Antalet remisser till andra vårdgivare har minskat, Ack månadsresultat mnkr (exkl. jämförelsestörande poster) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Resultaträkning, utfall januari - mars mnkr Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 Verksamhetens intäkter Patientavgifter o andra avgifter 36,1 34,1 Övriga intäkter 247,3 260,9 Förändring % Verksamhetens kostnader Personalkostnader , ,1 2,7 Köpt verksamhet -384,6-400,8 4,2 Läkemedel -234,7-220,4-6,1 Lokalkostnader -67,6-74,6 10,4 Övriga kostnader -358,6-368,0 2,6 Avskrivningar -50,7-53,7 5,9 Jämförelsestörande poster 42,0 Verksamhetens nettokostnad , ,6 4,4 Verk nettokostn exkl jmf störande , ,6 2,0 Skatteintäkter 1 431, ,0 Inkomst- o kostnadsutjämning 299,9 321,9 Generella statsbidrag 192,8 185,2 Summa skatt o statsbidrag 1 923, ,1 4,5 Finansiella intäkter 5,7 23,9 Finansiella kostnader -8,5-6,9 Resultat 84,7 110,5

7 Kvartalsrapport Månadsrapport framförallt till högspecialiserad/regionvård. Det finns ett nytta avtal med regionsjukhusen med förändrad ersättningsmodell och där finns en osäkerhet hur kostnaderna slår mellan månaderna. Inom hälsoval har den externa kostnaden till privata vårdcentraler för besöks- och listersättning minskat något. Kostnaden för köp av tandvårdsverksamhet har ökat vilket framförallt beror på högre kostnader för barntandvården. Inom gruppen verksamhetsanknutna tjänster har bl a kostnaderna för laboratorieundersökningar och språktolk ökat medan hanteringskostnaden för läkemedel minskat. Den ökade kostnaden för laboratorieundersökningar beror på att antalet analyser har ökat. Ökningen kan framförallt härledas till division medicin där bl a antalet blododlingar och influensaprover har ökat. Under årets första kvartal uppgår kostnaden för läkemedel till 220,4 mnkr vilket är en minskning med 14,3 mnkr eller 6,1% jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaden för läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen (receptläkemedel) har ökat medan kostnaden för läkemedelssubventioner och läkemedel som används i vården (rekvisitionsläkemedel) har minskat. Den ökade kostnaden för receptläkemedel kan bl a härledas till läkemedel för behandling av cancer och diabetes och den minskade kostnaden för läkemedelssubventioner beror till stor del på läkemedel mot hepatit C. Inom övriga kostnader påverkas utfallet till stor del av att kostnaden för IT har ökat vilket är kopplat till bolagiseringen av D-data. Förutom IT-kostnaderna har kostnaden för bl a sjukresor och varutransporter ökat. Skatter och statsbidrag har ökat med 86,2 mnkr eller 4,5% jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen för inkomst- och kostnadsutjämningen kan bl a härledas till att landstinget får kompensation för sänkt skatt till pensionärer och för slopandet av nedsättning av sociala avgifter för unga. Generella statsbidrag har däremot minskat. Det kan härledas till statsbidraget för läkemedelsförmånen där vi 2015 även redovisade ersättningen för hepatit C avseende år Om den ersättningen exkluderas har de generella statsbidragen ökat med 15 mnkr vilket kan härledas till statsbidragen avseende nyanlända flyktingar och resursförstärkning av sjukvården.

8 Kvartalsrapport Månadsrapport mnkr Utfall jan-mars 2016 Budget jan-mars 2016 Avvikelse period budget-utfall Budget helår 2016 Prognos helår 2016 Avvikelse prognosbudget Hälso- och sjukvård LANDSTINGSSTYRELSEN , ,7 66, , ,2-99,5 Somatiskvård , ,2-12, , ,4-67,0 - varav division Kirurgi -461,0-447,2-13, , ,5-75,0 - varav division Medicin -271,2-263,0-8, , ,4-19,0 -varav division Medicinsk service -285,4-295,0 9, , ,5 27,0 Psykiatri och funktionshinder -149,7-162,7 13,0-638,6-638,6 0,0 Divisionsgemensamt inkl divisionsledning -123,9-151,7 27,8-612,9-646,9-34,0 Hälsoval -234,0-233,0-1,0-932,1-917,1 15,0 Regionsjukhuset Karsudden 1,0-5,4 6,4-25,0-22,0 3,0 Tandvård -41,7-45,4 3,7-181,5-181,5 0,0 Övrig hälso- och sjukvård -82,5-111,3 28,8-445,2-461,7-16,5 ÖVRIGA NÄMNDER -13,0-5,2-7,8-2,6-10,6-8,0 Primärvård -7,8-4,5-3,3 0,0-8,0-8,0 Nämnden för samverkan kring socialtj och vård -3,8 0,0-3,8 0,0 0,0 0,0 Patientnämnden -1,4-0,7-0,7-2,6-2,6 0,0 Regionalverksamhet LANDSTINGSSTYRELSEN -86,8-93,1 6,3-372,6-372,6 0,0 Kollektivtrafik -74,1-76,8 2,7-307,3-307,3 0,0 Regional utveckling -12,7-16,3 3,6-65,3-65,3 0,0 ÖVRIGA NÄMNDER -23,5-26,1 2,6-100,3-100,3 0,0 Utbildning - Dammsdal 1,9 0,2 1,7 0,0 0,0 0,0 Kultur, utbildning och friluftsverksamhet -25,4-26,3 0,9-100,3-100,3 0,0 Ledning och stöd LANDSTINGSSTYRELSEN -143,9-153,9 10,0-554,9-549,4 5,5 Landstingsdirektörens staber -44,5-44,2-0,3-174,1-174,1 0,0 Verksamhets- och ledningsservice -44,4-49,2 4,8-138,7-138,7 0,0 Landstingsgemensamt -55,0-60,5 5,5-242,1-236,6 5,5 ÖVRIGA NÄMNDER -1,0-1,3 0,3-4,7-4,7 0,0 Revision -1,0-1,2 0,2-4,7-4,7 0,0 DU-nämnden 0,0-0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Finansiella poster i nämndernas resultat 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 Verksamhetens nettokostnad , ,3 77, , ,7-102,0 Skatteintäkter 1 503, ,9 1, , ,9 4,4 Utjämning o gen statsbidrag 507,1 488,4 18, , ,4 74,8 Finansiellt netto 16,9-0,1 17,0-0,4 2,7 3,1 Resultat 110,5-4,1 114,6 95,0 75,3-19,7

9 Kvartalsrapport Månadsrapport Prognos vad beror avvikelse mot budget på? Hälso- och sjukvård Verksamhetsområden Hälso- och sjukvård försämrar sin prognos i jämförelse med budget med ca 100 mnkr. Enbart Psykiatri och funktionshinder och Tandvården som ligger kvar på budgeterad nivå. Utfallet hittills är bättre än budgeterat även om det i siffrorna kan finnas en del säsongsvariationer som inte är hänsyn tagna till. De skillnader som redovisas i de olika divisionerna är: Division Kirurgi prognostiserar ett underskott på 75 mnkr. Det är framförallt kostnaderna för köpt vård, läkemedel och personal som beräknas öka mer än budget. För att prognosen ska hållas krävs att de åtgärdsplaner om 25 mnkr som finns får effekt. Behovet av vårdplatser och operationslag överstiger verksamheternas nuvarande kapacitet vilket leder till ökad remittering till annan vårdgivare. Den nuvarande produktionskapaciteten upprätthålls med fördyrande lösningar inom personalområdet, såsom övertid och anlitande av hyrpersonal. Division Medicin lämnar en prognos som är 19 mnkr sämre än budget. För att prognosen ska hållas krävs att de åtgärdsplaner som finns på 29 mnkr Avvikelse budget/prognos beror främst på köpt vård där både utomlänsvård och laboratoriekostnader är högre än budgeterade nivåer. Läkemedelsprognosen för divisionen har tagit höjd för de kostnader som nya läkemedel förväntas ge. Division Medicinsk service kommer att göra ett överskott på 27 mnkr jämfört med budget. Stängda vårdplatser och vakanta skötersketjänster påverkar prognosen och leder till överskott i ekonomin. Även budgetutrymmet för satsningar som inte kommer generera kostnader med helårseffekt påverkar positivt. Divisionsgemensamt inklusive ledning har en prognos som är 34 mnkr sämre än budget. Anledningen till det är bl.a. ökade kostnader för läkemedel inom primärvården och kostnader för fritt vårdval som ej går att hänföra till specifik division. På årsbasis beräknas dessa kostnader överstiga det budgeterade beloppet. Hälsoval förbättrar sin prognos med 15 mnkr. Detta beror på att vårdcentralerna inte har anställt ST-läkare, AT-läkare och psykologer i planerad utsträckning samt variationer i influensavaccinationer. Regionsjukhuset Karsudden förbättrar sin prognos med 3 mnkr. Förbättringen beror på den fortsatt höga beläggningen som i viss mån dämpas av ökade kostnader hänförliga till komponentavskrivning samt personalkostnader hänförliga till det nya OB-avtalet. Övrig hälso- och sjukvård försämrar sin prognos med 17 mnkr. Försämringen beror på att finansieringen av asyl- och migranthälsan ligger här. Intäkter för det generella statsbidraget kopplat till flyktingsituationen redovisas under utjämning och generella statsbidrag. Primärvårdsnämnden lägger en prognos på -8 mnkr. Detta beror på olika satsningar som till exempel ny vårdcentral, rekryteringsinsatser samt fler hyrläkare än budgeterat. Regional verksamhet Verksamhetsområde Regional verksamhet ligger kvar med budgeten som prognos efter mars månad. Utfallet är hittills något bättre än budgeterat och verksamheterna går planenligt. Nämnden för Kultur, utbildning- och friluftsverksamhet fortgår i princip enligt ursprunglig planering. Åsa folkhögskola bedriver nu kursverksamhet rörande asylsökande och personer med uppehållstillstånd samt tolkkurs. Sörmlands naturbruk har haft ett bra intag av elever under hösten 2015 även om något fler elever än vanligt valt att lämna skolan under början av vårterminen. Dammsdal har höga intäkter kopplat till beläggningen men räknar med ett tapp i sommar då ett stort antal elever slutar. Efterfrågan på platserna är god och man hoppas att platserna kommer att fyllas till hösten. Ledning och stöd Ledning och stöd förbättrar prognosen med ca 5 mnkr från budget och det är division landstingsgemensamt som står för hela förändringen. Förändringen består av att avsättningen till pensionsskulden beräknas bli lägre än budgeterat. Utfallet totalt är hittills något bättre än budgeterat. Verksamhets- och ledningsservice samt LDstaber behåller lagda budgetvärden i prognosen.

10 Kvartalsrapport Månadsrapport Personal Hur många anställda är vi? Diagrammet visar utvecklingen av antalet anställda och årsarbetare redovisat vid kvartal 1 respektive år. Minskningen beror på att D-data bolagiserades 2016 och ingår inte redovisningen fr o m innevarande år. När hänsyn tas till D-datas bolagisering har antalet årsarbetare i Landstinget Sörmland ökat med 97 och antal anställda har ökat med 74 personer. Antal anställda och årsarbetare Vad görs inom kompetensförsörjning? Det pågår ett intensivt rekryteringsarbete. Sjuksköterskor som går vidareutbildningar till någon specialitet med betald studielön och som påbörjades under föregående år fortsätter. Nitton undersköterskor studerar till sjuksköterskor med studieförmån. Inhyrd personal För arbetet med att ge språkundervisning till nyanlända med vårdbakgrund som påbörjades i höstas har nu en projektledare tillsatts. Arbetet bedrivs tillsammans med Arbetsförmedlingen. Hur ser situationen med inhyrd personal ut? Vissa kompetensgrupper och specialistgrupper är svåra att rekrytera, trots ett aktivt rekryteringsarbete. Detta och i kombination med krav på ökad tillgänglighet har medfört att beroendet till bemanningsföretagen inte går att bryta i den omfattning som planerats. Även den korta och medellånga sjukfrånvaron ökar vilket gör att behovet av inhyrd personal kvarstår. Hur utvecklas sjukfrånvaron? Jämfört med första kvartalet föregående år har framförallt den korta och medellånga sjukfrånvaron som ökat. Den långa sjukfrånvaron, över 90 dagar, är i stort sett oförändrad jämfört med samma period föregående år. 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Antal sjukdagar per anställd fördelat på tidsintervaller >

11 Kvartalsrapport Månadsrapport Vad görs för att minska ohälsan? Många olika insatser görs för att minska ohälsan. Insatserna är främjande, förebyggande och rehabiliterande, t ex genom bättre stöd till chefer i rehabiliteringsärenden genom systemstödet Heroma-hälsoSAM och att en HR-specialist med specialområde rehabilitering har anställts. På så sätt kan ytterligare fokus läggas på individuella insatser och att utveckla samarbetet med vårdgivarna. Syftet är att få en bättre rehabilitering för den sjukskrivne medarbetaren så att inte sjukskrivningen blir längre än nödvändigt. Målet är att sjukskrivningarna ska minska totalt sett. Under våren utbildas chefer i hälsosamma arbetstider, kränkande särbehandling och arbetsbelastning. Till hösten planeras att erbjuda medarbetare utbildning i grupp som syftar till att minska upplevd stress och att öka arbetstillfredsställelsen. Därutöver pågår sedan tidigare det systematiska arbetet kring hälsofrämjande arbetsplatser bl a genom hälsoutvecklare, hälsoinspiratörer, medarbetarenkät, utveckling av medarbetarskap, riktat stöd till arbetsplatser, Nya Möjligheter, sömnskola, hälsofrämjande arbetstider, livsstil, fritidsföreningar, friskvårdsbidrag. Samverkan sker med försäkringskassan och nära samarbete med företagshälsovården

12 Månadsrapport Kvartalsrapport Hur ser tillgängligheten ut? Primärvård Inom primärvården mäts besökstillgängligheten, dvs andelen patienter som får läkarbesök inom 7 dagar, varje månad. Efter mars har den genomsnittliga besökstillgängligheten varit 92 %, att jämföra med det nationella målet på 85 %. I mars var det 6 av 27 vårdcentraler som inte klarade målet och de får därför ett stimulansavdrag för bristande tillgänglighet (röda staplar). 95% 90% Genomsnittlig besökstillgänglighet per månad i primärvården Antal vc av 27 (26 t o m okt-15) som ej når målet (höger axel) Andel läkarbesök inom 7 dagar (vänster axel) Den genomsnittliga telefontilllgängligheten har efter tremånader varit 91 %, att jämföra med det nationella målet på 90 %. I mars var det 7 av 27 vårdcentraler som inte nådde målet och de får därför ett stimulansavdrag för bristande tillgänglighet (röda staplar). Tillgängligheten i primnärvården uppfyller målsättningen och har under en längre period legat stabilt. Det finns idag inga tecken någon avgörande förändring av detta. 85% Genomsnittlig telefontillgänglighet per månad i primärvården 95% Antal vc av 27 (26 t o m okt-15) som ej når målet (höger axel) Telefontillgänglighet (vänster axel) 90% 85% Specialiserad vård Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. I diagrammet till höger presenteras andel väntande i kombination med andel genomförda nybesök respektive behandling (diagrammet överst på nästa sida) inom 60 dagar. Andelen patienter som fått sitt nybesök inom 60 dagar har under de tre första månaderna varit betydligt färre än motsvarande period föregående år. Efter mars uppnåddes målnivån 70 % till väntande på behandling samt 80% apr-15 maj jun jul aug sep okt nov dec jan-16 feb mar Nybesök väntande och genomförda Andel som väntat 60 dagar eller kortare 90% Utfall väntande Utfall genomförda Mål nationellt 70 % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0

13 Månadsrapport Kvartalsrapport genomförda nybesök. Andel väntande på nybesök är lägre i jämfört med motsvarande månad föregående år men har i jämförelse med feb 2016 förbättrats något. Tillgänglighet för behandling har under de tre första månaderna varit något sämre än tidigare år. Här ligger dock tillgängligheten närmare de målsättningar som finns. Jämfört med riket ligger Sörmland fortfarande relativt bra, för mars var andel väntande på nybesök inom 60 dagar 67 % (riket 69 %) och för behandling var motsvarande siffra 71 % (riket 63 %). 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Tillgänglighet Behandling väntande Andel som väntat 60 dagar eller kortare Utfall väntande Utfall genomförda Mål nationellt 70 % mar-16 apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan-16 feb mar Hur många vårdplatser finns det? Fastställda vårdplatser är de platser som finns när sjukhuset har full kapacitet. Svårigheter att bemanna eller ombyggnationer kan minska antalet, liksom när platser måste hållas stängda t ex på grund av vinterkräksjuka. De platser som har full bemanning och utrustning räknas som disponibla. Rätt dimensionering av platsantalet i förhållande till behovet av vårdplatser och typ av vårdplatser är viktigt för att undvika överbeläggningar och utlokaliserade patienter, vilket har betydelse för patientsäkerhet och produktivitet Antal vårdplatser inom somatisk vård* snitt per månad Disponibla vårdplatser R12 disponibla vårdplatser Fastställda vårdplatser Antal disponibla vårdplatser inom den somatiskavården är fortsatt färre än antal fastställda till följd av bemanningssvårigheter på framförallt vårdavdelningarna. Samtliga sjukhus i länet har stängda vårdplatser. Under mars var antal disponibla vårdplatser* i snitt 394. Antal fastställda vårdplatser att jämföra med är 518. Antal disponibla platser i värdet för rullande 12 månader har minskat från 428 till 403 vid jämförelse med samma period föregående år. *Exkl Psyk, IVA, Althea, Neo, BB, MAVA Färre disponibla vårdplatser till följd av bemanningsproblem genererar fortsatt många överbeläggningar och Sörmland ligger fortfarande betydligt högre än riket. Under 2016 har antal överbeläggningar fortsatt att öka. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Beläggningsgraden i länet har under 2016 varit fortsatt hög. Samtliga sjukhus i länet har haft en beläggningsgrad på i snitt över 100 % fram till och med mars. Att beläggningen är hög beror på färre antal disponibla vårdplatser på grund av bemanningsproblem.

14 Månadsrapport Kvartalsrapport Hur ser produktionen ut? Besöksvolymen till läkarbesök inom den somatiskavården samt psykiatri och funktionshinder är oförändrad mellan 2015 och 2016 för perioden januari - mars. Övriga besök har däremot minskat med 1,6 % i jämförelse med samma period föregående år Antal läkarbesök per invånare Under 2016 har antalet vårdtillfällen fortsatt att minska i jämförelse med föregående år. Medelvärdet för de senaste 12 månaderna visar att antalet vårdtillfällen efter mars har minskat med 2,3 % jämfört med motsvarande period föregående år. Medelvårdtiden i mars var 4,7 dagar. I jämförelse med samma månad föregående år ligger medelvårdtiden för de senaste 12 månaderna på 4,9 dagar vilket motsvarar en minskning med 1,7 % Utfall R12

15

16 Månadsrapport Månadsrapport februari 2016 Efter februari har antalet personer som väntat 60 dagar eller kortare på en behandling minskat från 70% 2015 till 67% Andel genomförda behandlingar inom 60 dagar har dock ökat från 58% 2015 till 60% Tillgänglighet Behandling väntande Andel som väntat 60 dagar eller kortare 90% 80% 70% 60% Utfall väntande Utfall genomförda Målsättning 70 % 50% 40% 30% mar-16 apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan-16 feb