Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet

Transkript

1 Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet Vid mötet närvarade Forststyrelsens representanter Jouko Högmander och parkchef Erkki Virolainen, Kustbrigadens representant servicechef Risto Määttä och kommunens representanter kommundirektör Tarmo Aarnio, näringslivschef Marko Tiirinen och miljöplanerare Merja Puromies, som har uppgjort denna promemoria. I promemorian tar man upp diskussionen ämnesvis och behandlar publikens frågor och svaren på frågorna. Forststyrelsens representanters övriga förslag finns i huvudsak att läsa i diaföredraget. Hörande av kommuninvånarnas åsikter i uppgörandet av kommunens utlåtande Vid mötet kom man överens om att kommunen tar emot kommentarer om utredningen. Kommentarerna ombes per e-post till Gustav Åberg (gustav.aberg(at)kolumbus.fi), som vidarebefordrar dem till kommundirektör Tarmo Aarnio för beaktande i kommunens utlåtande till miljöministeriet. Kommunstyrelsen fattar beslut om kommunens utlåtande Kommentarerna ska ges senast Kostnader för skyddet och fortsättning av utredningsprocessen - i utredningen saknas som nödvändig grund för kommunens beslutsfattande en egentlig kostnadsberäkning i vilken man beaktar även infrastrukturen och vägarna, - inrättandet av en nationalpark skulle kräva stor finansiering bl.a. för skötsel och strukturer. Enligt Forststyrelsens representanter har man i utredningsarbetet bara kartlagt alternativ och deras fördelar och nackdelar. I alternativen finns problem som det är skäl att nu lyfta fram. Det är rätt tid att inverka på fortsättningen med ett motiverat utlåtande. När miljöministeriet fått utlåtandena sammanställs de till ett sammandrag. Miljöministeriet bedömer om planeringen av nationalparken aktivt förs vidare i någon form. Om nationalparksalternativet väljs vidare, bereder miljöministeriet ett utkast till regeringens proposition med motiveringar samt begär eventuellt tilläggsutredningar för detta bl.a. av Forststyrelsen och viltcentralen. Om det utgående från dessa visar sig att planeringen kan föras vidare, kommer ärendet på remissrunda till kommunerna och dylika instanser och efter det tas det till behandling i statsrådet. I lagens motiveringar inskrivs en beräkning över kostnaderna som verkställigheten av lagen fordrar. Det är fråga om ett politiskt beslutsfattande där man även beslutar om nivån på genomförandet av en eventuell nationalpark. I de i utredningen framförda kostnaderna för inrättande ingår inte kostnader för förbättring av vägar och infrastruktur - de utreds om något av alternativen för inrättande av nationalpark i fortsättningen väljs som underlag för planeringen.

2 Områdens användning och nåbarhet samt konsekvenser för bosättningen och näringen - det är möjligt att bilda en ganska enhetlig skyddshelhet på havsområdet, på fastlandet små skärvor, - området som förvaltas av Forststyrelsen är splittrat, det har ingen kärna, områdena är svåra att nå, - naturen skulle vara en förlorare i inrättandet av en nationalpark, likaså de lokala invånarna, markägarna och Kyrkslätts kommun, - i utkastet till landskapsplan för Nyland föreslås Porkala bli ett kulturlandskapsområde, vilket inte bör genomföras, - om nationalparken genomförs, innebär det en väsentlig olägenhet för försvarsmakten; ser försvarsmakten nationalparken som en risk för sin verksamhet; kan reservisterna och garnisonen fortfarande använda skyttebanorna med samma intensitet, - för Sandhamns garnisonsområde har miljövårdsmyndigheten utfärdat villkor för hobbyskytte, - utöver djuren bör människorna iakttas, - hur skiljer sig rättigheterna för en besökare i en nationalpark från allemansrätten, - Noux hade år 2014 ca besökare - hur många besökare förväntas till Porkala nationalpark med ett 3 års perspektiv, - vilka begränsningar skulle en nationalpark ge t.ex. för byggande och tillståndsförfaranden, - nationalparken skulle vara ett skäl för den gröna vänstern att begränsa markägandet på området, vilket skulle leda till att invånarna flyttar bort, - det finns inte nu heller några hinder för företagande på området, en nationalpark skulle inte utöka möjligheterna för företagande, - det finns för många båtförare, människor rör sig på tomterna och det kan hända att båtförare lägger till på privata stränder, - är några begränsningar för båttrafik och dykning på kommande på de havsskyddade områdena (där finns många vrak) - redan det nuvarande besökarantalet på Porkala udd förorsakar stockade vägar på sommaren, - en smal enskild väg leder ut till Porkala udd, det finns inte tillräckligt med parkeringsplatser, - de sista fem kilometrarna av vägen ut till Porkala udd måste asfalteras, - ordentliga bryggor bör byggas på Pampskatan, - hur har man tänkt ordna trafiken, kommer majoriteten av besökarna med egen bil, räcker vägnätet till, repareras vägarna till Hirsala och Porkala udd om en nationalpark inrättas på området, - man måste kunna ta sig till nationalparken och hamnarna på fastlandet med HRT:s busstransport samt med sjöbuss från Kantvik, eftersom det är fråga om marin nationalpark (trycket på vägarna skulle minska). Enligt Forststyrelsens representanter gäller både inrättandet av en nationalpark och inrättandet av skyddsområdet genom förordning bara områden som är i Forststyrelsens besittning och inga begränsningar av byggandet och tillståndsförfarandena på privata marker är i sikte. Saltfjärden och Norra Fladet har i nuläget besökare årligen. Det på Porkala udd belägna området som sköts av Föreningen Nylands friluftsområden har tiotusentals besökare varje år.

3 Öarna används nuförtiden lite, eftersom flera öar är stängda för allmänheten. En förutsättning för inrättandet av nationalparken är att öarna utanför Porkala som är i försvarsmaktens användning är med. Tryggandet av försvarsmaktens verksamhet har beaktats i valet av områden. Den viktigaste ön är Rönnskär. Makilo är också en värdefull ö - den är för närvarande i Senatfastigheters besittning och där idkas försvarsverksamhet. Forststyrelsens ö- och strandområden är bland de få platser i Finska viken där båtförare kan lägga till, i en nationalpark kan de användas av alla båtförare. Skyddslösningen medför inte automatiskt några begränsningar för båtliv och dykande på havsskyddsområden, inga begränsningar på grund av nationalparken är i sikte för dykande. Enligt Forststyrelsens representanter har Forststyrelsen samarbetat med försvarsmakten på flera områden. Naturvårdslagstiftningen utgår från att landets försvar går före i sista hand och att Forststyrelsens verksamhet inte får störa försvarsmaktens verksamhet. Det är fortfarande möjligt att skjuta med kanon på området. Övningsobjekt för försvarsmakten kan anvisas i skötsel- och nyttjandeplanen som område med rörelseförbud som används av försvarsmakten. I Repovesi nationalpark har man gjort på det sättet. I en nationalpark och allmänt taget på naturskyddsområden råder fler begränsningar än när det gäller rörelse med stöd av allemansrätten på privatägt område. Enligt Forststyrelsens representanter bör trafik- och vägfrågor avgöras i en eventuell fortsatt utredning av nationalparksalternativet före nationalparken inrättas. Även i övrigt kommer antalet besökare på Porkala udd att öka. Det är viktigt att ordna sådana trafikförhållanden att situationen inte blir ohållbar för invånarna. Trafiksäkerhet måste garanteras. Kollektivtrafik bör ordnas på fastlandet. De största besökarantalen skulle rikta sig till Porkala udd och Kopparnäs som i nuläget. Det beror på företagsverksamheten hur snabbt man kan ordna transporter mellan hamnarna och potentiella utvecklingsobjekt på öarna. Var avgångshamnarna för transporterna ligger skulle inverka på vägtrafiken. I de i utredningen framförda kostnaderna för inrättande av en nationalpark ingår inte avgörandet av trafik- och vägfrågor. Enligt Kustbrigadens representant finns det inga hinder för inrättande av en nationalpark, om det inte inverkar på försvarsmaktens övningar eller övriga verksamhet. För att trygga detta lämnades ögruppen Ramsö utanför utredningen. På Rönnskär bör man fortfarande möjliggöra skytte under vissa övningstider då ön skulle vara stängd för övrig användning. Försvarsmaktens egna beslut begränsar redan nu utomståendes skytteverksamhet, eftersom skytte medför kostnader för rening av jorden. Inrättandet av en nationalpark påverkar inte saken. I Sandhamn begränsas skyttet av bosättningen och inte av naturen. Enligt kommundirektören kommer den största utmaningen i inrättandet av nationalparken att vara organiseringen av trafiken. Den eventuella utnämningen till nationalpark bör utnyttjas så att objekten kan nås även från havet och så att kollektivtrafik ordnas till de populäraste objekten. Med servicestrukturer och tillverkande av skyltar bör man skapa förutsättningar för turismverksamhet. Övervakning, skötsel, naturskydd, jakt och fiske - På vägen till Meiko möts man först av en avstjälpningsplats, folk beter sig illa på området, kommunen utför ingen övervakning t.ex. för att förhindra att hundar springer fria,

4 - användarna ökar slitaget och förorsakar störningar - havsnaturen är särskilt ömtålig och känslig för störningar, - hoppas att man får en helhetsplan för områdena som är föremål för utredningen, - hoppas att inrättandet av nationalparken skulle ge bättre skötsel av besöksplatserna än den nuvarande bristfälliga skötseln, - i en nationalpark riktas färdseln bort från vissa områden, den största delen av besökarna vill gå längs rutter som t.ex. i Noux, - grannarnas önskemål bör beaktas i planeringen av skötseln och användningen av området, varvid situationen blir bättre för dem, - hur skulle nationalparkens områden skötas och övervakas så att grannarna inte skulle lida av olägenheter, - Forststyrelsen har misskött Ekenäs nationalpark, t.ex. Jussarö, - naturen skulle vara en förlorare i inrättandet av en nationalpark, djuren har försvunnit från Sibbo storskogs nationalpark, - om möjligheterna till jakt avlägsnas, skulle följderna medföra olägenheter för naturen, - nationalparken får inte begränsa jakten, det finns mycket hjortdjur på området och de är en risk för trafiken, jakten bör utökas och inte minskas, det bör vara möjligt att jaga mindre rovdjur, - sjöfågeljakten är viktig på utredningsområdet, av utredningen framgår inte vilka följder skyddet skulle få för sjöfågeljakten, - bevaras möjligheten att ha nät på statens område, - bevaras de nuvarande begränsningarna gällande öringfiske, - hur övervakas fisket så att det sker på rätt vattenområden och så att privata vattenägare inte själva tvingas övervaka det, - har man undersökt behoven av att reglera hur människor rör sig på vattnet, enligt Forststyrelsens representanter kan man i skötsel- och nyttjandeplanen anvisa bl.a. begränsningsområden till vilka man inte styr någon färdsel. Majoriteten använder stigar, så olägenheterna för naturen är små. Man kan inte göra några långa rutter på området eftersom områdena är små och splittrade. Attitydfostran är viktig för att förhindra nedskräpning och ofog. Nationalparken har egen personal. Om användningen och t.ex. fisket ökar avsevärt, bör man öka övervakningen. Man bör i varje fall samarbeta med kommunerna, den största delen av besökarna besöker kommunägda skydds- och rekreationsområden. I Sibbo storskogs nationalpark har naturen inte lidit och man har inte observerat några särskilda störningar. Problemet på Jussarö har varit att Forststyrelsen fick ärva också bl.a. en gruva och en gammal byggnad på ön och saneringen av dem har krävt stora investeringar situationen kommer att förbättras genom finansiering och ny företagsverksamhet och där finns goda förutsättningar med tanke på naturturism. Fågelbeståndet kan lida på fågelskären i yttre skärgården, om besökarantalen skulle öka där. Områden där många fåglar häckar kan anvisas som randområden med landstigningsförbud under häckningstiden. Enligt Forststyrelsen inrättas nationalparken på skyddsområden där jakten redan nu är begränsad. I det fortsatta arbetet måste man avgöra hur man förhåller sig till jakt det är redan klart att jakt på främmande rovdjur och älgdrev är möjliga. I lagen om nationalparker stadgas jaktmöjligheterna det är möjligt att mjuka upp jaktbegränsningarna i förhållande till naturvårdslagen. På utredningsområdet är jakten på sjöfåglar och gråsäl en central fråga. Finska vikens gråsälsbestånd håller jakt. Det är en liten grupp som idkar sjöfågeljakt. Det är möjligt att avgränsa områden för sjöfågeljakt. I Skärgårdshavets nationalpark har avlägsnandet av små rovdjur organiserats bra, frivilliga jägare gör det med entusiasm, en nationalpark innebär inte att de små rovdjuren sprider sig fritt. Jakt i en nationalpark är ett politiskt beslut och det lönar sig att

5 redan nu börja påverka beslutet. Mete, pimpelfiske och fiske med ett spö är tillåtet på alla skyddsområden. Övrigt fiske är tillståndspliktigt, Forststyrelsen säljer och hyr fiskerättigheter även på skyddsområden. Om ett allmänt vattenområde ansluts till ett skyddsområde, behövs tillstånd av Forststyrelsen för fiske på området. Forststyrelsen kan vid behov reglera fisket på skyddsområden t.ex. för att förhindra överfiske.