Växtkraft till max. Möt Susannes prinsessor. Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt. Ljust trä inne igen. Allt-i-allo i skogen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtkraft till max. Möt Susannes prinsessor. Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt. Ljust trä inne igen. Allt-i-allo i skogen."

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Växtkraft till max Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt Möt Susannes prinsessor Testa contorta NY MASKIN Ljust trä inne igen Allt-i-allo i skogen

2 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Kort info om några självklarheter John Deere Forestry AB

3 Nr ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se INNEHÅLL Nummer Urban Emanuelsson oroar sig för att reservaten lämnas vind för våg. Sidan 6 Nästa nummer utkommer den 3 juni. TEMA: Bygg och renovera REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander, Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2009: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö Växtkraft till max Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt NY MASKIN Ljust trä inne igen Allt-i-allo i skogen Möt Susannes prinsessor Testa contorta 5 LEDARE: Inskränkta intressen och kravmaskiner. 6 PROFILEN: Urban Emanuelsson tipsar om hur biologisk mångfald blir intressant. 10 NYHETER: Förskräckande resultat om älgens tallbete. 12 KULTUR: Susanne gör prinsessor av träden. 14 NÄRINGSPOLITIK: Bra nordiskt samarbete. 16 TEKNIK: Visioner om morgondagens teknik för lönsammare skogsbruk. Nytt liv för drivaren med mångsidigt aggregat. 22 MARKNAD: Kurvorna pekar uppåt på trävarumarknaden. Kina växande nyckelmarknad för massa. 24 NYHETER: Lars-Eric Åström lämnar posten som ordförande för Södra. 26 SKOGSGÅRDEN: Camping ett bra komplement till skogsbruket. Isabelle Bergkvist och Mia Iwarsson Wide funderar över ny teknik. Sidorna En nyhet på teknikområdet är kombiaggregatet som fäller, ackumulerar och lastar. Sidan 20 MÖBLER kan också vara vedförvaring. Möbelmässan, sidan NYHETER: Snytbaggen ett försummat problem i norr. 30 FÖRYNGRING: Nästa år kommer sticklingar med rekord tillväxt. 32 SKOGSSKÖTSEL: Nya lovande rön om contorta. Besök på kraftsamlingsgården där den ger dubbla tillväxten jämfört med vanlig tall. 36 DEBATT: Grannländerna har till skillnad från Sverige nationella skogsmuseum. 38 TEKNIK: Pucken ger bra sådd. Nya miniaggregat för traktorn. 40 HÄSTAR: Hydraulik och lätta vagnar fixar hästkörningen. 43 NYHETER: Gränsen för svårföryngrad skog tas bort. 44 MÖBLER: Mycket klassiskt hantverkskunnande och färger. 53 NAMN NYTT: Rekordgamla träd fi nns i Sverige. 54 KRÖNIKA: Heta frågor kring grönboken i EU och tallen på hemmaplan. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN Box 12, Forshaga Tel VI SKOGSÄGARE 2/10 3

4 Den bästa lösningen oavsett basmaskin Ska vi slå vad? Oavsett basmaskin kan du alltid kombinera den med marknadens mest driftsäkra och tillförlitliga skördaraggregat från Log Max. Vi är den enda tillverkaren på marknaden som vågar ge våra kunder Livstids garanti på aggregatslang* och det säger en hel del om kvaliteten på våra produkter. Ring någon av våra säljare så berättar de mer om fördelarna med Log Max: Lars Strömsund Gunnar Bäck * Gäller i timmar eller fem år. Gäller endast första ägaren. Gäller ej kranspets-/rotatorslang. Gäller endast på svenska och finska marknaden.

5 Säg inte nej, säg kanske kanske... Åsikterna inom skogsbruket är ungefär lika överraskande som sympatierna hos Black Army, eller någon annan hängiven supporterklubb. Frågorna förs framåt i inkörda spår. Det hade nästan kunnat vara vilken fråga som helst, men nu råkar det handla om intensivodling av skog. LEDAREN EN GRUPP forskare på lantbruksuniversitetet föreslår att nedlagd åkermark och en liten del av skogsmarken används för ett plantageliknande skogsbruk. I dessa intensiva odlingar frångås något av den vanliga miljöhänsynen, men på landskapsnivå märks ingen skillnad. Andra miljövinster är desto större. Teoretiskt kan Sveriges klimatpåverkan halveras och avverkningarna öka dramatiskt. Förmodligen överskattas intresset för odlingen. Men det återstår att se. Nu handla det om att glänta på dörren till möjligheterna. Och även om forskare inte är bra på att bedöma marknaden måste de anses som någorlunda objektiva experter på den biologiska delen. Det är ju universitetets hemmaplan. Med andra ord väger utredningen rimligen tungt. Vad säger då remissinstanserna? Det väntade. Allt rullar på i gamla inkörda hjulspår.jägarförbundet säger sig vara klart negativa. Man fruktar för viltfodret. Naturskyddsföreningen är kategorisk och avfärdar utredningen med skärpa. Världsnaturfonden avvisar rapporten på alla punkter. ATT MAN ÄR tveksam till förslaget är inte mycket att säga om. Det trista är den totala låsningen. Att bara strunta i, eller avvisa, forskarnas slutsatser om de positiva miljöeffekterna är lite märkligt. Här finns ingenting av utredningens resonerande ton. Man kan ju exempelvis tänka sig plantageliknande skogsbruk på begränsade områden i utbyte mot extra hög miljöhänsyn på andra platser. Om man nu orkar höja blicken över viltfoder. Å andra sidan är näringens remisser lika förutsägbara. Skogsindustrin är ganska reservationslöst positiv, även om man framhåller balansen melllan miljö och produktion. Men utmaningen är för nej-sägarna är att se bortom sina särintressen. Man kan säga att näringen har det lätt den här gången. Det finns säkert exempel där rollerna varit omvända. Men nu har produktionsfrågorna medvind, vilket inte är något argument för att glömma miljö och biologisk mångfald. Tvärtom kan det vara läge att ta sig upp från djupt inkörda hjulspår, räcka ut en hand och engagera sig än mer i frågorna i stället för att överlåta dem åt andra. Läs gärna intervjun med Urban Emanuelsson längre fram i tidningen, där han talar om oron för att bjuda till utan att bli tagen på allvar och få något igen. Han talar också engagerat om glädjen som kommer med ökad kunskap. En kunskap som inte bara gör det roligare, utan också ger bättre möjligheter att påverka. DESSUTOM finns ett övergripande intresse för alla som är engagerade i skogsbruket, om man nu förmår komma upp från hjulspåren. Då handlar det om mer än remisserna om intensivodling, som möjligen är ett symptom på fastlåsta positioner. En gemensam hotbild är att en allt större del av befolkningen kommer allt längre från naturen. Med en helt okunnig majoritet kan det leda till hur märkliga politiska beslut som helst. HUR DET GÅR för utredningen återstår att se, den ligger på regeringens bord. I grunden är förslaget ganska sökande och trevande, vilket oftast är en bra utgångspunkt, för att citera Sven-Ingvars; Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske. VI SKOGSÄGARE 2/10 Pär Fornling, Chefredaktör

6 PROFILEN Igenväxta reservat hot mot mångfald Nestorn när det gäller biologisk mångfald varnar för att reservaten förlorar i värde om de inte sköts. Han tycker hela frågan borde kunna hanteras bättre och kommer med ett lite oväntat tips till skogsägarna. Av Pär Fornling Om en enda person ska symbolisera biologisk mångfald ligger Urban Emanuelsson bra till. Han byggde upp Centrum för biologisk mångfald som indirekt är motorn bakom många beslut om reservat ett ord han tycker fått sorgligt negativ klang bland skogsbruket. Urban Emanuelsson välkomnar nya mer flexibla sätt att värna mångfalden och han vill göra skogsägarna både mer delaktiga och engagerade. Han ser sig lite som brobyggare både i skogen och i andra sammanhang, något som manifesterades med förra årets jättebok; Europeiska kulturlandskap, hur människan format Europas natur. Vad är syftet med boken? Att skriva en historiebok för biologer och en biologibok för historiker. Varför behövs det? Historikerna måste också söka förklaringar i naturen. Och naturvårdarna måste förstå att naturen inte bara formats av klimat och berggrund. Är skogen också formad av människor? Ja, verkligen! Den där urskogen kan vi glömma, den har knappt funnits på flera tusen år, inte ens uppe i Norrland. Det väcker frågetecken över reservat som lämnas orörda Många av arterna kommer att tyna bort om reservaten får utvecklas helt på egen hand. De måste skötas för att gynna den biologiska mångfalden. Urban Emanuelsson... Bor: Uppsala Familj: Hustrun Birgitta och tre utflugna barn, Favoritfilm: Gladiator, inte bara för skådespelarnas insatser. Jag tycker det är kul att kolla hur historiskt korrekta filmerna är. Här utspelas fältslaget i norra Germanien i en 50-årig granskog. På den tiden fanns bara halvöppna ek och bokskogar. Favoritmusik: Dolly Parton. Jag lyssnar bara på musik då jag joggar och Dolly är bäst att springa till. Favoritförfattare: P-O Enqvist. Så reservat är en annan form av skötsel? Ofta är det så. Om jag ska vara pedagogiskt grov går det en skiljelinje längs Dalälven. Norr därom har naturens dynamik varit naturligare, med bränder och annat. Där kan det i många fall vara motiverat med fri utvecklig. Längre söderut har människan varit väldigt involverad under lång tid genom att bränna, beta, odla och bruka. Många arter gillar kulturlandskapet och försvinner i den mörka täta skogen. Vad kostar skötseln? En hel del. Miljöminister Anders Carlgren har inte alls begripit det här utan har till och med tagit bort pengar från anslaget för skötsel. Det är som att köpa dyra hus och inte ha råd att underhålla dem. Det är ett jädra slöseri! Han berättar entusiastiskt och är uppfylld av att dela med sig av kunskaperna inlevelsen är total, och det är just genom engagemang i stället för påbud och direktiv han vill värna mångfalden. Hur går det med mångfalden? På världsnivån blir det hela tiden sämre. Det intressanta och lite hoppingivande är att det stabiliserats och har vänt i en del fall. Vad får det att vända? Hög levnadsstandard, politisk stabilitet och gles befolkning. Det låter väldigt bekant Ja, i Sverige har det vänt för vissa naturtyper. Ge ett positivt exempel? Arealen naturbetesmark har ökat. Då det gäller fåglar har vi en klart positiv trend för grågås, trana, pilgrimsfalk och glada. Vilka slutsatser ska man dra av det? Om man lyckas identifiera varför det håller på att gå åt fanders kan trenden vändas. Titta vad har vi där? Urban Emanuelsson trivs som fisken i vattnet som ledare för exkursioner. Men allt är tydligen inte bra Framför allt har de mindre spektakulära arterna det fortfarande risigt i Sverige. Hur sköter skogsbruket sig? Ibland uselt, ibland bättre. När det, som på 70-talet, går för långt görs kraftansträngningar. Så tycker någon att det är för många miljömuppar och pendeln slår tillbaks. Under min aktiva tid tycker jag mig ha sett ett par tre sådana pendelrörelser. Vad står pendeln nu? På produktion. Tänker du på något speciellt? Retoriken har handlat om att skogen måste köras stenhårt för att plocka upp koldioxiden. Det resonemanget stämmer bra i normal produktionsskog, men kanske inte i tämligen orörda 6 VI SKOGSÄGARE 2/10

7 Professorn trivs bäst ute i verkligheten Det har hänt att Urban Emanuelsson har ursäktat sig på kontoret och sagt att han har ett viktigt möte. Mötet har varit att samla tankarna genom att spana på fåglarna ute i bukten. Det har varit en säkerhetsventil när kontorsväggarna har känts alltför klaustrofobiska. För det här är en professor som trivs bäst mitt ute i verkligheten. Ändå har det blivit mycket av kontor, korridorer och möten. Han disputerade på betespåverkan i fjällen och under 17 år var Abisko som ett andra hem. Indirekt tog karriären fart i Rio. Där beslutade FN om en konvention om biologisk mångfald. Två år senare, 1994, beslöt riksdagen om att bilda CBM (Centrum för biologisk mångfald) i gränslandet mellan Lantbruksuniversitetet och Uppsala universitet. Urban Emanuelsson fick uppdraget att bygga upp verksamheten. När han slutade för ett år sedan hade centrat ett 50-tal personer anställda. Nu tillhör han den exklusiva skara som har en personlig professur och i princip själv bestämmer dagordningen. Det behövs inga ursäkter för att besöka verkligheten med natur och fåglar. naturskogar. Argumentationen måste brytas ner och nyanseras så inte andra naturvärden skadas allvarligt. Men produktion är väl bra för att möta klimathotet? Ja, men för den skull kan vi ju inte säga att alla andra miljövärden ska underordna sig klimatmålet. Om det vore helt överordnat skulle privatbilism också förbjudas. Här tycker jag mig ändå ha märkt en tillnyktring av argumenten från skogsnäringen. Ge ett mångfalds-tips till den enskilde skogsägaren. Mitt bästa råd är att skaffa detaljkunskap! Jag trodde du skulle säga död ved, eller något liknande Död ved är jätteviktigt och vi behöver mycket mer. Det finns också en massa andra praktiska saker. Men allt blir roligare om du lär känna din skog och kan ta initiativ till smarta åtgärder som kanske inte minskar det ekonomiska utbytet men betyder mycket för mångfalden. Vilken är bästa vägen till kunskap? Läs böcker, gå på möten och försök inte kasta dig över allt. Det är roligare att koncentrera sig och bli duktig inom ett begränsat område. Och det är inte fel för helheten att skogarna blir lite annorlunda. Någon kanske gynnar fågelarter, en annan mossor och en tredje markägare specialiserar sig på tickor. Låt tusen blommor blomma! Du verkar tycka det är ganska kul, talar du av egen erfarenhet? Absolut. Länge var jag helt ointresserad av svamp och visste inte ens hur en blåmusseron ser ut. För ett antal år sedan började jag lära mig mer och såg plötsligt helt nya samband. Skogar som förut varitd dödstrista blev intressanta! Alla människor med huvudet i behåll kan uppleva den här glädjen. Miljömålet talar om hur många hektar som ska skyddas, är dagens nivå rätt? Hektarmålen är inte helt lyckade, jag tror man skulle kunna åstadkomma mer genom att tänka mer i landskapsperspektiv. Och jag vill få fram modeller som stimulerar skogsägaren att göra rätt, utan att det för den skull är reservat. Nu har vi ändå ett hektarmål, är det rätt? Jag är någotsånär nöjd, men är tveksam när man bryter ner det till faktiska åtgärder. Man bör lägga i en högre växel och göra saker på ett smartare sätt, till glädje för fler människor. Du talar alltså mer kvalité än volym? Man kan göra smarta insatser på ett större område i stället för att bara ha strikta reservat på ett ställe, även om de förstås också behövs. Hur ska reservaten skötas? Det handlar om att återskapa alla möjliga sorters störningsregimer. Vi hade uroxar som följdes av betesskogsbruk, hamling, skogsängar, tjärbränning och alla möjliga saker. Och om inget görs? Vi måste ödmjukt säga att vi inte vet hur många arter som Fortsättning nästa sida VI SKOGSÄGARE 2/10 7

8 PROFILEN Fortsättning: Igenväxta reservat hot dör ut och hur lång tid det tar i ett reservat utan skötsel, men jag är övertygad om att det är en betydande andel. Kan du tänka dig plantageskogsbruk? Det där är ju väldigt kontroversiellt, men jag kan tänka mig intensivodling på områden med väldigt låga naturvårdsvärden. Men då ska det kopplas till att det blir mer naturvård på ett annat område. Här ska finnas ett konkret samband och inte något flum på nationell nivå. Hur viktiga är skogsägarnas frivilliga avsättningar? Det vore inte helt fel om de syntes tydligare. Nu är det en dold present till allmänheten, man får tusentals hektar men får inte veta var de finns. Därför vore det bra om de registrerades och man kunde hitta dem på en hemsida. Förstår du markägarnas upprördhet över en del reservat? Urban Emanuelsson har skrivit boken Europeiska kulturlandskap, hur människan format Europas natur. Boken är resultatet av många års resor. Det rikt illustrerade verket publicerades förra året på Formas förlag. Inte alltid. Det finns ju varianter där skogsägaren har kvar ägandet och fortfarande kan jaga och göra en massa roliga saker. Efter 20 år, eller hur långt naturvårdsavtalet nu är, kan området återgå till vanligt skogsbruk om det inte förlängs. Ändå är det här minerat område Uppriktigt sagt är det klantighet från statens sida som gett reservaten så dåligt rykte. En del tokerier beror på dålig ekonomi, man har inte haft pengar att hantera frågorna smidigt. Det har heller inte funnits insikter om att det kanske inte räcker att vara en duktig biolog för att handlägga frågorna och kontakta markägarna, man bör kanske vara socionom i botten. Man hade kunnat hantera det här mycket trevligare. Ibland har jag lekt med tanken att kalla det något annat än reservat, bara namnet tycks skrämma. Är den så kallade finska modellen bättre, med mer initiativ från markägarens sida? Ja, men miljöministerns misstag är att tro att det kostar mindre. Han måste ändå upp med pengarna och i själva verket kostar det kanske procent mer. Det kan det kanske vara värt för att få nöjdare och engagerade markägare. Du låter rätt ofta som en brobyggare mellan olika intressen Gärna det, men mitt mardrömscenario är att försöka bjuda till och inte blir tagen på allvar från skogsbruket. Risken att bli ansedd som förrädare bland sina egna och mötas av skogsbruket som inte vill bjuda tillbaks. Det där tror jag en hel del naturvårdare känner. Nämn en favoritstund i skogen? Det låter nördigt, men en av dessa riktigt smällkalla vinterdagar var vi i Gästrikland. Det var så jäkla kallt att näsan höll på att trilla av, men vi gick ändå vidare längs skogsvägen. Då satt plötsligt en järpe i granen. Denna lilla vackra och normalt sett skygga fågel satt länge och burrade upp sig i solen. Det var årets wow-upplevelse. Blir det fler böcker? Jag är igång med att skriva en bok om östra Asiens kulturlandskap. Skogsbyrån 8 VI SKOGSÄGARE 2/10

9 Högsta vinsten. Vad du än väljer. Vår helhet av produkter och kunskap ger dig den största, långsiktiga lönsamheten. Där har du kärnan i det kompletta utbud av skogsmaskiner som vi erbjuder. Vi är dessutom lika heltäckande inom allt från tillbehör till service. Resultatet för dig blir en produktivitet och arbetsglädje på konstant toppnivå. Varje dag och arbetspass. År efter år. Välkommen till oss så tar vi fram den mest vinstgivande lösningen för just dina behov! Skördare Här hittar du Valmet och nya 901TX, marknadens förmodligen mest fulländade gallringsskördare. Behöver du spetsegenskaperna för både gallring och slutavverkning är Valmet eller nya kraftfulla Valmet 931 det självklara valet. Och vill du ha det mest optimala för tung avverkning är det förstås giganten Valmet som gäller. Skotare Även här har du en ledande uppställning. De oslagbara gallringsskotarna Valmet och nya 840TX. Eller våra suveräna allroundskotare Valmet och Valmet För att inte tala om bjässen Valmet 890.3, som ger dig de största vinsterna i riktigt tung slutavverkning. Aggregat Maximal produktivitet och tillförlitlighet är ledorden för våra aggregat. De högpresterande allroundaggregaten Valmet och Valmet Eller nya Valmet 365 och Valmet 370.2, som ger dig en produktivitet i sär klass när det gäller de riktigt tunga jobben. Komatsu Forest Sweden komatsuforest.se

10 NYHETER Bortbetad tillväxt Försöken visar att träden aldrig tar igen förlusterna. Folke Inte nog med att kvalitén drabbas. Älgbetade tallar förlorar också tillväxt. Av Pär Fornling I Furdudal, öster om Orsa, finns ett unikt försök om älgbete. Det började hösten 1979 i den unga tallskogen. Bland alla försöksytorna som lades ut fanns ett oskadat område. En del av detta hägnades. VID DEN SENASTE inventeringen var skillnaderna dramatiska: I genomsnitt 44 procent av den ohägnade tallen hade stamskador. Tillväxten var kring 80 procent sämre (178,2 kubikmeter i det hägnande och 99,5 kubik meter i det ohägnade). Det talas mycket om att virket får sämre kvalitét när träden betas. Vi får inte glömma att tillväxten också drabbas, vilket är helt naturligt, säger Folke Pettersson på Skogforsk. När de gröna barren betas av minskar förutsättningarna för tillväxt. Försöken visar att träden aldrig tar igen förlusterna och växer ikapp de obetade träden DET HÄR ÄR något att tänka på vid gallringen. Bestånd med riktigt svåra betesskador bör man inte gallra alls, utan göra en tidig slutavverkning. Vid måttligare skador bör man göra en låggallring och ta bort de klenare träden, råder Folke Pettersson. Försöker man sig på en höggallring för att få ut massaved finns risk att man biter sig i tummen ordentligt. Då återstår klena träd med hög andel betesskador. HEDINS SÅGVERK vållade debatt när man tidigare i år konstaterade att talltimret hade få betesskador. Det kan förklaras med att det klentimmer som nu kommer fram är det som Pettersson, gallringsexpert. växt fort på grund av att träden inte betas. Virket med dålig kvalité på grund av betesskador till följd Det här bäddar inte för bra kvalitet. av älgstammens ökning har inte nått sågverken ännu, men det kommer, konstaterar Folke Pettersson. Nya tag för tallen Det behövs en rejäl förändring för att inte tallen ska bli en alltför sällsynt art i de sydsvenska skogarna. Det säger Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. Hon har tagit initiativ till ett projekt att vända den negativa utvecklingen tillsammans med näringen. I satsningen på tall ingår att skapa ett modellområde i sydöstra Sverige och på det sättet lyfta fram ett gott exempel som kan ingjuta mod hos skogsägare att våga satsa mer på tall. En viktig förutsättning för att lyckas är att skogsägarna har god kontroll över älgbeståndet. Tätt med älg i Norrbotten Norr S Norr Bergsl Sml Antal Ko+kalv 39% 33% 57% 47% Tjur 36% 41% 46% 39% Norr = Norrbotten/Råneå/Korpilombolo där 1,1 miljoner hektar inventerats och älgar noterats. S Norr = Södra Norrland/Furudal med hektar och 249 älgar. Bergsl= Bergslagen/Gävle Dala med hektar och 1871 älgar. Sml= Götaland/Glasriket med hektar och älgar. I ett par månader har Sveaskog flugit helikopter och spanat efter älg. Resultatet är blandat. I Norrbotten fanns hela 15,9 älgar per hektar, medan det inom andra områden knappt finns en jaktbar älgstam. Analysen och inventeringen fortsätter och ska tillsammans med inventering av skadorna ligga till grund för älgförvaltningen. El mot röta och mögel Med hjälp elpulser kan röta och mögel hållas borta från trä. Det menar de två norska forskarna Andreas Treu och Erik Larnoy vid Instituttet for Skog og Landskap. Metoden ger ett träskydd som är helt fritt från gifter och annan negativ miljöpåverkan. Strömmen som används är mycket svag och med pulserna blir strömförbrukningen så låg att det är försumbart, säger Andreas Treu, till tidningen NTT. Skogens bästa kunskapskälla 10 VI SKOGSÄGARE 2/10

11 LH1003 Alla vagnar heter Moheda Moheda är ett välkänt namn på svensktillverkade skogsvagnar. Med Moheda får du en universell vagn för en mängd arbetsuppgifter i skog och mark som bringar ett högt andrahandsvärde. I programmet finns flera olika modeller från 7 till 15 tons lastkapacitet. Ta kontakt med närmaste säljare för mer information och rådgivning. Bra val från Lantmännen

12 Det är något i kroppsställningen som gör skulpturen levande. KULTUR Hon verkar rätt bestämd... En mössa utöver det vanliga. En prinsessa från utställningen. Dekorativ guldfärg hör genomgående till klädseln. Stockarna får nytt Susanne använder gärna mycket färg. 12 liv som prinsessor Text & foto: Pär Fornling Susanne Demåne är en mångsidig konstnär. Efter att ha arbetat i flera olika material gör hon nu också träskulpturer. Susanne är mån om att göra allt ur samma trästycke, och det är inte bara prinsessor. På sätt och vis föddes hennes prinsessor tack vare vedeldning och ett stort kallt tegelhus i Blekinge. När Edestads gamla skola blev till salu såg Susanne chansen att skaffa en drömatelje för sitt arbete med målning, emalj och metall. Efter köpet insåg hon också vilken utmaning som låg framför henne. Det var ett jättejobb att få huset på fötter. Taket läckte och jag fick elda varannan timme för att hålla värmen. Det var tufft för en ensamstående mamma, berättar Susanne. HON GICK en motorsågskurs hos skogsägarföreningen och började såga massor av ved under flera år. Efter ett tag kom Susanne på att det skulle vara roligare att göra skulpturer av vedstockarna. Och på den bogen har det fortsatt. Formen fanns någonstans i hennes tankevärld redan från början. Den allra första prinsessan har många likheter med efterföljarna. Susanne ser det som att skulturerna finns inne i trädet, föds fram och lever vidare. I vårt liv är träden något av det viktigaste vi har. Trädet och människan är ett för mig, säger hon och pratar passionerat om En tidstypisk detalj. lukten av trä, arbetet med motorsågen, huggjärnen och känslan med arbetet. Hon har inga färdiga skisser utan konstverken växer fram efter hand. FÖRRA SOMMAREN fyllde Susanne Demåne konsthallen i Ronneby med prinsessor, tavlor och emaljarbeten. Till hösten visas hennes konst i Nässjö konsthall. Riktigt varför det blev prinsessor vet hon inte. De fanns i en barndomsvärld med kronor, kläder och utsmyckningar, så plötsligt återkom de igen i den gamla skolan, som numera värms med bergvärme. Det ger mer tid att använda motorsågen till annat än ved. VI SKOGSÄGARE 2/10

13 Trädet och människan är ett för mig. Susanne Demåne i skolans prinsesssal, med motorsågen i hand. VI SKOGSÄGARE C / YY P

14 NÄRINGSPOLITIK Kan våra grannar lära av oss? Vi som representerar skogsägarna har ett givande nordiskt samarbete. I tider där kollegorna inom andra områden slutat samverka nordiskt fortsätter vi. Vi har mycket gemensamt och mycket att vinna på att samverka. Vi har också mycket att lära av varann, att diskutera och bryta eller byta! - idéer. Vår gemensamma lobbyist i Bryssel är en viktig person för vår sammanhållning. Vi tjänstemän träffas flera gånger, medan våra ordföranden i regel har två möten om året. Det är ett lite större möte under sensommar eller tidig höst då vi även brukar ha en exkursion och besöka intressanta platser i det land vi är. Därefter ett lite mindre möte under vintern. När jag skriver det här har jag just varit på vintermötet, den här gången i Oslo. Satu Lantainen är Nordens gemensamma lobbyist i Bryssel. När vi träffades senast, i början av september, satt vi alla i samma båt. Det var dåliga tider. Lite av krisstämning. Även om jag redan då tyckte att vi svenskar kände oss rätt lyckligt lottade jämfört med våra grannländer. Nu är skillnaderna mycket tydligare! I Sverige har vi nästan glömt att det varit en riktig svacka (nåja, i varje fall vi som inte är i bilbranschen), medan våra vänner fortfarande inte ser ljuset i tunneln. Orsakerna? Det finns naturligtvis ett antal förklaringar, som att skogen är en relativt liten näring i Norge och Danmark, och att Finlands skogsindustri varit beroende av en nu sinande virkesimport från Ryssland. Men jag tror ändå att den stora skillnaden finns i den inre övertygelsen. Vi har hela tiden trott på skogsnäringen, varit förvissade om att det kommer att finnas en marknad för vår utmärkta, förnybara råvara. Vi började tidigt med bioenergi, och ser nu hur priserna där lyfter sortimenten underifrån. Vi har satsat på Kraftsamling Skog som visar på alla möjligheter en skogsägare har att själv påverka sin ekonomi. Vi har skapat så mycket positiv energi i skogsägareleden att vi med gemensamma krafter tar tag i problemen som uppstår och tillsammans tar oss igenom dem. Kanske våra grannar denna gång har något att lära av oss!? Ur kalendern 16 april: EU-kommissionens rådgivande grupp med intressenter, där skogsägarna är med. Vecka 16, april: Skogsnäringsveckan i Stockholm med många intressanta seminarier och aktiviteter. 21 april: Vårt bidrag till skogsnäringsveckan, seminarium om Kraftsamling och rådgivning, i LRF-huset. 4-5 maj: CEPF, vår Europeiska skogsägareorganisation där Christer Segersteen är ordförande, har stämma i Tjeckien. 4 maj: Norrskog har föreningsstämma. 5 maj: Mellanskog har föreningsstämma. 11 maj: Skogsstyrelsen har sin nationella konferens i Stockholm maj: Södra har föreningsstämma i Kalmar maj: LRF-stämma i Billingehus. Linda Hedlund LRF Skogsägarna Gårdar, skog och intrångsärenden Att köpa eller sälja en gård är en sak, att äga och driva den en annan. Vi hjälper dig hela vägen - före, under och efter affären. 14 VI SKOGSÄGARE 2/10

15 Ny katalog! Ventilerad storsäck 1,5m :1. 30st 108: ord. pris 120: och svärd Vedkombi 320 Nima Maskinteknik AB Box 1505, Örebro och Hydropall 18: 16: 20: 18: Oregon sågsvärd MicroLite Pro 13" 1,3mm 240: Pris 3st 220: MicroLite Pro 15" 1,3mm 240: Pris 3st 220: ProLite 13" 1,5mm 240: Pris 3st 220: ProLite 15" 1,5mm 240: Pris 3st 220: Oregon sågkedjor MicroLite 95VP 13" 1,3mm 132: Pris 10st 112: MicroLite 95VP 15" 1,3mm 148: Pris 10st 128: MicroChisel 13" 1,5mm 132: Pris 10st 112: MicroChisel 15" 1,5mm 148: Pris 10st 128: Vedkombi kw : Vedkombi kW 1 4kW 37600: 9280: Bolik 100 Ultra Speed 8 ton Tillbehör: 4-klyvsyxa 520: Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400: radio och an- MP3-spelare 1060: Vedsäck 40 o 60lit 2: 1:80 2:20 2: Vedtransportör bandbredd 130 resp. 200mm tillkommer Timber 540: Trädfällriktare 2672: Mod II 3104: Mod III 3960: Greppvidder 21cm 420: 26cm 560: 748: 672: 472: 1152: 1256: 580: Order Växel : 40-literssäckar 1 580: Cube : 5596: 3m 6240: 9268: 6824: 9996: 5m 7316: 10920: 6m 8124: 12368: 9656: 13468: Telwinsvetsar under Dieselpumpar 12 och 24V 940: skiten dra loss med en äkta Warnvinsch 5596: ord pris 8996: 30m Fax

16 På jakt efter nya smarta TEKNIK Mia och Isabelle funderar på hur ny teknik och bättre arbetssätt kan öka lönsamheten i skogen. Vi träffade dem för att höra vilka möjligheter som väntar runt hörnet. Text & foto: Pär Fornling I drygt tre år har Mia Iwarsson Wide gjort regelbundna besök i täta, klena skogar som egentligen borde röjts för länge sedan. I ur och skur har hon stått med datorn i handen, studerat hur olika maskiner förmår att skörda de klena stammarna och funderat över effektivare metoder för att få fram den här klena energiveden. Mia ser möjligheter som dessutom kan leda till skogsskötsel med annorlunda röjning. Men det är inget för den late! ISABELLE Bergkvist arbetar precis som Mia på Skogforsk, fast mer allmänt med teknikfrågor. Deras vägar möts ofta. En av de metoder hon fördjupat sig i är stråkröjning. Den görs med en maskin som likt en skördetröska kör fram långa korridorer i röjskogen. På så sätt röjs 20 procent av arealen. I området mellan korridorerna använder man en vanlig röjsåg. Det låter brutalt, men färska resultat visar att kvalitét och tillväxt inte påverkas negativt. Man har mätt 16 försök över hela landet och efter fem år märks det knappt någon skillnad jämfört med traditionell röjning. Ett problem är däremot att det inte finns bra maskiner. Och så är det ofta. Vi pekar på möjligheterna, men maskintillverkarna säger sig sakna resurser. Det verkar dessuom nästan 16 omöjligt att söka utvecklingsbidrag eller att få statligt stöd för teknisk utveckling av skogsmaskiner. MED RÖJNING i korridorer konstaterar Isabelle att det egentligen är onödigt att sätta Kanske ska man ha tre meter mellan en del plantrader. plantor i de korridorer där tröskan kommer att gå fram. Kanske ska man ha tre meter mellan en del plantrader. Där kan röjmaskinen skörda självföryngrade stammar till bioenergi. Det här så kallade geometriska arbetssättet kommer igen när det gäller att ta ut bioenergi från täta, eftersatta, röjningar. Det handlar då om att arbeta sig rakt in i beståndet utan att ta hänsyn till individuella träd. Riktningen på korridorerna kan anpassas för att skona fina träd. På så sätt kan man ändå göra någon form av selektivt urval, konstaterar Mia. DEN VIKTIGA principen för lönsamhet är att avverka så många träd som möjligt i varje kranrörelse. Det handlar då om ackumulerande aggregat. Praktiska försök visar att det finns en potential till förbättringar; I genomsnitt hanteras tre gallringsstora träd upp i varje kranrörelse. När sex träd fångas upp ökar effektiviteten med 30 procent. Det är en fördel med långt avstånd mellan de nedre griparmarna och de övre ackumuleringsarmarna som håller fast trädet i aggregatet. Då hålls träden ihop till ett knippe. Annars är det som att hålla längst ner i en bukett tulpaner, det spretar åt alla håll, förklarar Mia. Med ett extra par ackumuleringsarmar, helst i kombination med kontinuerlig avverkning, skulle fler träd hanteras i en enda kranrörelse. För klena stammar (4 centimeter) handlar det om att gå från 6 till 12 stammar i genomsnitt. VI SKOGSÄGARE 2/10

17 skogsmaskiner Modellerna för dagens teknik kan förbättras. Mia Iwarsson Wide och Isabelle Bergkvist pekar på flera möjligheter. Resultaten hänger lika mycket på föraren som tekniken. Det skiljer procent i kapacitet mellan en bra och en dålig förare. Ett vanligt fel är att ha städmani. En del klena ensamstående stammar är det bäst att lämna orörda. Dessutom gäller det att hitta ett strukturerat arbetssätt. EN ANDRA nyckelfråga är hur trädet ska fällas. Här finns tre vägval: Sågsvärd, precis som på de stora skördaraggregaten. Det blir allt vanligare och har flera fördelar med ackumulering och snabbhet, säger Mia. Dessutom är matarhjulen ett VI SKOGSÄGARE 2/10 extra plus, se artikel på nästa sida. Klippar. De har en fördel i stenig terräng. Dessutom är de mindre klipparna relativt billiga. Därmed kan de passa självverksamma skogsägare som inte kör så mycket. Men effektiviteten är lägre. Jämfört med för några år sedan har klipparnas marknadsandel minskat betydligt. Sågklinga. Det är i princip en jättelik cirkelsåg. Bracke har en modell med sågkedja och i Danmark finns en variant där klingan har stora sågtänder. De är vinnarna i klen skog upp till sex centimeter. Aggregatet förs framåt med en svepande rörelse och stammarna fångas upp av ackumulatorarmar. I försöken har kraften i aggregatens klinga inte riktigt räckt för att köra med full fart hela tiden, vilket är önskvärt. Här finns utrymme för förbättringar. AREALERNA för att plocka ut energi är väldiga. Röjningsberget är kring en miljon hektar. Av det har hälften en medelhöjd på mellan fem och nio meter och en diameter under 10 centimeter. Långsiktigt går det att ta ut lika mycket från de här klena skogarna och längs skogsbilvägarna som från grot (grenar och toppar) vid avverkning. I många fall handlar det mer om att rädda skogen än att tjäna pengar direkt. Vi pekar på möjligheterna, men maskintillverkarna säger sig sakna resurser. Klippaggregatet från Narava har fångat en rejäl bunt. Aggregatet från Bracke har ackumulerat ett knippe klena träd. De kapas med den runda kedjesågen i botten på aggregatet. I bästa fall räknar Mia med att energin från en klen eftersatt röjning (över stammar per hektar med 5-6 centimeter i medeldiameter) ger ett nollresultat. Men lite grövre stammar kan en så kallad energigallring ge ett överskott genom att sälja allt som energi. Om kostnaden för att avverka de klena stammarna exempelvis halveras blir förstås kalkylen annorlunda. Det kan leda till nya modeller för skogsskötsel, fast det är ingen ursäkt för den late. Röjningen förblir viktig, men möjligen annorlunda, säger Mia. Du kanske gör en tidig friställning av huvudstammarna och låter det andra växa upp till energived. Det förutsätter ett tätt uppslag av stammar, bättre skördeteknik och korta transportavstånd. Tack vare matarhjulen på loggmaxaggrergatet går det lättare att få ner trädknippet på marken. Foto: Mia Iwarsson Wide Kombimaskin Knäckkvistning gör grot en vinnare lönsammare Att kapa och fånga in knippen med flera träd är en sak, frågan är hur man ska få ner dem i en prydlig hög på marken som skotaren kan plocka upp. Problemen med trädknippen i täta bestånd är att de lätt blir hängande i kronorna på kvarvarande träd. Då kommer aggregat med matarhjul väl till pass. Träden matas ner på marken samtidigt som kvistarna knäcks och topparna kapas. Tekniken kallas knäckkvistning och innebär att man har slöade, lätt utställda kvistknivar, med pulserande anläggningstryck mot stammen. Det innebär att de klena kvistar slås av. De grövre knäcks och åker med som bioenergi, berättar Mia Iwarsson Wide. Ett praktiskt försök i en 25-årig tallplantering gav följande resultat: Traditionell gallring med uttag av massaved: minus kronor per hektar. Uttag av hela okvistade träd: minus kronor. Knäckkvistning och flisning vid industri: kronor. Jämförelsen gäller hela vägen till industrin. Att den traditionella gallringen gav minus beror på att volymerna blev relativt små. I beståndet fanns stammar per hektar. Alla träd under 4 centimeter hade plockats bort. Träden hade en diameter på i genomsnitt 9 centimeter. Höjden var 8,5 meter. Utslagsgivande för knäckkvistningen var att träden blev enklare att transportera. Därmed blev det också lönsamt att flisa vid industrin 7,5 mil bort. Nästa sida: Kombimaskin för groten 17

18 TEKNIK Genom att kombinera maskinerna kan mycket vinnas. Till vänster är en buntare för bioenergi och till höger en skördare. Lönsammare grot med kombimaskin Kostnaderna för att hantera bioenergi från avverkningar (grot) kan sänkas med en tredjedel om skördarna gör mer av jobbet. Isabelle Bergkvist har analyserat ett system där massaved, timmer och energisortiment i form av grot-buntar hanteras i enda system. Enligt mina beräkningar kan kostnaderna för att få fram bränslet sänkas med 30 procent, säger Isabelle. Allra störst möjlighet ser hon för Besten. Det är en förarlös skördare som manövreras från två skotare (kurirer) på vilka virket direktlastas. Genom att det inte är någon förarhytt på skördaren finns det relativt gott om plats att montera utrustning för buntning av bioenergi. När skotaren fyllt lasset med virke kan föraren dessutom plocka med sig några buntar energi på vägen tillbaks till avlägget. Buntkörningen fyller ut eventuell väntetid när den ena kuriren blir avlöst av den andra vid skördaren. Det är helt rätt tänkt. Några tekniska problem finns inte att göra en sådan här konstruktion, säger Christer Lennartsson, Fiberpac. Han om någon bör veta vad det handlar om, företaget står bakom Besten (som nu säljs av Gremo) och buntaren (som säljs av John Deere). Som framgår av artikel längre fram i tidningen är ytterligare maskiner på gång. Ny chans för drivaren Drivaren dansade en sommar. Därefter blev det tyst om maskinen, som är en kombinerad skördare och skotare. Jag är helt säker på att det är ett konkurrenskraftigt system, men mycket blev fel för de nya maskinerna, säger Isabelle Bergkvist. Maskinerna byggdes för gallring, men hon konstaterar att fördelarna finns i slutavverkning med relativt korta transportavstånd. Det handlar om lägesenergi. Trumfkortet är att föraren kan kapa virket direkt ner i lastutrymmet i stället för att en skotare plockar upp det från marken i efterhand. Sidan 21: Hans maskin gör allt KAN DEN BÄSTA BLI BÄTTRE? Vi på Vreten tycker inte att det är ett hinder för att göra det bästa ännu bättre. Därför höjer vi nivån ytterligare ett steg och förbättrar testvinnaren från Nytt på vagnen är ökad stödbensvinkel och ännu bättre svängvinkel på ramstyrningen. På kranen har vi gjort ett nytt utförande på utskjutet där hydrauliken ligger väl skyddad för mekanisk påverkan. Självklart är denna testvinnar vagn liksom övriga produkter svensktillverkade av Vreten AB. Ökad lasthöjd. Vreten 1000 med kran Testvinnaren i ATL 2008 Nytt skyddat utförande på utskjutet. Ökad stödbensvinkel. Ännu bättre svängvinkel på ramstyrningen. Ring Vreten eller Din återförsäljare! Tel OBS! Ny hemsida Leverantören av testvinnare 18 VI SKOGSÄGARE 2/10

19 Copyright 2010 Jonsered. All rights reserved. PRODUKTER MED PERSONLIGHET

20 Den kvistar, fäller och lastar NY TEKNIK En maskin för allt. Christer Lennartsson vid två bitar massaved. I hytten skymtar sonen Jon som fyllt lasset med bioenergi. Hans maskin gör allt! Med ett nytt aggregat till drivaren kan en enda maskin göra hela jobbet på avverkningen. Allt från att fälla träd och kapa stockar till att köra ut bioenergi. Text & foto: Pär Fornling Christer Lennartsson har redan tagit ett kliv mot visionerna från Skogforsk i artikeln på förra uppslaget. Hans filosofi är att få ner antalet maskiner vid avverkningarna. Det är extra viktigt i familjeskogsbruket med små hyggen. Ofta klarar skördaren arbetet på en dag, därefter kostar det mycket pengar i flyttkostnader till nästa avverkning. Därför är det bra om en maskin kan göra flera arbetsuppgifter. DRIVAREN, som lanserades för några år sedan, är en bit på vägen. Det är en kombinerad skördare och skotare, men blev av olika skäl inte någon succé. Christer har modifierat Valmets drivare så att lastutrymmet kan breddas och trycka ihop skrymmande bioenergi med bankarna. Men framför allt har maskinen ett nytt aggregat, med flera nyheter; Ackumulering. Till skillnad från andra fullvuxna kombiaggregat kan det Ett aggregat för att fälla, kvista och lasta. Överst sitter ackumuleringsarmarna, därunder kvistknivarna och därunder gripen. Konstruktionen gör att matnings rullarna inte är i vägen för gripen i botten sitter sågvärdet med en ovanligt grov kedja (3/4 tum). hantera flera trädstammar. I ett och samma knippe klarar vi ett 20-tal riktigt klena stammar eller 4-5 grövre träd, säger Christer Lennartsson. Bättre grip. När aggregatet används som grip, för att lasta virket, kommer lätt matarhjulen i vägen. Det har lösts med en ny konstruktion. Greppar brett. När aggregatet går som skördare används gripen som ackumuleringsarmar och kan greppa 1,20 meter. Kapar allt. Till de riktigt klena träden brukar ett aggregat med klipp vara bättre än kedja. Vi använder samma teknik som för att kapa energibuntar. Det är en ovanligt grov sågkedja i kombination med hydraulik och datorstyrning, Därmed kapar vi träd från två till 50 centimeter, berättar Christer och låter sonen, Jon, demonstrera tekniken. MASKINEN arbetar i ett vildvuxet bestånd som skulle få många jägmästare att falla i 20 VI SKOGSÄGARE 2/10

21 Dåligt stöd för ny skogsteknik ENLIGT Christer Lennartsson finns många möjligheter att förbättra tekniken, men bristande resurser sätter käppar i hjulet. Han är en av pionjärerna inom skogstekniken. Christer var med och tog fram datorer till skördarna (Dasa). Genom företaget Fiberpac utvecklade han energibuntaren och Besten, tillsammans med Jan Carlsson. Det nya aggregatet har utvecklats inom Espetuna skog AB, tillsammans med sonen Jon. Nu går vi vidare tillsammans med SPmaskiner. I första hand tror jag på en marknad för det 70-tal drivare som redan finns i landet. Aggregatet kan också monteras på en vanlig skotare för arbete längs vägkanterna. Men innan projektet kommit så långt har det kostat en hel del. Bristen på pengar till utveckling bromsar utvecklingen. Dessutom hade engagemang från bolag och skogsägarföreningar kunnat vara mycket bättre, säger Christer Lennartsson. Han tror det är fullt möjligt att fortsätta rationalisera så att drivningskostnaderna inte ökar de närmaste fem åren, men framhåller att det då krävs uppmuntran och resurser till de som arbetar praktiskt med att ta fram den nya tekniken. Skördaren har blivit en skotare och lastar av bioenergin vid upplägget. gråt. Det är en blandning av allt från övergrova granar till en djungel av klena lövträd. I vanliga hade det krävts både en vanlig skördare och någon form av klippaggregat, eller röjsåg, för att få ner träden, plus en skotare för att transportera ut dem. Här arbetar sig en ensam förare metodiskt fram. När det är mest bioenergi hamnar massaved och timmer på marken och energiveden direkt i lasset. Om det, som vid en normal avverkning, är mest timmer och massaved blir det tvärtom. Då kapas stockarna direkt ner i lasset, medan bioenergin läggs på marken och hämtas upp senare av samma maskin. Apteringen styrs av dator med vanlig värdeoptimering. Det här bör också passa för stråkröjning i täta bestånd, då det i vanliga fall kan vara svårt att lägga ner buntarna av stammar. Här lägger vi dem direkt på lasset,säger Christer Lennartsson. VI SKOGSÄGARE 2/10 21

22 MARKNAD Småhusbyggande tal, per månad Frankrike England Tyskland Finland Produktion av trävaror per månad, kubikmeter Sverige Exportmedelpris för trävaror, SEK/kubikmeter Nu börjar kurvorna peka uppåt igen Källa: Woodstat Det verkar nu som vi äntligen kan se slutet på den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Trots ett ras i Europas förbrukning av trävaror har Sverige, liksom andra exportörer, kunnat höja sina leveranspriser på trävaror. Det kan givetvis verka konstigt i en tid då nästan alla ekonomiska kurvor pekat åt fel håll. Nu har emellertid vår bransch upplevt en tid med dramatiska produktionsfall i ledande producentländer, varför ett underskott uppkommit och marknaden har reagerat på bristsituationen. I FINLAND minskade produktionen av trävaror under 2009 med 22 procent till 7,6 miljoner kubikmeter. Skogsinustrin exporterade mindre Värdet av skogsindustriexporten beräknas ha minskat från 129 miljarder kronor till 122 miljarder kronor under förra året (jämfört med 2008). Det visar uppgifter från Skogsindustrin. Ett ljus i mörkret var att Sverige har tagit marknadsandelar på trävarumarknaden. Till Nordafrika har leveranserna ökat med 20 procent. Produktionen i Sverige har minskat med nio procent. Går vi tillbaka några år i tiden och analyserar siffrorna kan vi konstatera att under pendlade produktionen mellan 12,4 13,6 miljoner kubikmeter. Fjolårssiffran betyder således en sänkning med cirka 5 miljoner kubik meter eller cirka 40 procent. Även i Tyskland och Österrike minskade produktionen kraftigt under fjolåret. TRÄVAROR kommer alltid att stå som segrare mot olika konkurrenter. Nu gäller det också att konsumtionen i det korta loppet kan hålla jämna steg med de produktionsökningar vi ser komma. I långloppen är vi oslagbara! Marknadskrönikör Lars- Göran Olsson, konsultföretaget Woodstat, DET ÄR emellertid inte bara en låg byggnadsaktivitet som har bromsat produktionen utan även svårigheter med att avsätta massaved, vilket i sin tur delvis förklarats av kraftigt krympande annonsmarknad och tunnare tidningar. Byggandet av småhus pekar nu åter uppåt i flera länder, men vi bör hålla i minnet att ökningarna sker från mycket låga nivåer. Vi ser i några länder också tendenser till ökat byggande inom andra sektorer. Prognoserna talar emellertid om en långsam återhämtning inom byggnadsindustrin, varför konsumtionen av trävaror också kommer att öka långsamt. DET ÄR INTE BARA i Sverige som vi har stimulerat byggandet, utan även andra länder i Europa har haft stödåtgärder. Nu får vi hoppas att marknaden har styrkan att bli självgående när stimulanserna successivt försvinner. EMELLERTID är det inte bara inom byggandet som kurvorna nu börjar peka uppåt utan vi ser också högre aktivitet när det gäller trävaruproduktionen i våra konkurrentländer. När detta skrivs pågår vinter- OS för fullt och som alltid är det en spännande kapplöpning om att hinna först till mål. Energin eget affärsområde Bioenergin blir allt viktigare för Mellanskog. Under förra året minskade virkesfångsten med ungefär 10 procent. Leveranserna av bioenergi däremot ökade med 50 procent till 1,2 TWh, vilket motsvarar fastkubikmeter. Och ökningen fortsätter. Därför har biobränsle blivit ett eget affärsområde i föreningen. När det här skrivs förs dessutom förhandlingar om att köpa ut delägarna i energibolaget Naturbränsle, där Mellanskog har 25 procent av aktierna, Setra 25 och privata sågverk 50 procent. Äger vi bolaget fullt ut underlättas samordningen med hanteringen av massaved och timmer, konstaterar biobränslechef Staffan Persson. Efter förra årets nedgång är det åter full fart på avverkningarna. Målet på några års sikt är att öka virkesfångsten med 20 procent till 5,5 miljoner kubikmeter. Förra årets resultat, efter finansnetto, ökade något till 31,4 Den allra mesta energin kommer från grot. Resultat Mellanskog Omsättn (3 175) Rörelseresultat 15 (19) Efter finanser 31 (30) miljoner kronor. Resultatet är jämt fördelat mellan vinsten i rörelsen och vinster från finansiella poster (räntebärande papper). 22 VI SKOGSÄGARE 2/10

23 Kina blir allt viktigare Vändning för Norrskog Nils Nilsson, vd Norrskog, räknar med ett lyft i år. Efter ett par tuffa år har ekonomin lyft för Norrskog. Dramatiken började i skiftet från 2007 till 2008 då föreningen gick från ett rekordresultat till bottenresultat. Under förra året ljusnade det successivt och vd Nils Nilsson är ganska optimistisk: Inledningen av det här året visar tydliga tecken på en konjunkturåterhämtning. Vi ser fram emot ett klart bättre koncernresultat Resultatet 2008 sänktes genom att man nödgades skriva ner värdet på de finansiella tillgångarna. Eftersom man inte behövde sälja värdepapper blev det ingen bestående skada. Nu har man kunnat skriva upp värdet med drygt 100 miljoner kronor. Föreningens rörelseresultat däremot gick från plus 45 miljoner till minus 48 miljoner under förra året, vilket förklaras av minskad virkesfångst och en tuff virkesmarknad. Träförädlingen inom NWP (Norrskog Wood products) har brottats med en ny såglinje i Östavall och vinterkyla. Nu går rörelsen åter med vinst. Resultat Norrskog Koncernen Omsättning (1892) Rörelseresultat -72 (-94) Efter finanser -5 (-279) Södra är på väg att dela ut halva vinsten till medlemmarna. Nu väntar också full skördetid för arbetet med produktiviteten. Varje år genomför företaget flera tusen förbättringsförslag från medarbetarna. Vart och ett är litet, men tillsammans ökade det produktiviteten med 1,7 procent förra året. Nu tror jag vi kommer in i en mer stabil marknad och då får vi visa den fulla effekten av arbetet, konstaterar koncernchef Leif Brodén. Under förra året dämpades effekten av bottenkonjunkturen och innan dess grumlades tillvaron av stormarna Gudrun och Per. MEN NU rullar verksamheten i normala spår och alla verksamheterna når upp till avkastningskravet 10 procent. Förra året började nattsvart, men tack vare en vändning efter sommaren blev resultatet 662 miljoner kronor. Primus motor är massabruken, för vilka Kina blir allt viktigare. All tillväxt för långa fibrer sker i Asien. Kina ökade inköpen från oss med 50 procent under förra året. Därför måste vi öka vår närvaro i Asien, kanske genom allianser med andra, säger Leif Brodén. PÅ LIKNANDE SÄTT söker Södra Timber en samarbetspartner för att kunna erbjuda Leif Brodén, koncernchef Södra. ett bredare sortiment på marknaden. I skogsbranschen finns en tradition att man vill äga varandra och det blir ofta väldigt dyrt. Det är bättre att samarbeta, säger Leif Brodén. AV VINSTEN vill styrelsen dela ut drygt hälften till medlemmarna: Mörrum hoppas på ligninet Lignin kan bli en ny lönsam produkt för Mörrums bruk. Går det som planerat börjar landets första fullskaliga LignoBoost -anläggning att byggas till hösten. Det handlar om ett nytt sätt att ta tillvara ligninet ur kokvätskan vid massabruken. Resultatet blir ett brungult pulver med ungefär samma bränslevärde som kol. Till att börja med används ligninet för att ersätta eldningsolja i brukets mesaugn. Det är i linje med målet att göra Södra cell helt fossilfritt. Vi köper eldningsolja för en kvarts miljard om året och den kostnaden vill vi ha bort, säger Leif Brodén. Resultat Södra Resultat 2009: Omsättn (16 993) Resultat efter finanser 662 (696) Affärsgrenar rörelseresultat: Södra skog 29 (-30) Södra Cell 406 (902) Timber 118 (-24) Interiör 0 (46) Tre procent på insatskapitalet (66 miljoner kronor). Åtta procent i efterlikvid på virkeleveranserna (239). Insatsemission med 10 procent (81). 5,7 procents ränta på förlagsinsatser (7). Lignin. På längre sikt finns massor av nya användningsområden för lignin till högvärdiga produkter, allt från plaster till kolfiber. Leif Brodén räknar med att det är en investering på miljoner kronor. Energimyndigheten är positiv till att ta 20 procent av kostnaden, förutsatt att EU inte har några invändningar. Nu inväntas besked från Bryssel. Kåge växer Upphandlingen av den nya såglinjen till Norra Skogsägarnas såg i Kåge är klar. Ombyggnationerna, som innebär en investering på drygt 140 miljoner kronor, medför en produktionsökning med 50 procent. Det här är ett tecken på vår starka framtidstro. Med den nya linjen får vi tillgång till den allra senaste sågverkstekniken, vilket resulterar i en effektivare sågning med rejält förhöjd kvalitet, säger vd Bo T Holm. Tryckpapper problemet Bokslutet för SCA bekräftar uppgången inom branschen. Koncernen omsatte 111 miljarder kronor och gjorde en vinst med 8 miljarder kronor, efter finansiella poster. Prognosen för i år är att mjukpapper går fortsatt bra, marknaden för kartong växer några procent och byggsektorn återhämtar sig. Problemet är tryckpapper där priserna pressas och marknaden viker. Ökat byggande av småhus Trä och Möbelindustriförbundet (TMF) har höjt prognosen för årets småhusbyggande, från till hus. Men förbundet hoppas på mer. Det skulle behöva byggas närmare bostäder per år för att klara av det behov som finns de närmaste åren. Idag byggs endast runt bostäder per år, säger Daniel Wennick, TMF. Försiktig optimism Setra gjorde förra året en förlust med 327 miljoner kronor (-377). En ljuspunkt är att det blev en vinst fjärde kvartalet med 40 miljoner kronor (-203). Koncernchef Börje Bengtsson beskriver bedömningarna inför det här året som försiktigt positiva. Under förra året tillfördes bolaget knappa 500 miljoner kronor från de tre stora ägarna; Sveaskog, Mellanskog och LRF. VI SKOGSÄGARE 2/10 23

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Södras resultatrapport för 2013

Södras resultatrapport för 2013 Växjö 2014-02-13 Södras resultatrapport för 2013 Trots en svag konjunktur och en stark krona ökade Södra den underliggande intjäningen kraftigt under 2013. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Din förlängda arm på vägarna

Din förlängda arm på vägarna > Din förlängda arm på vägarna Vår främsta uppgift är att erbjuda transporter som löper lätt och smidigt. På så vis slipper du onödiga problem som hindrar och försvårar ditt arbete. Att ha pålitliga leveranser

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson B10 JiLU-Tema Skog P-O Nilsson Bild 1 B10 JiLU Landsbygdsutveckling Komplement till trsd skogsbruk Nya nischer och försörjningsmöjlihgheter Idecentrum för skogligt utnyttjande Bispgården; 2008-12-14 Pågående

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Vi ska tala om sparpengar.

Vi ska tala om sparpengar. Vi ska tala om sparpengar. De pengar vi inte ska använda just nu, utan framför allt om kanske 3, 5 eller 10 år. Hur gör vi för att ta bättre hand om dem, få utmer av dem, men också få en bättre bild av

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Effektivare skogsbränslesystem

Effektivare skogsbränslesystem Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare

Läs mer

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana FMCK Malmö Boris Magnusson Markering av Endurobana Markering av en Endurobana finns beskrivet i tävlingsreglementet, paragrafer 4.16-17-18 (se nedan) men dessa är ganska kortfattade. Detta PM är ett försöka

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bild 1 Herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Bild 2 Holmens rörelsereresultat för 2005 blev 1 973 mnkr och i stort

Läs mer

Ronny Johanssons Transporter AB.

Ronny Johanssons Transporter AB. Forsbyboda är ett familjeägt företag inom skog och entreprenad som drivs av tredje generationen, syskonen Mikael och Marie Gustafsson. Vi tog över företaget efter våra föräldrar Börje och Agneta som under

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Svensk Vattensängservice EN PRESENTATION

Svensk Vattensängservice EN PRESENTATION Svensk Vattensängservice EN PRESENTATION Så du funderar på att skaffa vattensäng? Det kommer du inte att ångra. Vattensängen kom på allvar till vårt land i början av 80-talet. Ursprungslandet var USA.

Läs mer

Visste du att New Wave

Visste du att New Wave Presentation av Visste du att New Wave är det enda svenska börsbolag som har ökat i både omsättning och resultat 16 år i rad? är det svenska bolag som har ökat snabbast i Europa då det gäller arbetstillfällen?

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

LOGSET TH skördaraggregat

LOGSET TH skördaraggregat LOGSET TH skördaraggregat 2 Effektivitet utan kompromisser TH75 kan utrustas med en barkningssats för eukalyptusträd. Den synkroniserade matarkretsen, de parallellstyrda kvistningsknivarna och matarhjulen

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Mellandagsvisning i Ljungby

Mellandagsvisning i Ljungby Mellandagsvisning i Ljungby och SP Maskiner och Gremo bjuder in till mellandagsvisning. Mellandagsvisningen har blivit en populär tradition som i år äger rum Tisdagen 28 och Onsdagen 29 december kl 09-17

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer