Växtkraft till max. Möt Susannes prinsessor. Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt. Ljust trä inne igen. Allt-i-allo i skogen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtkraft till max. Möt Susannes prinsessor. Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt. Ljust trä inne igen. Allt-i-allo i skogen."

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Växtkraft till max Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt Möt Susannes prinsessor Testa contorta NY MASKIN Ljust trä inne igen Allt-i-allo i skogen

2 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Kort info om några självklarheter John Deere Forestry AB

3 Nr ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se INNEHÅLL Nummer Urban Emanuelsson oroar sig för att reservaten lämnas vind för våg. Sidan 6 Nästa nummer utkommer den 3 juni. TEMA: Bygg och renovera REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander, Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2009: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö Växtkraft till max Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt NY MASKIN Ljust trä inne igen Allt-i-allo i skogen Möt Susannes prinsessor Testa contorta 5 LEDARE: Inskränkta intressen och kravmaskiner. 6 PROFILEN: Urban Emanuelsson tipsar om hur biologisk mångfald blir intressant. 10 NYHETER: Förskräckande resultat om älgens tallbete. 12 KULTUR: Susanne gör prinsessor av träden. 14 NÄRINGSPOLITIK: Bra nordiskt samarbete. 16 TEKNIK: Visioner om morgondagens teknik för lönsammare skogsbruk. Nytt liv för drivaren med mångsidigt aggregat. 22 MARKNAD: Kurvorna pekar uppåt på trävarumarknaden. Kina växande nyckelmarknad för massa. 24 NYHETER: Lars-Eric Åström lämnar posten som ordförande för Södra. 26 SKOGSGÅRDEN: Camping ett bra komplement till skogsbruket. Isabelle Bergkvist och Mia Iwarsson Wide funderar över ny teknik. Sidorna En nyhet på teknikområdet är kombiaggregatet som fäller, ackumulerar och lastar. Sidan 20 MÖBLER kan också vara vedförvaring. Möbelmässan, sidan NYHETER: Snytbaggen ett försummat problem i norr. 30 FÖRYNGRING: Nästa år kommer sticklingar med rekord tillväxt. 32 SKOGSSKÖTSEL: Nya lovande rön om contorta. Besök på kraftsamlingsgården där den ger dubbla tillväxten jämfört med vanlig tall. 36 DEBATT: Grannländerna har till skillnad från Sverige nationella skogsmuseum. 38 TEKNIK: Pucken ger bra sådd. Nya miniaggregat för traktorn. 40 HÄSTAR: Hydraulik och lätta vagnar fixar hästkörningen. 43 NYHETER: Gränsen för svårföryngrad skog tas bort. 44 MÖBLER: Mycket klassiskt hantverkskunnande och färger. 53 NAMN NYTT: Rekordgamla träd fi nns i Sverige. 54 KRÖNIKA: Heta frågor kring grönboken i EU och tallen på hemmaplan. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN Box 12, Forshaga Tel VI SKOGSÄGARE 2/10 3

4 Den bästa lösningen oavsett basmaskin Ska vi slå vad? Oavsett basmaskin kan du alltid kombinera den med marknadens mest driftsäkra och tillförlitliga skördaraggregat från Log Max. Vi är den enda tillverkaren på marknaden som vågar ge våra kunder Livstids garanti på aggregatslang* och det säger en hel del om kvaliteten på våra produkter. Ring någon av våra säljare så berättar de mer om fördelarna med Log Max: Lars Strömsund Gunnar Bäck * Gäller i timmar eller fem år. Gäller endast första ägaren. Gäller ej kranspets-/rotatorslang. Gäller endast på svenska och finska marknaden.

5 Säg inte nej, säg kanske kanske... Åsikterna inom skogsbruket är ungefär lika överraskande som sympatierna hos Black Army, eller någon annan hängiven supporterklubb. Frågorna förs framåt i inkörda spår. Det hade nästan kunnat vara vilken fråga som helst, men nu råkar det handla om intensivodling av skog. LEDAREN EN GRUPP forskare på lantbruksuniversitetet föreslår att nedlagd åkermark och en liten del av skogsmarken används för ett plantageliknande skogsbruk. I dessa intensiva odlingar frångås något av den vanliga miljöhänsynen, men på landskapsnivå märks ingen skillnad. Andra miljövinster är desto större. Teoretiskt kan Sveriges klimatpåverkan halveras och avverkningarna öka dramatiskt. Förmodligen överskattas intresset för odlingen. Men det återstår att se. Nu handla det om att glänta på dörren till möjligheterna. Och även om forskare inte är bra på att bedöma marknaden måste de anses som någorlunda objektiva experter på den biologiska delen. Det är ju universitetets hemmaplan. Med andra ord väger utredningen rimligen tungt. Vad säger då remissinstanserna? Det väntade. Allt rullar på i gamla inkörda hjulspår.jägarförbundet säger sig vara klart negativa. Man fruktar för viltfodret. Naturskyddsföreningen är kategorisk och avfärdar utredningen med skärpa. Världsnaturfonden avvisar rapporten på alla punkter. ATT MAN ÄR tveksam till förslaget är inte mycket att säga om. Det trista är den totala låsningen. Att bara strunta i, eller avvisa, forskarnas slutsatser om de positiva miljöeffekterna är lite märkligt. Här finns ingenting av utredningens resonerande ton. Man kan ju exempelvis tänka sig plantageliknande skogsbruk på begränsade områden i utbyte mot extra hög miljöhänsyn på andra platser. Om man nu orkar höja blicken över viltfoder. Å andra sidan är näringens remisser lika förutsägbara. Skogsindustrin är ganska reservationslöst positiv, även om man framhåller balansen melllan miljö och produktion. Men utmaningen är för nej-sägarna är att se bortom sina särintressen. Man kan säga att näringen har det lätt den här gången. Det finns säkert exempel där rollerna varit omvända. Men nu har produktionsfrågorna medvind, vilket inte är något argument för att glömma miljö och biologisk mångfald. Tvärtom kan det vara läge att ta sig upp från djupt inkörda hjulspår, räcka ut en hand och engagera sig än mer i frågorna i stället för att överlåta dem åt andra. Läs gärna intervjun med Urban Emanuelsson längre fram i tidningen, där han talar om oron för att bjuda till utan att bli tagen på allvar och få något igen. Han talar också engagerat om glädjen som kommer med ökad kunskap. En kunskap som inte bara gör det roligare, utan också ger bättre möjligheter att påverka. DESSUTOM finns ett övergripande intresse för alla som är engagerade i skogsbruket, om man nu förmår komma upp från hjulspåren. Då handlar det om mer än remisserna om intensivodling, som möjligen är ett symptom på fastlåsta positioner. En gemensam hotbild är att en allt större del av befolkningen kommer allt längre från naturen. Med en helt okunnig majoritet kan det leda till hur märkliga politiska beslut som helst. HUR DET GÅR för utredningen återstår att se, den ligger på regeringens bord. I grunden är förslaget ganska sökande och trevande, vilket oftast är en bra utgångspunkt, för att citera Sven-Ingvars; Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske. VI SKOGSÄGARE 2/10 Pär Fornling, Chefredaktör

6 PROFILEN Igenväxta reservat hot mot mångfald Nestorn när det gäller biologisk mångfald varnar för att reservaten förlorar i värde om de inte sköts. Han tycker hela frågan borde kunna hanteras bättre och kommer med ett lite oväntat tips till skogsägarna. Av Pär Fornling Om en enda person ska symbolisera biologisk mångfald ligger Urban Emanuelsson bra till. Han byggde upp Centrum för biologisk mångfald som indirekt är motorn bakom många beslut om reservat ett ord han tycker fått sorgligt negativ klang bland skogsbruket. Urban Emanuelsson välkomnar nya mer flexibla sätt att värna mångfalden och han vill göra skogsägarna både mer delaktiga och engagerade. Han ser sig lite som brobyggare både i skogen och i andra sammanhang, något som manifesterades med förra årets jättebok; Europeiska kulturlandskap, hur människan format Europas natur. Vad är syftet med boken? Att skriva en historiebok för biologer och en biologibok för historiker. Varför behövs det? Historikerna måste också söka förklaringar i naturen. Och naturvårdarna måste förstå att naturen inte bara formats av klimat och berggrund. Är skogen också formad av människor? Ja, verkligen! Den där urskogen kan vi glömma, den har knappt funnits på flera tusen år, inte ens uppe i Norrland. Det väcker frågetecken över reservat som lämnas orörda Många av arterna kommer att tyna bort om reservaten får utvecklas helt på egen hand. De måste skötas för att gynna den biologiska mångfalden. Urban Emanuelsson... Bor: Uppsala Familj: Hustrun Birgitta och tre utflugna barn, Favoritfilm: Gladiator, inte bara för skådespelarnas insatser. Jag tycker det är kul att kolla hur historiskt korrekta filmerna är. Här utspelas fältslaget i norra Germanien i en 50-årig granskog. På den tiden fanns bara halvöppna ek och bokskogar. Favoritmusik: Dolly Parton. Jag lyssnar bara på musik då jag joggar och Dolly är bäst att springa till. Favoritförfattare: P-O Enqvist. Så reservat är en annan form av skötsel? Ofta är det så. Om jag ska vara pedagogiskt grov går det en skiljelinje längs Dalälven. Norr därom har naturens dynamik varit naturligare, med bränder och annat. Där kan det i många fall vara motiverat med fri utvecklig. Längre söderut har människan varit väldigt involverad under lång tid genom att bränna, beta, odla och bruka. Många arter gillar kulturlandskapet och försvinner i den mörka täta skogen. Vad kostar skötseln? En hel del. Miljöminister Anders Carlgren har inte alls begripit det här utan har till och med tagit bort pengar från anslaget för skötsel. Det är som att köpa dyra hus och inte ha råd att underhålla dem. Det är ett jädra slöseri! Han berättar entusiastiskt och är uppfylld av att dela med sig av kunskaperna inlevelsen är total, och det är just genom engagemang i stället för påbud och direktiv han vill värna mångfalden. Hur går det med mångfalden? På världsnivån blir det hela tiden sämre. Det intressanta och lite hoppingivande är att det stabiliserats och har vänt i en del fall. Vad får det att vända? Hög levnadsstandard, politisk stabilitet och gles befolkning. Det låter väldigt bekant Ja, i Sverige har det vänt för vissa naturtyper. Ge ett positivt exempel? Arealen naturbetesmark har ökat. Då det gäller fåglar har vi en klart positiv trend för grågås, trana, pilgrimsfalk och glada. Vilka slutsatser ska man dra av det? Om man lyckas identifiera varför det håller på att gå åt fanders kan trenden vändas. Titta vad har vi där? Urban Emanuelsson trivs som fisken i vattnet som ledare för exkursioner. Men allt är tydligen inte bra Framför allt har de mindre spektakulära arterna det fortfarande risigt i Sverige. Hur sköter skogsbruket sig? Ibland uselt, ibland bättre. När det, som på 70-talet, går för långt görs kraftansträngningar. Så tycker någon att det är för många miljömuppar och pendeln slår tillbaks. Under min aktiva tid tycker jag mig ha sett ett par tre sådana pendelrörelser. Vad står pendeln nu? På produktion. Tänker du på något speciellt? Retoriken har handlat om att skogen måste köras stenhårt för att plocka upp koldioxiden. Det resonemanget stämmer bra i normal produktionsskog, men kanske inte i tämligen orörda 6 VI SKOGSÄGARE 2/10

7 Professorn trivs bäst ute i verkligheten Det har hänt att Urban Emanuelsson har ursäktat sig på kontoret och sagt att han har ett viktigt möte. Mötet har varit att samla tankarna genom att spana på fåglarna ute i bukten. Det har varit en säkerhetsventil när kontorsväggarna har känts alltför klaustrofobiska. För det här är en professor som trivs bäst mitt ute i verkligheten. Ändå har det blivit mycket av kontor, korridorer och möten. Han disputerade på betespåverkan i fjällen och under 17 år var Abisko som ett andra hem. Indirekt tog karriären fart i Rio. Där beslutade FN om en konvention om biologisk mångfald. Två år senare, 1994, beslöt riksdagen om att bilda CBM (Centrum för biologisk mångfald) i gränslandet mellan Lantbruksuniversitetet och Uppsala universitet. Urban Emanuelsson fick uppdraget att bygga upp verksamheten. När han slutade för ett år sedan hade centrat ett 50-tal personer anställda. Nu tillhör han den exklusiva skara som har en personlig professur och i princip själv bestämmer dagordningen. Det behövs inga ursäkter för att besöka verkligheten med natur och fåglar. naturskogar. Argumentationen måste brytas ner och nyanseras så inte andra naturvärden skadas allvarligt. Men produktion är väl bra för att möta klimathotet? Ja, men för den skull kan vi ju inte säga att alla andra miljövärden ska underordna sig klimatmålet. Om det vore helt överordnat skulle privatbilism också förbjudas. Här tycker jag mig ändå ha märkt en tillnyktring av argumenten från skogsnäringen. Ge ett mångfalds-tips till den enskilde skogsägaren. Mitt bästa råd är att skaffa detaljkunskap! Jag trodde du skulle säga död ved, eller något liknande Död ved är jätteviktigt och vi behöver mycket mer. Det finns också en massa andra praktiska saker. Men allt blir roligare om du lär känna din skog och kan ta initiativ till smarta åtgärder som kanske inte minskar det ekonomiska utbytet men betyder mycket för mångfalden. Vilken är bästa vägen till kunskap? Läs böcker, gå på möten och försök inte kasta dig över allt. Det är roligare att koncentrera sig och bli duktig inom ett begränsat område. Och det är inte fel för helheten att skogarna blir lite annorlunda. Någon kanske gynnar fågelarter, en annan mossor och en tredje markägare specialiserar sig på tickor. Låt tusen blommor blomma! Du verkar tycka det är ganska kul, talar du av egen erfarenhet? Absolut. Länge var jag helt ointresserad av svamp och visste inte ens hur en blåmusseron ser ut. För ett antal år sedan började jag lära mig mer och såg plötsligt helt nya samband. Skogar som förut varitd dödstrista blev intressanta! Alla människor med huvudet i behåll kan uppleva den här glädjen. Miljömålet talar om hur många hektar som ska skyddas, är dagens nivå rätt? Hektarmålen är inte helt lyckade, jag tror man skulle kunna åstadkomma mer genom att tänka mer i landskapsperspektiv. Och jag vill få fram modeller som stimulerar skogsägaren att göra rätt, utan att det för den skull är reservat. Nu har vi ändå ett hektarmål, är det rätt? Jag är någotsånär nöjd, men är tveksam när man bryter ner det till faktiska åtgärder. Man bör lägga i en högre växel och göra saker på ett smartare sätt, till glädje för fler människor. Du talar alltså mer kvalité än volym? Man kan göra smarta insatser på ett större område i stället för att bara ha strikta reservat på ett ställe, även om de förstås också behövs. Hur ska reservaten skötas? Det handlar om att återskapa alla möjliga sorters störningsregimer. Vi hade uroxar som följdes av betesskogsbruk, hamling, skogsängar, tjärbränning och alla möjliga saker. Och om inget görs? Vi måste ödmjukt säga att vi inte vet hur många arter som Fortsättning nästa sida VI SKOGSÄGARE 2/10 7

8 PROFILEN Fortsättning: Igenväxta reservat hot dör ut och hur lång tid det tar i ett reservat utan skötsel, men jag är övertygad om att det är en betydande andel. Kan du tänka dig plantageskogsbruk? Det där är ju väldigt kontroversiellt, men jag kan tänka mig intensivodling på områden med väldigt låga naturvårdsvärden. Men då ska det kopplas till att det blir mer naturvård på ett annat område. Här ska finnas ett konkret samband och inte något flum på nationell nivå. Hur viktiga är skogsägarnas frivilliga avsättningar? Det vore inte helt fel om de syntes tydligare. Nu är det en dold present till allmänheten, man får tusentals hektar men får inte veta var de finns. Därför vore det bra om de registrerades och man kunde hitta dem på en hemsida. Förstår du markägarnas upprördhet över en del reservat? Urban Emanuelsson har skrivit boken Europeiska kulturlandskap, hur människan format Europas natur. Boken är resultatet av många års resor. Det rikt illustrerade verket publicerades förra året på Formas förlag. Inte alltid. Det finns ju varianter där skogsägaren har kvar ägandet och fortfarande kan jaga och göra en massa roliga saker. Efter 20 år, eller hur långt naturvårdsavtalet nu är, kan området återgå till vanligt skogsbruk om det inte förlängs. Ändå är det här minerat område Uppriktigt sagt är det klantighet från statens sida som gett reservaten så dåligt rykte. En del tokerier beror på dålig ekonomi, man har inte haft pengar att hantera frågorna smidigt. Det har heller inte funnits insikter om att det kanske inte räcker att vara en duktig biolog för att handlägga frågorna och kontakta markägarna, man bör kanske vara socionom i botten. Man hade kunnat hantera det här mycket trevligare. Ibland har jag lekt med tanken att kalla det något annat än reservat, bara namnet tycks skrämma. Är den så kallade finska modellen bättre, med mer initiativ från markägarens sida? Ja, men miljöministerns misstag är att tro att det kostar mindre. Han måste ändå upp med pengarna och i själva verket kostar det kanske procent mer. Det kan det kanske vara värt för att få nöjdare och engagerade markägare. Du låter rätt ofta som en brobyggare mellan olika intressen Gärna det, men mitt mardrömscenario är att försöka bjuda till och inte blir tagen på allvar från skogsbruket. Risken att bli ansedd som förrädare bland sina egna och mötas av skogsbruket som inte vill bjuda tillbaks. Det där tror jag en hel del naturvårdare känner. Nämn en favoritstund i skogen? Det låter nördigt, men en av dessa riktigt smällkalla vinterdagar var vi i Gästrikland. Det var så jäkla kallt att näsan höll på att trilla av, men vi gick ändå vidare längs skogsvägen. Då satt plötsligt en järpe i granen. Denna lilla vackra och normalt sett skygga fågel satt länge och burrade upp sig i solen. Det var årets wow-upplevelse. Blir det fler böcker? Jag är igång med att skriva en bok om östra Asiens kulturlandskap. Skogsbyrån 8 VI SKOGSÄGARE 2/10

9 Högsta vinsten. Vad du än väljer. Vår helhet av produkter och kunskap ger dig den största, långsiktiga lönsamheten. Där har du kärnan i det kompletta utbud av skogsmaskiner som vi erbjuder. Vi är dessutom lika heltäckande inom allt från tillbehör till service. Resultatet för dig blir en produktivitet och arbetsglädje på konstant toppnivå. Varje dag och arbetspass. År efter år. Välkommen till oss så tar vi fram den mest vinstgivande lösningen för just dina behov! Skördare Här hittar du Valmet och nya 901TX, marknadens förmodligen mest fulländade gallringsskördare. Behöver du spetsegenskaperna för både gallring och slutavverkning är Valmet eller nya kraftfulla Valmet 931 det självklara valet. Och vill du ha det mest optimala för tung avverkning är det förstås giganten Valmet som gäller. Skotare Även här har du en ledande uppställning. De oslagbara gallringsskotarna Valmet och nya 840TX. Eller våra suveräna allroundskotare Valmet och Valmet För att inte tala om bjässen Valmet 890.3, som ger dig de största vinsterna i riktigt tung slutavverkning. Aggregat Maximal produktivitet och tillförlitlighet är ledorden för våra aggregat. De högpresterande allroundaggregaten Valmet och Valmet Eller nya Valmet 365 och Valmet 370.2, som ger dig en produktivitet i sär klass när det gäller de riktigt tunga jobben. Komatsu Forest Sweden komatsuforest.se

10 NYHETER Bortbetad tillväxt Försöken visar att träden aldrig tar igen förlusterna. Folke Inte nog med att kvalitén drabbas. Älgbetade tallar förlorar också tillväxt. Av Pär Fornling I Furdudal, öster om Orsa, finns ett unikt försök om älgbete. Det började hösten 1979 i den unga tallskogen. Bland alla försöksytorna som lades ut fanns ett oskadat område. En del av detta hägnades. VID DEN SENASTE inventeringen var skillnaderna dramatiska: I genomsnitt 44 procent av den ohägnade tallen hade stamskador. Tillväxten var kring 80 procent sämre (178,2 kubikmeter i det hägnande och 99,5 kubik meter i det ohägnade). Det talas mycket om att virket får sämre kvalitét när träden betas. Vi får inte glömma att tillväxten också drabbas, vilket är helt naturligt, säger Folke Pettersson på Skogforsk. När de gröna barren betas av minskar förutsättningarna för tillväxt. Försöken visar att träden aldrig tar igen förlusterna och växer ikapp de obetade träden DET HÄR ÄR något att tänka på vid gallringen. Bestånd med riktigt svåra betesskador bör man inte gallra alls, utan göra en tidig slutavverkning. Vid måttligare skador bör man göra en låggallring och ta bort de klenare träden, råder Folke Pettersson. Försöker man sig på en höggallring för att få ut massaved finns risk att man biter sig i tummen ordentligt. Då återstår klena träd med hög andel betesskador. HEDINS SÅGVERK vållade debatt när man tidigare i år konstaterade att talltimret hade få betesskador. Det kan förklaras med att det klentimmer som nu kommer fram är det som Pettersson, gallringsexpert. växt fort på grund av att träden inte betas. Virket med dålig kvalité på grund av betesskador till följd Det här bäddar inte för bra kvalitet. av älgstammens ökning har inte nått sågverken ännu, men det kommer, konstaterar Folke Pettersson. Nya tag för tallen Det behövs en rejäl förändring för att inte tallen ska bli en alltför sällsynt art i de sydsvenska skogarna. Det säger Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. Hon har tagit initiativ till ett projekt att vända den negativa utvecklingen tillsammans med näringen. I satsningen på tall ingår att skapa ett modellområde i sydöstra Sverige och på det sättet lyfta fram ett gott exempel som kan ingjuta mod hos skogsägare att våga satsa mer på tall. En viktig förutsättning för att lyckas är att skogsägarna har god kontroll över älgbeståndet. Tätt med älg i Norrbotten Norr S Norr Bergsl Sml Antal Ko+kalv 39% 33% 57% 47% Tjur 36% 41% 46% 39% Norr = Norrbotten/Råneå/Korpilombolo där 1,1 miljoner hektar inventerats och älgar noterats. S Norr = Södra Norrland/Furudal med hektar och 249 älgar. Bergsl= Bergslagen/Gävle Dala med hektar och 1871 älgar. Sml= Götaland/Glasriket med hektar och älgar. I ett par månader har Sveaskog flugit helikopter och spanat efter älg. Resultatet är blandat. I Norrbotten fanns hela 15,9 älgar per hektar, medan det inom andra områden knappt finns en jaktbar älgstam. Analysen och inventeringen fortsätter och ska tillsammans med inventering av skadorna ligga till grund för älgförvaltningen. El mot röta och mögel Med hjälp elpulser kan röta och mögel hållas borta från trä. Det menar de två norska forskarna Andreas Treu och Erik Larnoy vid Instituttet for Skog og Landskap. Metoden ger ett träskydd som är helt fritt från gifter och annan negativ miljöpåverkan. Strömmen som används är mycket svag och med pulserna blir strömförbrukningen så låg att det är försumbart, säger Andreas Treu, till tidningen NTT. Skogens bästa kunskapskälla 10 VI SKOGSÄGARE 2/10

11 LH1003 Alla vagnar heter Moheda Moheda är ett välkänt namn på svensktillverkade skogsvagnar. Med Moheda får du en universell vagn för en mängd arbetsuppgifter i skog och mark som bringar ett högt andrahandsvärde. I programmet finns flera olika modeller från 7 till 15 tons lastkapacitet. Ta kontakt med närmaste säljare för mer information och rådgivning. Bra val från Lantmännen

12 Det är något i kroppsställningen som gör skulpturen levande. KULTUR Hon verkar rätt bestämd... En mössa utöver det vanliga. En prinsessa från utställningen. Dekorativ guldfärg hör genomgående till klädseln. Stockarna får nytt Susanne använder gärna mycket färg. 12 liv som prinsessor Text & foto: Pär Fornling Susanne Demåne är en mångsidig konstnär. Efter att ha arbetat i flera olika material gör hon nu också träskulpturer. Susanne är mån om att göra allt ur samma trästycke, och det är inte bara prinsessor. På sätt och vis föddes hennes prinsessor tack vare vedeldning och ett stort kallt tegelhus i Blekinge. När Edestads gamla skola blev till salu såg Susanne chansen att skaffa en drömatelje för sitt arbete med målning, emalj och metall. Efter köpet insåg hon också vilken utmaning som låg framför henne. Det var ett jättejobb att få huset på fötter. Taket läckte och jag fick elda varannan timme för att hålla värmen. Det var tufft för en ensamstående mamma, berättar Susanne. HON GICK en motorsågskurs hos skogsägarföreningen och började såga massor av ved under flera år. Efter ett tag kom Susanne på att det skulle vara roligare att göra skulpturer av vedstockarna. Och på den bogen har det fortsatt. Formen fanns någonstans i hennes tankevärld redan från början. Den allra första prinsessan har många likheter med efterföljarna. Susanne ser det som att skulturerna finns inne i trädet, föds fram och lever vidare. I vårt liv är träden något av det viktigaste vi har. Trädet och människan är ett för mig, säger hon och pratar passionerat om En tidstypisk detalj. lukten av trä, arbetet med motorsågen, huggjärnen och känslan med arbetet. Hon har inga färdiga skisser utan konstverken växer fram efter hand. FÖRRA SOMMAREN fyllde Susanne Demåne konsthallen i Ronneby med prinsessor, tavlor och emaljarbeten. Till hösten visas hennes konst i Nässjö konsthall. Riktigt varför det blev prinsessor vet hon inte. De fanns i en barndomsvärld med kronor, kläder och utsmyckningar, så plötsligt återkom de igen i den gamla skolan, som numera värms med bergvärme. Det ger mer tid att använda motorsågen till annat än ved. VI SKOGSÄGARE 2/10

13 Trädet och människan är ett för mig. Susanne Demåne i skolans prinsesssal, med motorsågen i hand. VI SKOGSÄGARE C / YY P

14 NÄRINGSPOLITIK Kan våra grannar lära av oss? Vi som representerar skogsägarna har ett givande nordiskt samarbete. I tider där kollegorna inom andra områden slutat samverka nordiskt fortsätter vi. Vi har mycket gemensamt och mycket att vinna på att samverka. Vi har också mycket att lära av varann, att diskutera och bryta eller byta! - idéer. Vår gemensamma lobbyist i Bryssel är en viktig person för vår sammanhållning. Vi tjänstemän träffas flera gånger, medan våra ordföranden i regel har två möten om året. Det är ett lite större möte under sensommar eller tidig höst då vi även brukar ha en exkursion och besöka intressanta platser i det land vi är. Därefter ett lite mindre möte under vintern. När jag skriver det här har jag just varit på vintermötet, den här gången i Oslo. Satu Lantainen är Nordens gemensamma lobbyist i Bryssel. När vi träffades senast, i början av september, satt vi alla i samma båt. Det var dåliga tider. Lite av krisstämning. Även om jag redan då tyckte att vi svenskar kände oss rätt lyckligt lottade jämfört med våra grannländer. Nu är skillnaderna mycket tydligare! I Sverige har vi nästan glömt att det varit en riktig svacka (nåja, i varje fall vi som inte är i bilbranschen), medan våra vänner fortfarande inte ser ljuset i tunneln. Orsakerna? Det finns naturligtvis ett antal förklaringar, som att skogen är en relativt liten näring i Norge och Danmark, och att Finlands skogsindustri varit beroende av en nu sinande virkesimport från Ryssland. Men jag tror ändå att den stora skillnaden finns i den inre övertygelsen. Vi har hela tiden trott på skogsnäringen, varit förvissade om att det kommer att finnas en marknad för vår utmärkta, förnybara råvara. Vi började tidigt med bioenergi, och ser nu hur priserna där lyfter sortimenten underifrån. Vi har satsat på Kraftsamling Skog som visar på alla möjligheter en skogsägare har att själv påverka sin ekonomi. Vi har skapat så mycket positiv energi i skogsägareleden att vi med gemensamma krafter tar tag i problemen som uppstår och tillsammans tar oss igenom dem. Kanske våra grannar denna gång har något att lära av oss!? Ur kalendern 16 april: EU-kommissionens rådgivande grupp med intressenter, där skogsägarna är med. Vecka 16, april: Skogsnäringsveckan i Stockholm med många intressanta seminarier och aktiviteter. 21 april: Vårt bidrag till skogsnäringsveckan, seminarium om Kraftsamling och rådgivning, i LRF-huset. 4-5 maj: CEPF, vår Europeiska skogsägareorganisation där Christer Segersteen är ordförande, har stämma i Tjeckien. 4 maj: Norrskog har föreningsstämma. 5 maj: Mellanskog har föreningsstämma. 11 maj: Skogsstyrelsen har sin nationella konferens i Stockholm maj: Södra har föreningsstämma i Kalmar maj: LRF-stämma i Billingehus. Linda Hedlund LRF Skogsägarna Gårdar, skog och intrångsärenden Att köpa eller sälja en gård är en sak, att äga och driva den en annan. Vi hjälper dig hela vägen - före, under och efter affären. 14 VI SKOGSÄGARE 2/10

15 Ny katalog! Ventilerad storsäck 1,5m :1. 30st 108: ord. pris 120: och svärd Vedkombi 320 Nima Maskinteknik AB Box 1505, Örebro och Hydropall 18: 16: 20: 18: Oregon sågsvärd MicroLite Pro 13" 1,3mm 240: Pris 3st 220: MicroLite Pro 15" 1,3mm 240: Pris 3st 220: ProLite 13" 1,5mm 240: Pris 3st 220: ProLite 15" 1,5mm 240: Pris 3st 220: Oregon sågkedjor MicroLite 95VP 13" 1,3mm 132: Pris 10st 112: MicroLite 95VP 15" 1,3mm 148: Pris 10st 128: MicroChisel 13" 1,5mm 132: Pris 10st 112: MicroChisel 15" 1,5mm 148: Pris 10st 128: Vedkombi kw : Vedkombi kW 1 4kW 37600: 9280: Bolik 100 Ultra Speed 8 ton Tillbehör: 4-klyvsyxa 520: Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400: radio och an- MP3-spelare 1060: Vedsäck 40 o 60lit 2: 1:80 2:20 2: Vedtransportör bandbredd 130 resp. 200mm tillkommer Timber 540: Trädfällriktare 2672: Mod II 3104: Mod III 3960: Greppvidder 21cm 420: 26cm 560: 748: 672: 472: 1152: 1256: 580: Order Växel : 40-literssäckar 1 580: Cube : 5596: 3m 6240: 9268: 6824: 9996: 5m 7316: 10920: 6m 8124: 12368: 9656: 13468: Telwinsvetsar under Dieselpumpar 12 och 24V 940: skiten dra loss med en äkta Warnvinsch 5596: ord pris 8996: 30m Fax

16 På jakt efter nya smarta TEKNIK Mia och Isabelle funderar på hur ny teknik och bättre arbetssätt kan öka lönsamheten i skogen. Vi träffade dem för att höra vilka möjligheter som väntar runt hörnet. Text & foto: Pär Fornling I drygt tre år har Mia Iwarsson Wide gjort regelbundna besök i täta, klena skogar som egentligen borde röjts för länge sedan. I ur och skur har hon stått med datorn i handen, studerat hur olika maskiner förmår att skörda de klena stammarna och funderat över effektivare metoder för att få fram den här klena energiveden. Mia ser möjligheter som dessutom kan leda till skogsskötsel med annorlunda röjning. Men det är inget för den late! ISABELLE Bergkvist arbetar precis som Mia på Skogforsk, fast mer allmänt med teknikfrågor. Deras vägar möts ofta. En av de metoder hon fördjupat sig i är stråkröjning. Den görs med en maskin som likt en skördetröska kör fram långa korridorer i röjskogen. På så sätt röjs 20 procent av arealen. I området mellan korridorerna använder man en vanlig röjsåg. Det låter brutalt, men färska resultat visar att kvalitét och tillväxt inte påverkas negativt. Man har mätt 16 försök över hela landet och efter fem år märks det knappt någon skillnad jämfört med traditionell röjning. Ett problem är däremot att det inte finns bra maskiner. Och så är det ofta. Vi pekar på möjligheterna, men maskintillverkarna säger sig sakna resurser. Det verkar dessuom nästan 16 omöjligt att söka utvecklingsbidrag eller att få statligt stöd för teknisk utveckling av skogsmaskiner. MED RÖJNING i korridorer konstaterar Isabelle att det egentligen är onödigt att sätta Kanske ska man ha tre meter mellan en del plantrader. plantor i de korridorer där tröskan kommer att gå fram. Kanske ska man ha tre meter mellan en del plantrader. Där kan röjmaskinen skörda självföryngrade stammar till bioenergi. Det här så kallade geometriska arbetssättet kommer igen när det gäller att ta ut bioenergi från täta, eftersatta, röjningar. Det handlar då om att arbeta sig rakt in i beståndet utan att ta hänsyn till individuella träd. Riktningen på korridorerna kan anpassas för att skona fina träd. På så sätt kan man ändå göra någon form av selektivt urval, konstaterar Mia. DEN VIKTIGA principen för lönsamhet är att avverka så många träd som möjligt i varje kranrörelse. Det handlar då om ackumulerande aggregat. Praktiska försök visar att det finns en potential till förbättringar; I genomsnitt hanteras tre gallringsstora träd upp i varje kranrörelse. När sex träd fångas upp ökar effektiviteten med 30 procent. Det är en fördel med långt avstånd mellan de nedre griparmarna och de övre ackumuleringsarmarna som håller fast trädet i aggregatet. Då hålls träden ihop till ett knippe. Annars är det som att hålla längst ner i en bukett tulpaner, det spretar åt alla håll, förklarar Mia. Med ett extra par ackumuleringsarmar, helst i kombination med kontinuerlig avverkning, skulle fler träd hanteras i en enda kranrörelse. För klena stammar (4 centimeter) handlar det om att gå från 6 till 12 stammar i genomsnitt. VI SKOGSÄGARE 2/10

17 skogsmaskiner Modellerna för dagens teknik kan förbättras. Mia Iwarsson Wide och Isabelle Bergkvist pekar på flera möjligheter. Resultaten hänger lika mycket på föraren som tekniken. Det skiljer procent i kapacitet mellan en bra och en dålig förare. Ett vanligt fel är att ha städmani. En del klena ensamstående stammar är det bäst att lämna orörda. Dessutom gäller det att hitta ett strukturerat arbetssätt. EN ANDRA nyckelfråga är hur trädet ska fällas. Här finns tre vägval: Sågsvärd, precis som på de stora skördaraggregaten. Det blir allt vanligare och har flera fördelar med ackumulering och snabbhet, säger Mia. Dessutom är matarhjulen ett VI SKOGSÄGARE 2/10 extra plus, se artikel på nästa sida. Klippar. De har en fördel i stenig terräng. Dessutom är de mindre klipparna relativt billiga. Därmed kan de passa självverksamma skogsägare som inte kör så mycket. Men effektiviteten är lägre. Jämfört med för några år sedan har klipparnas marknadsandel minskat betydligt. Sågklinga. Det är i princip en jättelik cirkelsåg. Bracke har en modell med sågkedja och i Danmark finns en variant där klingan har stora sågtänder. De är vinnarna i klen skog upp till sex centimeter. Aggregatet förs framåt med en svepande rörelse och stammarna fångas upp av ackumulatorarmar. I försöken har kraften i aggregatens klinga inte riktigt räckt för att köra med full fart hela tiden, vilket är önskvärt. Här finns utrymme för förbättringar. AREALERNA för att plocka ut energi är väldiga. Röjningsberget är kring en miljon hektar. Av det har hälften en medelhöjd på mellan fem och nio meter och en diameter under 10 centimeter. Långsiktigt går det att ta ut lika mycket från de här klena skogarna och längs skogsbilvägarna som från grot (grenar och toppar) vid avverkning. I många fall handlar det mer om att rädda skogen än att tjäna pengar direkt. Vi pekar på möjligheterna, men maskintillverkarna säger sig sakna resurser. Klippaggregatet från Narava har fångat en rejäl bunt. Aggregatet från Bracke har ackumulerat ett knippe klena träd. De kapas med den runda kedjesågen i botten på aggregatet. I bästa fall räknar Mia med att energin från en klen eftersatt röjning (över stammar per hektar med 5-6 centimeter i medeldiameter) ger ett nollresultat. Men lite grövre stammar kan en så kallad energigallring ge ett överskott genom att sälja allt som energi. Om kostnaden för att avverka de klena stammarna exempelvis halveras blir förstås kalkylen annorlunda. Det kan leda till nya modeller för skogsskötsel, fast det är ingen ursäkt för den late. Röjningen förblir viktig, men möjligen annorlunda, säger Mia. Du kanske gör en tidig friställning av huvudstammarna och låter det andra växa upp till energived. Det förutsätter ett tätt uppslag av stammar, bättre skördeteknik och korta transportavstånd. Tack vare matarhjulen på loggmaxaggrergatet går det lättare att få ner trädknippet på marken. Foto: Mia Iwarsson Wide Kombimaskin Knäckkvistning gör grot en vinnare lönsammare Att kapa och fånga in knippen med flera träd är en sak, frågan är hur man ska få ner dem i en prydlig hög på marken som skotaren kan plocka upp. Problemen med trädknippen i täta bestånd är att de lätt blir hängande i kronorna på kvarvarande träd. Då kommer aggregat med matarhjul väl till pass. Träden matas ner på marken samtidigt som kvistarna knäcks och topparna kapas. Tekniken kallas knäckkvistning och innebär att man har slöade, lätt utställda kvistknivar, med pulserande anläggningstryck mot stammen. Det innebär att de klena kvistar slås av. De grövre knäcks och åker med som bioenergi, berättar Mia Iwarsson Wide. Ett praktiskt försök i en 25-årig tallplantering gav följande resultat: Traditionell gallring med uttag av massaved: minus kronor per hektar. Uttag av hela okvistade träd: minus kronor. Knäckkvistning och flisning vid industri: kronor. Jämförelsen gäller hela vägen till industrin. Att den traditionella gallringen gav minus beror på att volymerna blev relativt små. I beståndet fanns stammar per hektar. Alla träd under 4 centimeter hade plockats bort. Träden hade en diameter på i genomsnitt 9 centimeter. Höjden var 8,5 meter. Utslagsgivande för knäckkvistningen var att träden blev enklare att transportera. Därmed blev det också lönsamt att flisa vid industrin 7,5 mil bort. Nästa sida: Kombimaskin för groten 17

18 TEKNIK Genom att kombinera maskinerna kan mycket vinnas. Till vänster är en buntare för bioenergi och till höger en skördare. Lönsammare grot med kombimaskin Kostnaderna för att hantera bioenergi från avverkningar (grot) kan sänkas med en tredjedel om skördarna gör mer av jobbet. Isabelle Bergkvist har analyserat ett system där massaved, timmer och energisortiment i form av grot-buntar hanteras i enda system. Enligt mina beräkningar kan kostnaderna för att få fram bränslet sänkas med 30 procent, säger Isabelle. Allra störst möjlighet ser hon för Besten. Det är en förarlös skördare som manövreras från två skotare (kurirer) på vilka virket direktlastas. Genom att det inte är någon förarhytt på skördaren finns det relativt gott om plats att montera utrustning för buntning av bioenergi. När skotaren fyllt lasset med virke kan föraren dessutom plocka med sig några buntar energi på vägen tillbaks till avlägget. Buntkörningen fyller ut eventuell väntetid när den ena kuriren blir avlöst av den andra vid skördaren. Det är helt rätt tänkt. Några tekniska problem finns inte att göra en sådan här konstruktion, säger Christer Lennartsson, Fiberpac. Han om någon bör veta vad det handlar om, företaget står bakom Besten (som nu säljs av Gremo) och buntaren (som säljs av John Deere). Som framgår av artikel längre fram i tidningen är ytterligare maskiner på gång. Ny chans för drivaren Drivaren dansade en sommar. Därefter blev det tyst om maskinen, som är en kombinerad skördare och skotare. Jag är helt säker på att det är ett konkurrenskraftigt system, men mycket blev fel för de nya maskinerna, säger Isabelle Bergkvist. Maskinerna byggdes för gallring, men hon konstaterar att fördelarna finns i slutavverkning med relativt korta transportavstånd. Det handlar om lägesenergi. Trumfkortet är att föraren kan kapa virket direkt ner i lastutrymmet i stället för att en skotare plockar upp det från marken i efterhand. Sidan 21: Hans maskin gör allt KAN DEN BÄSTA BLI BÄTTRE? Vi på Vreten tycker inte att det är ett hinder för att göra det bästa ännu bättre. Därför höjer vi nivån ytterligare ett steg och förbättrar testvinnaren från Nytt på vagnen är ökad stödbensvinkel och ännu bättre svängvinkel på ramstyrningen. På kranen har vi gjort ett nytt utförande på utskjutet där hydrauliken ligger väl skyddad för mekanisk påverkan. Självklart är denna testvinnar vagn liksom övriga produkter svensktillverkade av Vreten AB. Ökad lasthöjd. Vreten 1000 med kran Testvinnaren i ATL 2008 Nytt skyddat utförande på utskjutet. Ökad stödbensvinkel. Ännu bättre svängvinkel på ramstyrningen. Ring Vreten eller Din återförsäljare! Tel OBS! Ny hemsida Leverantören av testvinnare 18 VI SKOGSÄGARE 2/10

19 Copyright 2010 Jonsered. All rights reserved. PRODUKTER MED PERSONLIGHET

20 Den kvistar, fäller och lastar NY TEKNIK En maskin för allt. Christer Lennartsson vid två bitar massaved. I hytten skymtar sonen Jon som fyllt lasset med bioenergi. Hans maskin gör allt! Med ett nytt aggregat till drivaren kan en enda maskin göra hela jobbet på avverkningen. Allt från att fälla träd och kapa stockar till att köra ut bioenergi. Text & foto: Pär Fornling Christer Lennartsson har redan tagit ett kliv mot visionerna från Skogforsk i artikeln på förra uppslaget. Hans filosofi är att få ner antalet maskiner vid avverkningarna. Det är extra viktigt i familjeskogsbruket med små hyggen. Ofta klarar skördaren arbetet på en dag, därefter kostar det mycket pengar i flyttkostnader till nästa avverkning. Därför är det bra om en maskin kan göra flera arbetsuppgifter. DRIVAREN, som lanserades för några år sedan, är en bit på vägen. Det är en kombinerad skördare och skotare, men blev av olika skäl inte någon succé. Christer har modifierat Valmets drivare så att lastutrymmet kan breddas och trycka ihop skrymmande bioenergi med bankarna. Men framför allt har maskinen ett nytt aggregat, med flera nyheter; Ackumulering. Till skillnad från andra fullvuxna kombiaggregat kan det Ett aggregat för att fälla, kvista och lasta. Överst sitter ackumuleringsarmarna, därunder kvistknivarna och därunder gripen. Konstruktionen gör att matnings rullarna inte är i vägen för gripen i botten sitter sågvärdet med en ovanligt grov kedja (3/4 tum). hantera flera trädstammar. I ett och samma knippe klarar vi ett 20-tal riktigt klena stammar eller 4-5 grövre träd, säger Christer Lennartsson. Bättre grip. När aggregatet används som grip, för att lasta virket, kommer lätt matarhjulen i vägen. Det har lösts med en ny konstruktion. Greppar brett. När aggregatet går som skördare används gripen som ackumuleringsarmar och kan greppa 1,20 meter. Kapar allt. Till de riktigt klena träden brukar ett aggregat med klipp vara bättre än kedja. Vi använder samma teknik som för att kapa energibuntar. Det är en ovanligt grov sågkedja i kombination med hydraulik och datorstyrning, Därmed kapar vi träd från två till 50 centimeter, berättar Christer och låter sonen, Jon, demonstrera tekniken. MASKINEN arbetar i ett vildvuxet bestånd som skulle få många jägmästare att falla i 20 VI SKOGSÄGARE 2/10

21 Dåligt stöd för ny skogsteknik ENLIGT Christer Lennartsson finns många möjligheter att förbättra tekniken, men bristande resurser sätter käppar i hjulet. Han är en av pionjärerna inom skogstekniken. Christer var med och tog fram datorer till skördarna (Dasa). Genom företaget Fiberpac utvecklade han energibuntaren och Besten, tillsammans med Jan Carlsson. Det nya aggregatet har utvecklats inom Espetuna skog AB, tillsammans med sonen Jon. Nu går vi vidare tillsammans med SPmaskiner. I första hand tror jag på en marknad för det 70-tal drivare som redan finns i landet. Aggregatet kan också monteras på en vanlig skotare för arbete längs vägkanterna. Men innan projektet kommit så långt har det kostat en hel del. Bristen på pengar till utveckling bromsar utvecklingen. Dessutom hade engagemang från bolag och skogsägarföreningar kunnat vara mycket bättre, säger Christer Lennartsson. Han tror det är fullt möjligt att fortsätta rationalisera så att drivningskostnaderna inte ökar de närmaste fem åren, men framhåller att det då krävs uppmuntran och resurser till de som arbetar praktiskt med att ta fram den nya tekniken. Skördaren har blivit en skotare och lastar av bioenergin vid upplägget. gråt. Det är en blandning av allt från övergrova granar till en djungel av klena lövträd. I vanliga hade det krävts både en vanlig skördare och någon form av klippaggregat, eller röjsåg, för att få ner träden, plus en skotare för att transportera ut dem. Här arbetar sig en ensam förare metodiskt fram. När det är mest bioenergi hamnar massaved och timmer på marken och energiveden direkt i lasset. Om det, som vid en normal avverkning, är mest timmer och massaved blir det tvärtom. Då kapas stockarna direkt ner i lasset, medan bioenergin läggs på marken och hämtas upp senare av samma maskin. Apteringen styrs av dator med vanlig värdeoptimering. Det här bör också passa för stråkröjning i täta bestånd, då det i vanliga fall kan vara svårt att lägga ner buntarna av stammar. Här lägger vi dem direkt på lasset,säger Christer Lennartsson. VI SKOGSÄGARE 2/10 21

22 MARKNAD Småhusbyggande tal, per månad Frankrike England Tyskland Finland Produktion av trävaror per månad, kubikmeter Sverige Exportmedelpris för trävaror, SEK/kubikmeter Nu börjar kurvorna peka uppåt igen Källa: Woodstat Det verkar nu som vi äntligen kan se slutet på den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Trots ett ras i Europas förbrukning av trävaror har Sverige, liksom andra exportörer, kunnat höja sina leveranspriser på trävaror. Det kan givetvis verka konstigt i en tid då nästan alla ekonomiska kurvor pekat åt fel håll. Nu har emellertid vår bransch upplevt en tid med dramatiska produktionsfall i ledande producentländer, varför ett underskott uppkommit och marknaden har reagerat på bristsituationen. I FINLAND minskade produktionen av trävaror under 2009 med 22 procent till 7,6 miljoner kubikmeter. Skogsinustrin exporterade mindre Värdet av skogsindustriexporten beräknas ha minskat från 129 miljarder kronor till 122 miljarder kronor under förra året (jämfört med 2008). Det visar uppgifter från Skogsindustrin. Ett ljus i mörkret var att Sverige har tagit marknadsandelar på trävarumarknaden. Till Nordafrika har leveranserna ökat med 20 procent. Produktionen i Sverige har minskat med nio procent. Går vi tillbaka några år i tiden och analyserar siffrorna kan vi konstatera att under pendlade produktionen mellan 12,4 13,6 miljoner kubikmeter. Fjolårssiffran betyder således en sänkning med cirka 5 miljoner kubik meter eller cirka 40 procent. Även i Tyskland och Österrike minskade produktionen kraftigt under fjolåret. TRÄVAROR kommer alltid att stå som segrare mot olika konkurrenter. Nu gäller det också att konsumtionen i det korta loppet kan hålla jämna steg med de produktionsökningar vi ser komma. I långloppen är vi oslagbara! Marknadskrönikör Lars- Göran Olsson, konsultföretaget Woodstat, DET ÄR emellertid inte bara en låg byggnadsaktivitet som har bromsat produktionen utan även svårigheter med att avsätta massaved, vilket i sin tur delvis förklarats av kraftigt krympande annonsmarknad och tunnare tidningar. Byggandet av småhus pekar nu åter uppåt i flera länder, men vi bör hålla i minnet att ökningarna sker från mycket låga nivåer. Vi ser i några länder också tendenser till ökat byggande inom andra sektorer. Prognoserna talar emellertid om en långsam återhämtning inom byggnadsindustrin, varför konsumtionen av trävaror också kommer att öka långsamt. DET ÄR INTE BARA i Sverige som vi har stimulerat byggandet, utan även andra länder i Europa har haft stödåtgärder. Nu får vi hoppas att marknaden har styrkan att bli självgående när stimulanserna successivt försvinner. EMELLERTID är det inte bara inom byggandet som kurvorna nu börjar peka uppåt utan vi ser också högre aktivitet när det gäller trävaruproduktionen i våra konkurrentländer. När detta skrivs pågår vinter- OS för fullt och som alltid är det en spännande kapplöpning om att hinna först till mål. Energin eget affärsområde Bioenergin blir allt viktigare för Mellanskog. Under förra året minskade virkesfångsten med ungefär 10 procent. Leveranserna av bioenergi däremot ökade med 50 procent till 1,2 TWh, vilket motsvarar fastkubikmeter. Och ökningen fortsätter. Därför har biobränsle blivit ett eget affärsområde i föreningen. När det här skrivs förs dessutom förhandlingar om att köpa ut delägarna i energibolaget Naturbränsle, där Mellanskog har 25 procent av aktierna, Setra 25 och privata sågverk 50 procent. Äger vi bolaget fullt ut underlättas samordningen med hanteringen av massaved och timmer, konstaterar biobränslechef Staffan Persson. Efter förra årets nedgång är det åter full fart på avverkningarna. Målet på några års sikt är att öka virkesfångsten med 20 procent till 5,5 miljoner kubikmeter. Förra årets resultat, efter finansnetto, ökade något till 31,4 Den allra mesta energin kommer från grot. Resultat Mellanskog Omsättn (3 175) Rörelseresultat 15 (19) Efter finanser 31 (30) miljoner kronor. Resultatet är jämt fördelat mellan vinsten i rörelsen och vinster från finansiella poster (räntebärande papper). 22 VI SKOGSÄGARE 2/10

23 Kina blir allt viktigare Vändning för Norrskog Nils Nilsson, vd Norrskog, räknar med ett lyft i år. Efter ett par tuffa år har ekonomin lyft för Norrskog. Dramatiken började i skiftet från 2007 till 2008 då föreningen gick från ett rekordresultat till bottenresultat. Under förra året ljusnade det successivt och vd Nils Nilsson är ganska optimistisk: Inledningen av det här året visar tydliga tecken på en konjunkturåterhämtning. Vi ser fram emot ett klart bättre koncernresultat Resultatet 2008 sänktes genom att man nödgades skriva ner värdet på de finansiella tillgångarna. Eftersom man inte behövde sälja värdepapper blev det ingen bestående skada. Nu har man kunnat skriva upp värdet med drygt 100 miljoner kronor. Föreningens rörelseresultat däremot gick från plus 45 miljoner till minus 48 miljoner under förra året, vilket förklaras av minskad virkesfångst och en tuff virkesmarknad. Träförädlingen inom NWP (Norrskog Wood products) har brottats med en ny såglinje i Östavall och vinterkyla. Nu går rörelsen åter med vinst. Resultat Norrskog Koncernen Omsättning (1892) Rörelseresultat -72 (-94) Efter finanser -5 (-279) Södra är på väg att dela ut halva vinsten till medlemmarna. Nu väntar också full skördetid för arbetet med produktiviteten. Varje år genomför företaget flera tusen förbättringsförslag från medarbetarna. Vart och ett är litet, men tillsammans ökade det produktiviteten med 1,7 procent förra året. Nu tror jag vi kommer in i en mer stabil marknad och då får vi visa den fulla effekten av arbetet, konstaterar koncernchef Leif Brodén. Under förra året dämpades effekten av bottenkonjunkturen och innan dess grumlades tillvaron av stormarna Gudrun och Per. MEN NU rullar verksamheten i normala spår och alla verksamheterna når upp till avkastningskravet 10 procent. Förra året började nattsvart, men tack vare en vändning efter sommaren blev resultatet 662 miljoner kronor. Primus motor är massabruken, för vilka Kina blir allt viktigare. All tillväxt för långa fibrer sker i Asien. Kina ökade inköpen från oss med 50 procent under förra året. Därför måste vi öka vår närvaro i Asien, kanske genom allianser med andra, säger Leif Brodén. PÅ LIKNANDE SÄTT söker Södra Timber en samarbetspartner för att kunna erbjuda Leif Brodén, koncernchef Södra. ett bredare sortiment på marknaden. I skogsbranschen finns en tradition att man vill äga varandra och det blir ofta väldigt dyrt. Det är bättre att samarbeta, säger Leif Brodén. AV VINSTEN vill styrelsen dela ut drygt hälften till medlemmarna: Mörrum hoppas på ligninet Lignin kan bli en ny lönsam produkt för Mörrums bruk. Går det som planerat börjar landets första fullskaliga LignoBoost -anläggning att byggas till hösten. Det handlar om ett nytt sätt att ta tillvara ligninet ur kokvätskan vid massabruken. Resultatet blir ett brungult pulver med ungefär samma bränslevärde som kol. Till att börja med används ligninet för att ersätta eldningsolja i brukets mesaugn. Det är i linje med målet att göra Södra cell helt fossilfritt. Vi köper eldningsolja för en kvarts miljard om året och den kostnaden vill vi ha bort, säger Leif Brodén. Resultat Södra Resultat 2009: Omsättn (16 993) Resultat efter finanser 662 (696) Affärsgrenar rörelseresultat: Södra skog 29 (-30) Södra Cell 406 (902) Timber 118 (-24) Interiör 0 (46) Tre procent på insatskapitalet (66 miljoner kronor). Åtta procent i efterlikvid på virkeleveranserna (239). Insatsemission med 10 procent (81). 5,7 procents ränta på förlagsinsatser (7). Lignin. På längre sikt finns massor av nya användningsområden för lignin till högvärdiga produkter, allt från plaster till kolfiber. Leif Brodén räknar med att det är en investering på miljoner kronor. Energimyndigheten är positiv till att ta 20 procent av kostnaden, förutsatt att EU inte har några invändningar. Nu inväntas besked från Bryssel. Kåge växer Upphandlingen av den nya såglinjen till Norra Skogsägarnas såg i Kåge är klar. Ombyggnationerna, som innebär en investering på drygt 140 miljoner kronor, medför en produktionsökning med 50 procent. Det här är ett tecken på vår starka framtidstro. Med den nya linjen får vi tillgång till den allra senaste sågverkstekniken, vilket resulterar i en effektivare sågning med rejält förhöjd kvalitet, säger vd Bo T Holm. Tryckpapper problemet Bokslutet för SCA bekräftar uppgången inom branschen. Koncernen omsatte 111 miljarder kronor och gjorde en vinst med 8 miljarder kronor, efter finansiella poster. Prognosen för i år är att mjukpapper går fortsatt bra, marknaden för kartong växer några procent och byggsektorn återhämtar sig. Problemet är tryckpapper där priserna pressas och marknaden viker. Ökat byggande av småhus Trä och Möbelindustriförbundet (TMF) har höjt prognosen för årets småhusbyggande, från till hus. Men förbundet hoppas på mer. Det skulle behöva byggas närmare bostäder per år för att klara av det behov som finns de närmaste åren. Idag byggs endast runt bostäder per år, säger Daniel Wennick, TMF. Försiktig optimism Setra gjorde förra året en förlust med 327 miljoner kronor (-377). En ljuspunkt är att det blev en vinst fjärde kvartalet med 40 miljoner kronor (-203). Koncernchef Börje Bengtsson beskriver bedömningarna inför det här året som försiktigt positiva. Under förra året tillfördes bolaget knappa 500 miljoner kronor från de tre stora ägarna; Sveaskog, Mellanskog och LRF. VI SKOGSÄGARE 2/10 23

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bild 1 Herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Bild 2 Holmens rörelsereresultat för 2005 blev 1 973 mnkr och i stort

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem Skogforsk, Rolf Björheden Effektivare SkogsbränsleSystem 2007-2010 Budgetram 64 miljoner dvs 16 miljoner/år Finansieras av Skogforsk och branscher (60 %)

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

-ett stort litet aggregat

-ett stort litet aggregat -ett stort litet aggregat - Låg Friktion 1. Proportionellt vinklade matarhjul innebär att när aggregatet är fullt öppet, dvs vid max trädstorlek, har också matarhjulen mest vinkel och bärkraft mot stammen.

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Visste du att New Wave

Visste du att New Wave Presentation av Visste du att New Wave är det enda svenska börsbolag som har ökat i både omsättning och resultat 16 år i rad? är det svenska bolag som har ökat snabbast i Europa då det gäller arbetstillfällen?

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Affärsskolorna helt rätt i tidens kundförväntningar Reflektioner från Automotive World

Läs mer

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige

Företagspresentation. ThyssenKrupp Materials Sverige Företagspresentation ThyssenKrupp Materials Sverige Innehåll Litet företag, stora muskler Litet företag stora muskler 3 Branschens ledande serviceföretag 4 Kunskapsledare det tjänar du på 6 Sverigebäst

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Snabb och välsorterad butik i hård bransch

Snabb och välsorterad butik i hård bransch 12 AKTUELL PRODUKTION / NR 3 2013 Snabb och välsorterad butik i hård bransch Vi tar vid där rostfritt slutar - så sammanfattar Jonas Pihl familjeföretaget Harald Pihls produktkatalog. text olle hernegren

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Lindab

lindab vi förenklar byggandet Lindab Lindab Vi förenklar byggandet Lindab i korthet Försäljning, marknader Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Vad är Skogen i Skolan?

Vad är Skogen i Skolan? Vad är Skogen i Skolan? Skogen i Skolan är ett nationellt samverkansprogram mellan skolan och Sveriges skogliga intressenter. Verksamheten bedrivs på skolans villkor och startade 1973. Vår pedagogiska

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

EN LYCKAD IMPLEMENTERING

EN LYCKAD IMPLEMENTERING DÅ EN LYCKAD IMPLEMENTERING Är en lösning verkligen implementerad om branschen glömmer bort lösningen? På nittiotalet gick larmet: sågverken tappade en miljard om året på kapsprickorna. Ny teknik för kransänkning

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer