Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag. utvärdering av avtalsenliga krisåtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag. utvärdering av avtalsenliga krisåtgärder"

Transkript

1 Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag utvärdering av avtalsenliga krisåtgärder

2

3 Förord Den 2 mars 2009 träffades ett avtal mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall om lokala krisöverenskommelser. De lokala parterna kunde omgående använda möjligheten. För tjänstemän kunde krisöverenskommelser tecknas lokalt enbart med stöd av gällande kollektivavtal. Den lägre efterfrågan till följd av finanskraschen gjorde behovet stort av snabb anpassning. Lokala krisöverenskommelser blev ett viktigt sätt för företagen att hantera krisen. Syftet med denna rapport är att belysa i vilken omfattning teknikföretag använt lokala krisöverenskommelser och andra avtalsenliga krisåtgärder. Rapporten bygger på en enkät som skickats till ett statistiskt urval av Teknikföretagens medlemsföretag. Totalt har 744 företag tillfrågats, varav 74 procent har svarat. Studien är representativ för teknikföretag med minst fem anställda. 1 I rapporten konstateras att nästan 700 teknikföretag använt lokala krisöverenskommelser, vilket motsvarar 22 procent av företagen. I hela 86 procent av dessa företag hade alternativet till överenskommelserna varit varsel om uppsägningar. Många teknikföretag har även senarelagt lönerevisioner eller använt andra avtalsenliga lösningar så som tömning av tidbanker, ändrat uttag av semester, tjänstledighet och förtida uttag av arbetstidsförkortning. Möjligheten att hitta lokala lösningar, väl anpassade till den enskilda arbetsgivaren och medarbetarna vid respektive företag, har visat sig värdefull och är en av de allra viktigaste förklaringarna till att många företag klarat sig igenom krisen. Fler än medarbetare har omfattats av lokala krisöverenskommelser. Siffran motsvarar närmare 30 procent av alla anställda i teknikföretag i Sverige vilket tydligt visar att åtgärden också räddat många jobb. Rapporten är författad av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Bengt Lindqvist och Anders Rune. Stockholm i december 2010 Anders Rune Chefekonom 1) Teknikföretag och teknikbranschen definieras konsekvent i denna rapport som de företag som är medlemmar i Teknikföretagen. Det stämmer till stora delar, men inte helt, överens med definitionen enligt svensk näringsgrensindelning (SNI). Enligt SNI 2007 definieras teknikbranschen som SNI-koderna 25 till 30 samt 32. Förutom företag i dessa branscher företräder Teknikföretagen även en del andra tillverkande företag samt ett flertal service- och tjänsteföretag. 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Olika krisåtgärders omfattning i teknikföretag... 7 Nästan 700 teknikföretag har använt lokal krisöverenskommelse... 7 Senarelagd lönerevision ofta i kombination med krisöverenskommelser Krisåtgärder har i störst utsträckning använts i fordonsindustrin Statliga permitteringslönesystem vanliga i Europa Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag Både arbetare och tjänstemän har oftast omfattats Flest överenskommelser mellan april och december Större minskning av arbetstid än av kostnad Många fler personer hade sagts upp utan krisöverenskommelser Senareläggning av lönerevisioner i teknikföretag Mer än vart tredje storföretag har senarelagt lönerevisionen Utebliven retroaktivitet ofta en del av en lokal krisöverenskommelse Lönerevisioner har ofta flyttats till vintern 2009/ Andra avtalsenliga krisåtgärder i teknikföretag Andra avtalsenliga åtgärder vanlig krishantering Oftast tömning av tidbanker, semester och arbetstidsförkortning Personal har behållits i företagen genom åtgärderna Metodbeskrivning

6 Sammanfattning Lokala krisöverenskommelser, senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga krisåtgärder har varit viktiga när teknikföretag hanterat effekterna av finanskrisen. Genom åtgärderna har kompetens kunnat behållas i företagen, vilket varit bra när konjunkturen vänt upp. Lokala krisöverenskommelser har ofta använts i kombination med senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga åtgärder särskilt i de stora företagen. Användningen av lokala krisöverenskommelser tog snabbt fart efter avtalet mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall den 2 mars Sammantaget har möjligheten använts i nästan 700 teknikföretag, vilket motsvarar 22 procent av företagen. Flest företag använde möjligheten under sommaren och hösten 2009 och mer än medarbetare i teknikbranschen har omfattats. Det är närmare 30 procent av alla anställda i teknikföretag i Sverige. I hela 86 procent av företagen hade alternativet till lokala krisöverenskommelser varit varsel om uppsägningar. Ett stort antal personer har alltså kunnat behållas i verksamheten tack vare lokala krisöverenskommelser. Tidsminskningen har varit 17 procent i genomsnitt och kostnadsminskningen 13 procent. Därutöver har kompensation för tidsminskning relativt ofta skett genom senarelagd lönerevision utan retroaktivitet. Senareläggning av lönerevisioner har bidragit till värdefull likviditet i företagen samt till kostnadsbegränsningar. Nästan 500 teknikföretag, eller 16 procent av företagen, har senarelagt 2009 års lönerevision. Andelen är hela 35 procent bland de stora företagen (med minst 250 anställda). Löneökningen har inte betalats ut retroaktivt i 63 procent av de företag som senarelagt lönerevisionen. Ofta har detta varit en del av de lokala krisöverenskommelserna. Vid sidan om varsel, lokala krisöverenskommelser och senarelagda lönerevisioner har även andra avtalsenliga åtgärder använts av över 700 teknikföretag, eller 23 procent av företagen. Vanligast bland dessa åtgärder är tömning av tidbanker, ändrat uttag av semester, uttag av arbetstidsförkortning och användning av tjänstledighet. Sammantaget har lokal krisöverenskommelse, senarelagd lönerevision eller någon annan avtalsenlig åtgärd använts i över 1000 teknikföretag, vilket motsvarar 35 procent av företagen. Dessa företag har nästan anställda, vilket motsvarar ungefär hälften av medarbetarna i teknikbranschen. Även senarelagd lönerevision och de andra åtgärderna har, precis som lokala krisöverenskommelser, gjort att företagen kunnat behålla medarbetare under krisen. Möjligheten att hitta lokala lösningar som passar den enskilda arbetsgivaren och medarbetarna vid det enskilda företaget har i många fall varit avgörande under finanskrisen. 4

7 Nästan 700 teknikföretag har använt lokala krisöverenskommelser, vilket motsvarar 22 procent av företagen. De lokala krisöverenskommelserna i teknikindustrin har omfattat mer än medarbetare. I hela 86 procent av företagen hade alternativet till lokala krisöverenskommelser varit varsel om uppsägningar. Tidsminskningen har varit 17 procent i genomsnitt och kostnadsminskningen 13 procent. Senarelagd lönerevision utan retroaktivitet, som en del av krisöverenskommelserna, har bidragit med ytterligare kostnadsminskningar. Nästan 500 teknikföretag, eller 16 procent av företagen, har senarelagt 2009 års lönerevision. Bland storföretagen är andelen hela 35 procent. Andra avtalsenliga åtgärder, t.ex. tömning av tidbanker, uttag av semester och arbetstidsförkortning, har använts av 23 procent av företagen. Sammantaget har någon av åtgärderna som nämnts ovan använts i över teknikföretag. Dessa företag har nästan anställda, vilket motsvarar ungefär hälften av medarbetarna i teknikbranschen. 5

8 6

9 Olika krisåtgärders omfattning i teknikföretag Nästan 700 teknikföretag har använt lokal krisöverenskommelse Den globala finanskrisen och efterföljande djupa lågkonjunktur påverkade teknikföretag mycket negativt i Sverige. Under 2009 föll produktionsvolymen i teknikbranschen i genomsnitt med närmare 30 procent. Den minskade efterfrågan har inneburit stora neddragningar av personal. Inhyrd personal och medarbetare med tidsbegränsade anställningar har först avvecklats och i andra hand har tillsvidareanställda varslats om uppsägning. Antalet sysselsatta i teknikbranschen minskade med över personer från till medarbetare mellan 2008 och Lokala krisöverenskommelser om minskad arbetstid och lön har varit ett viktigt verktyg i krishanteringen och ett komplement till personalneddragningar. 2 Denna studie berör inte uppsägningar av anställda utan är begränsad till effekter och omfattning av lokala krisöverenskommelser, senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga krisåtgärder. MER ÄN VART FEMTE FÖRETAG HAR ANVÄNT LOKAL KRISÖVERENSKOMMELSE Andel teknikföretag som utnyttjat möjligheten att använda lokal krisöverenskommelse Procent 40 Lokala krisöverenskommelser % 27 % % 17 % 10 0 Alla företag (minst 5 anställda) Små företag (5 25 anställda) Medelstora företag ( anställda) Stora företag (minst 250 anställda) Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen ) Möjligheten att minska arbetstid och lön med som mest 20 procent bekräftades genom den centrala överenskommelsen mellan IF Metall och Teknikföretagen med fler, som träffades den 2 mars Motsvarande möjlighet finns även i de centrala kollektivavtalen för tjänstemännen. 7

10 NÅGON AVTALSENLIG KRISÅTGÄRD HAR ANVÄNTS I FLER ÄN 1000 TEKNIKFÖRETAG Andel och antal teknikföretag som använt olika krisåtgärder Andel av Lokal krisöverenskommelse företagen Antal företag Små företag (5 25 anställda) 17 % 272 Medelstora företag ( anställda) 27 % 356 Stora företag (minst 250 anställda) 32 % 45 Totalt (minst 5 anställda) 22 % 673 Andel av Senarelagd lönerevision företagen Antal företag Små företag (5 25 anställda) 11 % 176 Medelstora företag ( anställda) 20 % 270 Stora företag (minst 250 anställda) 35 % 51 Totalt (minst 5 anställda) 16 % 496 Andel av Andra avtalsenliga åtgärder* företagen Antal företag Små företag (5 25 anställda) 13 % 216 Medelstora företag ( anställda) 34 % 447 Stora företag (minst 250 anställda) 45 % 65 Totalt (minst 5 anställda) 23 % 728 Andel av Någon avtalsenlig krisåtgärd företagen Antal företag Små företag (5 25 anställda) 26 % 415 Medelstora företag ( anställda) 44 % 585 Stora företag (minst 250 anställda) 57 % 82 Totalt (minst 5 anställda) 35 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Exempelvis tömning av tidbanker, användning av semester, uttag av arbetstidsförkortning eller tjänstledighet Stora företag har använt krisöverenskommelser mer än små och medelstora Antalet teknikföretag som utnyttjat möjligheten att använda lokala krisöverenskommelser är nästan 700 stycken. Det motsvarar en andel på 22 procent av företagen. En tidigare första utvärdering som Teknikföretagen gjorde under sommaren 2009 visade att 12,5 procent av företagen då tecknat lokal krisöverenskommelse. 3 Sedan dess har alltså ytterligare nästan en tiondedel av företagen tillkommit. Stora teknikföretag (med minst 250 anställda) har använt möjligheten i större utsträckning än små och medelstora bolag. Det är samtidigt bland de små och medelstora företagen som den största ökningen skett jämfört med vad som framgick av Teknikföretagens första utvärdering. En mer detaljerad beskrivning av omfattning och effekter av lokala krisöverenskommelser finns i rapportens nästa kapitel. 3) Se Teknikföretagens promemoria Lokala krisöverenskommelser i Teknikföretag, publicerad i augusti

11 Vanligt både med senarelagd lönerevision och andra avtalsenliga åtgärder Senareläggning av lönerevision, tömning av tidsbanker, ändrat uttag av semester m.m. är annat som parterna kan bestämma om lokalt i företagen, eftersom stora delar av innehållet i de centrala kollektivavtalen är dispositivt. I rapportens tredje och fjärde kapitel beskriver vi senarelagda lönerevisioner samt det vi kallat andra avtalsenliga åtgärder mer i detalj. Sammanfattningsvis kan vi dock nämna att senareläggning av 2009 års lönerevision skett i nästan 16 procent av företagen i teknikbranschen och i hela 35 procent av de stora företagen (med minst 250 anställda). Vad vi kallar andra avtalsenliga åtgärder, dvs. tömning av tidbanker, ändrat uttag av semester, tjänstledighet med mera, har också varit vanligt. Drygt 23 procent av teknikföretagen har använt en eller flera av dessa åtgärder. Sammantaget har drygt 1000 teknikföretag, dvs. en andel på ca 35 procent, använt någon form av krisåtgärd. Genom lokala krisöverenskommelser, senareläggning av lönerevision och andra avtalsenliga åtgärder har företagen kunnat behålla värdefull kompetens i bolagen vilket varit viktigt när konjunkturen vänt upp igen. ÖVER MEDARBETARE HAR OMFATTATS AV LOKAL KRISÖVERENSKOMMELSE Antal anställda som omfattats av lokala krisöverenskommelser i teknikföretag Anställda berörda av lokala krisöverenskommelser Alla företag (minst 5 anställda) Stora företag (minst 250 anställda) Medelstora företag ( anställda) Små företag (5 25 anställda) Antal Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen

12 Över medarbetare har berörts av lokala krisöverenskommelser Antalet personer som berörts av lokala krisöverenskommelser någon gång under 2009 eller 2010 är personer, enligt företagens egna angivelser. Det motsvarar ungefär 30 procent av medarbetarna i teknikbranschen. I de företag som använt lokal krisöverenskommelse har merparten av de anställda omfattats. Hela av de medarbetarna finns i de stora företagen (med minst 250 anställda). Att merparten av personerna som berörts finns i dessa bolag beror dels på att dessa företag sysselsätter merparten av de anställda i teknikbranschen och dels på att dessa bolag i störst utsträckning använt lokala krisöverenskommelser. Senareläggning av 2009 års lönerevision har berört ca personer i teknikföretag. Merparten av berörda medarbetare finns i de stora företagen, i likhet med de som berörts av lokala krisöverenskommelser. Sammantaget arbetar nästan personer i de teknikföretag som på ett eller annat sätt använt någon form av avtalsenliga krisåtgärder. Dessa anställda utgör närmare hälften av medarbetarna i branschen. Senarelagd lönerevision ofta i kombination med krisöverenskommelser I samband med att parterna lokalt förhandlat om lokala krisöverenskommelser har allehanda förslag kommit upp på förhandlingsbordet. Tack vare centrala avtal som möjliggör lokalt inflytande har arbetsgivare och lokala fackklubbar kunnat hitta lösningar som passat vid respektive företag och för medarbetarna vid det enskilda bolaget. 44 PROCENT AV KRISAVTALEN HAR KOMBINERATS MED SENARELAGD LÖNEREVISION Andel företag som kombinerat lokal krisöverenskommelse med senarelagd lönerevision* Andel företag med lokal krisöverenskommelse som också senarelagt lönerevisionen Små företag (5 25 anställda) 35 % Medelstora företag ( anställda) 47 % Stora företag (minst 250 anställda) 71 % Totalt (minst 5 anställda) 44 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Sammanställningen är gjord för respektive avtalsområde var för sig. Senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga åtgärder har ofta kombinerats med lokala krisöverenskommelser eller varit en del av dessa. I 44 procent av de teknikföretag som använt lokal krisöverenskommelse har också 2009 års lönerevision senarelagts för det aktuella avtalsområdet. Än vanligare är att de stora företagen (med minst 250 anställda) kombinerat olika åtgärder. Bland dessa har hela 71 procent av de som använt lokal krisöverenskommelse också senarelagt lönerevisionen. 10

13 Krisåtgärder har i störst utsträckning använts i fordonsindustrin De olika delbranscherna inom teknikindustrin har använt lokal krisöverenskommelse i olika omfattning. Senareläggning av lönerevisioner och användning av andra avtalsenliga åtgärder har däremot använts mer likartat i de olika delbranscherna. Här finns åtminstone inga tydliga och signifikanta skillnader. Lokala krisöverenskommelser har i störst utsträckning använts av fordonsindustrin. Nästan 60 procent av de stora företagen (med minst 250 anställda) i denna bransch och mer än en tredjedel av de medelstora företagen (med 25 till 250 anställda) har använt möjligheten. Även i maskinindustrin och i metallvaruindustrin är lokala krisöverenskommelser förhållandevis vanliga. Andelen är däremot lägre inom tele-, elektronik- och elmaskinindustrin än i teknikbranschen överlag. Andelen är även låg bland de av Teknikföretagens medlemmar som är serviceföretag eller tillhör andra delar av tjänstesektorn. Statliga permitteringslönesystem vanliga i Europa I många europeiska länder finns permitteringssystem där staten är med och betalar den anställdes lön i samband med exempelvis lediga fredagar. Tyskland, Frankrike, Finland, Italien och Österrike med flera hade system för korttidsarbete redan innan krisen. 4 I samband med krisen har dessutom bl.a. Belgien, Tjeckien, Ungern och Nederländerna infört permitteringslönesystem. Skillnaderna är stora mellan hur systemen fungerar i olika länder. Ibland betalas statliga pengar ut genom företagen och ibland direkt via arbetslöshetsförsäkringen. I Tyskland omfattades som mest 1,4 miljoner personer av Kurzarbeit, dvs. korttidsarbete och 66 procent av dem tillhör teknikindustrin. 5 I dagsläget sker nästan ingen användning överhuvudtaget. Före krisen gällde det tyska systemet som mest i 6 månader men utökades till 18 månader under krisen. I Tyskland betalas den statliga delen av pengarna ut via företagen, till skillnad från i flera andra länder. I Finland är istället permitteringslönesystemet en del av arbetslöshetsförsäkringen. Pengarna betalas ut direkt till den anställde som också måste stå till arbetsmarknadens förfogande under permitteringstiden. 4) Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från European Commission (2010) Short time working arrangements as respons to cyclical fluctuations, Occasional Papers 46, June 2010, Brussels. 5) Uppgifter för Tyskland kommer från GESAMTMETALL. 11

14 12

15 Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag Både arbetare och tjänstemän har oftast omfattats Varselvågen som följde i finanskrisens spår skapade en insikt om behovet av krisåtgärder. Arbetsgivare tvingades varsla och ville hitta en lösning för övervintring. Via omröstningar visade samtidigt medarbetare en vilja att gå ner i arbetstid och lön för att undvika ytterligare varsel. Vid en del företag runt om i landet gjorde parterna lokalt upp om att gå ner i lön och arbetstid redan i början av NÅGOT VANLIGARE MED KRISAVTAL FÖR ARBETARE ÄN FÖR TJÄNSTEMÄN Andel teknikföretag som använt lokal krisöverenskommelse Lokala krisöverenskommelser Alla företag (minst 5 anställda) 15 % 19 % 22 % Arbetare (IF Metall) Tjänstemän (Unionen/Ledarna/ Sveriges Ingenjörer) Stora företag (minst 250 anställda) 28 % 27 % 32 % Totalt (minst ett avtalsområde) Medelstora företag ( anställda) 21 % 24 % 27 % Små företag (5 25 anställda) 9 % 15 % 17 % Procent Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen

16 I MERPARTEN AV BOLAGEN OMFATTADES BÅDE ARBETARE OCH TJÄNSTEMÄN Andel och antal teknikföretag som använt lokal krisöverenskommelse Andel företag Antal företag Arbetare (IF Metall) 19 % 595 Tjänstemän (Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer) 15 % 470 Arbetare och tjänstemän (båda avtalsområdena) 13 % 392 Totalt (minst ett avtalsområde) 22 % 673 Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 Rätten att göra detta bekräftades sedermera på central nivå genom avtalet som tecknades den 2 mars 2009 mellan IF Metall och Teknikföretagen med flera. En förlängning av detta avtal gjordes dessutom i det nya kollektivavtalet För tjänstemännen gjordes ingen central bekräftelse, men möjligheten att träffa lokala krisöverenskommelser finns även i de centrala kollektivavtalen mellan Teknikföretagen och Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer. Krisöverenskommelser med IF Metall vanligare än på tjänstemannasidan I föregående kapitel beskrev vi att nästan 700 teknikföretag använt lokal krisöverenskommelse. Ungefär 600 av dessa företag har träffat överenskommelse med IF Metall, vilket motsvarar en andel på 19 procent. Antalet företag som på motsvarande sätt beslutat om att genomföra minskningar på tjänstemannasidan är 470 stycken, vilket ger en andel på 15 procent. I de flesta företag har alltså både arbetare och tjänstemän omfattats av krisavtalen ARBETARE OCH TJÄNSTEMÄN HAR BERÖRTS AV KRISÖVERENSKOMMELSER Antal anställda i teknikföretag som berörts av lokala krisöverenskommelser Arbetare Tjänstemän Totalt Små företag (5 25 anställda) Medelstora företag ( anställda) Stora företag (minst 250 anställda) Totalt (minst 5 anställda) Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 Av de medarbetarna i teknikbranschen som har omfattats av lokala krisöverenskommelser tillhör personer IF Metalls avtalsområde, medan resterande är tjänstemän. Andelen arbetare som omfattats av krisavtal motsvarar ca 40 procent av det totala antalet arbetare i teknikbranschen. Motsvarande siffra för tjänstemännen är ca 20 procent. Att betydligt större andel av arbetarna omfattats beror dels på att tjänstemannaintensiva företag i mindre utsträckning använt krisöverenskommelser än företag med stor andel arbetare. Dels har även sysselsättningsstrukturen i Teknikföretagens medlemsföretag ändrats under krisen. Antal arbetare har minskat mer än antal tjänstemän. I dag är 45 procent av medarbetarna arbetare medan 55 procent är tjänstemän. 14

17 Flest överenskommelser mellan april och december 2009 Antalet lokala krisöverenskommelser ökade kraftigt efter den centrala uppgörelsen mellan IF Metall och Teknikföretagen den 2 mars Bekräftelsen av rätten att hitta lokala lösningar var mycket värdefull och banade väg för krisöverenskommelser i många företag. Samtidigt hade antalet lokala krisöverenskommelser ökat stadigt redan tidigare under Lokala krisöverenskommelser även under 2010 I juni 2009, innan semestern, använde flest teknikföretag lokala krisöverenskommelser. Användningen var omfattande även hösten 2009 och under första kvartalet Därefter gick utnyttjandet ner till en betydligt lägre nivå. Användningen av lokala krisöverenskommelser på tjänstemannasidan tog fart något senare än på arbetarsidan. Generellt har tjänstemannafacken, framförallt Unionen, haft en mer negativ inställning till lokala krisöverenskommelser än IF Metall. Överenskommelser för tjänstemän är ibland gjorda direkt med de anställda och ibland med stöd av lokala klubbar eller respektive tjänstemannafack centralt. FLERA FÖRETAG TECKNADE LOKAL KRISÖVERENSKOMMESE REDAN I BÖRJAN AV 2009 Antal teknikföretag som haft lokal krisöverenskommelse respektive månad Antal Lokala krisöverenskommelser respektive månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen

18 Längre krisöverenskommelser i stora företag än i små De stora företagen (med minst 250 anställda) som använt krisavtal har använt dem under något längre tid än andra teknikföretag. Genomsnittslängden är nio månader i de stora företagen medan den är sju månader bland övriga företag. Variationerna är väldigt stora i längd på överenskommelser i olika företag. Dessutom har antalet överenskommelser varierat. Ibland har upp till fyra krisavtal tecknats inom respektive avtalsområde vid ett enskilt företag. När en period löpt ut har alltså nya överenskommelser träffats, eftersom kapacitetsutnyttjandet varit fortsatt lågt. Merparten av företagen har dock endast haft en period med krisöverenskommelser för respektive avtalsområde. Större minskning av arbetstid än av kostnad Enligt den centrala överenskommelsen mellan Teknikföretagen och IF Metall kunde parterna lokalt komma överens om att minska arbetstid och lön med 20 procent som mest. Även här har utfallet skilt sig väsentligt bolagen emellan, vilket försvårar generaliseringar. Rena kostnadsminskningar har ofta ersatts eller kombinerats med användning av tidbanker eller lösningar i samband med lönerevision. Kostnadsminskning i form av senarelagd revision utan retroaktivitet är vanligt Uppskattningsvis en tredjedel av företagen som använt lokal krisöverenskommelse har inte kunnat kvantifiera kostnadsminskningen på grund av att lösningarna innehållit allehanda andra avtalsenliga uppgörelser. Senarelagd lönerevision utan retroaktiv utbetalning av löneökningen har i många fall varit det sätt företagen kompenserats för minskad arbetstid. Relativt vanligt är även att lokal krisöverenskommelse inneburit uttag av semesterdagar, användning av tidbanker eller tjänstledighet. TIDSMINSKNINGAR MED 17 PROCENT OCH KOSTNADSMINSKNINGAR MED 13 PROCENT Genomsnittlig arbetstids- och kostnadsminskning i de lokala krisöverenskommelserna* Procent Arbetstidsminskning 17 % Kostnadsminskning 13 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Dessa siffror gäller endast för företag som minskat både arbetstid och kostnad genom de lokala krisöverenskommelserna, och som kunnat kvantifiera minskningen. Arbetstiden har minskats mer för arbetare än för tjänstemän I de företag som kunnat kvantifiera i vilken utsträckning arbetstid och kostnad minskats genom krisavtalen har arbetstiden minskats med 17 procent och kostnaden med 13 procent i genomsnitt. Dessa siffror gäller för företag som minskat både arbetstid och kostnad genom de lokala krisöverenskommelserna. De företag som angivit att arbetstiden men inte kostnaden minskats, ingår alltså inte i genomsnittsvärdena i tabellen. Den utvärdering som gjordes av Teknikföretagen sommaren 2009 visade på motsvarande reducering av arbetstid och kostnad. I avtalen med IF Metall har tidsminskningen varit 18 procent i genomsnitt medan den varit 16 procent för tjänstemännen. Kostnadsminskningen har samtidigt varit 13 procent i genomsnitt för både arbetare och tjänstemän. Krisöverenskommelser i små företag (med 5 till 25 anställda) innehåller större kostnadsminskningar än överens- 16

19 kommelser i andra bolag, medan kostnadsminskningarna varit mindre i stora bolag än i teknikbranschen överlag. I de stora bolagen (med minst 250 anställda) har krisöverenskommelserna inneburit kostnadsminskningar med knappt 11 procent. Orsaker till att även små kostnadsminskningar accepterats av företagen är bl.a. att det ibland varit bättre att tillfälligt stänga verksamheten, än att försämra arbetstempo och produktivitet i samband med låg efterfrågan. Förhållandevis många företag har dessutom minskat arbetstiden helt utan att minska kostnaden. Personalen har alltså permitterats med bibehållen lön någon dag i veckan eller i samband med långhelger. Många fler personer hade sagts upp utan krisöverenskommelser Alternativet till lokala krisöverenskommelser hade i de flesta fall varit uppsägningar. Hela 86 procent av företagen som använt möjligheten anger att alternativet hade varit att varsla ytterligare medarbetare om uppsägning. Med hjälp av lokala krisöverenskommelser har alltså många uppsägningar kunnat undvikas runt om i landet. Företag i olika storleksgrupper anger i ungefär samma utsträckning att uppsägningar hade varit alternativet. UPPSÄGNINGAR HADE VARIT ALTERNATIVET TILL KRISAVTAL I NÄRMARE NIO AV TIO FÖRETAG Andel företag som hade sagt upp personal om lokala krisöverenskommelser ej hade träffats Uppsägningar som alternativ 14 % Alternativet hade varit uppsägningar Alternativet hade inte varit uppsägningar 86 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 I undersökningen har företagen tillfrågats hur många personer som hade behövt sluta om lokala krisöverenskommelser inte hade använts. Variationerna är tämligen stora företagen emellan, vilket gör resultatet svårtolkat. Andelen förefaller vara lägre i de stora företagen (de med minst 250 anställda) än i övriga teknikföretag. Sammantaget kan vi ändå konstatera att många anställda har kunnat behållas i verksamheten tack vare de lokala krisöverenskommelserna. Dessutom har möjligheten att senarelägga lönerevisioner och använda andra avtalsenliga åtgärder gjort att många medarbetare, som annars hade varslats om uppsägning, kunnat behållas i verksamheten. Det finns även exempel på företag som helt skulle lagt ner verksamheten och sagt upp samtliga anställda, om inte möjligheten att använda lokal krisöverenskommelse hade funnits. 17

20 18

21 Senareläggning av lönerevisioner i teknikföretag Mer än vart tredje storföretag har senarelagt lönerevisionen Likviditetssituationen var akut i teknikbranschen överlag under Situationen var särskilt svår för fordonsindustrin med dess underleverantörer och framtiden var oviss för både Volvo Cars och Saab Automobile. Senareläggning av lönerevisioner var ett av flera sätt för många teknikföretag att klara situationen. FÅ SMÅFÖRETAG HAR SENARELAGT LÖNEREVISIONEN Andel teknikföretag som senarelagt 2009 års lönerevision Senarelagda lönerevisioner Alla företag (minst 5 anställda) Stora företag (minst 250 anställda) 12 % 15 % 16 % 27 % 34 % 35 % Arbetare (IF Metall) Tjänstemän (Unionen/Ledarna/ Sveriges Ingenjörer) Totalt (minst ett avtalsområde) Medelstora företag ( anställda) 16 % 19 % 20 % Små företag (5 25 anställda) 8 % 9 % 11 % Procent Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen

22 Antalet företag som senarelagt 2009 års lönerevision är inte lika stort som antalet företag med lokal krisöverenskommelse. Bland storföretagen (med minst 250 anställda) är däremot senarelagd lönerevision vanligare än lokal krisöverenskommelse. En annan skillnad gentemot lokala krisöverenskommelser är att fler företag senarelagt lönerevisioner på tjänstemannasidan än på arbetarsidan. Av de nästan 500 företag som senarelagt lönerevisioner har drygt 450 senarelagt lönerevisioner för tjänstemän. Motsvarande siffra för avtalsområdet med IF Metall är 390 stycken. NÄSTAN MEDARBETARE HAR OMFATTATS AV SENARELAGD LÖNEREVISION Andel och antal anställda som omfattats av senareläggning av 2009 års lönerevision Antal anställda som omfattats Arbetare (IF Metall) Tjänstemän (Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer) Totalt Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 Antalet anställda som omfattats av senareläggning av 2009 års lönerevision är nästan stycken. Sammanställningen är gjord för respektive avtalsområde var för sig och antalet arbetare som berörts är stycken medan antalet tjänstemän är stycken. Att fler arbetare än tjänstemän berörts, trots att fler företag senarelagt lönerevisioner på tjänstemannasidan, beror bl.a. på att flera företag som senarelagt lönerevisionerna för båda avtalsområdena har både många anställda och en stor andel arbetare. De anställda som berörts utgör 32 procent av det totala antalet anställda i teknikföretagen. Utebliven retroaktivitet ofta en del av en lokal krisöverenskommelse Endast i de fall som löneökningen inte betalats ut retroaktivt har en besparing gjorts. Likviditeten har dock påverkats även i annat fall vilket varit av stor betydelse för många företag i samband med finanskrisen. Sammantaget har 63 procent av företagen angivit att de senarelagda lönerevisionerna inte inneburit retroaktiv utbetalning av löneökningen. I flera fall där retroaktiv utbetalning skett, har retroaktiviteten samtidigt inte gällt för hela perioden från den ordinarie lönerevisionen. 63 PROCENT AV FÖRETAGEN HAR INTE BETALAT UT LÖNEÖKNINGEN RETROAKTIVT Andel teknikföretag som inte betalat ut löneökningen retroaktivt Inte retroaktiv utbetalning Små företag (5 25 anställda) 57 % Medelstora företag ( anställda) 64 % Stora företag (minst 250 anställda) 84 % Totalt (minst 5 anställda) 63 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen

23 De stora teknikföretagen (med minst 250 anställda) som senarelagt lönerevisionerna har i betydligt mindre utsträckning än andra betalat ut löneökningen retroaktivt. Andelen storföretag som inte gjort retroaktiv utbetalning är 84 procent. Det finns inga större skillnader mellan arbetarsidan och tjänstemannasidan inom de företag som senarelagt lönerevisionerna för båda avtalsområdena. Arbetare och tjänstemän har vanligtvis hanterats på samma sätt. Som vi nämnt tidigare i rapporten har senarelagd lönerevision utan retroaktivitet ofta varit en del av de lokala krisöverenskommelserna. Det är alltså relativt vanligt att kompensation för exempelvis lediga fredagar, eller stängning mellan jul och nyår 2009, helt eller delvis skett i form av utebliven retroaktiv utbetalning av löneökningen. Lönerevisioner har ofta flyttats till vintern 2009/2010 De teknikföretag som senarelagt 2009 års lönerevision har oftast flyttat den till vinterhalvåret 2009/2010, men spridningen är stor. Första kvaltalet under 2010 är vanligast och 38 procent av de aktuella bolagen har förlagt lönerevisionen till detta kvartal. Den enskilt vanligaste månaden är januari De stora teknikföretagen (med minst 250 anställda) skiljer sig genom att de flyttat lönerevisionerna något längre fram i tiden än övriga bolag. Därmed berörs många medarbetare av lönerevisioner som är senarelagda till STORA FÖRETAG HAR FLYTTAT LÖNEREVISIONERNA LÄNGRE FRAM I TIDEN ÄN ANDRA FÖRETAG Kvartal till när 2009 års lönerevision i teknikföretag är framflyttad* Procent 40 Datum för senarelagd lönerevision 38 % 27 % % 13 % 11 % 0 Q Q Q Q Senare Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Några procent av företagen som senarelagt lönerevisionen har även svarat att den är flyttad inom andra kvartalet 2009 vilket vi bortsett från i denna figur. 21

24 22

25 Andra avtalsenliga krisåtgärder i teknikföretag Andra avtalsenliga åtgärder vanlig krishantering Övertid och semester fanns i stor utsträckning innestående i teknikföretag innan finanskrisen. Detta eftersom industrikonjunkturen varit god åren dessförinnan, vilket medfört mycket arbete i bolagen. Inom ramen för kollektivavtalen har företagen kunnat vidta ett antal åtgärder för att hantera krisen utöver senarelagda lönerevisioner, lokal krisöverenskommelse och varsel om uppsägningar. I vår undersökning har vi frågat teknikföretagen om dessa här så kallade andra avtalsenliga åtgärder. 45 PROCENT AV DE STORA FÖRETAGEN HAR ANVÄNT ANDRA AVTALSENLIGA ÅTGÄRDER Andel teknikföretag som använt andra avtalsenliga åtgärder* Andra avtalsenliga åtgärder Alla företag (minst 5 anställda) Stora företag (minst 250 anställda) 17 % 21 % 23 % 41 % 39 % 45 % Arbetare (IF Metall) Tjänstemän (Unionen/Ledarna/ Sveriges Ingenjörer) Totalt (minst ett avtalsområde) Medelstora företag ( anställda) 30 % 29 % 33 % Små företag (5 25 anställda) 6 % 12 % 13 % Procent Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Exempelvis tömning av tidbanker, användning av semester, uttag av arbetstidsförkortning eller tjänstledighet. 23

26 Dessa så kallade andra avtalsenliga åtgärder har använts flitigt, åtminstone bland stora och medelstora teknikföretag. Drygt 700 företag har använt möjligheten, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av företagen. Endast 13 procent av de små företagen (5 till 25 anställda) anger samtidigt att de har använt andra avtalsenliga åtgärder medan motsvarande andel är 45 procent bland de stora företagen (med minst 250 anställda). Användningen har varit större på arbetarsidan än bland tjänstemännen. Överlag har även åtgärderna varit mer sammansatta i de stora företagen och i större utsträckning använts i kombination med lokala krisöverenskommelser. Oftast tömning av tidbanker, semester och arbetstidsförkortning I vår undersökning har teknikföretag som använt andra avtalsenliga åtgärder beskrivit vilka åtgärder de använt. Slutsatsen är att tömning av tidbanker, uttag av semester och förtida uttag av arbetstidsförkortning främst använts. I många fall har de använts i stället för lokala krisöverenskommelser för att hålla verksamhet stängd under fredagar eller mellan jul och nyår. 1) Tömning av tidbanker Vanligast förekommande, bland de andra avtalsenliga åtgärderna, är att teknikföretag tömt banker med ackumulerad övertid och flextid som skapats under den högkonjunktur som föregick finanskrisen. Förvisso har detta inte givit någon likviditetsförbättring men åtgärden har ändå varit värdefull eftersom företagens tidsskuld till de anställda minskat. 2) Användning av semester Uttag av semester är en nästan lika vanlig åtgärd som tömning av tidbanker. Exempel finns på företag som antingen uppmuntrat de anställda att ta ut semester på eget initiativ eller gjort överenskommelser med facket om att schemalägga extra semester för att hålla produktionen stängd. 3) Uttag av arbetstidsförkortning Sedan 1995 har regler om arbetstidförkortning funnits i kollektivavtalen på arbetarsidan och tre år senare infördes motsvarande för tjänstemän. Förtida uttag av arbetstidsförkortning eller uttag av innestående tid har varit ett vanligt sätt att hantera krisen. Arbetstidsförkortning har alltså använts under lediga fredagar eller under perioder då verksamheten varit stängd. Detta har varit nästan lika vanligt som tömning av tidbanker och uttag av semester. 4) Obetald tjänstledighet Användning av tjänstledighet som krisåtgärd har skett i en del företag. Ibland har företagen enbart varit extra generösa med beviljande av tjänstledighet. I andra fall har obetald tjänstledighet använts för att minska kostnad och arbetstid när medarbetarna inte haft tidbanker, semester eller arbetstidsförkortning att utnyttja. I ett företagarperspektiv är obetald tjänstledighet praktiskt eftersom åtgärden påverkar likviditeten. 5) Omvandling av pengar till tid Traktamenten, rörliga tillägg eller löneökningar har i vissa fall omvandlats till ledig tid enligt överenskommelse med fack eller anställda. Detta för att hålla kostnaderna nere i företagen. Denna typ av åtgärder har endast använts i mindre utsträckning. 24

27 TÖMNING AV TIDBANKER ÄR VANLIGAST BLAND ANDRA AVTALSENLIGA ÅTGÄRDER Illustration av omfattningen av andra avtalsenliga åtgärder Andra avtalsenliga åtgärder Tömning av tidbanker Användning av semester Uttag av arbetstidsförkortning Obetald tjänstledighet Omvandling av pengar till tid Senarelagd utbetalning av ersättningar Mycket vanligt Ganska vanligt Förekommer Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen ) Senarelagd utbetalning av ersättningar För att förbättra kassaflödet har en del företag även senarelagt utbetalningar av annat än löneökningar. Bonusar och semesterutbetalningars rörliga del, är exempel på vad som senarelagts. Även denna typ av åtgärder har endast använts i mindre omfattning. Utöver dessa åtgärder anger teknikföretag övertidsstopp, anställningsstopp, föräldraledighet, indragen övertidsersättning och utbildningar i IF Metalls regi som exempel på andra åtgärder. Dessa åtgärder har nämnts av enstaka företag. I vilken omfattning de förekommer är därför svårt att kvantifiera. Personal har behållits i företagen genom åtgärderna Möjligheten att använda allehanda avtalsenliga åtgärder för att hantera minskad efterfrågan i teknikbranschen upplevs som positivt av företagen. Medarbetare har i många fall kunnat behållas tack vare detta, precis som genom de lokala krisöverenskommelserna. Det finns även exempel på företag som beskriver att de lokala krisöverenskommelserna inte behövt användas eftersom medarbetarna solidariskt ställt upp på att ta ut semester, tömma tidbanker och ta ut tjänstledighet m.m. Möjligheten att hitta lokala lösningar som passar den enskilda arbetsgivaren och medarbetarna vid det enskilda företaget har varit värdefull under finanskrisen. 25

28 26

29 Metodbeskrivning En enkätundersökning där teknikföretag frågats om användningen av lokala krisöverenskommelser, senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga åtgärder ligger till grund för många av slutsatserna i denna rapport. Syftet med undersökningen är att erhålla en god bild av i vilken omfattning teknikföretag använt dessa krisåtgärder. Målpopulationen i undersökningen utgörs av företag som är medlemmar i organisationen Teknikföretagen och har minst 5 anställda. Eftersom urvalsramen är Teknikföretagens medlemsföretag definierar medlemsregistret målpopulationen. Utdrag ur registret gjordes i oktober Teknikföretag och teknikbranschen definieras i denna rapport konsekvent som de företag som är medlemmar i Teknikföretagen. Det stämmer till stora delar (men inte helt) överens med definitionen enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI). Enligt SNI 2007 definieras teknikbranschen som SNI-koderna 25 till 30 samt 32. Förutom företag i dessa branscher företräder organisationen Teknikföretagen även en del andra tillverkande företag samt ett flertal serviceoch tjänsteföretag. Företag i urvalsramen är stratumklassificerade utifrån antal anställda. Små företag med 5 till 25 anställda utgör stratum 1, medelstora företag med mellan 25 och 250 anställda utgör stratum 2 och stora företag med minst 250 anställda utgör stratum 3. Totalt ingår 744 bolag i studien som är statistiskt representativ för alla teknikföretag med 5 anställda eller fler. Samtliga 144 stora teknikföretag (med minst 250 anställda) har tillfrågats medan slumpmässiga urval är gjorda för de små och medelstora bolagen (dvs. för stratum 1 och 2). I respektive stratum för de små och medelstora företagen är 300 företag valda slumpmässigt. Mätperioden varade från den 4 oktober 2010 till den 30 november 2010 och under denna period skickades ett första utskick samt en påminnelse. Svarsfrekvensen uppgick till 74 procent och de stora och medelstora företagen svarade i något större utsträckning än de små. Svar erhölls från 549 av totalt 744 tillskrivna företag. Se tabellen nedan. UNDERSÖKNINGENS SVARSFREKVENS OCH MÅLPOPULATION Svarsfrekvens Urval Målpopulation Små företag (5 25 anställda) 68 % Medelstora företag ( anställda) 78 % Stora företag (minst 250 anställda) 77 % Totalt (minst 5 anställda) 74 %

30 Under- respektive övertäckningen är liten eftersom målpopulationen är teknikföretag som är medlemmar i Teknikföretagen och eftersom medlemsregistret använts som grund för undersökningen. Viss aktualitetsöver- och undertäckning kan finnas eftersom enstaka företag kan ha tillkommit eller upphört att existera utan att detta registrerats i medlemsregistret. Ingen statistisk bortfallsanalys har gjorts eftersom svarsfrekvensen är mycket god. Utifrån vår kännedom om medlemsföretagen har vi dock kritiskt granskat svaren samt bortfallet och konstaterat att användningen av lokala krisöverenskommelser eller andra avtalsenliga krisåtgärder inte skiljer sig väsentligt mellan de företag som svarat respektive inte svarat. Det finns dock skäl att anta att andelen företag som inte använt lokala krisöverenskommelser eller andra avtalsenliga krisåtgärder är något större hos de företag som inte svarat på enkäten. Resultatet av detta skulle innebära att det totala antalet är något överskattat. I de fall där resultat redovisats för samtliga företag, har respektive stratum för små, medelstora respektive stora företag vägts samman med stratumvikt baserat på andel av den totala populationen. I praktiken innebär det i dessa fall att små och medelstora företagen blir klart dominerande eftersom de är så många fler till antalet än vad de stora företagen är. Eftersom undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval uppkommer en ofrånkomlig osäkerhet i resultatet då uppgifterna inte baseras på totalräkning. Dock kan ett mått på osäkerheten konstrueras genom att företag utvalts att ingå i undersökningen med känd sannolikhet. För att ange precisionen i skattningen av antal och andelar kan ett 95-procentigt konfidensintervall konstruerats. Det beräknade intervallet täcker med 95 procents sannolikhet det värde som skulle ha erhållits vid en totalundersökning. Användningen av lokala krisöverenskommelser ser i exakt form och med angivet konfidensintervall ut enligt följande: Inom de små företagen (med 5 till 25 anställda) är antalet teknikföretag som använt lokal krisöverenskommelse 272+/-69 stycken. Det ger en andel på 16,7+/-4,2 procent. Motsvarande antal inom de medelstora företagen (med 25 till 250 anställda) är 356+/-67 stycken. Det ger en andel på 26,6+/-5,0 procent. Eftersom alla stora företag deltagit i studien är det inte relevant att konstruera ett konfidensintervall för dem. Här vet vi däremot att borfallet är fördelat på ett sådant sett att resultatet är förhållandevis korrekt. Antalet anställda som omfattats av lokala krisöverenskommelser är följande i exakt form: Inom de små företagen (med 5 till 25 anställda) har /- 509 arbetare och 861+/-311 tjänstemän omfattats av lokala krisöverenskommelser. Inom de medelstora företagen (med 25 till 250 anställda) har / arbetare och / tjänstemän omfattats. Konfidensintervallen för andra uppgifter i rapporten liknar de intervall för antal företag och antal anställda som presenterats ovan. Eftersom stora företag (med minst 250 anställda) genomgående har totalundersökts behövs inga konfidensintervall för dem. Sammantaget finns skäl att anta att resultatet är bättre än vad som antyds av konfidensintervallen ovan. Teknikföretagen har omfattande kontakt med medlemsföretagen och bilden som redovisas i denna rapport överenstämmer väl med vår kännedom om medlemsföretagen. 28

31

32 FORM: Tagg, Stockholm TRYCK:?,

Teknikföretags inhyrning av personal 2013 en kartläggning av inhyrning från bemannings- och konsultföretag

Teknikföretags inhyrning av personal 2013 en kartläggning av inhyrning från bemannings- och konsultföretag Teknikföretags inhyrning av personal 2013 en kartläggning av inhyrning från bemannings- och konsultföretag Förord Svenska teknikföretag verkar på en hårt konkurrensutsatt världsmarknad. Därmed är de beroende

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Teknikföretags inhyrning av personal 2011 en kartläggning av inhyrningen från bemannings- och konsultföretag

Teknikföretags inhyrning av personal 2011 en kartläggning av inhyrningen från bemannings- och konsultföretag Teknikföretags inhyrning av personal 2011 en kartläggning av inhyrningen från bemannings- och konsultföretag Förord Konjunktursvängningar och variation i efterfrågan tillhör vardagen för internationellt

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2008:10 18.6.2008 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2008 Övernattningarna ökade i maj Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Den 19 juni 2013 tecknade KFS och Kommunal ett treårigt avtal med ett värde om 6,8 procent. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i avtalet. Löneökningar

Läs mer

Korttidsarbete. Systemen i viktiga konkurrentländer

Korttidsarbete. Systemen i viktiga konkurrentländer Korttidsarbete Systemen i viktiga konkurrentländer En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, Sveriges Ingenjörer,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:4 16.5.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2014 Färre hotellgästnätter i april Totala antalet övernattningar på hotellen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Arbetslivskonto 2010-2013

Arbetslivskonto 2010-2013 Arbetslivskonto 2010-2013 Fastigo och SKTF, Unionen, AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Jusek och Sv. Arkitekter) samt Ledarna

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Bilaga 3. Enkäter och enkätresultat. Enkät till arbetsförmedlare

Bilaga 3. Enkäter och enkätresultat. Enkät till arbetsförmedlare Bilaga 3 Enkäter och enkätresultat Inom ramen för delrapporten om stödet för yrkesintroduktionsanställningar har Statskontoret genomfört fyra olika enkäter: En webbenkät till arbetsförmedlare som har fattat

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:1 13.2.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2015 Gästnätterna på hotellen minskade i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:2 20.3.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Februari 2015 Fler övernattade på hotellen i februari Totala antalet övernattningar

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Granskning av lönehanteringen

Granskning av lönehanteringen www.pwc.se Revisionsrapport Emelie Lönnblad, Revisionskonsult, Henrik Friang, Risk Manager Granskning av lönehanteringen Båstads kommun 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Den 4 juli 2013 tecknade KFS och Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,

Läs mer

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS KOMPLETTERANDE INFORMATION 2012-11-19 Utbetalning av lönegaranti i november och framgent kommer inte att kunna ske genom s.k. förskott som i september

Läs mer

Teknikarbetsgivarna anser därför att parterna ska eftersträva ett treårigt avtal.

Teknikarbetsgivarna anser därför att parterna ska eftersträva ett treårigt avtal. Teknikarbetsgivarnas krav 2012 riktade till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer 1 Avtalsperiod Nu gällande Teknikavtalet IF Metall och Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna avseende

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda

Handlingsplan för att motverka uppsägning. av tillsvidareanställda Handlingsplan för att motverka uppsägningar av tillsvidareanställda Dokumenttyp Politiskt handlingsprogram Dokumentägare Kommunstyrelsen Dokumentnamn Handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställda

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Anställningskontrakt

Anställningskontrakt Anställningskontrakt för anställda säljare Tillträdesdag, distrikt och produkt 1 Distrikt Produkt/sortiment S:s förpliktelser 2 F:s förpliktelser 3 Ömsesidiga förpliktelser 4 Fast lön 5 Provision 6 Förskott

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

KOMMENTARER TILL VILLKORSAVTALET

KOMMENTARER TILL VILLKORSAVTALET 2012 03 28 KOMMENTARER TILL VILLKORSAVTALET Inledning Parterna kom i förra avtalsrörelsen överens om att göra en redaktionell översyn av ALFA. Avsikten var inte att göra några materiella förändringar utan

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Teknikföretag och bemanningspersonal 2009 hur påverkas inhyrningen av konjunkturen?

Teknikföretag och bemanningspersonal 2009 hur påverkas inhyrningen av konjunkturen? Teknikföretag och bemanningspersonal 2009 hur påverkas inhyrningen av konjunkturen? Förord Personal från företag som Manpower, Poolia och Uniflex har blivit ett vanligt inslag i industrin runt om i Sverige,

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Rapportering till Collectum

Rapportering till Collectum Rapportering till Collectum Tjänstepensionen ITP kompletterar det pensionsskydd vi har genom den allmänna försäkringen och bygger på ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Parterna enades om ett

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Så gör du vid besked om uppsägning

Så gör du vid besked om uppsägning Så gör du vid besked om uppsägning Frågor och svar om varsel och uppsägning 4 Omställningsförsäkringen din hjälp på vägen 9 Försäkring om avgångsbidrag AGB 13 Så fungerar a-kassa och arbetsförmedling 14

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Ordföranden hälsade välkommen och förklarade att förhandlingarna tillkommit på arbetsgivarens begäran för att behandla ovanstående frågor.

Ordföranden hälsade välkommen och förklarade att förhandlingarna tillkommit på arbetsgivarens begäran för att behandla ovanstående frågor. $ PROTOKOLL Ingår i Flik Utskick nr Datum Sida 1995-02-03,02-13 1.( 4) Giltig från HAMN AB Handläggare Tjställe Ankn Fastställare Tjställe Ankn Y. Börjesson SKU 2244 G Hultin PE 2279 Ärende: Förändrade

Läs mer

Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m. Sveriges Civilingenjörsförbund (CF)

Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m. Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende: Parter: Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m Elektriska Installatörsorganisationen EIO Glasbranschföreningen Maskinentreprenörerna Plåtslageriernas Riksförbund

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 KOSTNADER... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...

Läs mer

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att Instruktioner Konjunkturstatistik, löner för privat sektor Vad ska redovisas? Statistikrapporteringen ska ske summerat för hela företaget/ angivna arbetsställen varje månad. Redovisningsindelningen framgår

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Bilaga E till AB I lydelse fr.o.m. 2012-05-01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Inledning AB 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid: 42 timmar i

Läs mer

Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter HTF, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 267. Bemanningsföretagen

Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter HTF, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 267. Bemanningsföretagen Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter HTF, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 267 Bemanningsföretagen Omställningsavtal Utdrag ur Förhandlingsprotokoll Datum 2004-05-13

Läs mer

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER TILL KFS AVTAL 2004

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER TILL KFS AVTAL 2004 PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER TILL KFS AVTAL 2004 Flygplatsavtal är ännu inte förhandlat för LO-gruppen. AVTALSPARTER FÖRHANDLINGS- PROTOKOLL AVTALSPERIODENS LÄNGD KFS och SEKO, Kommunal, Transport, SKTF,

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Till 2, Avtalets syfte TA-medel kan användas för åtgärder som hör ihop med ett aktivt omställningsarbete.

Till 2, Avtalets syfte TA-medel kan användas för åtgärder som hör ihop med ett aktivt omställningsarbete. Partsgemensamma kommentarer 2013-05-01 Förvaltningsavdelningen Bilaga till Lokalt avtal om trygghetsavtalsmedel i Regeringskansliet, Partsgemensamma kommentarer till det lokala kollektivavtalet om trygghetsavtalsmedel,

Läs mer

Avtalsextra 14 juni 2013

Avtalsextra 14 juni 2013 Avtalsextra 14 juni 2013 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen träffade den 23 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 31 maj 2016, vilket motsvarar 36 månader. Båda

Läs mer

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton 2002-01-08 Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton Bakgrund Arbetstidsförkortning och formerna för denna var

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer