Yttrande över Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51)

Transkript

1 Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian and Gay Association (ILGA) Förbundskansli forbund@rfsl.se RFSL Media komut@rfsl.se Fax Webb Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Ansvarig handläggare: Annica Ryng Telefon: Yttrande över Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners Rättigheter) har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51). RFSL lämnar härmed följande synpunkter: Inledning En homosexuell person som idag är 82 år gammal, hann uppnå 18 års ålder innan homosexualitet avkriminaliserades, fick leva ytterligare 35 år av sitt liv under en period då homosexualitet var sjukdomsklassificerat. Inte förrän han eller hon fyllde 69 år blev det tillåtet för samkönade par att ingå partnerskap, en tid då kanske ens partner redan hunnit gå bort. Möjligheten att skaffa barn genom insemination existerade varken i lag eller i medvetande förrän tre till fyra generationer senare. Medvetenheten om transidentiteter ligger långt efter medvetenheten om homosexualitet och bisexualitet. Som exempel kan nämnas lagen mot diskriminering på grund av sexuell läggning som kom 1999, inte förrän ett decennium senare införs diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck som omfattar transpersoner. Okunskapen om transpersoners livsvillkor, utsatthet och ohälsa är oroväckande hög. : Vid genomförande av en nationell värdegrund bör samtliga sju diskrimineringsgrunder uppmärksammas som viktiga aspekter av äldre människors olika förutsättningar och möjlighet att få en god vård. Vid definition av närstående, bör hänsyn tas till omständigheten att för hbt-personer kan det vara så att vän eller bekant i vissa fall är personens livspartner samt att anhöriga i vissa fall inte agerar utifrån den äldres bästa då de kanske inte accepterar den äldres sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. När äldres livssituation beskrivs, bör äldre hbt-personer och hivpositivas livsvillkor explicit belysas utifrån målgruppens särskilda utsatthet.

2 2 (13) Om lokala värdighetsgarantier bör införas, som tar sin utgångspunkt i en nationell värdegrund, måste både den nationella värdegrunden så väl som den lokala värdighetsgarantin explicit inkludera ett hbt-perspektiv. (Avsnitt 4) Värdighet måste definieras utifrån att: Människor ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. (Avsnitt 4) Äldreomsorgen ska vara fri från fördomar och diskriminerande attityder och förhållningssätt på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. (Avsnitt 4) Sexualitet bör bejakas som en del av äldres identitet och personlighet. (Avsnitt 5) Äldre människor ska inte behöva göra avkall på sin identitet och personlighet oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. (Avsnitt 5) En skrivning i socialtjänstlagen om äldres rätt till identitet och personlighet bör göras tydligare och mer konkret och ta upp risker för utsatthet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. (Avsnitt 6) Ett nytt stycke, enligt nedan (Avsnitt 6), förs in i Författningskommentarerna, till 5 kap. 4 under avsnittet om Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och meningsfullhet. För hbt-personer kan det handla om att kunna välja att leva öppet med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Att kunna prata om sin partner inför andra och dela med sig av sina minnen utan att behöva dölja delar av sig själv och sina livserfarenheter eller att även på äldre dagar få gå klädd i de kläder man trivs bäst i, även om de anses tillhöra den motsatta könsrollen. Det kan också handla om att få känna sig trygg och inte riskera att utsättas för dåligt bemötande, kränkande behandling eller diskriminering på grund av omgivningens fördomar och fobier mot hbt-personer. Utredningen saknar, och bör kompletteras av, en analys av de fördomar och normer som äldreomsorgen är med och skapar och upprätthåller som bidrar till negativa attityder och värderingar i samhället. (Avsnitt 6) Hbt-personers permanenta eller tillfälliga boendesituation ska alltid vara fri från homofobiska, bifobiska och transfobiska värderingar. (Avsnitt 6) Resurser bör tillföras för att skapa sociala aktiviteter och verksamhet samt föreningsliv som är inkluderande där hbt-personer kan känna en välkomnande gemenskap och delaktighet. (Avsnitt 6) Hbt-kompetens bör ingå i de förslagna åtgärderna: ledarskapsutveckling, handledningsmaterialet och medborgarinformation. (Avsnitt 7-9) Hbt-kompetens bör ingå som en kvalitetsbedömningsfaktor. Personer, deras familj och anhöriga ska ha rätt att ta del av information om bland

3 3 (13) annat omsorgens hbt-kompetens för att kunna välja den vård som bäst mäter deras behov och önskemål. (Avsnitt 7-9) Hbt-kompetens bör vara ett bedömningskriterium för tillsyn av äldreomsorgen. (Avsnitt 10) Riktad information bör gå ut till äldre hbt-personer om möjligheten att upprätta vårdtestamente. (Avsnitt 11) Biståndshandläggare samt ansvarig förvaltnings-/områdeschef bör få utbildning i hbt-kompetens för att kunna erbjuda rätt stöd till äldre hbtpersoner. (Avsnitt 14) Hbt-certifiering bör vara en del av en värdegrundsmärkning av äldreomsorgen och RFSL bör vara en självklar berörd part i ett sådant arbete. (Avsnitt 15) Utredningens direktiv Vid genomförande av en nationell värdegrund bör samtliga sju diskrimineringsgrunder uppmärksammas som viktiga aspekter av äldre människors olika förutsättningar och möjlighet att få en god vård Inledningsvis anser RFSL att utredningens direktiv varit för snävt genom att enbart fokusera på kön, kulturell och etnisk bakgrund (s 25). Kön och etnisk tillhörighet är bara två av diskrimineringslagens sju grunder. Samtliga bör uppmärksammas som viktiga aspekter av äldre människors olika förutsättningar och möjlighet att få en god vård. Utredningen beskriver en trendanalys där antalet äldre personer som är födda i något annat land kommer att öka avsevärt med tiden. Även hbt-personer bidrar till att gruppen äldre blir mer heterogen. Detta inte på grund av att hbtpersoner blir fler, utan för att hbt-personer i högre uträckning vågar komma-ut och vara öppna i samhället. Dessutom är det fler hbt-personer som skaffar barn idag, vilket gör att familjekonstellationer blir mer mångfasetterande. Även Socialstyrelsen skriver i sin rapport Det dubbla utanförskapet Mångfald och sexuell läggning bland äldre (2008) att Sverige står inför nya och betydligt mer heterogena grupper av äldre när det gäller sexualitet så väl som etnicitet, kultur, religion och familjebildning (s 28). Utredningens tanke om att, istället för att begränsa sig till äldre som målgrupp, utveckla människovärdesprincipen i 2 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anser vi är en tilltalande idé som utredaren tyvärr inte utvecklat resonemang kring närmare.

4 4 (13) Termer i utredningen - definitionen av närstående Vid definition av närstående, bör hänsyn tas till omständigheten att för hbtpersoner kan det vara så att vän eller bekant i vissa fall är personens livspartner samt att anhöriga i vissa fall inte agerar utifrån den äldres bästa då de kanske inte accepterar den äldres sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. RFSL välkomnar utredningens definition av närstående som att det avser den som man själv uppfattar som närstående (s 29). Dock vill vi att en del aspekter särskilt ska tas i beaktning när gäller äldre hbt-personer: Då partnerskapslagen inte trädde i kraft förrän 1995, var många äldre hbtpersoner redan gamla, hade inga barn och såg kanske inte anledning att registrera sin samlevnadsform efter så lång tid. Sannolikheten är därför stor att olikkönade äldre par är gifta i högre utsträckning än samkönade par. Det finns större risk att hbt-personers partner inte erkänns som närstående i de fall de inte är registrerade par eller inte är öppna för alla i sin omgivning med sin relation. Det kan också vara så att partner gått bort och den närmsta anhöriga består av exempelvis syskonbarn. Syskonbarnen kanske inte känner till sin anhörigas levnadshistoria då hon eller han inte levt öppet. Det kan även vara så att den anhöriga inte alls accepterar sin äldre anhörigas sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, och därför inte handlar enligt den äldres behov och önskemål. Utredningen skriver bland annat om risken att närstående som utövar påtryckning (s 122), vilket kan vara fallet i ovannämda situationer samt förklara varför hbt-personer inte är bekväma med att vårdas av sin anhöriga (s 44). I definitionen av närstående beskrivs vem som avses i en hierarkisk fallande ordning. Högst kommer make eller maka och längs ner kommer vän eller bekant. För äldre hbt-personer kan det av flera skäl vara av särskild vikt att i högre utsträckning ta hänsyn till dem som den äldre betraktar som vänner eller bekanta. Delvis kan det vara så att vän eller bekant i vissa fall de facto är personens livspartner, men då de inte lever öppet eller kanske är bekväma med begrepp som flickvän/pojkvän, använder de andra ord. Det kan också vara så att familjen syskon, syskonbarn m.fl. inte accepterar den äldres sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck utan att det istället är vänner och bekanta som står den äldre närmst och känner den äldre och dess behov bäst.

5 5 (13) Nulägesbeskrivning utifrån ett hbt-perspektiv När äldres livssituation beskrivs, bör äldre hbt-personer och hivpositivas livsvillkor explicit belysas utifrån målgruppens särskilda utsatthet. Utredningen gör en genomgående nulägesbeskrivning av äldre människors livssituation i förhållande till äldreomsorgen. Eftersom ett hbt-perspektiv inte finns med har vi valt komplettera med en del synpunkter. RFSL:s äldrearbete RFSL har sedan lång tid tillbaka arbetat med äldrefrågor, bland annat har förbundet en Seniorarbetsgrupp som på nationell nivå fungerar som resurs i äldrefrågor. Vidare har förbundet egna lokala grupper eller samverkan med fristående nätverk, främst i landets tre storstäder, som bedriver social verksamhet för äldre hbt-personer. RFSL verkar för att öka kunskap och medvetenhet om hbt-personers situation och livsvillkor. För äldre hbt-personer är det viktigt att all vårdpersonal har hbt-kompetens. Med vårdpersonal avser RFSL även vård och omsorgs studenter, där hbt-kunskap bör vara ett obligatoriskt del av utbildningen, samt yrkesverksamma inom äldreomsorgen, hemtjänst, husläkare m.fl. 1 Studier m.m. Folkhälsoinstitutet har i sin rapport Hälsa på lika villkor (2005) undersökt hbtpersoners hälsosituation. I rapporten framgår att gruppen äldre homosexuella och bisexuella kvinnor, år, är särskilt utsatta, de lider av sämre psykisk hälsa och är isolerade och ensamma. Bland annat uppger sex gånger så många homosexuella och bisexuella kvinnor än heterosexuella kvinnor att de saknar praktiskt stöd när det kommer till att exempelvis ha någon/några personer som kan hjälpa till vid praktiska problem eller sjukdom. Studien visar även att nästan hälften av alla bisexuella och homosexuella kvinnor har dessutom avstått från att delta i sociala aktiviteter och arrangemang, detta gör gruppen särskilt isolerade. Utredningen tar upp Storbritannien som exempel på god äldreomsorg med framgångsrika resultat. I sammanhanget vill RFSL nämna att Storbritannien även är framgångsrika när det kommer till ett hbt-perspektiv inom äldreomsorgen. Exempelvis har Alzheimer s Society Dementia Care and Research tillsammans med Lesbian and Gay Network tagit fram en handbok för hur man inom demensvården kan arbeta på ett inklusivt sätt, vilken information äldre hbt-personer och deras partner som är vårdare behöver för att säkerställa att de väljer ett bra vårdhem där de kan bli väl bemöta och få en god vård. Bland 1 Om homosexuellas upplevelser om vården har Gerd Röndahl skrivit i sin doktorsavhandling Heteronormativity in a Nursing Context Attitudes toward Homosexuality and Experience of Lesbian and Gay Men, Uppsala Universitet, 2005

6 6 (13) annat tas särskilt information upp kring vikten av testamente för att säkerställa den äldres önskemål om vård och arv samt jourtelefon med hbt-kompetens för frågor kring äldreomsorg och demens. Verkställande direktör Neil Hunt på Alzheimer s Society skriver inledningsvis Lesbian and gay carers and people with dementia face prejudice and ignorance when they try to gain access to support and services to help them cope with dementia. We have run a confidential telephone helpline service for lesbian and gay carers for several years, and we know that our support has helped many people through difficult times. Äldre hiv-positiva RFSL vill uppmärksamma vikten av att äldreomsorgen får ökad kunskap om hiv och vad det innebär att leva med hiv. I och med bromsmedicinernas framgång, lever hivpositiva längre och blir därför i högre utsträckning en del av den åldrande befolkningen. Bristande kunskap om hur hiv smittas och behandlas kan leda till att hivpositiva utsätts för kränkande behandling och stigmatisering. Det kan ta sig uttryck i att exempelvis personal tar till särskilda smittskyddsåtgärder i situationer när det inte behövs eller i extrema fall neka hivpositiva vård på grund av obefogad rädsla. Okunskap och attityder bland de äldre på äldreboendet och i andra miljöer kan leda till att den hivpositiva isoleras från gemenskapen och utsätts för kränkande behandling. Utredningens förslag 4. Värdighetsgaranti Om lokala värdighetsgarantier bör införas, som tar sin utgångspunkt i en nationell värdegrund, måste både den nationella värdegrunden så väl som den lokala värdighetsgarantin explicit inkludera ett hbt-perspektiv. Värdighet måste definieras utifrån att: Människor ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Äldreomsorgen ska vara fri från fördomar och diskriminerande attityder och förhållningssätt på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

7 7 (13) Det är särskilt viktigt att den nationella värdegrunden tydligt definierar vad som avses, annars finns risk att hbt-perspektivet inte inkluderas på lokal nivå. 5. Att kunna leva utifrån sin identitet och personlighet Sexualitet bör bejakas som en del av äldres identitet och personlighet. Äldre människor ska inte behöva göra avkall på sin identitet och personlighet oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Utredningen skriver att äldre människor inte ska behöva göra avkall på sin identitet. RFSL instämmer men menar att det även måste innefatta att fortsätta kunna leva i enlighet med sin identitet och personlighet oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Människans sexualitet är genom alla åldrar en del av personligheten. Den innefattar olika behov och handlingsmönster som kommer till uttryck i bland annat förälskelse, fantasier, sexuella eller emotionella relationer (RFSL:s principprogram). Göteborgsforskaren och sjuksköterskan Nils Backman har gjort en uppföljning på den så kallade H70-studien som påbörjades på sjuttiotalet och bland annat kartlade äldres sexualvanor. På sjuttiotalet hade 36 procent av de 70-åriga gifta kvinnorna fortfarande samlag, men bara två procent av de ensamstående. Bland 85-åringarna var siffrorna tio respektive noll procent. Drygt trettio år senare var 59 procent av de gifta 70-åriga kvinnorna sexuellt aktiva och 12 procent av 85-åringarna. Bland de ogifta och icke sammanboende kvinnorna hade 13 procent av 70-åringarna sex mot 0,8 procent av 85-åringarna. I båda undersökningarna hade de tillfrågade männen sex i lite större utsträckning än kvinnorna, men med tiden har kvinnorna närmat sig männen. Dessa siffror visar att äldre människor är sexuellt aktiva. Detta gäller självfallet även för hbtpersoner. Det är slående att, trots att sexualitet är en så stor del av människors personlighet och identitet, utredningen överhuvudtaget inte nämner ordet sexualitet. Med anledning av att utredningen tar upp internationella konventioner och lagar om de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt för offentlig verksamhet (s 112) så vill vi passa på att ta upp Yogyakarta principerna som antogs 2006 ( Principerna är sammanställda av en grupp MR-experter från 25 olika länder och är en uppsättning juridiska principer om hur internationell rätt ska kunna appliceras på brott mot de mänskliga rättigheterna (MR) baserade på sexuell läggning och könsuttryck.

8 8 (13) 6. Nationell värdegrund En skrivning i socialtjänstlagen om äldres rätt till identitet och personlighet bör göras tydligare och mer konkret och ta upp risker för utsatthet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Ett nytt stycke, enligt nedan (Avsnitt 6), förs in i Författningskommentarerna, till 5 kap. 4 under avsnittet om Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och meningsfullhet. Utredningen saknar, och bör kompletteras av, en analys av de fördomar och normer som äldreomsorgen är med och skapar och upprätthåller som bidrar till negativa attityder och värderingar i samhället. Hbt-personers permanenta eller tillfälliga boendesituation ska alltid vara fri från homofobiska, bifobiska och transfobiska värderingar. Resurser bör tillföras för att skapa sociala aktiviteter och verksamhet samt föreningsliv som är inkluderande där hbt-personer kan känna en välkomnande gemenskap och delaktighet RFSL ser positivt på att en särskild bestämmelse införs i socialtjänstlagen som tar upp att äldre människor ska, så långt det är möjligt, kunna leva utifrån sin identitet och personlighet (s 155). RFSL instämmer dock i den skepticism som uttrycks i de särskilda yttrandena om att [d]en föreslagna värdegrundsbestämmelsen är till stora delar en upprepning av socialtjänstlagens övergripande mål/principer (Ulla Höjgård) samt huruvida det verkligen gör skillnad att införa ytterligare regler och lagar som baseras på abstrakt formulerade begrepp och definitioner (Mats Thorslund). Skrivningarna måste alltså vara avsevärt tydligare och mer konkreta. RFSL anser de måste ta upp exempel på olika risker för utsatthet såsom kön, etnisk tillhörighet och religion (som omfattas av utredningsdirektiv) men även sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Skrivningar som handlar om att tillgodogöra sig den äldres unika livshistoria, att skapa en trygg miljö där alla kan uttrycka sina åsikter och önskemål och värna om att äldre inte utsätts för kränkningar och övergrepp saknar innebörd om det inte sätts i relation till vad det betyder att få behoven tillgodosedda. RFSL förslår att följande stycke förs in i Författningskommentarerna, 5 kap. 4 under avsnittet om Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och meningsfullhet: För hbt-personer kan det handla om att kunna välja att leva öppet med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Att kunna prata om sin partner inför andra och dela med sig av sina minnen utan att behöva dölja delar av sig själv och sina livserfarenheter eller att även på äldre dagar få gå klädd i de kläder man trivs bäst i, även om de anses tillhöra den motsatta könsrollen. Det kan också handla om att få känna sig trygg och inte riskera att utsättas för dåligt bemötande, kränkande behandling eller diskriminering på grund av omgivningens fördomar och fobier mot hbt-personer.

9 9 (13) Trots att patientnämnderna visar att de flesta klagomål inom hälso- och sjukvården handlar om dåligt bemötande (s 61) är risken stor att äldre hbtpersoner inte vågar anmäla på grund av att de är rädda för repressalier. Endast ett stycke i hela utredningen tar upp att [d]et är viktigt att personalen i detta sammanhang är uppmärksam på de stereotypa uppfattningar om könsroller, fördomar och schabloner som kan finnas kring skilda kulturer som kan motverka en individanpassning (123). RFSL anser det undermåligt att inte utredningen i högre utsträckning berör frågan om hur fördomar och normer påverkar vårdens kvalitet och sätt att förebygga och motverka det. Utredningen tar upp att det finns många faktorer som påverkar den äldres upplevelse vilka inte ligger inom äldreomsorgens ansvarsområde eller möjlighet att påverka (s 120), det framgår inte vilka faktorer som avses. RFSL vill försäkra sig om att det inte handlar om fördomar och normer som äldreomsorgen i hög grad är med och skapar och upprätthåller, vilket innebär att omsorgen även har makt att förebygga och förändra attityder och värderingar i samhället. En viktig rättighet handlar om att få bo själv eller tillsammans med den man själv önskar (s 120), dock konstateras att det är inte självklart att makar eller samboende får bo tillsammans trots att de haft ett långt gemensamt liv (s 40). Bland hbt-personer som inte är registrerade partner och inte är bekväma att vara öppna med sin relation finns risken att de i lägre utsträckning får möjlighet att bo tillsammans. Det kan också vara så att de tvingas dela rum med någon som har homofobiska, bifobiska eller transfobiska värderingar vilket gör att ens mest privata miljö blir otrygg och riskfylld. Med boende anser RFSL bör avses både permanenta boende på exempelvis äldreboende men även tillfälliga boende, såsom vid mer långvarig sjukhusvistelse. När det gäller gemenskap och social samvaro är det viktigt att uppmärksamma att aktiviteter och verksamhet för äldre generellt förutsätter att människor är heterosexuella, identifierar sig med det kön som fastställts vid födseln och lever i enlighet med tillhörande könsroll. Det kan ta sig uttryck i t.ex. pardans eller väv- och snickarbod på äldreboendet utifrån kvinnliga respektive manliga intressen. Hbt-personer känner sig sällan välkomna eller inkluderade i miljöer som är heteronormativa och osynliggör samkönade relationer och transidentiteter. Därför kan man utgå från att hbt-personer kan vara socialt isolerade, även om de sociala behoven uppfylls för äldre i övrigt. PRO:s ledning, som deltog i RFSL panelsamtal om äldrefrågor på Europride 2008, svarade på frågan om de kände till någon hbt-person inom PRO, att de inte känner någon alls. Att PRO inte känner till om någon av deras medlemmar är hbt-personer kan bero på flera orsaker; äldre hbt-personer känner sig inte välkomna i pensionärers intresseorganisationer, äldre hbt-personer vågar inte vara öppna med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, människor som arbetar inom organisationerna har ingen hbt-kunskap och är därmed inte medveten om att hbt-personer finns som medlemmar. Då

10 10 (13) pensionärers intresseorganisationer varken känner till sina medlemmar som är hbt-personer eller har kunskap om frågorna är det särskilt viktigt att samarbete och kontakt upprätthålls med RFSL, både på nationellt plan men även lokalt. Om RFSL tilldelades resurser skulle vi kunna bidra till, tillsammans med pensionärsorganisationer, att skapa ett föreningsliv för äldre hbt-personer så att de också kan få känna gemenskap och delaktighet Att leda ett värdegrundsarbete, handledning och information samt information till medborgarna Hbt-kompetens bör ingå i de förslagna åtgärderna: ledarskapsutveckling, handledningsmaterialet och medborgarinformation. Hbt-kompetens bör ingå som en kvalitetsbedömningsfaktor. Personer, deras familj och anhöriga ska ha rätt att ta del av information om bland annat omsorgens hbt-kompetens för att kunna välja den vård som bäst mäter deras behov och önskemål. Vid samtliga insatser för att öka kunskap om värdegrunden anser RFSL att utbildning i hbt-kompetens måste vara en obligatorisk del. Med hbt-kompetens avser RFSL utbildning i hur heteronormativitet 2 påverkar hbt-personer och hur samhällets rädsla och oförmåga att acceptera människor som inte lever heteronormativt ligger till grund för gruppens utsatthet. RFSL har sedan länge en omfattande utbildningsverksamhet med lång erfarenhet av att utbilda personal inom vård- och omsorgsyrken i hbt-kompetens. Hbt-kompetens bör ingå i ledarskapsutveckling som stimulansbidraget ska användas till (s 139). Det bör ingå i handledningsmaterialet för att underlätta implementeringen av värdegrunden (s 143) och det bör särskilt ingå i information till medborgarna (s 145). Det är ytterst viktigt att hbt-kompetens inom äldreomsorgen blir en del av kvalitetsbedömningen, dvs. att man mäter huruvida omsorgen har någon utbildning och huruvida de inkluderar ett hbt-perspektiv i sitt informationsmaterial och i sin verksamhet. Jämförelserna bör självklart publiceras offentligt och göras tillgängliga för allmänheten (s 77). Medborgare som är hbt-personer, deras familj och anhöriga ska ha rätt att ta del av 2 Med heternormativitet menar RFSL den norm som samhället tar sin utgångspunkt i, att heterosexualitet är det enda rätta; att tända på, bli kär i och leva med en person av motsatt kön. Heteronormativitet innebär också att människor antas leva i enlighet med det kön som fastställts vid födseln och följa de sociala regler för vad som anses vara kvinnligt och manligt som man måste rätta sig efter. Heterosexualitet, normativ könsidentitet och könsuttryck uppfattas som det normala, givna och förväntade. Det har med den makt som finns i normer och som får stor betydelse för hur vi förstår oss själva, men också för hur vi organiserar samhällen och skapar institutioner. Homofobi, bifobi och transfobi beror på rädsla och oförmåga att acceptera människor som inte lever heteronormativt.

11 11 (13) information om bland annat omsorgens hbt-kompetens för att kunna välja den vård som bäst mäter deras behov och önskemål. 10. Bedömningskriterier för tillsyns Hbt-kompetens bör vara ett bedömningskriterium för tillsyn av äldreomsorgen. RFSL vill återigen betona vikten av att Socialstyrelsens och länsstyrelsens uppdrag att utveckla nationella bedömningskriterier utifrån värdegrunden inte enbart tar upp kön, kulturell eller etniska bakgrund för att människor ska få den omsorg de har behov av och rätt till. Även hbt-kompetens bör vara ett bedömningskriterium för att hbt-personer ska ha möjlighet att få den omsorg de har rätt till. Människor ska behandlas lika oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. 11. Ökat inflytande för äldre Riktad information bör gå ut till äldre hbt-personer om möjligheten att upprätta vårdtestamente. För att hbt-personer ska kunna känna sig bekväma med att vara öppna för den personal som vårdar är det viktigt att personal har hbt-kompetens och bemöter den äldre på ett fördomsfritt och inkluderande sätt. Om inte den äldre hbtpersonen känner sig trygg med personalen kan det innebära att den äldre avstår från att framföra sina synpunkter av rädsla för repressalier i form av sämre omsorg eller ovänligt bemötande (s 155). Utredningen tar upp att [s]våra situationer kan uppstå om närstående framför synpunkter och önskemål som inte stämmer överens med den äldres. Särskilda svårigheter innebär det för de äldre som saknar närstående (s 159). Beskrivning på hur det kan ta sig utryck för hbt-personer beskrivs ovan, i avsnittet om definitionen av närstående. Även om utredningen inte går in på frågan om personligt stöd (s 47), så vill vi poängtera vikten av att även den äldres kontaktman, kontaktperson eller gode man har hbt-kompetens. Vårdtestamente tas upp som exempel på hur man kan öka den äldres självbestämmanderätt. Ur ett hbt-perspektiv är det särskilt viktigt att målgruppen får information om vårdtestamente och hur man kan gå till väga, framförallt i de fall den äldre inte är registrerad partner, saknar partner eller konflikt uppstår med de närstående.

12 12 (13) 14. Kompetensutveckling för biståndshandläggare Biståndshandläggare samt ansvarig förvaltnings-/områdeschef bör få utbildning i hbt-kompetens för att kunna erbjuda rätt stöd till äldre hbtpersoner. På samma sätt som vårdpersonalen inom äldreomsorgen ska ha hbt-kompetens är det viktigt att även kunskap och kompetensutveckling för kommunernas biståndshandläggare ska inkludera hbt-kompetens. Det är särskilt viktigt att biståndshandläggarnas förvaltnings-/områdeschefer även får hbt-kompetens. 15. Värdegrundsmärkning Hbt-certifiering bör vara en del av en värdegrundsmärkning av äldreomsorgen och RFSL bör vara en självklar berörd part i ett sådant arbete. RFSL har en omfattande utbildningsverksamhet och har sedan en tid tillbaka börjat erbjuda hbt-certifiering. Mycket av utredningens resonemang kring värdegrundsmärkning finns med i vårt arbete. För RFSL betyder hbt-certifieringen en tydlig "märkning" av att en enhet/avdelning/organisation har fått en omfattande hbt-utbildning som följs upp och kvalitetssäkras. För utbildningen krävs att en del kriterier uppfylls; Samtliga anställda ska få utbildning, arbetet ska ske kontinuerligt och aktivt för att skapa både en god arbetsmiljö samt ett gott bemötande av kunder/patienter/brukare utifrån ett hbt-perspektiv. Det ska vidare tas fram en utarbetad plan för hur attitydarbetet kring hbt-frågor på arbetsplatsen såväl internt rörande egna anställda som externt mot kunder/patienter/brukare ska fortskrida efter utbildningens slut, samt en dokumenterad plan för att hantera klagomål/diskrimineringsfall etc. Hela processen beräknas ta cirka 6-8 månader att genomföra och vart annat år ska certifikatet förnyas. en hbt-certifiering bör vara en del av en värdegrundsmärkning av äldreomsorgen och att RFSL bör vara en självklar berörd part i ett sådant arbete, då denna kompetens inte finns hos någon annan, i synnerhet inte hos pensionärers intresseorganisationer.

13 13 (13) Förslag på ändringar/tillägg till författningskommentarerna 5 kap. 4 RFSL förslår att följande stycke förs in i Författningskommentarerna till 5 kap, 4 under avsnittet om Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och meningsfullhet: För hbt-personer kan det handla om att kunna välja leva öppet med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Att kunna prata om sin partner inför andra och dela med sig av sina minnen utan att behöva dölja delar av sig själv och sina livserfarenheter eller att även på äldre dagar få gå klädd i de kläder man trivs bäst i, även om de anses tillhöra den motsatta könsrollen. Det kan också handla om att få känna sig trygg och att inte riskera utsättas för dåligt bemötande, kränkande behandling eller diskriminering på grund av omgivningens fördomar och fobier mot hbt-personer. Detta yttrande har beretts av förbundshandläggare Annica Ryng och politisk ansvarig Hedvig Roos. Synpunkter har inhämtats av RFSL:s Seniorarbetsgrupp och därefter fastställts av RFSL:s förbundsstyrelse. Sören Juvas Förbundsordförande Hedvig Roos Politiskt ansvarig Annica Ryng Förbundshandläggare