Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning"

Transkript

1 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of The International Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and Intersex Association (ILGA) Förbundskansli RFSL Info & Media AB Fax Webb YTTRANDE Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Ansvarig handläggare: Annica Ryngbeck Telefon: Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) lämnar härmed sitt yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Inledningsvis vill RFSL anmärka på att förbundet inte betraktas som en officiell remissinstans, detta trots att vi uppvaktat utredaren i början av hennes arbete. att förbundet bör vara en naturlig instans då ett hbtperspektiv saknas i utredningen trots vetskapen om hur unga homosexuella, bisexuella och transperson mår. Sammanfattning att demokratins grunder flyttas från moment 1 till ett eget innehållsmoment som heter Mänskliga rättigheter och demokrati. I linje med Skollagen (1985:1100) samt läroplanen som tar upp att skolans verksamhet ska överensstämma med grundläggande värderingar och att skolan särskilt ska främja jämställdhet och motverka all form av kränkande behandling och föreslagen examensordningen som tar upp demokratins värdegrund, motverka diskriminering och mänskliga rättigheter (s 44f) så anser RFSL att mänskliga rättigheter och demokrati bör få ett eget utbildningsmoment inom den utbildningsgemensamma kärnan. Momentet bör behandlas tidigt i utbildningen för att sedan finnas som grund inför den fortsatta utbildningen. Det nya avsnittet Mänskliga rättigheter och demokrati föreslår RFSL ska innehålla kunskap om t.ex. barnkonventionen, demokratiska värden, människors lika värde och rättigheter, främlingsfientlighet, homofobi, bifobi och transfobi, rasism, sexism samt information om den svenska diskrimineringslag och samhällets ansvar att motverkar förtryck.

2 2 (9) För de lärare som är yrkesverksamma och de som examineras enligt det nuvarande lärarutbildningssystemet anser RFSL att en likvärdig kurs i mänskliga rättigheter och demokrati bör vara en obligatorisk fortbildnings för samtliga lärare. att lärarstuderande måste få utbildning i sex och samlevnad inom ramen för den utbildningsgemensamma kärnan, att ämnet bör inrymmas inom innehållsmomentet 4. Utveckling och lärande samt 6. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Det är oerhört viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen utformas så att alla elever oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck känner sid delaktiga och inkluderade. Elever ska inte, varken i skolundervisningen och dess läromedel samt i skolmiljön i övrigt, missgynnas, osynliggöras, mobbas eller kränkas på grund av sin faktiska eller antagna sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Ett kritiskt förhållningssätt till heteronormativitet bör appliceras. att ett heteronormkritiskt perspektiv ska finns med utbildningen till samtliga grundämnen, hbt-frågor ska vara en naturlig del av undervisningen. Med heteronormkritiskt perspektiv avses ett synliggörande och de normer i samhället som förutsätter att människor antas vara heterosexuella och antas leva i enlighet med det kön som fastställts vid födsel samt följa de sociala regler och könsmönster som förväntas utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt. Det centrala är att medvetandegöra de negativa konsekvenser normer får för de människor som bryter mot normerna, t.ex. som homosexuell eller transperson men även att medvetandegöra de privilegier som kommer av att tillhöra normen. DO:s yttrande och förslagna uppdrag till Högskoleverket RFSL ställer sig bakom det förslag som Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar i sitt yttrande över lärarutbildningsutredningen, att ge Högskoleverket (HSV) ett tydligt uppdrag att granska lärarutbildningen för att säkerställa att lärarstuderande verkligen bilbringas de kunskaper och metoder som krävs för att kunna motverka diskriminering och främja likabehandling i sitt dagliga arbete.

3 3 (9) Inledning I undersökningen En utmaning för heteronormen som genomfördes inom ramen för EU-projektet Under Ytan (se framgår bland annat att; endast 8 procent av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera frågor om sexuell läggning och homofobi, en fjärdedel av lärarna tar aldrig upp sexuell läggning i en undervisningssituation, 78 procent av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans elever och ca 10 procent av lärarna känner till någon elev som kränkts eller diskriminerats på grund av sexuell läggning. Resultatet visar tydligt hur lite kunskap lärare har kring sexuell läggning och homofobi och hur heteronormativa antaganden är en stor del av orsaken till både okunskapen och utsattheten. RFSL menar att elevers möjlighet att tillgodogöra sig sin utbildning och vara delaktiga i sin skolgång bygger på att eleverna inte missgynnas, osynliggörs, mobbas eller kränks på grund av (med utgångspunkt i diskrimineringslagen) kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En förutsättning, vilket utredaren själv betonar är vikten av att skolan har ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lär ut tolerans och demokrati samt att lärarna har en källkritisk grundinställning som omfattar alla informationskanaler, i minst läroböcker (s ). Elever, oavsett sexuell läggning samt könsidentitet och/eller könsuttryck ska kunna känna sig trygga, delaktiga och bekräftade som individer i sin utbildning och skolgång. För att uppnå det krävs att lärare får kunskap i heteronormkritiskt förhållningssätt, som en naturlig del av det som utredaren kallar källkritisk grundinställning (s 194). Heteronormativitet upprätthåller en central norm i samhället som innebär att människor förutsätts vara heterosexuella; attraheras av, bli förälskad i och leva med en person av motsatt kön. Heteronormativitet innebär också att människor antas leva i enlighet med det kön som fastställts vid födseln och följa de sociala regler för vad som anses vara kvinnligt och manligt som människor måste rätta sig efter. Heterosexualitet, förväntad könsidentitet och könsuttryck uppfattas som det normala och givna. Det har med den makt som finns i normen och som får stor betydelse för hur vi förstår oss själva, men också för hur vi organiserar samhällen och skapar institutioner. Homofobi, bifobi och transfobi beror på rädsla och oförmåga att acceptera människor som inte lever heteronormativt. Utredaren tar upp hur olikheter kan ses som tillgång (s 207) och hur skolan bör ses som den primära problemkällan och inte den enskilda eleven (s 208). På denna punkt instämmer RFSL och menar att detta synsätt bör ligga till grund för att man i lärarutbildningen utbildas i de olika diskrimineringsgrunderna och hur skolan kan arbeta för att förebygga diskriminering så att elever och lärare kan vara sig själva och behandlas likvärdigt. Utifrån Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) förelås Skolverket att ett normkritiskt perspektiv förankras i lärarutbildningen samt att

4 4 (9) huvudmännen bär det yttersta ansvaret för att ge verksamheterna förutsättningar för att kunna arbeta mot olika former av kränkningar. Ett nytt innehållsmoment Mänskliga rättigheter och demokrati att demokratins grunder flyttas från moment 1. i den utbildningsvetenskapliga kärnan till ett eget innehållsmoment som heter Mänskliga rättigheter och demokrati. I linje med Skollagen (1985:1100) samt läroplanen som tar upp att skolans verksamhet ska överensstämma med grundläggande värderingar och att skolan särskilt ska främja jämställdhet och motverka all form av kränkande behandling och föreslagen examensordningen som tar upp demokratins värdegrund, motverka diskriminering och mänskliga rättigheter (s 44f) så anser RFSL att mänskliga rättigheter och demokrati bör få ett eget utbildningsmoment inom den utbildningsgemensamma kärnan. Momentet bör behandlas tidigt i utbildningen för att sedan finnas som grund inför den fortsatta utbildningen. Det nya avsnittet Mänskliga rättigheter och demokrati föreslår RFSL ska innehålla kunskap om t.ex. barnkonventionen, demokratiska värden, människors lika värde och rättigheter, främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi, bifobi och transfobi, rasism, sexism samt information om den svenska diskrimineringslag och samhällets ansvar att motverkar förtryck. För de lärare som är yrkesverksamma och de som examineras enligt det nuvarande lärarutbildningssystemet bör en likvärdig kurs i mänskliga rättigheter och demokrati vara en obligatorisk fortbildnings för samtliga lärare. DO:s yttrande och förslagna uppdrag till Högskoleverket Utöver RFSL:s egna synpunkter ställer förbundet sig bakom det förslag som Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar i sitt yttrande över lärarutbildningsutredningen, att ge Högskoleverket (HSV) ett tydligt uppdrag att granska lärarutbildningen för att säkerställa att lärarstuderande verkligen bilbringas de kunskaper och metoder som krävs för att kunna motverka diskriminering och främja likabehandling i sitt dagliga arbete. Sex och samlevnadsundervisning att lärarstuderande måste få utbildning i sex och samlevnad inom ramen för den utbildningsgemensamma kärnan, att ämnet bör inrymmas inom innehållsmomentet 4. Utveckling och lärande samt 6. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Utredaren för genomgående en argumentation om att lärarutbildningens upplägg ska vara långsiktigt hållbart och därför inte präglas av de för tillfället rådande vindarna i

5 5 (9) samhällelig och pedagogisk debatt (s 224) och att det är viktigt med ett övergripande perspektiv och inte ett aktuellt modeperspektiv (s 194). Som exempel på frågor som låter sig svårligen inpassas i lärarutbildningens mer långsiktiga struktur (s 409) tar utredaren upp bland annat sex och samlevnadsundervisningen med hänvisning att [s]ådana innehållsområden bör inrymmas i fortbildning och kompetensutveckling för lärare (s 409). Vidare rekommenderar utredaren att organisationer bör utnyttjas för specialkunskap i fråga om t.ex. sex och samlevnad (fotnot s 409). Det är positivt att utredaren erkänner organisationers kunskap och kompetens och betraktar det civila samhället som en resurs. RFSL och flera andra organisationer (t.ex. RFSU och RFSL Ungdom) besitter lång erfarenhet av och beprövade metoder i att informera och utbilda i ämnet. Det är dock viktigt att förtydliga att organisationer inte ska ersätta lärarnas ansvar att utbilda i sexoch samlevnad. För att barn och ungdomar ska få en komplett utbildning i sexoch samlevnad räcker det inte med organisationers insats utan det är avgörande att lärare får utbildning i sex och samlevnad inom ramen av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är anmärkningsvärt att sex och samlevnad exemplifieras som kunskap som ligger utanför lärarutbildningen tillsammans med trafikkunskap och droger (s 225). Trafikkunskap och droger handlar om kunskap och risker och faror. Sex och samlevnad är ett ämne som handlar om oerhört mycket mer än risker och faror. Att sex och samlevnad har varit obligatoriskt ämne i över 50 år tydliggör att frågan på inget sätt kan betraktas som en mode-/trendfråga, att lärarstuderande efter 50 år fortfarande inte föreslås få utbildning i ämnet är både allvarligt och oroväckande anser RFSL. Det är oerhört viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen utformas så att alla elever oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck känner sid delaktiga och inkluderade. Elever ska inte, varken i skolundervisningen och dess läromedel samt i skolmiljön i övrigt, missgynnas, osynliggöras, mobbas eller kränkas på grund av sin faktiska eller antagna sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Ett kritiskt förhållningssätt till heteronormativitet bör appliceras. Synpunkter på den utbildningsvetenskaplig kärna RFSL har valt att nedan lämna utvalda synpunkter på de avsnitt som tas upp under utredningens del avseende den utbildningsvetenskapliga kärnan: Utredaren belyser att [e]n av skolans viktigaste uppgifter är att fostra till demokrati (s 199), som exempel på demokrati nämns mötesteknik. RFSL vill betona att demokrati inte enbart handlar om mötesteknik utan om att skolan har ett uppdrag att bland annat arbeta med de demokratiska värdena som handlar om bland annat människors lika värde och jämställdhet. En god värdegrund och

6 6 (9) demokratiskt lärande inom all verksamhet i skolan är en förutsättning för att kunna förebygga exempelvis mobbning, homofobi, sexuella trakasserier, våld och främlingsfientlighet. Arbetet måste ta sin utgångspunkt i barnkonventionen så att utbildningen blir likvärdig för alla elever. (se I flera av de områden som tas upp i utredningen kan ett hbt-perspektiv med enkelhet inrymmas. I avsnittet om Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap nämns frågan om delaktighet och utanförskap (s 215) vilket är viktigt att lärare har kunskap om för att förstå vilka mekanismer och faktorer som ligger bakom att elever kan uppleva utanförskap. Om elever inte kan känna sig trygga att vara sig själv i skolan, oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, kommer eleverna bli störda i sitt lärande, inte känna sig delaktiga och därmed inte ta till sig den utbildning lärare har till uppgift att förmedla. Vidare tas relationen mellan lärare och elev upp (s 216). För att en god relation ska kunna upprättas krävs att lärarna inte utgår från att alla elever är heterosexuella och definierar sig i enlighet med det kön som fastställts vid födseln. Även lärare måste kunna vara öppna med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck på sin arbetsplats för att kunna göra ett bra arbete lärare i sin undervisning och relation med eleverna. En förutsättning för att lärare ska kunna arbeta med frågorna i klassrummet är att de först har fått bearbeta sina egna föreställningar och normer. Inom projektet Under Ytan har det tagits fram framgångsrika metodmaterial för hur lärarna kan arbeta med frågorna inom personalgruppen så väl som med sina elever (material finns på I avsnittet om barn som far illa är det särskilt viktigt att lärare förstår, precis som utredaren skriver, faktorer i närmiljö och strukturella faktorer i samhället såväl som risk- och skyddsfaktorer (s 217). Utredaren lyfter upp hur skolan kan vara den enda plats i tillvaron som skänker trygghet och glädje samt hur lärare kan vara en viktig identifikationsfigur (s 217), för unga hbt-personer kan däremot situationen vara den omvända där skolan och lärarna är orsaken till att hbt-elever far illa. Även i avsnittet om den sociala dimensionen tas det upp vikten av att läraren har kompetens om barns och ungas levnadsvillkor och relation till sina kamrater (s 256). Med utgångspunkt i forskning och studier, nationell såväl som internationell, anser RFSL att det är avgörande att lärare har kunskap om hur samhället och närmiljön påverkar unga hbt-personer och hur deras livsvillkor ser ut. Överlag kan konstateras att unga hbt-personer som mår dåligt har en mycket sämre psykisk hälsosituation än övriga befolkningen. Folkhälsoinstitutet uppger i sin rapport Hälsa på lika villkor? (2006) att tre gånger fler unga homosexuella och bisexuella (ålder år) killar har haft självmordstankar, bland tjejer var siffran mer än dubbelt så hög än befolkningen i övrigt. I fråga om självmordsförsök hade unga homosexuella och bisexuella tjejer och killar försökt ta sitt liv nästa tre gånger oftare än övriga befolkningen. Utsattheten för kränkande behandling och bemötande visade också alarmerande skillnader för unga homosexuella och bisexuella, män

7 7 (9) var utsatta dubbel så mycket och tjejer nästan dubbel så mycket. För gruppen transpersoner är utsattheten överlag ännu högre än för homosexuella och bisexuella. Liknande siffror återfinns i de norska NOVA rapporterna (bl.a. i Vold mot lesbiske og homofile tenåringer (Ung i Oslo 2006), Levekår og livskvalitet blant lesbiske kvinner og homofile menn (1999) som tar upp bland annat utsattheten som unga homosexuella och bisexuella upplever hemma, i skolan och ute på stan. I rapporten framgår att skolan är en otrygg plats där homo- och bisexuella uppger att de dagligen upplever mobbning, hotelser och våld och att de väljer att skolka då pressen är för stor. RFSL Ungdom skriver i sin intervjustudie Är du kille eller tjej? om unga transpersoners livsvillkor. Det som bland annat framgår är att skolpersonalen tydligt saknar kunskap om transfrågor, samtidigt är det anmärkningsvärt hur låga förväntning transpersoner själva har på samhället och hur lite som krävs för att personen ska uppleva ett gott bemötande, t.ex. svarade en ung transperson i frågan om kontakten med kuratorn på skolan att Hon tog det jättebra, i det att hon inte tog avstånd eller kom med några kränkande frågor eller så. Hon sa»det här är jättejobbigt för mig, eftersom jag inte vet vad som rör sig i huvudet på dig.«. Samtidigt som utredaren framhåller sex- och samlevnad som en modefråga som bör hanteras i fortbildning med hjälp av organisationers kunskap, tas det upp hur elever kan förväntas ställa frågor om t.ex. sex- och samlevnad och hur det kräver av lärarna att de i sin utbildning har kunnat bli förtrogen med ett laborativt arbetssätt liksom med samtals-, värderings- och argumentationsmodeller som kan tillämpas i skolundervisningen. (s 259). RFSL vill betona vikten av att ta tillvara ta utvecklade och beprövade metoder som redan finns framtagna hos exempelvis RFSL, RFSL Ungdom, RFSU. Som exempel har RFSL Ungdom tagit fram BRYT, ett metodmaterial med fokus på normer istället för de som bryter mot normer, materialet innehåller interaktiva övningar för t.ex. elever och lärare kring frågor som handlar om hur makt upprätthålls, vilka privilegier som kommer av att tillhöra normen och vilka normer som finns inom den egna gruppen. RFSL vill dock återigen betona vikten av att lärarna får kunskap i både ämnet och metoder redan i den utbildningsgemensamma kärnan. En central grupp, som utredaren lyfter fram, i fråga om identitetsskapande aktiviteter, hantering av konflikt och mobbning är fritidspedagoger (s 306), RFSL instämmer och vill återigen betona att frågorna måste hanteras inom den utbildningsgemensamma kärnan så alla lärare och pedagoger efter examination kan komma ut på arbetsmarknaden och ha kunskap i undervisning och ledarskap som tar hänsyn till elevers olikheter och synliggör och bekräftar dem för de individer de är., till skillnad från utredaren, att frågor om sex och samlevnad och kunskap om mobbning och olika former av trakasserier är nödvändigt inte bara för grundskolans senare år och gymnasieskolan (s 218) utan även för de yngre eleverna. BO har t.ex. tagit fram ett material om barns rättigheter utifrån barnkonventionen Jag vill säga något! anpassad till olika åldrar. Även RFSU har

8 8 (9) eget metodmaterial men även tips på litteratur i frågan om sexualitet och hbtfrågor, se Utredaren tar upp vikten av att anpassa undervisningen till den nivå barnet befinner sig på (s 204). Under avsnittet om förskolan tar utredaren upp vikten av gedigen kunskap om familj och familjevillkor i samtiden (s 242). RFSL vill i sammanhanget belysa att hbt-frågor kan tas upp i alla åldrar. I samtal med små barn handlar det inte nödvändigtvis om sexualitet utan om att synliggöra olika familjebildningar så att alla barn, oavsett om de har två mammor eller två pappor, blir bekräftade utifrån sin familj. Till detta kan användas exempelvis normkritiska barnböcker som synliggör regnbågsfamiljer men även flickor och pojkar som blir kära i varandra eller barn som tycker om att använda kläder som anses tillhöra det motsatta könets). I relation till föräldrarna är det dessutom viktigt att föräldrar som är hbt-personer får ett likvärdigt och gott bemötande. Ämneskunskap att ett heteronormkritiskt perspektiv ska finns med utbildningen till samtliga grundämnen, hbt-frågor ska vara en naturlig del av undervisningen. Utöver RFSL:s krav att sex- och samlevnad samt hbt frågor (inom ramen av mänskliga rättigheter och demokrati) ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan anser RFSL att det är viktigt att heteronormkritiskt perspektiv finns med i alla grundämnen. I läroplanen framgår dessutom att skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo 94). Nedan följer ett par exempel på hur det skulle kunna se ut: Matematik. När matematiktal beskrivs inom ramen av en frågeställning som handlar om t.ex. hur ett par/familj ska beräkna huslånet på sitt nyinköpta hus så skulle paret, istället för att vara en man och kvinna/en pappa och en mamma, kunna vara ett samkönat par ( Thomas och Erik ) eller två kvinnor som har barn tillsammans. Det skulle även kunna handla om att t.ex. beräkna hur många klänningar som Calle har råd att köpa till sig själv i butiken. Medlen är enkla, dvs. att i bild och text runt matematikberäkningarna skildra även individer och familjer som inte tillhör normen. Historia. På en historielektion kan det vara intressant att studera synen på familjen, homo- och heterosexuella för hundra år sedan eller femtio år sedan. Att till exempel lära sig att homosexuella förbindelser var kriminellt fram till 1944 och att homosexualitet betraktades som en sjukdom fram till 1979, särskilt intressant kan det vara att dra paralleller till hur situationen historiskt sätt ut för andra marginaliserade och utsatta grupper såsom t.ex. judar och romer.

9 9 (9) Musik. Inom musiken kan musiktexter analyseras utifrån synen på sexualitet och kön och hur den avspeglas i musiken. Även hur kvinnor osynliggjorts som musikkompositörer och att vissa musiker själva var homosexuella (t.ex. Tjajkovskij) kan vara sätt att nå utanför normen. I detta ärende har RFSL:s verkställande utskott beslutat. Annica Ryngbeck, politisk handläggare, har varit föredragande, i samråd med Stephanie Green, politiskt ansvarig. Sören Juvas Förbundsordförande Stephanie Green Politiskt ansvarig Annica Ryngbeck Politisk handläggare

Skapat den. Stockholm 2005-11-28. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Skapat den. Stockholm 2005-11-28. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Skapat den Stockholm 2005-11-28 Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Y t t r a n d e ö v e r F r a m t i d e n s p o l i s u t b i l d n i n g ( S O U 2 0 0 8 : 3 9 )

Y t t r a n d e ö v e r F r a m t i d e n s p o l i s u t b i l d n i n g ( S O U 2 0 0 8 : 3 9 ) Skapat den 2008-09-14 Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Skapat den. Stockholm, 2007-04-26. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

Skapat den. Stockholm, 2007-04-26. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapat den Stockholm, 2007-04-26 Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

T096. Brisens Likabehandlingsplan

T096. Brisens Likabehandlingsplan T096 Brisens Likabehandlingsplan 2014-2015 1 Brisens likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3 kap.

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete Vision: Barnet i fokus! Inledning Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. ProAros vision: Alltid bästa möjliga möte. Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum 2014-01-03 1 (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

BEGREPPSDEFINITION AV LIKABEHANDLINGSPLANEN FÖR HÄGGEBO OCH PEGASUS FÖRSKOLA

BEGREPPSDEFINITION AV LIKABEHANDLINGSPLANEN FÖR HÄGGEBO OCH PEGASUS FÖRSKOLA 2014-06-30 BEGREPPSDEFINITION AV LIKABEHANDLINGSPLANEN FÖR HÄGGEBO OCH PEGASUS FÖRSKOLA En ny diskrimineringslag (2008:567) trädde i kraft 1 januari 2009. De som skyddas av lagen är alla som vistas i förskola

Läs mer

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 7 Upprättad 2010-10-19 Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll 1. Vad säger diskrimineringslagen och skollagen?... 3 2. Diskrimineringsgrunderna... 3 3. Vad är diskriminering?...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) 2007-04-19 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Diarienr: IJ2007/32/UNG RFSL och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Förslag för ett effektivare arbete. SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Förslag för ett effektivare arbete. SOU 2014:49 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling 2015-2016 Åryds förskola VARFÖR EN PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING? Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal Stora Vallaskolan 2008 LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal avsedd att FRÄMJA barns och elevers lika rättigheter FÖREBYGGA och FÖRHINDRA diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng Likabehandlingsplan 2015-2016 Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng Innehållsförteckning Bakgrund...3 Förskolorna Framtidsfolket 5 Fördjupningsområden 2015-2016...7 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Om oss På vår förskola finns det 18 barn i åldrarna 1-4 år. Vår förskola ligger mitt i samhället Boliden. Vi är 6 personer

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

En översyn av tryck- och yttrandefriheten SOU 2012:55

En översyn av tryck- och yttrandefriheten SOU 2012:55 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder... Förskolan Smultronställets Trygghetsplan 2015 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning.4 Lagarna 4-5 Definitioner - Vad betyder orden...6 Kartläggning 7 Kön..8 Etnisk tillhörighet 9 Religion eller annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2016-2017 Reviderad 2016-05-23 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västerhaninge förskoleenhet 2013/2014 Inledning Västerhaninges förskolors vision Västerhaninge förskolor är mötesplatser för lek, lärande

Läs mer

Bergmanska Förskolan

Bergmanska Förskolan Bergmanska Förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och elevskyddslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (8) 2015-02-18 Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 INLEDNING Fyrklövern En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer