Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning"

Transkript

1 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of The International Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and Intersex Association (ILGA) Förbundskansli RFSL Info & Media AB Fax Webb YTTRANDE Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Ansvarig handläggare: Annica Ryngbeck Telefon: Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) lämnar härmed sitt yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Inledningsvis vill RFSL anmärka på att förbundet inte betraktas som en officiell remissinstans, detta trots att vi uppvaktat utredaren i början av hennes arbete. att förbundet bör vara en naturlig instans då ett hbtperspektiv saknas i utredningen trots vetskapen om hur unga homosexuella, bisexuella och transperson mår. Sammanfattning att demokratins grunder flyttas från moment 1 till ett eget innehållsmoment som heter Mänskliga rättigheter och demokrati. I linje med Skollagen (1985:1100) samt läroplanen som tar upp att skolans verksamhet ska överensstämma med grundläggande värderingar och att skolan särskilt ska främja jämställdhet och motverka all form av kränkande behandling och föreslagen examensordningen som tar upp demokratins värdegrund, motverka diskriminering och mänskliga rättigheter (s 44f) så anser RFSL att mänskliga rättigheter och demokrati bör få ett eget utbildningsmoment inom den utbildningsgemensamma kärnan. Momentet bör behandlas tidigt i utbildningen för att sedan finnas som grund inför den fortsatta utbildningen. Det nya avsnittet Mänskliga rättigheter och demokrati föreslår RFSL ska innehålla kunskap om t.ex. barnkonventionen, demokratiska värden, människors lika värde och rättigheter, främlingsfientlighet, homofobi, bifobi och transfobi, rasism, sexism samt information om den svenska diskrimineringslag och samhällets ansvar att motverkar förtryck.

2 2 (9) För de lärare som är yrkesverksamma och de som examineras enligt det nuvarande lärarutbildningssystemet anser RFSL att en likvärdig kurs i mänskliga rättigheter och demokrati bör vara en obligatorisk fortbildnings för samtliga lärare. att lärarstuderande måste få utbildning i sex och samlevnad inom ramen för den utbildningsgemensamma kärnan, att ämnet bör inrymmas inom innehållsmomentet 4. Utveckling och lärande samt 6. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Det är oerhört viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen utformas så att alla elever oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck känner sid delaktiga och inkluderade. Elever ska inte, varken i skolundervisningen och dess läromedel samt i skolmiljön i övrigt, missgynnas, osynliggöras, mobbas eller kränkas på grund av sin faktiska eller antagna sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Ett kritiskt förhållningssätt till heteronormativitet bör appliceras. att ett heteronormkritiskt perspektiv ska finns med utbildningen till samtliga grundämnen, hbt-frågor ska vara en naturlig del av undervisningen. Med heteronormkritiskt perspektiv avses ett synliggörande och de normer i samhället som förutsätter att människor antas vara heterosexuella och antas leva i enlighet med det kön som fastställts vid födsel samt följa de sociala regler och könsmönster som förväntas utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt. Det centrala är att medvetandegöra de negativa konsekvenser normer får för de människor som bryter mot normerna, t.ex. som homosexuell eller transperson men även att medvetandegöra de privilegier som kommer av att tillhöra normen. DO:s yttrande och förslagna uppdrag till Högskoleverket RFSL ställer sig bakom det förslag som Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar i sitt yttrande över lärarutbildningsutredningen, att ge Högskoleverket (HSV) ett tydligt uppdrag att granska lärarutbildningen för att säkerställa att lärarstuderande verkligen bilbringas de kunskaper och metoder som krävs för att kunna motverka diskriminering och främja likabehandling i sitt dagliga arbete.

3 3 (9) Inledning I undersökningen En utmaning för heteronormen som genomfördes inom ramen för EU-projektet Under Ytan (se framgår bland annat att; endast 8 procent av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera frågor om sexuell läggning och homofobi, en fjärdedel av lärarna tar aldrig upp sexuell läggning i en undervisningssituation, 78 procent av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans elever och ca 10 procent av lärarna känner till någon elev som kränkts eller diskriminerats på grund av sexuell läggning. Resultatet visar tydligt hur lite kunskap lärare har kring sexuell läggning och homofobi och hur heteronormativa antaganden är en stor del av orsaken till både okunskapen och utsattheten. RFSL menar att elevers möjlighet att tillgodogöra sig sin utbildning och vara delaktiga i sin skolgång bygger på att eleverna inte missgynnas, osynliggörs, mobbas eller kränks på grund av (med utgångspunkt i diskrimineringslagen) kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En förutsättning, vilket utredaren själv betonar är vikten av att skolan har ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lär ut tolerans och demokrati samt att lärarna har en källkritisk grundinställning som omfattar alla informationskanaler, i minst läroböcker (s ). Elever, oavsett sexuell läggning samt könsidentitet och/eller könsuttryck ska kunna känna sig trygga, delaktiga och bekräftade som individer i sin utbildning och skolgång. För att uppnå det krävs att lärare får kunskap i heteronormkritiskt förhållningssätt, som en naturlig del av det som utredaren kallar källkritisk grundinställning (s 194). Heteronormativitet upprätthåller en central norm i samhället som innebär att människor förutsätts vara heterosexuella; attraheras av, bli förälskad i och leva med en person av motsatt kön. Heteronormativitet innebär också att människor antas leva i enlighet med det kön som fastställts vid födseln och följa de sociala regler för vad som anses vara kvinnligt och manligt som människor måste rätta sig efter. Heterosexualitet, förväntad könsidentitet och könsuttryck uppfattas som det normala och givna. Det har med den makt som finns i normen och som får stor betydelse för hur vi förstår oss själva, men också för hur vi organiserar samhällen och skapar institutioner. Homofobi, bifobi och transfobi beror på rädsla och oförmåga att acceptera människor som inte lever heteronormativt. Utredaren tar upp hur olikheter kan ses som tillgång (s 207) och hur skolan bör ses som den primära problemkällan och inte den enskilda eleven (s 208). På denna punkt instämmer RFSL och menar att detta synsätt bör ligga till grund för att man i lärarutbildningen utbildas i de olika diskrimineringsgrunderna och hur skolan kan arbeta för att förebygga diskriminering så att elever och lärare kan vara sig själva och behandlas likvärdigt. Utifrån Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) förelås Skolverket att ett normkritiskt perspektiv förankras i lärarutbildningen samt att

4 4 (9) huvudmännen bär det yttersta ansvaret för att ge verksamheterna förutsättningar för att kunna arbeta mot olika former av kränkningar. Ett nytt innehållsmoment Mänskliga rättigheter och demokrati att demokratins grunder flyttas från moment 1. i den utbildningsvetenskapliga kärnan till ett eget innehållsmoment som heter Mänskliga rättigheter och demokrati. I linje med Skollagen (1985:1100) samt läroplanen som tar upp att skolans verksamhet ska överensstämma med grundläggande värderingar och att skolan särskilt ska främja jämställdhet och motverka all form av kränkande behandling och föreslagen examensordningen som tar upp demokratins värdegrund, motverka diskriminering och mänskliga rättigheter (s 44f) så anser RFSL att mänskliga rättigheter och demokrati bör få ett eget utbildningsmoment inom den utbildningsgemensamma kärnan. Momentet bör behandlas tidigt i utbildningen för att sedan finnas som grund inför den fortsatta utbildningen. Det nya avsnittet Mänskliga rättigheter och demokrati föreslår RFSL ska innehålla kunskap om t.ex. barnkonventionen, demokratiska värden, människors lika värde och rättigheter, främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi, bifobi och transfobi, rasism, sexism samt information om den svenska diskrimineringslag och samhällets ansvar att motverkar förtryck. För de lärare som är yrkesverksamma och de som examineras enligt det nuvarande lärarutbildningssystemet bör en likvärdig kurs i mänskliga rättigheter och demokrati vara en obligatorisk fortbildnings för samtliga lärare. DO:s yttrande och förslagna uppdrag till Högskoleverket Utöver RFSL:s egna synpunkter ställer förbundet sig bakom det förslag som Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar i sitt yttrande över lärarutbildningsutredningen, att ge Högskoleverket (HSV) ett tydligt uppdrag att granska lärarutbildningen för att säkerställa att lärarstuderande verkligen bilbringas de kunskaper och metoder som krävs för att kunna motverka diskriminering och främja likabehandling i sitt dagliga arbete. Sex och samlevnadsundervisning att lärarstuderande måste få utbildning i sex och samlevnad inom ramen för den utbildningsgemensamma kärnan, att ämnet bör inrymmas inom innehållsmomentet 4. Utveckling och lärande samt 6. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Utredaren för genomgående en argumentation om att lärarutbildningens upplägg ska vara långsiktigt hållbart och därför inte präglas av de för tillfället rådande vindarna i

5 5 (9) samhällelig och pedagogisk debatt (s 224) och att det är viktigt med ett övergripande perspektiv och inte ett aktuellt modeperspektiv (s 194). Som exempel på frågor som låter sig svårligen inpassas i lärarutbildningens mer långsiktiga struktur (s 409) tar utredaren upp bland annat sex och samlevnadsundervisningen med hänvisning att [s]ådana innehållsområden bör inrymmas i fortbildning och kompetensutveckling för lärare (s 409). Vidare rekommenderar utredaren att organisationer bör utnyttjas för specialkunskap i fråga om t.ex. sex och samlevnad (fotnot s 409). Det är positivt att utredaren erkänner organisationers kunskap och kompetens och betraktar det civila samhället som en resurs. RFSL och flera andra organisationer (t.ex. RFSU och RFSL Ungdom) besitter lång erfarenhet av och beprövade metoder i att informera och utbilda i ämnet. Det är dock viktigt att förtydliga att organisationer inte ska ersätta lärarnas ansvar att utbilda i sexoch samlevnad. För att barn och ungdomar ska få en komplett utbildning i sexoch samlevnad räcker det inte med organisationers insats utan det är avgörande att lärare får utbildning i sex och samlevnad inom ramen av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är anmärkningsvärt att sex och samlevnad exemplifieras som kunskap som ligger utanför lärarutbildningen tillsammans med trafikkunskap och droger (s 225). Trafikkunskap och droger handlar om kunskap och risker och faror. Sex och samlevnad är ett ämne som handlar om oerhört mycket mer än risker och faror. Att sex och samlevnad har varit obligatoriskt ämne i över 50 år tydliggör att frågan på inget sätt kan betraktas som en mode-/trendfråga, att lärarstuderande efter 50 år fortfarande inte föreslås få utbildning i ämnet är både allvarligt och oroväckande anser RFSL. Det är oerhört viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen utformas så att alla elever oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck känner sid delaktiga och inkluderade. Elever ska inte, varken i skolundervisningen och dess läromedel samt i skolmiljön i övrigt, missgynnas, osynliggöras, mobbas eller kränkas på grund av sin faktiska eller antagna sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Ett kritiskt förhållningssätt till heteronormativitet bör appliceras. Synpunkter på den utbildningsvetenskaplig kärna RFSL har valt att nedan lämna utvalda synpunkter på de avsnitt som tas upp under utredningens del avseende den utbildningsvetenskapliga kärnan: Utredaren belyser att [e]n av skolans viktigaste uppgifter är att fostra till demokrati (s 199), som exempel på demokrati nämns mötesteknik. RFSL vill betona att demokrati inte enbart handlar om mötesteknik utan om att skolan har ett uppdrag att bland annat arbeta med de demokratiska värdena som handlar om bland annat människors lika värde och jämställdhet. En god värdegrund och

6 6 (9) demokratiskt lärande inom all verksamhet i skolan är en förutsättning för att kunna förebygga exempelvis mobbning, homofobi, sexuella trakasserier, våld och främlingsfientlighet. Arbetet måste ta sin utgångspunkt i barnkonventionen så att utbildningen blir likvärdig för alla elever. (se I flera av de områden som tas upp i utredningen kan ett hbt-perspektiv med enkelhet inrymmas. I avsnittet om Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap nämns frågan om delaktighet och utanförskap (s 215) vilket är viktigt att lärare har kunskap om för att förstå vilka mekanismer och faktorer som ligger bakom att elever kan uppleva utanförskap. Om elever inte kan känna sig trygga att vara sig själv i skolan, oavsett sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, kommer eleverna bli störda i sitt lärande, inte känna sig delaktiga och därmed inte ta till sig den utbildning lärare har till uppgift att förmedla. Vidare tas relationen mellan lärare och elev upp (s 216). För att en god relation ska kunna upprättas krävs att lärarna inte utgår från att alla elever är heterosexuella och definierar sig i enlighet med det kön som fastställts vid födseln. Även lärare måste kunna vara öppna med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck på sin arbetsplats för att kunna göra ett bra arbete lärare i sin undervisning och relation med eleverna. En förutsättning för att lärare ska kunna arbeta med frågorna i klassrummet är att de först har fått bearbeta sina egna föreställningar och normer. Inom projektet Under Ytan har det tagits fram framgångsrika metodmaterial för hur lärarna kan arbeta med frågorna inom personalgruppen så väl som med sina elever (material finns på I avsnittet om barn som far illa är det särskilt viktigt att lärare förstår, precis som utredaren skriver, faktorer i närmiljö och strukturella faktorer i samhället såväl som risk- och skyddsfaktorer (s 217). Utredaren lyfter upp hur skolan kan vara den enda plats i tillvaron som skänker trygghet och glädje samt hur lärare kan vara en viktig identifikationsfigur (s 217), för unga hbt-personer kan däremot situationen vara den omvända där skolan och lärarna är orsaken till att hbt-elever far illa. Även i avsnittet om den sociala dimensionen tas det upp vikten av att läraren har kompetens om barns och ungas levnadsvillkor och relation till sina kamrater (s 256). Med utgångspunkt i forskning och studier, nationell såväl som internationell, anser RFSL att det är avgörande att lärare har kunskap om hur samhället och närmiljön påverkar unga hbt-personer och hur deras livsvillkor ser ut. Överlag kan konstateras att unga hbt-personer som mår dåligt har en mycket sämre psykisk hälsosituation än övriga befolkningen. Folkhälsoinstitutet uppger i sin rapport Hälsa på lika villkor? (2006) att tre gånger fler unga homosexuella och bisexuella (ålder år) killar har haft självmordstankar, bland tjejer var siffran mer än dubbelt så hög än befolkningen i övrigt. I fråga om självmordsförsök hade unga homosexuella och bisexuella tjejer och killar försökt ta sitt liv nästa tre gånger oftare än övriga befolkningen. Utsattheten för kränkande behandling och bemötande visade också alarmerande skillnader för unga homosexuella och bisexuella, män

7 7 (9) var utsatta dubbel så mycket och tjejer nästan dubbel så mycket. För gruppen transpersoner är utsattheten överlag ännu högre än för homosexuella och bisexuella. Liknande siffror återfinns i de norska NOVA rapporterna (bl.a. i Vold mot lesbiske og homofile tenåringer (Ung i Oslo 2006), Levekår og livskvalitet blant lesbiske kvinner og homofile menn (1999) som tar upp bland annat utsattheten som unga homosexuella och bisexuella upplever hemma, i skolan och ute på stan. I rapporten framgår att skolan är en otrygg plats där homo- och bisexuella uppger att de dagligen upplever mobbning, hotelser och våld och att de väljer att skolka då pressen är för stor. RFSL Ungdom skriver i sin intervjustudie Är du kille eller tjej? om unga transpersoners livsvillkor. Det som bland annat framgår är att skolpersonalen tydligt saknar kunskap om transfrågor, samtidigt är det anmärkningsvärt hur låga förväntning transpersoner själva har på samhället och hur lite som krävs för att personen ska uppleva ett gott bemötande, t.ex. svarade en ung transperson i frågan om kontakten med kuratorn på skolan att Hon tog det jättebra, i det att hon inte tog avstånd eller kom med några kränkande frågor eller så. Hon sa»det här är jättejobbigt för mig, eftersom jag inte vet vad som rör sig i huvudet på dig.«. Samtidigt som utredaren framhåller sex- och samlevnad som en modefråga som bör hanteras i fortbildning med hjälp av organisationers kunskap, tas det upp hur elever kan förväntas ställa frågor om t.ex. sex- och samlevnad och hur det kräver av lärarna att de i sin utbildning har kunnat bli förtrogen med ett laborativt arbetssätt liksom med samtals-, värderings- och argumentationsmodeller som kan tillämpas i skolundervisningen. (s 259). RFSL vill betona vikten av att ta tillvara ta utvecklade och beprövade metoder som redan finns framtagna hos exempelvis RFSL, RFSL Ungdom, RFSU. Som exempel har RFSL Ungdom tagit fram BRYT, ett metodmaterial med fokus på normer istället för de som bryter mot normer, materialet innehåller interaktiva övningar för t.ex. elever och lärare kring frågor som handlar om hur makt upprätthålls, vilka privilegier som kommer av att tillhöra normen och vilka normer som finns inom den egna gruppen. RFSL vill dock återigen betona vikten av att lärarna får kunskap i både ämnet och metoder redan i den utbildningsgemensamma kärnan. En central grupp, som utredaren lyfter fram, i fråga om identitetsskapande aktiviteter, hantering av konflikt och mobbning är fritidspedagoger (s 306), RFSL instämmer och vill återigen betona att frågorna måste hanteras inom den utbildningsgemensamma kärnan så alla lärare och pedagoger efter examination kan komma ut på arbetsmarknaden och ha kunskap i undervisning och ledarskap som tar hänsyn till elevers olikheter och synliggör och bekräftar dem för de individer de är., till skillnad från utredaren, att frågor om sex och samlevnad och kunskap om mobbning och olika former av trakasserier är nödvändigt inte bara för grundskolans senare år och gymnasieskolan (s 218) utan även för de yngre eleverna. BO har t.ex. tagit fram ett material om barns rättigheter utifrån barnkonventionen Jag vill säga något! anpassad till olika åldrar. Även RFSU har

8 8 (9) eget metodmaterial men även tips på litteratur i frågan om sexualitet och hbtfrågor, se Utredaren tar upp vikten av att anpassa undervisningen till den nivå barnet befinner sig på (s 204). Under avsnittet om förskolan tar utredaren upp vikten av gedigen kunskap om familj och familjevillkor i samtiden (s 242). RFSL vill i sammanhanget belysa att hbt-frågor kan tas upp i alla åldrar. I samtal med små barn handlar det inte nödvändigtvis om sexualitet utan om att synliggöra olika familjebildningar så att alla barn, oavsett om de har två mammor eller två pappor, blir bekräftade utifrån sin familj. Till detta kan användas exempelvis normkritiska barnböcker som synliggör regnbågsfamiljer men även flickor och pojkar som blir kära i varandra eller barn som tycker om att använda kläder som anses tillhöra det motsatta könets). I relation till föräldrarna är det dessutom viktigt att föräldrar som är hbt-personer får ett likvärdigt och gott bemötande. Ämneskunskap att ett heteronormkritiskt perspektiv ska finns med utbildningen till samtliga grundämnen, hbt-frågor ska vara en naturlig del av undervisningen. Utöver RFSL:s krav att sex- och samlevnad samt hbt frågor (inom ramen av mänskliga rättigheter och demokrati) ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan anser RFSL att det är viktigt att heteronormkritiskt perspektiv finns med i alla grundämnen. I läroplanen framgår dessutom att skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo 94). Nedan följer ett par exempel på hur det skulle kunna se ut: Matematik. När matematiktal beskrivs inom ramen av en frågeställning som handlar om t.ex. hur ett par/familj ska beräkna huslånet på sitt nyinköpta hus så skulle paret, istället för att vara en man och kvinna/en pappa och en mamma, kunna vara ett samkönat par ( Thomas och Erik ) eller två kvinnor som har barn tillsammans. Det skulle även kunna handla om att t.ex. beräkna hur många klänningar som Calle har råd att köpa till sig själv i butiken. Medlen är enkla, dvs. att i bild och text runt matematikberäkningarna skildra även individer och familjer som inte tillhör normen. Historia. På en historielektion kan det vara intressant att studera synen på familjen, homo- och heterosexuella för hundra år sedan eller femtio år sedan. Att till exempel lära sig att homosexuella förbindelser var kriminellt fram till 1944 och att homosexualitet betraktades som en sjukdom fram till 1979, särskilt intressant kan det vara att dra paralleller till hur situationen historiskt sätt ut för andra marginaliserade och utsatta grupper såsom t.ex. judar och romer.

9 9 (9) Musik. Inom musiken kan musiktexter analyseras utifrån synen på sexualitet och kön och hur den avspeglas i musiken. Även hur kvinnor osynliggjorts som musikkompositörer och att vissa musiker själva var homosexuella (t.ex. Tjajkovskij) kan vara sätt att nå utanför normen. I detta ärende har RFSL:s verkställande utskott beslutat. Annica Ryngbeck, politisk handläggare, har varit föredragande, i samråd med Stephanie Green, politiskt ansvarig. Sören Juvas Förbundsordförande Stephanie Green Politiskt ansvarig Annica Ryngbeck Politisk handläggare

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Y t t r a n d e ö v e r F r a m t i d e n s p o l i s u t b i l d n i n g ( S O U 2 0 0 8 : 3 9 )

Y t t r a n d e ö v e r F r a m t i d e n s p o l i s u t b i l d n i n g ( S O U 2 0 0 8 : 3 9 ) Skapat den 2008-09-14 Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) 2007-04-19 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Diarienr: IJ2007/32/UNG RFSL och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision Inflytande och delaktighet Kartläggning, uppföljning

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 TRYGGHET- OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN GÄLLER FÖR ALLA ELEVER INOM GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Innehållsförteckning. Förord Skoldemokrati och elevinflytande

Innehållsförteckning. Förord Skoldemokrati och elevinflytande Innehållsförteckning Förord Skoldemokrati och elevinflytande Huvudinnehåll Arbetsmiljö Normer Kränkande behandling Likabehandlingsplan Elevskyddsombud Vart vänder jag mig? Elevhälsoteam BEO & DO Hjälp

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Mystens förskola läsåret 2014-2015

Mystens förskola läsåret 2014-2015 2014-09-19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mystens förskola läsåret 2014-2015 Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Förskolechef och personal i verksamheten tar klart

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

TRANSPOLITISKT PROGRAM

TRANSPOLITISKT PROGRAM Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagårdens Naturförskola 20150201-20160131 2(13 Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...6

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014-10-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan 1 Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergsundsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Innehåll Sida 1. Vision 2 2. Ansvarsfördelning 2 3. Bakgrund 3 4. Diskrimineringsgrunder 4 5. Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Njupkärrs skola 2013/2014 Datum för upprättande: 2013-08-19 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Planens syfte 4 Definitioner

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(12) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lönnegårdens förskola och Pedagogisk omsorg 20150201-20160131 2(12 Innehåll 1 Vår vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4

Läs mer