Lärarhandledning Lärarhandledning

Transkript

1 e l nd a h rar Lä g n i n d Lärarhandledning

2 Innehåll Välkommen till Drömprojektet Centrala innehållet - LGR 11 Önskedrömmen Lek med företagsord Gruppen Idén Projektplan Genomförande

3 Välkommen till Drömprojektet Drömprojektet är ett verktyg där elever i grupp får driva ett litet företag från idé till genomförande. Drömprojektet är uppbyggt i sex delar; önskedrömmen, gruppen, idén, projektplan, genomförande, måluppfyllelse. När man använder materialet låter man eleverna arbeta i grupp i projekt, för att efterlikna det verkliga arbetslivet. Det här verktyget övar eleverna i kreativitet, medarbetarskap, social kompetens, kunskap om företagande, kunskap i marknadsföring samt tränar förmågan att se möjligheter för att uppnå egna mål. Drömprojektet passar främst till att arbeta med i skolår 4-6, men man kan även inspireras till att använda delar av materialet till både yngre och äldre elever. Det handlar om att ta tillvara elevernas egna idéer och deras drivkraft, att våga gå från ord till handling. Det gör att eleverna stärks i sin tro på sig själva. Varför inte göra ett drömprojekt av Luciafirande, öppet hus, skolmusikalen eller likande aktiviteter! Det handlar om att se möjligheter att göra lärande av de tillfällen som ges, både i skolan och på fritidshemmet. Genom att använda Drömprojektet kan man uppnå delar av det centrala innehållet i LGR 11 bland annat i samhällskunskap, bild, matematik och svenska. Låt eleverna vara delaktiga hela vägen, från att identifiera vilka mål de anser kan uppfyllas med deras drömprojekt till att sätta upp kriterier för bedömning i arbetets olika faser. Drömprojektet ger möjlighet att beröra olika delar av det centrala innehållet. Här följer några förslag:

4 Centrala innehållet - LGR 11 Svenska i årskurs 4-6 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter och ord, bild och ljud samspelar. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Matematik i årskurs 4-6 Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabell och diagram. Matematisk formulering av frågeställning utifrån vardagliga situationer. Bild i årskurs 4-6 Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Samhällskunskap i årskurs 4-6 Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Engelska i årskurs 4-6 Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.

5 Drömprojektet Under detta kapitel ska klassen tillsammans arbeta fram olika idéer om något de vill göra tillsammans. Det är viktigt att ha en gemensam dröm eller vision som mål, för att eleverna ska hitta sin inre drivkraft och vilja att arbeta mot målet. I elevhäftet på sida 2 finns en övning som lyfter fram allas drömmar om något de önskar att göra. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (LGR11, s.9) Vi på FramtidsFrön har nio nyckelord som vi anser är viktiga ingredienser i entreprenörskap i skolan. Dessa ord baserar vi på våra erfarenheter samt forskning som har bedrivis runt om i landet på bland annat Umeå universitet och Linnéuniversitet i Växsjö. I de orangea cirklarna i lärarhandledningen uppmärkarsammar vi vilka av nyckelorden som främjar entreprenörskap i respektive steg. Dessa ord är: - Verklighetsbaserat - Involvera omvärlden - Ämnesövergripande - Motverka facitkultur (öppna frågor och svar - Medarbetarskap (se varandra som resurser) - Företagande (kunskskap om) - Roligt och motiverande - Visa upp

6 Spara några bra alternativ som eleverna har kommit fram till för att senare arbeta vidare med dem under avsnittet projektplan. Centrala innehållet Som pedagog är det bra att veta vilka delar av det centrala innehållet som du får med i arbetet i respektive ämne. Låt eleverna vara delaktiga i processen så att de blir medvetna om vilka ämnen och vilket innehåll som kommer att beröras och som utgör underlag för bedömning. Se under rubriken Måluppfyllelse i slutet av lärarhandledningen. Nyckelord: Testa idéer- Risktagande Medarbetarskap Motverkar facitkultur Roligt -motiverande Anteckningar: Med den här övningen lär sig eleverna olika begrepp som används ute i arbetslivet, både som anställd och som företagare. Inled med att tillsammans med eleverna gå igenom orden på mittenuppslaget i elevhäftet, för att se vad de har för erfarenhet och kunskap om begreppen. Låt sedan eleverna spela memory för att på ett lekfullt och roligt sätt befästa dessa begrepp. Denna övning ger eleverna en bra grund eftersom begreppen återkommer under arbetet med Drömprojektet. Tips! Översätt orden till engelska för att integrera Drömprojektet.Låt eleverna skriva meningar med begrepp och gör charader/ sketcher för att befästa orden. Leta efter orden i tidningar, komplettera med bilder, klistra upp och gör som ett collage för att synliggöra begreppen och befästa dem ytterligare.

7 Anteckningar: Nyckelord: Företagande Ämnseövergripande Verklighetsbaserat Gruppen Under detta kapitel är det viktigt att synliggöra olika förmågor som behövs när man arbetar i grupp kring ett projekt. På sidan 4-6 finns en övning som på ett roligt sätt lyfter fram vad respektive elev är bra på. Passa på att diskutera i helklass om olika förmågor och vinsten av att komplettera och uppskatta varandra i en grupp. För att alla ska känna sig delaktiga är gruppens storlek av betydelse. På sidan 7 i elevhäftet kan man fundera över hur gruppen sätts samman, om den ska vara stor eller liten. Man kan använda sig av symbolerna från föregående övning som underlag till gruppindelning. Det är viktigt att göra eleverna medvetna om varför gruppsammansättningen ser ut som den gör. På så sätt kan de bli medvetena om vilka roller de är bra på och vilka roller de behöver utveckla. På sidan 7-10 i elevhäftet finns olika övningar där eleverna själva får fundera över hur gruppen ska göra alla delaktiga.

8 Tips! För att varje enskild gruppmedlem ska känna att den är delaktig och förstår gruppens arbete kan man använda sig av Trafikljus. Med det menas att man har alltid en grön och röd mugg eller lapp framme när gruppen arbetar tillsammans. När någon i gruppen inte hänger med eller känner sig åsidosatt kan han eller hon ställa fram den röda muggen. Då är det gruppens ansvar att göra alla delaktiga igen. När den gröna muggen står framme vet alla i gruppen vad de ska arbeta vidare med. Det här är också ett hjälpmedel för dig som pedagog att se hur de olika gruppernas arbeten fortskrider. Ta fram olika kriterier för hur man kan dela in i grupp. Låt eleverna fundera över hur de tänker för att få en grupp att arbeta och ha roligt tillsammans. Gruppen kan skriva ett gruppkontrakt. Forskning visar att ett väl använt grupparbete kan på ett gynnsamt sätt bidra till att eleverna tillägnar sig ämneskunskaper. Eleverna kan diskutera och få förklara, lära av varandra och på så sätt nå längre än vid individuellt arbete. (Forslund - Frykedal 2011, LiU)

9 Idén I det här avsnittet arbetar grupperna med att ta fram olika ideér. De väljer ut den bästa och hittar på ett namn på drömprojektet samt en logotyp till idén. Komma på en bra idé På sidan 10 i elevhäftet finns slumpordsleken. Det är ett roligt och innovativt sätt att få öva på att vara klurig i sin vardag. Eleverna sitter i sina grupper. På mittenuppslaget i elevhäftet finns det kort med bilder och ord på som eleverna ska använda. Eleverna drar två slumpmässigt och ska utifrån dessa komma på en rolig affärsidé. Om gruppen skulle fastna och inte komma på något, låt dem då dra ett nytt kort. Tänk på att klargöra för eleverna att idén kan lika gärna vara en tjänst de ska utföra som en vara. Låt dem samla på sig många idéer innan de börjar sortera och värdera bland sina idéer. Välj ut er bästa idé På sidan 13 i elevhäftet finns övningen välj ut er bästa idé. Där ska eleverna utse en drömprojektsdé som de gemensamt vill arbeta vidare med. Hitta på ett namn på Drömprojektet När eleverna har utsett sin idé ska de hitta på ett projektnamn. Gå igenom kända företagsnamn och namnets koppling till vad företaget gör och varför de valt sitt namn. Några tydliga exempel är: Falks Arbetar med hemlarm och övervakning. Falken kan associeras till att den ser allt och är skarpögd. Burger King Hamburgerrestaurang. Namnet kan man associera till att de serverar kungen av hamburgare. Stadium - Försäljning av sportartiklar. Namnet kan associeras till en sportarena.

10 Låt eleverna komma på fler exempel. Nu ska eleverna själva fundera över vad de vill säga med sitt projektnamn, se övning s. 14 i elevhäftet. Gör en logotyp När man har utsett sin idé samt projektnamn ska eleverna hitta på en logotyp. På sidan 15 finns en inspirationsövning. Övningen på sidan 16 i elevhäftet leder fram till elevernas egna logotyp. Nyckelord: Risktagande - testa idéer Involvera omvärlden Motverka facitkultur Roligt - motiverande Verklighetsbaserat Visa upp Gå igenom kända företagslogotyper och vad de vill förmedla. Prata även om hur l ogotyperna är utformade, färg, läsbarhet och typsnitt. Färg förmedlar ofta en känsla, exempelvis CocaColas logga är röd och vit. Låt eleverna fundera över vad den skulle förmedla om den var grön och vit? Skulle känslan förändras? (Grön miljö) Några tydliga exempel är: 7-Eleven Företagets servicebutiker har öppet mellan sju och elva. Lekia Leksakföretag vars logga associerar till lek. Loggan har klara färger och hög läsbarhet och är lätt för barn att känna igen. Låt eleverna komma på fler exempel. Be dem ta med tidningar hemifrån. Låt dem sedan klippa ut olika logotyper och därefter kategorisera logotyperna efter verksamhet. Kan de se något mönster? Kategorisera efter färg.

11 Tips! Lägg till egna ord och bilder i slumpordsleken. Om eleverna ska arbeta kring ett tema exempelvis öppet hus, göra om skolgården eller Luciafirande kan orden lätt anpassas till motsvarande tema. På samma sätt kan man tänka om skolan har tillgång till mycket tyg, träbitar, papper eller annat som ni vill ska komma till användning. Ett sätt att utse den bästa idén/ projektnamn/ logotyp är att alla elever i gruppen får exempelvis 5 poäng att fördela mellan alla idéer. Därefter plockar man fram de tre förslag som har fått flest poäng. Sedan gör man om processen tills ett förslag kvarstår som alla i gruppen vill arbeta vidare med. Spara och synliggör alla idéer/namn/logotyper på exempelvis föräldramöten eller på skolans anslagstavla för att synliggöra elevernas kreativitet. Gå gärna på namnjakt i omgivningen och få inspiration till både företagsnamn och logotyp. Anteckningar:

12 Projektplan I det här avsnittet arbetar grupperna med att ta fram en projektplan. I avsnittet finns flera övningar i elevhäftet som hjälper eleverna framåt i arbetet, exempelvis på sidan Räkna ut ett pris Det är viktigt att eleverna förstår att ett pris på en vara eller tjänst bygger på olika kostnader som man har. Övningen på sidan 17 i elevhäftet ger eleverna förståelse för detta. Lyft gärna olika begrepp som rimlighet, konkurrens och efterfrågan så att de sätts i ett sammanhang. Formulera ett gemensamt mål Nu är det dags att gruppen bestämmer vilket gemensamt mål de har med sitt Drömprojekt. Be eleverna plocka fram sina önskedrömmar och låt dem utgöra grunden för det gemensamma målet. På sidan 18 i elevhäftetfår eleverna också fundera kring hur de ska göra för att nå målet. Gör en budget Övningen på sidan 19 i elevhäftet är ett stöd för hur eleverna kan tänka när de ska göra projektets budget. Här är det viktigt att klargöra för eleverna varför varje företag behöver en budget, till löner, till lokaler, till utveckling osv.

13 Tips! Låt eleverna intervjua ett företag om vad som ingår i deras budget. Man kan också koppla det till privatekonomi, genom att eleverna intervjuar sina föräldrar om vad familjens budget (pengar) ska räcka till. Eleverna kan även arbeta med sin egen budget, vad deras månadspeng/veckopeng ska räcka till. Anteckningar:

14 Genomförande I det här avsnittet behandlas själva genomförandet av företagsidén, på sidorna i elevhäftet finns stödjande övningar till detta. Inköp Låt eleverna utnyttja de resurser och nätverk som finns. Tanken är inte att eleverna ska satsa en massa pengar utan med sin egen arbetsinsats driva sitt projet. Kanske finns det ett företag som kan sponsra med material, eller låt eleverna samla in pantburkar för att få ett startkapital om det behövs. Kanske finns det material som behövs redan på skolan så att eleverna kan betala när de tjänat in sina första pengar. Det bästa är förstås om det går att driva sitt projekt med eget driv och klurighet. På sidan 23 i elevhäftet finns en tabell där eleverna kan bokföra sina inköp. Bestäm hur tillverkningen ska gå till Eleverna behöver fundera över hur tillverkningen av varan eller utförandet av tjänsten ska gå till. Vad behövs? Var kan de vara? Hur lång tid tar det att tillverka varan eller utföra tjänsten? Övningar finns som underlag till detta på sidan 21 och sidan 22 i elevhäftet. Om eleverna ska tillverka en vara i ett större antal och samtidigt hålla samma kvalité kan det vara till stor hjälp att besöka ett företag som har serietillverkning. Om idén är att utföra en tjänst kan eleverna vara hjälpta av att besöka ett företags hemsida som utför liknade tjänster eller be att få komma på ett studiebesök. Vem ska ni sälja till Eleverna måste fundera på vilka som är deras framtida kunder och hur de ska göra för att träffa dem. Underlag finns på sidan i elevhäftet. Eleverna får möjlighet att öva sin sociala kompetens och mod i mötet med sina kunder. Därför kan det vara bra att öva på varandra eller på sina föräldrar i förväg hur man ska uttrycka sig på ett artigt och säljande sätt. Eleverna kan tillsammans skriva ner några stödfraser som de kan öva in och använda i säljsituationen.

15 Resultat För att eleverna ska få kunskap om hur en redovisning i ett företag går till måste de noggrant bokföra sin försäljning genom att ge varje kund ett kvitto och sedan bokföra en kopia. Underlag till kvitto finns på sidan 24 i elevhäftet. En tabell för att bokföra de sålda varorna/ tjänsterna finns på sidan 25 i elevhäftet. När all försäljning är klar ska eleverna räkna ut vinsten. På sidan 26 i elevhäftet finns en formel för hur eleverna ska räkna ut sitt resultat. Total försäljning - totala inköp/ kostnader =resultat/ vinst. Låt eleverna utvärdera resultatet, är de nöjda, skulle vinsten kunnat bli större, hur skulle de kunna påverka resultatet. Underlag för diskussion finns på sidan 26 i elevhäftet. Tips! Intervjua gärna ett lokalt företag om hur de använder sin vinst. Låt eleverna gör en marknadsundersökning genom att intervjua några grannar, sina föräldrar eller några i centrum om de skulle vara intresserade att köpa deras vara/tjänst. Vad skulle de i så fall vara beredda att betala för den? Sedan kan eleverna sätta samman resultatet från de olika intervjuerna på en matematiklektion och göra statistik över svaren. Försäljare Finns det en försäljare bland föräldrarna? Kanske kan den i så fall komma till klassen och prata om hur man ska vara som försäljare och vad som är viktigt att tänka på. Anteckningar:

16 För att eleverna ska få en verklighetsförankring och att arbetet ska kännas meningsfullt är det viktigt att återkoppla till det mål som de satt upp i sin projektplan. Låt eleverna diskutera hur de tycker att de har uppfyllt sitt mål och klarat sin budget. Underlag finns på sidan i elevhäftet. Vid det tillfälle som eleverna genomför sin önskedröm är det bra att prata om hur drömmen blev möjlig och att dokumentera tillfället med bild och ord. LGR 11 När du som pedagog arbetar med Drömprojektet får du fundera över vilka mål i det centrala innehållet som eleverna kan arbeta mot. Låt eleverna vara delaktiga i identifieringen av dessa mål samt vilka kriterier som ska utgöra underlag för bedömning. Då blir det enklare att ge feedback utifrån de gemensamma kriterier som tagits fram tillsammans med eleverna. Eleverna blir på så sätt delaktiga och medvetna om vad som utgör underlag för bedömning av deras arbete både individuellt och i grupp. På nästa sida har vi givit förslag på vad i det centrala innehållet som man skulle kunna beröra när man arbetar generellt med verktyget Drömprojektet, men beroende på hur arbetet utvecklas så kan du säkert identifiera fler mål. Det är viktigt att följa upp arbetet med Drömprojektet. För att veta hur eleverna upplever arbetet och hur och vad de tar till sig för kunskaper är det av stor vikt att du tillsammans med eleverna utvärdera arbetet. Utvärdera både individuellt och i grupp under tiden eleverna arbetar i sina grupper med Frö-Retaget men även efter att arbetet är avklarat. Det handlar om att de ska bli medvetna om både hur de lär, deras delaktighet och deras styrkor. Om de fokuserar på sina och gruppens styrkor, växer de i sin självkänsla. Genom att de har fokus på sina starka sidor kan de lättare utveckla de sidor de behöver arbeta mer med.

17 Utvärdering vid uppstart När eleverna har arbetat några tillfällen är det bra att stämma av deras upplevelser både kring känslan av att arbeta med Drömprojektet men även hur de upplever sin roll i gruppens arbete. Ett förslag till utvärdering: Gör en ring runt tre ord som du tycker stämmer överens mest med hur du tycker att de första arbetspassen med Drömprojektet och din grupp har varit. Bra Dålig Roliga Spännande Intressanta Svåra Lätta Kluriga Långtråkiga Röriga Bråkiga Kanonbra Jobbiga Vanliga För korta För långa

18 Måluppfyllelse Skriv och berätta om hur du tycker att det går med Drömprojektet och arbetet i gruppen Hur har du hjälpt till i gruppens arbete? Känner du att du har fått vara med och vara delaktig och bestämma om gemensamma beslut? Vilka är dina styrkor i gruppen? Vilka är gruppens styrkor?

19 Vad är du mest stolt över i er grupp när det gäller ert Drömprojekt? - - Finns det något som du skulle vilja ändra på i gruppens arbete med Drömprprojektet? Litteratur Forslund Frykedal, Karin (2011). Att skapa fungerande arbetsgrupper. LiU Hammar Chiriac, Eva & Hempel Anders (2008)(red.) Handbok för grupparbete. Att skapa fungerande grupparbeten i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Nordstedts Läroplan för grundskolan, föreskoleklassen och fritidshemmet 2011(2011). Stockholm: Skolverket.