Bioenergi i Tornedalen - Potential - Företagsverksamhet - Några exempel på verksamheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bioenergi i Tornedalen - Potential - Företagsverksamhet - Några exempel på verksamheter"

Transkript

1 Bioenergi i Tornedalen - Potential - Företagsverksamhet - Några exempel på verksamheter Rapport

2 Copyright Bionova Consulting och Tornedalsrådet Mer information om rapporten: Juho Korteniemi / Bionova Consulting Gsm Peter Hagström / Tornedalasrådet Tel Gsm Rapporten är framtagen med Nordiska Ministerrådets stöd. Mer information om Nordiska Ministerrådets energisamarbete finns under adressen

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING BIOENERGIPOTENTIALEN I TORNEDALEN FÖRETAGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET INOM BIOENERGIN I TORNEDALEN NÅGRA EXEMPELFALL: PRODUKTION OCH ANVÄNDNING AV BIOENERGI I TORNEDALEN Biogasverket i Haparanda Flisanläggningen i Övertorneå Pellettvärme i Karungi Förnybar energi vid turistanläggningen Bioenergiproduktion i Norge Bionova Consulting Bioenergi i Tornedalen 3

4 1 Bioenergipotentialen i Tornedalen Bioenergipotentialen i Tornedalen ligger i skogsenergi (drygt 2000 GWh/år), skogsindustrins biprodukter (ca 70 GWh/år) och i råvaror som passar för biogasproduktion (drygt 45 GWh/år). Energivedspotentialen består av avverkningsrester (grenar och toppar), stubbar och rötter samt av ungskogarnas potentiella energi. Energivedens potential består av gallring av ungskog (över 40 %), stubbar och rötter (mindre än en fjärdedel) samt av avverkningsrester (ca en tredjedel). Volymandelen biomassa i ett helt träd (toppen, grenar och löv, stammen, stubben och roten) Stammen 4-6 %, 5 % i genomsnitt Grenar och barr % Granen cirka 30 % Tall och lövträd cirka 10 % Stammen %, 65 % i genomsnitt Stubbar och rötter cirka % 15 % i genomsnitt Bild: Fördelning mellan stammar och biprodukter (avverkningsrester) hos olika trädslag. Avverkningsrester kan nyttjas för utvinning av energi.. 1 I beräkningen av energivedens potential i Tornedalen ingår regionala uppgifter om förekomst av olika trädslag och skogsareal. Potentialen i avverkningsrester beräknades utifrån förverkligade och kommande, planerade avverkningar. Ungskogarnas potential av energived beräknades utifrån befintliga utredningar. Regionala skillnader i skogens produktivitet har inte tagits med i beräkningen. 1 Bioenergiprogrammet i Mellersta Österbotten

5 Tabell: Energivedens potential i Tornedalen Kommun GWh / år Pajala 780 Övertorneå 240 Haparanda 90 Muonio 80 Kolari 230 Pello 200 Ylitornio 200 Torneå 220 Sammanlagt 2040 Vi har inte haft tillgång till uppgifter om bioenergipotentialer på norsk sida. Men vi vet att andelen produktiv skog är liten i förhållande till den totala arean i den aktuella regionen. Enligt norska jord- och skogsbruksinstitutet är andelen skog cirka 12 % i Tromsö och cirka 2 % i Finnmarken. 2 Om man förutsätter att dessa skogar är ungefär lika produktiva som liknande skogsområden i övriga Tornedalen, kan potentialen på norsk sida uppskattas till ca 90 GWh /år. För närvarande är det väldigt liten del av energivedens potential som nyttjas i Tornedalen. För att potentialen i sin helhet ska realiseras måste stora planerade projekt utanför området förverkligas. Att befolkningen är så spritt är ett hinder för potentialens nyttjande i Norge. I Nordreisa har man nu i alla fall byggt det första närvärmeverket som drivs med skogsbaserat bränsle. Det är sågverken som står för skogsindustrins biprodukter i Tornedalen. Några av de största på finska sidan är Pietikäinens sågverk och hyvleri i Muonio, Salmenpalo i Kolari, Pantsar i Pello och Kasalas såg och hyvleri i Torneå. Sågverken på finska sidan av Tornedalen producerar årligen cirka m3 biprodukter, bl.a. kutterspån och flis. Husfabrikernas biprodukter är inte med i beräkningen. De biprodukter som uppstår på husfabriker nyttjas redan i dag i energiproduktionen. Sågverken säljer sina biprodukter till aktörer utanför företaget, ofta även till lokal energiproduktion. I svenska Tornedalen finns bl.a. Jutos Timber AB och Krekula & Lauri Såg i Pajala. Biprodukternas mängd och sort beror på produktionsmängder och slutprodukter. Pajala Bioenergi AB köper biprodukter från lokala sågar och tillverkar pellets. Den sammanlagda kapaciteten av Pajalas sågar är cirka m3/år. Vid sågning av stockar uppstår flis som biprodukt, cirka 30 %, samt kutterspån och bark, båda cirka 10 % av den totala mängden. Tornedalens energipotential inom träindustrin är grovt uppskattat cirka m3, dvs. 70 GWh (0,5 MWh/m3 uppskattning av värmevärde). 1 2 Norsk institutt for jord- og skogkartlegging

6 Djurgödsel, bioavfall och biomassor från åkrar Djurgödsel och olika slags bioavfall kan rötas till biogas och användas som bränsle. Biogasen kan förvandlas till värme, el och fordonsbränsle. I Tornedalen är den sammanlagda energipotentialen av de ovannämnda cirka 45 GWh. Den största energipotentialen finns i djurgödsel, i första hand i kogödsel. När det gäller bioavfall ligger potentialen i första hand i grönavfall från jordbruket, livsmedelsindustrins sidoströmmar samt av bioavfall som samlas separat från bl.a. restauranger och hushåll och utvinns till energi genom rötning. Vid avloppsreningsverk kan slammet som uppstår vid rening av avloppsvatten rötas för att utvinna biogas. Av ovannämnd potential är det idag främst avloppsvattnets slam som genom rötning används för energiutvinning. I den aktuella regionen sker detta i Haparanda. Djurgödsel används än så länge inte till energiproduktion, även om det har funnits planer på biogasverk i bl.a. svenska Juoksengi och finska Ylläs. Det är också möjligt att ta vara på åkrarnas bioenergi. Gröngödsel kan till exempel användas som bränsle i bioenergianläggningarna. Även odling av rörflen och salix kan utvecklas mer än vad man gör idag.

7 2 Företags- och utvecklingsverksamhet inom bioenergin i Tornedalen Det finns sammanlagt 50 företag inom bioenergin i Tornedalen. De flesta producerar biobränsle, till exempel torv, flis och ved. I alla kommuner används biobränsle till produktion av fjärrvärme eller närvärme. Det förekommer även maskintillverkning och utvecklingsverksamhet. En kartläggning över bioenergibranschen i Tornedalen är framtagen och den kan hämtas i adressen Den största enskilda bioenergiinvesteringen på senare år är Tornion Voimas kraftvärmeverk i Torneå. Anläggningen drivs med biobränsle och företaget producerar energi till Outokumpu stålverk och till Torneå stads fjärrvärmenät. Alla kommuner i svenska och finska Tornedalen har värmeverk som använder biobränsle för att producera fjärrvärme. Bränslet, i form av torv och flis, kommer från både Finland och Sverige. I närområdet finns torvmyrar och flistillverkare. Stora torvområden ligger bl.a. i norra kommundelarna i Torneå och Haparanda. Trots det importeras torv även utifrån, både från Finland och Sverige. En faktor som försvårar företagsverksamhetens utveckling i Tornedalen är orternas ringa storlek och saknaden av större industrier i stora delar av området. Därför blir det svårare att nyttja hela bioenergipotentialen inom den egna regionen. Torv och skogsråvara transporteras följaktligen ut ur området till andra delar av finska Lappland och Norrbotten. På senare tid har turismen dock lett till ny verksamhet inom bioenergin, då bl.a. turistanläggningarna i Ylläs (Kolari) och Levi (Kittilä) fått nya värmeverk som eldas med biobränsle. På senare år har man också byggt nya värmeverk som drivs med skogsbaserad bränsle och torv i centralorterna i Kolari och Muonio. En grupp företagare har investerat i ett närvärmeverk i Hedenäset i Övertorneå. I framtiden kan en del av gruvornas energibehov tillfredsställas med bioenergi. En av de viktigaste framtidsplanerna är Vapos planerade biodieselfabrik i Kemi. Rovaniemen Energia Oy:s och Oulun Energia Oy:s planer på ett nytt biovärmeverk i Rovaniemi kan också bidra till ökad efterfrågan. I norra Norge är det kommunen Nordreisa som aktivt utvecklat bioenergiföretagandet inom kommunen. Ett nytt bolag har bildats och en del av offentliga byggnader värms idag upp med bioenergi alstrad på bolagets nya anläggning.

8 3 Några exempelfall: produktion och användning av bioenergi i Tornedalen Fem bioenergianläggningar i Tornedalen har besökts under rapportens framtagande. Två av anläggningarna ligger i Finland, två i Sverige och ett i Norge. Flis, pellets och biogas används som bränsle vid dessa anläggningar. Meningen med besöken var att bli bekant med anläggningarnas verksamhetsprinciper och verksamhetsmiljöer, och ta del av de erfarenheter man fått genom åren och ta reda på hur man kom fram till ett investeringsbeslut Biogasverket i Haparanda En allmän beskrivning Bottenvikens Reningsverk AB hanterar avloppsvatten från Haparanda och Torneå, och reningsverket ligger i Haparanda stad. Sedan 1996 har det slam som uppstår under reningsprocessen och slammet från kommunernas avloppsbrunnar använts för att producera biogas. Erfarenhet av biogasproduktion finns alltså från de senaste 15 åren. Biogasen nyttjas för att producera värme, huvuddelen av värmen går åt att värma upp själva biogasreaktorn, men biogasen används också för uppvärmning av reningsverkets egna hallar. För uppvärmning av inomhuslokaler behövs dessutom ett tillägg av olja, ca m3/år. Slammet koncentreras till 3-4 %:s torrhalt genom inblandning av polymerblandning och genom torktumlare. Därefter pumpas slammet in i en biogasreaktor för att rötas, och den biogas som uppstår leds in i en gaspanna där den förvandlas till värmeenergi. Slammet blir kvar i biogasreaktorn i cirka 47 dagar, varefter det centrifugeras för att få bort ännu mer vatten. Detta rejektvatten leds sedan tillbaka till avloppsreningsverket, och slammet transporteras till vidare hantering. Slammet komposteras vid återvinningscentralen Jäkälä där den före kompostering blandas med torv och skogsråvara. Allmän information om biogasverket Bioreaktorns volym 1700 m3 Biogasproduktion 35 m3/h, m3/år Slammets fördröjningstid 47 dagar Metanhalt 60 % Behandlingstemperatur 37 C Gasbehållarens volym 20 m3 Slammängd m3/år Produktion av värmeenergi ca 1600 MWh/år

9 Anläggningskostnad Biogasverket byggdes i första hand för att förbättra reningsverkets slamhantering, varvid energiproduktionen sågs som ett mervärde. Genom rötning och centrifugering blir slammet fastare samtidigt som slammängden och luktproblemen minskar. Eftersom mängderna minskar sjunker även transportkostnaderna till kompoststationen vid Jäkälä. Beslutet att bygga ett biogasverk togs i den tekniska kommittén med representanter från både Torneå och Haparanda städer, bryggeriet Lapin Kulta och Bottenvikens reningsverk AB. Till att börja med beställdes en konsultutredning, som gav underlag för ett helt enhälligt beslut. Kommunerna deltog aktivt i arbetet och hjälpte till att skaffa finansiering. Investeringen ledde till minskade luktproblem och lägre transportkostnader för slammet. Den totala kostnaden för investeringen blev 40 milj. kronor, vilket täckte förutom rötningsanläggningen en hall och några maskiner, bland annat en centrifug. Det kom totalt 3-4 anbud, varav Mariehamns Rostfria AB:s (tillhör idag Goodtech-konsernen) anbud var det som bäst uppfyllde de kostnadskriterier man angett. Därmed vann företaget upphandlingen. Överlappning av arbeten kunde undvikas genom att biogasanläggningen byggdes samtidigt som avloppsvattnets reningsprocess uppdaterades. Att få till kommunal finansiering är i regel en utmaning. Anläggningens funktion och användarerfarenheter Biogasproduktionen i Haparanda sker med hjälp av en mesofilisk process vilket innebär att driftstemperaturen är 37 C. Biogasen som kommer ut ur reaktorn svalnar samtidigt som det bildade kondensvattnet avlägsnas innan biogasen lagras och bränns upp. Detta förhindrar korrosion orsakad av vatten. Gasproduktionen har varit jämn nästan under hela året. Att starta anläggningen och få den till full drift tog två veckor. Processen kontrolleras integrerat med avloppsreningsverkets kontrollsystem. På vardagar utförs kontrollen under dagtid, och under helger med hjälp av ett larmsystem. Processen kan skötas digitalt oberoende av plats. Laboratorieprover tas vid behov, bland annat bevakas biogasreaktorns ph-värde och halten av avdunstande syror. Vid jämna processförhållanden sker denna provtagning en gång i månaden. Under våren tas prover en gång per dag eftersom processen under den här årstiden kräver mer justering. Service och underhåll av pumpar sker en gång per år och pumpisoleringar lagas vid behov.

10 Biogasverket har i stort fungerat utan störningar och biogasproduktionen har varit jämn. På våren ändras förhållandena i biogasreaktorn (bl.a. sjunker ph-värdet), och inmatningen måste minskas under cirka två månader. Orsaken till denna återkommande företeelse utreds för tillfället. Under hård kyla kan gasledningarna frysa till. Detta kan undvikas genom höjning av inomhustemperaturen eftersom gasledningar installerats utmed hallens innerväggar. Bilder Bild 1. Biogasanläggningen med biogasreaktorn i mitten och biogasbehållaren i förgrunden.

11 Bild 2.Gaspannan (De Dietrich) syns i förgrunden, oljepannan längre bak. Bild 3. Centrifugen, som används för att höja slammets torrhalt efter rötningen (till ca 21%).

12 3.2 Flisanläggningen i Övertorneå Allmän beskrivning Hedenäset Närvärme AB producerar biovärme till byborna i Hedenäset i Övertorneå kommun. Företagets flisanläggning ligger intill byacentrumet. Biovärme köps av 63 närliggande fastigheter; kommunägda fastighete samt radhus och villor. Anläggningen förbrukar cirka m3 skogsråvara per år, vilket motsvarar en värmeproduktion på MWh. Effekten är 2 MW, och anläggningen har varit i drift sedan april 2008 (3,5 år). Hälften av råvaran kommer från egna skogar och hälften köps in. Av inköpt råvara kommer hälften från Sverige och hälften från Finland. Flisningen sköter man själv för att garantera jämn kvalitet, och den färdiga flisen förvaras i förrådsutrymmet (ca 1700 m3), som ligger intill lokalen med själva värmepannan. Flisen bränns upp i värmepannans förbränningskammare och brandgasernas värmeenergi transporteras genom värmeväxlare till anslutna fastigheter. Askan tas till vara och används som skogsgödsel. Anläggningens upphandlingsprocess Byns oljepanna var föråldrad och skulle snart bytas ut. Dessutom hade bröderna som tillhörde ägarna i värmebolaget länge funderat på att dra nytta av avverkningsrester från sina egna skogar. Kommunen ställde upp med lokaler, och ett aktiebolag bildades. Företaget förhandlade med kommunen om ett eventuellt delägarskap i det nya bolaget, men till slut bestämde kommunen att den istället ville bli kund och köpa värme från bolaget. Investeringen gick upp på totalt 7 milj. kronor med utrustning, värmenät (3300 m) och fastigheternas värmeväxlare. 21 % av kostnaden fick projektet som EU-finansiering. Tre tillverkare lämnade anbud, och av dem valdes Ariterm, som bäst uppfyllde de tre kriterier som fanns: (1) pris, (2) enkel funktionsprincip och (3) tillgång till reservdelar. Att kommunen anmälde sig som storkund, gjorde det lättare att få bybor att ansluta sig. Processens tröghet med de utdragna kommunala förhandlingarna upplevdes som en utmaning. Anläggningens funktion och användarerfarenheter Flisförrådet har fyra parallella skraptransportörer som drar bränslet inomhus. Som drivkraft används två hydraulpumpar; bra att ha reserv om en skulle haverera. När flisen kommer inomhus förs den till en skruvtransportör, och sedan in i förbränningskammaren och upp på trapprosten där förbränning sker. Trapprosten omges av sex luftfläkt, som ser till att flisen får en jämn ström av syre. Innan rökgaserna

13 lämnar skorstenen rensas dem för att undvika sotspridning i omgivningen. Anläggningen har automatisk sotning och uraskning. Processens styrsystem är automatiserat, och kan vid behov justeras via styrpanelen. Hur bra anläggningen fungerar beror på bränslets kvalitet, och därför är det viktigt att säkerställa hela leveranskedjan från skogen till uppbränning. Skogsråvaran bör inte innehålla jordmaterial eller stenar. Skogsråvarans kvalitet kontrolleras visuellt före flisning. Även fukthalten mäts eftersom kostnaden regleras efter energiinnehåll. Skogsråvaran torkas i naturen utan maskiner. Flisning sker året runt, och det är lönar sig att alltid ha två veckors förbrukning i lagret. En täckt hall med exempelvis asfaltgolv som skydd mot fukten räcker bra som förrådsutrymme. Att ha golvvärme i det utrymme som flisen passerar på vägen in har visat sig vara bra. Bränslets fuktighet varierar i regel mellan %. Målet är att fukten inte stiger över 35 %, även om förbränningen klarar av fuktigare material. Torrare material blandas med fuktigare vid behov. Anläggningen besöks två gånger per dag för bokföring och för kontroll av maskiner. Tre personer i Hedenäset turas om att ta hand om detta. Sotning görs manuellt en gång per år (tar ungefär en dag). Anläggningen har visat sig vara driftsäker, endast några reservdelar har bytts ut under de tre år den varit i drift. För att trygga ekonomin bör minst 25 % av kunderna till en sådan här anläggning vara så kallade storkunder. Bilder Bild 4. Biovärmeverkets flisförråd (ca 1700 m3).

14 Bild 5. Skruvtransportörer till flispannan (vänster) och ursotning av rökgaser (höger). Bild 6. Flisen brinner på trapprosten inne i förbränningskammaren.

15 3.3 Pellettvärme i Karungi Allmän beskrivning Servicehuset Karungin Palvelukoti ry är en allmännyttig förening som grundades år Verksamhetsprincipen är att utan vinstsyfte förbättra boendestandarden för de äldre, för pensionerade och handikappade. Servicehuset ligger vid Torneälven och har sammanlagt 35 lägenheter. Sedan 2008 har fastigheten huvudsakligen värmts upp med pellets som används som bränsle i den egna värmecentralen. År 2010 var producerades ca 430 Mwh i form av värme. Olja används som komplement under två perioder: i maj-september då behovet är så liten och driftstoppen så täta att pannan riskerar att få funktionsstörningar och under den hårdaste kylan då man går över från pellets till olja. I servicehusets källare finns både pellet- och oljepanna. Pelletpannans effekt är 160 kw. Utanför pannrummet har man byggt en pelletsilo (20 m3). Matarskruven binder silon med pannrummet. Med hjälp av en matarskruv och termostat transporteras hela tiden en lämplig mängd pellets in i förbränningskammaren. Värmeväxlaren överför värmen till fastigheternas varmvattenledningar och varmvattenberedare. Anläggningens funktion och användarerfarenheter Pellets matas regelbundet (4,5 s inmatning och 20 s paus) in i Tulimax- pannan, vilket gör att även luftinmatningen till pannan är konstant. Luftintagen är placerade längs förbränningskammarens väggar vid sidan av och bakom förbränningsområdet. Termostaten justeras manuellt. När önskad temperatur i termostaten uppnås, avstannar pelletinmatningen och startar igen när temperaturen sjunkit. Även luftintaget kan regleras manuellt, och en nivå som genererar jämn ström har nu hittats. Förbränningskammaren är utrustad med rörliga skivor som trycker askan ned i behållaren. Askan avlägsnas för hand. Mängden per vecka blir cirka 10 kg. Eftersom det blir så lite aska kan den blandas med övrigt avfall. Efter ett driftsstopp ska pelletpannan startas manuellt, vilket tar ungefär en timme. Värmecentralen kontrolleras dagligen, och askan som samlats i behållaren under förbränningskammaren avlägsnas en gång i veckan (ca 1 h). Flygande aska som samlas på värmetransporterande ytor dammsugs en gång i månaden (ca 1 h). Skorstenarna sotas två gånger per år, och arbetet beställs från ett utomstående företag.

16 I stort har pelletpannan fungerat bra. När pannan togs i drift var det till att börja med svårt att hitta rätt luftintag, men nu har man kommit fram till rätt mängd.. I början fick man in fukt till pelletsilon vilket gjorde att pellets frös till klumpar och slog sönder transportskruven. Problemet kunde lösas när man isolerade silon med träull och täckte den med plåt. Matarskruven har gått av en gång på grund av träpulver som så småningom fastnade i skruven. Det är bra att tömma silon en gång per år för att rensa den. Vid pelletpannans driftsstopp startas oljepannan automatiskt. Uppvärmningen fungerar bra om pelletsilon fylls på med två veckors mellanrum. Om pelletleveransen inte kommer i tid uppstår problem. I Karungi har detta skett några gånger, vilket även lett till att man tvingats byta leverantör. För närvarande har man alltid reserv i form av pelletsäckar. Det är bra att planera pelletanläggningen med automatisk uraskning. En skruv, som transporterar askan till en sluten behållare, är att rekommendera. En sådan transportör kunde dock inte installeras i Karungi, eftersom pannrummet ligger på fel nivå med tanke på detta. Pelletsilon är utrustad med ett fönster så att man ser när pelletvolymen sjunker under en viss gräns. Detta är dock ingen tillräcklig mätmetod, eftersom pelletmassan oftast sjunker först i mitten av silon och sist utefter väggarna. Regelbundna pelletleveranser är därför ett måste. Pelletuppvärmning blir betydligt billigare än uppvärmning med olja. Å andra sidan är råvarutillgången och bristen på tillräckligt antal leverantörer en orosmoment som också kan leda till prishöjningar. Transportalternativen är begränsade. För användaren är pelletuppvärmningen inte lika bekymmersfri som uppvärmning med olja.

17 Bilder Bild 7. Pellettpannan i servicehusets pannrum. Pellets kommer in i förbränningskammaren genom det vita röret. Bild 8. Pelletsilon och matarskruven till pannrummet. Silons inmatningsrör vid sidan av silon.

18 3.4 Förnybar energi vid turistanläggningen Allmän beskrivning Lapland Hotel Olos i Muonio är ett komplex med hotellrum, lägenhetshotell och konferensservice. Intill hotellet står en pelletanläggning med ytterväggar av trä. Anläggningen står för värme och varmvatten för fem fastigheter (2 250 MWh/år). Vapo Oy har levererat anläggningen till Lapland Hotels och sköter även bränsleleveranserna. Hittills har anläggningen varit i drift i två år. Värmeverket har två pelletsilon (2 * 40 m3) och en värmepanna med 1,5 MW effekt. Nätet till de närliggande fastigheterna är sammanlagt cirka en kilometer långt. Årsförbrukningen ligger på ungefär 470 ton pellets, som köps in från leverantörer i bland annat Pajala och Uleåborg.

19 Anläggningens upphandlingsprocess Anläggningen byggande baserades på ekonomiska kostnadskalkyler, men även miljövärden ansågs viktiga; för ett företag inom turismen handlar det om bra PR. Anbudsförfrågan besvarades av tre företag, och när valet mellan dessa gjordes var det helhetslösningen som avgjorde. Priset var ett av kriterierna men även leverans av utrustning och bränsle, var viktiga. Till slut antogs Vapo Oy:s anbud med Arimax Bio Det enklaste under investeringsprocessen var att få till ett styrelsebeslut om investeringen, eftersom jämförande beräkningar visade att pelletanläggningen skulle bli ekonomiskt lönsamt. Det svåraste var att kunna räkna rätt, beräkningarna gjordes nämligen utan extern experthjälp. Under beredningsprocessen kunde man konstatera hur lite information det överhuvudtaget finns när det gäller förnybara energiformer. Företagen måste själva vara aktiva och ta reda på en massa fakta. När investeringen blivit klar och tagits i drift har hotellet varit nöjd; anläggningen har fungerat bra och varit ett bra argument i miljökommunikationen mot kunderna. Pelletvärme används även av två hotell och ett servicecentrum i på turistorten Ylläs. Det finns planer på nya pelletvärmeverk som kommer att tas i drift under de kommande åren. Anläggningens funktion och användarerfarenheter Skruvtransportörer transporterar bränslet från pelletsilon till en liten behållare som fungerar som mellanlager (ca. 0,5 m3). Sedan transporteras pelletts in i förbränningskammaren med hjälp av en matarskruv. Matarskruven har ett skydd mot bakbrand, för att elden inte ska spridas från pannan till lagret. Matningen till förbränningskammaren är automatiserad och reglerad efter utomhustemperatur: Mellanlagrets fyllnadsnivå följs upp med hjälp av en givare och skruvens cirkulationshastighet regleras genom en frekvensmätare. Inne i förbränningskammaren finns en trapprost och i själva förbränningsdelen råder undertryck. Primärluften kommer in nerifrån genom trapprosten och sekundärluften kommer in ovanför trapprosten. Mängden överskottssyre i brandgaser bestämmer hur mycket luft som behövs för bränningen. Brandgaserna dras genom ett sug ut genom skorstenen. Konvektionsytorna i anläggningens väggar effektiviserar värmeöverföringen till vattnet i pannan. Vattnets temperatur hålls jämn genom en pumpblandare. Vid överföringen till värmenätet hålls en temperatur mellan 70 (hösten) och 90 grader (vintern). Det återvändande vattnet kan användas för att reglera utgående vattnets temperatur. Askan överförs genom tre askskruvar till en behållare. Två av dessa fungerar automatiskt on en manuellt. Årligen uppstår cirka 2,5-3 m3 aska, som vidarehanteras av Vapo. Pelletförrådet ska av

20 brandsäkerhetsskäl vara slutet, eftersom pelleten förbinder syre från luften. Silorna är utrustade med fönster som fungerar som beställningsindikatorer. När ingen pellet syns i fönstret, är det dags att beställa mer. Förrådsutrymmet (sammanlagt 80 m3) är planerad för att klara av leveranser med 2-3 veckors mellanrum. Annläggningen är helautomatiserad. Arbetskraft behövs endast för dagliga kontroller och sotning var annan vecka (ungefär två timmar). Eftersom anläggningen är över 1 MW är en årlig myndighetskontroll obligatorisk. En utomstående kontrollant måste också kontrollera driften ett par gånger om året. Pelletanläggningen har visat sig ha bra underhållsäkerhet och den har fungerat klanderfritt. Enstaka byten har gjorts, vilket inte går att undvika. Matarskruven har täppts till en gång på grund av för finfördelad pellets. I silons nedre del har det ibland bildats kondensvatten som frusit till och gjort att pelletten inte kunnat komma på skruvtransportören och därifrån vidare till förbränningskammaren. Bilder Bild 9. Pelletanläggning, Lapland Hotels, Olos.

21 Bild 10. Pelletsilons konformade nedre del varifrån matarskruvar transporterar bränslet till värmeverket.

22 Bild 11. Automatiserad asktömning till container. 3.5 Bioenergiproduktion i Norge Allmän beskrivning Nordreisas kommun ligger i norra Norge cirka 150 km från finska Kilpisjärvi och 250 km från Tromsö. Kommunen har knappt invånare, varav cirka bor i tätorten Storslett. Genom kommunen flyter Reisaelva, som rinner ut i Atlanten i närheten av byn Storslett där ett flisvärmeverk byggdes år Värmeverket drivs genom bolaget Nord-Troms Bioenergi AS. Anläggningens upphandlingsprocess Det som var viktigaste när det gällde att möjliggöra investeringen var kommunens aktiva utvecklingsarbete inom biovärme. Kommunen ställde sig mycket positiv till att köpa biovärme från företagarna. Ett aktivt samarbete mellan lokala lantbrukare och kommunen var utgångspunkten för att ett närvärmebolag skulle bildas och att produktionen skulle sättas igång. Landsbygdsföretagarna ville hitta kommersiell användning för sin skogsråvara och kommunen arrangerade utbildningar, studiebesök och annan utvecklingsverksamhet för bioenergibranschen. Aktiviteterna ledde till att ett bolag bildades och detta bolag ägs nu av ett antal landsbygdsföretagare.

23 Bioenergiproduktionen möjliggjordes konkret genom kommunens anbudsförfrågan gällande leverans av bioenergi till sjukhuset, skolan och badhuset. De fastigheter som anslöts till nätet hade alla vattenbaserat centralvärme och hade tidigare använt olja till uppvärmning. Det var två företag som lämnade anbud, och det lokala bolaget Nord-Troms Bioenergi AS vann upphandlingen bl.a. på grund av priset. Nord-Troms Bioenergi AS levererar värme i enlighet med avtalet som skrivits under med kommunen. Företaget har stått för investeringen av teknisk utrustning. Värmepannan inhandlades av Swebo Bioenergi från Boden. Den består av två enheter på 500 kw och en sammanlagd effekt på cirka 1 MW. Leverantören valdes utifrån en fungerade helhetslösning och den justeringsmöjlighet som systemet med två pannor medger. Dessutom byggdes ett värmenät på cirka 800 meter. Anläggningens årsproduktion ligger på cirka 2,2 GWh. Företaget och kommunen har ett 10+5 års avtal för produktion av energi. Företagets lån för investeringen är också anpassad för den här tidsperioden. Värmepriset är indexreglerat, och påverkas bl.a. av priset på referensenergin dvs. elpriset. Elpannorna har lämnats kvar som reserv. Anläggningens funktion och användarerfarenheter När det gäller tekniken har man så gott som enbart positiva erfarenheter. Kontrollen sker via Internet och felanmälan digitalt. Därför är det inte ofta som jourpersonalen behöver besöka anläggningen. Råvaran kommer från närområdet och består av björk- och alflis, till lika stora andelar. Taket för bränslets fukthalt är bestämt till cirka %. Detta är en tuff krav speciellt när det gäller al. Råvaran kommer från Reisaelvdalen, som ligger på km från anläggningen. Tall, som i någon utsträckning växer längre uppåt i älvdalen kan vara ett alternativt bränsle. Hittills har man dock inte prövat detta alternativ. Färdig flis transporteras till anläggningen och tippas in i förrådet, som kan öppnas helt. För att förbättra bränslelogistikens kostnadseffektivitet har man bl.a. byggt en flisterminal vid Reiselva cirka 5 km från anläggningen. Askan förvaras i en container utanför anläggningen. Det är hanteringen av bränsle som hittills orsakat de mesta problemen vid anläggningen. Ojämn bränslekvalitet, bl.a. förekomst av pinnar, har orsakat avbrott i inmatningen. Det lokala klimatet är kallt och fuktigt, vilket ibland har lett till att flisen frusit till vid inmatningen till pannan. Problemet har lösts genom att blåsa in varmluft från pannrummet till silon så att flisen värmas upp och torkas. Det har också uppstått

24 problem med bränsleleveranser. Det finns cirka 500 skogsägare i området och det splittrade ägarskapet är ett problem när man ska skaffa bränsle. Man har även varit tvungen att köpa bränsle utifrån, vilket lett till förluster för anläggningen. Även växlande elpriser påverkar anläggningens ekonomi. Ovannämnda problem har kunnat åtgärdas och anläggningens framtida verksamhet ser ut att vara lönsam både när det gäller ekonomi och teknik. Bilder Bild 12. Bioenergianläggningen i Nordreisa i norra Norge Bild 13 Lagring av flis vid bioenergianläggningen i Nordreisa. Varm luft från pannrummet blåses in i förrådets nedre del.

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa, Finland Tel. +358 6 487 4700 Fax +358 6 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@megakone.

MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa, Finland Tel. +358 6 487 4700 Fax +358 6 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@megakone. MegaKone Oy Hellanmaantie 601, 62130 Hellanmaa, Finland Tel. +358 6 487 4700 Fax +358 6 484 7530 www.megakone.fi jari.luoma@megakone.fi VÄRMECENTRALER Lantbruksföretagarens val! Större produktionsutrymmen

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Information och Instruktion bastutunna

Information och Instruktion bastutunna Information och Instruktion bastutunna Underlag för bastu Bastun står stadigt på limträkonsoler som är 150 breda och med en tjocklek på ca10cm. Undertill på dessa konsoler sitter det tryckimpregnerade

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Fjärrvärme från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval.

Fjärrvärme från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval. Fjärrvärme från Norrenergi Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval. Fjärrvärme bygger på en enkel men genial idé. Istället för att varje hus skaffar en egen värmekälla, samlas vi kring en gemensam

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Pressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.

Pressmapp. Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen. Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling. Pressmapp Fröling Heizkessel- und Behälterbau GmbH Industriestraße 12 A-4710 Grieskirchen Internet: www.froeling.com e-mail: info@froeling.com Peter Norrbin Tel. +46 (70) 203 85 50 peter.norrbin@telia.com

Läs mer

170 011 61 05-05. Installations- och skötselanvisning. Parca 300. Kökspanna

170 011 61 05-05. Installations- och skötselanvisning. Parca 300. Kökspanna 170 011 61 05-05 Installations- och skötselanvisning Parca 300 Kökspanna 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Installatonsbevis... 4, 5, 6 01. Innan ni börjar elda...7 02. Eldning... 7 med ved med koks med olja eller

Läs mer

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin En kamin som eldas med ved eller annat biobränsle är ett klimatsmart komplement till din befintliga värmekälla. Den kan också vara ett mysigt inslag i innemiljön.

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Värme till skola och sportcenter

Värme till skola och sportcenter ANLÄGGNINGSFAKTA FLAHULTSSKOLAN Skola 4 000 m 2 samt sportcenter (simhall och sporthall) 2 400 m 2. Ägare: Jönköpings kommun. Värmebehov 1999 992 MWh pellets (+785 MWh olja). Bränslebehov 1999 260 ton

Läs mer

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0 LogoBloc 90-600kW Datum 081006, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LEVERANSKONTROLL... 3 ANSVAR... 3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 3 SÄKERHET... 3 REKLAMATION...

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Positiv attityd till pellets.

Positiv attityd till pellets. Undersökningen. Målgrupp: 25-75 år, boende i fristående hus Rekrytering via e-post, genom CINTs panel 2 screeningfrågor: Boende i fristående hus? Är med vid beslut om energiform? Fältarbete 22 29 juni

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Gaselle Combi ved/pelletspanna

Gaselle Combi ved/pelletspanna Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Funktionstest av varmkompostbehållare

Funktionstest av varmkompostbehållare Sid 1 (8) Funktionstest av varmkompostbehållare Enheten för Kemi och Materialteknik Borås 2002 Sid 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 3 2 Syfte 3 3 Kriterier 3 4 Princip 4 5 Utrustning 4 6 Organiskt

Läs mer

Ved eller pellets? 2012-01-19

Ved eller pellets? 2012-01-19 Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar dagens och framtidens bioenergilösningar. Genom

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Nya möjligheter att värma med pellets

Nya möjligheter att värma med pellets Nya möjligheter att värma med pellets En ren besparing för dig och naturen ULMA AB of Sweden Nya möjligheter att värma med pellets Med en pelletsbrännare behåller man husets ventilation så som huset är

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Fjärrvärme positiv energi

Fjärrvärme positiv energi FJÄRRVÄRME Anslutningsinformation och priser 2012 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning. Med de

Läs mer