JAKTTIDERNA I ETT FRAMTIDSPERSPEKTIV HUR PÅVERKAR ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT? HUR PÅVERKAS VILTET? SVERIGES KLIMAT: TEMPERATUR
|
|
- Agneta Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KLIMATET FÖÄNDAS JAKTTIDENA I ETT FAMTIDSPESPEKTI HU PÅEKA ETT FÖÄNDELIGT KLIMAT? Den globala medeltemperaturen har ökat 0.89 sedan varmare i Skandinavien Bodil Elmhagen. KLIMATET FÖÄNDAS Den globala medeltemperaturen har ökat 0.89 sedan varmare i Skandinavien HU PÅEKAS ILTET? Fenologi (när under året saker inträffar) t ex: - intervila - Säsongsmässig flytt/vandring - Brunst, reproduktion Stammarnas storlek/täthet Utbredning arför? Direkta effekter (t ex för kallt/varmt) Indirekta effekter (t ex via andra arter) Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) 2013 Foto: Länsstyrelsen i ästerbotten/projekt Fjällräv SYDLIGA ATE SPIDE SIG NOUT Studie av 35 europeiska fjärilsarter 63% spred sig norrut på 1900-talet Som jämförelse: 6% spred sig söderut SEIGES KLIMAT: TEMPEATU SMHI: Temperaturvariationen sedan 1860 stämmer med globala mönster och följderna av en ökad växthuseffekt Nordlig utbredningsgräns för silverstreckad pärlemorfjäril 1970 (blått) och 1997 (grönt) Silverstreckad pärlemorfjäril Parmesan m. fl Poleward shifts in geographical ranges of butterfly species associated with regional warming. Nature 1
2 % av fågelarter % av fågelarter FÅGLA I SEIGE FÖÄNDING I UTBEDNING OCH/ELLE ANTAL SEDAN TALET Studie av 118 fåglar med sydlig eller nordlig utbredningsgräns i Norrland Uppgifter om trender från Svensk Fågelatlas (Svensson m. fl. 1999) FÅGLA I SEIGE FÖÄNDING I UTBEDNING OCH/ELLE ANTAL SEDAN 1800-TALET Studie av 118 fåglar med sydlig eller nordlig utbredningsgräns i Norrland Uppgifter om trender från Svensk Fågelatlas (Svensson m. fl. 1999) Nordliga arter har minskat oftare än sydliga, medan sydliga oftare ökat Fjällgås. Foto: Niklas Liljebäck 10 0 Nordliga Sydliga Fjällgås. Foto: Niklas Liljebäck FÅGLA I SEIGE FÖÄNDING I UTBEDNING OCH/ELLE ANTAL SEDAN TALET Föreslagna orsaker till förändringarna: Markanvändning: 66% av arterna Klimat: 4% av arterna Kan klimateffekter ha underskattats? FÅGELSAMHÄLLETS SAMMANSÄTTNING ÄNDAS MED TEMPEATUEN Den relativa abundansen av fåglar som trivs vid olika temperaturer (CTI) följer klimatutvecklingen På 35 år har temperaturen förskjutits 296 km norrut, fågelsammansättningen (CTI) 105 km 60 Community Temperature Index Nordliga Sydliga Lindström m.fl apid changes in bird community composition at multiple temporal and spatial scales in response to recent climate change. Ecography SYDLIGA DÄGGDJU HA ÖKAT: LO, ÖDÄ, GÄLING, MÅD, ÅDJU, FÄLTHAE Svenska Jägareförbundets Jaktstatistik återspeglar spridning norrut ILTSAMHÄLLET I NOLAND: FÖÄNDAD DYNAMIK Sork och lämmel är normalt cykliska, med 3-5 år mellan toppåren Cyklerna dämpades i stora delar av Sverige och Lämmelcykler i ästerbotten Angerbjörn m.fl Geographical and temporal patterns of lemming population dynamics in Fennoscandia. Ecography 2
3 Första ankomstdag (dag på året) Långflyttande fåglar Kortflyttande fåglar Andel älgkor med tvillingar (95% CI) ILTSAMHÄLLET I NOLAND: FÖÄNDAD DYNAMIK DÄMPADE CYKLE I EUOPA: ANSES IDAG OFTAST BEO PÅ KLIMATET Sork och lämmel är normalt cykliska, med 3-5 år mellan toppåren Cyklerna dämpades i stora delar av Sverige och Störningar i fjällrävens och rödrävens cykler Halsbandslämmel på Grönland Sork i Europa Störningar i gråsidingens cykler Miljöövervakningen (Naturvårdsverket/Birger Hörnfeldt) Elmhagen m. fl Changes in vole and lemming fluctuations in northern Sweden revealed by fox dynamics. Ann. Zool. Fennici Post m.fl Ecological dynamics across the Arctic associated with recent climate change. Science Cornulier m. fl Europe-wide dampening of population cycles in keystone herbivores. Science ILTSAMHÄLLET I NOLAND: GNAGACYKLE PÅEKA SMÅILT ILTSAMHÄLLET I NOLAND: GNAGACYKLE PÅEKA SMÅILT ariation i skogsharestammen enligt kvalitativa beskrivningar Hörnfeldt Synchronous population fluctuations in voles, small game, owls, and tularemia in northern Sweden. Oecologia FENOLOGI: FLYTTFÅGLA KOMME TIDIGAE IDAG ÄN SÄSONGSANDANDE ÄLGKO FÅ OFTAE TILLINGA Sädesärla Trana Morkulla Bofink Skogsduva Sångsvan Stare Sånglärka Tornseglare Hussvala Gök ödstjärt Gulärla Stenskvätta Södra Centrala Södra Centrala Morkulla. Foto: Magnus ydholm elativ ålder Kullberg m. fl Change in spring arrival of migratory birds under an era of climate change, Swedish data from the last 140 years. Ambio onaldsen m. fl On fitness and partial migration in a large herbivore migratory moose have higher reproductive performance than residents. In press 3
4 Antal älgolyckor Häckningsframgång Log vildsvinstäthet Log vildsvinstäthet TAFIKOLYCKO MED ÄLG INTÄFFA TIDIGAE AMA ÅA KANSKE FÖ ATT ÄLGANA PÅBÖJA SIN ANDING TIDIGAE Mängden älgolyckor i Finland toppar på hösten, med en andra topp på försommaren Tiden då hälften av älgolyckor inträffat samvarierar med växtsäsongens början FELMATCHNINGA KAN UPPSTÅ OM FENOLOGIN INTE ÄNDAS Början till felmatchning hos ren på Grönland. äxtsäsongen börjar tidigare, men tiden för kalvning är oförändrad egion Niemi m. fl Moose vehicle collisions occur earlier in warm springs. Acta Theriologia Post m. fl Ecological dynamics across the Arctic associated with recent climate change. Science FELMATCHNING HOS OE I FINLAND armare apriltemperatur har fått orren att tidigarelägga parningen Juni har inte blivit varmare, kycklingarna möter kallare förhållanden vid kläckningen Leder till minskad kycklingöverlevnad ÄNTAD KLIMATFÖÄNDING I MÄLADALEN Årsmedeltemperatur : 4.6 C : 6.2 C : additional 2.0 C increase Medeltemperatur 10 dagar efter kläckning Foto: Dick Enebro Ludwig m. fl Short- and long-term population dynamical consequences of asymmetric climate change in black grouse. Proc Soc B Elmhagen m.fl Interacting effects of change in climate, human population, land use, andwater use on biodiversity and ecosystem services. Ecology & Society ETT AMAE KLIMAT ÖKA ÅDJUETS ÖELENAD Undersökte rådjurets överlevnad på Bogesund och Grimsö Klimatet påverkade överlevnaden indirekt via växtproduktion, som antas öka i framtiden Överlevnaden påverkades dessutom av jakt och lodjurspredation Författarna föreslår: Jakt/predationstrycket kan behöva öka i framtiden ETT AMAE KLIMAT ÖKA ILDSINSSTAMMEN Undersökning av vildsvinstäthet i Europa Tätheten ökar med varmare vintrar, oavsett predation Med varg Utan varg Medeltemperatur i januari ( C) Davis m. fl Beyond climate envelope projections: roe deer survival and environmental change. Journal Wildlife Management Melis m. fl Biogeographical variation in the population density of wild boar (Sus scrofa) in western Eurasia. J. Biogeography 4
5 GÅ JAKTTIDE OCH JAKTTYCK ATT UPPÄTTHÅLLA? Jakttid på rödräv idag 1 aug 28 februari i södra Sverige 1 aug 15 april i norra Sverige TACK! ödräven får valpar i slutet av mars i södra Sverige i början av maj i norra Sverige ad händer med viltet: Fenologin ändras, arter minskar/ökar Jakttiderna kommer påverkas: Kan behöva ändras i takt med fenologin Kan behöva ändras för att kompensera för minskad/ökad stam ilken kunskap behövs i framtiden? 5
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merRådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 4 minuter ) Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation ~13.ha Kunglig jaktmark => Forskningsområde 1972 Studieområden Pågående Bogesund 1988- Grimsö
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Läs merFisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet. Ungfågeln på bilden fotograferades vid Billudden i augusti. 8
Läs merSVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER
SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER ROLF BRITTAS VILTBIOLOG (FIL DR) April 2017 RÅDJURET EN SPRIDNINGS- ART SOM KOMMER IGEN! Unga djur sprider sig och bildar nya kolonier, ung get
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merLandskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson
Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori
Läs merAsp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merFÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Läs merAktuell forskning om björn
Aktuell forskning om björn Jonas Kindberg Skandinaviska Björnprojektet Startade 1984 Mer än 24 vetenskapliga artiklar Behov i förvaltningen? Utvecklad övervakning Avskjutnings- och populationsmodeller
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merHur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs merFiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merVÄRDERING & FÖRVALTNING AV VILTETS EKOSYSTEMTJÄNSTER. Fredrik Widemo Forskningsansvarig SJF
VÄRDERING & FÖRVALTNING AV VILTETS EKOSYSTEMTJÄNSTER Fredrik Widemo Forskningsansvarig SJF RAPPORTENS FÖRFATTARE Doc. Fredrik Widemo SJF & SLU EST från klövvilt Förvaltning av EST Doc. Bodil Elmhagen SJF
Läs merFenologimanual. instruktioner för fenologiväktare inom Fågelkalendern. Så här gör du: SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET
Fenologimanual instruktioner för fenologiväktare inom Fågelkalendern I Fågelkalendern samlar vi in uppgifter om flyttfåglars ankomst och andra årstidstecken på ett organiserat sätt. Här i fenologimanualen
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merNaturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merTEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ
TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ Fjällfåglar olika mönster på kort och lång sikt I över tio år har det gått allt sämre för många av fjällens vanligare fåglar, bland annat dalripa, lappsparv
Läs merKlimatförändringar och hur de kan påverka Skandinaviska däggdjursarter
Klimatförändringar och hur de kan påverka Skandinaviska däggdjursarter Linda Sandberg Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2014 Institutionen för biologisk
Läs merBidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad
Läs merVad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Läs merÄlgmöte 23 januari. 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix. Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam vill vi ha?
Älgmöte 23 januari 18,30 Presentation 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix (Wiebke Neumann SLU) Projektet Älgen 19,30 Älgjakten 2017 (Sven Forsberg ÄFG 5) Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merKlimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org
Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org IPCC AR5 WGI (Physical Science Basis) WGIII (Mitigation of Climate Change)
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merVilt och Trafik. Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation
Vilt och Trafik Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation Präsentation på Älgskadefondsföreningens årsstämma 2009-10-03 Andreas
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merPM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult
Bilaga 2 PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Uppdrag åt Vattenfall Vindkraft Spelplatser av tjäder och orre Richard Ottvall 2014-12-10 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon:
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merVILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet
VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,
Läs merTvå klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merI detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV-08122-18 Riktlinjer för utformning av jakttider Ramar och principer I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning
Läs merInavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?
Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Foto: L. Liljemark Karin Norén Zoologiska institutionen Stockholms universitet Inavel Parning mellan nära släktingar En gen möter sig själv Carlos II (1661-1700)
Läs merOm växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna
Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna
Läs merEkosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!
Läs merSMIL med inriktning mot miljöplanering. Kulturgeografi. Mattias Sandberg
SMIL med inriktning mot miljöplanering Kulturgeografi Mattias Sandberg 2019-01-21 Två problem som har med världsbilder att göra P1: Uppdelning människa-natur Human influence on the Earth and its processes
Läs merSverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros
SKANDULV Skandinaviska Vargforskningsprojektet Populationsekologi Sverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros Grimsö Research Station Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merVärmland. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Värmland Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merFenologi. De senaste decennierna har klimatförändringarna på jordklotet varit ovanligt kraftiga. Genom den omfattande förbränningen
Fenologi De senaste decennierna har klimatförändringarna på jordklotet varit ovanligt kraftiga. Genom den omfattande förbränningen av fossila bränslen har atmosfärens koldioxidhalt ökat, vilket hindrar
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merHur påverkas fåglar av klimatförändringar?
Hur påverkas fåglar av klimatförändringar? Arvid Löf Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merSmittspridning och klimat
Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merDet här är 5 grader! Temperatur på Grönland under och efter den senaste istiden
Kommande klimatförändringar och deras inverkan på odlingsförutsättningarna Thomas Hickler (PhD) Geobiosphere Science Centre Department of Physical Geography & Ecosystems Analysis Lund University, Sölvegatan
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merAttityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
Läs merÖvervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merÅr 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.
Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör
Läs merGenerellt låga smågnagarbestånd, med bottennivå på våren, väntas 2016
Institutionen för vilt, fisk och miljö Generellt låga smågnagarbestånd, med bottennivå på våren, väntas 2016 Birger Hörnfeldt, 2016-04-12 Resultat från smågnagarövervakningen 2015 Kontakt birger.hornfeldt@slu.se
Läs merStrategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn
2015-09-30 Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur Håkan Sand Grimsö forskningsstation Sveriges lantbruksuniversitet Disposition Förvaltning av älg - generella förutsättningar Predationsmönster
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merKlimatförändringarnas effekter på vattenkraften
Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften Sten Bergström SMHI http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development CO2 development Tvågradersmålet ligger här någonstans! National Oceanic and
Läs mer2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan
Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt
Läs merSödermanlands Län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Södermanlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merNytt fokus på viltolyckor KRÄVS!
Nytt fokus på viltolyckor KRÄVS! Anders Sjölund Ekolog & Nationell samordnare Natur Tel: 46 (0)70 5975228 Mail: anders.sjolund@trafikverket.se Trafikverket Röda vägen 1 781 88 Borlänge www.trafikverket.se
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 6 maj 015 151 Anita Bergsveen Innehåll 1 Om undersökningen 0 Sammanfattning 0 Resultat 05 Mest omtyckta djur, fåglar och 06 blommor Vistelser i naturen 1 Mest
Läs merArternas spridningsförmåga
Arternas spridningsförmåga Hittar arterna de nya miljöerna? Kristoffer Hylander Stockholms Universitet Upplägg Spridningens olika steg Spridningsbegränsning Exempel på studier fokus på kärlväxter, mossor,
Läs merCarin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion
2010-01-27 Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion 1.0 2009-09-23 Foto Martin Nilsson 2 Foto Martin Nilsson 3 Foto Martin Nilsson 4 FNs klimatpanel om stigande havsnivåer i januari 2007:
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merFörväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni
Förväntad framtida vattensituation Georgia Destouni Klimatet förändras Vad händer med inlandsvattnet Vad säger klimatmodeller & observationer Temperatur Nederbörd Avdunstning Ytvatten Grundvatten Klimatet
Läs merGävleborgs län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Gävleborgs län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merBin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Läs merHälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Dalarnas län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merPåverkas den svenska älgstammens reproduktion av förändringar i klimat och miljö?
Projektets mål är att få ökad kunskap om det finns faktorer i miljön som direkt eller indirekt påverkar reproduktionen hos den svenska älgstammen i södra Sverige. Älgen är vårt viktigaste vilt och finns
Läs merUrban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET
Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång
Läs merBegränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?
Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir
Läs merSolaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merEkonomisk tillväxt och klimatförändringar
Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar Torsten Persson IIES, Stockholms Universitet och KVA Jordens klimat ett komplext system Umeå, 11 oktober 2011 The scientific evidence is now overwhelming: climate
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merResultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum
Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 Utgivningsdatum:
Läs mer2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2018
CES-ringmärkningen vid Älviken 2018 Roger Mellroth & Thord Fransson 2018 bjöd på en kall, snörik inledning och i april uppmättes köldrekord för senaste 30 åren på flera platser i Svealand. I inledningen
Läs merMöjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen
Läs merIntegrerad miljöövervakning och forskning i klimatgradienter*
Integrerad miljöövervakning och forskning i klimatgradienter* förutsättning för effektiv fortlöpande miljöanalys av smågnagarzoonoser? Ammarnäs Vindelälvens biosfärsområde? *även landskapsgradienter Vindeln
Läs merKonkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort
Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs mer