Integrerad miljöövervakning och forskning i klimatgradienter*
|
|
- Emilia Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Integrerad miljöövervakning och forskning i klimatgradienter* förutsättning för effektiv fortlöpande miljöanalys av smågnagarzoonoser? Ammarnäs Vindelälvens biosfärsområde? *även landskapsgradienter Vindeln Umeå
2 Nationell miljöövervakning av smågnagare och utvecklingsidéer
3 Nationell miljöövervakning (NMÖ) A Kilometers Ammarnäs Vålådalen Stora Sjöfallet Vindeln Finland Klimat-landskaps gradienter: - N-S v. - kust-fjäll Norway Grimsö Ammarnäs Sweden Norra Kvill Vindeln Umeå Vindelälvens biosfärsområde?
4 Målsättningar med NMÖ early warnings fångstindex (rovdjursföda, prognoser etc) material till Miljöprovbanken (MPB) - miljögifter & patogener retrospektivt
5 NMÖ/MPB, tidsserier*: Umeå, (1979-) Grimsö, (1979-) Norra Kvill, Ammarnäs, Stora Sjöfallet, Vålådalen/Ljungdalen, *slagfällefångst på fasta provytor, vår och höst
6 Några resultat: mer frekventa och djupare vinternedgångar! med förändrat vinterklimat/-väder snötäcket skyddar
7 och minskade vårtätheter! - dvs av många rovdjurs basföda >90% modell-predator
8 Även modell-predatorn har minskat! - från cykler med hög till låg amplitud, - i takt med minskande födotillgång
9 Kontraster i tid och rum - 1
10 Kontraster i tid och rum - 2
11 Kontraster i tid och rum - 3
12 Zoonoser - djurspridda sjukdomar - vårt modellsystem = sorkfeber (NE)* - sprids av skogssork - pärluggla äter skogssorkar (huvudpredator) *kan tillämpas på andra patogener med skogssork som värd, t ex Ljungan-virus
13 En intressant fråga om zoonoser*: *djurspridda sjukdomar
14 Lite om sorkfeber höst vår Beror senare års stora sorkfeberutbrott på störningar av sork- och rovdjursdynamiken?
15 Tidsserierna - suverän infrastruktur för zoonosövervakning! - sorkfeberfall; Fokhälsomyndigheten - skogssorkindex; NMÖ - PUUV- infektionsgrad (mm); potentiellt via MPB (guldgruva!) - pärluggleindex; hittills via SLU- forskning - landskapsdata: , 58 st 2.5 x 2.5 km vart 5:e år; hittills via SLU- forskning Tidsserierna är absolut nödvändiga men räcker det? Nej, det krävs även forskningssamarbeten, nationellt och internationellt!
16 Utvecklingsidéer A Kilometers Fokus: modellzoonos - skogssork (värd) - modellpredator - PUUV/NE - snökvalitet! - landskapsstruktur Ammarnäs Vindeln Finland Norway Sweden Klimat-landskaps gradient (kustinland-fjäll) Ammarnäs Varierande dynamik Vindeln Umeå Vindelälvens biosfärsområde?
17 Sork-, rovdjurs- och zoonospatogen- dynamik i en klimatgradient Vb-inland - sorkar MPB (PUUV-Ab + ) - ugglor 1980-* - landskap Vb-fjäll - sorkar MPB (PUUV-Ab + ) - ugglor 2010-* - landskap -* Vb-kust - sorkar 2009-* - MPB (PUUV-Ab + )* - ugglor 2009-* - landskap -*
18 Miljöprovbanken, exempel Vindeln, Västerbotten Miljöprovbanken Insamlat smådäggdjursmaterial för arter med > ca 1 individ per år i genomsnitt Årstid: 1=vår, 2=höst Antal fångade individer av: Cg= skogssork, Clethrionomys glareolus Cruf= gråsiding, C. rufocanus Ma= åkersork, Microtus agrestis Ms= skogslämmel, Myopus schisticolor Sa= vanlig näbbmus, Sorex araneus Sc= lappnäbbmus, S. caecutiens Smt= dvärgnäbbmus, S. minutus En guldgruva för miljöanalys av zoonos-patogener År Årstid Cg Cruf Ma Ms Sa Sc Smt etc etc etc etc etc Till exempel - lungbiopsier: sorkfebervirus - leverprov: Ljungan-virus
19 Miljöövervakning x forskning framgångsrik miljöanalys hittills
20 Tack för uppmärksamheten! Birger Hörnfeldt, Vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, SE Umeå Ett bra tips för att uppdatera sig: Foton: Bent Christensen, Tim Hipkiss, Jenny Svennås-Gillner, Rolf Segerstedt m fl, inkl foton från Internet
21
22
23 Tidsserier för landskapsförändringar Vegetationskartan års intervall 5-års intervall km
24 Sorkfebervirus i skogssorkar Miljöprovbanken: - variationer in tid - och rum
25 Ljungan-virus i skogssorkar - relativt nybeskrivet, misstänkt zoonos-patogen - virus + stress orsakar diabetes hos laboratoriemöss - samarbete med italienska forskare inlett 2013, pilot studie vid Västerbottenskusten
Generellt låga smågnagarbestånd, med bottennivå på våren, väntas 2016
Institutionen för vilt, fisk och miljö Generellt låga smågnagarbestånd, med bottennivå på våren, väntas 2016 Birger Hörnfeldt, 2016-04-12 Resultat från smågnagarövervakningen 2015 Kontakt birger.hornfeldt@slu.se
Läs merKvalitetsdeklaration för delprogrammen Smågnagarövervakning skog och -fjäll
1(20) Kvalitetsdeklaration för delprogrammen Smågnagarövervakning skog och -fjäll 1. Beskrivning av delprogrammen, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Miljöövervakning av smågnagarnas
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs merSkogsbruket och artskyddet seminarium vid BirdLife Sveriges årsmöte 8 april 2016
Tjäder. Foto: Elisabeth Fagerberg Skogsbruket och artskyddet seminarium vid BirdLife Sveriges årsmöte 8 april 2016 Det följande är minnesanteckningar från seminariet och kan som sådana vara behäftade med
Läs merNyckelarter i fjällen 2011
Rapport Diarienummer 502-7429-11 Nyckelarter i fjällen 2011 Tillståndet för några av fjällens djur och fåglar Nyckelarter i fjällen är ett gemensamt delprogram inom regional miljöövervakning. Nyckelarter
Läs merFörstudie Vindelälvsdalen
Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen
Läs merLånga tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och
Läs merTa miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat!
Fortlöpande miljöanalys Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat! workshop där vi tillsammans blickar in i framtiden med syfte att utveckla miljöanalysverksamheten vid SLU Pernilla Christensen
Läs merÄlghemområden, förvaltningsområden och inventering
Älghemområden, förvaltningsområden och inventering Johan Månsson SLU i samarbete med Henrik Andrén & Göran Ericsson Inst. För Vilt, Fisk & Miljö Hur stora är Älgskötselområdena idag? 49 000 ha (93) Norrland
Läs merAnsökan om tillstånd respektive undantag enligt vissa bestämmelser i jaktlagstiftningen för jakt för forskningsändamål
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mikael Wallén Tel: 010-6981339 mikael.wallen @naturvardsverket.se BESLUT 2016-12-21 Ärendenr: NV-07775-16 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merAtt levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska
Läs merDatabaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående
Läs merTerrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå
Terrestra forskningsstationer i Sverige Kjell Danell, SLU, Umeå Mitt uppdrag Forskningsstationer och annan infrastruktur för fältbaserad terrester forskning (inkl. limnologi). Ge möjligheter till nationell
Läs merPass 2: LYSSNA Besöksnäring i planering av infrastruktur och transporter
Pass 2: LYSSNA 14.50-15.30 Besöksnäring i planering av infrastruktur och transporter Komplex - javisst Juridiska Ekonomiska Metodologiska Målet för SKL:s förstudie är att ta fram ett underlag som är relevant
Läs merJärven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013
Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 Malin Aronsson Jens Persson Kent Sköld Järv i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 MalinAronsson GrimsöForskningsstation,InstitutionenförEkologi
Läs merVILTFOÖ RVALTARKONFERENS 2018
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VILTFOÖ RVALTARKONFERENS 2018 Uppdaterat 20181019 VÄLKOMMEN till årets Viltförvarvaltarkonferens! Årets konferens har ett övergripande tema om viltskador och hur
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Barmarksinventering Detta faktablad VARG: Barmarksinventering inom Nasjonalt overvåknings program for rovvilt (www.rovdata.no)
Läs merHur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs merNV (6) UTVÄRDERING AV NILS NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE JANUARI 2012
NV-10528-11 1(6) UTVÄRDERING AV NILS NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE JANUARI 2012 NV-10528-11 2(6) FÖRORD Denna utvärdering har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Under utvärderingsarbetet
Läs merFramtidens samverkansmodell
E12 Atlantica Transport Framtidens samverkansmodell Gemensam vision och verktyg för gränsöverskridande samverkan Verktyg för gränsöverskridande samverkan Kvarkenrådets, MidtSkandias och Blå vägens medlemmar
Läs merÖppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring
Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring Elisabeth Strandhagen, bitr föreståndare, Svensk nationell datatjänst Göteborgs universitet - Karolinska institutet - Lunds universitet
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet
1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-11-28 Ärendenr: NV-06674-13 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta
Läs merVILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2018
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y VILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2018 Preliminärt program Uppdaterat 180927 VÄLKOMMEN till årets Viltförvarvaltarkonferens! Årets konferens har ett
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,
Läs merBuskmus nya inventeringsmetoder
Buskmus nya inventeringsmetoder Buskmus är en svårinventerad art som bara är känd från vissa delar av Sverige. Ett område där arten förekommer regelbundet är Falköpings kommun, där vi inventerade arten
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).
Läs merDen svenska tankesmedjan Tobaksfakta vad säger en internationell utvärderingspanel om verksamheten?
Den svenska tankesmedjan Tobaksfakta vad säger en internationell utvärderingspanel om verksamheten? LUFT Umeå 2014 10 03 Charli Eriksson, Professor i folkhälsovetenskap Panelen Charli Eriksson Professor
Läs merNaturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Läs merLokal delaktighet och samverkan
Lokal delaktighet och samverkan Riksmöte 2010 för vattenorganisationer 27 september Johanna Alm & Ann Salomonson Projekt Norr sprojekten i Bottenviken (bilden är tillagd efter föredraget utifrån vad som
Läs merScreening av bekämpningsmedel 2015 & 2016
Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016 Workshop om screening och miljögifter 2017-11-15 Gustaf Boström, Bodil Lindström, Mikaela Gönczi & Jenny Kreuger Institutionen för vatten och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merFortlöpande miljöanalys: Rekommendation för URL namngivning (webbadresser) på SLU:s nya webb 1 (5)
Sveriges lantbruksuniversitet Ledningskansliet, Ann Sofie Morén Artefakt Rekommendation v 1.0 Skapad av Fomakansliet Status Fastställt Fastställt av Fomawebbgrupp 1 Fastställt datum 2010-05-07 Fortlöpande
Läs merVarför checklista och för vem?
Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas
Läs merModel Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU
Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merGnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merHur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige?
Hur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige? Patrik Olsson och Lars Björk Enheten för Geografisk Information Patrik.olsson@skogsstyrelsen.se Lars.bjork@skogsstyrelsen.se
Läs merBara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag
Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått
Läs merRiktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dokumentnamn Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)
Läs merEmbryonalutveckling hos vitmärla
Embryonalutveckling hos vitmärla Martin Reutgard, Brita Sundelin, Marie Löf, Matias Ledesma ITM. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Översikt Bakgrund Östersjöns vitmärlor Embryonalutveckling hos
Läs merLägesrapport LillNILS
Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt
Läs merKonsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär RAPPORT 2014:2 Per E Ljung¹, Camilla Sandström², Göran Ericsson¹ & Emma Kvastegård¹ ¹ Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU ² Statsvetenskapliga
Läs merGrouse monitoring network Internasjonalt samarbeid for bedre rypeforvaltning. Maria Hörnell-Willebrand Håkon Solvang
Grouse monitoring network Internasjonalt samarbeid for bedre rypeforvaltning Maria Hörnell-Willebrand Håkon Solvang Bakgrund Före 1989 Exklusiv jakt 1990 1993 Jämtland initiativ 1993 Fri småviltsjakt 71
Läs merBehovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07
Sida 1 av 5 Detaljplan, Umeå kommun Diarienummer: PLA 12-07 2013-06-11 Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen
Läs merVindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport
Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport Marianne Henningsson Miljöpsykolog marianne.henningsson@lnu.se Gotland 120807-08 Vår rapport: Hälsa och Ohälsa (buller, sömnstörningar, sjukdomar
Läs merDet Svenska LTER-nätverket
Det Svenska LTER-nätverket Bakgrund LTER-Sweden (Long Term Ecological Research) Ett initiativ från Sveriges lantbruksuniversitet Sekretariat Ulf Grandin, Lars Lundin och på SLU Finansiering: Under den
Läs merDe svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Ammarnäs 4 februari 2015 De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Etappmålen en del av målstrukturen Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för
Läs merTill lunch kommer ni att veta
Till lunch kommer ni att veta Vad Vindval kommit fram till hittills Vad ni kan förvänta er av Vindval framöver Lite extra om människors påverkan av ljud -09-10 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merNy historisk databas om skog
Ny historisk databas om skog Anna-Lena Axelsson Institutionen för skoglig resurshushållning SLU, Umeå Lantmäteriet, I2011/0032. Riksskogstaxeringen Har pågått sedan 1923 Tillstånd, tillväxt och avverkning
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merAnna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Läs merMäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd
631 landskapsrutor, 5 års inventeringsintervall Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd Utformning av datainsamling 631 landskapsrutor,
Läs merSkolår 1 3. Skriftligt omdöme ÄMNE Namn: År: Termin: Undervisande lärare: Kunskapsutveckling. Kommentar till kunskapsbedömningen.
2008 09 15 FÖRSLAG Skolår 1 3 Skriftligt omdöme ÄMNE Eleven beräknas nå målen i år 3 (5) under förutsättning att utveckling sker i nuvarande takt Ja Osäkert Skolår 4 5 Skriftligt omdöme - ÄMNE Eleven beräknas
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.
Läs merGenetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens
Läs merBrunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478)
Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö 2012-11-26 901 83 UMEÅ Brunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478) Jonas Kindberg, Ole-Gunnar
Läs merViltinventeringar och viltforskning
Viltinventeringar och viltforskning http://www.rktl.fi/svenska/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/instruktioner_och_blanketter/ Finlands viltcentral 2012 Illustration: Seppo
Läs merBeskattningsmodell för varg
Beskattningsmodell för varg 2018 Prognoser för vargstammen 2018 vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-1 Beskattningsmodell för varg 2018 Författare: Jens Frank Rapport från
Läs merFoto: Lennart Johanzon OM DU MÖTER VARG
Foto: Lennart Johanzon OM DU MÖTER VARG Runt om i världen sker tusentals möten mellan vargar och människor varje dag utan att något särskilt inträffar. Vid sällsynta tillfällen har det ändå hänt att vargar
Läs merInternationell utblick Dog Health Workshop och nästa steg i en internationell samordning
Internationell utblick Dog Health Workshop och nästa steg i en internationell samordning Avelskonferensen 2013 Therese Ahlman Den första i sitt slag! The 1st International Workshop on Enhancement of Genetic
Läs mer1.&Inledning 1.1&Historik&om&älgstammen& 1.2&Älgens&födoval& 1.3&Problematik&med&älgskador&
EXAMENSARBETE Förord& DennarapportutgörmittexamensarbetevidHögskolaniHalmstad. ExamensarbetetavslutarminastudierpåprogrammetNaturvårdoch artmångfaldochomfattar15hp. RapportenharutförtsisamarbetemedSvenskNaturförvaltningdärmina
Läs merKvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs meratt skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merEtik och lagstiftning
Etik och lagstiftning vid hantering av fåglar Lotta Berg, fältstationen, SOF-BirdLife, SLU Etik och lagstiftning Allt som är tillåtet är inte bra, och allt som skulle kunna vara bra är inte tillåtet 1
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merSvenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL
Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventering av järv INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...
Läs merKungsörnsymposium 2014 Boden September
Kungsörnsymposium 2014 Boden 26-28 September KUNGSÖRN SVERIGE Innehåll Förord... 3 Föredrag Effekter på fågellivet vid ett generationsskifte av vindkraftverk... 4 Sändarprojektet... 6 Genetikstudier på
Läs merBjörnstammens storlek i Västerbotten 2014
Björnstammens storlek i Västerbotten 2014 Rapport 2015-6 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info English summary: The bear scat survey in Västerbotten
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2010
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2010 Nationell sammanställning av länsstyrelsens inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-6 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014
Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Fredrik Stenbacka, Alina Evans, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Anders Kagervall, Holger Dettki och Jon M Arnemo Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merFrågor och svar om Flexpension
Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet
Läs merAsp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Läs merSkogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning
Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merMål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Läs merÄlgmöte 23 januari. 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix. Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam vill vi ha?
Älgmöte 23 januari 18,30 Presentation 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix (Wiebke Neumann SLU) Projektet Älgen 19,30 Älgjakten 2017 (Sven Forsberg ÄFG 5) Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir Detta faktablad Varg: Gruppering och särskiljning av observationer
Läs merMiljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn Thomas Rydström Miljöenheten Miljöbalkens mål är Hållbar Utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål 1 är att främja en hållbar utveckling
Läs merElektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005
Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och
Läs merFORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT
FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT 2015-2018 Vindkraftens påverkan på människors intressen Människors upplevelser av ljud från vindkraft i kuperad terräng relaterat till ljudmätning
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs meroch odling i typområden
Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande
Läs merUtveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
Läs merHur går det för skogens fåglar?
Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga
Läs merJL 49 ANSÖKAN OM DISPENS FRÅN REGLERNA OM FÅNGSTREDSKAP OCH FÅNGSTMETODER FÖR MÖSS, RÅTTOR OCH SORKAR
Sökandens namn Kontaktperson till vem beslutet skickas Finlands viltcentrals anteckningar: Adress Postnummer och -anstalt Jvf nr Datum / 20 Beslut nr Personbeteckning och tel. nr E-mail Koordinater: P
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merAnne Graf. Kommunikation
Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Läs merRådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 4 minuter ) Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation ~13.ha Kunglig jaktmark => Forskningsområde 1972 Studieområden Pågående Bogesund 1988- Grimsö
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
Läs merMetaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12
Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Det här är ett resultatblad som visar delar av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens
Läs mer