Terapeutisk juridik En utvidgad juristroll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Terapeutisk juridik En utvidgad juristroll"

Transkript

1 Terapeutisk juridik En utvidgad juristroll Av Jan Tydner Examensarbete 20 poäng i allmän rättslära Stockholm vårterminen

2 Inledning... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Avgränsning... 5 Disposition TERAPEUTISK JURIDIK Bakgrund till terapeutisk juridik Innebörden av terapeutisk juridik Utveckling Karaktär som rättsideologi Begreppet terapeutisk, vad det är och vad det inte är Tillämpning Kritik EN UTVIDGAD JURISTROLL Den multidimensionelle juristen Juristens roll som problemlösare Problemlösningsmetoder Juristens traditionella problemlösningsmetod Nya problemlösningsmetoder för juristen Mångfacetterad juridik Olika synsätt på juridiken En mångfacetterad rättstillämpning i praktiken, den psykologiska aspekten av juridik Juristens ansvar att leverera helhetslösningar Terapeutisk juridik och proaktiv juridik Proaktiv juridik Integrering terapeutisk juridik och proaktiv juridik Psycholegal softspots Exempel Juristen förhållande till den psykologiska vetenskapen Hur juristen tillgodogör sig psykologiska kunskaper Exempel på psykologiska rön som kommer juristen till godo Begränsningar Terapeutisk juridik i undervisningen Terapeutisk juridik i den teoretiska undervisningen Terapeutisk juridik i den praktiska undervisningen Juristpersonligheten DISKUSSION Om terapeutisk juridik som rörelse Finns det behov av terapeutisk juridik i Sverige? Begränsningar Om juristens roll som psykolog Behövs en utvidgad juristroll? Finns det ett behov av en utvidgad juristroll i Sverige? Svårigheter som möter en utvidgad juristroll Det större intresset. Den multidimensionelle juristen

3 3.3.1 En framtidsvision för juristyrket Ethic of care Hinder p.g.a. juristpersonligheten Hinder p.g.a. erkända rättsprinciper Sammanfattning Källförteckning Litteratur Tidskrifter Internet

4 Inledning Juristyrket är ett människoyrke. Många jurister kommer i direktkontakt med människor dagligen, människor med små eller stora problem av de mest varierande slag. Också de jurister som sitter på myndigheter och kontor där de aldrig har någon personlig kontakt med utomstående fattar beslut som har en direkt eller indirekt påverkan på människors tillvaro. Detta samspel mellan juridiken och dess användare är utgångspunkten för denna framställning. Den traditionella bilden av juristens roll som kännare av lagen är ofullständig. Juristen måste ha kunskap om hur den mänskliga sidan av det juridiska arbetet ska hanteras. Juristen måste vara psykolog. Detta vidsträckta synsätt har ännu inte fått något större genomslag i den juridiska forskningen i Sverige även om många praktiserande jurister skulle invända att de är medvetna om sin roll som människokännare. I USA har på senare tid uppstått en rad juridiska inriktningar som intresserar sig för hur samspelet mellan juridiken och människan fungerar idag och hur det kan göras bättre inför framtiden. I synnerhet en inriktning, som vunnit uppmärksamhet sedan början av 90-talet, fokuserar särskilt på juridikens och rättstillämpningens inverkan på människors mentala hälsa. Den går under namnet terapeutisk juridik och ligger till grund för en mängd infallsvinklar i ämnet. Terapeutisk juridik kommer i det följande att utgöra ett avstamp för diskussionen om den praktiserande juristens psykologroll. Det finns många exempel på företeelser med psykologisk betydelse i juristens dagliga arbete. Det kan handla om hur en klient under stor press ska bemötas eller hur man bäst kommunicerar med en trilsken part i rättssalen. En domare bör känna till sina egna begränsningar när intuitionen bestämmer sig för vilken part som ljuger och vilken som talar sanning. Familjerättsadvokaten kan ta hänsyn till klientens psykiska välmående och inte enbart dennes förmögenhetsställning i samband med en skilsmässa. Oavsett vilken roll man har så finns det anledning att ha en öppen syn på vad man kan uppnå i sitt juridiska arbete. Målet är en bättre rättstillämpning för dem rätten berör. Syfte Det ena syftet med uppsatsen är att diskutera den psykologiska karaktären av den praktiserande juristens arbete. Vilka är de psykologiska aspekterna, hur ska juristen förhålla sig till dessa och på vilket sätt kan juristens användning av psykologi förbättras? Det andra syftet är att, utifrån ett större perspektiv, diskutera juristrollen och om en mer psykologisk medveten jurist i förlängningen kan leda till att juristens funktion i samhället förskjuts. Uppsatsen intar ett makroperspektiv i betydelsen av att den inriktar sig på de övergripande förutsättningarna för, effekterna av och möjligheterna och svårigheterna med juristen som psykolog och den nya juristrollen. 4

5 Metod Uppsatsen redovisar och diskuterar skrivet material som till stor del är en produkt av rörelsen terapeutisk juridik och det väckta intresset för kombinationen juridik och psykologi i USA. Större delen av materialet är artiklar som är publicerade i amerikanska juridiska tidskrifter. Eftersom nästan allt material som ligger till grund för den här uppsatsen är på engelska uppstår översättningsproblem när det gäller vissa ord och begrepp som utgör specifika namn på företeelser. När det inte finns en erkänd motsvarighet på svenska har ord översatts så att de förmedlar ungefär samma betydelse. Avgränsning Det är ett relativt brett perspektiv som utgör ramarna för det här arbetet. Eftersom ämnet ännu inte har fått samma utbredning i Sverige som i USA finns det anledning att hålla det öppet så att ämnet som helhet introduceras. En andra anledning till att arbetet har ett brett perspektiv är att det följer den mer allmänna diskussionen om ett nytt synsätt på juristrollen som förs i USA. Det ligger inte i uppsatsens huvudsakliga syfte att göra en skildring av hur konkreta psykologiska företeelser ska förenas med juridisk tillämpning även om illustrerande exempel förekommer. Det är inte heller uppsatsens syfte att ingående diskutera detaljer i den psykologiska vetenskapen som kan komma juristen till del. Uppsatsen diskuterar den psykologiska aspekten av juridik med en öppen definition av psykologi som vetenskapen om mänskligt beteende. Disposition Kapitel 1 handlar om den amerikanska rättsideologin terapeutisk juridik i allmänhet. Rörelsens innebörd, syfte, historia och svårigheter. Kapitel 2 koncentrerar sig på den praktiserande juristen och dennes psykologiska juristroll. Denna del är inte inskränkt till att enbart diskutera sådant som faller inom ramarna för terapeutisk juridik även om rörelsen ligger till grund för huvudparten av debatten och forskningen. Avsnittet börjar med ett brett perspektiv av juristrollen. Juristens funktion som problemlösare leder in på hur juristrollen kan förändras till från en konfliktinriktad till en försonande, från en byråkratisk till en människoinriktad. Sedan tas steget till att beskriva hur den nya juristrollen förutsätter en psykologiskt medveten jurist och hur denna medvetenhet gestaltar sig. Slutligen diskuteras juristutbildningens ställning och juristens/juriststudentens personlighetsdrag för att klargöra förutsättningarna för den nya juristrollen. Kapitel 3 Diskuterar juristens roll som psykolog och den nya juristrollen och applicerar den på svenska förhållanden. 5

6 1 TERAPEUTISK JURIDIK 1.1 Bakgrund till terapeutisk juridik Första gången begreppet terapeutisk juridik användes var 1987 av David Wexler i samband med ett seminarium om psykiatrisk juridik. David Wexler och Bruce Winick, grundarna av terapeutisk juridik, hade båda på var sitt håll och under en längre tid, intresserat sig för den rättsvetenskapliga grunden för mentalvårdens juridik. Wexler hade sedan sjuttiotalet forskat kring tvångsomhändertagande av psykiskt sjuka och närliggande frågor om terapi i rättssystemet. Winick var engagerad inom samma område och hade bl.a. skrivit om de antiterapeutiska effekterna av att man i vissa rättegångar förklarade psykiskt sjuka personer som friska när psykosen föranletts av psykofarmaka. Deras forskning förde dem samman men snart insåg de att mentalvårdens juridik begränsade deras egentliga intresseområde. Det var inte de juridiska bestämmelserna om psykisk ohälsa som väckte deras engagemang utan ett vidare perspektiv på rättssystemet som sådant och dess samband med psykisk hälsa. Slutligen bestämde de sig för att omdefiniera sin forskningsinriktning från det perifera området av juridiken de dittills sysslat med till att omfatta allt intresse för juridikens terapeutiska verkningar. Detta skulle vara en helt ny juridisk skola och den fick från början namnet terapeutisk juridik, ett namn som sedan dess kritiserats för sin vaghet men som ändå snabbt befästes och blev kvar. 1 Redan 1990 publicerades den första samlingen artiklar på temat terapeutisk juridik, sammanställt av Wexler under titeln: Therapeutic Jurisprudence: The Law as a Therapeutic Agent kom nästa samling: Essays in Therapeutic Jurisprudence 3 med Wexler och Winick som redaktörer. Båda dessa samlingar fokuserade på redaktörernas ursprungliga kompetensområde som var mentalvård. Författarna kommenterade att specialiseringen på mentalvård i början var en naturlig följd av deras bakgrund samt ämnets karaktär och att terapeutisk juridik är ämnad att vara tillämplig inom flera, om inte alla, juridiska discipliner. Exempel på ämnen som förekom i 1991 års samling är hur en domare, genom att tillämpa psykologiska principer under en förhandlig i vilken man friger en tvångsomhändertagen psykiskt sjuk person kan öka sannolikheten för att den frigivne kommer att anpassa sig till de krav som ställs på denne av domstolen. Det diskuteras också om ett större intresse för komparativ rätt kan öppna upp debatten i USA där den är starkt begränsad av den konstitutionella rätten. Erfarenheter från andra delar av världen skulle kunna bidra till att legitimera de terapeutiska argumenten kom den största samlingen artiklar skrivna av fler än 50 författare inom ämnet terapeutisk juridik; Law in a Thereapeutic Key, Developments in 1 Se Wexler, The Development of Therapeutic Jurisprudence. s. 693 ff. 2 Se Wexler, ed. Therapeutic Jurisprudence: The Law as a Therapeutic Agent. 3 Se Wexler och Winick, ed., Essays in Therapeutic Jurisprudence. 6

7 Therapeutic Jurisprudence. 4 Den här gången var perspektivet bredare. Artiklarna behandlade ämnen inom straffrätt, straffprocess, påföljdslära, familjerätt, skadeståndsrätt, arbetsrätt och avtalsrätt. Många av artiklarna diskuterade rörelsen i sig och dess möjligheter som säreget rättsområde men det förekom även artiklar med empirisk forskning, vilken hade hunnit komma igång i liten utsträckning. Ett exempel är en artikel som utifrån befintlig psykosocial forskning diskuterar hustrumisshandel och hur det juridiska systemet bidrar till att försämra situationen för både offret och gärningsmannen. 5 Rörelsen terapeutisk juridik hade därmed fått ett stort antal anhängare både bland forskare och praktiker. Exempel på återkommande namn bland domare som visar intresse för terapeutisk juridik är William Schma och Peggy Hora som skrivit om erfarenheterna från de s.k. drug treatement courts, specialdomstolar för narkotikamål. 6 Från att ha inriktat sig på lagstiftning och den rättsliga processen växte intresseområdet till att också omfatta frågor om hur praktisk juridisk verksamhet relaterade till människors psykologiska välbefinnande kom en ny samling av Wexler och Winick; Practicing Therapeutic Jurisprudence: Law As A Helping Profession 7 inriktad på praktiserande jurister. Artiklarna berör relationen till klienten i både civilmål och brottmål och tar upp aspekter som exempelvis advokatens kommunikation med klienten publicerades Judging in a therapeutic key: Therapeutic Jurisprudence and the Courts 8 om tillämpningen av terapeutisk juridik i domstolarna. Artiklarna behandlar i stor utsträckning de specialdomstolar som inrättats för specifika problemområden. Det finns också mycket skrivet om hur domare i allmänna domstolar kan tillgodogöra sig vissa principer från terapeutisk juridik för att nå mer tillfredsställande resultat för alla parter vid rättegångar. Terapeutisk juridik har växt sig stort men är fortfarande begränsat till USA även om anhängare har börjat dyka upp från framför allt de engelskspråkiga länderna England, Kanada. 9 I Sverige har terapeutisk juridik ännu inte fått något större genomslag som begrepp även om det förekommer i den juridiska undervisningen. 10 Rörelsen har introducerats genom en artikel av professor Christian Diesen i Juridisk Tidskrift Se Wexler och Winick, ed. Law in a Therapeutic Key. 5 Se Simon, A Therapeutic Jurisprudence Approach to the Legal Processing of Domestic Violence Cases. 6 Se Hora och Schma, Drug Treatment Courts: Therapeutic Jurisprudence in Practice. 7 Se Stolle, m.fl., ed., Practicing Therapeutic Jurisprudence. 8 Se Wexler och Winick, ed., Judging In A Therapeutic Key. 9 Se Wexle,. Some Thoughts and Observations on the Teaching of Therapeutic jurisprudence. s T.ex. ges en föreläsning om terapeutisk juridik av prof. Christian Diesen på kursen Rättspsykologi 10p, juristlinjen, Stockholms universitet. 11 Se Diesen, Terapeutisk juridik. 7

8 1.2 Innebörden av terapeutisk juridik Utveckling Terapeutisk juridik bygger på den amerikanska rättsrealismens och den rättsociologiska skolans tradition som härstammar från början av förra århundradet. Båda vänder sig emot en formalistisk syn på rättssystemet och menar att detta endast kan förstås som ett resultat av den samhälleliga verklighet det existerar i. I rättssociologiska skolan manifesterades detta synsätt genom uppmaningen att lagstiftning och rättstillämpning måste ta hänsyn till sociala fenomen från vilka rätten har sitt ursprung och vilka den är satt att reglera. Således ska både lagstiftningsprocessen och rättsbildningen ta vara på sociologisk forskning och inte stanna vid att göra jämförande studier med rättsystemet i övrigt. Bedömningen av dess kvalitet ska inte begränsas till ett beaktande av lagtextens effekt på framtida rättstillämpning eller till domens prejudikatvärde. Istället ska rättstillämpningens verkliga genomslagskraft bland dem som är föremål för lagstiftningen eller domen observeras. Vidare ska stor vikt läggas vid att resultatet av en rättsprocess är rättvis i det enskilda fallet vilket emellanåt medför att man måste ge efter för kravet på förutsägbarhet. Ett rättssociologiskt synsätt innebär en skälig rättstillämpning i vilken det finns ett utrymme för att väga alla argument som kan hänföras till verkningarna av en dom. De förespråkar ett teleologiskt tillvägagångssätt. 12 Rättssociologiska skolan har uppmärksammat riskerna att fastna i klassiska argument relaterade till erkända juridiska principer som individuella rättigheter, objektivitet, m.m. Denna observation har varit en viktig inspirationskälla för terapeutisk juridik vid initierandet av nya argument inom den juridiska disciplinen. Terapeutisk juridik utsätts även för samma kritik som den som riktats mot Roscoe Pounds övergripande idéer. Kritiken innebär att det är svårt att definiera de samhällsintressen som ska tas tillvara och att idéerna visar en ignorans för de konstitutionella principer som ligger till grund för demokratiska samhällen. 13 Samtidigt är Pounds målsättningar om en samhälleligt resonabel rättstillämpning högaktuella även i den svenska juridiska debatten. Målet för terapeutisk juridik är att tillföra en aspekt av tvärvetenskaplig forskning som bidrar till att öppna upp den juridiska argumentationen för bredare hänsynstaganden i den rättssociologiska skolans anda. 12 Se Pound, The Scope and Purpose of Sociological Jurisprudence s. 512 ff. Beträffande en skälig rättstillämpning skriver Pound: The judge should be free to deal with the individual case so as to meet the demands of justice between the parties and accord with the general reason of ordinary men. Se s Jfr Petrila, Paternalism and the Unrealized Promise of Essays in Therapeutic Jurisprudence. s. 879 ff. 8

9 1.2.2 Karaktär som rättsideologi Terapeutisk juridik faller in i kategorin tvärvetenskapliga rättsinriktningar liksom t.ex. rättspsykologi eller rättsekonomi. Den skiljer sig från rättspsykologin genom att enbart intressera sig för juridikens effekt på den psykiska hälsan hos människor som kommer i kontakt med den, och lämnar utanför övrig psykologisk forskning om lagens effektivitet eller rättstillämpningens förutsättningar. 14 En ständigt återkommande kommentar från terapeutiska jurister är att de terapeutiska effekterna inte är den enda aspekt av juridiken som är värd att tas på allvar eller ens att denna aspekt skulle vara viktigare än någon annan. 15 Rörelsens anhängare är väl medvetna om att skeptikernas första fråga är hur terapeutiska argument ska ställas gentemot erkända intressen i rättsdebatten. Särskilt i upphovslandet USA som har en stark kultur av konstitutionell rätt riskerar argument av den typ som terapeutisk juridik för fram uppfattas att uppfattas som inkräktande på rättighetsintressen. Dessa invändningar gör sig givetvis gällande även i samband med diskussionen om rörelsens införande i svensk rätt med beaktande av avvägningar mot t.ex. rättsäkerhet och effektivitet. Därför är det viktigt att understryka förespråkarnas avsikt att lyfta fram terapeutisk juridik som ett perspektiv som inte bör ignoreras, inte att kräva dess absoluta företräde. Terapeutisk juridik har ett normativt synsätt till den grad att den försöker påverka och förändra rättsbildning och rättstillämpning så att hänsyn tas till terapeutiska överväganden. Den skiljer sig därmed från rörelser som är deskriptiva till sin karaktär. Hur stor hänsyn som ska tas till terapeutiska intressen gentemot andra är däremot inte vad terapeutisk juridik har att avgöra enligt dess förespråkare. De erkänner vikten av andra intressen men invänder på samma gång att terapeutiska intressen inte nödvändigtvis konkurrerar med andra hänsynstaganden, utan tvärtom kompletterar eller överlappar de olika åskådningarna varandra. Ett exempel på det är när feministisk filosofi förespråkar jämställd behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen vilket samtidigt ger uttryck för en värdering som främjar den psykiska livskvaliteten hos de anställda Begreppet terapeutisk, vad det är och vad det inte är Terapeutisk juridik förespråkar lösningar som är terapeutiskt fördelaktiga och vill undvika dem som är terapeutiskt ofördelaktiga. Därmed uppkommer definitionsproblemet med dessa begrepp. Terapeutisk är enligt Wexler ett medve- 14 Jfr Winick, The Jurisprudence of Therapeutic Jurisprudence. s Se t.ex. Perlin, What is Therapeutic Jurisprudence? s Se Winick, The Jurisprudence of Therapeutic Jurisprudence. s Winicks exempel beträffande feminisktisk teori är givetvis mycket allmänt beskrivet. Det svarar inte på huruvida terapeutisk juridik skulle förespråka mer konkreta förslag som t.ex. likabehandling genom lagstiftning. I sådana fall är de terapeutiska fördelarna inte lika uppenbara. 9

10 tet omfångsrikt begrepp vilket ger utrymme för ett brett utbud av aspekter i diskussionen. Samtidigt begränsas inte meningsutbytet av en börda att försöka utröna inom vilka ramar den legitima debatten kan föras, utan gränserna för innebörden av begreppet terapeutisk bestäms utifrån den betydelse ordet har språkligt och förnuftsmässigt. Vidare konstaterar Wexler att utanför den akademiska arenan så definieras begreppet terapeutiskt fördelaktigt genom sociala och politiska beslut. I brist på empirisk forskning lämnas kriteriet till att vara en värdefråga. Det är inte rörelsens uppgift att i avsaknad av konkreta psykosociala forskningsresultat peka ut vilket alternativ som ska föredras i terapeutisk bemärkelse. Återkommande kritik är att samtidigt som anhängarna inte kan komma med konkreta svar, vilket de borde, så kommer de med konkreta svar, vilket de inte borde. Som svar anförs att rörelsens främsta uppgift är att föra fram det terapeutiska intresset för diskussion och inte att komma med en lösning på dess innebörd. 17 En sådan försiktig inställning öppnar upp för kritik om att terapeutisk juridik egentligen åstadkommer mycket lite, och att gränserna för dess omfattning blir vaga till den grad att det blir svårt att erkänna den som en egenartad inriktning. 18 Trots det anses fördelarna med att hålla definitionerna öppna överväga till förmån för rörelsens utvecklingsmöjligheter. Wexler påpekar att i synnerhet forskare har ett högt krav på sig att tydligt definiera begreppet terapeutiskt. Han förespråkar fortfarande en bred definition för att möjliggöra många ingångar till forskning på området. Samtidigt understryker han vikten av att det är varje forskares skyldighet att explicit beskriva innebörden av det terapeutiska kriteriet i sin tes. Kriteriet ska kunna utvärderas mot variablerna i en empirisk undersökning med de krav på noggrannhet och stringens som krävs av vetenskaplig forskning. Även i de artiklar i ämnet som är av mer spekulativ karaktär, som ofta är fallet inom terapeutisk juridik, så är det eftersträvansvärt att noggrant klargöra begreppets innebörd. För att rörelsen inte ska förlora sin karaktär måste en ungefärlig och allmän betydelse av begreppet terapeutisk erkännas. Terapeutisk betyder därför åtminstone ett intresse för människors psykiska hälsa. 19 Wexler ger ett exempel på ett område som inte intresserar terapeutisk juridik nämligen tillförlitligheten av ögonvittnen. Dessa frågor hör till rättspsykologin och illustrerar hur terapeutisk juridik inte ska förväxlas med detta område. Winick exemplifierar vad som däremot faller inom ramen för rörelsens intresse. 20 Det är sålunda de mer uppenbara företeelserna av psykosocial karaktär; drogmissbruk, ungdomsvåld, våld i hemmet, sexualbrott och brottsoffer. Dessa utgör dock bara en kärna av aspekter som sträcker sig över ett stort antal juridiska inriktningar. Skadeståndsrätten och dess emotionella verkningar 21 eller sambandet mellan arbetsrätten och risken för utbrändhet p.g.a. stress är ämnen som har behandlats. Även jurister- 17 Se Wexler, Reflections on the Scope of Therapeutic Jurisprudence. s Slobogin, Therapeutic Jurisprudence: Five Dilemmas to Ponder. s Se Wexler, Reflections on the Scope of Therapeutic Jurisprudence: s mental health and psychological aspects of health. 20 Se Winick, The Jurisprudence of Therapeutic Jurisprudence. s Se Shuman, The Psychology of Compensation in Tort Law. S 76 f. 10

11 nas egen psykiska hälsa och dess samband med rättstillämpningen är ett ämne för terapeutisk juridik. 22 Det senare belyser frågan vems terapeutiska intressen terapeutisk juridik inriktar sig på. Också här intas en öppen inställning genom att det inte sätts någon begränsning för vems mentala hälsa som är värd att diskutera. 23 Ursprungligen var det parterna i rättsprocessen som terapeutisk juridik var inriktad på d.v.s. svaranden, patienten eller den tilltalade. Numera är den däremot intresserad av alla aktörer som kommer i kontakt med rättssystemet. Det kan handla om brottsoffer, övriga parter i en rättsprocess, anhöriga, jurymedlemmar, samt de som är professionellt involverade alltifrån domare och ombud till poliser och mentalvårdare. 24 Terapeutisk juridik behöver emellertid inte enbart handla om mental hälsa på individnivå. Det terapeutiska kriteriet kan diskuteras utifrån gruppintressen såsom familjen, minoriteter eller samhället i stort. En erkänd definition av terapeutisk juridik såsom föreslagen av Slobogin är: användandet av samhällsvetenskapliga rön för att studera i vilken utsträckning en lagregel eller rättslig praktik befrämjar det fysiska eller psykiska välbefinnandet hos de personer som blir föremål för dess tillämpning. 25 Det ska framhållas att diskussionen inom terapeutisk juridik i första hand berör det som med ett svenskt begrepp är psykisk hälsa och att den fysiska hälsan i Slobogins definition måste anses vara hälsoaspekter som är ett utflöde av den psykiska hälsan. 1.3 Tillämpning Terapeutisk juridik kom till och formades i en akademisk miljö på rent teoretiska grunder. Målsättningen var att föra fram dessa nya intressen i ljuset och debattera dem men också att stimulera fram ny empirisk forskning. I första hand skulle den beteendevetenskapliga forskningen förse terapeutisk juridik med de svar den sökte, men de som skrev om terapeutisk juridik hämtade material från all samhällsvetenskaplig och psykologisk forskning och efterhand inleddes egna undersökningar på området. 26 En svårighet som terapeutisk juridik omedelbart möter i dess tillämpning är att avgöra hur höga krav som ska ställa på den empiriska forskningen. I vilken utsträckning måste en diskussion av terapeutiska ideal backas upp av konkreta undersökningar och hur bedöms dessas kvalitet? Konkreta resultat medför en större legitimitet och är eftersträvansvärda men är dock svårare att finna. Alltför stora ansträngningar för att söka bevis leder till en ogynnsam nertrapp- 22 Se t.ex. Daicoff, Lawyer, Know Thyself: A Review of Empirical Research on Attorney Attributes Bearing on Professionalism. [cit. Daicoff, Lawyer, Know Thyself: A Review]. 23 Se Wexler, Reflections on the Scope of Therapeutic Jurisprudence: s Betäffande mentalvårdare se t.ex. Poythress och Brodsky, In the wake of a negligent release law suit. I artikeln diskuteras de emotionella konsekvenserna på några mentalvårdare efter en rättsprocess i vilken de anklagades för att ha släppt ut en patient som senare begick ett mord. 25 Se Slobogin, Therapeutic Jurisprudence: Five Dilemmas to Ponder. s Översättningen är gjord av Diesen, Terapeutisk juridik s Se Winick, The Jurisprudence of Therapeutic Jurisprudence. s. 195 f. 11

12 ning av rörelsens utveckling. Detta motverkar i sin tur rörelsens strävan att nå ut till så många som möjligt bland forskare och praktiker inom alla discipliner. Beträffande empirisk forskning inom samhällsvetenskap så är den ofta redan till sin karaktär svår att tillämpa, i synnerhet inom de juridiska disciplinerna. Slobogin benämner det som bristen på vetenskap i samhällsvetenskap. 27 Inom psykologin bedrivs forskningen ofta genom det renodlade experimentet. En slumpartad försökspopulation väljs ut och utsätts för de isolerade variabler man är intresserad av att undersöka i en kontrollerad miljö. Sedan utvärderas resultaten noga gentemot tänkbara utomstående faktorer som man inte har lyckats filtrera bort. Ett experiments validitet definieras sedan utifrån hur väl de variabler man undersöker har varit de enda som påverkat resultatet. 28 I de sammanhang där terapeutisk juridik verkar är sådana experiment näst intill omöjliga att genomföra. Juridiska spörsmål är ofta känsliga och möjligheterna att i stor utsträckning samla in nödvändig information begränsas av både etiska regler och svårigheter att få de involverade att ställa upp på de påträngande undersökningar som krävs för att forska kring psykisk hälsa. Det finns andra metoder att uppnå kunskap än genom det kontrollerade experimentet, t.ex. genom kvalitativ analys utifrån diskussioner mellan, eller intervjuer med, försökspersonerna. Sådan forskning möter samma typ av svårigheter som de kvantitativa om inte i än större proportioner, i synnerhet med att försvara bristen på objektivitet. 29 Svårigheterna betyder däremot inte att grunden för terapeutisk juridik raseras och de bör heller inte avskräcka från att engagera sig i frågorna. Winick påpekar att även ofullständiga samhällsvetenskapliga rön kan vara till stor nytta för rättsbildningen så länge man är försiktig med hur de används. I rättssystemet fattas ofta beslut på osäkra grunder baserade på den kunskap som är tillgänglig. Ansträngningarna inom terapeutisk juridik bidrar därför med att kunskapsbasen växer och juridiskt beslutsfattande blir mer välgrundat. 30 John Monahan och Laurens Walker drar det till sin spets i en artikel om juridiska beslut om sociala företeelser kring vilka det råder empirisk osäkerhet. Vid sådan osäkerhet menar de att även spekulativa teorier ska betraktas som om de är av prejudiciell betydelse, så länge teorierna är rimliga och användandet av dem görs tydligt. 31 En viktig anmärkning i sammanhanget är emellertid den försiktighet som måste iakttagas när slutsatser dras utifrån osäkra forskningsresultat. Det är inte uteslutet att osäkerheten kan göra slutsatserna kontraproduktiva d.v.s. när hänsyn tas till slutsatser som rent av är felaktiga. Vid sidan av empirisk forskning fyller terapeutisk juridik en viktig funktion som rättsideologi. Visserligen är det en förutsättning för att rörelsen ska 27 Se Slobogin, Therapeutic Jurisprudence: Five Dilemmas to Ponder. s The Lack of Science in Social Science. 28 Se t.ex. Carlson m.fl. Psychology s. 45 f. 29 Se a. a. s Se Winick, The Jurisprudence of Therapeutic Jurisprudence. s Se Monahan och Walker, Empirical Questions Without Empirical Answers. s Modellen diskuteras utifrån det amerikanska common law systemet. Förutsättningen för att man kan stödja sig på osäkra slutsatser är öppenheten som gör att beslutet är tydligt och kan omvärderas i framtida rättsbildning. 12

13 tas på allvar att man har ett konkret forskningsunderlag som stöd för sina teorier. När terapeutiska jurister talar om syftet med terapeutisk juridik understryker man vikten av att ta tillvara vetenskapliga rön. Alla vetenskapliga rön behöver inte gestalta sig i form av genomförda experiment. Wexler och Winick talar om den icke empiriska dimensionen av terapeutisk juridik som innebär intellektuellt arbete utifrån den omfattande litteratur som finns till hand inom t.ex. beteendevetenskapen och dess tillämpning för juridiken. 32 Som nämnts har terapeutisk juridik samtidigt en normativ agenda i och med att den strävar efter ett ökat hänsynstagande till terapeutiska intressen. Många artiklar är endast av spekulativ karaktär och har till syfte att belysa problem och skapa ett engagemang för ökad kunskap inom ämnet. 33 Även i brist på forskning och i de fall konkreta resultat inte kan presenteras finns det en anledning till att göra jurister uppmärksamma på frågorna som rörelsen ställer. Ett ökat intresse bland praktiserande jurister innebär att de kan bidra till diskussionen med värdefull kunskap utifrån den egna erfarenheten. 34 Denna aspekt som innebär att terapeutisk juridik inte ska förbli ett intresse enbart för forskningen utan nå ut till den juridiska verkligheten har i stor utsträckning realiserats. För teoretikerna är denna utveckling starkt önskvärd. Utöver att deras idéer kan omsättas i praktiken så bidrar en praktisk syn på terapeutisk juridik till forskningen. Dels berikas forskningen med värdefulla observationer, dels kan praktiker utmana och ifrågasätta teorier utifrån ett perspektiv som forskare ofta saknar och slutligen kommer rörelsen att växa i betydelse i och med att man kan visa att den har ett värde utanför universiteten Kritik Är terapeutisk juridik någonting nytt eller diskuterar man aspekter som man sedan länge tagit hänsyn till i praktiken och i olika vetenskapliga inriktningar? Invändningen är att skickliga praktiserande jurister alltid har tagit hänsyn till terapeutiska intressen och att terapeutisk juridik inte är en nyhet. 36 På en forskarnivå uppkommer frågan huruvida terapeutisk juridik, med sin omfångsrika definition är självständig nog från närliggande inriktningar så att den kan kallas en egen rörelse. I synnerhet är rättssociologi och rättspsykologi områden som kan ställas i relation till terapeutisk juridik. Om målsättningen med terapeutisk juridik är att främja allmänt välbefinnande och om definitionen av terapeutisk lämnas så pass öppen att den korresponderar med allting som är fördelaktigt, medan antiterapeutiskt är allt ofördelaktigt, så reduceras behovet av en särskiljande definition. Såsom diskuterats beträffande begreppet terapeutisk ovan vill man hålla begreppet öppet men er- 32 Se Wexler och Winick, Therapeutic Jurisprudence as a New Approach to Mental Health Law Policy. s Se Finkelman and Grisso. "Therapeutic Jurisprudence: From Idea to Application. s. 243 not Se a. a. s. 251 ff. 35 Se a. st. 36 Se Daicoff, Making Law Therapeutic for Lawyers. s

14 känner behovet av att vara noggrann med hur man använder det. Om man håller sig till den etablerade definitionen, som innebär ett främjande av psykiskt och fysiskt välbefinnande, så skiljer den sig från rättssociologi och rättspsykologi genom ett snävare fokus men framför allt genom att vara preskriptiv till sin karaktär. 37 Terapeutisk juridik argumenterar för att hänsyn bör tas till terapeutiska effekter men garderar sig med att dessa hänsynstaganden inte nödvändigtvis behöver väga tyngre än andra. 38 Terapeutisk juridik bör även jämföras med andra ideologier som har en normativ agenda t.ex. feministisk rättsfilosofi, eller critical race theory. På ett generellt plan har dessa rörelser som mål att förbättra välfärden för specifika grupper och överlappar i sådana fall de välfärdsintressen som terapeutisk juridik vill främja hos alla. En viktig skillnad består emellertid i betoningen på den kunskap som samhällsvetenskapen och beteendevetenskapen kan förmedla till juridiken. Dessutom är intresset för terapeutisk juridik inskränkt till mentalt välbefinnande vilket endast är en indirekt effekt av de två andra inriktningarnas intressen. Slobogin konstaterar att det som förenar terapeutisk juridik är kanske tyngdpunkten på begreppet terapeutisk och inte de konkreta förändringar som föreslås och som också delas av andra inriktningar. 39 Det hävdas också att jurister redan tar hänsyn till terapeutisk juridik alternativt att jurister inte besitter erfarenheten och skickligheten att praktisera psykologi. Den första kritiken säger emot den andra. Om vissa jurister redan tar hänsyn till terapeutisk juridik så går ingenting förlorat på att diskutera dessa faktorer i explicita termer. Det som jurister hittills intuitivt har praktiserat kan utvecklas och förbättras om det diskuteras öppet. 40 Beträffande den senare kritiken så är det inte terapeutisk juridiks syfte att göra jurister till psykologer. Det är meningen att man hänsyn ska tas till psykologiska aspekter i tillämpningen av juridiken och i utövandet av sin juridiska yrkesverksamhet men det poängteras noga att jurister inte ska försöka ge sig in på ren terapi eller andra områden inom vilka de saknar kompetens. Finner man behov av sådant hos en part så ska hänvisas till en psykolog. Ytterligare kritik, som redan har berörts, handlar om de svårigheter som är förknippade med att försöka mäta den terapeutiska effekten. Till att börja med är den forskning som terapeutisk juridik är förknippad med, den samhällsvetenskapliga och i synnerhet den beteendevetenskapliga, svår att tillämpa på specifika juridiska aspekter. Inte sällan uppvisar forskningen oklara eller motstridiga resultat. Dessutom måste det bestämmas huruvida slutsatserna som dras är generella eller betingade av individuella skillnader från fall till fall. Vidare finns svårigheter, oavsett om det handlar om att använda befintlig forskning eller att bedriva egen, p.g.a. den diffusa definitionen av begreppet terapeutisk. För att definiera begreppet mental hälsa räcker det inte att försöka jämställa det med något så allmänt som lycka utan det krävs att man lägger 37 Se Slobogin, Therapeutic Jurisprudence: Five Dilemmas to Ponder. s Se t.ex. Winick, The Jurisprudence of Therapeutic Jurisprudence. s. 198 f. 39 Se Slobogin, Therapeutic Jurisprudence: Five Dilemmas to Ponder. s Perhaps it is fair to say that TJ has a uniqueness to it, but more by way of emphasis than content. 40 Se Patry, m.fl., Better Legal Counseling Through Empirical Research. s

15 ner stor ansträngning på att konkretisera det man mäter, t.ex. självkänsla, återanpassning eller psykologisk tillfredsställelse. Men även dessa begrepp är långt ifrån tydligt definierade. Slutsatsen blir att terapeutisk juridik i stor utsträckning kommer att vara spekulativ innan man lyckats producera en mångfald av empirisk forskning. 41 Även när entydig och tillförlitlig forskning finns tillgänglig måste de som tillämpar terapeutisk juridik avgöra hur stort genomslag dess teorier ska få gentemot andra intressen. Detta skulle enligt kritiker medföra viss risk för att de relativt nyetablerade och snäva terapeutiska intressena inkräktar på erkända rättsäkerhetsprinciper och principen om individens självbestämmanderätt. Rörelsen anklagas för paternalism genom att individen påtvingas välstånd. Detta tvång ska snarare ses som ett utflöde av makt och inte välvilja enligt kritikerna. Grundarna av terapeutisk juridik har redan från börjat undvikit den här problematiken genom att anse att rörelsen endast är ett komplement till den nuvarande rättsordningen. Målet är endast att belysa de terapeutiska aspekterna och se till att de beaktas i rättstillämpningen. Hur stor genomslagskraft de ska få, om någon, är inget rörelsen ska ge instruktioner om. 42 Inte sällan kommer de terapeutiska intressena att sammanfalla med andra vilket undanröjer problemet. Det återstår att se hur länge man kan undvika att bemöta intresseavvägningsfrågorna. Rörelsen skulle vinna i legitimitet om man gav de juridiska beslutsfattarna förslag på hur man kan väga in de terapeutiska argumenten. I annat fall riskerar de att alltid bli ignorerade även om de görs tillgängliga. En annan invändning mot att man inte tar ställning i intressefrågan utgår från det genomslag som terapeutisk juridik redan har haft och fortsätter att få. I och med att man belyser vilken terapeutisk effekt som uppnås i olika situationer så är denna kunskap fastställd. Det blir lönlöst att lämna avvägningsfrågan öppen eftersom ett beslut om att bortse från terapeutiska argument kommer att ha lika tydliga konsekvenser som om man tar hänsyn till dem. Passivitet kommer att vara ett aktivt alternativ. Vidare förespråkas att terapeutisk juridik måste börja diskutera helhetskonsekvenserna av att man väger in de effekter man för fram. Diskussionen bör alltid försöka att inkludera övriga sociala och politiska konsekvenser utöver de rent terapeutiska. I bästa fall kommer sådana hänsynstaganden att avslöja ytterligare terapeutiska eller antiterapeutiska följder som man tidigare inte beaktat Se Slobogin, Therapeutic Jurisprudence: Five Dilemmas to Ponder. s Jfr. Wexler och Winick, Patients, Professionals, and the Path of Therapeutic Jurisprudence. s. 908 f. 43 Jfr. Slobogin, Therapeutic Jurisprudence: Five Dilemmas to Ponder s

16 2 EN UTVIDGAD JURISTROLL 2.1 Den multidimensionelle juristen När juristen ställs inför ett problem så är detta sällan begränsat till den rent juridiska angelägenheten. Utöver den rena, abstrakta rättslägesanalysen så är juridiska frågor alltid en del av ett större sammanhang för den berörda klienten eller medborgaren. När denne vänder sig till advokatbyrån eller har ett ärende hos en myndighet kommer det ofta att vara likgiltigt hur de olika juridiska resonemangen faller ut. Det intressanta är helhetslösningen. Det är således den slutliga konsekvensen som är av betydelse och den kommer att vara sammansatt av en rad faktorer såsom juridiska, ekonomiska, sociala och psykologiska. 2.2 Juristens roll som problemlösare Problemlösningsmetoder I sin utforskning av problem, deras natur och hur vi hanterar dem, delar Barton in problemlösning i tre kategorier. Problem uppstår när: det föreligger en oförenlighet mellan människans mål och dess omgivning. Annorlunda uttryckt; Det föreligger ett hinder mellan människan och dennes mål. 44 De tre problemlösningsmetoderna är; att avlägsna hindret som utgör problemet, 2. att anpassning sina strategier eller mål till problemet och, 3. att fälla utslag utifrån etablerade normer. 46 Att avlägsna hindret innebär att problemet löses genom manipulering av omgivningen så att den problemskapande faktorn försvinner. Verktyget kan utgöras av makt, men det är inte nödvändigt utan anpassning kan ske genom sam- 44 Se Barton, Creative Problem Solving: Purpose, Meaning, and Values. s Problems are mismatches between the environment and human purpose. 45 Se Barton, Therapeutic Jurisprudence, Preventive Law, and Creative Problem Solving. s Problemlösningsmetoderna är lätta att illustrera genom att använda den i skivandes stund aktuella fildelningsdebatten. Problemet ligger i att upphovsmännen inte får betalt för sina verk i.o.m att det är mycket svårt att förhindra fildelning över Internet. Den traditionella metoden; (nr 3 enligt ovan) att fälla utslag utifrån etablerade normer lagför dem som fildelar utifrån normen d.v.s. lagstiftningen. En metod som avlägsnar hindret som utgör problemet (nr 1) innebär att det sätts in tekniska lösningar t.ex. kopieringsskydd el. dyl. som gör det omöjligt att fildela. Hittills har dessa två metoder används utan större framgång. Alternativet är att enligt metod nr 2 anpassa strategierna genom att utkräva betalningen av t.ex. bredbandsbolagen, eller att anpassa målen. Målet att överhuvudtaget få betalt genom upphovsrätt kan ses över till förmån för andra inkomstkällor t.ex. dold reklam el. dylikt. 16

17 arbete. För anpassning måste det finnas kännedom om omgivningens beskaffenhet och det hinder som måste manipuleras men det är ointressant vilka normer som är förknippade med problemet. Anpassning av strategier och mål till problemet sker genom att undvika hindret och ändra strategi eller mål till sådana där hindret saknas. Här är det viktigt med kännedom om det olika alternativa strategierna. Verktyget är emotionell och social skicklighet. Förhandling är ofta nödvändig. Problemet kan genom en anpassningsstrategi lösas utan att det ursprungliga målet nås. Utslag utifrån normer löser problem genom att jämföra en aktivitet eller beteende gentemot en norm och i det fall de är avvikande införs en sanktion. Utslagsmetoden tar inte hänsyn till huruvida normen i sig är befogad eller rimlig. Den vilar på förutsättningen att sanktionen görs trovärdig och upprepas vid avsaknad av efterrättelse Juristens traditionella problemlösningsmetod Den dominerande problemlösningsstrategin i juridiken är utslag utifrån normer. Juridiken har ett naturligt ursprung i en tradition av rigid formalism som garanterar upprätthållandet av övergripande värden som rättsäkerhet och objektivitet. På ett generellt plan är uppgiften att balansera två intressen; att skydda individen och att underlätta mänskligt samspel. Båda intressena representeras på alla plan i juridikens struktur men den rättsliga kulturen och den juridiska processen har av tradition varit associerad med den förra, att skydda individen. Juristen omgärdas av höga ideal som innebär att resonemangen i största möjliga utsträckning skall kunna relateras till universella principer vilket gör att man inte sällan automatiskt förkastar alternativa argument med motiveringen att de inte är relevanta. 48 De tre olika problemlösningsmetoderna är förenade med olika intressen av makt, ordning, känsloliv och mänsklig kontakt. Den normbaserade utslagsmetoden gynnar ordning i form av förutsebarhet och stabilitet genom framför allt maktanvändning. Den är inte beroende av emotionella eller sociala faktorer. Upprätthållandet av ordning är ett av juridikens viktigaste syften, men jurister som i alltför stor utsträckning förlitar sig på det maktverktyg rättssystemet erbjuder för problemlösning försummar möjligheten att utnyttja alternativa metoder som bygger på klientrelationer, social interaktion och emotionell skicklighet. 47 Se a. a. s. 926 f. Barton hänvisar till Immanuel Kants: det sista som ska genomföras innan världens undergång är verkställandet av alla straff. 48 Jfr Barton och Cooper, Preventive Law and Creative Problem solving. s

18 2.2.3 Nya problemlösningsmetoder för juristen Kreativ problemlösning 49 är en benämning för hur man kan åstadkomma en bättre rättstillämpning genom att bredda sitt perspektiv till att omfatta människors relation till omgivningen och de möjligheter som följer med problemlösningsmetoden som förutsätter anpassning. Kreativ problemlösning innebär inte att en användningen av metoden är lämplig för alla typer av problem eller att den juridiska traditionen fullständigt ska överge sin mekaniska karaktär. Olika problem kräver olika lösningar. En förutsättning är emellertid att det finns potentiella lösningar. Till skillnad från de invändningar som critical legal studies gav upphov till, i relationen mellan rättens rationalitet och makt, så medför inte en kreativ problemlösning att man måste inta en kritisk hållning till det rådande rättstraditionens bakomliggande motiv. Det anförs att det finns alternativ som innebär reella förbättringar och som inte enbart utgör kanaliseringar av makthavarnas intressen. Kreativ problemlösning förespråkar en utökning av vad som i juridiken är legitima hänsynstaganden och att juristen blir skickligare i att hantera denna mångfald av aspekter. 50 Flera naturliga verktyg i samband med ett bredare synsätt för juridisk problemlösning är de alternativa tvistelösningsmetoderna som har diskuterats under de senaste decennierna. Dessa anpassas till olika konflikters egenart och strävar därmed efter att nå så smidiga lösningar som möjligt utifrån parternas eventuella behov och önskemål. En stor motivationsfaktor är givetvis den ekonomiska när man framförallt inom civilrätten kan erbjuda billigare lösningar, men de alternativa metoderna är inte begränsade till affärsverksamhet. 51 I USA har införts speciella narkotikamissbruksdomstolar 52 vars uppgift är att tillvarata narkomaners intresse av behandling istället för att enbart utnyttja straffsanktionen. Dessa domstolar har uppstått i den anda som förespråkar en ny sorts problemlösning framför traditionella angreppssätt. Nya metoder för tvistelösning är ett första steg i riktningen mot den kreativa problemlösningsmetoden och en mer positiv syn på juristers potential men därmed är inte behovet av utveckling tillfredsställt. Hela konceptet av juridisk tillämpning måste ses över till förmån för en strategi som är konstruerande till skillnad från den befintliga som är angripande och bygger på konflikt. 53 Proaktiv juridik 54 är ett utmärkt exempel på hur detta ändrade tänkande har kommit igång. 49 Se Barton, Creative Problem Solving: Purpose, Meaning, and Values. s Se a. a. s Jfr t.ex. Diesen. Terapeutisk juridik. s Jfr t.ex. Barton och Cooper, Preventive Law and Creative Problem solving. s. 16 f. 53 Jfr a. a. s. 1 ff. Barton talar om juristen som fighter och förespråkar en jurist som är problem solver eller designer. 54 Se Haapio, Introduction to Proactive Law from a Business Lawyer s Point of View. s. 24 f. och not 8. Det amerikanska namnet på rörelsen är Preventive Law eller Proactive Law. Proactive law har ett bredare perspektiv än preventive law eftersom den ser bortom juristens hjälpande funktion och tar in faktorer som en klient själv kan ombesörja. Preventive law sätter 18

19 För mer långtgående förändringar krävs en förändring även av juristkulturen. Juristen måste omvärdera sin roll från den nuvarande ansvarsutkrävande till en hjälpande och stödjande. Traditionell rättstillämpning koncentrerar sig på problemets karaktär såsom det kan definieras och klassificeras enligt den rådande juridiska systematiken vilket utesluter alla utom den utslagsbaserade problemlösningsmetoden. Psykologen Abraham Maslow sa: Om allt du har är en hammare så kommer du att se varje problem som en spik. 55 Den multidimensionelle juristen utvärderar problemets natur utifrån en öppen syn, som inkluderar emotionella och sociala aspekter och respekterar det humanistiska sammanhang rättssystemet verkar i. 56 Det är samtidigt viktigt att tillägga att systemets integritet och rationalitet är väl befäst i den juridiska processen och att de här förslagen om ökad empati, bättre kommunikationsförmåga och människokännedom inte hotar att underminera erkända rättsäkerhetsintressen Mångfacetterad juridik Olika synsätt på juridiken Önskan om en multidimensionell jurist har fått genomslag det senaste decenniet genom en rad inriktningar som är tvärvetenskapliga till sin karaktär. De har alla det gemensamt att de ser bortom den traditionella, formalistiska juridiska metodläran, som är inskränkt till att vara en produkt av erkända rättsprinciper, och inriktar sig istället på en juridik som främjar individuell och samhällelig välfärd. I USA har Susan Daicoff gett dessa inriktningar namnet mångfacetterad juridik. 58 Förutom terapeutisk juridik och kreativ problemlösning ingår följande inriktningar: -Proaktiv juridik som förespråkar en tidig och kontinuerlig interaktion med klienten för att förebygga potentiella juridiska problem och tvister. -Rättvisa procedurer 59 är en rörelse som utforskar folks relation till och förväntningar på rättsprocessen som egen institution, utöver den juridiska lösning den producerar. Den menar att människors behov av rättsprocessen kan inskränka sig till ett respektfullt bemötande av myndigheten eller en möjlighet att göra sig hörd i rättssalen. juristen och dennes arbetssätt i fokus. I fortsättningen används begreppet Proaktiv juridik och någon distinktion görs inte mellan de båda amerikanska begreppen. 55 Goldman, och Cooney. Beyond Core Skills and Values s not 1. If your only tool is a hammer, then everything looks like a nail." Citatet hänförs också ibland till Mark Twain alt. refereras det som ett gammalt ordspråk. 56 Se Barton, Creative Problem Solving: Purpose, Meaning, and Values s Se Barton, Therapeutic Jurisprudence, Preventive Law, and Creative Problem Solving s Se beträffande de olika inriktningarna Daicoff, Susan, Law as a Healing Profession. s 5 ff och Daicoff, Comprehensive Law Movement s. 835 ff. Det engelska begreppet är Comprehensive Law Movement Författarens överättning till svenska. 59 Se a. st. Procedural justice egen övers. 19

20 -Holistisk juridik 60 förespråkar en humanare rättsprocess med fredliga metoder, medkänsla, försoning och förlåtelse. -Collaborative law 61 är ett konkret förslag på hur man ska lösa äktenskapsskillnad och vårdnadstvister utan att låta tvisten hamna i domstol. Det praktiska tillvägagångssättet är att hålla förhandling mellan parterna och ombuden, där de senare uttryckligen går med på att avsäga sig uppdraget om de inte lyckas nå en överenskommelse. -Transformative mediation 62 utnyttjar medlingens potential till att höja parternas moraliska och empatiska mognad vilket bidrar till att underlätta lösningen på en konflikt. -Reparativ rättvisa 63 är en process genom vilken brottslingen ska återanpassas till samhället och medverka till en försoning med sina offer. Verktyget är medling med en oberoende tredje part. Målet är långsiktig problemlösning av konflikter i samband med brott. Denna åskådning utgör en kontrast mot det aktuella straffande systemet som man anser är både improduktivt och ineffektivt. -Slutligen är de problemlösande domstolarna, t.ex. narkotikamissbruksdomstolarna som diskuterats ovan, en egen företeelse som ökar i popularitet. 2.4 En mångfacetterad rättstillämpning i praktiken, den psykologiska aspekten av juridik Juristens ansvar att leverera helhetslösningar Ett behov av att ta hänsyn till psykologiska faktorer finns både i bemötandet av klienten och i den slutliga lösningen av klientens problem. Många jurister accepterar säkerligen att sådana aspekter behöver vägas in i arbetet. I den storskaliga affärsverksamheten kommer psykologi att erkännas en liten betydelse men även här talas det om kundbemötande och skicklighet i förhandlingsteknik. Vad förespråkare för bättre terapeutiskt medvetna jurister försöker lära oss är att psykologiska aspekter kan vara av vikt på långt fler områden och i många fler situationer än de som idag är de mest framträdande. 64 En invändning är att klienten som kommer till juristen med ett uppdrag förväntar sig erhålla en lösning som är begränsad till det juridiska området. Vare sig det handlar om den privatpraktiserande juristen eller myndigheten så skulle det vara ett överskridande av juristens mandat att beakta annat än rent juridiska hänsyn. Klienten vet bäst själv hur problemet i sin helhet ska hante- 60 Se a. st. Holistic justice egen övers. 61 Se a. st. Brist på svensk översättning. Närmast: Försonande rättvisa. 62 Se a. st. Brist på svensk översättning. Närmast: Bildande medling. 63 Se a. st. Det svenska begreppet är: reparativ rättvisa. Det engelska: Restorative Justice. 64 Se t.ex. Zacharias, Therapeutic Jurisprudence/Preventive Law and the Lawyering Process s. 909 f. Zacharias föreslår att mer forskning ska göras de underliggande psykologiska faktorer, t.ex. kommunikationsförmåga som är förutsättningar för upprätthållandet av en god advokatsed. 20

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Laura Carlson 2016 Grundläggande begrepp Rättskällelära De rättskällor som används för att

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar I formulerandet av dessa riktlinjer har avstamp tagits i de etiska riktlinjerna från Nordic Association for Clinical Sexology (NACS) och anpassats för sexologiskt yrkesverksamma

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer