Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län REVIDERAD DECEMBER 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län REVIDERAD DECEMBER 2006"

Transkript

1 Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län REVIDERAD DECEMBER 2006

2 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten om samverkan för utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län har träffats den mellan Företagarna Norrbotten, Integrationsverket, Kommunförbundet Norrbotten, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling och Norrbottens läns landsting. Detta är den andra reviderade upplagan av överenskommelsen. Som grund för den regionala överenskommelsen finns en central överenskommelse som träffades 2001 mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket och Svenska kommunförbundet. Den centrala överenskommelsen reviderades den 1 mars Länsstyrelsen övertog ordförandeskapet för det regionala samverkansarbetet kring integration från och med Den regionala överenskommelsen har målsättningen att uppmuntra lokala överenskommelser eftersom det ännu saknas lokala överenskommelser. Överenskommelsen har också som målsättning att integrera barn- och jämställdhetsperspektivet i integrationsarbetet. Den centrala överenskommelsen skall stimulera och legitimera samverkan och resulterar sålunda inte i direkta och konkreta åtgärder. Syftet är att den centrala överenskommelsen och de nationella målen för integrationspolitiken bryts ned i regionala överenskommelser som kan uttrycka mer konkreta intentioner utifrån de specifika förutsättningar som råder på den regionala nivån. Därefter skall lokala överenskommelser uttrycka intentioner som ger effekter på individnivå, i termer av till exempel snabbare inträde på arbetsmarknaden och ökad delaktighet i introduktionen. 2

3 Överenskommelsen Parterna bestod initialt av representanter för Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, Landstinget, länets kommuner företrädda av Kommunförbundet Norrbotten, Myndigheten för Skolutveckling, Integrationsverket och Migrationsverket. Företagarna Norrbotten finns nu också representerade och företräder näringslivet i den regionala överenskommelsen. Initiativet tyder på parternas syn på vilka aktörer som har betydelse för integrationsarbetet. Ytterligare aktörer bör tillkomma och det ska också vara en av parternas uppgifter att verka för att så sker. Parternas uppgift är att arbeta för ett samordnat länsövergripande förändringsarbete i syfte att stärka samarbetet mellan berörda aktörer. Vidare att initiera, påverka, bedöma och stödja projekt och verksamhetsidéer som för fram och är utvecklande för introduktionen och integrationen i länet, i enlighet med de nationella målen för integrationspolitiken och den centrala överenskommelsen. Parterna diskuterar tillsammans syfte och omfattning av gemensamma åtaganden, medan det är respektive aktör som fattar formella beslut och står för individuella åtaganden. De parter som undertecknar den regionala överenskommelsen accepterar inte att diskriminering på grund av etnisk tillhörighet förekommer på arbetsmarknaden. Parterna avser att ta sitt ansvar genom att exempelvis i de egna verksamheterna arbeta förebyggande mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och att öka andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund i den egna organisationen. Integrationsarbetet ska vara en process av insatser och handlingar som syftar till att ge alla flickor, pojkar, kvinnor och män samma rätt och möjlighet att bli aktiva samhällsmedborgare. Flickor, pojkar, kvinnor och män ska, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Grunden för en bra introduktion och integration till arbetsmarknaden vilar på bra validering, tolerans, språkkunskaper och en god samverkan mellan alla parter. Insatser inom utbildnings- och fritidssektorerna behövs likaså. Frivilligorganisationerna kan bidra med betydelsefulla insatser i integrationsprocessen. Överenskommelsen är en bekräftelse på en gemensam ambition att parterna skall utveckla och fördjupa samarbetet inom introduktionsinsatserna och integrationsområdet i länet och bygger på synen att samverkan och samarbete skapar mervärde. Överenskommelsen bygger på samverkan mellan parter för att utveckla ett gemensamt synsätt och för ett agerande som ligger i linje med de nationella målen för integrationspolitiken och den centrala överenskommelsen. Med anledning av integrationsverkets avveckling från och med 1 juli 2007 kan deras deltagande och åtaganden endast anses gälla fram till nämnda datum. 3

4 Gemensamma mål i överenskommelsen Här presenteras de gemensamma målen för Överenskommelsen om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län, som de undertecknande parterna åtar sig att verka för. Uppföljning av målen sker under träffar mellan de regionala och lokala aktörerna. Parterna svarar gemensamt för uppföljningen av dessa åtaganden. Den regionala överenskommelsen revideras årligen, december månad. Parterna ska verka för att lokala överenskommelser för samtliga kommuner träffas under De lokala överenskommelserna bör utformas utifrån lokala förutsättningar och följas upp årligen. Anordna träffar mellan parternas aktörer och de lokala aktörerna för kunskaps- och informationsutbyte, med olika tema kring integrationsfrågorna. Följa utvecklingen av SFI-undervisningen i länet, i syftet att kunna samverka kring SFIfrågor utifrån nyanlända flickors, pojkars, kvinnors och mäns behov och förutsättningar. Parterna skall utveckla samarbetet för att nyanlända kvinnors och mäns kompetens tas till vara så att de kan erbjudas arbete efter kompetens. Detta innebär att parterna också samverkar kring validering av utländsk utbildning och kompetens, samt följer utvecklingen av tillgången på praktikplatser. 4

5 Per-Ola Eriksson Länsstyrelsen i Norrbottens län Lena Liljebäck Länsarbetsnämnden i Norrbotten Roger Kempainen Kommunförbundet Norrbotten Kjell Hedwall Myndigheten för Skolutveckling Bo Westerlund Norrbottens läns landsting Pether Nordbladh Företagarna Norrbotten Veronika Lindstrand-Kant Migrationsverket Stig Kattilakoski Integrationsverket 5

6 Parternas åtaganden i överenskommelsen Här presenteras respektive parts åtaganden för Överenskommelsen om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län, som de undertecknande aktörerna åtar sig att verka för. Uppföljningen av dessa åtaganden svarar respektive aktör själv för. Företagarna i Norrbotten Företagarna i Norrbotten medverkar i partnerskapet i syfte att vara informationsspridare till de lokala föreningarna ute i länet. Härvid kommer frågorna att diskuteras i samverkan med andra lokala aktörer och i den egna organisationen. Företagarna anser att dessa frågor är viktiga i dagsläget och kommer att bli än viktigare i framtiden. Integrationsverket Integrationsverket medverkar i enlighet med intentionerna i den centrala överenskommelsen. Integrationsverket bidrar med kunskapsförmedling via hemsida, publikationer, statistik, konferenser och nyhetsbrev. Integrationsverket kommer i samarbete med länsarbetsnämnden och kommunerna i Norrbottens län, verka för att de lokala överenskommelserna (LÖK) ska vara levande. Målet: Alla mottagningskommuner har en aktuell lokal överenskommelse (LÖK). Kommunförbundet Norrbotten Anordna årliga träffar för kommunernas introduktions/flyktingsamordnare. Informera kommunerna om den centrala och regionala överenskommelsen. Vid behov engagera sig i aktiviteter som genomförs av övriga samverkansparter. Länsarbetsnämnden i Norrbotten Arbetsförmedlingen ska verka för att vägen till arbete/arbetskraft blir så kort som möjlig för arbetssökande/arbetsgivare. Det ska ske genom ett effektivt matchningsarbete. Den arbetssökande förväntas vara aktiv i sitt arbetssökande för att snabbt kunna träda in i arbetslivet. Grundkravet är att den som är arbetslös ska vara beredd att ta de arbeten som personen kan utföra, vilket kan innebära krav på både yrkesmässig och geografisk rörlighet. De personer som har det svårast på arbetsmarknaden ska ges särskilt stöd och rustas för att snabbare kunna ta ett arbete. 6

7 Länsarbetsnämnden skall: Aktivt fortsätta att internt arbeta med att öka andelen nyanställda som är utrikesfödda. Att den regionala och de lokala överenskommelserna publiceras på den interna och externa hemsidan. Fortsätta arbeta med att prioritera utlandsfödda inom förmedlingsverksamheten och till de arbetsmarknadspolitiska programmen. Säkerställa att nyanlända invandrare med ingen eller begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad tidigt erbjuds Prova-påplatser. Det möjliggör en tidig kontakt med arbetslivet i Sverige, som överensstämmer med tidigare yrkeserfarenhet/utbildning. Yrkesbedömning kan ingå som en del i Prova på platsen men kan även göras separat. De nyanländas yrkeskompetens prövas i förhållande till svensk arbetsmarknad, vilket leder till att både individen och arbetsförmedlingen är överens om vilka meriter individen har och ska matchas utifrån. Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Norrbotten skall: Vara sammankallande för parterna i det regionala integrationsarbetet. Inarbeta integrationsperspektivet i programoch styrdokument för det regionala utvecklingsarbetet. Publicera den regionala och de lokala överenskommelserna på den externa och interna hemsidan. Tillhandahålla grundläggande information om jämställdhet mellan flickor, pojkar, kvinnor och män i Sverige till dem som ansvarar för introduktionen. Migrationsverket Migrationsverket ska värna asylrätten och pröva ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket ansvarar också för mottagning av asylsökande och erbjuder boende och uppehälle under väntetiden på beslut. Migrationsverket ska, i avvaktan på beslut i tillståndsärendet, verka för att den asylsökande deltar i någon form av organiserad sysselsättning. Väntetiden för den asylsökande ska i varje led i asylprocessen vara så kort som möjlig och särskild hänsyn ska i hela processen tas till såväl ensamkommande barn som barn i familj. 7

8 Organiserad sysselsättning ska normalt erbjudas inom en månad från det att personen är registrerad i Migrationsverkets mottagandesystem. Den organiserade sysselsättningen syftar till att påskynda integrationen för dem som får uppehållstillstånd i Sverige och underlätta återvändandet för de som inte får stanna. Migrationsverket ska i samverkan med arbetsförmedlingarna genomföra kartläggning av den asylsökandes utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet samt vid behov verka för att den enskilde kan erbjudas vägledning och rådgivning om den lokala arbetsmarknaden. Den asylsökande har som regel möjlighet att arbeta på den öppna arbetsmarknaden under asyltiden. Migrationsverket ska verka för att utveckla samarbete med respektive kommuner när det gäller asylsökande som bor i eget boende, i syfte att påskynda integrationen för dem som får uppehållstillstånd och underlätta återvändandet för dem som inte får stanna. Myndigheten för skolutveckling Myndigheten för skolutveckling skall verka för att svenskundervisningen blir mer flexibel och bättre svarar mot individens förutsättningar och behov lärarna, förutom pedagogisk utbildning, har utbildning i svenska som andraspråk nya inlärningsmetoder prövas via myndighetens webbsida stödja kommuner och utbildningsverksamhet med material och instruktiva exempel Myndigheten ser som sin roll i de regionala överenskommelserna att gentemot överenskommelsens parter: föra in SFI-perspektivet i diskussionerna peka på möjligheterna i den kommunala infrastrukturen för Vuxnas lärande sprida information om myndighetens arbete inom verksamhetsområdet Vuxnas lärande och mer specifikt SFI-undervisningen - att gentemot kommunernas SFI-samordnare: stödja utvecklingen av SFI som en del av introduktionen men även som en integrerad del i den kommunala infrastrukturen för Vuxnas lärande genom generella insatser delta i nätverksträffar etc. 8

9 Norrbottens Läns Landsting Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar i enlighet med den överenskommelse som slutits mellan landstingsförbundet och staten och i samråd följa tillämpningen av överenskommelsen. Landstinget ska också erbjuda god hälso- och sjukvård till andra utlänningar som vid ankomsten till Sverige är folkbokförda här på samma villkor som övriga norrbottningar. För att ge asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade en första introduktion till hälso- och sjukvården i Sverige ska alla, snarast möjligt, erbjudas ett hälsosamtal och en hälsoundersökning; de asylsökande på de flyktingmedicinska enheterna i länet och kvotflyktingarna och anhöriginvandrarna på den vårdcentral som servar området där de bosatt sig. Undersökningen är också ett medel för tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk eller fysisk ohälsa. Att må bra fysiskt och psykiskt eller att hantera sin fysiska och psykiska hälsa, kanske i form av stöd eller hjälpmedel, är förutsättningar för en bra introduktion, inte minst på arbetsmarknaden. Landstinget arbetar aktivt med att tillvarata invandrare och flyktingars kompetens när det gäller bristyrken, främst läkare, så att de ska bli anställningsbara i den svenska hälsooch sjukvården. 9

10 Bilaga Nulägesbeskrivning Denna bilaga till den regionala överenskommelsen är tänkt att fungera som en kortfattad beskrivning av situationen i länet på det integrationspolitiska området. Den kan även förstås som ett underlag för, eller en bakgrund till, överenskommelsen. Inledning Överenskommelsen har reviderats och i denna överenskommelse understryks bland annat vikten av att ytterligare utveckla och fördjupa samarbetet i länet inom introduktion, integration och mångfald mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer kring sysselsättning, utbildning, svenskundervisning, praktikplatser och boende. Behovet av att integrera ett jämställdhetsperspektiv åskådliggörs i överenskommelsen. Länsarbetsnämnden har tagit fram statistikuppgifter som belyser situationen i länet. Länsstyrelsen har med hjälp av enkätutskick undersökt hur integrationsarbetet framskrider på den lokala nivån i länet och bland annat tittat på hur kommunerna själva anser att arbetet fungerar. Alla statliga myndigheter har utifrån sina specifika uppdrag ett ansvar för att verka för integration samt att förebygga och motverka diskriminering, se Förordning (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken. I vårt län ska detta ske genom att samverkan söks mellan samhällsorgan och organisationer även utanför de statliga verken för att snabbt tillvarata nyanlända flyktingars och övriga invandrares kompetens och för att dessa personer tidigt ska få individuellt anpassade stödinsatser utifrån en myndighetsövergripande planering i dialog med den enskilde. Regionala och lokala förutsättningar Följande kapitel kommer att närmare redogöra för de regionala och lokala förutsättningar som råder i Norrbottens län, med avseende på det kommande integrationsarbetet. Områden som till exempel SFI, sysselsättning, demografi och utbildning kommer att behandlas. Statistik och fakta har hämtats från SCB, Integrationsverket, Länsarbetsnämnden och enkätundersökningen som Länsstyrelsen gick ut med i maj SFI-utbildning Förutsättningen för en fungerande kommunikation på arbetsplatsen och i samhällslivet kräver åtminstone grundläggande kunskaper i svenska. Viktigt är också kunskaper om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. För att dessutom kunna fungera socialt på en arbetsplats är det bra att känna till generella informella normer och regler, så kallad tyst kunskap, som inte kan läras ut av de formella läroverken. För detta är goda språkfärdigheter det enda verktyget. I så måtto har SFI-utbildningen en nyckelfunktion i både introduktionsfasen och den efterkommande integrationsprocessen. De flesta kommunerna anser att SFI-utbildningen fungerar bra eller väldigt bra. Länsstyrelsen frågade också vem som ansvarar för SFI-utbildningarna i de olika kommunerna och kan från svaren konstatera att det ser väldigt olika ut i de svarande kommunerna. Två kommuner hade lagt ansvaret för SFI-utbildningen under barn- och utbildningsnämnden, medan samtliga övriga hade varierande svar. 10

11 Sysselsättning Länsarbetsnämnden har i fortlöpande analyser av utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrbotten varnat för kommande arbetskraftsbrist i länet, såväl generellt som inom särskilt utsatta sektorer. Norrbotten har ett utsatt läge och ansvariga måste se till att outnyttjad kompetens i länet tas till vara. En möjlighet för länet är att omskola och höja kompetens hos tillgänglig arbetskraft. För nyanlända flyktingar och andra invandrare innebär detta ökade möjligheter som samtidigt kräver rejäla satsningar. För den enskilde finns goda möjligheter att skaffa sig ett bra läge på arbetsmarknaden i länet. Förutsättningen är att man skaffar sig just den efterfrågade kompetensen. För att tillgodose arbetsmarknadens behov krävs det att alla parter tar sin del av ansvaret. Kommunerna måste, enskilt och tillsammans, med avtalsslutande parter (till exempel de lokala arbetsförmedlingarna och företagarna) i alla sammanhang uttrycka önskemålet att de med utländsk bakgrund som kommit till länet också stannar kvar efter den första tiden. Diagram 1 visar att kvinnor Diagram 1: Sysselsättningsgrad kv och m (20-64 år), utländsk bakgrund, BD, procent Källa: SCB Kvinna med utländsk bakgrund under perioden i snitt har något högre sysselsättningsgrad än männen i åldrarna år. Detta överensstämmer även med den statistik som finns kring arbetslösheten bland utrikes födda (se diagram 2 & 3). Även om siffrorna på intet sätt är angenäma med avseende på andelen sysselsatta, är det ändock intressant att notera att kvinnorna uppvisar högre sysselsättningsgrad än männen. Utmaningen för länet är emellertid alltjämt att bekämpa arbetslösheten bland nyanlända och personer med utländsk bakgrund. Arbetslösheten bland utrikes födda Diagram 2 visar den öppna arbetslösheten för kvinnor och män i åldrarna år i Norrbotten som varit bosatta här i 0-4 år (diagram 2) samt 5 år eller mer (diagram 3), mellan Parallellt med den ökande utvecklingen på sysselsättningsgraden (se diagram 1) ser man en minskning i den öppna arbetslösheten hos kvinnor och män med utländsk bakgrund i länet. Likaså kan noteras att Diagram 2: Öppen arb.löshet bland utrikes födda (bosatta 0-4 år), BD, procent Källa: SCB 11 Kvinna Man Man kvinnor med utländsk bakgrund i mindre utsträckning än män befinner sig i öppen arbetslöshet i Norrbotten. I den enkät som gick till kommunerna frågade vi om det fanns planer för studier och arbete och samtliga svarande kunde uppvisa introduktionsplaner för studier medan det i vissa kommuner saknades planer för arbete.

12 Diagram 3: Öppen arb.löshet bland utrikes födda (bosatta 5 år el mer), BD, procent Källa: SCB Kvinna Man Kommunerna fick även ta ställning till ett påstående om att samtliga nyanlända kvinnor och män var i studier eller arbete efter två års introduktion. När det gäller att garantera samtliga nyanlända kvinnor och män en praktikplats kunde sex av de åtta svarande kommunerna garantera både kvinnor och män en praktikplats. Endast två kommuner svarade alltså nekande. Eftersom majoriteten av de svarande kommunerna ändå kunde garantera samtliga nyanlända en praktikplats tyder detta på att det trots allt går att anordna praktikplatser till alla. Frågan är hur det kommer sig att vissa kommuner kan garantera praktikplats men inte andra. En förklaring skulle kunna vara att det faktiskt är möjligt att med ganska små medel skapa möjligheter i detta fall. Om inte annat talar resultatet för att flyktingsamordnare kommuner emellan har mycket att tjäna på genom träffas och utbyta erfarenheter med varandra. Valideringsproblematiken En studie vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning vid Växjö Universitet av invandrarnas utbildningsnivå visade att nyanlända invandrare sedan 1980-talet i genomsnitt hade haft lika hög utbildning som svenska medborgare och att den formella kompetensen trots det inte hade gett avtryck i sysselsättningen. En annan mer omfattande studie visade att utrikes födda med akademisk utbildning och som hade bott i Sverige upp till 35 år hade svårt att få mer kvalificerade arbeten. Studien visade att 80 procent av de svenskfödda akademikerna hade ett kvalificerat arbete jämfört med 60 procent av de utrikes födda. Det saknas ett fungerande nationellt system för att säkerställa kvaliteten i den validering som görs av kompetensen som den utrikes födda förvärvat utomlands. Vidare saknas det också kvalitetssäkringssystem för dem som utför själva valideringen. Ofta är det nivån på svenskkunskaperna hos den nyanlända som avgör huruvida en validering av kompetensen ska ske eller inte. Informella regler för när och hur validering ska ske är alltså i sig ett hinder. Vidare är det ofta den aktör som finansierar valideringsverksamheten som också avgör vilket yrke som skall valideras. Detta leder till att valideringen av den utländska kompetensen inte blir en reell kompetensvalidering utan endast ett fragment den totala kompetensen. Till exempel kan en gymnasielärare valideras till förskollärare om det råder brist på sådana i en kommun. Utbildning En mycket oroväckande omständighet som bland annat Rapport integration 2005 tar upp, som också har tydlig koppling till valideringsproblematiken, är att alltför många högutbildade personer med utländsk bakgrund aldrig kommer ut på arbetsmarknaden. Många av dessa 12

13 fastnar i den grundläggande vuxenutbildningen. Främsta orsaken till denna kompetensslösande utbildningsfälla är strukturella hinder i de svenska systemen (arbetsmarknad, socialförsäkring, utbildning och studiestöd). I kombination med negativa föreställningar om utländsk utbildning och yrkeserfarenhet blir problematiken ett allvarligt hinder för en god integrationspolitik. Framförallt kvinnor drabbas av utbildningsfällan då dessa är i majoritet av dem som trots högskoleutbildning blir kvar i grundvux. I Norrbotten har vi ett stort antal högutbildade individer med utländsk bakgrund (främst kvinnor) och det är av yttersta vikt att den kompetens som finns tillvaratas på ett effektivt sätt. Det inte alltid enkelt att validera utländsk utbildning men insatser inom området är nödvändiga Diagram 4: Eftergymnasial utbildn, kvinnor och män, utländsk bakgrund, BD, antal Källa: SCB Kvinna Man Kommuner bör - tillsammans med de lokala samordnarna, arbetsförmedlingarna och näringslivet - se till att den kompetens som finns hos personer med utländsk bakgrund verkligen kommer samhället till gagn. Även om de flesta högutbildade i länet kommer från Norden (se tabell 1) utanför Sverige hade vi ändå år 2004 nästan 2000 personer med utländsk bakgrund (alltså ickenordiska) med eftergymnasial utbildning. Tabell 1: Antal högutb. i Norrbotten 2004 efter födelseregion Födelseregion Kvinnor Män Norden utom Sverige EU15 utom Norden Europa utom EU15 och Norden Nordamerika Sydamerika Afrika Asien Oceanien 9 13 I den enkät Länsstyrelsen gick ut med till kommunerna frågade man bland annat huruvida det fanns introduktionsplaner för nyanlända på för-, grundskola och gymnasienivå. Endast en kommun kunde svara jakande på samtliga nivåer. Dock hade samtliga kommuner utarbetat studieplaner för vuxna. När det gäller studiehandledning, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och ämnesundervisning på modersmålet ser läget i länet ganska dystert ut. Skolorna i länet har en stor uppgift i att se över denna fråga. Hälsa Skillnaderna i ohälsotal är stora mellan inrikes och utrikes födda, men ännu större mellan män och kvinnor. Utrikes födda kvinnor har generellt sett högst ohälsotal. Närmare utrikes födda personer befinner sig utanför den generella politiken. Dessa befinner sig utanför arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen och därmed även rätten till arbetslivsinriktad rehabilitering. De har försörjningsstöd som enda insats och 75 % av dessa har befunnit sig i Sverige i minst fem år. 13

14 För att introducera nyanlända till den svenska hälso- och sjukvården erbjuds alla hälsosamtal och hälsoundersökning på de flyktingmedicinska enheterna (Kiruna, Gällivare, Boden/Harads, Råneå och Älvsbyn) i länet. Undersökningen möjliggör även tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk eller fysisk ohälsa Att må bra både fysiskt och psykiskt och att tidigt kunna behandla fysisk och psykisk ohälsa, i form av stöd eller hjälpmedel, är en förutsättning för god introduktion, inte minst på arbetsmarknaden. Inrikes födda män har de lägsta ohälsotalen medan utrikes födda kvinnor har de absolut högsta ohälsotalen, oavsett bransch (Rapport integration, s. 223). Det är för Norrbottens del viktigt att uppmärksamma skillnaden mellan utrikes och inrikes födda, kvinnor och män. Om det kan konstateras att ohälsotalen varierar beroende på kön och härkomst, berör detta ett hälso- och jämställdhetspolitiskt område som är i behov av insatser. Det är i vilket fall oroande att utrikes födda toppar ohälsostatistiken på nationell nivå. Hur det ser ut i länet är oklart, men det finns ingen anledning att tro att det skulle se annorlunda ut. Demografisk utveckling i Norrbotten Diagram 5: Demografisk utveckling utrikes födda (bosatta 0-4 år), BD, antal Källa: SCB Diagram 6: Demografisk utveckling utrikes födda (bosatta 5 år el mer), BD, antal Källa: SCB Kvinna Kvinna Norrbotten kan inte sägas tillhöra de mest invandrartäta regionerna i landet. Faktum är att länet på sina håll har en utflyttningsproblematik som så sakteligen utarmar, framförallt glesbygden, på sin befolkning. Dock pekar trenden på att Norrbotten får allt fler nyanlända. Diagram 5 visar att Norrbotten de senaste åren fått in ett ökande antal utrikes födda. Av diagram 6 framgår att utrikes födda med bosättningstid 5 år eller mer minskat marginellt mellan åren Andelen kvinnor som lämnar länet är marginellt högre än andelen män. Däremot ökar alltså antalet utrikes födda som bott fyra år eller mindre i länet. Detta beror på att mottagandet i stort ökat och att de flesta som lämnar länet gör det efter att de erhållit permanent uppehållstillstånd. Denna trend är något som partnerskapet bör undersöka närmare. En skillnad mellan antalet kvinnor och män generellt går att notera (diagram 5), där antalet kvinnor ökat mer än män. Totalt har länet mar-kant större andel kvinnor än män som har bosättningstid 5 år eller mer. Detta är ett uttryck för den s.k. kärleksinvandringen. Man Man 14

15 De flesta utrikes födda i Norrbotten oavsett bosättningstid kommer från olika länder i Norden (förutom Sverige). Därefter kommer Asien, där den största andelen utgörs av människor från Mellanöstern. Att statistiken inte skiljer på utrikes födda från Mellanöstern (som förvisso inte är ett homogent område kulturellt, religiöst eller geografiskt men dock politiskt) är beklagligt eftersom dessa nu finns representerade i Asien och Afrika. Kännedomen om ursprungsland är Tabell 2 Födelseregion Födelseregion 2004 Man Kvinna Norden utom Sverige EU15 utom Norden Europa utom EU15 och Norden Nordamerika Sydamerika Afrika Asien Oceanien Totalt av stor vikt när regionala insatser inom integration och inte minst introduktion diskuteras. EU15 står för de gamla medlemsländerna (Beneluxländerna, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, UK och Österrike). Jämställdhet och integration Något som är återkommande i de centrala överenskommelserna är att man skall inbegripa ett jämställdhetsperspektiv också i integrationsarbetet. Även utvärderingen av den centrala överenskommelsen har noterat detta: Som tidigare konstaterats, beaktas lika möjligheter för män och kvinnor i mycket liten utsträckning i de regionala och lokala överenskommelserna. Detta ses av utvärderarna som en betydande brist då tidigare utvärderingar visat att kvinnor ofta missgynnas under introduktionen så till vida att de bland annat får färre undervisningstimmar och färre erbjudanden om praktik jämfört med män. Detta område är således något som enligt utvärderarna bör ses över och utvecklas. (Utvärdering av den centrala överenskommelsen 2005, sidan 13) Vi har i årets regionala överenskommelse haft ambitionen att integrera ett tydligare jämställdhetsperspektiv i den regionala överenskommelsen. I den enkät Länsstyrelsen gick ut med till kommunerna strävade man exempelvis efter att ställa frågor som synliggör eventuella skillnader mellan kvinnor och män i resultatet. De resultat som presenterats i detta kapitel har noterat och lyft fram eventuella skillnader mellan könen. Även de gemensamma målen överenskommelsen är utarbetade utifrån ett jämställdhetsperspektiv. De nationella målen för integrationspolitiken En av den regionala överenskommelsens uppgifter är, förutom att bryta ned och sprida intentionerna i de centrala överenskommelserna, att föra ut de nationella målen för integrationspolitiken på lokal nivå. Den nationella integrationspolitiken grundar sig främst på propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16) och syftar till att den generella politiken ska utarbetas utifrån samhällets etniska och kulturella mångfald samt utifrån individens behov. De övergripande målen för integrationspolitiken är: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för. Regeringen har också 24 särskilda mål för den nationella integrationspolitiken som går att följa upp och utvärdera. Se: 15

16 Kontaktpersoner för den regionala överenskommelsen: Länsstyrelsen Migrationsverket Norrbottens läns landsting Kommunförbundet, Norrbotten Myndigheten för skolutveckling Länsstyrelsen Företagarna i Norrbotten Invandrarservice Luleå kommun Integrationsverket Länsarbetsnämnden 16

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse Mottagning och etablering av nyanlända invandrare i Jämtlands län Genom en regional överenskommelse om mottagning och etablering av nyanlända invandrare förbinder vi oss att arbeta

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 Avesta kommun har sedan 2007 ett treårigt

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007 Bortom etnicitet Farbod Rezania Februari, 2007 Förord Den svenska debatten om invandrares ställning på arbetsmarknaden präglas av begrepp som diskriminering och påståenden om arbetsgivarnas negativa attityd.

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Korta eller långa vägen?

Korta eller långa vägen? Korta eller långa vägen Rapport nummer 2 www.uti.se www.legitimation.nu www.hb.se/ia www.valideringscentrum.nu Korta eller långa vägen? Varje år anländer ett stort antal personer till Västra Götalands

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Regional överenskommelse Sörmland. Strategier för en effektiv introduktion och etablering av nyanlända flyktingar

Regional överenskommelse Sörmland. Strategier för en effektiv introduktion och etablering av nyanlända flyktingar Regional överenskommelse Sörmland Strategier för en effektiv introduktion och etablering av nyanlända flyktingar Bakgrund Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna och utveckla arbetet med introduktionen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

Ge mer plats för invandrade akademiker

Ge mer plats för invandrade akademiker Statistik Ge mer plats för invandrade akademiker Akademiker förbundet för jurister, civilek ono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Ge mer plats för invandrade akademiker Rapport om invandrade

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Eksjö kommuns INTEGRATION

Eksjö kommuns INTEGRATION s PROGRAM FÖR INTEGRATION INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 Förkortningar i samband med åtgärder och ansvar...3 SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...5 FN:S FLYKTINGSKONVENTIONE...5 INTEGRATIONSPOLITISKA

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller

Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända förslag till mål och

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I

ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I ARBETSLIV OCH FÖRETAGANDE Version 0612 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. PROGRAMMETS MÅLSÄTTNING, OMFATTNING OCH INRIKTNING... 3 3. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER OCH AKTIVITETER...

Läs mer

INTEGRATIONS- PROGRAM

INTEGRATIONS- PROGRAM INTEGRATIONS- PROGRAM UTIFRÅN ETT INVANDRARPERSPEKTIV INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRARBETEN Bakgrund 3 Integration 4 Organisation 5 Kartläggning 6 Integrationsersättning 8 Definitioner 9 Uppföljning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer