Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län REVIDERAD DECEMBER 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län REVIDERAD DECEMBER 2006"

Transkript

1 Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län REVIDERAD DECEMBER 2006

2 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten om samverkan för utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län har träffats den mellan Företagarna Norrbotten, Integrationsverket, Kommunförbundet Norrbotten, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling och Norrbottens läns landsting. Detta är den andra reviderade upplagan av överenskommelsen. Som grund för den regionala överenskommelsen finns en central överenskommelse som träffades 2001 mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket och Svenska kommunförbundet. Den centrala överenskommelsen reviderades den 1 mars Länsstyrelsen övertog ordförandeskapet för det regionala samverkansarbetet kring integration från och med Den regionala överenskommelsen har målsättningen att uppmuntra lokala överenskommelser eftersom det ännu saknas lokala överenskommelser. Överenskommelsen har också som målsättning att integrera barn- och jämställdhetsperspektivet i integrationsarbetet. Den centrala överenskommelsen skall stimulera och legitimera samverkan och resulterar sålunda inte i direkta och konkreta åtgärder. Syftet är att den centrala överenskommelsen och de nationella målen för integrationspolitiken bryts ned i regionala överenskommelser som kan uttrycka mer konkreta intentioner utifrån de specifika förutsättningar som råder på den regionala nivån. Därefter skall lokala överenskommelser uttrycka intentioner som ger effekter på individnivå, i termer av till exempel snabbare inträde på arbetsmarknaden och ökad delaktighet i introduktionen. 2

3 Överenskommelsen Parterna bestod initialt av representanter för Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, Landstinget, länets kommuner företrädda av Kommunförbundet Norrbotten, Myndigheten för Skolutveckling, Integrationsverket och Migrationsverket. Företagarna Norrbotten finns nu också representerade och företräder näringslivet i den regionala överenskommelsen. Initiativet tyder på parternas syn på vilka aktörer som har betydelse för integrationsarbetet. Ytterligare aktörer bör tillkomma och det ska också vara en av parternas uppgifter att verka för att så sker. Parternas uppgift är att arbeta för ett samordnat länsövergripande förändringsarbete i syfte att stärka samarbetet mellan berörda aktörer. Vidare att initiera, påverka, bedöma och stödja projekt och verksamhetsidéer som för fram och är utvecklande för introduktionen och integrationen i länet, i enlighet med de nationella målen för integrationspolitiken och den centrala överenskommelsen. Parterna diskuterar tillsammans syfte och omfattning av gemensamma åtaganden, medan det är respektive aktör som fattar formella beslut och står för individuella åtaganden. De parter som undertecknar den regionala överenskommelsen accepterar inte att diskriminering på grund av etnisk tillhörighet förekommer på arbetsmarknaden. Parterna avser att ta sitt ansvar genom att exempelvis i de egna verksamheterna arbeta förebyggande mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och att öka andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund i den egna organisationen. Integrationsarbetet ska vara en process av insatser och handlingar som syftar till att ge alla flickor, pojkar, kvinnor och män samma rätt och möjlighet att bli aktiva samhällsmedborgare. Flickor, pojkar, kvinnor och män ska, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Grunden för en bra introduktion och integration till arbetsmarknaden vilar på bra validering, tolerans, språkkunskaper och en god samverkan mellan alla parter. Insatser inom utbildnings- och fritidssektorerna behövs likaså. Frivilligorganisationerna kan bidra med betydelsefulla insatser i integrationsprocessen. Överenskommelsen är en bekräftelse på en gemensam ambition att parterna skall utveckla och fördjupa samarbetet inom introduktionsinsatserna och integrationsområdet i länet och bygger på synen att samverkan och samarbete skapar mervärde. Överenskommelsen bygger på samverkan mellan parter för att utveckla ett gemensamt synsätt och för ett agerande som ligger i linje med de nationella målen för integrationspolitiken och den centrala överenskommelsen. Med anledning av integrationsverkets avveckling från och med 1 juli 2007 kan deras deltagande och åtaganden endast anses gälla fram till nämnda datum. 3

4 Gemensamma mål i överenskommelsen Här presenteras de gemensamma målen för Överenskommelsen om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län, som de undertecknande parterna åtar sig att verka för. Uppföljning av målen sker under träffar mellan de regionala och lokala aktörerna. Parterna svarar gemensamt för uppföljningen av dessa åtaganden. Den regionala överenskommelsen revideras årligen, december månad. Parterna ska verka för att lokala överenskommelser för samtliga kommuner träffas under De lokala överenskommelserna bör utformas utifrån lokala förutsättningar och följas upp årligen. Anordna träffar mellan parternas aktörer och de lokala aktörerna för kunskaps- och informationsutbyte, med olika tema kring integrationsfrågorna. Följa utvecklingen av SFI-undervisningen i länet, i syftet att kunna samverka kring SFIfrågor utifrån nyanlända flickors, pojkars, kvinnors och mäns behov och förutsättningar. Parterna skall utveckla samarbetet för att nyanlända kvinnors och mäns kompetens tas till vara så att de kan erbjudas arbete efter kompetens. Detta innebär att parterna också samverkar kring validering av utländsk utbildning och kompetens, samt följer utvecklingen av tillgången på praktikplatser. 4

5 Per-Ola Eriksson Länsstyrelsen i Norrbottens län Lena Liljebäck Länsarbetsnämnden i Norrbotten Roger Kempainen Kommunförbundet Norrbotten Kjell Hedwall Myndigheten för Skolutveckling Bo Westerlund Norrbottens läns landsting Pether Nordbladh Företagarna Norrbotten Veronika Lindstrand-Kant Migrationsverket Stig Kattilakoski Integrationsverket 5

6 Parternas åtaganden i överenskommelsen Här presenteras respektive parts åtaganden för Överenskommelsen om utveckling av introduktionsinsatser och integration i Norrbottens län, som de undertecknande aktörerna åtar sig att verka för. Uppföljningen av dessa åtaganden svarar respektive aktör själv för. Företagarna i Norrbotten Företagarna i Norrbotten medverkar i partnerskapet i syfte att vara informationsspridare till de lokala föreningarna ute i länet. Härvid kommer frågorna att diskuteras i samverkan med andra lokala aktörer och i den egna organisationen. Företagarna anser att dessa frågor är viktiga i dagsläget och kommer att bli än viktigare i framtiden. Integrationsverket Integrationsverket medverkar i enlighet med intentionerna i den centrala överenskommelsen. Integrationsverket bidrar med kunskapsförmedling via hemsida, publikationer, statistik, konferenser och nyhetsbrev. Integrationsverket kommer i samarbete med länsarbetsnämnden och kommunerna i Norrbottens län, verka för att de lokala överenskommelserna (LÖK) ska vara levande. Målet: Alla mottagningskommuner har en aktuell lokal överenskommelse (LÖK). Kommunförbundet Norrbotten Anordna årliga träffar för kommunernas introduktions/flyktingsamordnare. Informera kommunerna om den centrala och regionala överenskommelsen. Vid behov engagera sig i aktiviteter som genomförs av övriga samverkansparter. Länsarbetsnämnden i Norrbotten Arbetsförmedlingen ska verka för att vägen till arbete/arbetskraft blir så kort som möjlig för arbetssökande/arbetsgivare. Det ska ske genom ett effektivt matchningsarbete. Den arbetssökande förväntas vara aktiv i sitt arbetssökande för att snabbt kunna träda in i arbetslivet. Grundkravet är att den som är arbetslös ska vara beredd att ta de arbeten som personen kan utföra, vilket kan innebära krav på både yrkesmässig och geografisk rörlighet. De personer som har det svårast på arbetsmarknaden ska ges särskilt stöd och rustas för att snabbare kunna ta ett arbete. 6

7 Länsarbetsnämnden skall: Aktivt fortsätta att internt arbeta med att öka andelen nyanställda som är utrikesfödda. Att den regionala och de lokala överenskommelserna publiceras på den interna och externa hemsidan. Fortsätta arbeta med att prioritera utlandsfödda inom förmedlingsverksamheten och till de arbetsmarknadspolitiska programmen. Säkerställa att nyanlända invandrare med ingen eller begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad tidigt erbjuds Prova-påplatser. Det möjliggör en tidig kontakt med arbetslivet i Sverige, som överensstämmer med tidigare yrkeserfarenhet/utbildning. Yrkesbedömning kan ingå som en del i Prova på platsen men kan även göras separat. De nyanländas yrkeskompetens prövas i förhållande till svensk arbetsmarknad, vilket leder till att både individen och arbetsförmedlingen är överens om vilka meriter individen har och ska matchas utifrån. Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Norrbotten skall: Vara sammankallande för parterna i det regionala integrationsarbetet. Inarbeta integrationsperspektivet i programoch styrdokument för det regionala utvecklingsarbetet. Publicera den regionala och de lokala överenskommelserna på den externa och interna hemsidan. Tillhandahålla grundläggande information om jämställdhet mellan flickor, pojkar, kvinnor och män i Sverige till dem som ansvarar för introduktionen. Migrationsverket Migrationsverket ska värna asylrätten och pröva ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket ansvarar också för mottagning av asylsökande och erbjuder boende och uppehälle under väntetiden på beslut. Migrationsverket ska, i avvaktan på beslut i tillståndsärendet, verka för att den asylsökande deltar i någon form av organiserad sysselsättning. Väntetiden för den asylsökande ska i varje led i asylprocessen vara så kort som möjlig och särskild hänsyn ska i hela processen tas till såväl ensamkommande barn som barn i familj. 7

8 Organiserad sysselsättning ska normalt erbjudas inom en månad från det att personen är registrerad i Migrationsverkets mottagandesystem. Den organiserade sysselsättningen syftar till att påskynda integrationen för dem som får uppehållstillstånd i Sverige och underlätta återvändandet för de som inte får stanna. Migrationsverket ska i samverkan med arbetsförmedlingarna genomföra kartläggning av den asylsökandes utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet samt vid behov verka för att den enskilde kan erbjudas vägledning och rådgivning om den lokala arbetsmarknaden. Den asylsökande har som regel möjlighet att arbeta på den öppna arbetsmarknaden under asyltiden. Migrationsverket ska verka för att utveckla samarbete med respektive kommuner när det gäller asylsökande som bor i eget boende, i syfte att påskynda integrationen för dem som får uppehållstillstånd och underlätta återvändandet för dem som inte får stanna. Myndigheten för skolutveckling Myndigheten för skolutveckling skall verka för att svenskundervisningen blir mer flexibel och bättre svarar mot individens förutsättningar och behov lärarna, förutom pedagogisk utbildning, har utbildning i svenska som andraspråk nya inlärningsmetoder prövas via myndighetens webbsida stödja kommuner och utbildningsverksamhet med material och instruktiva exempel Myndigheten ser som sin roll i de regionala överenskommelserna att gentemot överenskommelsens parter: föra in SFI-perspektivet i diskussionerna peka på möjligheterna i den kommunala infrastrukturen för Vuxnas lärande sprida information om myndighetens arbete inom verksamhetsområdet Vuxnas lärande och mer specifikt SFI-undervisningen - att gentemot kommunernas SFI-samordnare: stödja utvecklingen av SFI som en del av introduktionen men även som en integrerad del i den kommunala infrastrukturen för Vuxnas lärande genom generella insatser delta i nätverksträffar etc. 8

9 Norrbottens Läns Landsting Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar i enlighet med den överenskommelse som slutits mellan landstingsförbundet och staten och i samråd följa tillämpningen av överenskommelsen. Landstinget ska också erbjuda god hälso- och sjukvård till andra utlänningar som vid ankomsten till Sverige är folkbokförda här på samma villkor som övriga norrbottningar. För att ge asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrade en första introduktion till hälso- och sjukvården i Sverige ska alla, snarast möjligt, erbjudas ett hälsosamtal och en hälsoundersökning; de asylsökande på de flyktingmedicinska enheterna i länet och kvotflyktingarna och anhöriginvandrarna på den vårdcentral som servar området där de bosatt sig. Undersökningen är också ett medel för tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk eller fysisk ohälsa. Att må bra fysiskt och psykiskt eller att hantera sin fysiska och psykiska hälsa, kanske i form av stöd eller hjälpmedel, är förutsättningar för en bra introduktion, inte minst på arbetsmarknaden. Landstinget arbetar aktivt med att tillvarata invandrare och flyktingars kompetens när det gäller bristyrken, främst läkare, så att de ska bli anställningsbara i den svenska hälsooch sjukvården. 9

10 Bilaga Nulägesbeskrivning Denna bilaga till den regionala överenskommelsen är tänkt att fungera som en kortfattad beskrivning av situationen i länet på det integrationspolitiska området. Den kan även förstås som ett underlag för, eller en bakgrund till, överenskommelsen. Inledning Överenskommelsen har reviderats och i denna överenskommelse understryks bland annat vikten av att ytterligare utveckla och fördjupa samarbetet i länet inom introduktion, integration och mångfald mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer kring sysselsättning, utbildning, svenskundervisning, praktikplatser och boende. Behovet av att integrera ett jämställdhetsperspektiv åskådliggörs i överenskommelsen. Länsarbetsnämnden har tagit fram statistikuppgifter som belyser situationen i länet. Länsstyrelsen har med hjälp av enkätutskick undersökt hur integrationsarbetet framskrider på den lokala nivån i länet och bland annat tittat på hur kommunerna själva anser att arbetet fungerar. Alla statliga myndigheter har utifrån sina specifika uppdrag ett ansvar för att verka för integration samt att förebygga och motverka diskriminering, se Förordning (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken. I vårt län ska detta ske genom att samverkan söks mellan samhällsorgan och organisationer även utanför de statliga verken för att snabbt tillvarata nyanlända flyktingars och övriga invandrares kompetens och för att dessa personer tidigt ska få individuellt anpassade stödinsatser utifrån en myndighetsövergripande planering i dialog med den enskilde. Regionala och lokala förutsättningar Följande kapitel kommer att närmare redogöra för de regionala och lokala förutsättningar som råder i Norrbottens län, med avseende på det kommande integrationsarbetet. Områden som till exempel SFI, sysselsättning, demografi och utbildning kommer att behandlas. Statistik och fakta har hämtats från SCB, Integrationsverket, Länsarbetsnämnden och enkätundersökningen som Länsstyrelsen gick ut med i maj SFI-utbildning Förutsättningen för en fungerande kommunikation på arbetsplatsen och i samhällslivet kräver åtminstone grundläggande kunskaper i svenska. Viktigt är också kunskaper om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. För att dessutom kunna fungera socialt på en arbetsplats är det bra att känna till generella informella normer och regler, så kallad tyst kunskap, som inte kan läras ut av de formella läroverken. För detta är goda språkfärdigheter det enda verktyget. I så måtto har SFI-utbildningen en nyckelfunktion i både introduktionsfasen och den efterkommande integrationsprocessen. De flesta kommunerna anser att SFI-utbildningen fungerar bra eller väldigt bra. Länsstyrelsen frågade också vem som ansvarar för SFI-utbildningarna i de olika kommunerna och kan från svaren konstatera att det ser väldigt olika ut i de svarande kommunerna. Två kommuner hade lagt ansvaret för SFI-utbildningen under barn- och utbildningsnämnden, medan samtliga övriga hade varierande svar. 10

11 Sysselsättning Länsarbetsnämnden har i fortlöpande analyser av utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrbotten varnat för kommande arbetskraftsbrist i länet, såväl generellt som inom särskilt utsatta sektorer. Norrbotten har ett utsatt läge och ansvariga måste se till att outnyttjad kompetens i länet tas till vara. En möjlighet för länet är att omskola och höja kompetens hos tillgänglig arbetskraft. För nyanlända flyktingar och andra invandrare innebär detta ökade möjligheter som samtidigt kräver rejäla satsningar. För den enskilde finns goda möjligheter att skaffa sig ett bra läge på arbetsmarknaden i länet. Förutsättningen är att man skaffar sig just den efterfrågade kompetensen. För att tillgodose arbetsmarknadens behov krävs det att alla parter tar sin del av ansvaret. Kommunerna måste, enskilt och tillsammans, med avtalsslutande parter (till exempel de lokala arbetsförmedlingarna och företagarna) i alla sammanhang uttrycka önskemålet att de med utländsk bakgrund som kommit till länet också stannar kvar efter den första tiden. Diagram 1 visar att kvinnor Diagram 1: Sysselsättningsgrad kv och m (20-64 år), utländsk bakgrund, BD, procent Källa: SCB Kvinna med utländsk bakgrund under perioden i snitt har något högre sysselsättningsgrad än männen i åldrarna år. Detta överensstämmer även med den statistik som finns kring arbetslösheten bland utrikes födda (se diagram 2 & 3). Även om siffrorna på intet sätt är angenäma med avseende på andelen sysselsatta, är det ändock intressant att notera att kvinnorna uppvisar högre sysselsättningsgrad än männen. Utmaningen för länet är emellertid alltjämt att bekämpa arbetslösheten bland nyanlända och personer med utländsk bakgrund. Arbetslösheten bland utrikes födda Diagram 2 visar den öppna arbetslösheten för kvinnor och män i åldrarna år i Norrbotten som varit bosatta här i 0-4 år (diagram 2) samt 5 år eller mer (diagram 3), mellan Parallellt med den ökande utvecklingen på sysselsättningsgraden (se diagram 1) ser man en minskning i den öppna arbetslösheten hos kvinnor och män med utländsk bakgrund i länet. Likaså kan noteras att Diagram 2: Öppen arb.löshet bland utrikes födda (bosatta 0-4 år), BD, procent Källa: SCB 11 Kvinna Man Man kvinnor med utländsk bakgrund i mindre utsträckning än män befinner sig i öppen arbetslöshet i Norrbotten. I den enkät som gick till kommunerna frågade vi om det fanns planer för studier och arbete och samtliga svarande kunde uppvisa introduktionsplaner för studier medan det i vissa kommuner saknades planer för arbete.

12 Diagram 3: Öppen arb.löshet bland utrikes födda (bosatta 5 år el mer), BD, procent Källa: SCB Kvinna Man Kommunerna fick även ta ställning till ett påstående om att samtliga nyanlända kvinnor och män var i studier eller arbete efter två års introduktion. När det gäller att garantera samtliga nyanlända kvinnor och män en praktikplats kunde sex av de åtta svarande kommunerna garantera både kvinnor och män en praktikplats. Endast två kommuner svarade alltså nekande. Eftersom majoriteten av de svarande kommunerna ändå kunde garantera samtliga nyanlända en praktikplats tyder detta på att det trots allt går att anordna praktikplatser till alla. Frågan är hur det kommer sig att vissa kommuner kan garantera praktikplats men inte andra. En förklaring skulle kunna vara att det faktiskt är möjligt att med ganska små medel skapa möjligheter i detta fall. Om inte annat talar resultatet för att flyktingsamordnare kommuner emellan har mycket att tjäna på genom träffas och utbyta erfarenheter med varandra. Valideringsproblematiken En studie vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning vid Växjö Universitet av invandrarnas utbildningsnivå visade att nyanlända invandrare sedan 1980-talet i genomsnitt hade haft lika hög utbildning som svenska medborgare och att den formella kompetensen trots det inte hade gett avtryck i sysselsättningen. En annan mer omfattande studie visade att utrikes födda med akademisk utbildning och som hade bott i Sverige upp till 35 år hade svårt att få mer kvalificerade arbeten. Studien visade att 80 procent av de svenskfödda akademikerna hade ett kvalificerat arbete jämfört med 60 procent av de utrikes födda. Det saknas ett fungerande nationellt system för att säkerställa kvaliteten i den validering som görs av kompetensen som den utrikes födda förvärvat utomlands. Vidare saknas det också kvalitetssäkringssystem för dem som utför själva valideringen. Ofta är det nivån på svenskkunskaperna hos den nyanlända som avgör huruvida en validering av kompetensen ska ske eller inte. Informella regler för när och hur validering ska ske är alltså i sig ett hinder. Vidare är det ofta den aktör som finansierar valideringsverksamheten som också avgör vilket yrke som skall valideras. Detta leder till att valideringen av den utländska kompetensen inte blir en reell kompetensvalidering utan endast ett fragment den totala kompetensen. Till exempel kan en gymnasielärare valideras till förskollärare om det råder brist på sådana i en kommun. Utbildning En mycket oroväckande omständighet som bland annat Rapport integration 2005 tar upp, som också har tydlig koppling till valideringsproblematiken, är att alltför många högutbildade personer med utländsk bakgrund aldrig kommer ut på arbetsmarknaden. Många av dessa 12

13 fastnar i den grundläggande vuxenutbildningen. Främsta orsaken till denna kompetensslösande utbildningsfälla är strukturella hinder i de svenska systemen (arbetsmarknad, socialförsäkring, utbildning och studiestöd). I kombination med negativa föreställningar om utländsk utbildning och yrkeserfarenhet blir problematiken ett allvarligt hinder för en god integrationspolitik. Framförallt kvinnor drabbas av utbildningsfällan då dessa är i majoritet av dem som trots högskoleutbildning blir kvar i grundvux. I Norrbotten har vi ett stort antal högutbildade individer med utländsk bakgrund (främst kvinnor) och det är av yttersta vikt att den kompetens som finns tillvaratas på ett effektivt sätt. Det inte alltid enkelt att validera utländsk utbildning men insatser inom området är nödvändiga Diagram 4: Eftergymnasial utbildn, kvinnor och män, utländsk bakgrund, BD, antal Källa: SCB Kvinna Man Kommuner bör - tillsammans med de lokala samordnarna, arbetsförmedlingarna och näringslivet - se till att den kompetens som finns hos personer med utländsk bakgrund verkligen kommer samhället till gagn. Även om de flesta högutbildade i länet kommer från Norden (se tabell 1) utanför Sverige hade vi ändå år 2004 nästan 2000 personer med utländsk bakgrund (alltså ickenordiska) med eftergymnasial utbildning. Tabell 1: Antal högutb. i Norrbotten 2004 efter födelseregion Födelseregion Kvinnor Män Norden utom Sverige EU15 utom Norden Europa utom EU15 och Norden Nordamerika Sydamerika Afrika Asien Oceanien 9 13 I den enkät Länsstyrelsen gick ut med till kommunerna frågade man bland annat huruvida det fanns introduktionsplaner för nyanlända på för-, grundskola och gymnasienivå. Endast en kommun kunde svara jakande på samtliga nivåer. Dock hade samtliga kommuner utarbetat studieplaner för vuxna. När det gäller studiehandledning, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och ämnesundervisning på modersmålet ser läget i länet ganska dystert ut. Skolorna i länet har en stor uppgift i att se över denna fråga. Hälsa Skillnaderna i ohälsotal är stora mellan inrikes och utrikes födda, men ännu större mellan män och kvinnor. Utrikes födda kvinnor har generellt sett högst ohälsotal. Närmare utrikes födda personer befinner sig utanför den generella politiken. Dessa befinner sig utanför arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen och därmed även rätten till arbetslivsinriktad rehabilitering. De har försörjningsstöd som enda insats och 75 % av dessa har befunnit sig i Sverige i minst fem år. 13

14 För att introducera nyanlända till den svenska hälso- och sjukvården erbjuds alla hälsosamtal och hälsoundersökning på de flyktingmedicinska enheterna (Kiruna, Gällivare, Boden/Harads, Råneå och Älvsbyn) i länet. Undersökningen möjliggör även tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk eller fysisk ohälsa Att må bra både fysiskt och psykiskt och att tidigt kunna behandla fysisk och psykisk ohälsa, i form av stöd eller hjälpmedel, är en förutsättning för god introduktion, inte minst på arbetsmarknaden. Inrikes födda män har de lägsta ohälsotalen medan utrikes födda kvinnor har de absolut högsta ohälsotalen, oavsett bransch (Rapport integration, s. 223). Det är för Norrbottens del viktigt att uppmärksamma skillnaden mellan utrikes och inrikes födda, kvinnor och män. Om det kan konstateras att ohälsotalen varierar beroende på kön och härkomst, berör detta ett hälso- och jämställdhetspolitiskt område som är i behov av insatser. Det är i vilket fall oroande att utrikes födda toppar ohälsostatistiken på nationell nivå. Hur det ser ut i länet är oklart, men det finns ingen anledning att tro att det skulle se annorlunda ut. Demografisk utveckling i Norrbotten Diagram 5: Demografisk utveckling utrikes födda (bosatta 0-4 år), BD, antal Källa: SCB Diagram 6: Demografisk utveckling utrikes födda (bosatta 5 år el mer), BD, antal Källa: SCB Kvinna Kvinna Norrbotten kan inte sägas tillhöra de mest invandrartäta regionerna i landet. Faktum är att länet på sina håll har en utflyttningsproblematik som så sakteligen utarmar, framförallt glesbygden, på sin befolkning. Dock pekar trenden på att Norrbotten får allt fler nyanlända. Diagram 5 visar att Norrbotten de senaste åren fått in ett ökande antal utrikes födda. Av diagram 6 framgår att utrikes födda med bosättningstid 5 år eller mer minskat marginellt mellan åren Andelen kvinnor som lämnar länet är marginellt högre än andelen män. Däremot ökar alltså antalet utrikes födda som bott fyra år eller mindre i länet. Detta beror på att mottagandet i stort ökat och att de flesta som lämnar länet gör det efter att de erhållit permanent uppehållstillstånd. Denna trend är något som partnerskapet bör undersöka närmare. En skillnad mellan antalet kvinnor och män generellt går att notera (diagram 5), där antalet kvinnor ökat mer än män. Totalt har länet mar-kant större andel kvinnor än män som har bosättningstid 5 år eller mer. Detta är ett uttryck för den s.k. kärleksinvandringen. Man Man 14

15 De flesta utrikes födda i Norrbotten oavsett bosättningstid kommer från olika länder i Norden (förutom Sverige). Därefter kommer Asien, där den största andelen utgörs av människor från Mellanöstern. Att statistiken inte skiljer på utrikes födda från Mellanöstern (som förvisso inte är ett homogent område kulturellt, religiöst eller geografiskt men dock politiskt) är beklagligt eftersom dessa nu finns representerade i Asien och Afrika. Kännedomen om ursprungsland är Tabell 2 Födelseregion Födelseregion 2004 Man Kvinna Norden utom Sverige EU15 utom Norden Europa utom EU15 och Norden Nordamerika Sydamerika Afrika Asien Oceanien Totalt av stor vikt när regionala insatser inom integration och inte minst introduktion diskuteras. EU15 står för de gamla medlemsländerna (Beneluxländerna, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, UK och Österrike). Jämställdhet och integration Något som är återkommande i de centrala överenskommelserna är att man skall inbegripa ett jämställdhetsperspektiv också i integrationsarbetet. Även utvärderingen av den centrala överenskommelsen har noterat detta: Som tidigare konstaterats, beaktas lika möjligheter för män och kvinnor i mycket liten utsträckning i de regionala och lokala överenskommelserna. Detta ses av utvärderarna som en betydande brist då tidigare utvärderingar visat att kvinnor ofta missgynnas under introduktionen så till vida att de bland annat får färre undervisningstimmar och färre erbjudanden om praktik jämfört med män. Detta område är således något som enligt utvärderarna bör ses över och utvecklas. (Utvärdering av den centrala överenskommelsen 2005, sidan 13) Vi har i årets regionala överenskommelse haft ambitionen att integrera ett tydligare jämställdhetsperspektiv i den regionala överenskommelsen. I den enkät Länsstyrelsen gick ut med till kommunerna strävade man exempelvis efter att ställa frågor som synliggör eventuella skillnader mellan kvinnor och män i resultatet. De resultat som presenterats i detta kapitel har noterat och lyft fram eventuella skillnader mellan könen. Även de gemensamma målen överenskommelsen är utarbetade utifrån ett jämställdhetsperspektiv. De nationella målen för integrationspolitiken En av den regionala överenskommelsens uppgifter är, förutom att bryta ned och sprida intentionerna i de centrala överenskommelserna, att föra ut de nationella målen för integrationspolitiken på lokal nivå. Den nationella integrationspolitiken grundar sig främst på propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16) och syftar till att den generella politiken ska utarbetas utifrån samhällets etniska och kulturella mångfald samt utifrån individens behov. De övergripande målen för integrationspolitiken är: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för. Regeringen har också 24 särskilda mål för den nationella integrationspolitiken som går att följa upp och utvärdera. Se: 15

16 Kontaktpersoner för den regionala överenskommelsen: Länsstyrelsen Migrationsverket Norrbottens läns landsting Kommunförbundet, Norrbotten Myndigheten för skolutveckling Länsstyrelsen Företagarna i Norrbotten Invandrarservice Luleå kommun Integrationsverket Länsarbetsnämnden 16

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE 2011 om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD September 2011 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län Kjell Hjelm Företagarna Norrbotten Elisabeth

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Lokal överenskommelse år 2005 för utveckling av samarbetet. kring asylsökande samt introduktionen av nyanlända flyktingar och invandrare

Lokal överenskommelse år 2005 för utveckling av samarbetet. kring asylsökande samt introduktionen av nyanlända flyktingar och invandrare Bilaga 4:7 till kommunstyrelsens protokoll den 9 februari 2005, 24 PM 2005 RVI (Dnr 333-4850/2004) Lokal överenskommelse år 2005 för utveckling av samarbetet kring asylsökande samt introduktionen av nyanlända

Läs mer

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Regional överenskommelse -RÖK- Kalmar län

Regional överenskommelse -RÖK- Kalmar län Regional överenskommelse -RÖK- Gemensam utveckling av introduktion för nyanlända invandrare Reviderad 2007-04 1 2 Regional överenskommelse i om introduktion för nyanlända invandrare Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Syfte och bakgrund Ge en översikt av utrikes föddas position på svensk arbetsmarknad. Vad säger forskningen

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Samverkande parter Överenskommelsen bygger på en samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Eslöv, Eslövs Kommun och

Läs mer

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela Internationellt Förskola För- och grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning AcadeMedia Är man störst har man

Läs mer

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet Validering med värde SNS 3/9 2015 Elin Landell, särskild utredare Ett övergripande utredningsuppdrag Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler att få sin kompetens validerad effektivare

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse Mottagning och etablering av nyanlända invandrare i Jämtlands län Genom en regional överenskommelse om mottagning och etablering av nyanlända invandrare förbinder vi oss att arbeta

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört

Läs mer

Integrationsplan

Integrationsplan Dokumentnamn Integrationsplan 2016-2020 Dokumenttyp Diarienummer Strategiska planer och program KS 2015:793/133 Beslutad av Kontrollstation Kommunfullmäktige Nämnd och Utredningsenheten Datum Giltighetstid

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Utmaningar och lösningar? Växjö 2 september 2014

Arbetsförmedlingen. Utmaningar och lösningar? Växjö 2 september 2014 Arbetsförmedlingen Utmaningar och lösningar? Växjö 2 september 2014 Tack! Vilken organisation företräder jag? Arbetsförmedlingens marknadsorganisation 10 geografiska marknadsområden Ett särskilt marknadsområde

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Metodstöd för Lokala överenskommelser

Metodstöd för Lokala överenskommelser Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och

Läs mer

Remiss om samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända

Remiss om samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända KSL REMISS Bilaga 2 KOMMUNFÖRBUNDET 2008-06-24 Dnr: 2008/0022 STOCKHOLMS LAN Kansliet Karin Wahlgren Kommunstyre isestockholms STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli ink. 2008-06- 2 G Remiss om samverkansöverenskommelse

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder

Programberedningen för integration i arbetslivet. Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder Programberedningen för integration i arbetslivet Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder Sveriges

Läs mer

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för

Läs mer

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Sverige växer Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni 216 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 239 av landets 29 kommuner växer Befolkningsutveckling 21 Befolkningsutveckling 215

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr KK13/232 STRATEGI Strategi för integration och social sammanhållning Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-11 144 Dnr KK13/232 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Framgångsrik lokal integration

Framgångsrik lokal integration NYANLÄNDAS ETABLERING EN INVESTERING FÖR FRAMTIDEN Framgångsrik lokal integration EN MODELL FÖR ATT FÖLJA FLYKTINGARS ETABLERING PÅ DEN LOKALA ARBETSMARKNADEN Framgångsrik lokal integration 2 Förord Ett

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur

Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Projekt: Från nyanländ till nyanställd lärare

Projekt: Från nyanländ till nyanställd lärare Utbildningsförvaltningen Avdelningen för personal och kompetensförsörjning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-09-17 Handläggare Johan Eriksson Telefon: 08-508 33 697 Till Utbildningsnämnden 2015-11-26 Projekt:

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

FÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

FÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration FÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration Foto: Peter Dallman 2007-12-11 Reviderad 2010-12-01 och 2014-05-30 Inledning Den lokala överenskommelsen om samverkan

Läs mer

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Remissutgåva Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Regional överenskommelse och aktörsgemensam strategi för Blekinge kring etablering av nyanlända Blekingar 1 Integrationsrådet

Läs mer

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Promemoria 2010-09-10 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Bakgrund Som ett led i den reformering av nyanländas etablering

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för

Läs mer

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända LÄGESRAPPORT 1 (6) 2016-02-18 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2016/21-2 Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har i samband med beslutandet av mål och budget

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser för asylsökande Tidiga insatser för asylsökande Asylsökande i Gävleborg 2016-11-01 1600 1400 1200 1000 800 600 EBO ABO 400 200 0 Källa: Migrationsverket Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten

STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten Riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända i Stenungsunds kommun som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Samhällets

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer