OJ, JAG STACK MIG. En empirisk studie om hur sjuksköterskan påverkas av en stickskada. Camilla Carlsson Niklas Thomsen. Hälsa och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OJ, JAG STACK MIG. En empirisk studie om hur sjuksköterskan påverkas av en stickskada. Camilla Carlsson Niklas Thomsen. Hälsa och samhälle"

Transkript

1 Hälsa och samhälle OJ, JAG STACK MIG En empirisk studie om hur sjuksköterskan påverkas av en stickskada. Camilla Carlsson Niklas Thomsen Examensarbete Kurs VT03: 4 Sjuksköterskeprogrammet] Juni 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 OJ, JAG STACK MIG! En empirisk studie om hur sjuksköterskan påverkas av en stickskada. Camilla Carlsson Niklas Thomsen Carlsson, C & Thomsen, N. Oj, jag stack mig! En empirisk studie om hur sjuksköterskan påverkas av en stickskada. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Yrket som sjuksköterska innehåller arbetsuppgifter som innebär en risk att komma i kontakt med patienters blod och därmed en risk för blodsmitta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan påverkas efter att han/hon råka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon får efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillämpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjälp av åtta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som råkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillämpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategorier: psykisk påverkan, social påverkan, fysisk påverkan och stöd. Resultatet visade att den oro som upplevs efter en stickskada till stor del beror på vilken typ av patient kanylen varit i kontakt med. Emellertid påverkades sjuksköterskans fortsatta arbete efter stickskadan oberoende av vilken typ av patient kanylen varit i kontakt med. Det stöd som sjuksköterskan fick från sina kollegor och arbetsledning efter stickskadan upplevdes av samtliga informanter som tillräckligt och individuellt anpassat. Nyckelord: blodsmitta, oren kanyl, oro, påverkan, sjuksköterska, stickskada, stöd 2

3 OH, I STUCK MYSELF! An empirical study on how a nurse is affected by a needlestick injurie. Camilla Carlsson Niklas Thomsen Carlsson, C & Thomsen, N. Oh, I stuck myself! An empirical study on how a nurse is affected by a needlestick injury. Degree project, 10 credit points. Malmö university: School of health and society, Department of nursing, The job as a nurse contains tasks that mean a risk of exposure to blood from patients and through that a risk of blood-borne diseases. The purpose of the study was to examine in what way a nurse is affected after he/she met with a needlestick injury and also what kind of support he/she gets after a needle stick injury. The approach of the study was to use the analytic induction method. Data was collected by eight individual interviews, with nurses who had met with a needlestick injury. The method of analysis used was inspired by Dahlberg s (1997) three steps of analysis, whole parts whole, and it resulted in four main categories: physical influence, psychological influence, social influence and support. The result shows that anxiety experienced after a needlestick injury is mostly dependent on what kind of patient the cannula has been in contact with. Though independent of what kind of patient the cannula has been in contact with the following work of the nurse was affected. The support the nurse received from colleagues and ma n- agement after the needlestick injury was experienced by all the nurses as sufficient and individually adjusted. Keywords: affection, anxiety, blood-borne disease, needlestick injury, nurse, support, unclean cannula 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Fakta om sjukdomarna 6 Hepatit B 6 Hepatit C 7 HIV 7 Förekomst av stickskador 8 Tidigare forskning 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9 Syfte 9 Frågeställningar 9 Definitioner 9 METOD 9 Planeringsfasen 9 Urval och avgränsningar 10 Insamlingsfasen 10 Analysfasen 11 Litteraturgenomgång 12 Etiska överväganden 12 RESULTAT 12 Huvudkategori 1: Psykisk påverkan 13 Oro över blodsmitta 13 Tänk om det hade varit en annan patient 14 Påverkan på det fortsatta arbetet 15 Huvudkategori 2: Social påverkan 16 Påverkan på familjen 16 Förhållandet till patienten 16 Huvudkategori 3: Fysisk påverkan 17 Smärta 17 Behandling 17 Huvudkategori 4: Stöd 18 Stöd från avdelningen 18 Stöd från familjen 18 Stöd från infektionskliniken 19 Bifynd 19 Olyckstillfället 19 Attityder till stickskador 20 4

5 DISKUSSION 21 Författarnas förförståelse 21 Metoddiskussion 21 Urval och avgränsningar 21 Insamlingsfasen 22 Analysfasen 23 Resultatdiskussion 23 Psykisk påverkan 23 Social påverkan 24 Fysisk påverkan 25 Stöd 25 Olyckstillfället 26 Attityder till stickskador 26 SLUTREFLEKTIONER 27 REFERENSER 28 BILAGOR 30 Bilaga 1 Informationsblad 31 Bilaga 2 Intervjuguide 32 Bilaga 3 Samtyckesblankett 33 5

6 INLEDNING Vi som har genomfört denna empiriska studie är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola. Under sjuksköterskeutbildningens gång har vi i samband med vår kliniska utbildning träffat på studenter och sjukvårdspersonal som råkat ut för orena stickskador, det vill säga att de stuckit sig på kanyler som använts på en patient. Reaktionen hos dessa personer har varit varierande, från mycket liten oro till hög grad av oro att ha drabbats av någon blodsmitta. Detta har bidragit till tankar kring hur en drabbad person påverkas från olyckstillfället och framåt. Med föreliggande studie finns en önskan att frambringa ökad kunskap och bättre förståelse för hur det är att råka ut för en stickskada. Med ökad kunskap följer bättre förutsättningar för att ge ett bra stöd till drabbade kollegor. BAKGRUND I yrket som sjuksköterska sker möten med många olika människor, unga och gamla, rika och fattiga och nationaliteter från hela världen. De uppgifter som sjuksköterskan har innebär ofta en nära relation med patienten såsom vid personlig hygien, undersökningar och blodprovstagningar. I genomförandet av dessa uppgifter finns alltid en risk att komma i kontakt med patientens blod. I takt med att fler människor världen över blir smittade av Hepatit och HIV ökar riskerna för hälsooch sjukvårdspersonal att utsättas för smitta i sitt yrkesutövande. Smitta från kontaminerat blod eller blodblandade kroppsvätskor kan överföras via:? blod på slemhinnor (t ex ögon och mun).? blod på icke-intakt hudkostym (t ex sår och torrsprickor).? stick- och skärskador från kanyler, skalpeller med mera som varit i kontakt med patientens blod eller blodblandade kroppsvätskor. (Handbok för Hälso- och sjukvård, 2004 a). Föreliggande studie har fokuserat på stick- och skärskador eftersom dessa står för hela 72 % av tillbuden (Lymer et al, 1996). Fakta om sjukdomarna Hepatit B-virus (HBV), Hepatit C-virus (HCV) och humant immunbristvirus (HIV) är exempel på sjukdomar som sjuksköterskan kan utsättas för i sitt yrke. Risken att smittas av HCV och HIV efter en oren stickskada är relativt liten, men teoretisk möjlig. Smittorisken för HCV är cirka 0,5-4 % och för HIV 0,3 % (Socialstyrelsens rapport, 1998:12, Trim & Elliot, 2003). Däremot är risken att bli smittad av HBV något större nämligen 6-30 % beroende på hur smittsam patienten är (Socialstyrelsens rapport 1998:12, Hanrahan & Reutter, 1996). I Sverige finns ingen känd överföring av HIV från patient till sjukvårdspersonal. I USA finns det fram till december 2001 femtiosju dokumenterade överföringar av HIV från patient till personal. Av dessa 57 var 24 sjuksköterskor (CDC, 2003). Hepatit B HBV är ett virus som sprids via blod eller sexuellt. Hos en smittsam patient finns smittämnet i blod och flera andra kroppsvätskor. HBV sprids främst genom användning av orena kanyler, eller genom samlag med person som är smittbärare. 6

7 Smitta kan också överföras om blod från en smittsam person kommer i kontakt med skadad hud eller på slemhinnor, eller genom att en person sticker sig på oren kanyl. Viruset orsakar en inflammation i levern. Sjukdomen karakteriseras av feber, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i huden. Mörk, portvinsfärgad urin och ljus, kittfärgad avföring kan förekomma. Det är inte alla som blir gula (gulsot), men de flesta är ofta besvärade av trötthet och kan ha dålig matlust under veckor till månader. Infektionen läker vanligen utan bestående men, men ett fåtal (c:a 5%) utvecklar dock en kronisk leverinflammation, i regel kombinerad med fortsatt smittsamhet. Upprepade blodprov visar om och när smittsamheten upphör eller om sjukdomen går över i en kronisk fas. HBV i kronisk fas kan förorsaka levercancer. Någon specifik behandling finns inte utan behandlingen får riktas mot patientens symtom. Det finns vaccin som ger ett 85 % skydd mot HBV. Inkubationstiden för HBV är 2-6 månader (Smittskyddsinstitutet, 2005). Hepatit C HCV orsakar en inflammation i levern liknande den vid HBV. Denna ger i många fall inga sjukdomssymtom alls, men många besväras av trötthet och dålig matlust under veckor till månader. I minst 50 % av fallen får patienten en kronisk leverinflammation och kan bli bärare av virus under lång tid, kanske hela livet. En del av de kroniska bärarna utvecklar så småningom en levercirrhos eller levercancer. Hos en smittsam patient finns smittämnet i blodet. HCV överförs genom att smittsamt blod kommer in i blodbanan på en annan person. Detta kan ske via orena injektionssprutor eller, i sällsynta fall, genom att blod kommer i kontakt med sår på hud eller med slemhinnor. Det finns inget vaccin mot HCV. Allt skydd måste bygga på generella rutiner för att förebygga blodsmitta och sexuellt överförd smitta, till exempel, handskar vid kontakt med blod och kondom vid samlag. Det finns läkemedel som i många fall tycks kunna bota den kroniska infektionen. Inkubationstiden för HCV är 1-4 månader (a.a.). HIV Hiv- infektion och aids orsakas av Humant Immunbrist Virus, ett så kallat retrovirus med ganska låg smittsamhet. Utmärkande för retrovirus är att de lagras i kroppens arvsmassa. En hiv-infektion läker inte ut spontant, utan den smittade bär på viruset resten av livet. Blod och andra kroppsvätskor kan sålunda vara smittsamma för andra under mycket lång tid, även om smittsamheten vid exponering inte är särskild stor. Smittan kan överföras vid samlag och från en infekterad kvinna till hennes barn. Man kan också smittas om man får i sig blod eller annan vävnad från en smittad person, till exempel om man delar spruta eller får blodtransfusion. De symtom som kan uppstå är en lindrig och snabbt övergående period med feber, ont i halsen, svullna lymfkörtlar och utslag några veckor efter smittotillfället, en primärinfektion. Omgivningen märker ingenting ovanligt. Det kan dröja flera år från smittillfället tills man blir sjuk. Sjukdomsbilden i denna senare fas kan delvis hänföras till viruset som sådant, men framför allt beror symtomen på andra infektionssjukdomar man ådrar sig på grund av nedsatt immunförsvar (a.a.). Det är dessa sekundära infektioner som ligger bakom det sjukdomstillstånd som kallas aids. Någon specifik behandling, som en gång för alla botar infektionen och får smittan att elimineras ur kroppen, finns inte. Däremot finns nuförtiden ganska effektiva så kallade bromsmediciner som minskar mängden cirkulerande virus och 7

8 effektivt fördröjer sjukdomsutvecklingen. Dagens bromsmediciner har dock en hel del biverkningar (Smittskyddsinstitutet, 2005). HBV, HCV och HIV är alla smittspårningsspliktiga sjukdomar, det vill säga att man måste ta reda på var de kommer ifrån (a.a.). Förekomst av stickskador Statistik från Malmö kommun, sammanställd av infektionskliniken, visar en siffra på cirka 400 anmälningar av stick- och skärskador per år. Ungefär 40 % av de drabbade i Malmö utgörs av sjuksköterskor. Att sjuksköterskor står för en stor del av dessa skador visas även i studier från USA och Europa gjorda inom området. Andelen sjuksköterskor av de som drabbats varierar mellan 40 och 65 %. (Cockcroft & Oakley 1994, Lymer et al 1996, Azap et al 2005, Hanrahan & Reutter 1996) I en intervjustudie av Talaat et al (2003) uppgav hela 69 % av hälso- och sjukvårdspersonalen att de någon gång under sitt yrkesverksamma liv råkat ut för en stickskada. Den statistik som finns över antalet stick- och skärskador är inte tillförlitlig på grund av stor underrapportering. I en svensk enkätundersökning av Lymer et al (1996) visade det sig att hela 80 % av stickskadorna bland sjuksköterskorna inte rapporterades. I en litteraturstudie av Trim och Elliott (2003) om stickskador bland sjukvårdspersonal, uppskattades förekomsten av underrapportering till mellan 26 och 85 %. De vanligaste orsakerna till att inte rapportera var att typen av skada inte ansågs innebära någon stor risk eller att patienten inte bedömdes vara smittosam (Sohn et al, 2004). Om en stickskada skulle inträffa finns det föreskrifter för vad som bör göras rent praktiskt, anmälan till avdelningsföreståndare, arbetsskadeanmälan, blodprovstagningar etc. (Handbok för Hälso- och sjukvård, 2004 b). Tidigare forskning Efter en stickskada lever den som drabbats ibland under lång tid i ovisshet, om han/hon bär på någon smitta eller inte. I vissa fall upp till ett halvår. Föreliggande studie syftar till att undersöka på vilket sätt en sådan skada och ovisshet påverkar sjuksköterskan fysiskt, psykiskt och socialt. Den mesta forskning som finns inom detta område fokuserar på det preventiva arbetet, det vill säga hur man förebygger en stickskada. Endast en liten del av forskningen har bedrivits på konsekvenserna för individen som utsatts för smittorisk. Vad händer känslomässigt och hur hanteras detta av den drabbade och dess omgivning? Armstrong et al (1995) visar att hälso- och sjukvårdspersonal som exponeras för HIV-smittat blod upplever en stressreaktion liknande den vid andra traumatiska upplevelser, men under en längre tid och på ett annat sätt. De flesta traumatiska upplevelser är ofta livshotande, plötsliga eller oväntade till exempel en bilolycka. För en person som exponeras för HIV-smittat blod är upplevelsen annorlunda. Här kommer hotet inifrån ens egen kropp. En studie av Gershon et al (2000) som behandlar hur vårdpersonal hanterar en situation där han/hon exponerats för smittat blod visade att den drabbades liv kan påverkas på flera olika sätt. Några nämnde att den oro och ångest de kände var så pass stark att de funderat på att byta yrke. Någon uppgav att händelsen och risken att vara smittad ständigt fanns i tankarna fastän provsvaren varit negativa. Flera 8

9 stycken tyckte att händelsen påverkat sexlivet på ett negativt sätt, till exempel rädsla för att smitta, oönskad väntan med att skaffa barn och oförstående från partnern. I samma studie framgick även att många saknade stöd från sin omgivning. I svensk studie gjord av Lymer et al (2003) framgår det att oro och ångest efter en blodexponering inte bara är en reaktion till följd av rädslan att själv drabbas av någon blodsmitta, utan även de konsekvenser en sådan händelse kan få för det sociala livet med familj, vänner och arbetskamrater. Vi tycker att det är viktigt och intressant att ta reda på mer om den stressreaktion som ovanstående studier visar, och hur den som utsätts påverkas av denna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syfte Syftet med denna studie är att beskriva på vilket sätt sjuksköterskan påverkas efter att han/hon råkat ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon får efter en stickskada. Frågeställningar? Hur påverkas sjuksköterskan fysiskt, psykiskt och socialt av att ha råkat ut för en stickskada?? Vilket stöd upplever sjuksköterskan att han/hon får av sin omgivning efter en stickskada? Definitioner Med stickskada avses i denna studie: Att i sitt yrkesutövande stuckit sig på en oren kanyl. Med oren kanyl menas: Att kanylen varit i kontakt med en patiens blod eller blodtillblandade kropps vätskor. METOD För att få frågeställningarna besvarad valdes att göra en empirisk undersökning med kvalitativ ansats. Den metod som i detta fall ansågs lämpligast var analytisk induktion, som beskrivs i Hartman (2004). Enligt denna metod ska man förhålla sig så objektiv som möjligt under datainsamlandet. Detta för att materialet inte ska påverkas av eventuell förförståelse. Forskningsprocessen vid analytisk induktion innehåller tre faser, planerings-, insamlings-, och analysfasen. Dessa faser avverkas i följd, en i taget. Planeringsfasen I den första fasen, planeringsfasen, formuleras en fråga, den fråga som undersökningen ska ge svar på. Det är denna fråga som kommer att styra hela undersök- 9

10 ningen. Därefter utformas undersökningen, då forskaren funderar ut hur denne ska göra för att få ett svar på den formulerade frågan. Under planeringsfasen är det också viktigt att tänka igenom sitt urval. Det finns två preciseringar som måste göras. Den första gäller vem forskaren är intresserad av att undersöka, i detta fall sjuksköterskor. Den andra preciseringen har att göra med vad som är intressant hos denna grupp, i föreliggande studie är intresset att undersöka på vilket sätt en sjuksköterska påverkas av en stickskada och vilket stöd han/hon upplever från sin omgivning (Hartman, 2004). Urval och avgränsningar Informanter söktes på tre kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i södra Sverige. Avdelningsföreståndaren på respektive avdelning kontaktades, informerades om studien och med deras hjälp fick vi kontakt med lämpliga sjuksköterskor. Informationsblad om studiens syfte delades ut till intresserade info r- manter ett par dagar innan intervjuerna genomfördes för att informanterna skulle ha tid att överväga sitt deltagande och fundera över de stickskador de råkat ut för (bilaga 1). Avsikten var från början att sätta upp informationsblad med möjlighet för intresserade informanter att anmäla sig direkt till författarna, men eftersom utfallet blev så gott, med avdelningsföreståndarnas hjälp, så ansågs detta inte behövas. Med hänvisning till den korta tid som stod till buds beslutades att begränsa antalet informanter till åtta. Enligt Polit et al (2001) finns det inga generella regler för hur stort urvalet ska vara i en kvalitativ studie. Urvalet ska vara relevant till studiens syfte. Kriterierna för deltagande var att informanterna skulle vara legitimerade sjuksköterskor som inom de senaste tre åren stuckit sig på en oren kanyl. Några andra krav fanns inte. Inte heller att stickskadan skulle vara från någon viss typ av patient. De informanter som ställde upp på intervjuerna hade i genomsnitt varit legitimerade sjuksköterskor i fem år, varav sex av dem varit legitimerade sjuksköterskor i tre år eller kortare tid. Av informanterna var sex kvinnor och två män. Insamlingsfasen Kvale (1997) skriver att om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem? Vid den kvalitativa undersökningen är intervjuer eller naturalistisk observation de två vanligaste sätten för att få svar på sin fråga. I vårt fall valde vi att göra intervjuer, närmare bestämt halvstrukturerade intervjuer. Det innebär att frågorna skall ställas i ordning, men att den intervjuade har möjlighet att formulera sig fritt (Hartman, 2004). För att få struktur på intervjun valde vi att använda en intervjuguide (bilaga 2). Dahlberg (1997) menar att en intervjuguide kan vara ett psykologiskt stöd för den ovane intervjuaren. En intervjuguide minimerar dessutom risken för att lämna intervjun med ett material som inte har relevans för undersökningen (Hartman 2004). Enligt Kvale (1997) bör guiden innehålla en översikt över de ämnen som ska täckas och förslag till frågor. Att lära sig att bli intervjuare sker genom att intervjua. Att genomföra en pilotintervju före de egentliga intervjuerna ökar förmågan att skapa ett tryggt och stimulerande samspel mellan intervjuare och informant (a.a.). 10

11 På grund av snabbt tillträde till den första intervjun genomfördes inte någon pilotintervju, som varit tanken från början. Intervjuguiden gicks dock igenom grundligt av båda författarna tillsammans och relevansen och kvaliteten på frågorna bedömdes som god. Efter första intervjun konstaterades att frågorna fungerat bra och givit svar på frågeställningarna. För att genomgående få en så likvärdig intervjusituation som möjligt genomfördes alla intervjuerna av samma författare. Den andra författaren satt med som åhörare vid alla intervjuerna utom en. Vid avslutad intervju kunde åhöraren inflika följdfrågor eller fråga kring om något varit oklart. Intervjuerna genomfördes inom loppet av två veckor. Efter överenskommelse med sjuksköterskorna genomfördes intervjuerna i nära anslutning till eller under deras arbetstid. Ett enskilt rum på respektive avdelning användes vid alla intervjutillfällena utom ett där intervjun fick äga rum i en mer allmän miljö. Efter samtycke av sjuksköterskorna spelades alla intervjuer in på band med hjälp av en diktafon. Intervjuerna varade i mellan 15 minuter och en halvtimme. Analysfasen Används analytisk induktion som metod väntar man med att analysera datamaterialet tills all data har samlats in. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt förhindra att tidiga idéer om resultatet påverkar de senare intervjuerna (Hartman, 2004). I arbetet med att samla in, analysera och tolka data har båda författarna medverkat. Enligt Polit et al (2001) kallas detta investigator triangulation och höjer trovärdigheten på resultatet. Transkriberingen av intervjumaterialet genomfördes på det sätt som Dahlberg (1997) beskriver, det vill säga att intervjuerna skrevs ned i sin helhet och så noggrant som möjligt. Det medförde att pauser, hostningar, skratt, tveksamheter etc. antecknades. Varje författare transkriberade självständigt fyra intervjuer. Transkribering utfördes i samtliga fall i nära anslutning till intervjutillfället, dels för att ha intervjun färskt i minnet och dels för att efter att ha slutfört intervjudelen av studien raskt kunna inleda analysarbetet. Efter genomförd transkribering skrevs alla intervjuerna ut i två kopior, en till varje författare. För att forskningsdata och den kunskap som den empiriska studien har frambringat, skall kunna beskrivas, förstås och användas av andra än forskaren, behöver de bearbetas. Dataanalysen kan sägas bestå av tre faser, som schematiskt kan beskrivas som helhet delar helhet (a.a.). Under den första fasen, den bekantgörande fasen, lästes textmaterialet igenom upprepade gånger för att få en djupare förståelse för det. Detta gjordes enskilt. Den andra fasen är den egentligt analyserande och den innebär att med hjälp av kreativ tolkning fördjupa förståelsen (a.a.). När materialet var så pass bekant att det kändes som en helhet började de olika delarna att framträda. Till att börja med arbetade författarna var för sig med att leta fram skillnader och likheter i datamaterialet för att sedan tillsammans jämföra det man funnit. De fynd i materialet som ansågs vara av intresse markerades med överstryckningspennor i olika färger. I marginalen noterades även olika koder för att lättare kunna sammanställa materialet till olika kategorier. Vid jämförelsen 11

12 framkom det att författarna hade sett samma typ av mönster i materialet. Det material som besvarade frågeställningarna sorterades i huvudkategorier och subkategorier. Den sista fasen i det arbete som innebär att forskningsdata analyseras betyder att analysens resultat skall beskrivas (Dahlberg, 1997). Materialet blev sammanställt så att det blev hanterbart och presenterbart. Litteraturgenomgång En litteratursökning genomfördes för att få inblick i det valda området och för att få material till bakgrunden. Sökningar gjordes via Internet i databaserna Blackell Synergy, Cinahl, Elin och PubMed. De sökord som användes var needle stick injuries, healthcare workers, psychosocial, care, incidence, knowledge och experience. Vid Malmö Högskolas bibliotek fanns lämplig litteratur, även metodlitteratur. Etiska överväganden Tillståndet till denna empiriska studie gavs av det lokala etikprövningsrådet vid Hälsa och Samhälle, Malmö högskola samt av berörd verksamhetschef. Alla deltagare i studien garanterades anonymitet och erbjöds möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan utan vidare förklaring. Vid intervjutillfället fick informanterna underteckna en samtyckesblankett (bilaga 3). Ingen intervju återges i sin helhet för att bevara anonymiteten. Efter godkännande av arbetet kommer banden och det transkriberade materialet att förstöras. Det etiska övervägande som gjorts är om stickskadan var en obehaglig och traumatisk upplevelse för den deltagande och om eventuellt intervjusituationen kunde återuppväcka dessa känslor igen. Förutom detta bedömde vi att det inte fanns nå g- ra etiska hinder för genomförandet av undersökningen. RESULTAT Intervjusvaren är det material som ligger till grund för detta arbetes resultat. Bearbetningen av det insamlade intervjumaterialet resulterade i fyra olika huvudkategorier som beskriver påverkan av en stickskada och det stödet man får. Varje huvudkategori har ett antal subkategorier som var och en beskriver huvudkategorin mer detaljerat. I resultatredovisningen används citat för att ge exempel på det material som använts vid analysen. Enligt Kvale (1997) bör intervjucitat återges i skriftspråklig form, det vill säga att ord som till exempel äh, hm och slanguttryck tas bort eller reduceras. Anledningen till detta är att underlätta läsförståelsen av materialet. Då tecknen förekommer i citaten betyder det att informanten tänker efter och gör en paus. /.../ Markerar att en del av texten har uteslutits. För att skydda identiteten av informanterna, benämns de vid citering som informant

13 Nedan följer en presentation av huvudkategorier och subkategorier som framkom under bearbetningen och analysen. Därefter följer vårt resultat. Huvudkategorier Subkategorier 1. Psykisk påverkan Oro över blodsmitta Tänk om det hade varit en annan patient Påverkan på det fortsatta arbetet 2. Social påverkan Påverkan på familjen Förhållandet till patienten 3. Fysisk påverkan Smärta Behandling 4. Stöd Stöd från avdelningen Stöd från familjen Stöd från infektionskliniken Bifynd Olyckstillfället Attityder till stickskador Huvudkategori 1: Psykisk påverkan Samtliga informanter uttryckte någon form av psykisk påverkan efter stickskadan. De uttryck som framträdde mest var följande: Oro över blodsmitta Tänk om det hade varit en annan patient Påverkan på det fortsatta arbetet. Oro över blodsmitta Alla informanter upplevde någon sorts oro. Flera informanter uppgav att graden av oro efter stickskadan påverkades av vilken typ av patient de stuckit. Några informanter uttryckte att det var en känsla de fick efter stickskadan om patienten hade någon blodsmitta eller ej, och att denna känsla bidrog till hur pass oroliga de blev. Omedelbart efter stickskadan gjorde alla informanter medvetet eller omedvetet en personlig bedömning om det fanns någon risk att patienten var bärare av någon blodsmitta eller ej. Denna bedömning gjordes, förutom utifrån den egna känslan, bland annat utifrån patientens ålder, tidigare sjukdomar och levnadshistoria. De som stuckit en äldre eller välutredd patient upplevde mindre grad av oro. Några uttryckte det så här: risken är så jäkla liten att man blir smittad av till exempel hepatit eller HIV /.../ sen så tyckte jag inte jag var så himla rädd för i och med att det var en äldre tant och det är ganska sällsynt i den generationen liksom. Men visst tanken slog mig ju och lite orolig var jag men jag mådde inte dåligt det kan jag inte säga. ( Informant 6) Det kändes faktiskt inte så farligt för att nu vet jag inte hur jag ska förklara det men känslan jag hade var att den patienten inte hade hepatit eller HIV. Eftersom man hade tagit prover och man hade koll på vad han hade för sjuk - dom och så, så kändes det inte så jättefarligt. (Informant 1) 13

14 En högre grad av oro uttrycktes av ett par av informanterna. De som råkat ut för en stickskada efter att ha stuckit en patient med okänd bakgrund upplevde att denna patient med större sannolikhet kunde vara bärare av någon blodsmitta. Denna känsla fick de på grund av patienternas tidigare livsstil, om de kom från ett annat land eller om deras bakgrund var helt okänd. Emellertid var informanternas oro inte av den grad att de inte kunde fortsätta arbeta och umgås socialt som vanligt. / / han hade levt ett liv som gjorde att man inte kunde vara helt säker på att han inte hade någon blodsmitta, därför blev det lite extra nervöst. (Informant 7) Det var ju att man tyckte det var lite typiskt att det skulle hända på en patient som kom från ett annat land och som man dessutom inte kunde prata med. / / det är ju sånt där som ligger och gnager ändå lite granna nånstans att tänk om i alla fall hon var HIV-positiv. (Informant 3) Den högsta graden av oro upplevde den sjuksköterska som stuckit sig på en kanyl som använts på en patient med bekräftad blodsmitta. Stickskadan väckte tankar hos informanten om eventuell smitta och vilka katastrofala följder en sådan smitta kan innebära för ens liv. Första reaktionen efter stickskadan var rädsla, oro och ledsenhet. För att skingra tankarna och för att inte låta oron ta över informantens liv fortsatte denna att delta aktivt i arbetslivet och att engagera sig i det som hände på hemmaplan. Om informanten inte hade haft sitt sociala nätverk och sitt aktiva liv hade denne enligt sig själv blivit nedstämd. / / jag visste att det var en smittad patient, så att det ska hända i precis det läget så att jag jag blev ju jätterädd och orolig./ / första veckan så var man jätteledsen och grät och tänkte att det var ju också ett vackert slut det här att man skulle bli drabbad av detta. / / jag bestämde mig då för att jag kan inte gå och fundera på detta utan jag måste göra det som ska göras och engagera mig i det som är hemma så då funderade jag inte så mycket på det. (Informant 8) Tänk om det hade varit en annan patient. Flera av de informanter som var mindre oroliga uttryckte att stickskadan hade väckt tankar och känslor kring den egna sårbarheten och den utsatthet som faktiskt finns i yrket som sjuksköterska. Stickskadan fick dem också att reflektera över att risken att drabbas av någon smittsam sjukdom finns i yrket. Tankar fanns även kring vilka patienter sjuksköterskan kommer i kontakt med. Informanterna uttryckte att om de stuckit sig på en kanyl som använts på en annan patient, till exempel en med bekräftad blodsmitta eller med okänd bakgrund, hade de blivit betydligt oroligare. / / om det hade varit en annan patient, det vill säga vi har medicinpatienter där det är mycket levercirroser och mycket narkomaner som ofta har blodsmittor, hade det varit där jag hade stuckit mig, på någon av de patienterna, så hade jag naturligtvis varit mer orolig. (Informant 6) 14

15 En annan informant uttryckte sig så här: / / man tänkte ju tanken om man hade klantat sig hos en patient som är smittad av någonting, då hade man inte varit så tuff, kanske? (Informant 5) Påverkan på det fortsatta arbetet. Alla informanter uppgav att stickskadan påverkat deras fortsatta arbete på ett eller annat sätt. De flesta uttryckte att de numera arbetar på ett bättre och säkrare sätt. De försöker tänka på var de har händerna, de har ändrat sitt sätt att hantera kanyler och de är mer medvetna om andra säkerhetsprodukter så som handskar. En av informanterna uppgav att efter avslutad sjuksköterskeutbildning använde denne sällan handskar trots att utbildningen förespråkar detta. Efter stickskadan insåg informanten varför handskar bör användas vid blodprovstagningar och injektionsgivning. Även om handskar inte förhindrar stickskador hindrar de i viss mån att det blod som finns på kanylen tränger in kroppen. Informanterna uppgav att när de ställs inför en liknande situation som den då de stack sig blir de extra uppmärksamma på sin egen säkerhet. Man är ju mer varsam var man lägger kanyler och sådana saker. / / Jag känner mig mer noggrann med handskar nu än för ett halvår sedan / / nu förstår man varför man ska ha handskar på ett annat sätt. (Informant 5) Det har ju påverkat på det viset att jag är betydligt mer försiktig med kanyler överhuvudtaget, jag skulle aldrig få för mig att göra på det viset igen, utan nu lägger jag ner behållaren och sticker in den, jag tar den aldrig med andra handen. (Informant 8) En av informanterna uppgav att den positiva effekten på sättet att arbeta endast höll i sig ett litet tag då informanten råkade ut för ytterligare en stickskada efter ungefär två år. Informanten upplevde att stickskadorna berodde på slarv från sin egen sida. Stickskadorna gick inte till på samma sätt, vid första tillfället var det en typ av kanyl och vid det andra tillfället en annan, och detta kan ha betydelse för att informanten stack sig andra gång. / / i alla fall en tid så tänkte man sig för lite extra, men sen har jag stuckit mig igen efteråt, så uppenbarligen gick det inte hem fullt ut, om man slarvar åter igen/ /. (Informant 7) Några informanter uttryckte att de efter stickskadan blivit mer medvetna om ny teknik och ny utrustning. De använder i större utsträckning de hjälpmedel och säkerhetsprodukter som finns tillgängliga i form av säkrare venflon, butterflys och andra sorters kanyler. Ett större säkerhetstänkande har tydligen tillkommit efter stickskadan. Det finns ju faktiskt sådana venflon som när man drar ut dem så automatiskt så går ett hölje över dem, mmm, det hade ju varit jättebra om man hade haft det alltid. Nu var det ju inte det på denna. (Informant 1) 15

16 Huvudkategori 2: Social påverkan En fråga som informanterna fick svara på var om stickskadan hade någon social påverkan och i så fall på vilket sätt. Deras svar utmynnade i två subkategorier: Påverkan på familjen Förhållandet till patienten Påverkan på familjen Den påverkan stickskadan hade på den drabbades familj utryckte sig i oro över att den drabbade kunde bli smittad av någon sjukdom. Hur oroliga familjen blev berodde i hög grad på hur informanterna själva reagerade på stickskadan. Om de själva visade sin oro blev så klart även familjen orolig. Även det sätt de valde att berättade det på, påverkade familjens grad av oro. Ett par av informanterna valde att avdramatisera händelsen för att inte oro familjen i onödan. Min sambo han blev nog lika nervös som jag (skratt). / / Han blev med väldigt orolig, tror jag. (Informant 7) De tyckte det var fruktansvärt, det tyckte de. (Informant 8) Dom trodde nog inte heller att det var någon större fara i och med att jag berättade hur det hade gått till sen berodde det så klart lite på hur jag sa det och framförde det, jag tror inte jag gjorde någon större affär av det. (Informant 3) Hur omgivningen påverkas beror till stor del på vilken förförståelse denna har om stickskador och dess eventuella följder. Ett par av informanterna uttryckte att familjens förförståelse inte var så stor och att detta resulterade i stor oro respektive liten oro. Även om båda dessa familjemedlemmars förförståelse upplevdes som liten av informanterna, så var den väldigt olika. De tyckte nog det var lite mer allvarligt än vad jag tyckte, de är ju inte insatta i vår arbetssituation på samma sätt. (Informant 5) Han är ju inte inom vården och han förstår nog inte egentligen vad följderna kunde blivit av det. Jaha, sa han (skratt). (Informant 1) Förhållandet till patienten Efter en stickskada kan sjuksköterskans kontakt med patienter påverkas på grund av rädsla för att sticka sig själv igen. Ingen av informanterna upplevde dock att stickskadan påverkat deras förhållande till patienten på ett negativt sätt, i den betydelsen att de inte känner rädsla eller nervositet inför att sticka patienter med eller utan blodsmitta. Att lyckas övervinna sin eventuella rädsla inför att sticka patienter ansåg informanterna vara av vikt eftersom blodprovstagningar och dylikt är en stor del i sjuksköterskans vardag. Ett par av informanterna uttryckte följande angående att åter igen sticka patienter: Nej, det har jag inga problem med, det har jag inte. Det känner jag ingen ågren inför eller är orolig eller har dubbla handskar eller någonting sådant (Informant 3) 16

17 Det är inte så att jag tänker att, usch, nu ska jag gå in och sätta nål och tänk om jag sticker mig igen och så jag tänker inte alls på det viset. (Informant 1) Endast en av informanterna upplevde någon form av påverkan på sitt förhållande till patienter. Det var den informant som stuckit sig på en kanyl från en blodsmittad patient och som dessutom känt mycket hög grad av oro efter händelsen. Den negativa påverkan innebar att informanten upplevde ett visst obehag inför att sticka just denna blodsmittade patient. Däremot hade informanten inga problem med att ge omvårdnad till eller sticka andra patienter med blodsmitta. / /den här patienten låg kvar ett tag och där kunde jag inte ta fler prover, men det fixade de andra, men efter det med smittade patienter har jag inte känt något konstigt eller så utan då har man jobbat som vanligt. (Informant 8) Huvudkategori 3: Fysisk påverkan Alla informanter uppgav att de stuckit sig i handen eller i ett finger med den orena kanylen. Ingen fick dock några bestående fysiska men av sina skador. Den fysiska påverkan de gav uttryck för var: Smärta Behandling Smärta Alla informanter uppgav att det gjorde ont vid sticktillfället men det var ingen som fick några komplikationer av stickskadan. Det var bara informant 1 som upplevde smärta en tid efter stickskadan. Denna smärta gick över på ett par dagar. / / jag hade nämligen ont i fingret hela kvällen, jag stack väl till rejält där. (Informant 1) Behandling En av informanterna, som stuckit sig på en kanyl tillhörande en smittad patient, behandlades med bromsmedicin. Informanten fick förklarat för sig av infektionskliniken att profylaxisk behandling för att motverka eventuell infektion var att rekommendera trots ogynnsamma biverkningar. Informanten valde att genomgå hela behandlingen, trots att den gav biverkningar främst i form av trötthet. Så här beskriver informanten den fysiska påverkan av behandlingen: / / jag blev ju väldigt dålig av medicinerna. De sa ju att man blir trött och att man kunde bli väldigt illamående och så där, men första veckorna mådde jag rätt hyfsat, jag mådde inte så illa men jag var väldigt trött, det var jag. (Informant 8) Informanten valde att arbeta som vanligt trots att behandlingen pågick, detta för att inte gå hemma och oroa sig över eventuell smitta. Efter ett tag tog emellertid de fysiska besvären av behandlingen överhand, främst i form av trötthet, och informanten tvingades sjukskriva sig tills besvären försvunnit. Detta var dock i slutet av behandlingen och oron var inte längre lika stor. Informanten anser dock så här i efterhand att behandlingen var värd att genomföra framför allt för att stilla oron och så klart för att minimera risken för smitta. 17

18 De sa ju till mig med en gång att du kan bli sjukskriven hela perioden så du behöver inte gå och jobba. Men samtidigt kände jag att jag inte ville sitta hemma och grubbla heller utan det är bättre att jag jobbar/ / så håller man det i- från sig på ett annat vis. Men den sista veckan så fick jag gå tillbaka och be att få bli sjukskriver för jag orkade inte mer jag satt och somnade här, satt rätt upp och ner i en stol och bara somnad. Jag var helt slut. (Informant 8) Huvudkategori 4: Stöd Alla informanter uttryckte vikten av ett bra stöd. Det visade sig att informanterna fick stöd från olika håll och i olika grad. Det stöd de fick redovisas nedan: Stöd från avdelningen Stöd från familjen Stöd från infektionskliniken Stöd från avdelningen Det stöd informanterna fick från arbetskamrater och chefer upplevdes av samtliga som tillräckligt och positivt. Stödet upplevdes som individuellt anpassat till situationen och till informantens reaktion. Då de flesta informanterna i föreliggande studie var relativt nyutexaminerade så var erfarenheten kring stickskador inte så stor. De upplevde det som en bra resurs att ha äldre och erfarna kolleger att vända sig till. De mer erfarna kollegerna tog sig tid att lugna och stötta den kollega som stuckit sig. Dessa kollegor utgjorde med sina erfarenheter ett bra stöd i form av praktisk hjälp och psykologiskt stöd. Ett positivt arbetsklimat och sammanhållning på avdelningen uppgavs ha betydelse för hur stödet blir. Även en öppen dialog på avdelningen ansågs som en god tillgång vid en stickskada. Informanterna kände därför att de utan omsvep kunde prata om tankar och känslor kring händelsen. Några av informanterna beskrev stödet från avdelningen så här: / / sen gick jag ut till mina mer erfarna kollegor och berättade vad som hade hänt. / / De tog det lugnt och stöttade mig och, ja som sagt hjälpte mig med vad man nu skulle göra, papper och provtagningar. Och sen pratade vi lite om hur det kändes och så där, det var ett bra stöd. (Informant 7) / / det är ju en väl fungerande avdelning med bra sammanhållning den har alltid varit väldigt omhändertagande, ja, man bryr sig på denna avdelningen. (Informant 8) / / Det är en trygghet i det hela, för alla här vet ju vad det handlar om. (Informant 1) Stöd från familjen Stödet från avdelningen och infektionskliniken upplevdes som så pass bra att de flesta inte kände något större behov av stöd hemifrån. Även om informanterna inte behövde något stöd hemifrån så fick de det i form av lugnande ord. De flesta informanterna uppgav att om de hade behövt extra stöd hade de fått det från sin familj och vänner. Hade jag behövt det hade jag fått det, men jag kände att det inte krävdes något extra så där. (Informant 4) 18

19 Vad skall jag säga lugnande liksom. Det är nog ingen fara med det, men det är nog bra att kolla det. Ungefär så. (Informant 6) Stöd från infektionskliniken Stödet från infektionskliniken uppfattades av alla drabbade som mycket gott. Även de som upplevde att de inte behövde något större psykiskt stöd från infektionskliniken fick ett bra praktiskt stöd i form av anvisningar om hur man fyller i alla papper och vilka prover som ska tas. De fick även information om vilka sjukdomar som kan överföras vid en stickskada och hur stor risken är att smittas. Sen ringde jag infektionen och fick jättebra vägledning om vad jag skulle göra och per telefon hjälpte de mig att fylla i lappen och mina egna prover och sen patientens. Så jättebra hjälp fick man, så egentligen var det inget så att man kände, åhh(suck) vad jag får fylla i mycket nu och hur ska jag nu göra.. (Informant 1) Den informant som stuckit sig på en blodsmittad patient fick extra stöd i form av läkarsamtal. På grund av den stora psykiska stress som en sådan stickskada kan leda till ägnas extra kraft och resurser till dessa drabbade. Ett omhändertagande som i vissa fall är nödvändigt för att den som råkat ut för denna typ av stickskada ska kunna bearbeta händelsen. Informanten upplevde att stödet från den aktuella infektionskliniken var bra och individuellt anpassat. / /jag pratade med sjuksköterskan och fick prata med läkaren och de var otroligt tillmötesgående och lugnande./ /stödet från infektionen var helt otroligt, jag fick deras privata mobilnummer att ringa om jag liksom kände mig deppig eller undrade något eller så, så bara ring, bara ring hit om det är någonting. Det var verkligen hur bra som helst. (Informant 8) Bifynd Under analysfasen framträdde ytterligare två kategorier som visserligen inte svarade på frågeställningarna men som ansågs vara både intressanta och relevanta. De tar upp vilka faktorer som kan ha bidragit till stickskadan och attityden till stickskador på arbetsplatsen. Olyckstillfället Morgonen på en vårdavdelning är den mest händelserika delen på dagen. Många arbetsuppgifter så som patienternas omvårdnad, medicinutdelning och provtagningar med mera ska utföras under några få timmar. Den delen av arbetsdagen upplevdes av informanterna som stressfylld och otillräcklig. Flertalet av informanterna uppgav att stickskadan inträffade mellan klockan sex på morgonen och tio på förmiddagen. Det visade sig att flera upplevde stress som en bidragande orsak till stickskadans uppkomst. De upplevde att stressen över att hinna med alla patienter och alla arbetsuppgifter gjorde att de inte gav sig tid att använda personlig skyddsutrustning och hjälpmedel. Därmed utsatte de sig själva för en större risk. Flertalet informanter upplevde även att när de arbetar under stress har de svårt att tänka klart, att de inte ger sig tid att tänka igenom situationen. Resultatet blir att de agerar på ett inkorrekt sätt. En av informanterna uppgav att trånga utrymmen ökar risken för stickskador. Anledningen till detta är att arbetsställningen blir obekväm, det finns ingen plats för någon avlastningsyta, utan patientens säng används 19

20 som sådan och kanyler kan ej kasseras på en gång i en för ändamålet avsedd behållare utan kassering görs när tillfälle bjuds. Vi har väldigt många blodprover på morgonen så det är rätt stressigt på morgnarna, man ska runt och försöka hinna bli färdig / / man är stressad man hinner inte tänka klart. Det handlar mer om att få arbetet färdigt än att vara rädd om sig själv, många gånger, tyvärr. (Informant 8) När man är stressad så går det fort då gör man ju avkall på vissa viktiga saker, vissa viktiga moment i i den rutinen så att säga, hur man sätter ett venflon. Så arbetssituationen att det ibland är trånga utrymmen att jobba på, det var det jag tyckte var orsaken till att jag stack mig. (Informant 5) Av informanterna hade hälften, det vill säga fyra stycken, stuckit sig på en subkutan kanyl. Olyckan gick till på ungefär samma sätt i samtliga fyra fall. Efter den subkutana injektionen sattes hylsan tillbaka på kanylen med enhandsfattning. När sedan hylsan trycktes på eller när sprutan skulle kasseras perforerades hylsan av kanylen och stickskadan var ett faktum. Innan olyckshändelsen ansåg de flesta av informanter att enhandsfattning vid återpåsättning av hylsan var ett säkert sätt att arbeta på. Stickskadan fick dem att ändra uppfattning åtminstone vad det gäller den här typen av spruta. Kvaliteten på dessa sprutor ansågs nämligen vara dålig och uppfattningen var att detta också bidrog till olyckan. Jag hade gett en subkutan injektion och efter så skulle jag bara sätta på korken på nålen. Jag gjorde det ganska säkert, jag lät korken ligga kvar på bordet och sen fångade jag upp den med nålen och sen skulle jag bara trycka till så att den satt fast och då hade nålen böjt sig så att den gick igenom plastkorken och in i mitt finger. / /Det sätt jag gjorde det på var ju så himla säkert men jag tror inte jag hade gjort på samma sätt idag eftersom nu vet jag att nålen skulle kunna vara böjd eller böja till sig, den är ju så himla känslig den nålen. (Informant 6) Attityder till stickskador Ett par av informanterna upplevde att kollegorna uppfattade stickskador som vardagsmat. De uppfattade det som att stickskador är något som inte anses vara så farligt och något som de flesta får räkna med att råka ut för under sitt yrkesverksamma liv som sjuksköterska. Så länge det inte rörde sig om en blodsmittad patient ansågs det som en bagatell. Jag fick intrycket att det händer ganska ofta, det är ett ganska vanligt problem så det är ingen som jagar upp sig. (Informant 6) Men så har man studenter som kommer och jag har en sjuksköterskestudent nu, som åhh, har du stuckit dig!, för skolan är ju så med att sticka sig och så, men ja, jag har stuckit mig och då blir de så ohh, men det är ju så alla gör ju det nån gång och jag gjorde det på rätt patient om man säger så. (Informant 2) När resultatet sammanfattas framgår det tydligt att samtliga informanter påverkats på ett eller flera sätt. Hur informanterna påverkades av stickskadan beror till stor del på hur vanligt förekommande det är på avdelningen, vilket stöd de får och vilken typ av patient kanylen varit i kontakt med. När informanterna fick svar på 20

21 sina och/eller patientens blodprover försvann oron nästan direkt, den enda längre påverkan var att arbetssättet ändrades i positiv riktning. DISKUSSION Diskussionen är uppdelad i två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I diskussionerna belyses vad som kan ha varit för- och nackdelar i föreliggande studie. Författarnas förförståelse Eftersom ingen av författarna stuckit sig var vår förförståelse, om stickskador och följderna av en sådan, begränsad till de uttalanden vi hört från andra som stuckit sig. Det har rört sig om kurskamrater som stuckit sig under praktikperioder och berättat om hur detta upplevdes. Den ene författaren, som arbetat som undersköterska sedan några år tillbaka, har mött kollegor som drabbats av stickskador. Reaktionen hos dessa kurskamrater och kollegor har varit allt från liten oro till extrem oro som krävde behandling i form av lugnande läkemedel. Till förförståelsen hörde också kunskap om vilka de allvarligaste överförbara blodsmittorna är men inte hur stor risken är att bli smittad. Trots denna förförståelse har vi hållit oss så neutrala som möjligt under insamlings-, bearbetnings- och analysfasen. Metoddiskussion Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur en sjuksköterska påverkas av en stickskada och vilket stöd han/hon upplever efteråt. Tanken var från början att göra en litteraturstudie men eftersom tidigare forskning inom detta område är begränsad valdes en kvalitativ empirisk studie. Det finns olika metoder för att samla in den data som skall ligga till grund för en sådan studie. Den metod som svarade bäst på våra frågeställningar bedömdes vara intervjuer. Risken med att utföra intervjuerna var författarnas oerfarenhet med denna typ av datainsamling. Ett annat alternativ kunde ha varit att använda sig av enkäter. Denna metod valdes bort eftersom underlaget på de avdelningar som studien skulle utföras på bedömdes vara för litet för en enkätundersökning och att bortfallet vid en sådan undersökning kan vara stort, då risken finns att enkäterna inte blir ifyllda och tillbakalämnade. Emellertid kan en fördel med att göra en enkätundersökning vara att informanterna kan förbli mer anonyma än vid en intervjuundersökning. Eventuellt hade vi med enkäter kunnat komma i kontakt med de sjuksköterskor som stuckit sig men inte anmält sin stickskada. Fler avdelningar hade i så fall behövt kontaktas och tidsmässigt bedömdes detta inte vara genomförbart. Urval och avgränsningar De urvalskriterier som användes var att informanten skulle vara en legitimerad sjuksköterska som inom de senaste tre åren stuckit sig på en oren kanyl. Alla medverkande i denna studie uppfyllde kriterierna med god marginal. Alla hade råkat ut för en stickskada inom en två års period. Fem av de åtta informanterna hade stuckit sig det senaste halvåret. Detta bedömdes vara positivt då informanterna hade olyckshändelsen färskare i minnet. Antalet informanter begränsades till åtta då tiden var knapp och vi trodde att det skulle vara svårt att få informanter. Efter genomförandet av intervjuerna uppkom en känsla av mättnad. Enligt Polit (2001) använder många forskare mättnadsprin- 21

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Hiv och hepatit - vad behöver jag som personal veta? 150304, Piperska Muren Överläkare/bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Hiv Hepatit C Hepatit B

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Bara för män. Allt om säkrare sex

Bara för män. Allt om säkrare sex Bara för män Allt om säkrare sex innehåll 4 Förord 8 Vanliga missförstånd och fördomar om hiv 9 13 sjukdomar som smittar vid sex 10 PRIMÄR HIVINFEKTION virus 12 HEPATIT A GULSOT virus 14 HEPATIT B GULSOT

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Denna broschyr producerades av

Denna broschyr producerades av Denna broschyr producerades av Lust på resan Det är härligt att resa! Nya platser, nya upplevelser och nya bekantskaper. Det är spännande och berikande. Vare sig du reser i arbete eller för nöjes skull

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Smittskydd Västra Götaland Information till sjuksköterskor inom beroendevården Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Procent Vaccination mot hepatit A och B till personer som

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer