Driver dagg, faller regn

Transkript

1 Driver dagg faller regn Distributionstitel Söktitel Driver Dug falder Regn Driver dugg, faller regn Das Mädchen vom Germundshof Rain Follows the Dew Sunshine Follows Rain Driver dagg, faller regn Produktionsuppgifter: Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri, Stockholm Distributör i Sverige (35 mm) AB Fribergs Filmbyrå, Stockholm (1946) Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Stockholm (1994) Distributör i Sverige (digital) Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Stockholm (2015) Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium, Stockholm Smink Firma Carl M. Lundh AB, Stockholm Förlaga: Författare Regi Manus Produktionsledare Foto Musik Koreograf Arkitekt Klippning Ljudtekniker Regiassistent Scripta Inspicient B-foto Stillbildsfoto Musikarrangör Orkesterledare Kläder Driver dagg, faller regn (Roman) Margit Söderholm Gustaf Edgren Gustaf Edgren Gardar Sahlberg Åbergson Harald Molander Martin Bodin Eskil Eckert-Lundin Bengt Wallerström Gösta Krön Mafalda Figoni Arne Åkermark Tage Holmberg Sven Hansen Börje Mellvig Maj-Britt Cedeby Gösta Ström Jarl Nylander Louis Huch Charles Redland Eskil Eckert-Lundin Karin Blad-Hellqvist

2 Smink B-ljud Förtexter Sture Höglund Gösta Källman Alva Lundin Bildformat: Normalbild (1,37:1) Färgsystem: Svartvit Ljudsystem: AGA-Baltic Originallängd i : 102 Censur: Datum: Åldersgräns: Tillåten från 15 år Längd: 2790 meter Granskningskopians aktlängder: = 2790 m Visningskopiornas aktlängder: = 2800 meter ( och 1959). Två visningskopior 1951 och 1952: = 2630 meter Sverigepremiär TV-visning Röda Kvarn Eskilstuna Sverige Röda Kvarn Linköping Sverige Scania Malmö Sverige Amiralen Malmö Sverige Palladium Helsingborg Sverige Röda Kvarn Gävle Sverige Röda Kvarn Örebro Sverige Palladium Stockholm Sverige Odéon Norrköping Sverige Svea Sundsvall Sverige TV1 Sverige TV2 Sverige TV2 Sverige TV2 Sverige Kanal 1 Sverige SVT1 Sverige SVT2 Sverige SVT2 Sverige SVT1 Sverige SVT1 Sverige 98

3 SVT1 Sverige SVT1 Sverige SVT1 Sverige SVT1 Sverige Urpremiär Röda Kvarn Örebro Sverige Palladium Stockholm Sverige Odéon Norrköping Sverige Palladium Helsingborg Sverige Svea Sundsvall Sverige Scania Malmö Sverige Amiralen Malmö Sverige Röda Kvarn Linköping Sverige Röda Kvarn Gävle Sverige Röda Kvarn Eskilstuna Sverige 102 Rollista: Mai Zetterling Marit Germundsdotter Alf Kjellin Jon Sten Lindgren Germund Germundsson, storbonde, Marits far Hilda Borgström Kerstin, trotjänarinna hos Germund Anna Lindahl Elin, änka på Olsgården, Germunds svägerska Eric von Gegerfelt Eliasfar Tyra Fischer Eliasmor Ulf Palme Mats (Olof) Eliasson, deras son Hugo Hasslo Knut, Marits kusin Inga Landgré Barbro, Marits kusin Ivar Hallbäck Glabo-Kalle, spelman - Ej krediterade: Torsten Bergström Varmeln-prästen Ingrid Magnusson Stina, lillpiga hos Germund Carl Ström skogvaktare Einar Söderbäck Nils, dräng hos Elin på Olsgården Göran Ax en bondpojke - Bortklippt i den slutliga filmen: Carl Deurell en bonde (bortklippt) Musik: Forskarlslåt Instrumental. Driver dagg, faller regn

4 Även instrumental. Järvsölåten Det finns så många stintor... Sjungs av okänd man (ej i bild). Bröllopsmarsch Instrumental. Var hälsad, sköna morgonstund Svensk filmografi Jon spelman sitter på en klippa vid forsen och spelar på sin fiol. Naturen runt omkring honom är underbart vacker och helt tom på andra människor. De enda som lyssnar på hans musik är djuren i skogen, bl a en stor björn och en älg. På vägen kommer prästen förbi på häst och vagn. När prästen hör tonerna förstår han att det är Jon som sitter och spelar. Jon arbetar som dräng på prästgården och prästen har förbjudit honom att spela. Jon är en s k oäkting och bland befolkningen i byn tror man att han står i hemligt förbund med djävulen och strömkarlen. Prästen rusar ner till Jon, sliter från honom fiolen och slår sönder den. Jon blir förtvivlad. När Jon arbetar på åkern igen kommer den försupne spelmannen Glabo-Kalle förbi. Glabo- Kalle lovar att skaffa Jon en ny fiol. Det stundar till logdans i byn och alla förbereder sig. Jon och Glabo-Kalle skall spela. Marit, dotter till storbonden Germund, gör sig färdig att gå dit tillsammans med sin kusin Barbro. Förberedelserna sker under överinseende av trotjänarinnan Kerstin. Germund själv är på bouppteckning hos Elin på Olsgården. Elins syster Gertrud var en gång gift med Germund och det är uppenbart att Elin själv hela tiden velat gifta sig med Germund. Gertrud rymde med en spelman och de fördrevs från socknen. Gertrud och spelmannen gick till slut i forsen tillsammans. Jon är resultatet av deras förbindelse. Skrockfullt tror man därför i byn att det vilar en förbannelse över spelmän och över Jon i synnerhet. Väl framme vid logdansen dansar Marit med en främmande karl. Detta betraktas som något av en skandal då hon är trolovad med Mats på Eliasgården. När Mats kommer, är han full och börjar bråka med Marit. Det slutar med att Mats försöker våldta Marit, som bara med yttersta nöd kan försvara sig. På hemvägen försöker tre andra män våldta Marit, men hon räddas av Jon. De förälskar sig i varandra. Samma dag som bröllopet mellan Mats och Marit skall diskuteras, träffas Marit och Jon i smyg. Fadern blir mycket förbittrad; Marit är hans allt på jorden. Germund är också rädd att Marit skall ge sig av med Jon på samma sätt som hans hustru gav sig av med sin spelman. På nästa logdans dansar Jon med Marit. De dominerar hela dansgolvet, och hatet mot Jon växer. De församlade tycker att Jon skall lära sig veta hut och spela i stället för att dansa med "riktigt" folk. Jon och Marit smiter från pöbeln. Marit berättar för fadern att hon älskar Jon. Germund blir förtvivlad och bådar upp folk för att driva Jon på flykten. Denne lämnar trakten och Marit lovar att gifta sig med Mats om fadern låter Jon vara i fred. Det blir ett överdådigt bröllop mellan Marit och Mats. När Marit skall säga ja vid altaret hör hon inom sig Jon spela och plötsligt rusar hon ut, tar en häst och rider därifrån. Elin råkar ut för en olyckshändelse tillsammans med Germund -- deras häst skenar. Elin blir sängliggande. Marit träffar Jon i skogen. Han kunde inte hålla sig borta, och de ger sig av från trakten tillsammans. På sommaren lever de i skogen, men när vintern kommer tvingas de till slut hemåt. De hamnar hos Glabo-Kalle i hans lilla torftiga stuga. Germund är förtvivlad och börjar supa. Alla vet att Jon och Marit bor i trakten, men Germund vägrar att befatta sig med dem. Elin kallar till sig Jon och Marit. Hon hade från början varit den som skulle ha tagit hand om Jon men vägrat och Elin vill därför skriva sin gård på Marit, så att Jon och hon skulle kunna bo där. Men Marit vill inte ta emot den. Hon hävdar att om någon skall ha gården är det Jon, vilket Elin till slut går med på. Germund vägrar fortfarande att ha något att göra med Jon och Marit. En prövning -- Jon håller på att omkomma i forsen men räddas av Germund -- gör dock att Germund inser att det är han, och inte Jon, som varit i onda makters våld. Efter detta råder frid mellan Germund, Jon och Marit. Kärleken mellan Jon och Marit har besegrat all ondska.

5