Appassionata. Svensk Filmdatabas. Appassionata Appassionata Egoismus der Liebe Elskovs-Sonaten Fascinación. Produktionsuppgifter:

Transkript

1 Distributionstitel Egoismus der Liebe Elskovs-Sonaten Fascinación Produktionsuppgifter: Produktionsbolag Film AB Lux, Stockholm Distributör i Sverige (35 mm) Film AB Lux, Stockholm (1944) AB Svanfilm, Stockholm (1944) AB Svanfilm, Stockholm (1948) Film AB Lux, Stockholm (1964) Laboratorium AB Kinocentralen, Stockholm Regi Manus Produktionschef Produktionsledare Foto Arkitekt Klippning Ljudtekniker Scripta Inspicient Musikarrangör Orkesterledare Förtexter Olof Molander Olof Molander George Martens /= Paul Baudisch, Adolf Schütz/ Sven Nygren Stellan Claësson Karl-Erik Alberts Bertil Duroj Lennart Wallén Olle Jakobsson Ella Rosén Hilmer Peters Gunnar Johansson Sune Waldimir Gunnar Johansson Alva Lundin Bildformat: Normalbild (1,37:1) Färgsystem: Svartvit Ljudsystem: AGA-Baltic Originallängd i minuter: 108 Censur: Datum: Åldersgräns: Tillåten från 15 år Längd: 2955 meter

2 Aktlängder: = 2955 m. Ytterligare två kopior stämplade 1948 och Sverigepremiär Royal Stockholm Sverige 108 minuter TV-visning Göteborg Sverige Stockholm Sverige TV2 Sverige TV2 Sverige SVT1 Sverige SVT1 Sverige Urpremiär Royal Stockholm Sverige 108 minuter Rollista: Georg Rydeberg Thomas Dahlhoff, pianist Viveca Lindfors Maria Alf Kjellin Eric Lindén, pianist Georg Funkquist Hellenius, Dahlhoffs impressario Harriet Bosse fru Lenander, Marias faster, änka efter en skeppsredare Hilda Borgström Elsa Jönsson, Dahlhoffs hushållerska Hans Strååt Gösta, Marias barndomsvän - Ej krediterade: Åke Claesson Nils Holmqvist, direktör för Centralfängelset på Långholmen Eivor Engelbrektsson Signe, Hugo Björne John, Hjördis Petterson Bettan, Åke Engfeldt Erik Rosén Cederström, Dahlhoffs läkare Gunnar Björnstrand Svensson, redaktör på Vecko-Bilden Edvard Danielsson vaktmästare på Konserthuset Arvid Erwall inspicient bakom scenen på Konserthuset Hortensia Hedström Gustaf Hedström Gunnar Hedberg frackklädd ung man på parketten Marcel Folman fransk stins Musik: Symfoni, nr 5, op. 64, e-moll Etyd, piano, op. 10. Nr 3, E-dur Sonat, piano, nr 23, op. 57, f-moll Symfoni, nr 5, op. 67, c-moll

3 Vals, piano, nr 7, op. 64:2, ciss-moll Etyd, piano, op. 10:6, ess-moll Konsert, piano, orkester, nr 1, op. 23, b-moll Rosamunde von Cypern, op. 26 Margona Instrumental. Impromptu, piano, D.899, op. 90. Nr 4, op. Ass-dur Symfoni, nr 7, op. 92, A-dur Polonäs, piano, nr 6, op. 53, Ass-dur Liebestraum, piano, nr 3, op. 62 Instrumental (piano och orkester - ej i bild) Kaiser-Walzer, op. 437 Symfoni, nr 7, op. 92, A-dur. Sats 2 (Allegretto) Svensk filmografi

4 Eric Lindén sitter hemma och spelar på sin flygel. Snart reser han sig, tar några steg och griper telefonen. Han beställer en taxi. En bild av en maskinskriven lapp upplyser att Eric ska ge konsert på Långholmen. Eric spelar i en kyrkosal fylld av fångar. En fånge håller ansiktet i händerna. När Eric spelar Beethovens, reser sig fången och skriker att han inte står ut. Musiken tystnar, så också skriken. Fången begär under den följande laddade tystnaden att få lämna lokalen. När han återförs till sin cell, ljuder hela fängelset av musik. Efter konserten frågar Eric fängelsedirektören om fången som stört hans framträdande: Var det inte Thomas Dahlhoff, den store pianisten? Direktören bekräftar efter viss tvekan, beklagar den tråkiga!historien och berättar att det treåriga straffet nu snart är avtjänat. När Thomas lämnar fängelset, står Eric utanför porten och väntar. Eric säger att han är en av många minnesgoda beundrare. Thomas identifierar Eric, erkänner hans talang men påpekar att han måste lida: utan missräkningar kan man inte växa som människa -- ännu mindre som konstnär. Efter viss tvekan följer Thomas med Eric hem för att prata. Hemma hos Eric berättar Thomas i en återblick: Det är i Cannes i slutet av säsongen. Thomas ger konsert. Han följer sin vana att med blicken leta upp en kvinna i publiken och spelar sedan "enbart för henne" som om de varit ensamma. Också denna gång finner han henne, den enda, och når ögonkontakt. Men efter pausen är den utvaldas plats tom. Efter konserten försöker Thomas ta reda på vem kvinnan är. Förgäves söker han i flera dagar. Thomas impressario Hellenius är förtvivlad. Flera konserter väntar i Paris. Till sist sitter ändå de två i en tågkupé för att fullfölja turnerandet. När tåget redan har börjat röra sig, ser Thomas den utvalda på perrongen och kastar sig av. Han förklarar sin glädje över att ha återfunnit henne. Återblicken bryts. Thomas vill inte minnas mer. Eric ber att få hålla kontakten. Thomas lovar ta emot. I ett flygplan sitter Thomas' fru Maria med sin faster. Maria måste få veta hur Thomas har det. Visst har hon också telegraferat till den unge mannen hon träffade i Davos. Men kontakten med Thomas går före allt annat. Hellenius försöker övertala Thomas att inte begrava sin konst, även om han vill avstå från egna ambitioner. Thomas bör skaffa elever. Thomas vägrar. Eric har sökt upp Thomas. Han spelar. Thomas och Hellenius lyssnar upprymt. Samtidigt anländer Maria i taxi till huset där Thomas bor. "Han är bra". skriver Thomas i en anteckningsbok och visar Hellenius medan Eric spelar. "Jätte!!!" skriver Hellenius på samma papper. Maria har samtidigt kommit till dörren. Hon lyssnar ett ögonblick till musiken. Sedan går hon utan att ringa på. Glad säger Thomas att Eric fortfarande har mycket att lära. Marias faster håller på att prova hattar, när Maria kommer från Thomas och berättar att hon aldrig ringde på dörren. Fastern säger att Maria måste se till att genomföra skilsmässan snarast; det är hon skyldig Eric, som de ska äta middag med senare på kvällen. Efter middagen säger fastern godnatt. Under en nattpromenad berättar Eric, att han har fått en ny lärare. Maria har sökt upp Thomas. De talar vänligt till varandra. Han säger sig uppskatta att hon inte begärt skilsmässa tidigare, och han vill inte stå i vägen för hennes lycka. Att skiljas nu är en formsak. De tar farväl, och han går för att ta emot sin elev. När Thomas kommer in för att ge lektion, frågar Eric vem han genom fönstret har sett gå. Thomas svarar. Eric kan inte ge besked om varför han frågat -- och Thomas inser plötsligt för vems skull Maria vill ha skilsmässa. Maria berättar för Eric i en återblick hur hon mötte Thomas: Vid konserten i Cannes blir hon både rädd och attraherad av ögonkasten med Thomas. Därför lämnar hon konserten. Vid hans ögonblickliga frieri på järnvägsstationen säger hon nej. Men fyra veckor senare är hon hans hustru. Ett nytt liv börjar. Thomas säger uttryckligen att han ser Maria som en del av sig! Om hon inte vill underordna sig honom, kommer han att döda henne. Återblicken bryts. Maria säger att hon var lycklig då och älskade Thomas. Men efter en tid hörde barndomsvännen Gösta av sig. Återblicken fortsätter: Efter ett möte med Gösta ljuder telefonen, när Maria kommer hem. Thomas ringer från Malmö. Maria säger, att hon just kommer från bio, Dimmornas kaj på Grand. Maria fortsätter att träffa Gösta, mer på trots mot Thomas än av kärlek till Gösta. Men situationen glider henne ur händerna. Thomas säger en dag, att det hon påstod om Dimmornas kaj inte stämmer. Filmen gick inte på Grand den veckan. En kväll kommer Maria hem och finner sin sekretär uppbruten. Thomas medger att han brutit upp låset för att få veta sin hustrus hemligheter. Ordväxlingen slutar med att han slår till henne -- för att omedelbart be om förlåtelse. Återblicken bryts. Han var precis som när han spelade -- besatt, säger Maria till Eric.

5 Återblicken fortsätter. Maria promenerar med Gösta. De ska inte träffas mer, säger hon. Hemma senare på kvällen hör Maria högljudda röster. Det är Gösta och Thomas som grälar. Så ljuder ett skott. Återblicken bryts. Gösta dog inte, konstaterar Eric. Eric kommer till Thomas för att säga upp undervisningen. Men Thomas visar att den sortens finkänslighet är ovidkommande. Eric tar plats vid flygeln. Hellenius är entusiastisk över utvecklingen för alla parter. Thomas, Maria, Eric och Hellenius sitter glada vid ett restaurangbord. Thomas utbringar "kronprinsens" skål och önskar Maria lycka till. En ringer en veckotidnings redaktion och tipsar om Thomas' närvaro. Tidningen rycker ut. En fotograf dyker upp och börjar knäppa. En journalist tränger sig på med frågor. Thomas blir rasande och sliter filmen ur kameran. Affischer berättar om Thomas' återkomst på konsertestraden. Påklistrade lappar meddelar utsålt. Men Thomas vägrar spela. Han tror att rusningen efter biljetter beror på publikens hyeneinstinkter, klagar Hellenius; restaurangbråket har gett tidningsrubriker. Thomas diskuterar med sig själv om Maria under en nattlig vandring. Han kan inte leva med henne -- och inte utan henne. Hemma låter sig Thomas övertalas av Maria att genomföra konserten -- för sin egen skull. Thomas får besök av en läkare, som skriver ut medicin. Högst en halv tablett åt gången, lyder ordinationen. Thomas lämnar hemmet och kan göra entré i konserthuset inför en entusiastisk publik. Konserten sänds också i radio. Hemma lyssnar hans hushållerska. Som sista nummer spelar han, när hon finner den helt tömda medicintuben -- och minns läkarens restriktiva ordination. Thomas har börjar sin dödskamp. Svetten lackar, och han verkar kraftigt drogad, när hushållerskan kommer till konserthuset för att slå larm. Thomas bugar inför de kraftiga applåderna och stapplar ut från estraden. Han sjunker ihop. Maria säger, att han aldrig förr har spelat så underbart, medan hon gråter mot hans axel. Kameran ändrar skärpeinställning och fångar in Eric i bakgrunden. Till Maria yttrar Thomas sina sista ord: -- Du ska bli lycklig, min älskade. Tom, mörk och död är konsertsalen. En vaktmästare kommer in på estraden och fäller ner flygellocket.