Yttrande över SSAB:s ansökan om tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet

Transkript

1 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet Dnr oktks11 Yttrande över SSAB:s ansökan om tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet Bilagor: Sammanfattning från miljökonsekvensbeskrivning Ärendebeskrivning SSAB har hos miljödomstolen i Umeå ansökt om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid anläggningen i Luleå. Utökningen omfattar en årlig produktion av 1,1 miljoner ton koks, 3 miljoner ton prima stålämnen, ton specialstål och biprodukter i fallande mängder. Luleå kommun har nu getts möjlighet att lämna synpunkter på ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Av ansökan framgår att produktionsökningen ska kunna ske med endast smärre förändringar av processutrustningen i masugn och stålverk. Eventuellt kommer dock en större utbyggnad av koksverket att ske för att klara behovet av koks. Miljönämndens yttrande Det är ett omfattande remissmaterial och miljökontoret har inte möjlighet att i detalj gå igenom detta. Då vi inte heller har tillsynen på SSAB saknar vi också den kunskap om verksamheten som krävs för att kunna göra en detaljgranskning. Vi väljer nu att fokusera granskningen på energifrågan och därtill hörande utsläpp av växthusgaser (CO2). Därtill lite om stoft, buller, vattenmiljön samt upplevda störningar och avgränsningar.

2 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet oktks11b Energi och växthusgaser Utsläppen av koldioxid från SSAB uppgår idag till ca 1,4 miljoner ton per år. Med sökt produktionsökning kan denna komma att öka till 1,7 miljoner ton. Då SSAB gasmässigt och energimässigt är hopkopplad med LUKAB uppgår de totala koldioxidutsläppen idag till ca 3,6 miljoner ton per år. Detta är en inte obetydlig del av Sveriges samlade utsläpp och utgör hela 75 % av länets totala koldioxidutsläpp (enl. MKB:n sid104). Utsläppen av koldioxid regleras i handeln med utsläppsrätter och är i sig inte föremål för prövning i denna ansökan. Däremot finns ett intimt samband mellan koldioxiden och energifrågan. Av miljöbalkens 2 kap 5 framgår att alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Det är mycket stora energiflöden i SSAB:s verksamhet och även om mycket omvandlas till nyttigheter i form av stål och andra produkter samt värme och el är det också mycket stora energiförluster. Förlusterna uppges idag vara hela 4,4 TWh och ökar om inte överskottet kan tas omhand på lämpligt sätt. Idag tas mycket av den gas som uppstår vid SSAB omhand vid LUKAB och omvandlas till nyttigheter i form av varmvatten och el. Ca 10 % av gasen facklas idag bort som överskottsgas men kan komma att öka till ca 24 % om inga åtgärder vidtas. Energin i överskottsgasen uppgår idag till 0,4 TWh per år. Denna kan komma att öka till 1,8 TWh per år. För att få någon känsla för denna energimängd så facklas energi motsvarande villors energibehov bort idag (räknat på kwh/villa och år) och kan komma att öka till villors energibehov. Det är viktigt att det ökade överskotten av gas också kan omvandlas till nyttigheter och ersätta andra koldioxidutsläpp så att produktionsökningen inte leder till ökade koldioxidutsläpp.

3 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet oktks11c I MKB:n finns energianvändningen, energiflöden och möjliga åtgärder för att ta hand om överskottsenergier belysta. Här redovisas både processinterna och externa åtgärder. Bolaget har dock inte presenterat något förslag här utan vill skjuta upp avgörandet av frågan om villkor avseende nyttiggörande av överskottsenergin under en prövotid. En extern åtgärd som presenteras är att öka fjärrvärmeunderlaget. Någon större potential för utbyggnad bedöms dock inte finnas inom Luleå kommun. Däremot lyfts fram som intressant att utbyta fjärrvärme med grannkommuner. Det som ligger närmast tillhands är här ett utbyte med Bodens kommun och bedömningen är att det skulle vara lönsamt att knyta ihop näten. Alvarligt menade utredningar och diskussioner måste till här med deltagande av både SSAB och berörda kommuner och energibolag. I de processinterna åtgärderna finns beskrivet åtgärder alltifrån alternativa masugnstekniker till återvinning av energin i smältor. Vissa åtgärder skulle till och med kunna innebära mindre gasmängder. Detta skulle naturligtvis ur miljösynpunkt med minskade utsläpp av växthusgaser vara positivt men skulle kunna få stora konsekvenser för Luleås energiförsörjning. Även om det nu inte presenteras några konkreta förslag är det viktigt att Luleå kommun hålls informerad om de utredningar och de förslag som kan komma från SSAB. Samtidigt måste kommunen skaffa sig en beredskap för att möta de förändringar som kan komma i framtiden. Stoft Stoftutsläppen från punktkällor beräknas oaktat produktionsökningen minska från 440 ton per år till 403 ton vilket är positivt. Den diffusa damningen bedöms dock öka med anledning av ökad hantering av material och slagger. All slagghantering sker idag genom uthällning och utfrysning på marken utan rening av de stoftmoln som bildas. Här lyfter man fram uthällningen av avsvavlingsslaggen som den mest iögonfallande diffusa stoftspridningen. Någon konkret åtgärd för att fånga in och rena dessa stofter presenteras dock inte. Ett samlat batteri av åtgärder behövs för att minska den diffusa damningen alltifrån att fånga upp och rena stoftmolnen vid uthällning av smältor och slagger till att minska läckage förbi huvar och filter och att emitterat stoft inte blåser upp igen (reemitterar) när det väl lagt sig inom området. Problemet med reemitteringen bör kunna minska med ökad

4 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet oktks11d hårdgöring av trafikytor för att möjliggöra uppsopning av stoft, bevattning och ökad vegetering samt bra rutiner för att hålla efter stoftbemängda ytor. Buller SSAB har idag svårt klara bullerkraven utan fackling men säger att med de åtgärder som genomförs under 2009 skall villkoret klaras. Riktvärdet inklusive fackling klaras idag (som högst 59 db(a) jämfört med riktvärdet 60 som ekvivalentnivå). Ökade mängder överskottsgas som facklas bort kommer dock att innebär ökad omfattning/frekvens av fackling med ökad bullerexponering för omgivningen. Utöver energiaspekten finns således även bullerskäl att minimera mängden överskottsgas som facklas bort. Vattenmiljön Den fråga vi vill lyfta är hur man ska betrakta Inre Hertsöfjärden nämligen om den skall ses som en recipient eller en del av industrins reningsanläggningar. SSAB har tagit tydlig ställning här och vill se fjärden som en del av industrins reningsanläggningar. Man påpekar att Inre Hertsöfjärden är ett modifierat vattenområde, med dämningar, utfyllnader och artificiellt tillflöde av kylvatten. Redovisade undersökningar visar också att Inre Hertsöfjärden är tydligt påverkad av industrin, med ekologiska effekter som följd. Vid en produktionsökning förutspås att miljöpåverkan i vattenmiljön kommer att öka ytterligare på flera olika sätt (MKB:n sid134). Att se fjärden som en reningsanläggning innebär ju i princip att industriområdet utvidgas och kommer att angränsa direkt mot stränder och bostadsområden på Örnäset och Hertsön. Vattenområdet nyttjas idag också för diverse friluftsaktiviteter som fiske och kanoting. Att det finns en buffert innan en eventuell vattenföroreningar vid olyckor eller haverier går vidare till Yttre Hertsöfjärden och havet är bra. Men ambitionen måste ändå vara att vattenkvaliteten i Inre Hertsöfjärden är sådan att medborgarna tryggt kan vistas i området.

5 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet oktks11e Omgivningens upplevelser I avsnittet Boendemiljö och hälsa i MKB:n refereras till den enkätundersökning som skedde Här tillfrågades boende kring SSAB om upplevda störningar rörande buller, damm och lukt mm. Omfattande mätningar och undersökningar om miljön kring SSAB presenteras nu i MKB:n men någon beskrivning av hur närboende själva upplever situationen finns inte. En undersökning motsvarande 1989 års enkätstudie bör göras för att fånga upp dagens upplevelser. Detta både för att kunna jämföra med tidigare upplevelser och för att fungera som referens till framtida förändringar och upplevelser. Geografiska m fl avgränsning En fråga som miljönämnden tagit upp i tidigare yttrande rörande SSAB är behovet att klargöra de fysiska, hanteringsmässiga och ansvarsmässiga gränserna för verksamheter. Klargörande av dessa gränser är viktigt både för verksamhetsutövare och för tillsynsmyndigheter så alla vet vem som äger frågan. Nu sägs i ansökan (MKB:n sid 4) rörande Luleå hamn att all hantering, fr.o.m. att en råvara landar på kaj, respektive fram till dess att en produkt lämnar kaj, tillhör SSAB:s verksamhet och således berörs av ansökan. Detta klargörande är bra och vi förutsätter att gränserna mot andra närliggande eller inom området liggande verksamheter också är klara. Miljönämnden beslutar tillstyrka ansökan med de erinringar som framgår av miljökontorets granskning och synpunkter ovan. Miljönämnden vill framför allt framhålla vikten av mål för det utredningsvillkor SSAB vill ha beträffande överskottsenergin. Som ett mål för denna utredning bör beträffande överskottsgas vara att facklad mängd inte skall överstiga dagens mängd. Stadsbyggnadskontorets förslag Stadsbyggnadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ansluter sig till miljönämndens yttrande.

6 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet b oktks11f Yrkande Yvonne Stålnacke (S) yrkar bifall till miljönämndens yttrande. Arbets- och personalutskottets förslag Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att - miljönämndens yttrande ska utgöra kommunens yttrande till miljödomstolen. Räddningstjänstens yttrande Räddningstjänstens yrkande om villkor Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade , med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, att SSAB Tunnplåts anläggningar var att betrakta som farlig verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor, 2 kap. 4. Enligt 2 kap. 4 lag (2003:778) om skydd mot olyckor, är bolaget skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. I dag har bolaget en bemanning (1 befäl + 3 brandmän) vardagar mellan klockan Räddningstjänsten anser att räddningsstyrkan skall kunna begränsa olyckor så att sådan inte utvecklas till en storskalig (allvarlig) kemikalieolycka, samt i ett tidigt skede kunna undsätta och rädda människor innan eller vid händelse av en storskalig kemikalieolycka.

7 Kommunstyrelsen b Arbets- och personalutskottet oktks11g Räddningstjänsten yrkar därför på att bolaget skall hålla eller bekosta en intern räddningstyrka som - finns tillgänglig dygnet runt, alla dagar under veckan - har kompetens och resurser att kunna hindra eller begränsa allvarliga skador på människor och miljö i de riskmiljöer som finns på SSAB Tunnplåt i Luleå. Med detta avses kompetens och resurser för rök- och kemdykning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Vidare delar Räddningstjänsten MSB:s yrkande om villkor (Dnr: ) vad avser bolagets säkerhets- och skadebegränsande åtgärder för påkörning av gasledningar inom området, samt möjlighet att själva aktivera ett VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten). Ärendets handläggande och beslut Beslut i detta ärende har fattats av brandingenjör Daniel Olsson. Samråd har skett med räddningschef Patrik Bylin. Yrkanden Yvonne Stålnacke (S) Margaretha Lindbäck (S), Annika Eriksson (MP) och Conny Sundström (KD) yrkar bifall till arbets- och personalutskottets förslag inkl kompletteringar från räddningstjänsten. Annika Eriksson (MP) föreslår vidare fölande tillägg till yttrandet: - att bolaget ska återkomma med en hälsokonsekvensbeskrivning till följd av den ökade produktionen - att tillståndet ska villkoras med att ny CO2 reducerande teknik nyttjas - att bolaget bekostar en publik redovisning av utsläppen till luft och vatten.

8 Kommunstyrelsen c Arbets- och personalutskottet Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att oktks11h - miljönämndens och räddningstjänstens yttranden ska utgöra kommunens yttrande till miljödomstolen. Beslutsexpediering Umeå Tingsrätt Miljödomstolen, Miljönämnden, Stadsbyggnadskontoret, Räddningstjänsten