Svarstiderna vid blododling kan kortas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svarstiderna vid blododling kan kortas"

Transkript

1 »Royal College«kan ge professionen större tyngd LT DEBATT Helene Hellmark Knutsson vill se fler unga forska AKTUELLT Frågeformulär bra utvärderingsmetod vid fot- och fotledsbesvär UTBILDNING & FORSKNING Läkartidningen.se nr 7/2015 KOMMENTAR, ORIGINALSTUDIE organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr februari 2015 vol Svarstiderna vid blododling kan kortas Bättre öppettider på laboratorier ger säkrare behandling vid sepsis

2 Hjärtstopp

3 innehåll nr 7 februari 2015 reflexion Det som är bra förtjänar också nämnas»i tidningarna läser vi om problem och missförhållanden inom sjukvården Men hur mycket skrivs om den goda vården?«i tidningarna läser vi nästan dagligen om problem och missförhållanden inom sjukvården. Det är bra att sådant uppmärksammas så att verksamheter kan förbättras. Men hur mycket skrivs om den goda vården och den goda omvårdnaden som faktiskt också finns? Jag kom att tänka på detta efter att på nära håll de senaste åren följt mina kära föräldrars resa genom den sena ålderdomens sjukdomar och slutligen deras avsked till livet. De fick båda del av god sjukvård och inte minst den professionella goda omvårdnaden som faktiskt finns på många håll inom vård och omsorg. Mina erfarenheter är hämtade från demensvård respektive ASIH/Hospiceverksamhet i Stockholm. Mina anhöriga fick uppleva kärleksfull omvårdnad av personer som tycktes trivas på jobbet och med de människor de skulle ta hand om. God mat i lagom mängd på vacker tallrik när man inte har aptit, skämt, skratt och ibland allvar i samtalet. Sist men inte minst, de blev respekterade som de individer de var. Jag tycker att välfungerande verksamheter i större utsträckning bör uppmärksammas i pressen för att tjäna som goda exempel. Men också för att ge de yrkesmän och -kvinnor som arbetar där den uppskattning och det erkännande de verkligen förtjänar. De tar hand om de allra svagaste och sjukaste och ser till att de får en värdig avslutning på livet. Detta angår oss alla, för förr eller senare kommer de flesta av oss att vara i behov av dessa tjänster på ett eller annat sätt. Margaretha Bågedahl Strindlund medicinsk redaktör Det finns inga planer på en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen men frågan om den ska bli sexårig hänger fortfarande i luften. Det säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning. nyheter Sidan 258 reflexion 251 Det som är bra förtjänar också nämnas Margaretha Bågedahl Strindlund signerat 255 Folkhälsa är hälsosamma politiska beslut Ove Andersson lt debatt 256»Royal College«kan ge professionen större tyngd Lars Kihlström, Jonas Nordquist 257 Apropå! Dokumentation till döds Nya pyramider i vården Christer Petersson nyheter 258 Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson: Hon vill ha en dialog om läkar utbildningen 261 Nya ST snart i mål 262 När nya vårdvalet infördes glömdes ST bort Foto: Colourbox 263 Stockholms läns landsting: Samverkansmodell är på gång 264 Efter turerna kring barnhjärtkirurgin. Rikssjukvårdsnämnden vill att lagen ses över klinik och vetenskap kommentar 266 Enkla åtgärder i landstingen kan ge säkrare behandling vid sepsis Tidig diagnos avgörande laboratorier måste hantera blododlingar snabbare Otto Cars 268 Män har högre risk för typ 2- diabetes än kvinnor. Flera faktorer samverkar till att män i arbetsför ålder bör ses som riskgrupp Per Wändell, Axel C Carlsson 270 Tack alla referenter! nya rön 272 Mentalt tränade kirurger blev Kortare svarstider vid blododling efterlyses! Landets mikrobiologiska laboratorier visar stora skillnader avseende tillgänglighet, snabbhet och kommunikation med svarsmottagande enhet, enligt en enkät. Foto: Hans Runesson/Klinisk mikrobiologi/region Kronoberg Sidorna 266, 274 Foto: Ann-Sofi Rosenkvist Foto: Colourbox läkartidningen nr volym

4 innehåll nr 7 februari 2015 nya rön Tveksam effekt av paracetamol vid knäledsartros. Sidan 272 bättre på laparoskopi Gabor Hont Tveksam effekt av paracetamol vid knäledsartros Gabor Hont 273 Ghrelinhämmare möjlig som behandling vid sexmissbruk Elisabet Jerlhag Fler nya rön på Läkartidningen.se artiklar 274 Originalstudie Svarstiderna kan kortas vid mikrobiologisk diagnostik av sepsis. Bättre öppettider på laboratorier och aktiv rådgivning ger snabbare terapi Anna Åkerlund, Martin Sundqvist, Håkan Hanberger, Christina Åhrén, Lena Serrander, Christian G Giske 278 Fallbeskrivning Betydelsen av binjurevenskateterisering vid primär aldosteronism. Nödvändig undersökning för många patienter då datortomografi kan leda fel Oskar Ragnarsson, Bo Wängberg, Andreas Muth, Augustinas Sakinis, Gudmundur Johansson 283 Utbildning & Forskning Patientrapporterade SEFAS: Frågeformulär bra utvärderingsmetod vid fot- och fotledsbesvär Maria Cöster, Björn Rosengren, Åke Carlsson, Fredrik Montgomery, Magnus Karlsson debatt och brev 286 Privatläkarföreningen: Social styrelsen lägger sten på börda Staffan Henriksson Foto: Fotolia/IBL Foto: Fotolia/IBL utbildning & forskning Frågeformulär bra utvärderingsmetod vid fot- och fotledsbesvär. Sidan 262 Replik angående diagnoskodning: Fastställd prioritetsordning finns Lars Grönvik 288»Etiologi okänd«snart ett minne blott? Bells pares, en kompressionsskada Roland Sahl Läsarkommentarer kultur 289 Recensioner 291 Noterat: Född i foajén på Grand Hotel i Lund Sigvard Olsson Noterat: Ingen inläggning för inlagda rödbetor Lars Breimer 292 lediga tjänster 294 platsannonser 305 meddelanden 306 information från läkarförbundet Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Foto: Colourbox Foto: Colourbox Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Nyhetschef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, professor (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) Gabor Hont (reporter, kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Pär Gunnarsson (tf vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Replik från Socialstyrelsen: Brister i rapporteringen är ingen nyhet Lars Grönvik 287 Patientregistret och problemet med att ändra diagnos Jonas Lindeberg Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 112

5 För patienter som inte uppnått LDL-C-mål med generisk statin. SIKTA LÅGT Statin + EZETROL (ezetimib) kan hjälpa dina patienter nå mål! 1 1. Bays et al. Am J Cardiol. 2013;112(12): EZETROL (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC sept 2013) tabletter 10 mg. Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (ickefamiljär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart. EZETROL i monoterapi är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) hos vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras. EZETROL givet tillsammans med en statin, är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDLaferes) kan ges. EZETROL är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär sitosterolemi. Fördelaktig effekt av EZETROL på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans med en statin bör produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning utan känd orsak. Vid förskrivning och för aktuell information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se Villkor för subvention: Subventioneras endast för patienter som har provat generisk statin och inte uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner. Box 7125, Sollentuna, EZETROL är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright 2012 MSP Singapore Company, LLC CARD Mars 2014

6 Arrangörer Karriärkväll för läkare Östersund Torsdagen den 19 februari, kl Scandic Östersund City, Storfjället, 4 våningen Välkommen till årets Karriärkväll i Östersund! Den 19 februari 2015 arrangerar Läkarförbundet och Läkartidningen en Karriärkväll för läkare på Scandic Östersund City i Östersund. Det är första gången vi är i Östersund och vi hoppas att du tar vara på denna möjlighet att knyta kontakter med arbetsgivarrepresentanter från olika branscher och upptäcka nya karriärvägar. Preliminärt program 17:00 18:00 Registrering, mat och mingel. 18:00 18:10 Inledning Sara Sehlstedt, ordf. Jämtlands läns läkarförening. 18:10 18:40 Lars-Erik Olofsson, läkare och landstingspolitiker. Specialist i infektionssjukdomar och överläkare på infektionskliniken, Jämtlands läns landsting. 18:40 19:10 Fia-Lotta Pipping, specialist i allmänmedicin. Hon har nyligen återvänt från Afghanistan där hon på uppdrag av Försvarsmakten ansvarat för vårdcentralen för svenska soldater under fem månader. Fia-Lotta har studerat medicin i Uppsala, gjort AT och ST i Visby där hon nu arbetar som distriktsläkare på en vårdcentral och är övergripande studierektor för AT/ST Gotland. 19:10 19:40 Kaffe. 19:40 20:10 Björn Eriksson, från läkare till regiondirektör. Björn började som läkare på Torsby sjukhus och är hjärtspecialist och medicinedoktor i kardiologi & klinisk fysiologi. Han har arbetat på Huddinge sjukhus, Astra Zeneca, som divisionschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala och varit landstingsdirektör i Jämtland. Han är från 2015 regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen. 20:10 20:30 Sammanfattning. Lars-Erik Olofsson Fia-Lotta Pipping Björn Eriksson Moderator: Sara Sehlstedt Programansvariga: Sveriges läkarförbund Anmäl dig på Begränsat antal platser. Deltagandet är kostnadsfritt och exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet. Anmäl dig redan nu till denna inspirerande kväll. Kvällens utställare Skandinavisk Hälsovård ab

7 signerat Folkhälsa är hälsosamma politiska beslut Vår hälsa avgörs dels av förhållanden som var vi bor, var vi jobbar, vilken utbildning och vilket kön vi har och hur vår ekonomi ser ut, dels av de livsstilsval vi gör. Sociala skillnader skapar olika förutsättningar och olika livsstilar från tidiga barnaår och genom hela livet. För oss som förbund och profession är det vårt professionella ansvar att medverka till att förändra och påverka dessa faktorer. Dels i mötet med den enskilde patienten, men kanske främst som sakkunniga och experter. När regeringen nu kallar intressenterna för att starta en kommission för jämlik hälsa är det viktigt att läkarens och professionens kompetens får vara med och leda till kloka politiska samhällsåtgärder som nästa steg. Det är viktigt att man nu politiskt fattar proaktiva beslut för att alla i Sverige ska få möjlighet till god hälsa. Att barnen och deras hemmiljö och skolan då måste vara högprio riterade är självklart. Ju tidigare insatser, desto bättre. I Sveriges läkarförbunds folkhälsopolitiska program,»det ska vara lätt att göra rätt«, tar vi fram förslag på hur jämlik hälsa kan uppnås. Här ger vi förslag till åtgärder på alla plan som skulle kunna underlätta sunda levnadsvanor. För val av livsstil är ett personligt ansvar, men det är sociala och politiska dimensioner som påverkar valen. Kort sagt, det beror först och främst på hur det ser ut i vårt samhälle och vilka attityder som är gällande i allt från kost och motion till samhälls krav och drogvanor, inklusive rökning och alkohol attityder som styrs av och kan förändras av samhällets normer och politiska beslut. Lagstiftning, skatter, avgifter och subventioner bör därför användas mer aktivt för att understödja hälsosamma val. Det personliga ansvaret kräver dock att man redan mycket tidigt i livet måste kunna välja rätt. Allt börjar i hemmet. Familjens ekonomi och sociala grund är det fundament som folkhälsan vilar på. Barnens vanor grundlägger folkhälsan. Politiska beslut gör att man får en god grund att stå på och väljer rätt när det gäller tobak, alkohol och droger, dvs bygger ett hälsosamt beteende och liv. Som individ måste jag därför tidigt få förutsättningar att kunna välja och att välja rätt. Ett område där det nu är dags att ta ett stort och avgörande folkhälsopolitiskt steg Läkarförbundet är en av 56 organisationer i Sverige som ställt sig bakom målsättningen om ett rökfritt Sverige är rökningen. Sveriges läkarförbund står bakom utfasandet av rökningen fram till år 2025,»Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025«. Läkarförbundet är en av 56 organisationer i Sverige som ställt sig bakom målsättningen om ett rökfritt Sverige Ett politiskt beslut om detta skulle med största sannolikhet vara en av de viktigaste åtgärderna för en bättre folkhälsa just nu och en bra start för regeringens arbete med jämlik hälsa som visar att man menar allvar. Foto: Fotolia/IBL»Lagstiftning, skatter, avgifter och subventioner bör därför användas mer aktivt för att understödja hälsosamma val.«ove Andersson andre vice ordförande, Läkarförbundet ordförande, Svenska distriktsläkarföreningen Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson College«kan ge professionen större tyngd Lars Kihlström och Jonas Nordquist poängterar vikten av att läkarprofessionen deltar i remissarbete och lanserar idén om ett svenskt»royal College«, som skulle kunna stärka möjligheten att värna den professionella statusen ytterligare. När Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter för läkarnas specialitetsutbildning (ST) kom ut på remiss uppstod en proteststorm över hela landet på grund av förslaget att avskaffa bestämmelserna om extern kvalitetsgranskning. Som ett glädjande resultat och bevis på en fungerande demokratisk process har Socialstyrelsen ändrat sig och återinfört, och även skärpt, bestämmelserna om extern granskning. Förslaget är nu är ute på en ny remissrunda. Att det krititiserade förslaget drogs tillbaks och ändrades måste anses som en seger både för läkarprofessionen och för Socialstyrelsen. Men hur många inom läkarprofessionen tog egentligen sitt professionella ansvar under den inledande remissrundan? ST-utbildningen är en angelägenhet för alla specialiteter, och i dag finns 58 möjliga bas-, gren- och tilläggsspecialiseringar, som nu ses över. Totalt finns knappt 50 specialitetsföreningar. (Svenska Läkaresällskapet har visserligen 68 sektioner men alla betraktas inte som specialitetsföreningar.) Vi har undersökt hur många sektioner som svarade och aktivt deltog i remissarbetet kring de reviderade bestämmelserna för ST. Det var inte helt lätt att få fram exakt antal eftersom remissvaren gått minst tre olika vägar, nämligen direkt till Socialstyrelsen från olika sektioner eller genom samordning inom Läkaresällskapet respektive Läkarförbundet. Totalt har dock minst 52 av 68 sektioner svarat, vilket är glädjande. Hur det ser ut i andra remissärenden har vi inte undersökt. Deltagandet i remissarbete väcker viktiga frågor om vårt ansvar som profession i samhället i stort. Internationellt förs en viktig diskussion om det»sociala kontraktet«, som reglerar en professions autonomi i samhället. Att åtnjuta status av profession är inte alla yrkesgrupper förunnat, och med denna status följer ett viktigt privilegium och hög grad av professionell autonomi så länge kontraktet uppfylls. Kontraktet bygger på att professionen sköter sitt uppdrag (i vårt fall att bedriva hälso- och sjukvård) på ett så bra och etiskt riktigt sätt som möjligt gentemot medborgarna. I litteraturen brukar en profession definieras genom fyra kriterier: Utövarna har en unik och exklusiv kunskap inom ett komplext och komplicerat område. Särskilda behörighetsgivande utbildningar ger tillgång till denna kunskap, och professionen har ofta stor kontroll över innehållet i dessa utbildningar. Professionen har stor kontroll över kunskapsproduktionen inom området. Professionen har monopol på att utöva verksamhet inom det specifika området. Samhället har alltså för att skydda sig självt gett professionen ensamrätt att utöva dessa samhällsviktiga funktioner. upprätthåller en god»självhygien«, exempelvis genom: Professionell värdegrund, det vill säga uppförandekoder, eder (exempelvis den hippokratiska) eller etiska riktlinjer. Inomprofessionell granskning (exempelvis väsentlig för att föra en löpande dialog om kvaliteten i ST-utbildningen). SPUR-inspektionerna är ett bra exempel.»peer review«, som är ett klassiskt exempel på hur en akademisk disciplin försöker upprätthålla högsta möjliga kvalitet genom kollegial granskning. Att delta i remissarbete är en mycket viktig del i det professionella ansvar som krävs inom ramen för det sociala kontraktet. Professionens legitimitet är hotad internationellt, bland annat på grund av de hundratusentals dödsfall på grund av vårdrelaterade skador som enligt Institute of Medicine sker i USA varje år [1]. Arbetstidsfrågor har också vållat stor debatt [2]. I Sverige har den ökade ekonomistyrningen,»vårdproduktion«och privatiseringar satt hälso- och sjukvården under samhällets lupp. Detta påverkar förstås också läkarprofessionen. Det är LARS KIHLSTRÖM ST-rektor, ordförande i Svensk neurokirurgisk förening JONAS NORDQUIST medicinsk pedagog; båda Karolinska universitetssjukhuset/ Karolinska institutet, Stockholm Att en profession sköter sitt uppdrag och uppfyller sitt sociala kontrakt kontrolleras på olika sätt. Staten utövar tillsyn på olika sätt över hälso- och sjukvården, bland annat via Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En annan mycket viktig funktion för att undvika alltför omfattande och detaljerad extern granskning är att professionen University of Greenwich. Foto: Fotolia/IBL 256 läkartidningen nr volym 112

9 lt debatt därför av yttersta vikt att vi tar vårt ansvar för professionens framtida ställning. Att delta i remissarbete kring viktiga och centrala bestämmelser är en professionell skyldighet. Vi kan glädja oss åt att minst 52 av 68 sektioner eller föreningar deltog i arbetet kring reviderade bestämmelser för ST, men i processen användes minst tre kanaler. Är det möjligt att bli ännu mer effektiva och få större tyngd exempelvis genom en samordnad remissprocess? Helt klart fick våra synpunkter genomslag i och med det nu ändrade förslaget om extern granskning, men vi måste ständigt fundera över hur vi kan nå ännu större inflytande. Skulle ett svenskt»royal College«, det vill säga en närmare samverkan mellan sällskapet och förbundet i viktiga frågor vid sidan av de rent fackliga, vara en framgångsrik modell? En viss överlappning finns redan, men frågan om vad ett Royal College skulle innebära för möjligheten att värna vår professionella status och upprätthålla vår del i det sociala kontraktet är intressant att fundera vidare kring. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Institute of Medicine. To err is human. Washington, DC: National Academy Press; Sundberg K, Frydén H, Kihlström L, et al. The Swedish duty hour enigma. BMC Med Educ. 2014;14 Suppl 1:S6. royal college i världen Det finns många olika Royal College i den anglosaxiska världen, med delvis olika funktion och grad av specialisering. Prefixet»Royal«indikerar att de har en officiell ställning i samhället grundad i någon form av lagstiftning. En gemensam nämnare är att läkarna oftast måste klara av ett inträdesprov för att bli medlem. Kanadensiska Royal College of Physicians and Surgeons är en övergripande organisation för alla specialiteter (utom familjemedicin). Sektionerna utgörs av de specialitetsföreningar som ingår. Ett uttalande från Royal College innebär att alla (med ett undantag) specialiteter står bakom detta. Därmed får professionens röst större tyngd i debatten. Författarna förordar ett svenskt Royal College i kanadensisk tappning. apropå! Dokumentation till döds Nya pyramider i vården Komplexa organisationer kräver god administration och dugliga chefer. Detta är en förutsättning för att de professionella ska kunna ägna sig åt sina kärnuppgifter och slippa drunkna i administrativa bisysslor. Men sedan många år tillbaka har lärare, läkare, sjuksköterskor, poliser och socialarbetare klagat över att man inte hinner med sina elever, patienter och klienter på grund av tyngande rutiner för dokumentation, vårdplaner, utvärdering med mera. Begrepp som»utvärderingsmonster«och»dokumentationshysteri«har förekommit i en livlig debatt inte minst i Läkartidningen. New public management (NPM) har på goda grunder fått klä skott för mycket av kritiken. Jag ser åtminstone två problem med denna utveckling. För det första tycks allt dokumenterande kväva den professionella arbetslusten. För det andra kan patientsäkerhetsarbetet paradoxalt nog äventyras av allt dokumenterande. Det senare menar Gunilla Hult Backlund, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på DN Debatt [1]. Om hon har rätt är det definitivt dags att tänka nytt och inse att nya riktlinjer ofta föder behov av rutiner för att följa riktlinjerna och rutiner för att följa rutinerna. Varifrån tas tiden till detta? Nyligen kom en bok av två företagsekonomer som systematiskt försöker ge en bild av administrationssamhället [2]. Författarna bekräftar i oroande hög grad de synpunkter som kommit fram i debatten. Inom sjukvården är den tilltagande administrativa bördan utbredd i de flesta länder. I genomsnitt ägnar läkarna en knapp tredjedel av arbetstiden i många fall betydligt mindre åt direkt patientarbete. Är detta en nödvändig tingens ordning i en komplex verklighet eller har de professionella fått ta över administratörernas arbetsuppgifter? Mycket talar för det senare, men inte helt entydigt. Inom landstingsvärlden i Sverige har andelen administratörer varit ganska konstant omkring procent perioden , men en intressant förändring har skett inom gruppen. Det senaste decenniet har visat hur snabbt pyramiderna byggs upp igen, anser Christer Petersson. Sekreterare, kanslister och assistenter har minskat betydligt medan controllers, strateger, kommunikatörer och IT-folk har ökat starkt. Dessa nya, välutbildade grupper ser vårdfolket inte mycket av eftersom de jobbar mot organisationen, inte mot enskilda personer. Det uttalas ofta missnöje med dessa»nya administratörer«som uppfinnare av rutiner som blir till administrativa plågor för dem som borde ägna sig åt vården, och som inte längre har tillräckligt stöd av assistenter och sekreterare. Foto: Fotolia/IBL Cheferna inom den offentliga sektorn är också en del av den administrativa strukturen. Den spontana uppfattningen att antalet chefer ökat år från år har bekräftats med råge [2]. Åren ökade antalet chefer inom landstingen med 430 procent (från till 9 400). Under samma period ökade antalet chefer inom den offentliga sektorn med 52 procent och det totala antalet anställda med 1,5 procent. Proportionerna kräver eftertanke! Det fanns en tid när man inom organisationsvärlden talade om att riva pyramiderna. Det senaste decenniet har visat hur man snabbt bygger upp dem igen, högre men mera oformliga och svåröverblickbara än någonsin. Vi behöver chefer och administratörer, men mycket talar för att vi har passerat en punkt där mer administration blir ett sänke snarare än ett flöte för personalen inom vården. Den nya regeringen talar om att bryta det ekonomiskt administrativa styrtänkandet präglat av NPM och ge mer makt åt professionerna. Vi ser förväntansfullt fram emot vad detta kommer att innebära, men nu är det viktigare än någonsin att vår profession fortsätter att ifrågasätta det förnuft som vill forma det fulländade administrationssamhället på bekostnad av den viktiga vården. Christer Petersson med dr, distriktsläkare, Växjö läkartidningen nr volym

10 nyheter intervju Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson: Hon vill ha en dialog om läkarutbildningen Den nya regeringen har inga planer på att fortsätta bygga ut läkarutbildningen, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning, i en intervju med Läkartidningen. Frågan om utbildningen ska bli sexårig hänger däremot fortfarande i luften först vill hon höra med arbetsgivarna. text: michael lövtrup foto: ann-sofi rosenkvist 258 läkartidningen nr volym 112

11 nyheter intervju Efter nio år som kommunalråd och fyra år som landstingsråd känner sig Helene Hellmark Knutsson trygg i sin nya roll som minister för forskning och högre utbildning. Rätt person, fel adress. Lite så känns det när Läkartidningen kommer för att träffa Helene Hellmark Knutsson på Utbildningsdepartementet på Drottninggatan i Stockholm. Hennes namn förekom ju ofta i förhandsspekulationerna om vilka personer som kunde tänkas bli ministrar vid ett eventuellt regeringsskifte. Men de flesta hade tänkt sig det forna landstingsrådet på någon av stolarna på Socialdepartementet. Få om ens någon hade tippat henne som ny forskningsminister. Blev du själv förvånad när Stefan Löfven ringde och erbjöd dig jobbet? Ja, jag blev förvånad över att bli tillfrågad att ingå i regeringen, jag har sett mig själv som lokal- och regionalpolitiker. Sedan är högre utbildning och forskning ett väldigt spännande uppdrag, de flesta jag talar med tycker att det är viktiga framtidsfrågor som handlar om hur vi ska klara samhällsutmaningar och stärka landet som helhet. Helene Hellmark Knutssons egen erfarenhet av den akademiska världen inskränker sig till ett och ett halvt års studier i historia, nationalekonomi och statistik. Det är dock inget som oroar henne. Efter nio år som kommunalråd och fyra år som landstingsråd säger hon sig vara trygg med att sätta sig in i komplexa områden och göra politiska bedömningar. Får du mer att bevisa när du inte har en fin akademisk titel? Kanske tvärtom, skulle jag säga, jag behöver inte bevisa något utan kan stå fullt ut för att det är det politiska uppdraget jag har, att lyssna på och försöka väga samman alla de olika intressen som finns. Expertisen finns ju på departementen i form av tjänstemän och ute på våra myndigheter och lärosäten.»vi har tydligt sagt att forskning och högre utbildning av hög kvalitet ska finnas i hela landet.«som politikområde är forskning och högre utbildning betydligt mindre ideologiskt laddat än vad exempelvis skolan eller vården kan vara. Det råder bred enighet om att Sverige ska vara en ledande forskningsnation och att det måste få kosta. Helene Hellmark Knutsson lovordar alliansregeringens satsningar i de två senaste forskningspropositionerna och de initia tiv man tog efter AstraZenecas nedläggning av forskningen i Södertälje. Skilje linjer finns, menar hon, men de handlar mer om nyanser. Vi har tydligt sagt att forskning och högre utbildning av hög kvalitet ska finnas i hela landet. Den förra regeringen försökte hitta system för att allokera pengar till de största lärosätena och hade också medel för att slå samman högskolor, men det är inget vi vill fortsätta med. Sedan finns det skillnader i hur vi vill bygga ut högskolan. Deras budget är mycket inne och detaljstyr vilka utbildningar som ska byggas ut, medan vi hade ett större mått av fria pengar. Totalt vill regeringen bygga ut den högre utbildningen med platser fram till Bland annat vill man skapa fler utbildningsplatser för sjuksköterskor, barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Vad gäller läkarutbildningen, som under den förra regeringen byggdes ut med närmare 600 årsplatser, planerar man däremot inte någon fortsatt expansion, säger Helene Hellmark Knutsson. Nej, inget är destinerat. Det som var destinerat var till sjuksköterske-, barnmorskeoch specialistsjuksköterskeutbildningarna. Trots utbyggnaden har andelen nylegitimerade läkare som har utbildat sig utomlands stadigt ökat. I dag är gott och väl varannan ny svensk läkare utlandsutbildad. Det handlar både om personer med utländsk bakgrund som flyttar hit och om svenska studenter som pluggat medicin utomlands. Borde inte ett land som Sverige klara att självt utbilda så många läkare som vi behöver? Ja, fast det klarar vi inte i någon bransch, utan vi är beroende av inflyttning från utlandet. Särskilt nu när vi har en stor generationsväxling är det en stor tillgång att det flyttar in människor från and ra länder, varav en del med redan färdiga examina. Bland det som den förre ministern med ansvar för hög re utbildning, Jan Björklund (FP), lämnade kvar när han städade ur sitt tjänsterum var en färdig utredning om att reformera läkarutbildningen och göra den sexårig, samtidigt som AT tas bort. Utredningen överlämnades i mars 2013 och fick överlag ett positivt mottagande från såväl de medicinska fakulteterna som SKL och Läkarförbundet. Men utredningen skickades aldrig på remiss eftersom regeringen först ville reda ut de ekonomiska konsekvenserna. När Läkartidningen frågade partierna inför valet uppgav Socialdemokraterna att man tyckte att förslagen i utredningen var intressanta. Men i dag kan Helene Hellmark Knutsson inte ge något besked om huruvida utredningen kommer att skickas på remiss. Vi har inte satt ned foten än, det är ju fler departement involverade i den här frågan, så vi behöver ha en avstämning. En del frågeställningar som var intressanta när ut- läkartidningen nr volym

12 nyheter intervju redningen fick sina direktiv har också ändrats under tiden, säger Helene Hellmark Knutsson, syftande på att EU ändrat sitt regelverk vilket gör att den svenska utbildningen numera uppfyller minimikraven. Har ni för avsikt att arbeta med frågan? Ja, på något sätt så behöver vi ändå titta på att vi har en läkarutbildning som är adekvat, och som är bra ur ett arbetsmarknadsperspektiv. I dag har Sverige en väldigt lång tid från det att man börjar grundutbildningen till att man är färdig specialist, år i realiteten. Hur ser du på det? Det var ju delvis det som utredningen tittade på, om det går att få det mer överblickbart när man blir färdig och får sin legitimation, säger Helene Hellmark Knutsson men betonar samtidigt att and ra aspekter också måste vägas in. Vi har ett system i Sverige där parterna har stort ansvar för de här frågorna, och då känns det konstigt att se det bara ur ett strikt utbildningsperspektiv. Vi måste också ha en dialog med parterna, i det här fallet arbetsgivarna, om hur de ser på saken. Men de är väl intresserade av att få ut specialister så fort som möjligt? Ja, men i andra vågskålen finns att de här personerna arbetar under tiden. Handlar det om att bemanna sjukhusen utanför storstäderna? Nej, det behöver det inte vara, men det finns ju två vågskålar här. Det ena är att ha en utbildning med en tydlig utbildningsgång där man vet exakt när man får sin legitimation. Men det finns också fördelen med att ha en riktig tjänstgöring där man arbetar i klinisk miljö och är väl förberedd och kan börja jobba självständigt när man är klar. Sådana saker är svåra att ta ställning till enbart från Utbildningsdepartementet, det behöver man ha en dialog om.»det jag kan bidra med när det gäller klinisk forskning är att det finns resurser, men också en samverkan mellan akademin och sjukvården«, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson. helene hellmark knutsson är 45 år, uppvuxen i Solna men i dag bosatt i Sundbyberg. Mellan åren 2001 och 2010 var hon kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Sundbyberg. Under förra mandatperioden var hon oppositionslandstingsråd i Stockholms läns landsting. I regeringen ansvarar hon för forskning och högre utbildning. Helene Hellmark Knutsson har studerat statistik, nationalekonomi och historia på universitet, men har ingen examen. Efter studierna arbetade hon som ombudsman på LO. Som ung har hon arbetat bland annat som restaurangbiträde och i butik. Hon har även arbetat som makeup-artist. Foto: Ann-Sofi Rosenkvist»Det vi har sagt härifrån departementet är att vi vill utreda hur man kan få fler unga att vilja satsa på en forskarkarriär «En annan fråga som landat i Helen Hellmark Knutssons knä är hur de senaste decenniernas vikande trend för den kliniska forskningen ska bromsas och vändas. Trenden ses i antalet nya kliniska prövningar som startas, men också i bibliometrisk statistik som visar vilket genomslag svensk klinisk forskning har internationellt, där länder som Danmark, Kanada och Nederländerna gått förbi oss. Utvecklingen sker trots att vi i Sverige har gynnsamma förutsättningar i form av exempelvis register, biobanker samt inte minst personnummer som gör att vi kan koppla ihop data på ett enkelt sätt. Jag tror att en viktig förklaring är det som jag stötte på väldigt mycket som landstingspolitiker, att man upplever att tiden i sjukvården inte räcker till. Samtidigt kommer det hela tiden utredningar som visar att man inte tillbringar tillräcklig tid med patienterna, att patienterna inte är tillräckligt delaktiga i sin vård och att man drunk nar i administration. Mycket ligger på arbetsgivarna att organisera verksamheten på ett sätt så att man hinner med patienterna, men också utvecklingsarbetet, där forskning ingår, säger Helene Hellmark Knutsson. Vad kan du som forskningsminister göra? Det jag kan bidra med när det gäller klinisk forskning är att det finns resurser, men också en samverkan mellan akademin och sjukvården. Det togs en del initiativ för att stärka den kliniska forskningen i den senaste forskningspropositionen. Dels tillskapades en särskild anslagspott för behandlingsforskning (för närvarande 300 miljoner kronor inklusive pengar från landstingen), dels avsattes medel för samordning av kliniska studier (40 miljoner i år). Är det här tillräckliga sats ningar eller behövs det mer? Jag tror att det kan behövas mer för att få fart på det här. Regeringen har sagt att det ska inrättas ett innovationsråd och där är»life science«ett av de utpekade områdena. Det har också lämnats en utredning om life sciencesektorn till Näringsdepartementet som är tänkt att landa i en strategi för life science, och det kommer att göras inom ramen för innovationsrådet. En aspekt som brukar lyftas fram i diskussionen om den kliniska forskningen är bristen på incitament. Saco har räknat ut att läkare snarast går back på att disputera om man ser till livstidsinkomsten. Karriärmässigt är det inte heller säkert att det är en fördel; det kan vara den som inte forskar som först blir överläkare. Behovet av att stärka incitamenten för att forska i vår- 260 läkartidningen nr volym 112

13 nyheter den var något som ofta diskuterades på landstingsnivån, berättar Helene Hellmark Knutsson. Det vi har sagt härifrån departementet är att vi vill utreda hur man kan få fler unga att vilja satsa på en forskarkarriär, för vi tror att det ger ett bättre underlag för den framtida forskningen om vi får fler forskare. Hon efterlyser också en annan inställning från arbetsgivarna. Man måste börja se att det är positivt för verksamheten om du har forskat. Dels är det lättare att få in klinisk forskning om du själv forskat, men du kan också bidra till utvecklingen av verksamheten och en tidigare implementering av nya metoder genom att du har bättre kontakt med var forskningen befinner sig i dag. Oavsett om man själv forskar eller inte behöver man som läkare följa med i utvecklingen på området. Här ses en oroande tendens i Läkarförbundets årliga fortbildningsenkät, som visar att den tid som läkare ägnar sig åt fortbildning stadigt minskar. Men nu har kraven på kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal skärpts i EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv. En utredning som gjorts på Utbildningsdepartementet föreslår därför att Socialstyrelsen ska få utfärda särskilda föreskrifter för fortbildning. Helene Hellmark Knutsson kan dock i nuläget inte ge något besked om man kommer att lägga ett sådant förslag. Vi har inte riktigt satt ned foten i den frågan, den ligger under ett annat departement, säger hon och påpekar att man också måste respektera den modell som finns i Sverige, där ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivarna ihop med, i detta fall, företrädare för läkarna. Betyder det att du hellre vill se frågan löst genom kollektivavtal? Det är inte säkert att det behöver vara så. Men på något sätt måste vi återrapportera till kommissionen att vi uppfyller kraven i direktivet. Michael Lövtrup Nya ST snart i mål Under februari kommer den nya ST-föreskriften att spikas. Fortfarande är det dock oklart när den kommer att träda i kraft. Det berättade Socialstyrelsen på Läkarförbundets studierektorskonferens i förra veckan. Det är ett riktigt maratonlopp som nu är inne på slutspurten. Den pågående översynen av specialitetsstrukturen inleddes redan 2011, och var då bara tänkt som en mindre justering. Men sedan det framkommit att missnöjet var omfattande med det nuvarande systemet med bas-, gren- och tilläggsspecialiteter, framför allt på grund av de långa utbildningstiderna, beslutade Socialstyrelsen att göra en total revidering av specialitetsindelningen. Det ledde till att ett förslag till en helt ny struktur med gemensamma kunskapsbaser för näraliggande specialiteter lades fram Modellen är tänkt att ge den kompetensmässiga bredd som krävs för att möta sjukvårdens behov, samtidigt som utbildningen blir kortare och effektivare för specialiteter som i dag har grenstatus. Att det sedan skulle ta ytterligare nästan tre år innan det nya systemet kunde träda i kraft har lett till stor besvikelse och oro, inte minst bland många ST-läkare som hoppats på en snabbare utbildningsgång. Den främsta orsaken till förseningen är att Socialstyrelsen velat samordna arbetet med andra uppdrag, som att stärka kompetensen på läkemedelsområdet. Men nu kan alltså målsnöret skönjas. En andra och sista remissrunda avslutades den 30 januari, och projektledaren på Socialstyrelsen Febe Westberg berättade vid studierektorskonferensen att planen är att Socialstyrelsens generaldirektör redan denna månad ska besluta om den nya föreskriften. I mars kommer den att bli tillgänglig så Illustration: Fotolia/IBL att verksamheterna kan börja förbereda sig. Det står också klart att det kommer att bli en övergångstid på sju år, då man kommer att kunna fortsätta söka specialistbevis enligt nuvarande föreskrift (SOSFS 2008:17). Det är dock fortfarande inte bestämt exakt när den nya föreskriften ska träda i kraft. Det är ett riktigt maratonlopp som nu är inne på slutspurten. Det kommer att beslutas i samband med att generaldirektören fattar beslut om föreskriften, sa Febe Westberg. Det ursprungliga förslaget till ny ST-föreskrift, som skickades på remiss i juni förra året, fick stark kritik, bland annat från Läkarförbundet, för att man tagit bort det krav på extern kvalitetsgranskning av ST som finns i nu gällande föreskrift. Socialstyrelsen har lyssnat på den kritiken, och i det reviderade förslag som nu varit på remiss har kravet återinförts. Som ett allmänt råd har det lagts till att denna granskning bör ske minst vart femte år. Dessutom införs ett krav på att brister som uppdagas också ska åtgärdas, något som märkligt nog saknas i nuvarande föreskrift. Några andra förändringar efter den första remissrundan är att antalet specialitetsövergripande så kallade A-delmål har minskat, efter synpunkter på att de var väldigt många. Man har också gjort B-delmålen, som delas av näraliggande specialiteter, mer flexibla. Vi har också ändrat i en del formuleringar i A-delmålen för att det ska bli en tydligare progression från grundutbildning över AT till ST, och anpassat målen för att mer möta framtidens sjukvård, till exempel att mer vård sker i hemmet och att arbetet blir mer multiprofessionellt, sa Ragnhild Mogren, utredare på Socialstyrelsen, vid studierektorskonferensen. Kim Thorsen, medicinsk sakkunnig i projektet, menade att en utmaning som väntar blir att komma överens om vad som ska ingå i de gemensamma kunskapsbaserna, som ju ska gälla för flera näraliggande specialiteter inom kirurgi, internmedicin respektive bild- och funktionsmedicin. Målbeskrivningarna är ganska generellt formulerade, och kommer att behöva preciseras, menade han. Flera specialitetsföreningar måste gå ihop och komma överens om kraven, vilket kan vara lite problematiskt. En annan fråga som lyftes på konferensen var hur det nya kravet på att studierektorer ska ha»relevant«specialistkompetens ska tolkas. Som en studierektor från Skellefteå lasarett påpekade: en strikt tolkning på den punkten skulle göra det väldigt svårt för mindre sjukhus att bedriva ST-utbildning. Michael Lövtrup läkartidningen nr volym

14 nyheter Victoria Strand, överläkare på Astma- och allergimottagningen på Kungsholmen i Stockholm. När vårdvalet infördes glömdes ST bort Många vuxenallergologer i Stockholm är över 60 år, och specialiteten står inför en generationsväxling. Överläkaren Victoria Strand skulle gärna lära upp en ny kollega innan hon går i pension. Men det kan hon inte. För när vårdvalet i allergologi infördes glömdes ST bort. Enligt en kartläggning som Läkarförbundet gjort glöms ST ofta bort när landstingen inför vårdval eller på andra sätt organiserar om specialistvården så att mer av den flyttar ut från sjukhusen [se LT:s webbplats; 2014;111: C9PA]. På få områden är konsekvenserna så påtagliga som inom allergologin i Stockholm. 11 av 13 privata vuxenallergologer i Stockholm är 60 år eller äldre. 8 är 63 eller äldre. Om vi ska lyckas förmedla våra kunskaper till yngre kollegor är tiden knapp, konstaterar Victoria Strand, överläkare på Astma- och allergimottagningen på Kungsholmen i Stockholm och själv 63 år. I regelboken för vårdvalet inom allergologi i Stockholm står att utrymme för ST-utbildning»ska«tillhandahållas. Victoria Strand är en av två disputerade vuxenallergologer på mottagningen, och hon har dessutom en ganska färsk handledarutbildning. Hon skulle mer än gärna uppfylla kravet i regelboken och utbilda en ny specialist innan hon går i pension. Jag vill ta mitt ansvar för detta, men ingen vet hur. När jag vänder mig till den som är ansvarig för allergologi på»jag vill ta mitt ansvar för detta, men ingen vet hur. När jag vänder mig till den som är ansvarig för allergologi på landstinget finns det inga rutiner för det utan det hänskjuts till en pågående utredning.«landstinget finns det inga rutiner för det utan det hänskjuts till en pågående utredning. Något stöd eller infrastruktur för att hjälpa enheterna att uppfylla kravet finns inte. Bara att hitta någon person som är formellt ansvarig för ST-utbildningen inom vårdvalet tog mig många månader. Ett annat problem är ersättningssystemet, som helt utgår från antalet läkarbesök. All utbildning värd namnet innebär att man måste avsätta tid, och då måste man minska sin»produktion«, ta färre besök, och då förlorar man pengar, säger Victoria Strand, som upplever att systemet blivit mer fyrkantigt efter att vårdvalet infördes. När vi gick på vårdavtal hade vi en ST-läkare som fick göra klar sin utbildning hos oss efter att Danderyds sjukhus lade ned sin allergimot- Foto: Michael Lövtrup 262 läkartidningen nr volym 112

15 nyheter Stockholms läns landsting: Samverkansmodell är på gång En modell för ST-utbildning i samverkan med enheter inom vårdvalet ska prövas senare i år. Först ut blir ÖNH, säger Maria Englund, personaldirektör på Stockholms läns landsting. tagning. Vi skrev ett tilläggsavtal med landstinget som innebar att mottagningen fick den ersättning som sjukhuset skulle ha fått. Victoria Strand förstår om landstinget vill kunna garantera kvaliteten på utbildningen, och att det behövs vissa kriterier, till exempel att man måste få träffa sin handledare ett visst antal timmar per månad. Men landstinget har haft många år på sig att lösa sådana frågor, påpekar hon. Inom allergologi har vi haft vårdval i ett och ett halvt år, men det är samma problem inom ÖNH och gynekologi som haft vårdval längre, säger Victoria Strand, som menar att det inte är realistiskt att klara försörjningen av nya specialister utan att använda de privata enheterna. I Stockholm, där man har gått längst när det gäller vårdval, skulle jag säga att det Enligt Maria Englund är det självklart att man kommer att behöva medverkan från privata vårdgivare i utbildningen av framtidens specialistläkare. Vi har arbetat ganska intensivt med frågan den senaste tiden, och vi skapar nu en tydlig struktur för att samordna frågor som rör ST, delvis kopplat till att vi behöver få en tydligare planering av både behovet och genomförandet, säger Maria Englund. Den specialitet där behovet är mest akut är enligt henne ÖNH. Där har vi haft en dialog mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Karolinska universitetssjukhuset och verksamheterna, både landstingsdrivna och privata, och där kommer det under 2015 att inledas ett samarbete där man har en ST-tjänst på Maria Englund Karolinska, men där man gör en viss del av utbildningen hos privata vårdgivare inom ramen för vårdvalet. När kan man tänka sig att en specialitet som allergologi kan få den möjligheten? Så fort det behövs. Jag vet att det har varit en dialog kring just allergologi, men jag tror inte att man har kommit lika långt i planeringen som inom ÖNH. Men modellen för ÖNH är tänkt att vara generisk och bilda en inte går. Vi är fler allergologer som jobbar kliniskt utanför än inne på sjukhusen, och jag skulle tro att vi har 70 procent av patientbesöken. Att ST glömts bort i specialistvårdvalet drabbar inte bara de egna specialiteterna utan även randande ST-läkare i allmänmedicin. När man gick på vårdavtal fick allergimottagningen ersättning de veckor man hade ST-läkare hos sig, men det togs bort när vårdvalet infördes. Vi har haft många sådana ST-läkare hos oss, men de är helt borta. Vi kan inte ta emot några eftersom vårdvalet betytt en 25-procentig sänkning av intäkterna, så luften har försvunnit för oss, vi har inga marginaler att ta emot, säger Victoria Strand. Egentligen skulle man inte behövt hamna i nuvarande Foto: Hans Lindén Timotej allergi framkallande gräs. bas där vi löser alla frågor, som hur arbetsgivarförhållandena ser ut under den tid man är i privata verksamheter, försäkringsfrågor, hur man ska identifiera vilka kunskapsmål man ska uppnå och om man samtidigt ska vara verksam som jour. Varför tänkte man inte på det här när man införde vårdvalet? Nu verkar det ha blivit ett vakuum under ett antal år, där man inte kunnat ta in några ST-läkare för att det inte funnits en struktur för det. Bilden att det varit ett vakuum för att man inte löst frågorna känner jag inte igen, utan det område där det finns ett tydligt behov av en samverkan mellan privatoch landstingsdriven verksamhet under ST-utbildningen, det är ÖNH, som nu är först ut. Michael Lövtrup situation. Victoria Strand satt med i referensgruppen för vårdvalet inom allergologi och en av de första frågorna man tog upp var hur det skulle gå med utbildningen när verksamheten flyttade ut från sjukhusen. Men den frågan, sa man, ingick inte i referensgruppens uppgifter. Mitt intryck var att man på landstinget enbart betraktade sjukhusen som sjukvårdsproducenter och hade tappat bort deras roll som utbildare. Det som förvånar henne mest är att man inte tar lärdom av allmänmedicinen. De har utbildat specialister i många år både på privata och icke-privata vårdcentraler, och där får man en summa som motsvarar vad man räknat ut är kostnaden för att utbilda en ST-läkare. Michael Lövtrup Foto: Colourbox Region Skåne har nu presenterade en lista med 14 åtgärdspunkter för att komma till rätta med problemen på Helsingborgs lasarett. Arbetsmiljöverket fortsätter hålla koll på Helsingborgs lasarett Helsingborgs lasarett kan vänta sig oanmälda inspektioner även i framtiden. Det säger Arbetsmiljöverket (AMV) efter att ha träffat Region Skånes högsta ledning i ett möte om de ständiga överbeläggningarna. I förra veckan gick sjukhuset in i förstärkningsläge på grund av det besvärliga vårdplatsläget. Det är andra gången i år som beredskapen höjts till den nivån. Allt svårare att hitta hyrläkare till primärvården I Region Örebro län är bristen på läkare skriande inom primärvården och det går inte ens att få tag på hyrläkare som kan fylla luckorna. Även bemanningsföretagen har fått svårare att rekrytera allmänspecialister. Från flera håll i landet kommer signaler om att det är svårt att få tag på hyrläkare till primärvården. Ebola fallen i Västafrika ökade igen För första gången i år har antalet nya ebolafall ökat i Liberia, Sierra Leone och Guinea. Det visar den senaste veckorapporten från Världshälsoorganisationen, WHO. läs mer på Läkartidningen.se Foto: Niklas Laurin läkartidningen nr volym

16 nyheter Efter turerna kring barnhjärtkirurgin Rikssjukvårdsnämnden vill att lagen ses över Planerna på en privat barnhjärtkirurgklinik i Skåne har fått Rikssjukvårdsnämnden att vända sig till regeringen.»vi måste göra lagstiftaren medveten om att här finns ett potentiellt problem«, säger nämndens ordförande, Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. Vid Rikssjukvårdsnämndens senaste möte i december gav ledamöterna i uppdrag åt nämndens ordförande, Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm, att framföra till Socialdepartementet att hälso- och sjukvårdslagens regelverk kring rikssjukvård kan behöva ses över. Bakgrunden är företaget Healthwings planer på att starta en privat barnhjärtkirurgklinik i Lund. Kliniken skulle bemannas med personal från Skånes universitetssjukhus, något som enligt Region Skåne skulle ha hotat det rikssjukvårdsuppdrag som sjukhuset har inom barnhjärtkirurgi. Alla tyckte att det var en situation som rikssjukvården inte haft att hantera tidigare och att det är en fråga som Socialstyrelsen bör ta till departementet för att få en diskussion om det föranleder något åtgärd, säger Lars-Erik Holm, som menar att händelserna i Skåne visar på ett potentiellt problem. Jag tror inte att man när man skrev propositionen om rikssjukvård tänkte att en privat verksamhet skulle kunna tänka att»här kan man göra affärer«och slå sig ner i en region där det finns rikssjukvård och köpa över personalen och därmed hota rikssjukvården. Ingrid Lennerwald (S), regionråd i Skåne och ledamot i Rikssjukvårdsnämnden för södra sjukvårdsregionen, Lars-Erik Holm Ingrid Lennerwald (S) Marie Morell (M) var den som väckte frågan. Nu var det barnhjärtkirurgi, nästa gång kan det vara hjärttransplantationer, säger Ingrid Lennerwald, som inte tror att lagstiftaren, när rikssjukvården reglerades, hade tänkt sig att vem som helst skulle kunna starta motsvarande verksamhet privat utan att systemet har något att säga till om. Vi såg brister i lagstiftningen när detta inträffade i Skåne, och då måste staten som fattat beslutet att vi ska ha rikssjukvård fundera på om inte privata entreprenörer måste in i samma system. För det här är inte vilken verksamhet som helst, säger Ingrid Lennerwald.»Jag tror inte att man när man skrev propositionen om rikssjukvård tänkte att en privat verksamhet skulle kunna köpa över personalen och därmed hota rikssjukvården.«för Marie Morell (M), regionråd i Östergötland och ledamot för sydöstra sjukvårdsregionen, handlar det i första hand om att lagen behöver bli tydligare. För även om enbart landsting med rikssjukvårdstillstånd får bedriva rikssjukvård, är det enligt henne oklart huruvida man får remittera till en enhet som Healthwing eller inte. Det viktigaste för mig är inte om det är en privat eller offentligt driven verksamhet. Men har vi bestämt att den här vården är så viktig att vi har en särskild lagstiftning och en särskild myndighetsutövning, så är det för patientens bästa. Och då kan vi inte strunta i den kvalitetskontrollen och säga till några patienter att»ni får gå till någon annan som vi inte vet något om«, säger Marie Morell. Den barnhjärtkirurgiska verksamhet som just Healthwing skulle bedriva var dock inte inriktad mot svenska, skattefinansierade patienter. Tanken var att operera försäkringspatienter från främst gulfstaterna, som i dag opereras av svensk personal på plats. Ingrid Lennerwald vill inte svara på om även så kallad privat-privat verksamhet ska behöva tillstånd. Min första fråga är»vad säger regelverket?«om det visar sig att det är tillåtet får vi återkomma. Men min egen uppfattning är att så här komplexa saker ska bedrivas av våra universitetssjukhus. Socialdepartementet bekräftar för Läkartidningen att man blivit informerad om frågan och att man kommer att arbeta vidare med den. Michael Lövtrup Hans Dahlgren blir Läkarförbundets vd Hans Dahlgren har haft ledande positioner inom Saco, riksdagen, regeringskansliet och näringslivet. Hans senaste tjänst har varit som kommunikationsdirektör och affärsområdeschef för omsorg med ansvar för 17 olika bolag på Team Olivia, som är verksamma inom personlig assistans, hemtjänst, omsorg och rehabilitering. Socialutskottet vill stoppa nytt förslag om»tvångs-lov«i slutet av förra året drog regeringen tillbaka lagförslaget om att avskaffa»tvångs-lov«efter lagrådets kritik för att återkomma med ett nytt förslag i vår. Men en majoritet i socialutskottet vill nu hindra regeringen från att göra det. Ny rapport från Saco: Resursslöseri att inte satsa på invandrade läkare Att vidareutbilda en invandrad läkare kostar en tiondel av vad en svensk läkarutbildning kostar. Trots det satsas det alldeles för lite på invandrade akademiker. Det skriver Saco i en ny rapport. Rapport från Stockholms läns landsting: Mindre sjukhusvård trots fler anställda Vårdproduktionen vid Stockholms akutsjukhus avtar, trots fler anställda och ökade kostnader, visar en rapport från landstinget. Brittiskt ja till mitokondriebyte Med klar majoritet röstade det brittiska parlamentet för att tillåta mitokondriebyte i samband med IVF-behandling. Syftet är att undvika mitokondriella sjukdomar. Förslaget har kritiserats för att leda till skapandet av barn med tre genetiska föräldrar. läs mer på Läkartidningen.se 264 läkartidningen nr volym 112

17 Arrangörer Karriärkvällar för läkare Läkartidningen och Läkarförbundet fortsätter den uppskattade satsningen på karriärevenemangen under Bland annat arrangerar vi heldagsmässor i både Stockholm och Göteborg, så markera följande datum i din kalender redan nu! 19 feb 26 mars 9 maj 1 okt 24 okt 12 nov Karriärkväll Östersund Karriärkväll Malmö Karriärmässa Stockholm Karriärkväll Örebro Karriärmässa Göteborg Karriärkväll Gävle Program och information kommer löpande att uppdateras på Begränsat antal platser. Deltagandet är kostnadsfritt och exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet.

18 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DCPD Enkla åtgärder i landstingen kan ge säkrare behandling vid sepsis Tidig diagnos avgörande laboratorier måste hantera blododlingar snabbare OTTO CARS, seniorprofessor, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet Multiresistenta bakterier sprids i dag globalt med en oroväckande hastighet [1]. Inom EU dör minst personer årligen i infektioner med antibiotikaresistenta bakterier, i USA och Thailand respektive [2]. Särskilt allvarlig är spridningen av gramnegativa tarmbakterier med multiresistens och olika typer av ESBL-enzymer (extended spectrum betalactamases), som kraftigt begränsar den terapeutiska arsenalen. Förekomst av vissa enzymer som omöjliggör användningen av karbapenemer innebär att mycket få, ibland inga, behandlingsalternativ återstår. Mot gramnegativa bakterier finns heller inga helt nya antibiotika i klinisk utveckling. Vi är alltså hänvisade till ett fåtal befintliga preparat eller ibland till oprövade doseringar och antibiotikakombinationer. Enorm reservoar för spridning Bärarskap av multiresistenta bakterier i den normala tarmfloran utgör en enorm global reservoar för spridning. I en nyligen publicerad studie»i den hotfulla situation där vi nu befinner oss med en alltmer påtaglig brist på fungerande antibiotika, är snabb diagnostik allt viktigare «från ett svensk-kinesiskt samarbete varierade förekomsten av ESBL-producerande E coli i feces hos friska bybor på den kinesiska landsbygden mellan 22 och 64 procent [3]! Kolistin är ett gammalt antibiotikum som fortfarande har effekt mot bakteriestammar som är resistenta mot övriga antibiotika och därför åter börjat tas i bruk som»den sista utposten«. Särskilt oroande är därför den sedan en tid pågående nationella spridningen av kolistinresistenta Klebsiella pneumoniae i den italienska sjukvården [4]. Effektiva antibiotika är nödvändiga för såväl basal som högspecialiserad sjukvård och för funktionen av alla hälsosystem. Strategierna mot antibiotikaresistens måste vara desamma som för bekämpningen av andra pandemier: förebyggande åtgärder, snabb diagnostik och behandling av sjukdomsfall, åtgärder för att minska spridning genom t ex ett tillräckligt antal enkelrum i vården. Global situation närmast katastrofal I den hotfulla situation där vi nu befinner oss med en alltmer påtaglig brist på fungerande antibiotika, är snabb diagnostik av den sjukdomsorsakande bakterien och dess resistensmönster allt viktigare för patientsäkerheten. Globalt sett är situationen närmast katastrofal. I många länder saknas helt diagnostiska förutsättningar. Behandling med antibiotika (om dessa över huvud taget finns tillgängliga) sker därför i blindo, vilket leder till en enorm överoch felanvändning. De antibiotika som rekommenderas för behandling av t ex nyföddhetsepsis är ofta inte längre effektiva. En studie från Tanzania visade att mer än hälften av nyfödda med sepsis orsakad av ESBL-bärande bakterier dör, i jämförelse med 25 procents dödlighet i infektioner med bakterier utan ESBL [5]. Varje timmes fördröjning är kritisk I länder med tillgång till mikrobiologiska laboratorier är den rutinmässiga diagnostiken av bakterier och deras resistensmönster fortfarande baserad på 1800-talsteknik: odling på agarplattor. Genom den systematiska kvalitetssäkring som skett i Sverige och andra ekonomiskt starka länder kan denna enkla och billiga teknik ge pålitliga resultat, men det tar minst 20 timmar innan artdiagnos erhålls, och det kan ta ytterligare timmar innan resistensbestämning har utförts. Om det därutöver uppstår fördröjningar i provtransporten och av svarsrapporteringen, är det uppenbart att en patient som lider av sepsis kan hamna i ett mycket utsatt läge. Vid sepsis och särskilt vid septisk chock är varje timmes fördröjning av Vid sepsis är varje timmes fördröjning av effektiv terapi kritisk för patientens överlevnad. En svensk studie, som presenteras på sidan 274, visar att det finns en uppenbar förbättringspotential bland svenska laboratorier vad gäller hur blododlingar hanteras och besvaras. effektiv terapi kritisk för patientens överlevnad. Valet av primär (empirisk) antibiotikabehandling måste ske innan svar från laboratoriet har erhållits. Den svåra balansgången mellan en alltför bred och resistensdrivande antibiotikabehandling och en smalare behandling som i stället riskerar att vara overksam mot den sjukdomsalstrande bakterien blir ett allt vanligare dilemma för vården. Vikten av snabb återkoppling från det mikrobiologiska laboratoriet som vägledning för fortsatt optimal be- sammanfattat Snabb mikrobiologisk diagnostik av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier är en patientsäkerhetsfråga. Det finns stora olikheter i laboratoriernas kapacitet och service för hur blododlingar hanteras och besvaras. Landstingen måste ta ansvar för förbättrade rutiner och maximalt utnyttjande av befintliga molekylärbiologiska metoder. Foto: Colourbox 266 läkartidningen nr volym 112

19 klinik & vetenskap kommentar handling är uppenbar och blir allt större. Svensk studie visar på brister Infektion med spridning till blodbanan är ett av de allvarligaste infektionstillstånden. Under 2013 utfördes i Sverige över en halv miljon blododlingar, varav utföll positivt, enligt Folkhälsomyndigheten. I detta nummer av Läkartidningen beskriver Anna Åkerlund et al en enkätstudie till landets mikrobiologiska laboratorier för att belysa hur svensk sjukvård i dag hanterar blododlingar. Studien visar på stora skillnader avseende tillgänglighet, snabbhet och kommunikation med svarsmottagande enhet. Många laboratorier har blododlingssystem utplacerade så att annan personal än mikrobiologens anställda kan sätta in blododlingsflaskor i inkubatorn och därmed se till att inkubationen av flaskorna påbörjas omedelbart. Men vid mer än hälften av landets laboratorier innebär kombinationen av öppettider och placering av blododlingssystem att inkubationsstart kan fördröjas upp till 20 timmar. Trots vetskap om vilken antibiotikabehandling som patienten hade erhållit i avvaktan på blododlingssvar, gav laboratoriet råd och rekommendationer i endast 25 procent av alla positiva blododlingsfall. Förbättringspotentialen är uppenbar, och viktiga konkreta förslag lämnas i artikeln. Laboratorierna måste trimmas Den ökade förståelsen för antibiotikakrisens obehagliga dimensioner har inneburit att behovet av snabba diagnostiska metoder äntligen uppmärksammats internationellt. Under 2014 utlystes inte mindre än tre prissummor för forskare som kan ta fram nya diagnostiska test för bakterier och resistens i Storbritannien 10 miljoner pund, Longitude prize [6], i USA upp till 20 miljoner amerikanska dollar och i EU 1 miljon euro. I avvaktan på ett»drömtest«där bakteriespecies och resistens kan rapporteras inom minuter måste alla laboratorier tänka igenom sin organisation och sina öppettider, transporter trimmas och befintliga analysmetoder (masspektrometri, vissa molekylärbiologiska metoder och snabb fenotypisk resistensbestämning) användas till sin yttersta kapacitet för att åstadkomma snabbare svarstider. Flera laboratorier har visat att detta är möjligt, och landstingen måste ansvara för att en sådan service etableras över hela landet. Landsting och kommuner aktörer Den myndighetsövergripande handlingsplan avseende antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner som nyligen varit föremål för en remissomgång är ett viktigt steg för att stärka det nationella arbetet. Avseende målen för diagnostik anges bl a att»rutiner finns för optimal provtagningsfrekvens med diagnostik som snabbt ger vägledning för kliniska beslut vid infektionsbehandling«[7]. Samtidigt är det självklart att landsting och kommuner är helt avgörande aktörer för målets genomförande. Förutom myndigheternas handlingsplan behövs därför tydlig prioritering och samordning av vårdens viktiga arbete mot antibiotikaresistens. En lämplig utgångspunkt för detta kan vara Strama-nätverkets och Svenska infektionsläkarföreningens 10-punktsprogram, som redan antagits av flera landsting [8]. Dokumentation av indikationerna för ordinerad antibiotikabehandling är nödvändig för analys av följsamhet till behandlingsrekommendationer. Det av Sveriges Kommuner och landsting (SKL) utvecklade infektionsverktyget uppfyller ännu inte dessa behov. Diagnosgrupperna behöver differentieras mera och anpassas till specialiteternas behov. För implementeringen behövs ett tydligt uppdrag till alla verksamheter att analysera och återkoppla egna data till läkarna och verksamhetsansvariga. Strama nationell kompetensgrupp Sveriges arbete mot antibiotikaresistens får alltmer internationell uppmärksamhet, särskilt den decentraliserade organisationen med Strama-grupper i landstingen för lokal samverkan. Under den tidigare patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan regeringen och SKL fick Strama-grupperna ett tydligare uppdrag och en förstärkt finansiering, vilket varit centralt för att vidareutveckla det systematiska arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Det är därför mycket glädjande att konstatera att Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK) tagit ett inriktningsbeslut om att inrätta Strama som en nationell kompetensgrupp, vilket avspeglar ett tydligt fortsatt ansvarstagande av sjukvårdshuvudmännen för att minimera de allvarliga konsekvenserna och kostnaderna orsakade av antibiotikaresistens som oundvikligen ligger framför oss. Aktiva, systematiska insatser krävs Det är högst sannolikt att dagens antibiotikaresistenskris i stor utsträckning är orsakad av en övertro på att nya antibiotika alltid ska finnas till hands när gamla medel har blivit uttjänta. Detta globala självbedrägeri har skapat alltför svaga incitament till innovationer som minskar sjukvårdens antibiotikaberoende, t ex alternativa antibakteriella läkemedelskoncept, infektionspreventiva strategier och diagnostiska metoder. Nu tvingas vi anpassa sjukvården till en minskande antibiotikaresurs, vilket kräver aktiva och systematiska insatser för att minimera konsekvenserna för patienterna och för att förhindra utbrott av resistenta bakterier i vården. Att se över rutiner för hur provflöden och provsvarsrutiner inom den kliniska mikrobiologin kan förbättras för att öka patientsäkerheten vid behandling av sepsis faller väl inom ramen för detta arbete. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. läs mer Artikel sidan 274 Fullständig referenslista Läkartidningen.se REFERENSER 1. Nathan C, Cars O. Antibiotic resistance problems, progress, and prospects. N Engl J Med. 2014;371(19): World Health Organization (WHO). Antimicrobial resistance. Global report on surveillance Sun Q, Tärnberg M, Zhao L, et al. Varying high levels of faecal carriage of extended-spectrum beta-lactamase producing enterobacteriaceae in rural villages in Shandong, China: implications for global health. PLoS One. 2014;9(11): e Monaco M, Giani T, Raffone M, et al. Colistin resistance superimposed to endemic carbapenem-resistant Klebsiella pneumoniae: a rapidly evolving problem in Italy, November 2013 to April Euro Surveill. 2014;19(42). 8. Strama, Svenska infektionsläkarföreningen. 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården. Uppdaterad version docs/10%20punktsprogrammet%20slutversion2014.pdf läkartidningen nr volym

20 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2014;112:C9PH Män har högre risk för typ 2-diabetes än kvinnor Flera faktorer samverkar till att män i arbetsför ålder bör ses som riskgrupp PER WÄNDELL, professor, distriktsläkare AXEL C CARLSSON, med dr, apotekare; båda institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för allmänmedicin, Karolinska institutet, Huddinge Allmänt anses könsfördelningen vid typ 2-diabetes lika mellan män och kvinnor. Sett i världen är prevalensen för män något högre, men eftersom diabetes ökar med stigande ålder och kvinnor lever längre än män är antalet kvinnor med diabetes högre än antalet män. I världen ökar diabetesförekomsten allmänt, framför allt i tredje världen, i takt med ökande urbanisering. Urbaniseringsprocessen i Sverige skedde främst under andra halvan av 1900-talet, då andelen stadsbefolkning ökade från 55 procent 1940 till 85 procent 1990 [1]. Översiktsartikel om könsskillnader Baserat på studier som genomförts i Sverige har vi i en översiktsartikel beskrivit könsskillnader över tid i prevalens och incidens av typ 2-diabetes [2]. Totalt identifierades 35 relevanta artiklar om prevalens och 8 om incidens av diabetes. Typ av diabetes kunde oftast inte särskiljas i prevalensstudierna, men totalt sett har procent av patienter med diabetes typ 2-diabetes. Incidensstudierna kunde i större utsträckning skilja ut diabetestypen, men antalet individer i olika åldersintervall är litet i incidensstudierna, vilket gör bedömningen mer osäker. Identifieringen av personer med diabetes skedde på olika sätt. Vi inkluderade studier där diabetes verifierats via diagnos i medicinska journaler eller identifierats via laboratorieprov; även studier där diabetes var självrapporterad via enkätdata inkluderades. Diagnoskriterierna har också ändrats kraftigt genom åren: från diagnos»den svenska utvecklingen kan ses som en modell för utveckling av diabetes i världen «baserad på hyperglykemisymtom till screeningupptäckt diabetes vid fasteprov eller peroral glukosbelastning. Gränsen för diagnosen baserad på fastevärden har successivt sänkts genom åren. I respektive studie som bildade underlag för vår översikt har metoden i alla fall varit lika för män och kvinnor, vilket gör att kvoten (prevalens hos män/prevalens hos kvinnor) blir mindre känslig för metodskillnader. I Tabell I presenteras mans- och kvinnokvoter för diabetesprevalens i olika befolkningsundersökningar från 1940-talet och framåt. Intressant nog var prevalensen i Stockholm år ,42 procent med kvoten män/kvinnor 1,15, medan den på landsbygden var 0,16 procent med kvot män/kvinnor 0,82 [3]. Resultaten av vår studie är i linje med vad som beskrivs i en översiktsartikel om diabetes allmänt (typ 1 och typ 2), där man konstaterade att det i början av 1900-talet var en kvinnlig dominans för att mot slutet av förra seklet bli en likartad förekomst mellan könen eller till och med manlig dominans, i varje fall i vissa åldrar [4]. En liknande trend för incidens av typ 2-diabetes syns från 1970-talet och framåt. Lägre ålder och BMI än hos kvinnor Män får diagnosen typ 2-diabetes 2 5 år före kvinnor och vid 0,5 2 kg/m 2 lägre BMI [5] än kvinnor. I studier på personer med diabetes är medel-bmi regelmässigt 1 3 kg/m 2 lägre hos män. Hos invandrare av icke-europeiskt ursprung är diabetes vanligare bland kvinnor. I en studie av 60-åringar som genomfördes i slutet av 1990-talet var kvoten män/ kvinnor 1,7 för svenskfödda, 2,0 för invandrare av europeiskt ursprung och 0,9 för invandrare av icke-europeiskt ursprung [6]. Högre prevalens av diabetes hos kvinnor än hos män bland invandrare från utomeuropeiska länder sågs även i en studie med data från och 1990-talet, där personer i ett bredare åldersspann inkluderats [7]. Effekt av övervikt, alkohol och rökning Sverige har omvandlats från ett fattigt Ökad bukfetma till följd av fysisk inaktivitet, ökat kaloriintag och ökad tobaks- och alkoholkonsumtion är en inkörtsport till typ 2-diabetes. Män tycks vara känsligare för dessa riskfaktorer än kvinnor. jordbruksland i början av 1900-talet till ett av världens rikaste länder. Urbaniseringen i Sverige har gått hand i hand med ökat välstånd, automatisering av arbetslivet och ökande användning av biltransporter. Även om män utvecklar typ 2-diabetes tidigare än kvinnor och vid lägre BMI, tycks den ökade förekomsten av övervikt och fetma under senare decennier inte ha lett till ökad incidens av diabetes [8], vilket kunde förväntas om detta var den enskilt viktigaste riskfaktorn för att utveckla diabetes. Över- sammanfattat Könsmönstret för diabetes i Sverige har skiftat från lätt kvinnodominans på 1940-talet till lätt mansdominans, mest uttalad i åldern år. Män utvecklar typ 2-diabetes 2 5 år före kvinnor och vid lägre BMI. Mansdominansen i medelåldern betingas sannolikt av biologiska faktorer i kombination med livsstilsfaktorer. Män i åldern år bör uppmärksammas mer som riskgrupp för typ 2-diabetes. Foto: Colourbox 268 läkartidningen nr volym 112

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR Tobacco Endgame Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 Ett beslut fattas i ett landsting när alla planeter står i en linje" Börje Carlsson, Gävleborg Folkhälsopolitisk

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Landstingshuset, konferensrum Rigel

Landstingshuset, konferensrum Rigel Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-12-19 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel Närvarande: Anders Olsson, LiV Anders Olofsson, Kinnekullehälsan

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 1 Mötets öppnande. 2 Val av mötesordförande Helena Palmgren. 3 Val av mötessekreterare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN KOMMUNALA PENSIONSRÅDETS MÖTE

MINNESANTECKNINGAR FRÅN KOMMUNALA PENSIONSRÅDETS MÖTE Datum 1 (5) MINNESANTECKNINGAR FRÅN KOMMUNALA PENSIONSRÅDETS MÖTE TID: tisdagen, den 25 februari, klockan 13:00 16:00 PLATS: Fullmäktigesalen, Stadshuset NÄRVARO: Ledamöter och ersättare: Laila Sand, PRO

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn

Socialstyrelsens tillsyn Socialstyrelsens tillsyn Tillsynsavdelningen Tillsyn Per-Anders Sunesson Ort: Stockholm AC-stöd Chefssekreterare: Lena Ånmark Sakkunnig i rättsfrågor: Ewa Gustafsson Ledningsstöd: Anne Holm Gulati Ledningssamordnare:

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220 LK/ccc PROTOKOLL 1 (5) Plats Beslutande I tjänsten Justering Barn- och ungdomspsykiatrin, Lagergrensgatan 3 i Karlstad, konferensrummet Glaskupan kl.09.00-12.30 Elisabeth Kihlström, (KD), ordförande Christina

Läs mer

Avtal för ersättning av ST-läkare

Avtal för ersättning av ST-läkare AVTAL 1(5) Vårdenhet Avtal för ersättning av ST-läkare Bakgrund Landstinget har statens uppdrag att utbilda specialistläkare. Landstinget kan uppdra till alla godkända vårdenheter att fullgöra hela eller

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN Verksamhetsår: 2012-02-02 2013-03-19 Sammanfattning av verksamhetsåret Det har varit ett händelserikt verksamhetsår. De långa listorna över föreningens

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Chef? Konsult Starta eget Arbeta utomlands Glesbygd Industi Forska Klinik Skola Förtagsläkare vårdcentral Storstad En större mångfald

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer