6$00$1'5$* 1 Skogsresurser. 2 Skogarnas tillstånd och biodiversitet. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 16.
|
|
- Linnéa Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 6$00$1'5$* Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan Skogsresurser Skogsforskningsinstitutet har genomfört åtta riksskogstaxeringar. Den första riksskogstaxeringen genomfördes åren och den åttonde åren Varje år genomförs fältarbetena i 2 3 skogscentraler, och det tar 8 till 9 år att slutföra en riksskogstaxering. Den grundar sig på mätningar från i terrängen systematiskt utplacerade provytegrupper. Vid den nionde taxeringen, vilken påbörjades i södra Finland år 1996, består grupperna av 18 tillfälliga provytor med 300 meters intervall (figur 1.1). Relaskopmetoden tillämpas på provytorna. Skogsresursernas kvantitativa utveckling har varit gynnsam (tabell 1.2). Enligt de kombinerade resultaten av den åttonde och nionde riksskogstaxeringen var skogens totalvolym milj. m³ och den årliga tillväxten 77,6 milj. m³ på den totala skogsarealen om 23,0 milj. ha. Det intensiva utnyttjandet av skogsresurserna har orsakat betydande förändringar i skogarnas struktur (figur 1.4). God efterfrågan på massaved har stimulerat gallringsavverkningarna. De olika trädslagens fördelning i förhållande till totalvolymen har under en anmärkningsvärt lång tid förblivit stabil. Tallens andel ökar emellertid sakta. Enligt de nyaste taxeringsresultaten är fördelningen följande: tall (3LQXV V\OYHVWULV) 45,8 %, gran (3LFHD DELHV) 36,6 % och lövträd (till största delen björk) 17,7 %. Av Finlands totala landareal (30,5 milj. ha) är 26,3 milj. ha klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken är indelad i tre så kallade ägoklasser på basis av sin virkesproducerande förmåga: - VNRJVPDUN, där den potentiella tillväxten är minst 1 m³/ha/år. - WYLQPDUN är för det mesta marker på bergig grund eller torvmarker, där den potentiella tillväxten är mellan 0,1 och 1 m³/ha/år. - LPSHGLPHQW, om inte naturligt trädlöst, producerar mindre än 0,1m³/ha/år. Följande arealer beräknades utgående från den åttonde riksskogstaxeringen: skogsmark 20,0 milj. ha tvinmark 3,0 milj. ha impediment 3,1 milj. ha Skogsvägar och upplagsplatser upptar ungefär 0,2 milj. ha. I dessa siffror ingår naturskyddsområden på 2,7 milj. ha, som till största delen är belägna i norra Finland (tabell 1.08). 2 Skogarnas tillstånd och biodiversitet Olika faktorer inverkar tillsammans på skogarnas tillstånd, t.ex. klimatet och jordmånen, luftföroreningarna och ingreppen i skogen. Trädens vitalitet studeras t.ex. genom uppskattning av barrutglesning som avspeglar den kombinerade effekten av de många stressfaktorerna i skogen. I Finland avses barrtäcket vara uttunnat om träden förlorat 20 % av sina barr. År 1997 ansågs 8 % av tallarna, 36 % av granarna och 13 % av lövträden vara uttunnade (tabell 2.1). Utglesning i Finland är i medeltal mindre än i övriga Europa (figur 2.5). I riksskogstaxeringen ( ) upptäcktes att 15 % av skogsmarken i södra Finland och 31 % i norra Finland hade sådana skogsskador som sänkte beståndets skogsvårdsklassificering 329
2 eller förändrade dess utvecklingsklass (tabell 2.2). De oftast återkommande orsakerna till skadorna var klimatfaktorer eller svampsjukdomar (tabell 2.4). Att bevara skogarnas biodiversitet är ett av de främsta målen i skogslagen. Naturskyddsområdena skapar grunden för skyddandet av de olika levnadsmiljöerna. Skogsbruket är begränsat på cirka 4,2 milj. ha av vilka 2,7 milj. ha är lagstadgade naturskyddsområden (tabeller ). Största delen av dessa skyddsområden är belägna i norra Finland. Utom naturskyddsområden definieras i skogslagen speciellt viktiga biotyper (under 1 % av skogsmarken) som inte får påverkas av skogsbruket. Antalet hotade djur- och växtarter i Finland uppgick år 1990 till Av dem är 138 utdöda, 217 akut hotade, 308 sårbara och hänsynskrävande. Ungefär 48 % av de hotade arterna lever i skogen och på myren (tabell 2.12). 3 Skogsvård Avverkningsarealen år 1997 var ha vilket var nästan 30 % mer än föregående år. Gallringsarealen ökade med 41 % (figur 3.3, tabellerna ). År 1997 minskade den sådda eller planterade arealen med 5 % jämfört med år 1996 och var ha (figurerna , tabellerna ). Plantbeståndsvård gjordes på ha vilket var något mindre än året innan (figur 3.6, tabellerna ). Däremot ökade arbetsinsatserna i skogsdikning och i anläggning samt grundförbättring av skogsvägar. Iståndsättningsdikning gjordes på ha (figur 3.8, tabellerna ). Nästan kilometer ny skogsväg anlades och kilometer skogsväg grundförbättrades (figur 3.9, tabellerna ). Totalkostnaderna för skogvårds- och grundförbättringsarbetena år 1997 var milj. FIM. Det var en ökning med 5 % jämfört med år 1996 (figur 3.10, tabellerna ). De olika skogsägargruppernas andelar av totalkostnaderna var följande: icke-industriella, privata m. fl. 85 %, staten 9 % och skogsindustribolagen 6 %. En del av det icke-industriella, privata skogsbrukets utgifter subventioneras av staten. År 1997 var det statliga understödet och lånen 295 milj. FIM och de privata skogsägarnas egna andel 618 milj. FIM (figur 3.11, tabellerna ). 4 Virkesmarknaden Kapitlet ger en detaljerad översikt över aktiviteterna på virkesmarknaden i Finland. Två områden är av speciellt intresse: virkespriserna (tabellerna ) och avverkningarna (tabellerna ). Uppgifterna finns tillgängliga även i form av bulletiner som Skogsforskningsinstitutet ger ut månatligen. Det mesta av informationen härrör sig från år 1997 och första halvåret År 1997 trädde ett nytt avtalssystem om virkespriserna i kraft. Enligt det nya systemet förs prisförhandlingarna separat med varje skogsindustribolag. De nya prisförhandlingarna medförde nya prishöjningar, vilka inverkade positivt på utbudet. Virkeshandeln var därefter livlig till årets slut. År 1997 köpte skogsindustrin råvirke från privatskogarna allt som allt 39,8 milj. m³, vilket var 22 % mera än året innan. Rotpriserna på timmer var i medeltal 8 9 % högre än år Rotpriserna på tallmassaved och björkmassaved sjönk i medeltal 2 %. Rotpriserna på granmassaved däremot steg i medeltal 7 % jämfört med år 1996 (tabellerna 4.4 och 4.8). År 1997 var marknadsavverkningarna allt som allt 53 milj. m³. Mängden var 6,1 milj. m³ eller 13 % större än året innan. I Finland är privatskogarna skogsindustrins primära virkeskälla. År 1997 avverkades i privatskogarna 47,1 milj. m³ eller 89 % av den totala avverkningsmängden. För resten av det inhemska utbudet svarade skogsindustrins egna skogar (1,7 milj. m³) och forststyrelsen (4,1 milj. m³). 5 Drivning och transport av virke I kapitel 5 behandlas närmast volymerna vid och kostnaderna för drivning och transport av virke. Informationen härrör sig till största delen från år Sedan mitten av 1980-talet har mekanise- 330
3 ringen av avverkningarna ökat avsevärt. År 1997 steg mekaniseringsgraden vid rotavverkningar till 89 % (figur 5.3). År 1997 var det genomsnittliga antalet skördare i de finska skogarna (tabell 5.1). Största delen av fjärrtransporterna av virke i Finland sker med lastbil. Flottningens andel har successivt sjunkit (tabell 5.4). År 1997 var totalkostnaderna för drivning och fjärrtransport av inhemskt virke 3,4 miljarder FIM (tabell 5.2). 6 Mångbruk Utöver virkesproduktion inkluderas i mångbruket skogarnas övriga värden som inte är knutna till virkesproduktionen. I detta kapitel indelas mångbruket av skogen i följande delar: rekreation, bär- och svampplockning samt export av lav, jakt och renskötsel. Ytterligare presenteras i slutet av kapitlet information om torvresurser och torvproduktion. År 1998 fanns det i Finland ungefär specifika frilufts- och rekreationsområden (tabell 6.1). De flesta av dem är lokala och upprätthålls av kommunerna. År 1997 plockades det för kommersiellt bruk 11,6 milj. kg bär och svamp ur skogen och inkomsterna av detta var 70 milj. FIM (tabellerna ). Inkomsterna av lavexporten var 8,6 milj. FIM (tabel 6.5). Inkomsterna av jakten år 1997 beräknades vara 192 milj. FIM (tabellerna ). Det viktigaste villebrådet är älg (tabel 6.8). Renskötsel idkas i norra Finland och dess årliga ekonomiska värde för området är ungefär 200 milj. FIM. Renstammen är cirka (tabel 6.10). 7 Arbetskraften inom skogssektorn Tabellerna över arbetskraften inom skogsnäringen baserar sig främst på Statistikcentralens arbetskraftsstatistik(tabellerna ). Denna ger information om bl.a. sysselsättning, arbetslöshet och arbetsinsatser inom olika näringsgrenar. Statistikcentralen ansvarar även för insamlandet och sammanställandet av information om avlöning (tabellerna ), arbetskonflikter (tabell 7.13), olyckor (tabell 7.14) och utbildning (tabellerna ) inom skogssektorn. Metoderna som användes i översikten förnyades under åren för att motsvara de nya definitionerna i ILO och EU. Informationen som presenteras i de motsvarande tabellerna har blivit uppdaterade från och med år 1989 i enlighet med de nya definitionerna. År 1997 var i genomsnitt personer sysselsatta inom skogssektorn i Finland, vilket var ca 5 % av den totala arbetskraften (tabell 7.2). Två tredjedelar av dessa eller personer arbetade inom skogsindustrin. Den fortsatta nedgången i arbetslöshetsgraden under år 1997 inverkade även på skogssektorn. Arbetslöshetsgraden inom skogssektorn minskade från ungefär 12 % år 1996 till 9 % år Det måste dock noteras att så gott som hela den positiva utvecklingen härrörde sig från skogsindustrin. Arbetslöshetsgraden inom skogsbruket var densamma som året innan, dvs 18 % (tabell 7.7) Arbetskraften inom skogsbruket har minskat med mer än 60 % sedan början av talet (tabell 7.3). Största orsaken till nedgången är den ökande mekaniseringen av avverkningarna (se även figur 5.3 i kapitel 5). Antalet sysselsatta inom skogsindustrin har sjunkit från början av 1980-talet från personer till år Det är främst automatiseringen som orsakat minskningen av det manuella arbetet och ändrat karaktären av arbetet från manuellt arbete till övervakningsarbete. Arbetslöshetsgraden inom skogsindustrin var 6 %, vilket trots allt är betydligt mindre än den genomsnittliga arbetslöshetsgraden. Den genomsnittliga inkomsten för arbetstagarna inom skogsbruket uppgick till mer än FIM år 1997, vilket innebär en ökning på 2 % jämfört med året innan (tabell 7.10). Den motsvarande inkomsten i trävaruindustrin var cirka FIM och i mass- och pappersindustrin FIM, en ökning på 5 och 7 % inom respektive industrier (tabell 7.12). 331
4 8 Virkesförbrukning År 1997 var det fjärde året i rad under vilket den totala virkesförbrukningen var över 60 milj. m³, vilket inkluderar både export och import av virke. I Finland svarar virkesimporten för ca 15 % av skogsindustrins virkesförbrukning (tabell 8.2). Virkesförbrukningen har hållits någorlunda konstant under de senaste 30 åren trots att massaproduktionen ökat kraftigt (figur 8.1). Detta är följden av många strukturella förändringar så som minskningen i den ickeindustriella virkesförbrukningen, minskningen av virkesexporten, den ökade användningen av sågverksflis inom massaindustrin och den ökade andelen mekanisk massa. En högre förädlingsgrad har lett till minskad åtgång av trä per producerad enhet. Den industriella virkesförbrukningen ökar dock betydligt, och andelen är för närvarande över 90 %. 9 Skogsindustri Produktionen av sågade trävaror uppgick år 1997 till rekordhöga 10,7 milj. m³. De industriella sågverkens kapacitetsutnyttjande var i genomsnitt 92%, och lönsamheten var i allmänhet god. Fanerproduktionen ökar i och med nyligen utbyggd produktionskapacitet var ett rekordår för pappersindustrin, med högre produktion (tabell 9.3) än någonsin. Även globalt sett hör den finska pappersindustrin till de stora producenterna av tryck- och skrivpapper i världen. Under första halvåret av 1998 var skogsindustrins produktion även högre än under motsvarande period år1997. De inhemska investeringarna i skogsindustrin var år ,1 miljarder FIM. Användningen av sågade varor har ökat under de senaste åren. Skogsindustrin rf har utvecklat noggrannare uppskattningar om den inhemska tillgången av papper. Metoden utgår från de inhemska leveranserna, och beaktar nettoexporten av trycksaker, exportvarornas förpackningar och annan indirekt export (tabell 9.6) Skogsindustrins utrikeshandel I kapitel 10 presenteras export- och importvolymerna för virke och skogsindustriprodukter. Statistiken är sammanställd av Tullverket. Grupperingen i detta kapitel baserar sig på det så kallade Combined Nomenclature-systemet (förkortat CN). I tabellerna presenteras utrikeshandeln av virke. Finlands utrikeshandel av virke är till övervägande del import. Importen av virke, huvudsakligen från Ryssland, uppgick år 1997 till 8,4 milj. m³. I jämförelse med importen är exportmängderna av virke rätt blygsamma, 0,9 milj. m³ år Om utrikeshandeln med skogsindustriprodukter år 1997 presenteras detaljerade uppgifter (tabellerna och 10.15). Dessutom ges information, i form av tidsserier, om de viktigaste produktgrupperna. År 1997 var värdet av skogsindustrins export rekordartat, 63,1 miljarder FIM. Detta svarar för 30 % av den totala exporten. Huvudmarknaderna för den finska skogsindustrins produkter ligger i Västeuropa. De tre viktigaste köparländerna år 1997 var Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Deras gemensamma andel var 41 % av den totala exporten av skogsindustriprodukter från Finland. 11 Skogssektorn som en del av samhällsekonomin I kapitel 11 behandlas skogsbruket och skogsindustrin ur samhällsekonomisk synvinkel. Tabellerna är sammanställda av Statistikcentralen. I nationalräkenskaperna hör följande branscher till skogsbruket: drivning av virke, skogsvård och främjandet av skogsbruket (inkluderar främst skogsvårdsföreningarnas aktiviteter). Uteslutna är bl.a. skogsdikning och byggandet av skogsbilvägar. Skogsindustrin är indelad i trävaruindustrin samt massa- och pappersindustrin. År 1997 var Finlands bruttonationalprodukt 622 miljarder FIM, en volymbetonad ökning på 6.0 % jämfört med Hela skogssektorns sammanlagda andel av BNP var drygt 7.9 % år 1997 (tabell 11.5).
5 Tabellerna behandlar privatskogsbrukets lönsamhet (Källor: Statistikcentralen, Skogsforskningsinstitutet, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio ). I bruttorotprisintäkterna ingår en uppskattning av värdet av virket som använts i skogsägarnas egna hushåll. I skogsvårds- och skogsförbättringskostnaderna ingår en uppskattning av värdet av skogsägarnas egna arbete. Övriga förvaltningskostnader baserar sig på de genomsnittliga kostnaderna som används vid beräkningen av skogarnas arealbeskattning. 12 Internationell skogsstatistik I detta kapitel behandlas främst skogsresurserna samt produktionen och utrikeshandeln av råtimmer och skogsindustrins produkter ur internationell synvinkel. Statistiken är i huvudsak producerad av FAO. Sedan 1950-talet har globala skogsinventeringar ()5$) genomförts med tio års mellanrum. Informationen som behandlas i detta kapitel härrör sig från den senaste inventeringen som genomfördes i början av 1990-talet gemensamt av FAO (Rom) och det gemensamma FAO/ECE sekretariatet (Genève) ()5$±, tabell 12.1). I denna årsbok är uppgifterna om skogsresurserna i Europa (tabell 12.2) baserade på preliminära data från den nya taxeringen av skogsresurserna ()5$±). Dessa uppgifter är insamlade år 1998 och skall officiellt publiceras år Information om skogsresurser landsvis och annan skogsrelaterad information är tillgänglig i Forestry Statistics sammanställd av Eurostat och även i UN-ECE/FAOs databas om timmer (se Litteraturen). Tabeller som hänvisar till produktionen och utrikeshandeln av råvirke och skogsindustriprodukter härstammar från FAOs FAOSTAT online databaser (tabellerna och ). När det gäller exportvärdet av skogsrelaterade produkter år 1996 var Finland på fjärde plats i världen med 8 %:s andel. De två största exportländerna var Kanada och USA (tabell 12.15). Finlands position bland de ledande producenterna och exportörerna av vissa betydande skogsindustriprodukter år 1996 presenteras i figur Finlands position som en betydande pappers- och kartongexportör är baserad på landets ledande position gällande exporten av tryck- och skrivpapper. Finlands andel av den sistnämnda är 21 % (tabell 12.13). 333
6 334
SAMMANDRAG. 1 Skogsresurser. 2 Skogarnas hälsotillstånd. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 16.
SAMMANDRAG Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 16. 1 Skogsresurser Skogsforskningsinstitutet har genomfört åtta riksskogstaxeringar. Den första riksskogstaxeringen genomfördes åren 1921
Läs merSAMMANDRAG (Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17)
SAMMANDRAG (Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17) 1 SKOGSRESURSER Skogsforskningsinstitutet har genomfört åtta riksskogstaxeringar. Den första genomfördes under åren 1921 24 och den åttonde
Läs merSAMMANDRAG. (Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17)
SAMMANDRAG (Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17) 1 SKOGSRESURSER Finlands totala landareal är 30 milj. ha och 86 % av arealen är klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken (26
Läs merSAMMANDRAG. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17
SAMMANDRAG Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17 1 SKOGSRESURSER Finlands totala landareal är 30 milj. ha och 86 % av arealen är klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken (26 milj.
Läs merSAMMANDRAG. 1 Skogsresurser. 2 Skogarnas tillstånd och biodiversitet. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 16.
SAMMANDRAG Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 16. 1 Skogsresurser Skogsforskningsinstitutet har genomfört åtta riksskogstaxeringar. Den första riksskogstaxeringen genomfördes under åren
Läs merSammandrag. 1 Skogsresurser. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 11
Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 11 1 Skogsresurser Av Finlands totala landareal är 86 % dvs. 26,2 miljoner hektar klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken är på basis av sin
Läs merSAMMANDRAG. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17
SAMMANDRAG Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17 1 SKOGSRESURSER Av Finlands totala landareal är 87 % d.v.s. 26,3 miljoner hektar klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken är på
Läs merSammandrag. 1 Skogsresurser. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 15
Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 15 1 Skogsresurser Av Finlands totala landareal är 86 % d.v.s. 26,1 miljoner hektar klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken är på basis av
Läs merSKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND
SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.
Läs merSammandrag. 1 Skogsresurser. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 9.
Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 9. 1 Skogsresurser Av Finlands totala landareal är 86 %, dvs. 26,2 miljoner hektar, klassificerad som skogsbruksmark. I skogsbruksmarksarealen ingår både
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merSammandrag. 1 Skogsresurser. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 7.
Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 7. 1 Skogsresurser Av Finlands totala landareal är 86 %, dvs. 26,2 miljoner hektar, klassificerad som skogsbruksmark. I skogsbruksmarksarealen ingår både
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merSammandrag. 1 Skogsresurser. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17
Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 17 1 Skogsresurser Av Finlands totala landareal är 86 % d.v.s. 26,3 miljoner hektar klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken är på basis av
Läs merSkogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område
Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område Vasa 18.8.2015 Skogstillgångarna: Kari T. Korhonen & Antti Ihalainen Avverkningsmöjligheterna: Tuula Packalen, Olli Salminen, Hannu
Läs merSkogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet
Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest
Läs merFinlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi
Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Österbotten Mårten Lövdahl, Vasa 2.12.218 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar och virkesförbrukning Skogssektorns sociala effekter Energianvändningen
Läs merDen svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade
Läs merSKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen
SKOGS BAROMETERN 2018 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Optimistiska skogsägare ser skogen som en långsiktig investering Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av
Läs merTulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning
Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information 2.3.217 ÅRSPUBLICERING: detaljerade uppgifter EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik
Läs merFinlands skogspolitik och revidering av Finlands nationella skogsprogram. Finlands nationella skogsprogram
Finlands skogspolitik och revidering av Finlands nationella skogsprogram Biträdande avd.chef Pentti Lähteenoja, Jord- och skogbruksministeriet, Finland Skogens betydelse för Finland Lagstiftning och organisationer
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade
Läs merNationalräkenskaper 2014
Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med procent år 2014 Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten
Läs merVärldens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008
Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008 Kanada Sverige Finland Ryssland Tyskland USA Österrike Brasilien Chile 0 10 20 30 40 50 60 Massa, milj ton Papper, milj ton Sågade
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Hela landet Seppo Leinonen 25.4.2018 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Skogsvårdsarbeten hektar 450 000 400 000 350
Läs merVärldens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group
Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merSkog över generationer
Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning
Läs merSätt att genomföra skogscertifieringen
Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC FI 1001:2009 9.11.2009 Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon: 0400 765 437 fax: (09)
Läs merDefinitiv beräkning av BNP för år 2009
1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller
Läs merPapper, produktion och leveranser Miljoner ton
Papper, produktion och leveranser Miljoner ton 14 12 10 Produktion Export 8 6 4 2 Inhemska leveranser 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Avsalumassa, produktion och leveranser Miljoner ton 5 4 Produktion
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2013-2017(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2013 2014 2015 2016 2017 Handelsbalans Export Import
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2013-2017(1-6) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2013 2014 2015 2016 2017 Handelsbalans Export Import
Läs merEl- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Läs merFinlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2014 2018(1 3) Mrd. 6 5 4 3 2 1 0-1 2014 2015 2016 2017 2018 Handelsbalans Export Import
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2017 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2017, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,4 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper, kvartalsvis, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 2,9 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Läs merSkogsindustrins roll i samhället
Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion
Läs merhttp://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Läs merPÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR
Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering:.2.219 kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR 218 Underskottet i handelsbalansen
Läs merVad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material
Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt
Läs merFinlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård
Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2011, 1:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,8 procent från föregående kvartal och med 5,5 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Läs merSKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen
SKOGS BAROMETERN 2015 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Lönsamheten allt viktigare för skogsägaren Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna
Läs merNationalräkenskaper 2010
Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter
Läs merFinlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans Export Import
Läs merKonkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén
Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och
Läs merUtrikeshandel med varor och tjänster
Nationalräkenskaper 2016 Utrikeshandel med varor och tjänster 2016, Exporten av tjänster minskade under andra 2016 Exporten av tjänster fortsatte att minska under andra 2016 och stannade på en nivå som
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merVIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q1 2018
VIRKESBÖRSENS Kvartalsjämförelse Q1 2018 1 OM RAPPORTEN Vi på Virkesbörsen verkar för en mer transparent och effektiv virkesmarknad. Varje kvartal sammanställer vi därför en rapport som jämför hur det
Läs merHandelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna
Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merSkogsindustriella förutsättningar Tomas Elander
www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 30.11.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram 30.11.2015 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2011-2015 7 Mrd. e 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 2011 2012 2013 2014 2015 Export Import
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i den ekonomiska krisens kölvatten. 27 juli 2009
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i den ekonomiska krisens kölvatten 27 juli Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 20 10 0 10 20 30 Källa: SCB Förändring i svensk
Läs merSektorräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-
Läs merSödras resultatrapport för 2013
Växjö 2014-02-13 Södras resultatrapport för 2013 Trots en svag konjunktur och en stark krona ökade Södra den underliggande intjäningen kraftigt under 2013. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader
Läs merRen och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog
UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merUPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog
UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis 2009
Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära
Läs merSKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen
SKOGS BAROMETERN 2017 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarna tror på en framtid i skogen Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merKONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET
Arbets- och näringsministeriet Strategiska programmet för skogsbranschen KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Behandlades 11.9.2009 på konkurrenskraftsarbetsgruppens
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att i lagen om skatteredovisning
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merSKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen
SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2008
Handel 2010 Utrikeshandel med tjänster 2008 Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de slutliga uppgifterna i statistiken över
Läs merSÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin September 21 Om denna kvartalsrapport Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget
Läs merLandrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn
Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande
Läs merKvartal Januari-juni Mkr
DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2002 Kvartal Januari-juni Mkr 2-02 1-02 2002 2001 Nettoomsättning 4 027 3 938 7 965 8 213 Rörelseresultat 616 743 1 359 1 366 Resultat efter finansiella poster 572 705 1 277
Läs merRESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 13 2006
RESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 13 2006 Jämförelse av finskt och svenskt skogsbruk Lennart Rådström Tel. 018 18 85 50 lennart.radstrom@skogforsk.se Åke Thorsén Tel. 018 18 85 97 ake.thorsen@skogforsk.se Benchmark
Läs merLÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?
LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar
Läs merSkogsindustriernas utmaningar
Skogsindustriernas utmaningar Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna 6/2 2014 Skogsindustriernas uppdrag är att stärka medlemsföretagens konkurrenskraft fördelaktiga politiska och marknadsmässiga villkor
Läs merSkogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Nyland Karen Wik-Portin, regionchef Helsingfors 17.1.217 Innehåll Skogsvårdsarbeten Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Energianvändningen av trä Skogsvårdsarbeten
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2011
Handel 20 Utrikeshandel med tjänster Överskottet i utrikeshandeln med tjänster fortsatte att öka år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter uppgick exporten av tjänster till omkring 15,1 miljarder
Läs mer2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog
2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter
Läs merVattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen
Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-,
Läs merSCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood
SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk
Läs merSkogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen
Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna
Läs merUtrikeshandel med varor och tjänster
Nationalräkenskaper 2016 Utrikeshandel med varor och tjänster 2016, Exporten av tjänster fortsatte minska under tredje 2016 Exporten av tjänster minskade ytterligare under tredje 2016 och stannade på en
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Nyland Karen Wik-Portin, Helsingfors 3.9.219 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar och virkesförbrukning Skogssektorns sociala effekter Energianvändningen
Läs merFinlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1
Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merRäcker Skogen? Per Olsson
Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000
Läs merFyrbodals distrikt. Fyrbodals distrikt Västra Götalands län Hela landet *
Antal skogsägare Kommun Män Kvinnor Alla Orust 644 371 1 015 Sotenäs 113 69 182 Munkedal 555 293 848 Tanum 767 352 1 119 Dals-Ed 435 244 679 Färgelanda 519 257 776 Bengtsfors 745 477 1 222 Mellerud 588
Läs merSkoglig statistik för branden i Västmanland
Skoglig statistik för branden i Västmanland 2014-12-12 Sammanfattning Ägarfördelning Areal per ägarkategori (angivna enligt Skogsstatistisk årsbok) inom brandområdet 2014-07-31 enligt Skogsstyrelsens beräkningar.
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa
Läs merSkog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
Augusti 2014 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2009 2013 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater
Handel 2009 Utrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de preliminära uppgifter
Läs mer