Sammandrag. 1 Skogsresurser. Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 11

Transkript

1 Tabell- och figurförteckning på engelska, se sidan 11 1 Skogsresurser Av Finlands totala landareal är 86 % dvs. 26,2 miljoner hektar klassificerad som skogsbruksmark. Skogsbruksmarken är på basis av sin virkesproducerande förmåga indelad i skogsmark (20,3 milj. ha), tvinmark (2,5 milj. ha) samt impediment, som är helt eller nästan trädlöst (3,2 milj. ha). I skogsbruksmarken inkluderas även 0,2 miljoner hektar skogsvägar, lagringsplatser för virke m.m. Definitionerna på de olika kategorierna av skogsbruksmark är följande: Skogsmark: den potentiella årliga tillväxten av den växande skogen är minst 1,0 m³/ha. Tvinmark: den potentiella årliga tillväxten av den växande skogen är under 1,0 m³/ha, men dock minst 0,1 m³/ha. Impediment: om inte naturligt trädlöst, så är den årliga tillväxten mindre än 0,1 m³/ha. I FAO:s definition av skog används andra kategorigränser för skog än de i Finland. Enligt FAO skulle nästan all skogsmark och största delen av den finska tvinmarken ingå i begreppet skog. 52 % av den totala skogsbruksmarken ägs av privata skogsägare. Staten äger 35 % och företagen 8 % av skogsbruksmarken. Den resterande 5 %:n ägs av kommuner, församlingar, samfällda skogar och övriga offentliga samfund. De statsägda skogarna är i huvudsak belägna i norra Finland. Staten äger betydande naturskydds- och ödemarksområden, vilka till största delen är belägna i norra Finland. Största delen av det finska trädbeståndet växer på områden som klassificerats som skogs- eller tvinmark. Tvinmarkernas trädbestånd är knappa och därför bedrivs skogsbruk i praktiken främst på skogsmark. Den centrala skogsstatistiken (trädbeståndets volym, tillväxt m.m.) presenteras för skogs- och tvinmarksbestånd (eller enbart för skogsmarksbestånd). Det finns tillsammans 22,8 miljoner hektar skogs- och tvinmark i Finland och av denna mark kan 88 % användas för virkesproduktion. De finska skogarnas stamvolym på bark är miljoner kubikmeter. Allt sedan slutet av 1970-talet har trädbeståndets volym hela tiden ökat, och volymen är för tillfället över 60 % större än i början av 1900-talet. Av volymen är hälften tall, 30 % gran och 20 % lövträd (till största delen björk). Tallens andel av trädbeståndets volym har ökat och granens minskat. Trädbeståndet på torvmarkerna uppgår till 24 % av den totala volymen. Dikningen av torvmarker har förbättrat trädens växtbetingelser, och därför ökar torvmarksskogarnas betydelse för skogsbruket. Av trädbeståndets totalvolym är 91 % belägen på virkesproducerande mark, dvs. på sådan mark som kan användas för virkesproduktion. De finska virkestillgångarnas årliga tillväxt är 104 miljoner kubikmeter och trädbeståndets tillväxt har stigit snabbt sedan 1970-talet. Före 1970-talet var den årliga tillväxten en lång tid i storleksklassen 60 miljoner kubikmeter. Av tillväxten är 47 miljoner kubikmeter tall, 33 miljoner kubikmeter gran och 24 miljoner kubikmeter lövträd. Ökningen i tillväxten är i huvudsak tall, och orsaken är den rikliga förekomsten av unga tallskogar med stor tillväxt. Virkesavgången (avverkningar + naturlig avgång) har allt sedan av 1970-talet varit klart lägre än trädbeståndets tillväxt. År 2011 var stamvedsavgången 71 miljoner kubikmeter. Avgången uppgick till 68 % av trädbeståndets årliga tillväxt. Av avgången var 28 miljoner kubikmeter tall, 23 miljoner kubikmeter gran och 20 miljoner kubikmeter lövträd. Skillnaden mellan tillväxt och avgång var störst för tallen, 19 miljoner kubikmeter. Av de tall- och lövträdsdominerade skogarna är Metsätilastollinen vuosikirja

2 en stor del unga. Tillväxten i dessa skogar är snabb, men avverkningsmöjligheterna förblir mindre än tillväxten. Under de senaste åren har granens andel av avgången varit större än dess andel av trädbeståndets tillväxt och volym eftersom en stor andel av granskogarna har varit förnyelsemogna. Informationen om skogstillgångarna i Finland grundar sig på riksskogstaxeringarna som utförts allt sedan 1920-talet. Den senaste informationen om skogstillgångarna grundar sig på den elfte riksskogstaxeringens terrängmätningar som utfördes under åren En del av den skogscentralvisa informationen grundar sig ändå fortfarande på den tionde riksskogstaxeringens terrängmätningar som utfördes under åren (till exempel informationen om skogsinnehav). 2 Skogarnas mångfald och hälsa Med skogsnaturens mångfald avses rikligheten av och mångsidigheten i de olika skogsmiljöerna, organismsamhällena, ekosystemen samt de i skogen levande organismarterna och deras genetiska arvsmassa. Målsättningarna i Finlands nationella biodiversitetsstrategi är att stoppa utarmningen av organismer och naturtyper genom ett regionalt omfattande nätverk av naturskyddsområden och naturvård i ekonomiskogar. I Finland finns det 4,8 miljoner hektar skyddade områden och områden där skogsbruket är begränsat. Av dessa klassificeras 3,0 miljoner hektar, d.v.s. 13 % av hela skogsarealen, som skog (skogs- och tvinmark). Största delen av dessa skogar är belägna i norra Finland. Arealen av de strikt skyddade skogarna där det råder avverkningsförbud är 2,1 miljoner hektar. Arealen av lagstadgade naturskydds- och vildmarksområden på statsägd mark är 2,8 miljoner hektar. Dessutom har nästan naturskyddsområden grundats på privat mark, och den totala arealen är cirka 0,2 miljoner hektar. I Finland har man sedan år 2002 utvecklat frivilliga metoder för att trygga mångfalden inom handlingsprogrammet för tryggandet av biodiversiteten i södra Finlands skogar, dvs. i det s.k. METSO-programmet. De alternativ som programmet erbjuder är permanent skydd, tidsbegränsat skydd och vård av skogsnaturen. Vid valet av skyddsobjekt tillämpas METSOs naturvårdsbiologiska urvalskriterier. År 2011 skyddades totalt hektar skog via programmet. Restaurering av skogar och myrmarker samt skötsel av värdefulla livsmiljöer har blivit etablerade metoder för vård av skyddsområden efter att METSO inleddes. Målet med restaurering och naturvård är att förbättra kvaliteten av naturtyperna och arternas livsmiljö, och således sakta ner utarmningen och stoppa att arter och naturtyper hotas av utrotning. Under år 2011 utfördes på statliga skyddsområden olika återställande åtgärder på hektar och naturvård på över 200 hektar. Enligt den fjärde uppföljningen av Finlands hotade arter som färdigställdes 2010 finns det hotade arter i Finland, vilket är cirka en tiondel av alla bedömda arter. Skogsarternas andel av de hotade arterna är 36 %, och skogen är den primära livsmiljön för 814 hotade arter. Merparten av de finska skogarna är ekonomiskogar. Man värnar om mångfalden genom att i naturligt tillstånd bevara sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen, de naturtyper med skog som avses i naturskyddslagen och andra värdefulla naturobjekt. I slutet av år 2011 hade nästan hektar sådana värdefulla livsmiljöer som avses i skogslagen registrerats, varav över hektar fanns i privatskogar. Med hjälp av miljöstödet i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk får privata skogsägare ersättning för bl.a. tilläggskostnader som uppkommer till följd av bevarande av särdrag i särskilt värdefulla livsmiljöer och andra naturvårdskostnader. År 2011 betalades cirka 8,8 miljoner euro i miljöstöd och 2,2 miljoner euro i naturvårdsstöd. Många faktorer inverkar tillsammans på skogarnas hälsa. Skogsskador uppstår ofta till följd av en samverkan mellan miljöfaktorer och skadegörare. Uppföljningen av skogsskador som görs i samband med riksskogstaxeringen ger en bild över förändringarnas och skadornas inverkan på skogarnas hälsa under en längre period. Enligt mätningarna som gjordes under åren (RST10) fanns det på 4,7 miljoner hektar virkesproducerande mark sådana skogsskador som sänkte beståndets skogsvårdsklassificering, i södra Finland på 21 % och i norra Finland på 30 % av arealen. De viktigaste identifierade skadeorsakerna var klimatfaktorer och svampsjukdomar. Under den senare delen av år 2011 skadade och fällde stormarna 3,5 miljoner kubikmeter skog. 3 Skogsvård Skogsförnyelsearealen var på en rekordlåg nivå år 2011 och minskade redan för fjärde året i rad. Minskningen var 11 % jämfört med året innan och arealen uppgick till hektar, varav hektar förnyades genom 422 Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2012

3 odling och hektar på naturlig väg genom huggning till fröträds- eller skärmställning. Att den odlade arealen minskade ( 8 % jämfört med föregående år) beror delvis på de minimala kalavverkningarna 2008 och 2009 och stormskadorna i augusti Den markberedda arealen år 2011 var 17 % större än året innan, totalt hektar. Minskningen av skogsodlingsarealen reflekterades också i leveransen av plantor. År 2011 levererades 142 miljoner plantor från plantskolorna i hemlandet, vilket är 10 % mindre än föregående år och det minsta antalet som statistikförts hittills. År 2011 ökade den totala arealen för plantskogsskötsel och iståndsättning av unga skogar med 2 % jämfört med året innan till hektar. Av den totala arealen var hektar plantskogsskötsel och hektar iståndsättning av unga skogar. Arealen för plantskogsskötsel ökade med 8 % jämfört med föregående år och arealen för iståndsättning av unga skogar minskade i motsvarande grad. I privatskogarna ökade plantskogsskötseln med en tiondel jämfört med året innan till hektar, medan iståndsättning av unga skogar däremot minskade med nästan en tiondel till hektar. Plantskogsskötseln var den största som statistikförts på 2000-talet och iståndsättningen av unga skogar den minsta. För beståndsvårdande avverkningar förhandsröjdes totalt hektar, vilket är nästan en tredjedel mer än föregående år. År 2011 minskade avverkningarnas totala areal med nästan en femtedel jämfört med året innan till hektar, vilket emellertid är nästan samma som medelvärdet under de tio tidigare åren. Beståndsvårdande avverkningar gjordes på hektar skog ( 14 % jämfört med föregående år) och förnyelseavverkningar på hektar ( 24 %). Avverkningarna i privatskogarna minskade till hektar ( 23 %). År 2011 ökade skogsgödslingsytan med 8 % jämfört med året innan till hektar. Ökningen berodde på de ökade vitaliseringsgödslingarna. Grundförbättringen av skogsvägar ökade efter ett par års nedgång till kilometer (+13 %), däremot byggdes 12 % mindre nya skogsvägar (knappt 700 km) än föregående år. Ytan för iståndsättningsdikning hektar var nästan lika stor som året innan. År 2011 steg utgifterna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten 300 miljoner euro med 4 % jämfört med föregående år, dvs. nominellt med 11 miljoner euro. De verkliga totalkostnaderna var emellertid 14 miljoner euro ( 4 %) mindre än året innan. Av det totala beloppet användes 70 % i privatskogarna, 19 % i statens skogar och 11 % i skogsindustrins egna skogar. Av den totala finansieringen användes 100 miljoner på skogsförnyelse, 104 miljoner på vård av ungskog och 75 miljoner på skogsförbättringsarbeten. Av de 210 miljoner euro som användes på skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten i privatskogarna utgjorde en knapp tredjedel, dvs. 63 miljoner euro statligt stöd. Resterande 147 miljoner euro bestod av skogsägarnas egna insatser, antingen som finansiell investering eller som eget arbete. Förutom skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten stödde staten också flisproduktion och avverkning av energived med totalt 19 miljoner euro, vilket utökade det statliga stödet för tryggandet av en hållbar virkesproduktion i privatskogarna till 82 miljoner euro. 4 Virkeshandel I Finland sammanställs virkeshandelsstatistik över virkespriser och inköpsmängder. Uppgifterna berör endast virkeshandeln i privatskogarna. Statistik över virkeshandeln i skogar som ägs av staten och skogsindustrin finns inte att tillgå. År 2011 var den reella nivån för både rot- och leveranspriserna lägre än året innan. Rotpriserna sjönk mer än leveranspriserna. Både rotpriset på tallstock (55,40 /m³) och rotpriset på granstock (56,80 /m³) sjönk reellt med 5 % jämfört med året innan. Rotpriset på tallmassaved (16,10 /m³) sjönk med 4 % och rotpriset på granmassaved (18,90 /m³) med 6 %. Rotköp var den populäraste formen av virkeshandel, och andelen uppgick till 82 % av virket från privatskogarna. Från och med början av år 2011 har statistiken över rotköp varit tillgänglig enlig avverkningssätt. Avverkningssättet är en av de viktigaste faktorerna som inverkar på virkessortimentens priser. De olika avverkningssätten är slutavverkning, gallring och förstagallring. För timmer från slutavverkningar betalades 3 % mer än genomsnittet, medan man för gallringsvirke betalade 12 % mindre än genomsnittet. Massavedsprisets skillnad gentemot genomsnittet var: slutavverkningar +13 %, gallringar 7 % och förstagallringar 13 %. Statistiken över virkeshandel omfattar endast det virke som medlemmarna i Skogsindustrin r.f. köpt från privatskogar. Statistiken täcker cirka 83 % av all virkeshandel i privatskogarna. Statistikuppgifterna grundar sig på de antal och pris som antecknats i avtal om Metsätilastollinen vuosikirja

4 virkeshandel. Virkesmängden som antecknas i avtalet är vanligtvis en liten underskattning av den virkesmängd som fälls vid avverkningen. År 2011 köptes 25,3 miljoner kubikmeter virke från privatskogarna (rotköpens andel var 20,5 miljoner kubikmeter och leveransköpens 4,6 miljoner kubikmeter). Virkesmängderna som antecknas i virkeshandelsavtalen med privatskogsägarna motsvarar i verkligheten ca 35 miljoner kubikmeter avverkat virke. Mängden virke vid rotköp fördelas på följande sätt enligt avverkningssätt: slutavverkningar 12,6 miljoner kubikmeter, gallringar 4,4 miljoner kubikmeter och förstagallringar 3,5 miljoner kubikmeter. 5 Avverkningar och transport av virke Skogsindustrins produktionsökning medförde att avverkningarna av marknadsvirke ökade betydligt under de första månaderna av år 2011 jämfört med föregående år. Mot slutet av året avtog ökningen men under hela året nådde avverkningarna, liksom också året innan, upp till genomsnittet i början av 2000-talet. Totalt avverkades 52,4 miljoner kubikmeter marknadsvirke, vilket var 1 % mer än året innan. För användning inom skogsindustrin importerades också drygt 10 miljoner kubikmeter utländskt virke. Detta var ca en miljon kubikmeter mindre än året innan. Marknadsavverkningarna bestod år 2011 av 21,8 miljoner kubikmeter timmer och 29,9 miljoner kubikmeter massaved. Mängden timmer steg med 1 % och massaveden höll sig ungefär på samma nivå som föregående år. I privatskogarna avverkades 41,0 miljoner kubikmeter råvirke, vilket var över tre fjärdedelar av allt marknadsvirke. Största delen av virket från privatskogarna (85 %) härstammade från rotavverkningar, och virkesmängden från rotavverkningarna uppgick till totalt 34,7 miljoner kubikmeter, dvs. ca 1 % mer än året innan. Leveransköpen uppgick till 6,3 miljoner kubikmeter virke, vilket var 2 % mer än året innan. Skogsindustribolagen avverkade 5,4 miljoner kubikmeter virke i sina egna skogar, vilket var 4 % mer än året innan. Forststyrelsens avverkningar i statens skogar sjönk till 6,0 miljoner kubikmeter. Takten på marknadsavverkningarna förblev god också i början av Under januari juni uppgick marknadsavverkningarna till 27,5 miljoner kubikmeter, dvs. lika mycket som under motsvarande period året innan. Skogsindustrins och Forststyrelsens avverkningar och närtransporter av marknadsvirke är så gott som helt mekaniserade. Den genomsnittliga enhetskostnaden för mekaniserade avverkningar var 10,95 euro per kubikmeter 2011, vilket i reella termer är 5 % mindre än året innan. Den genomsnittliga kostnaden för föryngringsavverkningarna var 8,14 euro per kubikmeter och nästan det dubbla för förstagallring, dvs. 17,12 euro. Den genomsnittliga fjärrtransportsträckan till fabrik var 162 kilometer och transportkostnaden 8,37 euro per kubikmeter. Transportsträckan blev 2 % kortare jämfört med året innan och enhetskostnaden minskade med 3 %. Biltransporternas andel av det virke som transporterades till fabrik var något över tre fjärdedelar, den genomsnittliga transportsträckan 111 kilometer och transportkostnaden 7,46 euro per kubikmeter. Skogsindustrins omkostnader vid anskaffningen av inhemskt virke var år 2011 i genomsnitt 2,68 euro per kubikmeter, vilket var 17 % mindre än året innan. Det totala beloppet av omkostnader samt kostnader för avverkning och transport av marknadsvirke uppgick år 2011 till ca miljoner euro. Hälften av kostnaderna bestod av avverkning och närtransport. Fjärrtransporternas andel var 38 % och omkostnadernas andel 12 %. 6 Mångbruk av skog Så gott som alla finländare idkar rekreation i naturen till exempel genom att idka friluftsliv, plocka bär eller svamp eller genom att jaga. Två tredjedelar av den vuxna befolkningen tar promenader och cirka hälften cyklar eller skidar. Tre av fem idkar bärplockning och två av fem svampplockning. Vuxna finländare idkar friluftsliv i medeltal 170 gånger per år. Detta innebär att antalet friluftsgånger i naturmiljö är över 600 miljoner per år. Största delen av rekreationen sker med stöd av allemansrätten. Även naturturismen och med den förknippad programservice använder sig ofta av skogsnaturen. Dessa och annan avgiftsbelagd rekreation har en stor ekonomisk betydelse framför allt lokalt men också på riksnivå. Man har t.ex. beräknat att besökarna i nationalparker och Forststyrelsens friluftsområden bidrog år 2011 med en inkomsteffekt på över 120 miljoner euro till den lokala ekonomin och med en sysselsättningseffekt på nästan årsverken. År 2011 köpte företagen som idkar bärhandel totalt 12 miljoner kilo naturbär, och den inköpta mängden 424 Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2012

5 matsvamp uppgick till nästan en miljon kilo. Inkomsterna av plockningen, nästan 24 miljoner euro, ökade med nästan hälften jämfört med året innan och var den högsta sedan rekordåret Mängderna som plockades för husbehov, och som inte berörs av handeln, är emellertid mångdubbla jämfört med den kommersiella plockningen. Endast en liten del av bär- och svampskörden tas till vara. Det finns över jägare i Finland, varav tre fjärdedelar jagade minst en gång under år Antalet jaktdagar för småvilt uppgick allt som allt till 3,7 miljoner och för hjortdjur till 1,8 miljoner. T. ex. fälldes älgar och vitsvanshjortar. Köttmängden från all hjortdjursjakt uppgick till totalt 8,9 miljoner kilo, vilket stod för 87 % av hela viltfångsten på 10,2 miljoner kilo. Värdet på jägarnas totala viltbyte uppskattades till 80 miljoner euro. På renskötselområdet slaktades renar under hösten och vintern. Detta gav 2,4 miljoner kilo kött och en slaktinkomst på 17 miljoner euro. De olika produkterna som plockas i skogen, viltet och renar kan ha en stor betydelse för privatekonomin och lokalt, men på riksnivå är deras betydelse liten jämfört med virkesråvaran. Timmer och massaved som blir råvara för skogsindustrin är den ekonomiskt mest betydelsefulla produkten i de finländska skogarna. År 2011 avverkades, liksom året innan, 52 miljoner kubikmeter gagnvirke för industrins behov, och rotprisvärdet på det avverkade virket uppgick till miljoner euro. Dessutom användes i småhusen 6 miljoner kubikmeter brännved som kom direkt från skogen, och i värmeoch kraftverken användes 6 miljoner kubikmeter fast mått inhemskt skogsflis. Rotprisvärdet för småhusens brännved var ungefär 70 miljoner euro och skogsflisets fabriksvärde ungefär 230 miljoner euro. 7 Arbetskraften inom skogssektorn I takt med att ekonomin återhämtade sig efter den globala recessionen ökade också sysselsättningen i Finland en aning år Antalet sysselsatta steg med jämfört med år 2010, och var totalt 2,47 miljoner personer. Arbetslöshetsgraden för hela ekonomin sjönk till 7,8 %. Antalet sysselsatta inom skogssektorn (dvs. inom skogsbruket och skogsindustrin tillsammans) var på samma nivå som år Sektorn sysselsatte personer, vilket motsvarade knappt 3 % av den totala arbetskraften. Av skogssektorns arbetskraft arbetade 67 % eller personer inom skogsindustrin och de övriga inom skogsbruket. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden för hela skogssektorn var 8,6 % och var på en högre nivå än genomsnittet för alla näringsgrenar (7,8 %). Den nedåtgående trenden under den senaste tiden beror till största delen på arbetskraftsnedskärningarna inom skogsindustrin. Däremot har sysselsättningen inom skogsbruket varit ganska stabil sedan slutet av 1990-talet. T.o.m. nya arbetsmöjligheter har blivit tillgängliga för skogsarbetarna i fråga om skördandet av energived. År 2011 var ungefär två tredjedelar av de anställda inom skogsbruket löntagare (arbetstagare eller tjänstemän), medan en tredjedel bestod av företagare och skogsägare involverade i virkesavverkning eller skogsvårdsarbeten i sina egna skogar. År 2011 sysselsatte skogsindustrin över en tredjedel färre arbetstagare jämfört med medeltalet under 1990-talet. Den största ändringen skedde mellan 2008 och 2009 då nedgången i sysselsättningen var 20 %. Papperskonsumtionen har minskat på de viktiga marknaderna EU och USA, vilket har medfört kapacitetsminskningar och följaktligen färre arbetsplatser i synnerhet inom massa- och pappersindustrin. År 2011 sysselsatte massa- och pappersindustrin emellertid personer, en uppgång på 11 % jämfört med året innan. Under samma tid sjönk sysselsättningen inom trävaruindustrin med 7 % till personer. Inom den här sektorn spelar de små och medelstora företagen en betydande roll, speciellt på glesbygden. Ca hälften av trävaruindustrins arbetskraft sysselsattes av snickeriindustrin, som i främsta hand inriktat sig på hemmamarknaderna. År 2011 var den genomsnittliga nominella inkomsten för skogsvårdsarbete 13,10 euro i timmen, för mekaniserad avverkning 14,20 euro och för närtransport 13,30 euro. Löntagarnas medeltimlön inom trävaruindustrin var 16,40 euro ( 1,0 % från år 2010) och inom massa- och pappersindustrin 22,20 euro (+ 1,7 % från år 2010). Inom industrin i genomsnitt var lönerna år 2011 på samma nivå (19,60 euro) som året innan. Det förekom 20 arbetskonflikter inom skogsindustrin under år År 2010 steg antalet arbetsolycksfall inom skogssektorn med 4 % jämfört med året innan. Totalt inträffade arbetsolycksfall inom skogssektorn och hälften av dessa inom trävaruindustrin. Metsätilastollinen vuosikirja

6 8 Virkesförbrukning År 2011 uppgick virkesförbrukningen i Finland till 70,6 miljoner kubikmeter, nästan lika mycket som året innan. Åren 2006 och 2007 uppnådde den totala råvirkesförbrukningen en rekordnivå över 81 miljoner kubikmeter. Under 2000-talet förbrukats minst råvirke under recessionsåret 2009, då 59,5 miljoner kubikmeter statistikfördes. Merparten av råvirket 61,6 miljoner kubikmeter användes inom skogsindustrin. Den industriella användningen av råvirke minskade från året innan med knappa 1 miljon kubikmeter, dvs. med 1 %. Förutom förbrukningen av grantimmer och lövmassaved minskade förbrukningen av alla andra virkessortiment. Av de olika virkessortimenten förbrukades mest tallmassaved, totalt 15,9 miljoner kubikmeter. Nedskärningarna av produktionskapaciteten som genomförts av den finländska skogsindustrin under de senaste åren torde tyda på en permanent minskning av industrins virkesförbrukning. En branschvis granskning visar att cellulosaindustrin förbrukade mest råvirke år 2011, 29,0 miljoner kubikmeter ( 2 % jämfört med året innan). Produktionen av mekaniska och halvkemiska massor förbrukade å sin sida 8,4 miljoner kubikmeter virke ( 2 %). Råvirkesförbrukningen inom sågverksindustrin uppgick till 21,3 miljoner kubikmeter, vilket var 3 % mindre än året innan. Virkesförbrukningen inom sågverksindustrin år 2011 var nästan en femtedel mindre än under den föregående tioårsperioden. Ökningen av fanerproduktionen bidrog till att virkesförbrukningen ökade med 14 % inom branschen; totalt förbrukade fanerindustrin 2,6 miljoner kubikmeter timmer. Skogsindustrin förbrukade 52,8 miljoner kubikmeter inhemskt råvirke, vilket är nästan lika mycket som året innan. Förbrukningen av importvirke 8,9 miljoner kubikmeter minskade däremot med 6 % jämfört med året innan. Importvirkets andel av industrins totala virkesanvändning var 14 %, och över fyra fjärdedelar av importvirket användes inom cellulosaindustrin. År 2006 förbrukades mest importvirke, över 19 miljoner kubikmeter, vilket var en fjärdedel av skogsindustrins totala råvirkesförbrukning. Skogsindustrin använde år 2011 förutom råvirke även 7,6 miljoner kubikmeter inhemskt flis och sågspån, vilka uppstår som biprodukter inom såg- och fanerindustrin. Användningen var nästan lika stor som året innan. Flis och sågspån förbrukades främst vid framställningen av cellulosa och mekanisk massa, var deras andel var en sjättedel av den totala virkesråvaran. År 2011 ökade användningen av råvirke för energiproduktion med 7 % till 9,0 miljoner kubikmeter. Användningen bestod av brännved i småhus och av stamvedsflis i värme- och kraftverk. Småhusen förbrukade 5,4 miljoner kubikmeter råvirke och värmeoch kraftverken 3,6 miljoner kubikmeter. Uppgifterna om energianvändning av trä presenteras noggrannare i kapitel 9 (Energi). 9 Energi Energikonsumtionen per capita i Finland är den näst högsta i EU-länderna, och nästan dubbelt så stor jämfört med medeltalet för alla EU-länder. Orsakerna är förutom landets nordliga läge även industrins produktionsstruktur, eftersom massa- och pappersindustrins samt metall- och kemiindustrins, som båda är energiintensiva, andel av Finlands industriproduktion är betydande. De långa avstånden och det faktum att industriproduktionen är utspridd över olika delar av landet ökar trafikens energiförbrukning. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter uppgick den totala energiförbrukningen i Finland år 2011 till petajoule (PJ), dvs. 5 % mindre än året innan och 2 % mindre än genomsnittet för den föregående tioårsperioden. De högsta förbrukningssiffrorna hittills petajoule uppnåddes år Fossila bränslen stod för nästan hälften (44 %) av den totala energiförbrukningen, medan de förnybara energikällornas andel var 28 %. Av de förnybara energikällor som används i Finland står träbränslet för 80 %. Den mest betydande energikällan år 2011 var oljeprodukterna, inkluderande även transportsektorns oljeförbrukning. Oljeprodukternas andel av den totala energiförbrukningen var nästan en fjärdedel (334 PJ). På andra plats var de träbaserade bränslena som stod för över en femtedel av förbrukningen (315 PJ). Jämfört med året innan steg nettoimporten av el mest (+32 %). Förbrukningen av kol ( 20 %), naturgas ( 10 %) och torv ( 8 %) minskade mest. De träbaserade bränslena delas upp i flytande, fasta och andra träbränslen. Som flytande träbränsle räknas svartluten som produceras av cellulosaindustrin. De fasta träbränslena är de träbränslen som används i värme- och kraftverken samt småskalig träanvändning (bostads-, industri-, lantbruks-, affärs- och offentliga byggnader). Utöver detta används till energiproduktion 426 Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2012

7 små mängder av skogsindustrins övriga bi- och avfallsprodukter som kan vara endera flytande eller fasta (bl.a. tall- och björkolja, metanol, avfallsslam och papper). År 2011 minskade förbrukningen av träbränsle (315 PJ) med 1 % jämfört med året innan. Förbrukningen av skogsindustrins avfallslut uppgick till 135 petajoule, så gott som samma som året innan. Fasta träbränslen förbrukades en aning mindre än året innan, totalt 175 petajoule, dvs. 23,5 miljoner kubikmeter. Av detta förbrukades 16,8 miljoner kubikmeter av värme- och kraftverken, dvs. 116 petajoule (+5 % jämfört med året innan) och 6,7 miljoner kubikmeter av småhusen (bostads-, lantbruks- och fritidsbyggnader). Den småskaliga träanvändningen som består av träanvändning i småhus samt olika industri- och affärs- och offentliga byggnader minskade med 13 % till 59 petajoule. Förbrukningen av skogsflis nådde en ny rekordnivå. I värme- och kraftverken samt småhusen brändes totalt 7,5 miljoner kubikmeter skogsflis, vilket är nästan en tiondel mer än året innan. Finlands mål är att fram till år 2020 öka den årliga användningen av skogsflis i värme- och kraftverken till miljoner kubikmeter (90 PJ). Bakom målet finns de åligganden som ställs i EU:s direktiv om förnybar energi att höja de finska förnybara energikällornas andel av slutanvändningen av energi från nuvarande 28,5 % till 38 % fram till år Nästan hälften av ökningen av den förnybara energin ska täckas genom att öka användningen av skogsflis. I framtiden kommer anläggandet av bioraffinaderier som använder trä att öka förbrukningen av skogsflis. År 2011 förbrukade skogsindustrin 222 petajoule fabriksbränslen, vilket var något mindre än året innan. Fabriksbränslet bestod till 78 % av träbränslen. Träbränsleandelen av den totala förbrukningen har ökat från och med 1990-talet i och med att skogsindustrin har ersatt stenkol och tung brännolja med trä. Skogsindustrins elförbrukning år terawattimmar motsvarade något över hälften av hela fabriksindustrins och en fjärdedel av hela landets elförbrukning. De senaste årens nedläggningar av skogsindustrianläggningar har minskat branschens elbehov. Finlands växthusgasutsläpp uppgick år 2010 till 74,6 miljoner ton koldioxidekvivalent (milj. t CO 2 ekv.). Utsläppen ökade med 13 % jämfört med året innan och överskred den målnivå som anges i Kyotoprotokollet med 5 %. Över 80 % av de totala utsläppen (60,6 milj. t CO 2 ekv.) härstammade från energisektorn. Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är Finlands största nettosänka för koldioxid, vilket betyder att den mängd koldioxid som tas upp av sektorn är större än utsläppen. Finlands största enskilda nettosänka är skogarna. År 2010 tog skogsmarken upp totalt 32,8 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket var 30 % mindre än året innan. Den främsta orsaken till minskningen var de ökade marknadsavverkningarna som igen orsakades av skogsindustrins återhämtning. Avverkningarna minskade mängden kol som binds i biomassan i skogsmarkerna. 10 Skogsindustri Produktionen inom skogsindustrin ökade under det första halvåret 2011, men den försvagade konjunkturen mot slutet av året pressade ner hela året på minus. På årsnivå minskade produktionen inom skogsindustrin med 4 % jämfört med året innan, medan tillverkningsindustrin uppnådde en genomsnittlig tillväxt på 3 %. År 2011 var det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet inom skogsindustrin 85 %. Produktionens bruttovärde steg nominellt med 2 % jämfört med året innan till 19,6 miljarder euro, varav över två tredjedelar härrörde från massa- och pappersindustrin. Däremot sjönk förädlingsvärdet till 3,5 miljarder euro, dvs. med 16 % jämfört med Den här utvecklingen beror på att kostnaderna inom skogsindustrin ökade betydligt snabbare än bruttovärdet. År 2011 ökade sågvaruproduktionen med 3 % och slutade på 9,8 miljoner kubikmeter. Tillväxten var beroende av exportmarknaden eftersom den inhemska konsumtionen minskade till under 4 miljoner kubikmeter (0,7 m³ per capita). Produktionen av faner steg med 6 % till drygt en miljon kubikmeter, och såsom de föregående åren var barrträdsfanerets andel drygt två tredjedelar. År 2011 producerades totalt 11,3 miljoner ton papper och kartong, vilket var 4 % mindre än året innan. Produktionen inom den viktigaste produktgruppen tidskrifts- och tidningspapper höll sig på samma nivå som året innan (4,7 milj. t). Däremot minskade finpappersproduktionen med 6 % till 2,8 miljoner ton. Även kartongproduktionen minskade ( 4 %). Skogsindustrins inhemska investeringar återhämtade sig från bottennivån men nådde reellt ändå bara upp till hälften av nivån för den föregående tioårsperioden. År 2011 steg investeringarna till 465 miljoner euro. Ökningen berörde främst trävaruindustrin. Skogsindustrins andel av alla investeringar inom tillverkningsindustrin var en femtedel. Metsätilastollinen vuosikirja

8 Produktionskapaciteten inom pappers- och kartongindustrin har skurits ner betydligt under de senaste åren och de strukturella förändringarna fortsatte år Produktionen inom skogsindustrin förblev på en nivå som var en femtedel lägre än under konjunkturens toppår Skogsindustrins lönsamhet försvagades betydligt år 2011, mätt med både driftsbidrag och totalresultat. Driftsbidraget uppgick till 1,6 miljarder euro, vilket motsvarade knappt 8 % av skogsindustrins omsättning. Med tanke på totalresultatet verkade lönsamhetsutvecklingen vara ännu sämre. Totalresultatet för massa- och pappersindustrin pressades ner på minus medan trävaruindustrin höll sig nätt och jämt på plus. Finlands skogsindustri är mer skuldsatt än den övriga tillverkningsindustrin, däremot är dess soliditet bättre. År 2011 var skogsindustrins skulder på samma nivå som branschens inhemska omsättning och soliditetsgraden var 47 %. I kapitlet Skogsindustri behandlas också branschens miljöpåverkan. År 2010 uppgick skogsindustrins bränslebaserade växthusgasutsläpp till 4,7 miljoner ton, dvs. 6 % av de totala utsläppen i Finland. Skogsindustrins andel av tillverkningsindustrins växthusgasutsläpp har sjunkit till en tredjedel. Näringsbelastningen på vattendragen mäts bl.a. med mängden fosfor och kväve. År 2011 var skogsindustrins andel av Finlands utsläpp av fosfor och kväve till vattendragen cirka 4 %. 11 Skogsindustrins utrikeshandel Virkesimporten till Finland uppgick år 2011 till 10,5 miljoner kubikmeter fast mått på bark, vilket var 10 % mindre än året innan. Trots minskningen förblev virkesimporten på en högre nivå än under recessionsåret Det importerade virket stod för 17 % av allt virke som den finländska skogsindustrin anskaffade. Den genomsnittliga andelen har varit cirka 24 % under 2000-talet. Exporten av virke ökade med 12 % jämfört med året innan. Mängden var sedvanlig och uppgick till 1,5 miljoner kubikmeter. Av importvirket härstammade 6,5 miljoner kubikmeter från Ryssland. Från och med år 1993 har det ryska virkets andel av importen till Finland i allmänhet varit kring 80 %, men efter år 2007 sjönk andelen emellertid till två tredjedelar. Näst och tredje mest virke importerades från Lettland (1,6 milj. m³) och Estland (1,4 milj. m³). År 2011 var det viktigaste importerade virkessortimentet björkmassaved, och mängden uppgick till 3,5 miljoner kubikmeter. Näst mest importerades flis, 3,4 miljoner kubikmeter. Mycket lite timmer har importerats under de senaste åren. År 2011 importerades enbart 0,5 miljoner kubikmeter timmer till Finland. Det nominella värdet på den finländska skogsindustrins export ökade år 2011 med 4 % jämfört med året innan, och slutade på 11,2 miljarder euro. Exporten av skogsindustriprodukter stod för 20 % av värdet på Finlands varuexport (56,9 miljarder euro). Massa- och pappersindustrins produkter stod för 81 % av skogsindustriprodukternas exportvärde och trävaruindustrins produkter stod för de resterande 19 %:n. De viktigaste exportprodukterna var tidskriftspapper (2,5 miljarder euro) och finpapper (2,0 miljarder euro). Merparten av de skogsindustriprodukter som produceras i Finland exporteras. År 2011 exporterades 93 % av pappersproduktionen, 93 % av kartongen, 63 % av de sågade varorna och 83 % av faneren. Massa produceras i huvudsak för inhemsk konsumtion eftersom endast 24 % av massan exporterades. Exporten av finländska skogsindustriprodukter är rätt centraliserad. Fem företag inom skogsindustrin stod för 63 % av exporten av skogsindustriprodukter. Europeiska unionen (EU27) är det viktigaste marknadsområdet för de finländska skogsindustriprodukterna. EU:s andel av skogsindustriprodukternas export var 61 % år Det näst viktigaste marknadsområdet var Asien med en andel på 15 %. Det viktigaste enskilda landet var Tyskland som importerade finländska skogsindustriprodukter för ett värde på 2,0 miljarder euro. Tysklands andel av skogsindustriprodukternas export var 18 %. Det näst viktigaste landet för de finländska skogsindustriprodukterna var Storbritannien, på samma sätt som under tidigare år. Storbritanniens andel av skogsindustriprodukternas export var 10 %, vilket motsvarar ett värde på 1,2 miljarder euro. Importen av skogsindustriprodukter till Finland är liten. År 2011 uppgick importen till ett värde av 1,6 miljarder euro. De viktigaste importerade produktgrupperna var förädlat papper och förädlad kartong (0,3 miljarder euro). Av de importerade skogsindustriprodukterna härstammade 25 % från Sverige och 18 % från Brasilien. Statistiken över den finländska skogsindustrins utrikeshandel grundar sig på information som insamlats av Tullstyrelsen. 428 Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2012

9 12 Skogssektorn i nationalekonomin År 2011 fortsatte den långsamma tillväxten i den finländska nationalekonomin. Tack vare den gynnsamma början av året ökade bruttonationalproduktens volym med drygt 2 %, och värdet på bruttonationalprodukten till marknadspris ökade med över 10 miljarder euro till 189 miljarder euro. Skogssektorns värdeökning ökade nominellt med 3,5 % till 7,1 miljarder euro och andelen av den totala värdeökningen var 4,3 %. Skogsbrukets värdeökning var 3,0 miljarder euro (1,8 %), varav 0,5 miljarder härstammade från trädbeståndets nettotillväxt. Värdeökningen för trävaruindustrin var 1,2 miljarder euro (0,7 %) och för massa- och pappersindustrin 3,0 miljarder euro (1,8 %). Skogsindustrins betydelse för den finländska nationalekonomin har minskat under nästan hela 2000-talet. T.ex. var trävaruindustrins andel av värdeökningen år ,2 %, och massa- och pappersindustrins andel 4,3 %. De minskade andelarna beror både på en värdeminskning inom skogsindustrin och på en högre värdeökning inom den övriga industrin. År 2011 uppgick bruttorotprisintäkterna till 1,8 miljarder euro, vilket är lika mycket som året innan. Resultatet blev ändå reellt 10 % mindre än medeltalet för de fem föregående åren. Privatskogsbrukets andel av rotprisintäkterna var 82 %. Privatskogsbrukets rörelseresultat förblev nominellt på samma nivå som året innan, 88 euro per hektar, men reellt sjönk inkomsterna med 3 %. Resultatet var 10 % lägre än medeltalet för de fem föregående åren. Privatskogsbrukets avkastning av investeringarna i virkesproduktionen stannade på 2,8 %, vilket är betydligt lägre än året innan. Medeltalet för avkastningen för de fem föregående åren är 4,8 %. 13 Internationell skogsstatistik Globalt sett är ungefär 31 % av markytan täckt av skog, vilket motsvarar något mer än 4 miljarder hektar skogsmark. De största skogsarealerna finns i Ryssland, Brasilien och Kanada, som tillsammans står för 40 % av världens skogsareal. Den totala virkesvolymen på bark i världens skogar uppskattas till 527 miljarder kubikmeter, varav en tredjedel finns i Sydamerika. Det största virkesförrådet finns i Brasilien, var virkesvolymen är 126 miljarder kubikmeter. Virkesvolymen i Europa är 112 miljarder kubikmeter, varav nästan 82 miljarder finns i Ryssland. Europeiska unionens skogsareal är 157 miljoner hektar och virkesvolymen 24 miljarder kubikmeter. Ungefär 4 %, eller 37 miljoner hektar, av Europas skogar är för tillfället skyddade för att bevara den biologiska mångfalden. Ungefär hälften av de skyddade områdena (17 milj. ha) finns i Ryssland. Om Ryssland inte tas i beaktande, så är cirka 20 miljoner hektar d.v.s. 10 % av Europas skogar skyddade med tanke på den biologiska mångfalden. Av denna areal finns cirka 17 miljoner hektar inom den Europeiska Unionen vilket motsvarar 11 % av unionens skogsmarksareal. Arealerna som skyddats för att bevara den biologiska mångfalden är indelade enligt FOREST EUROPE (Ministerial Conference on the Protection of Forests in Europe MCPFE) klassificeringen i tre underkategorier. I skogar som hör till den strängaste kategorin (MCPFE 1.1) är alla åtgärder förbjudna. MCPFE-kategorin 1.2 tilllåter ett minimum av mänsklig påverkan utgående ifrån uppställda riktlinjer och till den tredje underkategorin, MCPFE 1.3, hör områden som skyddas via ett aktivt skötselsarbete. Andelen av de striktast skyddade skogarna i Europa är bara 1 % av den totala skogsarealen, eftersom största delen hör till kategori 1.3. Den globala ekonomin återhämtade sig långsamt år Avverkningarna av råvirke och produktionsmängderna av skogsindustriprodukter ökade anspråkslöst, och mängderna underskred fortfarande nivån under toppåren Totalt avverkades 3,44 miljarder kubikmeter råvirke, varav 1,56 miljarder kubikmeter användes inom industrin och 1,88 miljarder kubikmeter som brännved. Jämfört med 2010 ökade mängden industrivirke med drygt 1 % och mängden brännved med cirka en halv %. Totalt producerades 400 miljoner kubikmeter sågade varor, vilket var knappt 3 % mer än året innan. Ökningen av produktionen av träskivor stannade på under 1 %, och totalt tillverkades 281 miljoner kubikmeter träskivor. 407 miljoner ton papper och kartong producerades. Mängden var drygt 1 % större än året innan. Europeiska unionen är en betydande producent av råvirke och skogsindustriprodukter. År 2011 avverkades totalt 429 miljoner kubikmeter råvirke inom Europeiska unionen, vilket var cirka 1 % mer än året innan. En fjärdedel av världsproduktionen av sågade varor, 103 miljoner kubikmeter år 2011, produceras inom Europeiska unionen. Europeiska unionen har förlorat den ledande ställningen som producent av papper och kartong till Kina. År 2011 producerade Europeiska unionen 94 miljoner ton papper och kartong, medan produktionen i Metsätilastollinen vuosikirja

10 Kina uppgick till 103 miljoner ton. Inom Europeiska unionen producerades 58 miljoner kubikmeter träskivor, dvs. cirka 1 % mindre än året innan. Europeiska unionens skogssektor sysselsätter cirka 2,3 miljoner personer, vilket motsvarar 1 % av unionens arbetskraft. Skogssektorns andel av Europeiska unionens bruttonationalprodukt är bara ungefär 1 %. 430 Finnish Statistical Yearbook of Forestry 2012