Forskning och utveckling i kommuner, landsting och regioner

Transkript

1 Forskning och utveckling i kommuner, landsting och regioner en delrapport från IKA-projektet FÖRFATTARE PETER MÖLLER Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

2

3 Forskning och utveckling i kommuner, landsting och regioner en delrapport från IKA-projektet

4 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Jonny Paulsson, tel eller Lars Roswall, tel Sveriges Kommuner och Landsting Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fa eller från vår hemsida ISBN Idé och form: KLF Grafisk produktion Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2005

5 Förord Under 2003 utarbetade Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (sedan 1 januari 2005, Sveriges Kommuner och Landsting), en forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner. Den utgjorde underlag till den forskningspolitiska propositionen som kom våren Samma år presenterades den statliga utredningen Innovativa processer och i början av 2004 arrangerades tre seminarier där dessa två rapporter presenterades. Under dessa seminarier identifierades en rad aktiviteter kring FoU och innovativa processer. Idén om ett projekt i syfte att identifiera, kartlägga och analysera dessa aktiviteter föddes (IKA). Dalarnas forskningsråd fick under 2004 i uppdrag av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet att genomföra detta projekt. Det är uppdelat i två delar; en första del har genomförts under år 2004 och 2005 vilket sammanfattas i denna delrapport. En andra del kommer att genomföras under Ansvarig för projektet är Thomas Tydèn. Denna delrapport är skriven av Peter Möller på Dalarnas forskningsråd. Syftet med studien är att identifiera, kartlägga och analysera offentlig forskning och utveckling som helt eller delvis finansieras av kommuner, landsting eller regioner. Fokus i denna delrapport ligger på de lokala och regionala FoU-enheter som finns i samtliga län, Gotland undantaget. I nästa delrapport kommer ett antal djupstudier att göras. Detta arbete kommer sannolikt att samordnas med den kommande undersökning om FoU i kommuner och landsting som SCB planerar. Stockholm, augusti 2005 Jonny Paulsson, FoU-samordnare i Sveriges Kommuner och Landsting Lars Roswall, sekreterare i Svenska Kommunförbundets FoU-råd

6 Sammanfattning Dalarnas forskningsråd fick 2004 i uppdrag av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (sedan 1 januari 2005, Sveriges Kommuner och Landsting), att genomföra en identifiering, kartläggning och analys av aktiviteter i kommuner, landsting och regioner kring FoU och innovativa processer (IKAprojektet). Behovet av en sådan kartläggning identifierades vid ett antal seminarier våren Projektet/studien är uppdelad i två delar; en första del har genomförts under 2004 och 2005 vilken sammanfattas i denna delrapport. En andra del genomförs under Syftet med denna delstudie är således att identifiera, kartlägga och analysera offentlig forskning och utveckling (FoU) som helt eller delvis finansieras av kommuner, landsting eller regioner. Fokus i denna delrapport ligger på de lokala och regionala FoU-enheter som finns i samtliga län, Gotland undantaget. I denna delrapport konstateras att antalet FoU-enheter har blivit fler sedan Dalarnas forskningsråd 2000 gjorde en kartläggning av antalet FoU-enheter i rapporten Det dolda universitetet. Men huruvida FoU inom det offentliga har ökat i omfattning är omöjligt att säga något om utifrån materialet i denna studie. Det framkommer nämligen att FoU inte bara bedrivs inom de lokala och regionala FoU-enheter som belysts i denna studie utan även i kommunernas, landstingens och regionernas övriga verksamheter. Att då endast titta på antalet FoU-enheter skulle vara att kraftigt underskatta de resurser som avsätts till FoU i dessa organisationer. Det är framförallt två frågor som återkommit så ofta i studien att de får anses vara de dominerande inom lokal och regional FoU: dels den kortsiktiga finansieringen, och dels den bristande kommunikationen mellan utförare av FoU och kommun- och landstingspolitiker. Dessa två frågor har ett tydligt samband. Med en bättre kommunikation där båda parter vet vad politikerna vill få ut av anslagen till FoU blir diskussionen om anslag just en diskussion och inte bara en förfrågan om pengar. Det är också tydligt att statens agerande har stor påverkan på hur kommuner och landsting ställer sig till finansiering av FoU. 4 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

7 Innehåll Inledning...6 Syfte...6 Metod...6 Avgränsningar...6 Begreppet Forskning och Utveckling (FoU)...7 Disposition...8 FoU i omvärlden...9 Organisationsstruktur...11 En FoU-värld i förändring...11 FoU-enheternas villkor och vardag...15 Statligt stöd...15 Nyttan med FoU...17 Synen på kunskap, forskning och utveckling...17 Regional utveckling och FoU inom den offentliga sektorn...20 FoU-strategier...20 En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner...21 Avslutande reflektion Referenser Litteratur...23 Intervjuer...23 Bilaga 1. Underlag för analys Blekinge län...25 Dalarnas län...27 Gotlands län...28 Gävleborgs län...30 Hallands län...32 Jämtlands län...34 Jönköpings län...36 Kalmar län...38 Kronobergs län Norrbottens län...42 Skåne län...45 Stockholms län...47 Södermanlands län...48 Uppsala län...49 Värmlands län...51 Västerbottens län...53 Västernorrlands län...56 Västmanlands län...57 Västra Götalands län...59 Örebro län...61 Östergötlands län...64 Bilaga Förteckning över FoU-verksamhet i kommuner, landsting och regioner...68 Bilaga Uppskattning av total omsättning av lokal och regional FoU...71 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 5

8 Inledning Under 2003 sammanställde Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet 1 En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner. 2 Samma år färdigställdes den statliga utredningen Innovativa processer 3 och i början av 2004 arrangerades tre seminarier där dessa två rapporter presenterades. Under dessa seminarier identifierades en rad aktiviteter i regionerna kring FoU och innovativa processer och idén om att identifiera, kartlägga och analysera dessa föddes. Dalarnas forskningsråd har av Sveriges Kommuner och Landsting fått i uppdrag att genomföra detta. Studien är uppdelad i två delar; en första del har genomförts under 2004 vilken sammanfattas i denna delrapport och en andra del som kommer att genomföras under Syfte Syftet med studien är att identifiera, kartlägga och analysera offentlig Forskning och Utveckling (FoU) som helt eller delvis finansieras av kommuner, landsting eller regioner. Metod Utgångspunkten i denna kartläggning har varit en kontaktlista med namn på personer i olika län som antingen arbetar med eller på annat sätt är involverade i lokal och regional FoU. Dessa personer har sedan, i den mån de kunnat, hänvisat till fler personer som på något sätt har beröring med lokal och regional FoU. Denna kontaktlista har upprättats av Thomas Tydén, Dalarnas forskningsråd samt Jonny Paulsson och Lars Roswall, Sveriges Kommuner och Landsting, under de seminarier där En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner samt Innovativa processer presenterades. Utöver denna kontaktlista har även internet använts för att hitta FoU-enheter, dels genom de sidor på internet som finns hos kommuner, landsting och regioner och i många fall även hos lokala och regionala FoU-enheter och dels genom listor över FoU-enheter som finns tillgängliga hos bland annat Socialstyrelsen och FoU Välfärd 4. De flesta intervjuer har genomförts under försommaren och hösten En presentation av kartläggningen genomfördes på en nätverksträff under hösten 2004 där ett trettiotal aktörer inom FoU i kommuner, landsting och regioner deltog. Senare under hösten presenterades kartläggningen för ett nätverk av kommunala högskolesamordnare samt Svenska Kommunförbundets FoU-råd. Respons och diskussioner från presentationerna har använts i denna delrapportering. Under våren 2005 skickades bilagorna i rapporten ut för genomläsning till dem som intervjuats under Bilagorna har därefter korrigerats och uppdaterats under april maj Sedan 1 januari 2005 samverkar förbunden under namnet Sveriges Kommuner och Landsting. 2 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2003). 3 SOU 2003:90. 4 FoU Välfärd är en intresseförening för FoU-enheter inom välfärdsområdet, Avgränsningar I denna studie ligger fokus på de lokala och regionala FoU-enheter som finns i samtliga län, Gotland undantaget. Det finns FoU-verksamhet som pågår utanför dessa enheter i kommunernas, landstingens och regionernas ordinarie verksamhet men att göra en fullständig kartläggning av denna verksamhet ligger inte inom ramen för denna studie. FoU-enheterna har en god bild över hur FoU-verksamheten ser ut i länet, såväl inom som utanför den egna enheten. Därmed ges en inte alltid fullständig men god bild av lokal och regional FoU. I denna studie kommer en FoU-enhet att definieras som en egen resultatenhet eller avdelning vars verksamhetsinriktning till största delen består av 6 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

9 FoU. Vidare krävs att finansieringen helt eller delvis kommer från kommuner, landsting eller regioner. Nästa delstudie kommer att fokusera på den kommunala FoU-verksamhet som bedrivs utanför de lokala och regionala FoU-enheterna. Begreppet Forskning och Utveckling (FoU) Någon entydig definition av begreppet FoU finns inte. I nationalencyklopedin har begreppet ingen egen artikel utan hänvisar till begreppet forskning. I artikeln om forskning refereras OECD:s definition där forskning delas upp i grundforskning, tillämpad forskning samt utvecklingsarbete. Enligt denna definition ryms såväl forskning som utveckling inom forskningsbegreppet, men någon entydig avgränsning av begreppet FoU ges inte. Under arbetet med denna studie har det framkommit att det finns flera olika tolkningar av begreppet FoU. Dessa olika tolkningar kan något generaliserat delas in i olika grupperingar, vilka samtliga på något sätt har betydelse för regional FoU. De olika grupperingarnas något generaliserade tolkningar av begreppet FoU redovisas nedan. FoU-enheterna Bland FoU-enheterna finns en tolkning av FoU-begreppet där tyngdpunkten ligger på ordet och. Ordet och symboliserar i detta fall en brygga mellan forskning och praktik. FoU-enheterna eisterar bland annat för att olika verksamheter inte kunnat tillgodogöra sig forskning från universitet och högskolor på ett tillfredställande sätt, eller för att det saknas forskning inom för verksamheten önskvärda områden. Det kan också bero på att kommuner, landsting och regioner av olika skäl inte har lyckats hitta samverkan med universitet eller högskolor. Ett annat viktigt kännetecken för FoU vid dessa FoU-enheter är att forskningen bedrivs med kommuner, landsting och regioner och inte som den traditionella forskningen vid många universitet och högskolor som bedrivs om dessa. Forskning med bedrivs närmare verksamheten och själva forskningsprocessen är inte sällan även en läroprocess. 5 Många aktörer inom FoU-enheterna anser att FoU borde vara en naturlig del i de flesta verksamheter inom offentliga sektorn. De hoppas att FoU-enheterna ska vara en parantes på vägen mot en organisation där FoU är integrerad med den ordinarie verksamheten. Politiker Det är i de flesta fall politiker som beslutar om finansiering av de lokala och regionala FoU-enheterna. Detta gäller särskilt basanslag från kommuner, landsting och regioner som ofta utgör FoU-enheternas långsiktiga trygghet. Därför är politikers syn på FoU och vad begreppet står för av stor vikt. I princip alla aktörer inom FoU vittnar om att politiker generellt har en positiv syn på FoU, men också generellt sett har en låg kunskap om vilken uppgift FoU har. En aktör menar att det är politiskt inne med FoU men att det är lite diffust vad politikerna egentligen vill ha. Även om de flesta politiker ser FoU som något positivt har flera FoU-enheter svårt att få finansiering, och en positiv syn betalar inte hyran, som en aktör uttrycker det. Den många gånger prekära ekonomiska situationen för FoU-enheterna är ofta en följd av en ansträngd ekonomi i flera kommuner, landsting och regioner, men den tycks också bottna i en brist på gemensam syn på FoU. Många FoU-aktörer och även ett par politiker anser att politiker ofta är oklara över FoU:s uppgift. En landstingspolitiker menar att det dels finns en bristande tillit mellan politiker- och forskarvärlden och dels att fritidspolitiker har svårt att tillägna sig någon djupare kunskap om FoU, i brist på tid. Då nya FoU-enheter har bildats upplever cheferna på dessa enheter att 5 Se bland annat En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner, sid FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 7

10 politikerna vill se resultat med en gång, något de menar är omöjligt. Ett annat problem är att många politiker ser FoU som en ly och därmed något man snabbt kan skära ner på i sämre tider. Personal i verksamheterna Flera aktörer inom FoU menar att forskning i begreppet FoU kan vara problematiskt i kontakter med personal utanför FoU-enheterna, i verksamheterna. Många, särskilt de utan akademisk bakgrund, har stor respekt för begreppet forskning vilket kan medföra att de inte vågar delta i FoU-verksamhet, trots att de kanske besitter värdefull kunskap och kompetens som kan vara FoUverksamheten till stor nytta. Universitet och högskolor Kunskapsutveckling och forskning är två begrepp som starkt förknippas med den akademiska världen. Det finns aktörer på universitet och högskolor som anser att all kunskapsutveckling och forskning inom den offentliga sektorn ska bedrivas inom dessa institutioner. Dessa aktörer ser med skepsis på de nya FoU-enheter som bildats och menar att denna verksamhet bör rymmas inom högskolornas tredje uppgift, dvs. att samverka med det omgivande samhället. De FoU-enheter som idag eisterar är enligt detta synsätt överflödiga. En motsatt åsikt som också är representerad bland aktörer på universitet och högskolor är att all kunskapsproduktion inte rimligtvis ska ske på universitet och högskolor samt att den FoU i offentlig regi som sker utanför akademin är annorlunda till sin karaktär än den som bedrivs inom akademin. En stor del av kunskapsmängden i samhället produceras på arbetsplatser varav en del artikuleras och dokumenteras. En del i FoU-enheternas uppdrag är att artikulera, dokumentera och sprida denna kunskap. 6 Disposition Inom ramen för studien har ett antal telefonintervjuer genomförts. Det är främst chefer och medarbetare på de regionala FoU-enheterna, aktörer inom länsvisa kommunförbund, landsting samt regioner som intervjuats. De ger en bild av hur FoU är organiserat inom deras län och vilka frågor som upplevts som viktiga för dem. En sammanställning av dessa intervjuer redovisas i bilaga 1. En fullständig lista över samtliga FoU-enheter inom kommuner, landsting och regioner som identifierats i denna studie redovisas i bilaga 2. Båda dessa bilagor ligger till grund för analysen i studien som består av två delar; FoU i omvärlden samt FoU-enheternas villkor och vardag. Den förra delen ger en bild av de yttre omständigheter som ofrånkomligen har påverkan på regional FoU. I denna del jämförs kartläggningen i denna studie med en tidigare kartläggning av FoU-enheter som genomfördes vid Dalarnas forskningsråd på uppdrag av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Socialstyrelsen, i rapporten Det dolda universitetet. 7 Den andra delen berör de lokala och regionala FoU-enheternas situation där finansiering är en viktig fråga. Studien sammanfattas i en avslutande reflektion. 6 Tydén (2003) 7 Bergström m.fl. (2000) 8 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

11 FoU i omvärlden Offentlig FoU-verksamhet bedrivs i ett sammanhang där det sker stora förändringar. En stor pågående förändring är de besparingar som genomförs inom flera kommuner, landsting och regioner. Detta påverkar i hög grad FoU-verksamheterna inom dessa organisationer antingen genom minskade basanslag eller genom att det genomförs större omorganisationer. En tendens hos landstingen vid omorganisationer är att försöka samla övergripande FoU-frågor i en central enhet inom organisationen med ett övergripande FoU-ansvar. En annan stor förändring är bildandet av självstyrelse- och samverkansorgan. 8 Det finns idag en pågående diskussion kring hur den offentliga förvaltningen ska organiseras i framtiden. Den av regeringen tillsatta Ansvarskommittén har fått i uppdrag att utreda denna fråga. 9 Av 21 län i Sverige har elva valt att bilda samverkans-/självstyrelseorgan vilket i praktiken innebär att en ny aktör har tillkommit på den regionala arenan i dessa elva län. Vid samverkans-/självstyrelseorganens bildande har någon annan aktör försvunnit, i de flesta fall det länsvisa kommunförbundet. I Skåne och Västra Götaland, som har direktvalt regionstyre, har dessa självstyrelseorgan ersatt landstingen. Samverkan över kommungränserna har ökat under 1990-talet och pågår i olika former. Det kan vara samarbeten kring verksamheter som skola, räddningstjänst, kollektivtrafik etc. men också för att i någon mening stärka den egna regionen. I Dalarna finns eempelvis Region Siljan, ett samarbete med kommunerna runt Siljan, samt MittDalarna, ett samarbete med fem kommuner i mitten av Dalarna. Ett vanligt motiv som uttalas i samverkansprojekt är en ökad handlingskraft. 10 Det finns en rörlighet i den offentliga sektorn där inte kommuner, landsting och stat längre är de enda aktörerna. Det är inte längre självklart hur den framtida samhällsorganisationen kommer att se ut. Hur aktiva samverkansorganen är inom FoU varierar mellan länen. I Kalmar-, Uppsala-, Skåne-, Sörmlands- och Västra Götalands län har samverkansorganen FoU-enheter inom organisationen vilket inte är fallet i Blekinge-, Gotlands-, Dalarnas-, Jönköpings- och Östergötlands län (se karta 1 på sidan 10). Huruvida ett samverkansorgan bedriver FoU inom den egna organisationen har historiska kopplingar. I fallet med Blekinge, Dalarnas- och Östergötlands län fanns sedan tidigare väl fungerande FoU-enheter som inte var organiserade under det länsvisa kommunförbundet. I de län där de länsvisa kommunförbunden bedrev FoU har denna verksamhet överförts till de nya samverkansorganen där de drivs vidare. I de län som ligger i startgroparna för bildande av samverkansorgan finns ofta en osäkerhet i FoU-enheterna kring vad detta kan få för konsekvenser startade försöksverksamhet med regionförbund. Två län, Skåne län och Västra Götalands län, har fått möjlighet att utveckla självstyrelseorgan med direktvalt parlament. För övriga län finns möjligheten att bilda så kallade samverkansorgan, där ansvaret för den regionala utvecklingen i länet flyttas över från länsstyrelsen. Samverkansorganen har inga direktvalda parlament. Kravet för att få bilda ett samverkansorgan är att samtliga kommuner i ett län är med. Landstinget kan vara med men det är inget krav. 9 Dir. 2003:10, Dir. 2004:93 och SOU 2003: Gossas (2003). FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 9

12 Förekomst av FoU-enheter i självstyrelse-/samverkansorgan Karta 1. Förekomst av FoU-enheter inom självstyrelse-/samverkansorganens organisation. Uppgifterna är insamlade under hösten 2004 och våren Grundkartan är framtagen av Lantmäteriverket. 10 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

13 Organisationsstruktur Inte i något län finns en enda FoU-enhet med hela offentliga sektorn som verksamhetsområde. I Blekinge län finns förvisso bara en FoU-enhet men den klinikbundna sjukvården ingår inte i enhetens verksamhetsområde. Utöver Blekinge har även Kronoberg en FoU-enhet med ett mycket brett verksamhetsområde där både landstinget och kommunerna är intressenter. Fyrbodalsinstitutet i Västra Götalands län har också en mycket bred inriktning men arbetar bara i en del av länet. En vanlig organisationsform för FoU i ett län är att ha en FoU-enhet för landstinget och en för den kommunala sektorn. Detta gäller för Dalarnas-, Gävleborgs-, Jämtlands-, Kalmar-, Kronobergs-, Norrbottens-, Södermanlandsoch Västmanlands län. FoU-enheterna i landstingen och kommunsektorn har många gånger bildats oberoende av varandra. De flesta FoU-enheter inom den kommunala sektorn har fått någon form av etableringsstöd från Socialstyrelsen. Det är vanligt att det finns någon form av samarbete mellan FoU-enheter inom landsting och FoU-enheter inom kommunsektorn. Samarbete mellan kommuner och landsting inom FoU har ökat i och med Socialstyrelsens etableringsstöd till FoU med inriktning mot äldrefrågor. Ett av kraven för att erhålla etableringsstöd för äldre-fou är att landsting och kommuner samarbetar. Ytterligare ett krav är att man ska ha etablerat ett samarbete med universitet och högskola. De fyra norrlandslänens landsting har bildat ett kommunalförbund. Tanken är att utöka samarbetet mellan landstingen för att bättre kunna möta en allt äldre befolknings behov när resurserna blir mindre. Inom detta samarbete kommer även FoU-strategier att samordnas. Av de tre storstadsregionerna har Skåne kommit längst i sin FoU-organisation i den bemärkelsen att de har en central FoU-enhet som har ett övergripande ansvar och en överblick över regionens FoU-verksamhet. I såväl Västra Götaland som i Stockholm är FoU-verksamheten betydligt svårare att överblicka. I Västra Götaland finns de gamla länsindelningarna kvar inom den kommunala FoU-verksamheten och till viss del även inom regionen. Stockholm har nyligen genomfört en utredning där kunskapsproducerande verksamheter kartlagts. 11 Landstinget vill få en större överblick och en starkare styrning över FoU-verksamheten än vad som är fallet idag och är mitt uppe i ett arbete med att strukturera den framtida kunskapsorganisationen. Denna omorganisation sker i samarbete med kommunerna i länet då dessa är intressenter i ett flertal FoU-enheter med inriktning mot äldrefrågor. I såväl Uppsala som Örebro län finns det möjligheter att flera FoU-enheter slås samman till en FoU-enhet med en bredare inriktning. Inom flera län talas också om ett utökat samarbete med eempelvis universitet och högskolor, statliga myndigheter etc. En FoU-värld i förändring År 2000 publicerades Det dolda universitetet (DU) i vilken Dalarnas Forskningsråd genomförde en kartläggning av lokala och regionala FoU-enheter. I kartläggningen identifierades 82 FoU-enheter. Bland dessa ingick FoU-enheter med kommuner och landsting som huvudman men även FoU-enheter inom försäkringskassan. FoU-enheterna vid försäkringskassorna ingår inte i denna studie då deras finansiering är statlig. Stockholms läns landsting förbereder en stor omorganisation av sina kunskapsproducerande verksamheter. De FoU-enheter som är organiserade under Stockholms läns landsting har därför inte tagits med i denna studies kartläggning. Dock ingår FoU-enheter med inriktning mot äldrefrågor då dessa delvis finansieras av kommuner. 11 LS Utredning av kunskapscentra inom Stockholms läns landsting. FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 11

14 Tabell 1 Jämförelse kartläggning i Det dolda universitetet (DU) och denna studie En jämförelse mellan kartläggningen i (DU) och kartläggningen i denna studie visar att mycket har hänt under de fyra år som gått mellan de båda kartläggningarna. Av de 82 FoU-enheter som identifierades i (DU) har i denna kartläggning 47 identifierats under samma namn, dvs. drygt 57 procent. Lite drygt 46 procent, eller 38 FoU-enheter identifierades i Det dolda universitetet men finns inte med i denna studie. Slutligen finns 62 FoU-enheter med i denna studie som inte var med i DU. Det totala antalet FoU-enheter som identifierats i denna studie uppgår därmed till 109. Det är alltså 27 FoU-enheter fler än i DU, en ökning med ungefär 33 procent. Tabell 2 FoU-enheter i Det dolda universitetet som inte är med i denna studie 12 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

15 FoU-enheter som inte längre eisterar Utav de 82 FoU-enheter som identifierades i DU är det 38 FoU-enheter som inte är med i denna studie. Dessa 38 FoU-enheter kan delas in i tre kategorier; de som inte definieras som FoU-enhet i denna studie, nedlagda FoU-enheter samt FoU-enheter som omorganiserats och nu arbetar under annat namn. Den största kategorin består av FoU-enheter som inte definieras som FoUenheter i denna studie. Till denna kategori hör de FoU-enheter som inte finansieras av kommuner, landsting eller regioner, eempelvis Försäkringskassans FoU-enheter. Den näst största kategorin är de FoU-enheter som har omorganiserats sedan kartläggningen i DU. Att så pass många FoU-enheter har omorganiseras på fyra år visar på en rörlighet bland de lokala och regionala FoU-enheterna. Denna rörlighet är i jämförelse med eempelvis universitet och högskolor mycket stor. Endast tre FoU-enheter har lagts ned sedan kartläggningen i DU. Tabell 3 FoU-enheter som inte fanns i Det dolda universietet FoU-enheter som inte fanns med i Det dolda universitetet I denna studie har alltså 87 FoU-enheter identifierats som inte fanns med i DU:s kartläggning. Dessa FoU-enheter kan delas in i tre kategorier; de som har bildats efter att DU publicerades, FoU-enheter som omorganiserats och därmed verkar under annat namn samt FoU-enheter som visserligen eisterade vid tiden för DU:s kartläggning men av olika skäl inte var med i denna. I denna studie har 32 FoU-enheter identifierats som eisterande vid tiden för DU:s kartläggning men som av olika skäl inte fanns med i denna. Orsakerna kan vara flera. Det är svårt att göra avgränsningar för vad som ska räknas som FoU-enheter. Dessutom är utfallet i en kartläggning av FoU-enheter beroende av de källor som används. Ända in i slutskedet av denna delrapportering har nya FoU-enheter identifierats. Liksom i DU:s kartläggning har det varit svårt att hitta FoU-enheter som inte har inriktning mot Hälso- och sjukvård eller Individ- och familjeomsorg (IFO)/Äldre. FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 13

16 Tabell 4 Inriktning nya FoU-enheter sedan Dolda universietet Nya FoU-enheter sedan Det dolda universitetet I denna studie har 38 FoU-enheter identifierats som har bildats efter kartläggningen i DU, dvs. de senaste fyra åren. Utav dessa nybildade FoU-enheter återfinns störst andel med inriktning mot Hälso- och sjukvård. Därefter följer enheter med inriktning mot IFO, Äldrefrågor, Handikapp samt andra inriktningar. Det är viktigt att notera att FoU-enheter kan ha flera inriktningar. Om en FoU-enhet har flera inriktningar är det vanligast att dessa är IFO och Äldre, samt i vissa fall även Handikapp. 14 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

17 FoU-enheternas villkor och vardag Finansieringen är ett ständigt problem för de flesta FoU-verksamheter. Flera FoU-aktörer har vittnat om projektmedlens allt större andel av omslutningen på bekostnad av basanslagen. Således ökar kraven på FoU-enheterna att hitta etern finansiering och den långsiktiga tryggheten blir mindre. Inom landstingen finns en större vana vid kunskapsproducerande verksamhet än i den kommunala sektorn. Dock finns stora skillnader mellan olika verksamheter i landstinget. Ett flertal aktörer oroas över den kliniska forskningens alltför låga andel av den forskning som bedrivs inom landstinget. Den kliniska forskningen, menar dessa aktörer, är mycket viktig för att upprätthålla en god nivå på vården. Trots utmaningen med en kraftigt ökad andel äldre i samhället har flera FoU-enheter med inriktning mot äldrefrågor stora problem med finansiering av verksamheten och är i flera fall mer eller mindre beroende av statligt stöd. En intressant aspekt med FoU-enheter med inriktning mot äldre är att de i de flesta fall finansieras av både landsting och kommuner. Detta borde kunna ge en stabilare ekonomisk situation vilket i praktiken inte är fallet. Att det är FoU-enheter med inriktning mot äldrefrågor som har störst problem med finansiering kan bero på att de är relativt nyetablerade. Statligt stöd Av de FoU-enheter som är inriktade mot äldrefrågor har flera stimulansmedel från Socialstyrelsen. 12 Cheferna på några av de aktuella enheterna har uppgett att verksamheten, om det statliga stödet blir mindre eller försvinner helt, antingen riskeras läggas ned helt eller att den kommer att fortsätta i betydligt mindre format. Några FoU-enheter har sparade pengar så att de klarar sig en begränsad tid med minskade basanslag. Cheferna på dessa FoU-enheter hoppas att finansieringen under denna begränsade tid kommer att lösa sig, antingen med statliga medel eller ökade anslag från kommuner och/eller landsting. Även om inte alla FoU-enheter har statligt stöd anser samtliga FoU-aktörer att ett sådant är viktigt. Det är främst tre skäl som angetts för att motivera ett fortsatt statligt stöd till regionala FoU-enheter med inriktning mot välfärdsområdet; Legitimitet är det absolut vanligaste skälet till att FoU-aktörer vill se ett statligt stöd. Det är uppenbart att kommun- och landstingspolitiker påverkas starkt av att staten deltar, om än bara med ett ekonomiskt bidrag. Flera FoU-aktörer har vittnat om risken för att kommuner och/eller landsting drar sig ur samarbeten när statens medverkan upphör. Staten är onekligen en tung aktör och hur de fördelar pengar ger signaler till kommuner och landsting om vilka områden som är prioriterade. En aktör beskriver vikten av statligt stöd i argumentationen med de lokala politikerna då FoU-kulturen i det aktuella länet är liten. En annan aktör beskriver vikten av att, inför politikerna, legitimera FoU-enheternas plats vid sidan av högskolorna. Ett statligt stöd signalerar att staten ser FoU-enheter som ett komplement till högskolorna. En stabilare ekonomi är ett självklart resultat av statligt stöd. Vid flera FoUenheter ökar projektintäkternas andel av omslutningen, som en konsekvens av minskade basanslag. En aktör på en FoU-enhet beskriver att de har drivit fler nationella projekt som ofta löper över längre tid. Därmed uppnås en större ekonomisk stabilitet för FoU-enheten men många gånger på bekostnad av det regionala perspektivet. Några chefer på lokala och regionala FoU-enheter hävdar att statliga medel är en förutsättning för dessa FoU-enheters överlevnad. En majoritet av aktörerna inom FoU-enheter, 12 Ett statligt stöd till lokala och regionala FoU-enheter med inriktning mot äldrefrågor avsattes i budgetpropositionen Stödet är halverat mot 2004 och kommer under 2005 att fördelas till de FoUenheter som redan har statligt stöd. Hur det kommer att fördelas efter 2005 är i dagsläget oklart. (Prop. 2004/05:1). FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 15

18 lokala och regionala politiker och tjänstemän, ser statligt stöd som viktigt för att ge stabilitet, långsiktighet och därmed också en större arbetsro åt FoU-enheterna. En aktör menar att ett statligt stöd skulle medföra större möjligheter att prova nya saker. En annan påtalar att det finns svårigheter att arbeta med ett kritiskt förhållningssätt mot den organisation som finansierar dem. Med ett statligt stöd blir det fler finansiärer vilket skulle öka möjligheten att arbeta med ett kritiskt förhållningssätt. Flera aktörer anser att staten har ett ansvar för lokal och regional FoU även utanför högskolor och universitet. En aktör menar att staten traditionellt har stått för forskning och kommun- och landstingsverksamheter för utveckling. Därmed, menar aktören, torde FoU rimligtvis vara en gemensam angelägenhet. En landstingspolitiker menar att det finns ett nationellt ansvar för att det finns FoU-enheter, vilka är kommunernas och landstingens bas i forskningsvärlden. Vidare menar politikern att FoU-enheterna är viktiga för att lära de lokala/regionala verksamheterna att tänka i termer av FoU, något politikern menar att de är ovana vid. En annan aktör inom den kommunala sektorn pekar på att kommunerna fått statliga pengar för att driva vissa verksamheter i kommunal regi och därmed också borde få pengar till att utveckla dessa. På flera FoU-enheter där den framtida finansieringen är osäker har stor möda lagts ned på att klara den fortsatta eistensen. Eempelvis har en chef för en FoU-enhet spenderat en stor del av våren 2004 till att arbeta för FoU-enhetens fortsatta eistens. Ett sådant arbete tar givetvis tid och energi från den verksamhet som FoU-enheten anger i verksamhetsplanen. Situationen är inte unik för denna enhet utan fler FoU-aktörer ger liknande beskrivningar. Detta är onekligen en baksida av den kortsiktiga finansieringssituation som många FoU-enheter befinner sig i. Frågan är hur mycket tid och resurser det är rimligt att lägga på lobbyarbete för en verksamhets eistens. En annan negativ konsekvens är att inriktningen på FoU-verksamheten blir bundet till vilka projektmedel som finns att söka och inte vilka FoU-frågor som är mest angelägna. Konsekvenser av statligt stöd I ett flertal län har det statliga etableringsstödet fungerat som en katalysator för bildandet av FoU-enheter med inriktning mot äldre. En negativ konsekvens av detta, som flera aktörer har beskrivit, är att den påskyndade processen har medfört att förankringen av verksamheten blivit lidande. Detta har i några fall resulterat i oklar ansvarsfördelning och/eller en allmänt dålig verksamhetsstruktur. I några fall har det bildats flera FoU-enheter med samma inriktning i ett län, vilket enligt flera FoU-aktörer är en konsekvens av de statliga stöden. Detta är fallet i eempelvis Skåne- och Östergötlands län. I Östergötlands län har Motalas FoU-verksamhet nästan helt upphört och i framtiden kommer de troligtvis att samarbeta och eventuellt integreras med FoU-centrum i Linköping. I Uppsala- och Jönköpings län har det funnits idéer att starta FoU-enheter för hela välfärdsområdet. Dock har man ändrat dessa planer efter de statliga stöd som finns att söka och därmed också begränsat inriktningen mot de områden som prioriterats av staten. Syftet med de statliga stöden är att prioritera särskilda områden och huruvida detta är positivt eller negativt i dessa fall kan diskuteras. Några aktörer har beskrivit att inriktning och organisation är ett resultat av hur de statliga stöden är utformade vilket en aktör menar inte blev någon ideal organisationsform. 16 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

19 I och med att stimulansmedlen varit tidsbegränsade har många FoU-enheter kommit att drivas mer eller mindre som projekt. En aktör menar att detta leder till att FoU-enheten ligger utanför den ordinarie verksamheten och att det finns risk att den läggs ned när stimulansmedlen är slut. Nyttan med FoU En ständigt pågående diskussion är nyttan av FoU. Inför betänkandet Innovativa Processer genomfördes en undersökning om nyttan av FoU-enheters verksamhet. I undersökningen skickade utredarna ut enkäter till FoU-enheterna där de skulle ge ett eempel på något konkret resultat från er forskning eller utveckling och hur detta gjorde nytta eller hade effekter på den eller de verksamheter som tog del av resultatet. Utredarna betonade att de ville ha så konkreta resultat som möjligt och att eempelvis rapporter inte i sig definierades som nytta. Resultatet var nedslående. Nästan hälften av FoU-enheterna kunde inte beskriva vilken nytta deras verksamhet ledde till. I denna grupp ingick visserligen bortfallet i undersökningen men enligt utredarna påverkades resultatet inte nämnvärt av detta. Frågan om vilken nytta som tillförs verksamheter i kommuner och landsting vore givetvis lika intressant att ställa till högskolorna, något utredarna också nämner. De ansåg dock att en sådan undersökning inte låg inom ramen för betänkandet. 13 Frågan är om inte en del av problemet ligger i hur olika aktörer ser på nytta. Flera FoU-aktörer anger personalpolitik som ett tungt skäl till att bedriva FoUverksamhet. I Västernorrland, eempelvis, har landstinget inga personalförsörjningsproblem på de avdelningar som bedriver FoU. Några FoU-aktörer för också fram att själva projekten i sig ses som en läroprocess och därmed en form av kompetensutveckling. I båda fallen upplevs att FoU-verksamheten har genererat nytta. Det tycks som att det många gånger saknas en tydlighet i kommunikationen mellan olika intressenter (eempelvis politiker) och utförare av FoU. Det kan gälla syftet med verksamheten, vilken nytta man kan förvänta sig att den genererar och för vem den genererar nytta. Flera aktörer framhåller att nytta inte kan skapas enbart av FoU-enheterna utan detta måste ske i samverkan med beställaren. I den uppföljning av stimulansbidragssatsningen åren som Socialstyrelsen publicerade år 2005 konstaterades att samarbetet mellan FoU-center och universitet och högskolor är till nytta för båda parter. 14 Speciellt uppsatsskrivande studenter ser i ökad grad FoU-centren som en möjlig väg för kontakter med det sociala arbetets praktik. Synen på kunskap, forskning och utveckling Inom landstingen vittnar de aktörer som är inriktade på klinisk forskning om denna inriktnings lägre status gentemot eempelvis gen- och stamcellsforskning. Detta ses på med stor oro. Tillbakagången tros främst ha två orsaker. En FoU-aktör inom landstinget anser att det har skett en strukturförändring inom sjukvården där det företagsekonomiska perspektivet har företräde före det humanistiska perspektivet. Därmed, menar denne, prioriterar anslagsgivare preklinisk forskning framför klinisk forskning. Detta är problematiskt då den kliniska forskningen är oerhört viktig för att upprätthålla en god kvalitet på sjukvården. Socialstyrelsens stöd till FoU-enheter med inriktning mot äldrefrågor kräver samverkan mellan kommuner och landsting. I och med denna samverkan har de olika synsätten på FoU i kommuner och landsting blottats. Det finns några aspekter av synen på FoU som är så pass återkommande att ett mönster går att 13 SOU 2003: FoU-centra för äldre. Uppföljning av stimulansbidragssatsningen Socialstyrelsen FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 17

20 urskilja. Detta mönster kan vara mer eller mindre tydligt i olika län och behöver inte nödvändigtvis innebära samarbetsproblem mellan kommunsektorn och landstingssektorn. En stor skillnad mellan kommuner och landsting är att det inom landstingen finns en stark tradition av forskning, även om detta inte i lika hög grad gäller patientnära forskning. FoU-enheter inom landsting är ofta ett stöd till personal i verksamheterna där personalen kan söka finansiering, få tillgång till handledare och i många fall nyttja arbetsplatser. Den personal som arbetar på FoUenheten är i första hand stöd för personal ute i verksamheterna även om det förekommer att de själva bedriver FoU. Initiativen ska komma nerifrån, dvs. från personalen i verksamheterna. Inom FoU i kommunsektorn är det i större utsträckning personalen på FoU-enheterna som bedriver FoU och initiativet kommer oftare uppifrån och inte i samma utsträckning från personal ute i verksamheterna. I vilken utsträckning politiker ska påverka forskning är en ständigt pågående diskussion och detta tycks även vara fallet inom lokal och regional FoU. Inom landstinget är uppfattningen att politiker inte ska styra och påverka FoU-arbetet för mycket vanligare än inom den kommunala sektorn. Vissa FoU-aktörer i landsting har en syn på forskare som självständiga, särskilt från politiker. De ser forskarna som bäst lämpade att själva välja vilka ämnen eller områden som är värda att forska inom. En motsatt syn på forskning som är vanligare inom kommunsektorn är att det inte är bra att lämna över initiativet i FoU-verksamheten till forskarna. Om FoU-verksamheten verkligen ska vara verksamheterna till nytta måste uppdragen också komma därifrån. Det finns även skillnader i synen på forskning mellan verksamheter i kommunerna och i landstingen. Trots detta finns hos båda sidor en vilja att samverka med den andra parten. En aktör menar att det vore mycket illavarslande om inte kommuner och landsting kan samarbeta på FoU-nivå. I de fall där FoU-samarbeten med inriktning mot äldrefrågor har varit mindre lyckade vill aktörer från såväl kommuner som landsting fortsätta samarbetet, om än under andra former. Ytterligare ett spänningsfält finns mellan delar av den akademiska världen och FoU-verksamhet utanför denna. Det finns aktörer på högskolor och universitet som anser att de lokala och regionala FoU-enheterna inte behövs och att verksamheten vid dessa inte håller en tillräckligt hög akademisk nivå. Detta spänningsfält återfinns i såväl kommuner som landsting. För att ge en rättvisande bild bör också nämnas att flera lokala och regionala FoU-enheter har ett mycket gott samarbete med högskolor och universitet. Hur god relationen är mellan dessa FoU-enheter och högskolor/universitet tycks i stor utsträckning vara personberoende. 18 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

21 Förekomsten av FoU-strategier i landsting och regioner Karta 2. Förekomst av FoU-strategier i landsting och regioner. Uppgifterna är insamlade hösten Grundkartan är framtagen av Lantmäteriverket. FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 19

22 Regional utveckling och FoU inom den offentliga sektorn I betänkandet Innovativa processer samsas begrepp som innovativt ledarskap, tillvät och utveckling med primär- och landstingskommunal verksamhet. Utredarna menar att en utveckling av den offentliga verksamheten bidrar till regional utveckling och tillvät. I många län är tillvät och regional utveckling starkt förknippat med näringsliv och företagsutveckling. Även om tillvät och offentlig verksamhet inte är starkt förknippade idag kan en viss förändring skönjas. Såväl Region Blekinge som landstinget i Blekinge tar ett helhetsgrepp på regional utveckling där tyngdpunkten ligger på fler aktörer än näringslivet. Dock återstår det att se hur detta realiseras i praktiken. För även om alltfler län likt Blekinge involverar flera aktörer i tillvätprogram och dylika dokument finns fortfarande en barriär mellan de lokala och regionala FoU-enheterna och enheterna för regional utveckling. FoU-strategier En tendens i svenskt samhälle idag, vilket inte minst samverkansorganen är ett eempel på, är en större samverkan på regional nivå. Detta är en tendens som även återspeglas inom offentlig FoU, där länsövergripande FoU-strategier är ett väande fenomen. Av de tjugo landstingen har 12 landsting visserligen en FoU-strategi men fem anger att den är inaktuell. Frånvaron av en FoU-policy innebär i de flesta fall att dessa frågor löses på en lägre nivå, vid FoU-enheterna. I ett landsting, som inte har någon skriven FoU-strategi, uppger FoU-chefen att landstingets FoU-strategi finns i i ett antal powerpoint-bilder samt finns insmuget lite här och var. Ambitionen är dock att inom en snar framtid formalisera dessa i en nedskriven FoU-strategi. I ett annat landsting som inte heller har någon nedskriven FoU-strategi motiveras detta med att den FoU som bedrivs inom landstinget har så olika förutsättningar att den inte kan rymmas under en och samma FoU-strategi. En motsatt tendens kan skönjas i Norrland där de fyra landstingen ska skriva en gemensam strategi till vilken de fyra landstingen ska harmonisera sina framtida regionala FoU-strategier. En vanlig uttalad målsättning inom landstinget är att FoU ska bedrivas inom de olika verksamheterna och inte i en särskild FoU-enhet. Inom den kommunala sektorn finns i dagsläget inga länsövergripande FoUstrategier. En politiker kommenterar frånvaron av en länsövergripande FoUstrategi med att det normala är att pengar avsätts i fullmäktige och sedan sköter sig FoU-enheterna själva. Med andra ord skriver många lokala och regionala FoU-enheter sina egna FoU-strategier i form av verksamhetsplaner. I flera län finns dock embryon till om inte länsövergripande FoU-strategier så i alla fall länsövergripande samarbeten. I Blekinge- och Hallands län har samverkansorganen integrerat FoU-frågorna i det regionala utvecklingsarbetet. Ambitionen är att FoU-strategin ska rymmas i de regionala utvecklingsstrategierna. I Kronobergs län finns ett brett samarbete där kommunerna, länsstyrelsen, landstinget, länsarbetsnämnden och universitetet gemensamt diskuterar hur den framtida FoU-organisationen i länet ska se ut. 20 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

23 En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner Inom ramen för denna studie har även en uppföljning av En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner gjorts. Svårigheten med att skriva ett strategiskt dokument som passar alla berörda aktörer, kan illustreras genom två utlåtanden från olika aktörer inom FoU om En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner. I ena fallet beskrivs strategin som ovanligt konkret och i det andra som ganska generellt hållen. Några av invändningarna mot dokumentet var den tunga fokuseringen på kommunala frågor. Inom den kommunala sektorn var det en aktör som tyckte att tyngdpunkten i dokumentet ligger på individ-, familje- och/eller äldreomsorg och en annan aktör menade att det blir centralstyrt när några områden ska prioriteras. Även om det finns invändningar mot dokumentet var de positiva omdömena betydligt fler. De positiva omdömena fördelar sig jämt mellan kommun- och landstingssektorn. De förtjänster olika aktörer inom FoU har upplevt kan delas in i tre områden; Sprida kännedom och kunskap om FoU-verksamhet inom kommuner och landsting. Detta gäller kanske främst mot staten och lokala/regionala politiker men även andra aktörer. Dokumentet har använts av aktörer såväl internt inom FoU-enheter som aktörer utanför dessa för att ge tyngd åt argument för FoU i dialog med eempelvis politiker. Även om få politiker lusläser dokumentet ger det en viss tyngd att Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet står bakom det. En aktör beskriver dokumentet som betydelsefullt då man från central nivå lyft fram och tryckt på behovet av kommunal FoU. En annan aktör beskriver vikten av att statsmakten ser hela offentliga sektorn som forskare. Flera aktörer har använt dokumentet vid förhandlingar om framtida finansiering för sina FoU-enheter. Underlag i utredningar/policyarbete. I flera län har dokumentet använts som underlag i utredningar om FoU eller i arbetet med att skriva en FoUpolicy. Inte ensamma. Två aktörer beskriver att dokumentet visat på att de inte är ensamma i sin situation. Båda aktörerna arbetar inom den kommunala sektorn och på mindre FoU-enheter. Det går att se ett mönster där större FoU-enheter med en stabilare verksamhet använt dokumentet mer strategiskt och inte i särskilt hög grad som ett stöd internt inom FoU-enheten. En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner har varit särskilt viktig för de mindre länen och FoU-enheterna då de inte har resurser att själva bedriva strategisk lobbying för FoU. För många människor är FoU starkt förknippat med näringslivet varför dokumentet har bidragit till att lyfta fram att den offentliga FoU-verksamheten. FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 21

24 Avslutande reflektion I denna studie har konstaterats att antalet FoU-enheter har blivit fler sedan Dalarnas forskningsråds kartläggning i Det dolda universitetet för fyra år sedan. Huruvida FoU inom det offentliga har ökat i omfattning är dock omöjligt att säga något om utifrån materialet i denna studie. FoU bedrivs inte bara inom de lokala och regionala FoU-enheter som belysts i denna studie utan även i kommunernas, landstingens och regionernas övriga verksamheter. Att då endast titta på antalet FoU-enheter skulle vara att kraftigt underskatta de resurser som avsätts till FoU i dessa organisationer. Trots att forskning och utveckling får anses vara långsiktig verksamhet har de flesta lokala och regionala FoU-enheterna mycket kortsiktig finansiering. Flera aktörer menar att bristen på FoU-tradition inom kommunerna medför svårigheter med finansiering till de kommunala FoU-enheterna. Men även om det finns en större tradition av forskning i landstingen, finns stora skillnader inom landstinget där den kliniska forskningen av flera aktörer upplevs som relativt lågt prioriterad. En effekt av den kortsiktiga finansieringen är att flera FoU-enheter har svårt att rekrytera och/eller behålla disputerad personal. En annan effekt är att mycket tid läggs ner på att söka eterna projektmedel och/ eller argumentera för bibehållna/ökade basanslag från intressenterna. Vidare är det flera aktörer som menar att en del av FoU-verksamheten styrs av vilka medel som går att söka. Fördelen med det kortsiktiga tidsperspektivet är att FoU-enheterna blir mycket fleibla organisationer. Medarbetarna tvingas vässa sig för att få in projekt till enheten vilket är en förutsättning för dess överlevnad. I de intervjuer som genomförts är det två frågor som återkommit så ofta att de får anses vara de dominerande inom lokal och regional FoU. Det är dels den kortsiktiga finansieringen och dels den bristande kommunikationen mellan utförare av FoU och kommun- och landstingspolitiker. Dessa två frågor har ett tydligt samband. Med en bättre kommunikation där båda parter vet vad politikerna vill få ut av anslagen till FoU blir diskussionen om anslag just en diskussion och inte bara en förfrågan om pengar. Det är också tydligt att statens agerande har stor påverkan på hur kommuner och landsting ställer sig till finansiering av FoU. 22 FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

25 Referenser Litteratur Bergström, E. m.fl. (2000) Det dolda universitetet. DFR-rapport. Dalarnas forskningsråd. Boström, M. (1998) Något man inte talar om? Arbetsrapport, Dalarnas forskningsråd. Dir. 2003:10 Översyn av strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen. Direktiv för Ansvarskommittén. Dir. 2004:93 Tilläggsdirektiv till Ansvarskommittén. Gossas, M. (2003) Kommunen som nätverksaktör. Institutet för framtidsstudier. LS Utredning av kunskapscentra inom SLL. Bilaga 1 till Stockholms läns landstings styrelseprotokoll 16/ Prop. 2004/05:1 Budgetpropositionen för Socialstyrelsen (2005) FoU-centra för äldre. Uppföljning av stimulansbidragssatsningen SOU 2003:90 Innovativa processer. Betänkande från utredningen om innovativa processer. SOU 2003:123 Utvecklingskraft för hållbar välfärd. Ansvarskommitténs delbetänkande. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2003) En forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner. Dnr SK 2003/2168, Lf 0342/03 Tydén, T. (2003) Samspelet vetenskap och praktik ett utmanande forskningsfält. I Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 1:2003. Örebro universitet. Intervjuer Albinsson, Per Region Halland Almberg, Britt Nestor, Stockholms län Almqvist, Kerstin Värmlands läns landsting Andersson, Bengt-Arne Äldreväst Sjuhärad, Västra Götalands län Andersson-Gäre, Boel Landstinget i Jönköpings län Angsell, Gun-Lis FoU-enheten, Stockholms stad Asplund, Ragnar Jämtlands läns landsting Berg Eklundh, Lotta FoU Nordost, Stockholms län Berger, Sune Centrum för Regional Utveckling (CERUT), Värmlands län Bergljung, Ingvar Landstinget Blekinge Berglund, Johan Blekinge FoU Bertheden, Mats Landstinget Hallands län Bertilsson, Ulrika Region Halland Bjurulf, Staffan Region Värmland Björling, Bam Kvinnoforum, Stockholms län Burström, Lena Västmanlands läns landsting Bygdell, Agneta FoU Norrbotten Carlenius, Ingrid FoU Norrbotten Carlsson, Göran Region Dalarna Chirico, Lena FoU IFO Uppsala län Dahl, Carina Örebro Kommun, Örebro län Ekermo, Mats Mälardalens Högskola, Västmanlands län Eklund, Björn Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Östergötlands län Ekström, Thorbjörn Stockholms läns landsting Engström, Bo FoU Västmanland Ericsson, Bengt FoU Skaraborg, Västra Götalands län Ericsson, Mats Fou Äldre i Sörmland Ericsson, Mats FoU-centrum Linköping, Östergötlands län Eriksson, Annika Region Halland Eriksson, Bengt G. IKU, Värmlands län Eriksson, Mats Örebro läns landsting Fahlström, Gunilla Forum Äldre Örebro Felizia, Ingalill PUFF, Östergötlands län Gough, Ritva Fokus, Kalmars län Grahn, Birgitta FoU Kronoberg Granberg, Lars Gävleborgs landsting Granström, Gusten Piteå kommun, Norrbottens län Grodzinsky, Ewa FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland Göthman, Birgitta Landstinget Dalarna Hajtowitz, Elisabeth FoU i Väst, Västra Götalands län Haraldsson, Johnny Kommunförbundet Gävleborgs län Hebo, Maria Äldrecentrum Östergötland FORSKNING OCH UTVECKLING I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 23