VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar"

Transkript

1 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar

2 Innehåll Riksidrottsförbundets ordförande 3 Riksidrottsförbundets generalsekreterare 4 Uppgift och organisation 5 Styrelsens berättelse 7 Barn- och ungdomsidrott 11 Elit- och breddidrott 17 Resurserna 23 Stöd och service 25 Förutsättningar 29 Årsredovisning Riksidrottsförbundet 34 Årsredovisning Bosön 44 Riksidrottsstyrelsen Idrotten i siffror 53 Riksidrottsförbundets medlemsförbund 62 Stipendier och utmärkelser 64 Svenska världsmästare 66

3 Ordförande Karin Mattsson Weijber Försvara den svenska modellen Att skapa bästa möjliga förutsättningar för att svensk idrotts alla föreningar och förbund ska fortsätta utvecklas positivt i vår gemensamma strävan att erbjuda världens bästa idrott är och förblir RF:s viktigaste uppgift var ett dramatiskt år. Vi fick uppleva tragedier, som terrordådet på Utöya i Norge och tsunamin i Japan. Finanskrisen skapade oro för framtiden. Men vi fylldes också av hopp, förkroppsligad i den folkliga kraften bakom den arabiska våren. Folklig kraft är också ett kännetecken för svensk idrott, som under det gångna året visat sin styrka i fantastiska framgångar på den internationella idrottsarenan. Vi minns Filiph Svenssons dubbla guld i bangolf-vm på hemmaplan i Stockholm, handbollsdamernas sensationella EM-silver och Rolf-Göran Bengtssons historiska EMguld i hoppning för att nu bara ta några exempel. Alla dessa idrottshjältar är sprungna ur den näringsrika mylla som de idrottsföreningarna, med över ideella ledare, utgör. De är grunden i det vi kallar den svenska modellen. Styrkan i modellen visas inte bara i de uppmärksammade segrarna utan lika mycket i det faktum att över föreningar under Idrottslyftets fjärde år genomfört mer än projekt med nästan deltagare för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten. SÄRARTEN EN HUVUDFRÅGA Att dessa föreningar och ledare får så bra spelregler som möjligt är av yttersta vikt. Därför är det oroande när EUkommissionen, eller svenska myndigheter med stöd i EUlagstiftning, hotar att förändra förutsättningarna för svensk idrott. Med utgångspunkt från en helt annan syn på idrott tillämpar de regler skapade för den kommersiella marknaden på det ideella föreningslivet eftersom de inte förstår skillnaden. Kampen mot EU-kommissionens krav att ideella föreningar ska redovisa moms och Konkurrensverkets krav på Svenska Bilsportförbundet att ändra sina tävlingsbestämmelser handlar i grunden om att försvara den ideella idrottens särart, en fråga som var det gångna årets idrottspolitiska huvudfråga, och säkert kommer att vara det också nästa år. I Sverige finns det i alla partier en politisk förståelse för föreningslivets särskilda villkor. Det har till exempel visat sig i de särskilda skattereglerna för allmännyttiga ideella föreningar och en tydlig respekt för idrottens självständighet. I det intensiva påverkansarbete RF bedrivit i Bryssel kring momsfrågan har vi också känt ett starkt stöd från både regering och riksdag. Ska vi vinna den fighten, och även i framtiden kunna räkna med politikernas stöd, räcker det inte med att prata om idrottens särart och idealitet. Vi måste också leva som vi lär. Därför är satsningarna, via SISU Idrottsutbildarna, på Idrottens föreningslära och värdegrundsarbete genom Värdefullt så viktiga. Vi hävdar att föreningsdriven idrott ger ett mervärde jämfört med kommersiella alternativ i form av demokrati, engagemang och gemenskap. Det är grunden till det stöd vi får. IDROTTEN SKA VARA TRYGG En viktig del är en trygg och utvecklande gemenskap där vuxna ledare utgör goda förebilder. Att det inte alltid är så visades med all önskvärd tydlighet i det gångna årets avslöjanden om sexuella övergrepp inom idrottsrörelsen. I en folkrörelse med flera miljoner medlemmar kommer det alltid att bland alla goda ledare finnas några med motiv för sitt ledarskap som gör dem klart olämpliga. Men vi måste göra allt vi kan för att skapa en miljö i föreningarna där både ledare, föräldrar, aktiva barn och ungdomar ser och reagerar på misstänkta signaler. RF:s policy mot sexuella övergrepp och samarbetet med Rädda Barnen kring en föräldratelefon syftar till just detta. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 Generalsekreterare Erik Strand Idrottens roll har ifrågasatts men även hyllats 2011 har varit ett fantastiskt och intensivt år aldrig har vi haft så mycket att göra. Riksidrottsförbundets roll som stödorganisation har verkligen prövats. Förutom alla resultat i världsklass som våra aktiva presterat på nationell och internationell nivå har idrotten stått i fokus ur flera andra perspektiv. Idrottens roll har ifrågasatts samtidigt som dess betydelse har hyllats. Idrotten gör varje dag skillnad för hundratusentals barn och ungdomar, men idrotten har också tillkortakommanden som vi måste arbeta hårt för att minska. RF-stämman i Uppsala i slutet av maj var min första som generalsekreterare. Jag åkte därifrån stolt och imponerad över den fantastiska organisationen, en föreställning i folkrörelse och demokrati i världsklass. Vi åkte också därifrån med många uppdrag. Svensk idrott tog en mängd beslut för framtiden och för första gången har vi satt mätbara mål som sträcker sig längre än den tvååriga verksamhetsinriktningen. TYDLIGARE ANSVAR När regeringen gav Riksidrottsförbundet förtydligat ansvar att arbeta för att förstärka svensk elitidrott innebar det inte bara ett uppdrag att fördela medel till specialidrottsförbunden, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) utan även att optimera elitstödet. Det har bland annat lett till att vi 2011 inrättade en särskild elitidrottsavdelning och en elitkommitté, med representanter för olympiska och icke olympiska förbund, SOK och SPK, som ett stöd- och referensorgan. Att serva våra medlemsförbund är och har alltid varit en av Riksidrottsförbundets främsta uppgifter, men i takt med att samhället och idrotten förändras finns det behov av att se över vårt sätt att stödja både våra medlemmar och samarbetet med våra distrikt. Beslutet på RF-stämman att stärka organisationen har inneburit att vi under året påbörjat arbetet med att utveckla samarbetet med DF. All den kunskap, kraft och lokalkännedom som finns ska vi bättre ta vara på, men vi ska också arbeta mycket tydligare mot gemensamma idrottspolitiska mål. Förbunden och föreningarna ska veta vilken service och vilket stöd de kan förvänta sig oavsett var i landet de befinner sig. En jämn och hög servicenivå kräver resurser. Därför utgör det faktum att vi, till skillnad från många andra organisationer, inte får någon automatisk kompensation för pris- och kostnadsökningar i förlängningen ett hot. Ett statsanslag som ligger still i nominella tal innebär i praktiken sänkt anslag. FRAMGÅNGSRIK UTVECKLING Under året har vi också fortsatt utvecklingen med att hitta förstärkta former för att stödja våra medlemmar både inom det administrativa, idrotts- och IT-området. IdrottOnline har fått många nya funktioner och förbättringar. SM-veckan, Centrum för idrottsevenemang och Idrottens dag under Almedalsveckan är andra exempel på framgångsrika utvecklingsprojekt. Nu ser vi fram emot 2012 som är det första året i den av stämman fastställda verksamhetsinriktningen för , på väg emot de uppsatta målen för

5 IDROTTENS ORGANISATION Uppgift och organisation 69 SF RF = Riksidrottsförbundet SF = Specialidrottsförbund DF = Distriktsidrottsförbund SDF = Specialdistriktsidrottsförbund föreningar Cirka 3,4 miljoner medlemmar SDF RF DF Riksidrottsmötet med RF-stämman Dopingnämnden Dopingkommissionen Riksidrottsstyrelsen Generalsekreterare Kansli Riksidrottsnämnden Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen. I RF:s organisation ingår 69 specialidrottsförbund (SF). Vår främsta uppgift är att stötta medlemsorganisationerna och företräda idrottsrörelsen i kontakter med myndigheter, politiker med flera. Vartannat år träffas alla medlemsorganisationer på en stämma och där bestäms vilken inriktning verksamheten ska ha. En viktig uppgift för RF är den strategiska ledningen, till exempel när det gäller finansiering, organisationsformer och kommunikation. För att få en organisation med över 3 miljoner medlemmar fördelade på drygt föreningar att fungera måste verksamheten spridas ut över hela landet. Idrottssverige är därför uppdelat i 21 distrikt som fungerar som RF:s förlängda arm, med motsvarande uppgifter i regionen. De övergripande syftena med statsbidraget till idrotten anges av riksdagen. Idrottsrörelsen lägger själv fast målen för sin verksamhet och metoderna för att nå dem. RF har ett myndighetsansvar för statsbidraget till riksidrottsgymnasierna, specialidrottsförbunden, Sveriges Olympiska Kommitté och till lokala idrottsföreningar. TILL RF:S UPPGIFTER HÖR: företräda svensk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt fördela statens anslag till idrottsrörelsen stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 6

7 STYRELSENS BERÄTTELSE STYRELSENS BERÄTTELSE 2011 Den maj samlades 208 ombud för special- och distriktsidrottsförbunden till RF-stämma, svensk idrotts högsta beslutande organ, i Uppsala. En av stämmans främsta uppgifter är att utifrån ett bokslut över den gångna perioden lägga fast riktlinjerna för de två kommande årens arbete. Ombuden kunde konstatera att svensk idrott står stark på alla nivåer. 40 VM-guld och ytterligare ett stort antal medaljer i stora internationella mästerskap visar tydligt att Sverige behåller sin position som en ledande idrottsnation i förhållande till sin storlek. De tre miljoner medlemmarna i landets idrottsföreningar, och det faktum att mer än två tredjedelar av alla barn mellan 7 och 14 år tränar och tävlar i en idrottsförening, ger en klar bild av idrottens betydelse i människors liv. För att behålla den positionen måste idrottsrörelsen ständigt utvecklas i takt med samhället och människors skiftande behov och intressen. Stämmans diskussioner var därför i hög grad inriktade på framtiden. Bland annat presenterade Riksidrottsstyrelsen förslag på grundval av tre utredningar som var uppdrag från stämman 2009: Den lokala och regionala organisationen Anslutningsformer inom RF SF-stödet. Den medialt mest uppmärksammade frågan var dock den om den så kallade 51-procentsregeln, det vill säga kravet i RF:s stadgar att en RF-ansluten förening måste ha ett ägande motsvarande minst 51 procent av rösterna i ett idrottsaktiebolag. Stämman beslutade, på förslag av RS, att behålla regeln, men gav samtidigt styrelsen i uppdrag att till RF-stämman 2013 framlägga en ny svensk idrottsmodell som har möjlighet att konkurrera på både landslags- och klubbsidan och i både små och stora idrotter. Det arbetet påbörjades under hösten i form av två utredningar, en med fokus på den avgränsade frågan om idrottsaktiebolag och en med ett bredare anslag framtidens idrottsförening. FÖRSVARA IDROTTENS SÄRART En av RF:s huvudsakliga uppgifter är att företräda idrottsrörelsen gentemot myndigheter, politiker och samhälle på alla nivåer. Svensk idrott är partipolitiskt neutral, men eftersom politiska beslut i stor utsträckning bestämmer förutsättningarna för verksamheten är det viktigt att både allmänt skapa en förståelse för idrottens positiva roll i samhället och påverka i enskilda frågor. Detta arbete bedrivs kontinuerligt genom täta kontakter med berörda departement, i första hand Kulturdepartementet, och myndigheter samt med riksdagspartiernas talespersoner i idrottsfrågor. RF:s distriktsförbund har motsvarande kontakter på regional och kommunal nivå. KAMP MOT EU:S MOMSKRAV I takt med den ökade integrationen inom EU har också den europeiska nivån blivit allt viktigare. Det främsta exemplet på det är EU-kommissionens krav på förändringar av de svenska momsreglerna så att även ideella föreningar ska redovisa moms. Kommissionen hävdar att de svenska reglerna inte stämmer överens med EU:s momsdirektiv och har därför inlett en fördragsbrottsprocess mot Sverige. Samtidigt öppnade EU-kommissionen en diskussion, öppen för alla, om ett framtida momssystem genom att i slutet av 2010 publicera en så kallad grönbok. Riksidrottsstyrelsen (RS) skickade in ett svar på grönboken, där budskapet var att EU:s medlemsstater bör få rätt att undanta ideella föreningar från skyldighet att redovisa moms. RF uppmanade också landets idrottsföreningar att göra detsamma, vilket över 600 föreningar hörsammade. Även den svenska regeringens officiella svar drev samma linje. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 För att mer direkt påverka EU:s institutioner anställdes en medarbetare med placering i Bryssel. Ett intensivt kontakt-, nätverks- och påverkansarbete fick bland annat till effekt att EU-parlamentet i oktober tog ett uttalande där det ställde sig bakom det svenska kravet. När EU-kommissionen i december summerade grönboksdiskussionen och i ett så kallat meddelande klargjorde sin syn på ett framtida momsdirektiv valde den dock att negligera de synpunkter som framförts. Eftersom det är Ministerrådet som tar det slutgiltiga beslutet, förmodligen under hösten 2012, fortsätter arbetet för att förhindra att idrottsföreningarna drabbas av den ökade administration och de kostnader som skyldighet att redovisa moms skulle innebära. Parallellt med diskussionen kring moms, men utan direkt koppling till EU, förs också en diskussion om ideella föreningars skatte- och avgiftssituation även på andra områden, i första hand inkomstskatt. Det nuvarande regelverket är i många fall krångligt och otydligt, vilket också har varit utgångspunkten för två utredningar: Idrottsskatteutredningen 2006 samt Stiftelse- och föreningsskatteutredningen Men fortfarande har regeringen inte kommit med några förslag till förändringar. RS har under året fortsatt påtala behovet av tydligare och enklare skatteregler för idrottsföreningar. KONKURRENSVERKET HOTAR FÖRENINGSFRIHETEN En annan fråga med koppling till EU som var aktuell under det gångna året var Konkurrensverkets, KKV, beslut att Svenska Bilsportförbundet måste ändra sina tävlingsregler. Dessa säger att licensierade förare och funktionärer inte har rätt att medverka i tävlingar som inte sanktionerats av förbundet utan tillstånd från detta. KKV hävdade att Bilsportförbundet och dess föreningar bryter mot EU:s konkurrensregler. Enligt RS uppfattning är detta en helt avgörande principiell fråga. Om KKV:s resonemang, som jämställer ideella föreningar med vinstdrivande företag, accepteras kommer det att få stora konsekvenser för svensk idrott som helhet, eftersom det ifrågasätter grundläggande bestämmelser i RF:s stadgar. Beslutet strider dessutom mot den grundlagsskyddade rätten att fritt bilda föreningar och i en demokratisk process genom sina stadgar sätta villkoren för medlemskap i dessa. Därför har RF aktivt stött Bilsportförbundet i dess överklagande av KKV:s beslut till Marknadsdomstolen, där ärendet nu ligger. Frågan togs också upp på RF:s seminarium under politikerveckan i Almedalen i början av juli. Seminariet var en del av Idrottens dag som RF de senaste åren arrangerat tillsammans med intresserade specialidrottsförbund. Under 2011 deltog tolv förbund med aktiviteter i Almedalen och/eller egna seminarier. Mitt på dagen avbröts de populära aktiviteterna för en kort manifestation kring det ideella ledarskapets betydelse. Även SISU Idrottsutbildarna deltog med ett seminarium kring värdegrundssatsningen Värdefullt. 8

9 OCH HÄR RF och idrottsföreningar svarade EU om momshotet Piteå HIF gjorde det. Västerviksortens Ryttarförening, Falkenbergs Hockey Klubb och Tullus SG likaså. De och över 600 andra idrottsföreningar mejlade till EU-kommissionen och berättade varför de vill få behålla dagens momsundantag för ideella föreningar. I dag behöver inte ideella idrottsföreningar i Sverige redovisa moms. EU kritiserar Sveriges momsregler och kräver att vi ska anpassa dem till EU:s regler. Det skulle innebära att föreningar måste börja redovisa moms, vilket skulle innebära krångligare administration och för många ökade kostnader. Jan Berthelsson är ordförande i Haninge Handbollsklubb. Han känner oro inför hur ett framtida krav på att redovisa moms skulle påverka föreningen. I dag är det svårt nog att vara en ideell förening och det här kravet ökar krånglet och arbetsbördan för oss. Jag känner redan att jag måste lägga mycket tid på administration och allt mindre tid åt det jag vill syssla med handbollen. Idrottsföreningarna hade fram till sista maj 2011 på sig att påverka kommissionens så kallade grönbok. Många gjorde det och det var en unik manifestation. Det är första gången den svenska idrottens ideella föreningar visat ett så stort engagemang i en specifik EU-fråga, nämligen den att medlemsstaterna ska få behålla sina undantag för ideella föreningar. Matchen mot EU är inte förlorad. men för att vi ska ha en chans att behålla vårt momsundantag måste vi tillsammans berätta för EU vad vi tycker. Det har Riksidrottsförbundet gjort och vi har fått svar från över 500 föreningar som gjort likadant, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber. För Jan Berthelsson och Haninge Handbollsklubb var det självklart att mejla ett svar till grönboken. Vi utgick från Riksidrottsförbundets svarstips och formulerade ett mejl utifrån vår förening. Det är viktigt att agera i frågan och upp till oss var och en att vara med. Ju fler vi är, desto större chans att påverka, säger han. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10

11 BARN- OCH UNGDOMSIDROTT BARN- OCH UNGDOMSIDROTT Två tredjedelar av alla barn i Sverige mellan 7 och 15 år tränar och tävlar aktivt i en idrottsförening. Över 90 procent är någon gång med i en förening. Det gör svensk idrott till landets överlägset största organiserade barn- och ungdomsrörelse. Siffrorna är något idrottsrörelsen har all anledning att glädjas och vara stolt över. Men det innebär också ett stort ansvar för att verksamheten bedrivs på ett för barnen positivt sätt. BARNRÄTTSPERSPEKTIVET I CENTRUM RF-stämman 2009 beslutade att i svensk idrotts idéprogram Idrotten vill uttryckligen skriva in att all barn- och ungdomsverksamhet ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Det är också något som slås fast i villkoren för det statliga idrottsstödet. Under året har arbetet med att konkretisera och implementera detta krav fortsatt. Ett viktigt styrmedel är de bidrag RF ger till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet: LOK-stödet och Idrottslyftet. Inför Idrottslyftets femte år infördes barnrättsperspektivet som ett krav i de direktiv som gick ut till förbunden. RF-stämman 2011 beslutade om en totalöversyn av LOK-stödet där en av frågeställningarna är hur RF kan säkerställa att den verksamhet som stöds bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv. Ytterligare ett steg i arbetet var det nationella barnoch ungdomsforum som hölls i Malmö i oktober i samarbete med Centrum för idrottsforskning, Skånes Idrottsförbund och Malmö idrottsakademi. Under tre dagar diskuterade närmare 500 deltagare från hela landet vad ett barnperspektiv på idrotten innebär och hur man kan förena det med elitinriktad talangutveckling. För första gången fördes en stor del av diskussionen via en blogg och Twitter, vilket gjorde att även personer som inte kunde närvara fysiskt hade möjlighet att delta. IDROTTSFÖRENINGARNA SKA ERBJUDA EN TRYGG MILJÖ En självklar del av barnrättsperspektivet är att idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn en kamratlig och trygg miljö. I de allra flesta fall gör de också det. När den tidigare höjdhopparen Patrik Sjöberg våren 2011 berättade att han utsatts för sexuella övergrepp av sin dåvarande tränare satte det ljuset på att idrotten inte är förskonad från detta avskyvärda samhällsfenomen. Patrik Sjöberg var inte det första, och förmodligen tyvärr inte heller det sista fallet, om än det mest uppmärksammade. Redan 2010 påbörjades arbetet att ta fram en policy och vägledning för idrottsrörelsen mot sexuella övergrepp. Den fastställdes av riksidrottsstyrelsen i mars Med utgångspunkt från gällande lagstiftning, barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv syftar dokumentet till att förstärka skyddet av barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, utnyttjande och trakasserier inom idrotten. Vägledningen tar upp såväl förebyggande arbete som rekommendationer vad en förening bör tänka på då ett övergrepp ägt rum. Ett verktyg i arbetet för att skydda barn från att bli utsatta för sexuella övergrepp är att begära att ledare inom barn- och ungdomsverksamhet, i likhet med personer som söker arbete inom skola och barnomsorg, visar upp begränsade utdrag ur polisens belastningsregister. Ledare i ideella organisationer har i dag inte rätt att ta ut sådana begränsade utdrag. RF har därför under året intensifierat sitt påverkansarbete gentemot regering och riksdag för att göra det möjligt. Under hösten 2011 har SISU Idrottsutbildarna, på RF:s uppdrag, också påbörjat arbetet med att ta fram stödmaterial för föreningarna, vilket beräknas vara klart i början av RF och Rädda Barnen inledde under 2011 ett samarbete kring Föräldratelefonen med tillhörande Föräldramejlen som sträcker sig till och med Syftet med telefonen och samarbetet är att förebygga diskriminering och kränkningar inom barn- och ungdomsidrotten. Telefonen ska med hjälp av specialutbildade stödpersoner ge idrottsföräldrar ett naturligt och tryggt bollplank utanför idrotten. Ett vuxenstöd som består av experter på barns rättigheter och hur man som förälder kan agera i svåra situationer. RF har utbildat svararna i frågor om barnoch ungdomsidrott. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl stöttar föräldrar och andra vuxna i alla frågor gällande barn. Föräldrar som har frågor kring idrotts- eller föreningsspecifika problem, snarare än frågor kring föräldrarollen i allmänhet, kommer att hänvisas till RF och/eller SF av de som tar emot samtalen i Föräldratelefonen. Svensk idrott kommer också att kunna använda Rädda Barnens kompetens inom Centrum för barn och unga i kris som finns runtom i landet. Där ska föreningar kunna få professionell vägledning i hanteringen av händelser, misstankar och rykten om övergrepp, mobbning eller diskriminering. IDROTTSLYFTETS UTVECKLING Under 2011 har den första fyraårsperioden av regeringens satsning på att stödja svensk idrotts utveckling av den lokala barn- och ungdomsverksamheten slutförts. Satsningen som gått under benämningen Idrottslyftet mer och fler har syftat till att öppna idrottens dörrar för fler och att utveckla verksamheten så att fler väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Idrottslyftet har blivit en viktig faktor i idrottsrörelsens utvecklingsarbete. Mot bakgrund av de första tre årens positiva erfarenheter gjordes inför det fjärde året inga större förändringar i vare sig inriktning eller fördelning av resurser. Det innebär att även under år 4 har den övervägande delen av medlen (280 miljoner kronor) gått till föreningsstöd, via specialidrotts- respektive distriktsidrottsförbunden. 90 miljoner har gått till speciella insatser, vilka i de flesta fall även riktat sig till föreningsnivån. 122 miljoner har avsatts för förbundsutveckling medan resterande 8 miljoner kronor använts till Riksidrottsförbundets rådgivning, forskning, utvärdering med mera. Samtliga SF och DF har varit delaktiga i arbetet med Idrottslyftet. På föreningsnivå har föreningar under år 4 genomfört satsningar med nästan deltagare. Av dessa var 45 procent tjejer och 55 procent killar. Liksom tidigare har SF och DF, som ovan nämnts, getts resurser för egen förbundsutveckling. De vanligaste områdena för förbundens utvecklingssatsningar är utbildning och intensifierade föreningskontakter. Ett antal förbund har också utvecklat nya tävlingsformer, bättre anpassade till barn och ungdomar. LEDARFÖRSÖRJNING OCH TILLGÄNGLIGHET Medel har också fortsatt avsatts för att, via SISU Idrottsutbildarnas distrikt, stödja de lokala föreningarnas ledarförsörjning föreningar har fått ett sådant stöd, som i de flesta fall även inbegripit ett internt utvecklingsarbete i föreningen. En viktig del av ledarförsörjningen är 12

13 den särskilda satsning som görs på att rekrytera och utbilda unga ledare, men också att skapa stödjande miljöer för de ungdomar som är beredda att ta på sig ett ledaransvar. Det stöd som getts för att stimulera till ökad tillgänglighet till idrottsanläggningar och -miljöer har också fortsatt. Under det fjärde året har totalt 180 objekt fått sådant stöd, sammanlagt 49 miljoner kronor. Förutom ett 20-tal multisportanläggningar är de fördelade på 35 olika idrotter. På samma sätt som tidigare år har det gått att växla upp stödet genom att kommunerna och/eller andra intressenter också gått in med resurser. På så sätt har de drygt 49 miljonerna till slut blivit drygt 311,5 miljoner, det vill säga 6,3 gånger mer. All verksamhet inom ramen för Idrottslyftet ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. För att förstärka mångfaldsperspektivet avsatte RF under det fjärde året 8 miljoner för att stödja lokala mångfaldsprojekt. 15 föreningar beviljades medel och deras projektledare träffades i januari och november 2011 för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. För att föra erfarenheterna vidare har många av dessa 15 satsningar samt andra goda Idrottslyftsexempel presenterats på under året. Ytterligare en satsning med mångfaldsinriktning inom ramen för Idrottslyftet är Drive in-idrott, öppna aktiviteter på helgkvällar i första hand i områden med ungdomsrelaterad helgproblematik. Sju DF har varit involverade i arbetet: Skåne, Stockholm, Värmland, Västerbotten, Västsvenska Idrottsförbundet, Örebro län och Östergötland. Under året har verksamheten varit igång i 17 områden, och den är populär. Uppskattningsvis aktiverar Drive inidrott minst personer per fredagskväll. Ungdomarna är med och styr vilka aktiviteter som ska finnas med på programmet det har handlat om till exempel fotboll, innebandy, basket, gymnastik, boxning, brottning, taekwondo och dans. IDROTTSLYFTET FORTSÄTTER I budgetpropositionen för 2011 öronmärkte regeringen 500 miljoner inom ramen för det ordinarie idrottsanslaget för en fortsatt satsning på att rekrytera och behålla fler medlemmar i idrottsföreningarna. Idrottslyftet fick alltså en fortsättning, som inleddes den 1 juli Under våren pågick planeringsarbete, där alla förbund fick ta del av ett förslag på utformning innan det slutgiltigt fastställdes av riksidrottsstyrelsen i mars. Samtliga förbund har därefter arbetat fram utvecklingsplaner för det femte året. Idrottslyftets femte år kommer att pågå under 18 månader och sträcka sig fram till den 31 december Liksom tidigare ska riktlinjerna i Idrotten vill vara vägledande och satsningen ska genomsyras av ett RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 inkluderande perspektiv för olika grupper i samhället. All verksamhet ska utformas så att villkoren blir lika för flickor och pojkar. I väntan på att de externa utvärderingar som har genomförts under de fyra första åren blir bearbetade bedrivs arbetet under år 5 i princip på samma sätt som tidigare, men med ett tydligare fokus på barnrättsperspektivet och folkhälsomålen. Samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan sker inte bara inom ramen för Idrottslyftet. Webbsajten Idrott i skolan är ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet (RF) och de 52 specialidrottsförbund som har valt att delta på denna webbplattform. Idrott i skolan innehåller riktad information om vad idrottsorganisationerna kan erbjuda till personer som arbetar med idrott i skolan, som idrottslärare, fritidspedagog eller klasslärare. LOK-STÖDET VIKTIGT FÖR FÖRENINGAR Det statliga lokala aktivitetsstödet är det viktigaste ekonomiska stödet till idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Det ges till ledarledd idrottsverksamhet som omfattar fler än tre deltagare mellan 7 och 20 år. Under 2011 var stödet 24 kronor per sammankomst och 8 kronor per deltagartillfälle. Under 2010 fick föreningar stöd för sammankomster och totalt nästan 53 miljoner deltagartillfällen. Deltagartillfällena utgjordes till 60 procent av pojkar och 40 procent av flickor. LOK-stödets utformning har varit uppe till diskussion på ett stort antal RF-stämmor, så också på stämman Efter motioner från Friidrottsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund gavs riksidrottsstyrelsen i uppdrag att till nästa stämma göra en total översyn av stödet. Denna översyn, som inleddes under hösten, ska bland annat ta upp frågorna hur man ska säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån Idrotten vill och ett barnrättsperspektiv, om de nuvarande åldersgränserna ska förändras och om stödet ska vara differentierat mellan olika åldrar. 14

15 OCH HÄR Mångfaldssatsningen som forsar fram Försommarsolen gassar, forsen i Hosjöholmen utanför Falun i Dalarna är lagom strömt och bussen har stannat vid Falu Kanotklubbs anläggning. 40 ungdomar, som kommit som ensamma flyktingbarn till Sverige, ska för första gången prova på forspaddling. Issa Musa från Lugnetgymnasiet är inte nervös, han har fått testa kanoten förut inomhus i Lugnets simhall. Soizick Lidström är projektledare för Falu Kanotklubbs satsning Friluftsliv åt alla, en av Idrottslyftets 15 mångfaldssatsningar som startade Hon besökte Issa Musas klass och visade en introduktionsfilm och lät dem testa kanot i simhallen. Satsningen startade på allvar Eleverna från Lugnetgymnasiet är alla ensamkommande flyktingbarn och en del har varit i Sverige bara ett par månader. Den här idrotten är kanske inte den första du tänker på när du ska introducera barn och ungdomar med annan bakgrund än svensk i idrotten och föreningslivet. Forspaddling är ganska svårtillgänglig. Men inte hos oss. De flesta kan ta sig hit själva med cykel eller buss, forsen är perfekt för nybörjare och vi är flera erfarna ledare här som hjälper till, säger Soizick Lidström. Målet med satsningen är att 900 barn och ungdomar mellan 10 och 20 år, ska prova på forspaddling. Minst hälften ska ha ett annat språk än svenska som modersmål. Minst hälften ska vara tjejer. Det är inte helt enkelt att nå barn och ungdomar som inte har svenska som modersmål. Men Soizick Lidström menar att samarbetet med Falu kommun och skolornas lärare i svenska som andraspråk är en nyckel. Att komma till klassrummen en annan. Jag måste vinna deras förtroende innan de kommer hit första gången. Därför är besöken i skolan och prova på-tillfället jätteviktigt. Då vet de vem jag är och litar på mig, säger hon. Falu Kanotklubb startades 1996 och klubbhuset vid Hosjöholmen är ett nav inte bara för träning och tävling, utan framför allt för att medlemmarna och alla som kommer för att prova på forspaddling ska kunna träffas. Här finns kanoter för nybörjare och paddelkläder att låna. Ordförande Bo-Marcus Lidström vet vad som krävs för att föreningen ska utvecklas. Alla föreningars stora dilemma är att rekrytera nya ledare.vi har tillsammans med SISU Idrottsutbildarna startat ledarutbildningar och de elitaktiva paddlarna är tränare åt åringar som i sin tur tar hand om de nya 9 11-åringarna.Vi ger dem förtroende som de växer av. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 16

17 ELIT- OCH BREDDIDROTT ELIT- OCH BREDDIDROTT RF-stämman 2009 gav RS i uppdrag att i samverkan med Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté genomföra en för hela idrottsrörelsen samlad elitsatsning. RS avsatte cirka 100 miljoner kronor för att finansiera satsningen som leddes av en styrgrupp bestående av representanter för de tre olika organisationerna. EN TYDLIGARE ELITSATSNING I en rapport till 2011 års RF-stämma konstaterade RS att det drygt 15 månader långa projekt- och processarbetet visserligen resulterat i att SF fått ett väsentligt utökat stöd till sin elitverksamhet, men att den rådande organisationen med sin oklara ansvarsfördelning inte var effektiv. Styrelsen föreslog därför att RS ensam skulle besluta om kriterier för och fördelning av det statliga elitstödet, och att styrgruppen skulle läggas ner samtidigt som RF, SOK och SPK skulle fortsätta samverka, i nya former, för att dra nytta av varandras erfarenhet och kompetens. Detta blev också stämmans beslut. RF-stämman beslutade också att RF skulle erbjuda en förstärkt elitorganisation. En sådan skapades under 2011 genom en särskild elitidrottsavdelning under ledning av en nyrekryterad elitidrottschef inom RF-kansliet. Avdelningen ansvarar dels för att leda RF:s egen befintliga verksamhet på Bosön, dels den satsning som erbjuds SF i och med den samlade elitsatsningen. Den tidigare styrgruppen ersattes av en elitkommitté med representanter för såväl olympiska som icke olympiska förbund, SOK och SHIF/SPK. BOSÖN SOM UTGÅNGSPUNKT Inom ramen för den stödverksamhet som RF erbjuder med utgångspunkt från Bosön har 56 SF fått någon form av hjälp. Stödet består av testning, tränings- och utvecklingshjälp inom de fyra kompetensområdena idrottsfysiologi, idrottsmedicin, idrottsnutrition och idrottspsykologi och/eller processledning i SF:s eget utvecklingsarbete. Stödet till SF:s elitutveckling, både det ekonomiska och kompetensstödet, bygger på dialoger med förbunden. En arbetsfördelning har gjorts mellan de tre huvudorganisationerna där SOK:s sportchefer hanterar olympiska idrotter, SHIF/SPK:s sportchefer paralympiska/ handikappidrotter och RF:s elitutvecklare i icke olympiska idrotter. RF:s totala ansvar är dock att stödja samtliga SF:s elitverksamhet. Under 2011 har RF fördelat totalt 77 miljoner kronor till 65 SF:s elitsatsningar: 42 miljoner i landslagsstöd och 35 miljoner i riktat stöd. Samtliga SF med elitverksamhet har dessutom getts möjlighet att bedriva skräddarsydda utvecklingsprojekt för att ytterligare höja nivån på sin elitverksamhet. Med start 2011 har 62 projekt beviljats stöd där majoriteten syftar till att skapa utvecklingsverktyg, till exempel kravanalyser eller utvecklingstrappor, och sprida dessa till tränare och föreningar med målsättning att höja kunskapen om vad som krävs. Andra vanliga projekt är ökade möjligheter till tävlingsförberedelser och bättre implementering av ny kunskap i SF:s utbildningar. DECENTRALISERAD GYMNASIEMODELL En viktig faktor för ungdomars möjlighet att göra en helhjärtad elitsatsning är hur väl denna kan kombineras med fortsatta studier, vare sig de sker på gymnasial eller postgymnasial nivå. Riksidrottsgymnasierna (RIG), vilka under perioden är 51 gymnasier i 32 förbund, har under flera decennier varit en central del av detta system. Hösten 2011 startade de så kallade nationella idrottsutbildningarna (NIU) som ett alternativ till RIG för de idrotter, inte minst lagidrotter, som vill ha en mer decentraliserad modell. NIU är också en öppning för SF som har riksidrottsgymnasier men har behov av ett lokalt och/eller regionalt komplement. Redan det första läsåret omfattar NIU-verksamheten 400 skolor i 45 olika SF. RF-stämman 2011 gav RS i uppdrag att utveckla en modell för kombinationen elitidrott och postgymnasiala studier riksidrottsuniversitet. Arbetet påbörjades under hösten genom att i samverkan med såväl lärosäten som RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 SF sammanställa behov och önskemål. Ett stort antal lärosäten har anmält intresse av fortsatta diskussioner i frågan. Ett befintligt stöd till elitidrottare som studerar på postgymnasial nivå är de elitidrottsstipendier RF delar ut tillsammans med Svenska Spel. För läsåret 2011/2012 har 58 sådana stipendier delats ut till aktiva från 30 olika förbund. Av dessa aktiva var 32 kvinnor och 26 män. IDROTT HELA LIVET Fysisk aktivitet är en viktig faktor för människors hälsa. Därför spelar idrottsrörelsen en stor roll för folkhälsan genom att ge barn och ungdomar ett intresse för idrott hela livet, men också genom att erbjuda alla en möjlighet till fysisk aktivitet anpassad till den enskilda individens ambition och förutsättningar. Men svensk idrott kan göra mer. Ett sätt att stimulera förbund och föreningar att utveckla sin breddverksamhet var det breddidrottsforum som hölls på Bosön i februari under rubriken Idrott hela livet friskare, smartare & gladare. Forumet samlade över 220 deltagare och intresserade som var förhindrade att delta kunde i efterhand lyssna till huvuddelen av föreläsningarna på SVT:s Kunskapskanalen. En annan stimulans är det projektstöd SF och DF kan söka för att utveckla sin breddverksamhet för vuxna. Under 2011 fick sex DF och två SF dela på totalt kronor. Samtliga projekt involverar lokala föreningar och handlar om bland annat idrott för äldre, för kvinnor med utländsk bakgrund samt idrott på arbetsplatser. För att ge möjlighet till kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte startades under 2010 ett nätverk för SF, Idrott hela livet. Det kompletterade det motsvarande nätverk för DF som funnits sedan Dessa båda nätverk har fortsatt och haft två träffar under

19 ELIT- OCH BREDDIDROTT EN VÄRDEFULL VÄRDEGRUND På RF-stämman 2009 antogs en gemensam värdegrund för svensk idrott, baserad på fyra hörnpelare: Glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. Samtidigt fick RS också i uppdrag att synliggöra och intensifiera arbetet med denna värdegrund. Den viktigaste beståndsdelen i detta arbete har varit utbildningssatsningen Värdefullt, som genomförs av SISU Idrottsutbildarna. Syftet med Värdefullt är att få idrottsföreningar runt om i landet att samtala och fundera över vad som är viktigt och värdefullt inom barn- och ungdomsidrotten, vad föreningen vill stå för och förknippas med för värden. För att få till stånd sådana samtal har SISU Idrottsutbildarna tagit fram material riktat till olika målgrupper: aktiva, förtroendevalda, tränare och ledare samt föräldrar. Målet är att starta en process som både medvetandegör medlemmarna om värderingsfrågornas betydelse och leder fram till en gemensam värdegrund som alla i föreningen kan stå för. Målet är att under två år engagera föreningar i ett aktivt värdegrundsarbete. Under året har föreningar erbjudits studiematerial och stöd för att påbörja processen kostnadsfritt. Svensk idrott ställer sig bakom samhällets mål att minska alkoholkonsumtionen och framför allt senarelägga ungdomars alkoholdebut. Som landets i särklass största ungdomsrörelse har vi ett medansvar när det gäller idrottsungdomars drogvanor. RF är genom sin ordförande med i regeringens ANDT-råd (råd för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor) och ett arbete har påbörjats för att utveckla den nuvarande policyn om alkohol och tobak inom idrotten till en mer övergripande ANDT-policy. I enlighet med ställningstagandet i policyn om alkohol och tobak inom idrotten samarbetar RF med Systembolagets dotterbolag IQ kring satsningen IQ Stars, som syftar till att göra ungdomsidrott till en alkoholfri miljö för såväl aktiva som ledare. Föreningar och enskilda lag som går med i satsningen skriver under på att idrott och alkohol inte hör ihop och att inte tillåta alkohol i samband med till exempel turneringar och läger. Under 2011 genomfördes också tävlingen IQ Stars Challenge, där ett lag från varje RF-distrikt under en helg i maj på Bosön tävlade om titeln Sveriges bästa lag och ett pris på kronor. ALLA SKA HA RÄTT ATT VARA MED PÅ SAMMA VILLKOR Inom svensk idrott ska kvinnor och män ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. Det målet har funnits uttryckt i idrottens jämställdhetsplaner länge. Utvecklingen har också gått framåt, men inte tillräckligt snabbt och inte tillräckligt långt, kunde forskaren Gertrud Åström konstatera i den utvärdering av det hittillsvarande jämställdhetsarbetet som gjordes på uppdrag av RF-stämman Utifrån den gjorda utvärderingen beslutade RF-stämman i maj om riktlinjer för det fortsatta arbetet. RS fick i uppdrag att arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering enligt en handlingsplan som bland annat inbegriper RF:s kansli och ett antal pilotprojekt i SF och DF. Jämställdhetsmålen ska också arbetas in i idéprogrammet Idrotten vill. På europeisk nivå deltar svensk idrott också aktivt i nätverket European Women and Sport (EWS). Det är ett fristående nätverk bestående av personer som är engagerade i jämställdhetsarbete i sina respektive länder. Syftet med EWS är främst att verka som pådrivare för utvecklingen av arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom idrotten och dess organisationer i Europa. I dag är drygt 40 länder representerade i nätverket, som leds av en styrgrupp där RF har en representant. Allas rätt att vara med, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar är en central del av svensk idrotts värdegrund. Det är inte bara en demokratisk fråga, mångfald är också en positiv faktor för utveckling. De studier som gjorts av idrottsvanor hos ungdomar med utländsk bakgrund visar att pojkarna finns i idrottsrörelsen i nästan högre utsträckning än pojkar i allmänhet, medan flickorna är betydligt mindre idrottsaktiva. Det finns också stora skillnader mellan olika idrotter. Även om det finns många goda exempel återstår mycket att göra. Förutom de satsningar som gjorts inom ramen för Idrottslyftet har därför arbetet påbörjats för en mer samlad insats. Under året har också frågan om hbtq-personers situation inom idrottsrörelsen fått förnyad uppmärksamhet. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 ELIT- OCH BREDDIDROTT Under hösten inleddes ett samarbete med Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), för att i ett första steg få fördjupad kunskap som kan bilda underlag för konkreta åtgärder. SUPPORTERKULTUREN UTREDS Riksidrottsförbundet verkar samordnande, strategiskt och stödjande i relation till berörda idrottsorganisationer för ökad trygghet och trivsel vid idrottsevenemang. RF har tillsammans med andra parter framfört önskemål om att regeringen borde utse en nationell samordnare för supporterkulturfrågorna. I mars 2011 tillkännagav idrottsministern att regeringen avsåg att tillsätta en utredning för nationell samordning för att motverka brottslighet i samband med idrottsevenemang. Under året har utredningen kommit igång och även inkluderat frågorna om anmälningsplikt, utvidgat tillträdesförbud samt fakturering av poliskostnader. Riksidrottsstyrelsen antog i oktober 2011 nya direktiv för RF:s samordningsgrupp för supporterkultur med tydligare betoning på förebyggande insatser och att sprida en mer positiv bild av supporterkulturen. ANTIDOPING Svensk idrotts vision är en dopingfri idrott en idrott där vinnare kan glädjas över en schyst seger, där förlorare kan känna sig trygga i att ha förlorat i ärlig kamp och där åskådare kan njuta av prestationerna, förvissade om att de tillkommit utan hjälp av förbjudna medel och metoder. Antidopingarbetet vilar på tre ben: kontrollverksamhet, information och utbildning. Kontrollprogrammet är utvecklat för att såväl upptäcka den doping som förekommer, som att ha en förebyggande effekt. Under året genomfördes prov varav 63 procent utanför och 37 procent vid tävling. Hela 99,8 procent genomfördes utan förvarning. Till det ska läggas 404 prov som tagits på uppdrag av internationella organisationer, främst i samband med internationella tävlingar i Sverige. En del av kontrollerna har knutits till så kallade biologiska pass. Ett antal elitidrottare har på så sätt fått sina blod- respektive hormonprofiler fastställda, vilket radikalt minskar möjligheten till doping. Cirka 550 individuella idrottare och ett 80-tal lag har under året omfattats av reglerna för vistelserapportering, vilket innebär att de är skyldiga att regelbundet förse RF med uppgifter var och när de tränar och tävlar för att alltid vara tillgängliga för kontroller. Totalt har ett drygt hundratal misstänkta dopingförseelser handlagts av Dopingkommissionen under året, men ett stort antal av dessa har kunnat avskrivas efter närmare utredning. Sammanlagt har hittills 22 personer bestraffats, varav sex fall avsåg elitidrottare och resterande 16 idrottare på lägre nivåer. Därutöver är 14 ärenden ännu ej avslutade. KOSTTILLSKOTT ETT VÄXANDE PROBLEM Efter en lång period av minskat antal dopingfall i relation till antalet tagna prov tycks trenden tyvärr ha vänt. Andelen positiva prov sjönk från över 4 procent i mitten av 1980-talet till runt en halv procent under huvuddelen av 2000-talet men är nu tillbaka på cirka 1 procent. Ett av flera skäl till denna utveckling kan vara bruket av kosttillskott som innehåller dopingklassade substanser. Under 2011 var ett tiotal dopingfall resultatet av användning av sådana. För att uppmärksamma problemet med otillförlitliga tillskott och om möjligt minska det egentligen helt onödiga bruket genomfördes under året ett antal konferenser på temat. RF gick även ut med varningar på hemsidan och via nyhetsbrev. Det internationella antidopingarbetet styrs av WADA och den så kallade WADA-koden. Efter det att WADA granskat den svenska organisationen och dess föreskrifter blev RF:s arbete formellt godkänt, Code compliant. Detta kan uppfattas som en formalitet, men är avgörande för svensk idrotts möjligheter att delta i och arrangera internationella tävlingar. Antidopingverksamheten har också under året upprätthållit sin ISO-certifiering. I januari 2011 lämnade den statliga utredning om en framtida antidopingorganisation, som RF-stämman 2009 begärde, sitt betänkande Antidoping Sverige en ny väg för arbetet mot doping. Utredningen föreslog att en ny och fristående antidopingorganisation (NADO) bildas i samverkan mellan idrottsrörelsen och staten, en tanke som RF ställde sig bakom i sitt remissvar. RF:s remissvar, liksom svaren från några andra tunga remissinstanser, pekade dock på ett antal kvarvarande frågetecken, vilket kan vara en anledning till att något beslut ännu inte tagits. 20

21 Jag är mer motiverad än någonsin! Tio tusen nya starter i olika orienteringslopp blev facit efter orienteringslandslagets fantastiska VM i augusti 2011.Tio medaljer placerade Sverige som bästa landslag och en av guldmedaljörerna var Annika Billstam. För henne fick VM-resultatet ett äntligen över sig att få stå högst upp på prispallen efter så mycket slit.annika har många medaljer efter en tio år lång elitidrottskarriär, men det var inte förrän 2011 som hon vann ett VM-guld. Sedan 2008 har jag samarbetat med Rikard Nilsson, som är rådgivare på SOK, och han har hjälpt mig med fysträningen, och framför allt maxstyrketräningen utifrån årsplaneringar, berättar Annika Billstam. Rikard Nilssons styrketräning går hand i hand med det som Peter Holgersson, fysrådgivare åt orienteringslandslaget, förespråkar. Nämligen att våga träna tung styrketräning även om du är uthållighetsidrottare. Effekten av maxstyrketräning ger tydliga utslag på uthålligheten, något som Annika Billstam och hennes landslagskollegor märkt stor effekt av. Jag märker stor skillnad i löpstilen och får höra att jag ser starkare ut i löpningen. Kanske påverkar det också reaktionsförmågan i skogen eftersom jag haft få skador. Orienteringslandslaget har sedan några år tillbaka fokuserat på att ta ett helhetsgrepp kring sina utövare. Håkan Carlsson är förbundskapten sedan ett år tillbaka och var dessförinnan landslagstränare. Vi vill från förbundsnivå höja kompetensen i såväl elitklubbar som elitmiljöer, till exempel vid lärosäten där många av våra aktiva studerar, säger han och menar att helhetsgreppet bygger på att du är orienterare alla dagar av året. Genom elitstödet från Riksidrottsförbundet har landslaget haft möjlighet till fler läger och inför VM kunde de aktiva träna mycket på plats i Frankrike. Något som visade sig vara ett framgångsrecept. Eftersom orientering skiljer sig så mycket från tävling till tävling är det viktigt att kunna träna på plats inför stora mästerskap. Resurspersoner som exempelvis Peter Holgersson men även idrottspsykolog och teknisk analytiker har knutits till landslaget. Jag har aldrig varit så bra som jag är nu.visst hade jag kunnat dra mig tillbaka efter det här guldet men nu är jag ju mer motiverad än någonsin att bli bättre, säger Annika Billstam. Fysiken har varit Annikas styrka men nu vill hon bli en ännu bättre teknisk löpare. Konkurrensen är stenhård på damsidan, såväl nationellt som internationellt, och enbart bra fysik räcker inte. Då blir tekniken mer avgörande. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22 Många bäckar små gav ny innebandyhall För sju år sedan hade Lindås Waves Innebandyklubb nästan 300 medlemmar och ville utveckla föreningen genom ett innebandycenter i västra Göteborg. Föreningen började smida planer för att bygga en egen hall. Ordförande Hans-Göran Johansson berättar hur det gick. Hej Hans-Göran! Hur kom ni på idén att bygga en egen sporthall? Vi ville växa som förening och såg möjligheter att bygga en egen sporthall i anslutning till Askim Sporthall. Innan vi byggde fanns vi på fem olika ställen i Göteborg, och med den lokalbrist som finns, så var kommunen positivt inställd till vårt projekt. Vad ska en förening tänka på när den bygger en sporthall? Vi besökte tidigt andra föreningar som gjort likadant och fick råd från dem.väldigt viktigt är att från början ha ett tajt och långsiktigt samarbete med kommunen. För oss tog det ganska många år från planering till färdig hall, och det vann vi nog mycket på. Hur gör man ekonomiskt för att lyckas? Vår hall kom att kosta 16 miljoner, och det gällde att tidigt ha en så genomarbetad och bra ekonomisk plan som möjligt att presentera för kommunen och banken. Under 2007 kunde vi också genom Idrottslyftet söka pengar för byggnadsprojekt.vi i föreningen hade under lång tid jobbat för ett överskott och nästan en miljon själva att lägga in i bygget. Sedan handlar det mycket om att få sponsorer att hjälpa till. Sponsorer vill ju alla föreningar ha, hur kan man tänka där? Tänk på att ha en tydlig policy som utmärker er som förening. Företag vill sponsra något som är bra. I vår förening står vi för att vi vill att alla barn och ungdomar ska få vara med på lika villkor. Bredden skapar glädje och föräldrarna ser att alla få vara med i klubben.vi toppar väldigt sent, i mitten av tonåren. Det gillar våra sponsorer. Presentera sedan också vad just deras hjälp kan göra för er, exempelvis ett hallbygge. Det där med klubbengagemang då, hur gjorde ni där? Vi informerade bland annat genom en hemsida där alla kunde läsa senaste nytt. Juniorer och seniorer fick jobba in pengar till bygget, och även om det var lite pengar i det stora hela skapade det en känsla av samhörighet. Mottot många bäckar små är viktigt. Med en bred förankring i klubben är det lättare att hitta personer som har kompetenser som behövs, men framför allt känslan av att gemensamt jobba mot ett mål. Hur blev resultatet till slut? I dag har vi en hall på kvadratmeter som rymmer 700 åskådare.vi är 120 ledare och över 700 aktiva. Nästan mer än dubbelt så många som för sju år sedan. Klubben växer hela tiden även sportsligt. Vi har fått en förening som har en mötesplats som skapar broar mellan olika åldrar, föräldrar och ledare. 22

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015

Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2014-2015 1 2 Dalarnas Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna gemensam verksamhetsinriktning 2014-2015 Sidan Dalaidrottens verksamhetsidé 4 Vi utvecklar idrotten i Dalarna 4 Dalaidrottens

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar INNEHÅLL Riksidrottsförbundets ordförande 4 Riksidrottsförbundets generalsekreterare 5 Styrelsens berättelse 2012 7 Idrott 9 Resurser 19 Stöd och service

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Välkommen till SDF-konferensen. Luleå 12-13 oktober 2013

Välkommen till SDF-konferensen. Luleå 12-13 oktober 2013 Välkommen till SDF-konferensen Luleå 12-13 oktober 2013 Idrotten vill Idrottsrörelsens gemensamma idéprogram Se filmen Styrelsen NIF & SISU Idrottsutbildarna Leif Nordström, Boden Carina Winsa, Luleå Kicki

Läs mer

KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013

KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013 KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013 1 Innehåll 4 SVENSK KONSTÅKNING FRAMGÅNGSRIK IDROTT 5 VERKSAMHETSIDÉ 6 VÄRDEGRUND

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundet Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab Oktober 2014 Riksidrottsförbundets ANDT-policy Riksidrottsförbundet Stockholm

Läs mer

Nu lyfter vi ridsporten!

Nu lyfter vi ridsporten! Nu lyfter vi ridsporten! Fakta om ridsporten och Idrottslyftet år 5 MER RIDSPORT FÖR FLER Mer idrott för fler. Det är tanken bakom Idrottslyftet som nu går in på sitt femte verksamhetsår. Och öppnar nya

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 VISION Svensk styrkelyft - Idrotten som lyfter Svensk Styrkelyft ska sträva mot att utveckla alla individer på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Frillesås FF. Idrotts & Hälsocertifiering 0. - Det drogförebyggande arbetet 0.1. - Nolltolerans mot psykiskt och fysiskt våld 0.2

Frillesås FF. Idrotts & Hälsocertifiering 0. - Det drogförebyggande arbetet 0.1. - Nolltolerans mot psykiskt och fysiskt våld 0.2 Idrotts & Hälsocertifiering 0 - Det drogförebyggande arbetet 0.1 - Nolltolerans mot psykiskt och fysiskt våld 0.2 - Ökad jämställdhet och mångfald 0.3 - Ökad demokrati och delaktighet 0.4 - Höjd utbildningsnivå

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Policyprogram 2012-2014

Policyprogram 2012-2014 Policyprogram 2012-2014 Doping Alkohol Narkotika Tobak Trafiksäkerhet Innehåll Omfattning... 2 Definitioner... 3 Bakgrund... 3 Doping, alkohol, narkotika och tobak... 4 Trafiksäkerhet... 6 Omfattning Visby

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Idrottens framtida finansiering är säkrad Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk(skånsk) idrott på såväl nationell som regional och kommunnal

Läs mer

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag.

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag. Drogpolicy för FC CIMRISHAMN FC Cimrishamn, FCC, bildades 2006 och är en ideell innebandyförening som har som målsättning att vara en förening dit alla skall känna sig välkomna, känna glädje och kamratanda.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar INNEHÅLL Riksidrottsförbundets ordförande 4 Riksidrottsförbundets generalsekreterare 5 Styrelsens berättelse 2013 7 Idrott 13 Resurser 25 Stöd och service

Läs mer

Anvisningar för barnoch ungdomsidrott. Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23

Anvisningar för barnoch ungdomsidrott. Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23 Anvisningar för barnoch ungdomsidrott Beslutades av Riksidrottsstyrelsen 2014-05-23 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Träning och tävling... 3 Intention livslångt intresse... 4 Intention allsidighet...

Läs mer

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid.

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid. Vansinnigt Viktiga Vägval. 1 2 3 4 En plan för arbete med Föreningens framtid. Tillsammans mot framtidens idrott Med ett gott stöd av SISU Idrottsutbildarna Örebro kan din förening ta ett helhetsgrepp

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Barsebäck Golf & Country Club

Barsebäck Golf & Country Club Barsebäck Golf & Country Club Policy för verksamheten Antagen av Styrelsen 2013-12-22 Innehåll Inledning...3 Värdegrund...3 Visioner och mål...3 Medlemskap...3 Träning och tävling...4 Riktlinjer för ledare

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar 2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar RF = Riksidrottsförbundet RS = riksidrottsstyrelsen SF = specialidrottsförbund DF = distriktsidrottsförbund SDF = specialidrottsdistriktsförbund Riksidrottsförbundet

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening?

Vill ni också bli en Utmärkt förening? Vill ni också bli en Utmärkt förening? Presentation av kvalitetscertifieringen Utmärkt förening i Värmdö och Tyresö kommun. 1 2 Utmärkt förening är en kvalitetsutmärkelse och en satsning på att utveckla

Läs mer

Mellansvenska Handbollförbundet

Mellansvenska Handbollförbundet Mellansvenska Handbollförbundet - Utvecklingskoncept mot Vision 2017 Av: Johan Johansson Uffe Nyström Bakgrund Som välbekant så strävar Svensk handboll att uppnå Vision 2017 som vilar på 5 olika fokusområden:

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

Idrottens jämställdhetsplan

Idrottens jämställdhetsplan Idrottens jämställdhetsplan 2005 STOCKHOLM JUNI 2005 ISBN 91-975766-2-X 9 789197 576628 INNEHÅLL Ordlista... 4 Inledning... 6 Hur ser det ut idag... 8 Det här vill idrottsrörelsen...10 Så här nås målen...

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Svensk Pingis framtid 2011-2016

Svensk Pingis framtid 2011-2016 Svensk Pingis framtid 2011-2016 1 Vision Svensk Pingis Svensk Pingis ska sträva mot att vara bäst för alla på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla alla våra områden och det gör vi genom en stark

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

SIBF:s antidopingprogram

SIBF:s antidopingprogram SIBF:s antidopingprogram Doping är ett fusk som hotar idrottsrörelsens trovärdighet och missbrukarnas hälsa. Dopingkontrollen måste vara effektiv, straffen ska kännas, men ytterst handlar det om etik,

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK)

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Innehållsförteckning Mål med Barnverksamhet... 2 Mål med Ungdomsverksamheten... 2 Seniorverksamhet... 3 Krav att använda Glasögon... 3 Idrotts och hälsocertifiering...

Läs mer

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd

Läs mer

// idrotten i siffror//

// idrotten i siffror// // idrotten i siffror// Idrotten i samhället Andel personer i åldern 16 84 år som är medlemmar i olika organisationer % 6 5 4 3 2 1 Fack- Idrotts- Boende- Konsument- Intresse- Humanitär Religiöst Politiskt

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

5. Strategi 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1)

5. Strategi 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1) 5. 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1) Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och

Läs mer

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN Svenska Baseboll och Softboll Förbundet Om SBSFs Internationella Handlingsplan Denna handlingsplan skall utgöra riktmärke och ange ambitionsnivå för Svenska Baseboll och Softboll

Läs mer

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi?

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi? Vilka är vi? Jag kommer att använda Gotland som exempel ibland Gotland har» 179 startande på DM lång distans (2 %)» 186 på Sverigelistan 16 år och äldre (1 %)» 0,3 % av Gotlänningarna finns på Sverigelistan»

Läs mer

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Alla är välkomna att vara med i GSK utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter bredd men tar också

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2015

Verksamhetsinriktning 2015 Verksamhetsinriktning 2015 Särskild föräldrasatsning 2015 Den verksamhetsinriktning som nu föreligger inför året 2015 har fått en nyare utformning. SISU Riks och RF arbetar för en mer integrerad verksamhetsinriktning.

Läs mer

Presentation 16 mars Patric Nilsson Distriktsidrottschef Rolf Trulsson Idrottskonsulent Fredrik Olsson Idrottskonsulent

Presentation 16 mars Patric Nilsson Distriktsidrottschef Rolf Trulsson Idrottskonsulent Fredrik Olsson Idrottskonsulent Presentation 16 mars Patric Nilsson Rolf Trulsson Fredrik Olsson Distriktsidrottschef Idrottskonsulent Idrottskonsulent Idrott är folkhälsa Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt,

Läs mer

ANT-policy för KFUM Central Basket

ANT-policy för KFUM Central Basket ANT-policy för KFUM Central Basket KFUM-KFUK Central basket har som mission att verka för sportsliga framgångar inom ungdoms- och seniorbasket i centrala Stockholm, baserat på proffsig basketverksamhet

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Nya NackaIdrottsAllians - Nya Nacka IdrottsAllians har som övergripande mål att; Målsättning målet samverka med det lokala näringslivet.

Nya NackaIdrottsAllians - Nya Nacka IdrottsAllians har som övergripande mål att; Målsättning målet samverka med det lokala näringslivet. Nya Ansökan till Fritidsnämnden i Nacka kommun för utveckling och uppbyggnad i tre steg, av en väl fungerande föreningsallians med visionen Öppenhet och Mångfald inom idrotten Historia Nacka IdrottsAllians

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO)

Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO) 1 Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO) Totalt antal beviljade, och slutredovisade projekt: 37 Även under år 3 valde vi att jobba vidare med det arbetssätt

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Program för Verksamhetsinriktning i Gammelstad Basketbollklubb 2013-2015

Program för Verksamhetsinriktning i Gammelstad Basketbollklubb 2013-2015 Sida 1 (6) Program för Verksamhetsinriktning i Gammelstad Basketbollklubb 2013-2015 Sida 2 (6) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Verksamhetsidé & värdegrund... 3 1.2 Vision, övergripande mål och

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2015-08-01 Ansvarig: Styrelsen E-mail: styrelsen@varlaibk.nu

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2015-08-01 Ansvarig: Styrelsen E-mail: styrelsen@varlaibk.nu Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2015-08-01 Ansvarig: Styrelsen E-mail: styrelsen@varlaibk.nu 1 Innehållsförteckning Varla IBK Ledord... 3 Mål med Barnverksamhet... 4 Mål med Ungdomsverksamheten...

Läs mer

Kriterier och checklista 2013

Kriterier och checklista 2013 och checklista 2013 grundläggande krav nedan, till Anna Carlsson, Fritid & Folkhälsa, Livsstilsenheten, 434 81 Kungsbacka, senast 15/11. Har certifieringsarbetet presenterats för föreningens styrelse under

Läs mer

Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET

Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Utvecklar svensk ridsport Idrottslyftet är regeringens riktade satsning på barn- och ungdomsidrott. Här kan föreningar inom Svenska Ridsportförbundet läsa om hur ni

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy Vision och övergripande mål Idrottsrörelsens vision för en hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

Läs mer

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE Visionen är att Göteborg ska ha den mest attraktiva friidrottsmiljön i Sverige BAKGRUND På distriktsårsmötet 2009 beslutade Göteborgsklubbarna

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Nationell idrottsutbildning

Nationell idrottsutbildning Delegationsbeslut Handläggare: Gunilla Ericsson 2011-06-20 GN 2011.0225 Degerfors IF Nationell idrottsutbildning Sammanfattning Degerfors IF har inkommit med ett brev angående genomförande av nationell

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSINRIKTNING Gymnastikförbundet Norrs verksamhetsplan 2015 utgår i huvudsak från den verksamhetsinriktning som antogs av Förbundsmötet i maj 2014 och den verksamhetsplan

Läs mer

skapa trygga friidrottsmiljöer

skapa trygga friidrottsmiljöer skapa trygga friidrottsmiljöer FoTo: Ryno QuAnTz. Ansvarig utgivare: Anders Albertsson, Generalsekreterare Svenska Friidrottsförbundet Tryck: City Tryck i Karlstad AB. Miljömärkt tryksak licnr 341 144.

Läs mer

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 tips och råd om ansökningar! Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) har mellan 1 januari och 31 december 2013 drygt

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK RUJK 2015 Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK Ungdomskommitténs aktiviteter under årsmötet Lördag Presentation av Ungdomsverksamheten

Läs mer

POLICY. Policydokument för Västmanlands Innebandyförbund 2014-06-17. Sida 1

POLICY. Policydokument för Västmanlands Innebandyförbund 2014-06-17. Sida 1 POLICY Policydokument för Västmanlands Innebandyförbund 2014-06-17 Sida 1 Inledning Detta är ett policydokument som ska hjälpa Västmanlands Innebandyförbund att utveckla sig till det bättre och kunna hjälpa

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Alkohol, Doping och Droger

Alkohol, Doping och Droger Alkohol, Doping och Droger Författare: Förbundsläkare Jan Erik Berglund Bilder: Adrian Friberg ALKOHOL, DOPING OCH DROGER Författare: Förbundsläkare Jan Erik Berglund Doping är fusk! Det är lika bra att

Läs mer

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll

Verksamhetsplan. Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014. Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Verksamhetsplan Södermanlands Handikappidrottsförbund 2014 Foto; Leif Thorstenson 2013 arrangerade BK Sport SM och Nationella spel i fotboll Södermanlands Handikappidrottsförbund är Svenska Handikappidrottsförbundets

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Verksamhetsplan 2014/2015 Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Vår verksamhet Malmö Floorball Clubs organisation består idag av två föreningar. Malmö FBC, org.nr 802439-1164, och Malmö FBC Ungdom, org.nr 802419-4279.

Läs mer

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer

Idrotten vill. en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill. en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer