ED och framtiden. En fördjupad översiktsplan för tätorten Ed Granskningshandling augusti 2013 Plan- och Byggkontoret Dals-Eds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ED och framtiden. En fördjupad översiktsplan för tätorten Ed Granskningshandling augusti 2013 Plan- och Byggkontoret Dals-Eds kommun"

Transkript

1 ED och framtiden En fördjupad översiktsplan för tätorten Ed Granskningshandling augusti 2013 Plan- och Byggkontoret Dals-Eds kommun

2 Ed och framtiden En fördjupad översiktsplan för tätorten Ed (FÖP) Granskningshandlingar juni 2013 Medverkande politiker och tjänstemän: Kommunstyrelsens arbetsutskott, plan- och byggnadsnämndens presidium samt kommunchefen, enhetschefen plan- och byggkontoret och bygginspektören. Medverkande konsult: arkitekt Måns Hallén space studio. Plan- och Byggkontoret, Dals-Eds kommun

3 Innehåll INLEDNING sid 4-8 Förord, kommunstyrelsens ordförande Inledning, bakgrund och syfte Kommunens övergripande mål DEL 1 ORTSANALYS AV TÄTORTEN ED sid 9-39 Historik Samhället idag - allmänt om tätorten Infrastruktur - landsväg, järnväg, vatten, avlopp, tele och bredband Natur - natur och landskapsinventering, naturvårdsplan, LIS områden Handel och service Prognoser och statistik Framgångsfaktorer Sammanfattning ortsanalys - problembild / utvecklingsmöjligheter DEL 2 PLANFÖRSLAG FÖP sid Illustrationskarta FÖP Beskrivning FÖP Miljökonsekvenser Riksintressen Miljökvalitétsmål Miljökvalitétsnormer Miljö- och riskfaktorer DEL 3 DELOMRÅDEN sid Förtätning av Eds centrum Västra Skansen Infarter från Lv 164 Le-området Källhänvisningar Kartor sid 3

4 foto: LG - Foto sid 4

5 Förord Det har blivit dags att förnya ett av kommunens viktigaste planeringsinstrument, nämligen den fördjupade översiktsplanen för tätorten Ed. Vi har valt att kalla arbetet för Ed och framtiden för det är precis vad det handlar om. Syftet med en fördjupad översiktsplan är nämligen att visa vilken utveckling vi vill att Ed ska ha i framtiden. För en framtid kommer det ju att bli, frågan är bara om det blir den önskvärda och vem som formar den? Min förhoppning är att framtagandet av denna plan ska bli en process där många är delaktiga och påverkar hur den slutligen ska se ut. För att det ska bli ett gott resultat krävs enligt min mening fyra ingredienser. Den första är en god kännedom om vår historia, den andra en analys av vår framtid och den tredje ett mod att tänka nytt. När det gäller den fjärde handlar det om dialog människor emellan för det är när idéer bryts mot varandra som verkligt goda tankar föds. Som en första del i processen presenterades ett samrådsmaterial med en idé till en ny fördjupad översiktsplan för Eds tätort. Med glädje kan jag konstatera att många medborgare, företag och myndigheter tagit del av detta förslag och kommit in med värdefulla synpunkter till nytta för det fortsatta arbetet. Nu har vi i politiken tagit del av dessa synpunkter, förslagit vissa förändringar och gett våra tjänstemän i uppdrag att ta fram ett omarbetat förslag. Detta förslag kommer nu åter att ställas ut och vi önskar än en gång få in synpunkter på förslaget från alla er som är intresserade av att utveckla Eds tätort till platsen där det goda livet erbjuds. Vi är nu mitt i en spännande process och tillsammans kan vi skapa en stark tätort till nytta för hela kommunen. Välkomna att delta i arbetet! Martin Carling Kommunstyrelsens ordförande sid 5

6 sid 6

7 Inledning bakgrund och syfte Dals-Eds kommun och tätorten Ed är en del av Västra Götalandsregionen och en av dess norra utposter i ett spännande gränsområde i Dalsland mot gränsen till Norge. Befolkningsmässigt är både kommunen och tätorten en av regionens mindre och det är relativt långa avstånd till den betydligt intensivare arbetsmarknad och handel som råder inom Göteborgsregionen. Med sin litenhet till trots är såväl näringsliv som handel i Ed förhållandevis vitalt och statistiska bedömningar håller kommunen och tätorten högre på rankinglistor än övriga kommuner i Dalsland. En av orsakerna till detta är närheten till den betydligt mer intensiva region på andra sidan gränsen i norska Östfold där över 3 miljoner människor bor inom en radie av 15 mil. Den något mer vitalare omvärldanalysen beskriver sålunda Dals-Ed istället som den första och närmaste utposten i Västra Götaland och Sverige. Den tillgängliga kommunen med såväl dynamiskt näringsliv och lägre kostnadsnivåer som attraktiv bostadsbebyggelse och en av västsveriges mest omtalade vildmarks- och naturområden. Detta ger naturligtvis stora möjligheter till utveckling och expansion. Kommunen har ett väl förankrat förhållningssätt till expansion och utveckling där också befintliga kvalitéer och varsamhet gentemot natur och kultur bibehålls. Processen i en fördjupad översiktsplan (FÖP) är en viktig del i demokratiarbetet genom dialogen med brukare och invånare under en längre tidsperiod. En FÖP kan lyckas med att föra samman människors önskemål och behov i livet med platsens ekonomiska och fysiska förutsättningar. Relevanta frågor att ställa sig i ett FÖP arbete är: Hur ska vi leva våra liv i Ed? Vilka stigar ska vi finna? En FÖP är också en viktig del av den kommunövergripande översiktsplanen (ÖP). Alla kommuner skall enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en aktuell och antagen ÖP som täcker hela kommunens mark och vattenområden. Planen utgör underlag för kommunens prövning av detaljplaner och bygglov. Den utgör också underlag för andra myndigheters tillståndsprövning. Planen är vägledande men inte bindande i juridisk mening. Under 2010 inleddes FÖP arbetet med en ortsanalys av Eds tätort och en medborgardialog som ägde rum under namnet Future Workshop. Föreliggande förslag till ny FÖP för tätorten Ed är grundat på ortsanalysen och de synpunkter som kommit in via dialog med medborgare, företagare och regionala myndigheter. Program till församråd för fördjupad översiktsplan togs fram i januari Programmet presenterades för Länsstyrelsen på plats i Ed Planen har varit ute på samråd under sommar och höst Efter revideringar och kompletteringar skall nu planen ställas ut under aug - okt Antagande av kommunfullmäktige kan ske under våren sid 7

8 Kommunens övergripande mål DÄR DET GODA LIVET ERBJUDS Dals-Ed ska vara möjligheternas kommun där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet och framtidstro. Hållbar utveckling Bekämpa utanförskap och arbetslöshet Miljöhänsyn och folkhälsa Goda uppväxtvillkor Attraktiv kommun Naturkommun med varierat fritidsutbud Attraktivt boende Gott företagsklimat God kvalitet i kommunens verksamheter Demokrati delaktighet Öppenhet och tillgänglighet för medborgaren Barnkonventionen Tolerans och mångkultur Stabil ekonomi God ekonomisk hushållning Standardkostnader Samverka på alla plan Ständiga förbättringar Ständigt lite bättre Attraktiv arbetsgivare I föreliggande förslag till fördjupad översiktsplan för tätorten Ed berörs i första hand målen om hållbar utveckling och attraktiv kommun. HÅLLBAR UTVECKLING Med hållbar utveckling avser vi ett helhetsperspektiv innehållande tre dimensioner; den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Dimensionerna påverkar och förutsätter varandra. Ekonomiska framgångar kräver ekologisk hållbarhet och är en förutsättning för att skapa goda och stabila sociala förhållanden. Hög sysselsättning bidrar till att upprätthålla välfärd och kvalitet i våra verksamheter samt bidrar till de gemensamma investeringar som fordras för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle som i sin tur kan ge driftsekonomiska fördelar i framtiden. Allt hänger samman. Dals-Ed ska vara en föregångskommun som kännetecknas av invånare som känner välbefinnande, trygghet, engagemang och lika värde. Miljön och människors goda hälsa ska vara en grund för livskvaliteten och utgöra ett kraftfullt argument för människor att söka sig till, bo och verka i kommunen. Miljöhänsyn ska vara grunden för kommunens framtida utveckling och utgöra en hörnsten i arbetet med att skapa sysselsättning. ATTRAKTIV KOMMUN Vi ska tillsammans skapa förutsättningar för den enskildes möjligheter att förverkliga sina drömmar och idéer genom; flexibla tankebanor, förenklad byråkrati, bra utbildningsmöjligheter, attraktivt boende, bra kommunikationer och infrastruktur. Boende- och verksamhetsmiljöerna i Dals- Eds kommun ska vara så attraktiva att vi som bor och verkar i kommunen trivs och önskar bo kvar samtidigt som miljöerna ska bidra till att fler invånare, investerare och företagare dras till kommunen. Vi ska visa öppenhet och tolerans för nya idéer och för ett mångkulturellt samhälle. Vi ska som kommun fortsatt vara känd för vårt företagsvänliga klimat samt ha en hållbar och ekonomiskt stark utveckling. Entreprenörskap som förhållningssätt ska vara en naturlig del i kommunens verksamheter. Dals-Ed ska vara den attraktiva kommunen där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet och framtidstro. Det goda livet i Dals- Ed ska vara ett känt begrepp i hela landet. sid 8

9 DEL 1 ORTSANALYS sid 9

10 St Lee Bruk vid slutet av talet. Stationsmiljön innan branden Hotell Drott uppfördes 1904 och brann 1910 Järnvägsbolaget bildades sid 10 Interiör från Handelsbolaget vid Storgatan 1907

11 Historia för att hitta rätt väg framåt måste vi också se bakåt i tiden handelsplats - stationssamhälle - kronoparken Västra Ed - turistort - Lee bruk - villasamhället i Äng - kåkstad - trädgårdsstad - municipalsamhälle - kommuncentrum... Tätorten Ed är ett förhållandevis ungt samhälle med en historia som i stort påbörjades genom virkeshantering och sågverksindustri under senare delen av 1800-talet. Tiden innan dess bär inte spår av större samhällsbildning. Det förekommer omfattande virkestransporter över denna strategiska punkt och området utgör också militär betydelse i och med gränsområdet till Norge. Platsens läge invid det väldiga vattnet Stora Le har dock givit unika förutsättningar för handel och omlastningsverksamhet. Den tidiga faktorsbyggnaden, magasinet och Långholmen i centrala Ed utgör idag tidiga fysiska avtryck av detta. Eds betydelse som utpost mot Norge för näringsverksamhet och handel har sedan dess präglat orten fram till dags dato. Därav kom också beslut om anläggning av en järnväg som stod färdig år 1879 mellan Kornsjö i Norge och Ed, Sunnanå hamn och Mellerud med anslutning där till Bergslagsbanan. Till Ed flyttades år 1895 också huvudkontoret för bolaget Dalslands järnvägs aktiebolag. Omlastningen mellan sjötransporter och sågverk vid Stora Le och järnvägen skedde via en 3 km lång anslutningsbana som anlades i zick-zack uppför sluttningen med en höjdskillnad på 40 meter vilket motsvarar en stigning på 1:50. Anläggningen torde ha varit tämligen unik i sitt slag och järnvägens betydelse för utveckling av stationssamhället var vid sekelskiftet helt dominerande. Tillgängligheten via järnväg till det natursköna Ed gav också en ström av besökande turister från inte minst Göteborg som ville idka friluftsliv i omgivningarna. Därför uppstod en omfattande hotellverksamhet med kända hotell som bl a Mühlbocks och Turisthotellet. sid 11 Handeln i Ed frodades och resulterade under 1900-talets första hälft bl a i ett antal välförsedda varuhus och den betydelsefulla årliga marknaden. Staten dominerade markägandet i Ed alltsedan 1700-talet och försvårade avstyckningar och nyetablering för annan bebyggelse. Befolkningen och lokala handelsidkare levde vid förra sekelskiftet under svåra omständigheter. Misären i dåvarande stationssamhälle har beskrivits som en kåkstad. På uppdrag av överintendentämbetet upprättas år 1917 ett stadsplaneförslag av slottsarkitekten Fredrik Lilljekvist. Det är en framtidsvision med Ed utbyggt till en vacker trädgårdsstad där den omgivande naturen har en stor påverkan på planens utformning. Det fanns under många år starkt skilda intressen om hur tätorten Ed skulle utvecklas. Staten som var markägare ville se en utveckling som tillvaratog områdets stora naturvärden, gynnade turism och växte till en rekreationsort för folk med god ekonomi. Lokala näringsidkare ville istället skapa förutsättningar som gynnande industri och företag. Frågan stod mellan Eds framtid som turistort eller industrisamhälle. Sammanfattningsvis kan sägas om den relativt unga tätorten att det geografiska läget inneburit goda förutsättningar för transportnäring och kommunikationer. Naturen och skogen är basen för såväl träindustri som besöksnäring. Där järnvägar, vattenvägar och landsvägar möts finns också goda förutsättningar att bedriva handel. Den traditionella Edsmarknaden och ortens relativt rika handelsutbud är resultat av detta.

12 Utdrag av Häradskartan Dals-Ed sid 12

13 sid 13 sid 5

14 sid 14

15 sid 15

16 Fotografi från kyrkan mot Äng 2011 sid 8 sid 16

17 Samhället idag Allmänt om bebyggelsen, sjöarna, trafiken och befolkningen Det nutida Ed har till ytan vuxit väsentligt under andra hälften av 1900-talet. Egnahemsvillor och småhusområden dominerar utbredningen runt sjön Lilla Le i en relativt låg och tät bebyggelse på små tomter. Service och handel är i huvudsak samlat till det ursprungliga centrum invid järnvägsstationen där också en mer kvartersindelad och något högre stadsmässig bebyggelse förekommer. Järnvägsstationen med bytespunkt till busstrafik är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken som möjliggör in- och utpendling till jobb på andra orter. Grundskolan har sina lokaler i Hagaskolan och Snörrumsskolan. Gymnasieutbildning och gymnasiesärskola bedrivs på Utsikten som är beläget i tätortens nordvästra område. Riksväg 164 passerar numera utanför centrum på södra sidan om sjön Lilla Le. Ett område för industri och främst volymhandel växer successivt i anslutning till infarten med tydlig annonsering ut mot väg 164. Bostadsbyggandet var under de första åren av 2000-talet i en betydligt lägre takt, i genomsnitt motsvarande ca 3-4 lgh per år. Under perioden har det byggts totalt 23 lgh, vilket innebär att takten ökat något igen till ett genomsnitt av 7-8 lgh per år. Vid det gamla hamn- och sågverksområdet nere vid stora Le har industriverksamheten helt upphört. Området är idag en attraktiv besökspunkt för båtliv och turism. Området har också studerats för sjönära bostadsbebyggelse men marktekniska undersökningar har påvisat föroreningar efter industrin. Befolkningen minskar något i Eds tätort under 2000-talet och statistik för hela kommunen över tidsperioden 1979 till 2009 visar en minskning med 576 personer trots en längre tid av stadig ökning mellan åren 1982 och 1993 på ca 100 personer per år. Anmärkningsvärt är det stora antalet individer som flyttar, jämfört med befolkningsmängden. Totalt under perioden (28 år) sker en inflyttning av 7005 personer vilket väl överskrider hela kommunens befolkningsmängd år I teorin skulle detta kunna innebära att hela befolkningen med råge helt enkelt bytts ut under tidsperioden. Av totala antalet flyttningar under åren utgör inrikes inflyttningar 4571 personer och utrikes inflyttningar endast Inrikes flyttningar har dock totalt över perioden ett nettominus på 1483 personer medan utrikes inflyttningar har ett nettoplus på 1492 personer. In- och utflyttning inrikes sker framförallt från och till Bengtsfors kommun följt av Göteborg och Uddevalla. Karaktäristiskt för Ed är också en något äldre befolkning än riksgenomsnitt, procentuellt lägre antal kvinnor, lägre andel högskoleutbildade och en lägre inkomsnivå än riksgenomsnittet. Den lägre inkomstnivån kan delvis bero på att vissa inkomster intjänas och beskattas i Norge och därför inte syns i statistiken. Däremot har omställningen från traditionell industriproduktion till handels- och tjänstesektorn gått ännu snabbare än i övriga riket och antalet förvärvsarbetande inom denna sektorn ökade med hela 56,6%. sid 17

18 Stora Le Järnväg Järnväg Oslo - Göteborg Lilla Le sid 18

19 Tätortens utbredning / Utbredd samlad bebyggelse övervägande bostäder 2/ Centrum 2/ Verksamheter och handel sstation 3/ Naturområden Dals-Eds kyrka Jordbrons industriområde Lv 164 sid 19

20 Infrastruktur vägar, järnväg, vatten, reningsverk, it LANDSVÄGSTRAFIK Länsväg 164 passerar strax söder om Dals- Eds tätort och omnämns ibland som hela Sveriges väg till västkusten. Betydelsen av denna väg är utomordentligt stor för tätortens tillgänglighet och möjligheter till utveckling. Trafiken är enligt senaste mätningar drygt 2500 fordon per dygn i årsmedelsnitt och förväntas växa i takt med utökade handelsetableringar i Jordbron till ca 4000 fordon (ÅDT). Trafikverket har med anledning av detta låtit utreda förutsättningar för ombyggnad av korsningen 164/2183 vid infarten till Dals-Ed med ett vänstersvängfält alternativt en cirkulationsplats. Utredningen pekar också på en ökad trafik på väg 2183 genom Eds centrum med bl a en fördubbling av tunga transporter med timmerbilar till Nössemarks Trä (avsnitt genom centrum markerat med dubbla streck på kartan). Karlstad E 18 Dals-Ed Lv 164 E 45 E 6 Uddevalla sid 20

21 Väg 2115 utgör en viktig länk i kommunens arbete med att utveckla centrum och skapa en hållbar godskorridor för den tunga trafiken. Idag går all tung trafik rakt igenom Eds centrum (väg 2183) med betydande buller, framkomlighet och trafiksäkerhetsinverkan, främst på oskyddade trafikkanter där skolbarn utgör en stor del. Risker med farligt gods och högt slitage på vägen är andra betydande olägenheter. Ett led i arbetet att få bort den tunga trafiken genom Ed är att att anpassa järnvägsviadukten i Hökedalen,som idag har maxhöjd 3.90 meter, till gällande standard för godstrafik och genom ytterligare åtgärder på vägsträckan skapa ett godsstråk, som också försörjer industrin i Hökedalen. Hamnen Nössemarksvägen lv 2183 Stora Le Centrum Järnväg lv 2115 mot Hökedalen Lilla Le lv 164 Korsning 164/2183 utreds sid 21

22 Gång- och cykelvägar I Dals-Eds kommun ska finnas ett trafiksäkert gång- och cykelvägnät, för att främja folkhälsan, ungdomars möjlighet till självständiga transporter, besöksnäringen och miljömässigt hållbara transporter till arbete, studier, service. Kommunens ställningstagande avseende GC-vägar: Kommunens vilja är att gång- och cykelvägar ska finnas så att cykling ska kunna ske på ett trafiksäkert sätt. Där så är möjligt ska det mindre vägnätet användas för att skapa sammanhängande cykelstråk. Säkra skolvägar för gående och cyklister prioriteras. TAVLAN u EDSMYREN STORA LE Kartan intill visar de befintliga och planerade gång- och cykelstråken inom tätorten. BÄLNÄS TOPPEN NössemarksvägenA Gästhamn LE SÅGTJÄRN y TIMMERDALEN UTSIKTEN ED BEGSLÄTTS IP Y Strömstadsvägen BERGSLÄTT TIMMER- TJÄRN VIK SNÖRRUMSKOLAN KRONOPARKEN RENINGSVERKET Storgatan LILLA LE - y GAMLA REAL HAGALID J HAGA EDSGÄRDET HAGASKOLAN KYRKO- OMRÅDET ] STUBBEKAS ÄNG y ± GRÖNE BACKE CAMPING - Industri & handelsområde MOGÄRDET JORDBRON RÄDDNINGSTJÄNST Väg 164 Skogens öga Teckenförklaring/Legend!!!! Förslag till motionsspår för cykel ± Sträcka med goda eller mycket goda vägegenskaper för cykel Sträcka med sämre eller mycket sämre vägegenskaper för cykel Kommunala byggnader Förslag till ny cykelbana vid Jordbron 1: Meter sid 22

23 JÄRNVÄGSTRAFIK Klimatsmart gränshandel - trainshopping - pendlingsmöjligheter till större arbetsmarknad Norge-Vänerbanan som passerar genom Ed samhälle är utpekat som riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3kap 8. Järnvägen har en mycket viktig del i utvecklingen av Dals-Eds samhälle. Dess snart 150-åriga liv skapade stationssamhället och gav puls och näring till både verksamheter och socialt liv. Utvecklingen av sågbruksverksamheten var under första hälften av 1900-talet helt ber- MORGONTURER RESTID oende Ed - Vänersborg av järnvägstransporter - Göteborg medan efterkrigstiden byte 9min mer kommit att domineras av (buss-tåg) transporter på lastbil. Ed - Mellerud - Göteborg (buss-tåg) byte 1h 12min Ed - Bäckefors - Göteborg (buss) byte 0min Ed - Bäckefors - Uddevalla - Göteborg (buss-tåg) byte 0min byte 1h 9min Järnvägen utgör inte desto mindre en väsentlig faktor när det gäller framtida utveckling och tillväxt för det långsiktigt hållbara samhället. Den spårbundna trafiken för såväl människor som produkter ges i dagens samhällsplanering en helt avgörande betydelse. Järnväg- Ed - Göteborg (via Öxnered) (tåg) stransporterna ger människor som väljer att bo i Ed möjlighet till tågpendling inom främst SISTA KVÄLLSTUREN Tre-stads- och Östfolds-regionen: Göteborg - Uddevalla - Bäckefors - Ed (tåg-buss) byte 27min byte 0min MOT OSLO MOT KARLSTAD HALDEN BENGTS- FORS SÄFFLE ÅMÅL STRÖMSTAD SKEE ED BRO- HÖGEN TANUMS- HEDE BÄCKE- FORS TANUM MELLERUD TECKENFÖRKLARING JÄRNVÄG VÄG FÖRBINDELSE MED MED BUSS FÖRBINDELSE MED TÅG TORP FÄRGE- LANDA UDDE- VALLA FRÄNDE- FORS VÄNERSBORG/ÖXNERED TROLLHÄTTAN ORT ORT x:xx x:xx BYTESPUNKT ANALYSERAD ORT RESTID MED GOD STANDARD, TOTAL RESTID RESTID MED ACCEPTABEL STANDARD, TOTAL RESTID FRAMTIDA TURER MED NORDLÄNKEN RESTID Ed - Göteborg (via Öxnered) x:xx x:xx RESTID MED MINDRE GOD STANDARD, TOTAL RESTID RESTID MED DÅLIG STANDARD, TOTAL RESTID 0 50KM N Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla UPPSKATTAD eller Östfold FRAMTIDA med TÅGTRAFIK Halden, Halden - Göteborg: 6-8 dubbelturer/dag (NSB) GÖTEBORG Sarpsborg och Fredrikstad inom en timmes resväg i vardera riktning. KÖRTID FÖR BILIST Ed-Göteborg 2h 25min. Med ytterligare drygt en 1/2 timmes fotomontage resa når på framtida man söderut resecentrum till Göteborg eller norrut till Oslo. sid 23

24 Gränshandelns utveckling är en mycket viktig faktor för tillväxt. Strömstad respektive Årjängs kommun har påverkats starkt av den norska köpkraften och köpstaden Nordby strax söder om Svinesund samt Töcksfors i Värmland är vitala exempel på detta. Baksidan av tillväxten är det stora beroendet av biltransporter för denna handel och därmed förenliga koldioxidutsläpp. I Dals-Ed finns spännande förutsättningar att utveckla attraktiv gränshandel som i högre grad trafikeras via järnvägen (Trainshopping). Klimatsmart gränshandel kan vara en unik framgångsfaktor. Fotomontage över tänkt stationsmiljö (Ramböll) En utredning pågår att med statlig medfinansiering bygga om buss- och järnvägsstationen till ett modernare resecentrum. Två spår föreslås tas bort för att bland annat ge utrymme för ny plattform och parkeringsplatser. Kommunen verkar för att stationen i framtiden ska blir kvar i centrala Ed med fler tågstopp och eventuellt med utbyggnad till dubbelspår. Bussystemet föreslås utvecklas så att Ed blir en knutpunkt (resecentrum) för Dalsland. sid 24 Ett alternativ för Ed och framtiden är att ny dubbelspårig järnväg byggs söder om Ed med ny station. Befintlig bana blir kvar för att ge Ed en koppling till godstrafiknätet och konkurrensfördel för att attrahera företag, samt att möjligheten till regionala persontåg kvarstår. De reserverade områden för järnväg som finns i nuvarande fördjupad översiktsplan för Eds tätort skall finnas kvar.

25 VATTEN- OCH AVLOPPSOMRÅDE Vattenförsörjning Eds samhälle försörjs med dricksvatten från Kasens vattenverk som är belägen i den södra delen av samhället. Vattenverket försörjs med råvatten från grundvattenuttag ur Kasen och Edsbräckan. Nordost om vattenverket vid Högankas ligger en högreservoar. Det finns också ett mindre vattentorn i Kronoparken i den norra delen av lågzonen. Vid Topperudsvägen i den nordvästra delen av samhället ligger en tryckstegringsstation som försörjer Toppens högzon. Eds samhälle är indelat i två tryckzoner, en stor lågzon och en mindre högzon i den nordvästra delen i samhället. År 2010 var cirka 2700 personer anslutna inom tryckzonerna, varav ca 600 personer i högzonen. Separata utredningar pågår om dricksvattenförsörjningen och reservvattentäkt där det bland annat framgår att dricksvattenförsörjningen behöver ses över och förstärkas inför ytterligare utbyggnad av bostäder i den norra delen av högzonen. Foto från Kronoparken ned mot reningsverket 2011 Vattenskyddsområde Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Kasen och Edsbräckans vattentäkt har fastställts av Länsstyrelsen Skyddsområdet är uppdelat i primär, tertiär och sekundär skyddzon. Kommunens ställningstagande avseende vatten- och avlopp: En kommuntäckande VA-plan ska tas fram. Kommunens drickvattenförsörjning ska säkerställas långsiktigt. Verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp i tätortsnära områden ska utökas där det är motiverat. Avloppsrening Reningsverk Brattesta som är lokaliserat norr om centrum nere vid sjön Stora Le. Lokaliseringen prövades genom en detaljplan antagen av länsstyrelsen , dock inte utan anmärkningar. Reningsverket har en kapacitet som bedöms täcka utbyggnadsbehovet under överskådlig tid. Avståndet till bebyggelsen i centrum är ca 200 m och mellan reningsverket och bebyggelse ligger järnvägen. Topografiskt skiljs reningsverket väsentligt av från bebyggelsen i och med att det är beläget nedanför den starka sluttningen mot sjön och ca 50 meter lägre. Verket är av inbyggd typ utan synliga öppna reningsdammar. Bullerstörningar från verket förekommer i en av radie på ca 100 meter. Lukt kan förekomma vid vissa driftsituationer och ogynnsam väderlek. Störningarna anses dock idag som ringa. Om en ny terrassbebyggelse skulle bli aktuell i sluttningen mot Stora Le måste störningarna från reningsverket beaktas. Olika studier av aktuella fall inom landet finns tillgängliga där avstånd ned till 100 meter från reningsverk kan accepteras. Bullerstörningar går effektivt att bygga bort och reningsverk utan öppna dammar avger låga halter av lukt. sid 25

26 4:203 Badplats Stora Sågtjärnet EDS- SANNERUD ED Timmerdalen Topperud 10:2 10:8 10:4 Skola Kronoparken 10:5 Skansen 1:31 Le bruk 10:1 3 3:2 EDS-STRAND 3:1 2 Lindyveln Stutögat SANNERUD Slättmon s Valekullen Bergslätt Idrottsplats 1:5 1:6 2 1:71 1:11 1:12 Badplats Vårdc 1:119 1:25 Skola Haga Fångstgrop Fotbollsplan EDS-STRAND 3:1 2 1:7 3 5:13 1:73 Bergslätt Skola 1:85 Dals-Eds 1:26 1:25 4 1:10 3 1:8 6 1:10 4 1:25 7 1:4 4 Högen 1:9 2 1:11 2 1:25 2 5:20 EDS-HÖGEN Högsbäcken Lövudden Farmen Hålan Hugget Äng 5:22 Ängs naturreservat 10:1 7 2:92 2:91 ÄNG Lilla Le Gröne backe Tittut Kung Rings hög kyrka Badplats 4:58 Camp.pl. 1:97 F.d. skans 1:108 1:138 F.d. skans 10:1 1 Mogärdet 1:213 1:214 Högankas 1:140 1:96 1:112 Jordbron Ind.omr. Lilla Reningsverk 1:121 Sågtjärnet Timmernaturreservat Skidbacke Eds tjärnet 1:7 F.d. skans BÄLNÄS 1:20 1:21 2 Kursgård 10:1 1:18 1:22Trolldalen 1:4 4:29 1:19 2 s 2:4 2 1:3 4:28 10:3 BERGSLÄTT Vik 1 Torg Vård- 1:4 hem 1:7 1 1 Ed Ind.omr. Skjutbana 5:21 Ängshögen 2:57 Fridhem 10:1 1:11 1 3:85 1 Hagen 3:84 s 1:9 1:58 3 s s 5:27 2 Edsbräckan Skogens Siljehögen Ödegården 1:91 1:52 1:44 öga Odlingen 4 1 Mossen 1:56 5:28 1:111 1:32 10:1 1 2 Kulten ÖDEBYN Västra Kasen Östra Kasen Tjärnskullen Björnmyren Travtränings- 5:30 1:58 5:27 1 5:17 Åttondelen 1:88 1:91 5:16 5:31 1:78 s 1:113 1 Storängsmossen 1:6 Kasekullen BRÅTEN 5:32 Parken Lantmäteriet Dnr /188 10:1 8 Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tillhör Länsstyrelsens beslut om vattenskyddsområde för Kasen och Edsbräckans vattentäkter i Dals-Eds kommun. Beslutat den 27 augusti 2009 Tertiär skyddszon Meter Dals-Eds kommun sid 26

27 AVFALL Återvinningscentralen på Onsön finns för hushållens sortering av t.ex farligt avfall, elektronik, grovsopor och förpackningar. Återvinningsstationer finns i Eds tätort. Rätt sorterat kan avfall bli en resurs som bidrar till att de nationella miljömålen uppnås, t.ex. genom förbränning till fjärrvärme, kompostering och återvinning av material. Sammantaget är det dock viktigt att avfallsmängderna minskar. Som underlag för kommunernas arbete med frågor rörande avfallshantering och avställda avfallsanläggningar ska finnas en kommunal renhållningsordning innehållande avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Kommunens ställningstagande avseende avfallshanteringen: Aktuell avfallsplan ska finnas. Avfallet är en resurs som ska tas tillvara och utnyttjas. Kommunen inför källsortering av matavfall från 1 november Återvinningsstationer ska finnas enkelt och tillgängligt. Tillgängligheten till återvinningscentralen ska vara god. Kommunen ska verka för att avfallet minskar och källsorteringen ökar. ENERGI OCH KLIMAT En Energiplan för Dals-Ed antogs av kommunfullmäktige i mars Planen beskriver bl.a. energibehov och energitillgångar samt ett energipolitiskt handlingsprogram för de närmast efterkommande åren. Sedan energiplanen antogs av kommunfullmäktige har motiven för energihushållning och minskad oljeanvändning förstärkts. Internationella, nationella och regionala mål har upprättats med hänsyn till klimateffekterna av förbränningen av kol och olja i världen. framgångsrika kommuner inom områdena energihushållning och besöksnäring. Kommunen och bostadsbolaget arbetar aktivt med energieffektivisering i sina fastigheter. VINDKRAFT En vindkraftplan för Dalsland har tagits fram och antagits. I planen föreslås var i landskapet etablering av vindkraftverk är lämplig med hänsyn till motstående intressen. Planen utgör ett gemensamt underlag för Dalslandskommunernas arbete med översiktsplaner. Vid prövning av lokalisering av vindkraftverk enligt Miljöbalken skall hänsyn tas till respektive kommuns ställningstaganden i översiktsplanen. Tjugoen vindkraftverk finns redan uppförda i en vindkraftspark på Töftedalsfjället. Kommunen är fortsatt positiv till vindkraftsutbyggnad inom de områden som finns utpekade som lämpliga områden i vindbruksplanen. Inga utpekade områden lämpliga för vindkraftsutbyggnad finns inom Eds tätort. Fjärrvärme OCH ÖVRIG VÄRME Det finns en fliseldad panncentral som drivs av Farmartjänst och som körs med full kapacitet. Anläggningen försörjer skola, sjukhem och en del bostäder med värme. Det finns även värmepumpar och solvärmeanläggningar installerade i fastigheter. Kommunfullmäktige antog i december b2012 en Energi- och klimatstrategi med inriktningsmålet bl a att skapa förnyelsebara energialternativ samt finna alternativa energibesparingsformer. Kommunens viljeinriktning är att bli en av Sveriges mest sid 27

28 Foto ovan från Eds telefonstation 1952 TELEKOMMUNIKATION OCH BREDBAND Dals-Ed var tidigt ute med telefoni tack vare järnvägens tillkomst och hade redan på 1870-talet tillgång till järnvägstelegrafen. Dals-Eds första telestation tillkom Från mitten av 1990-talet var kommunen med i olika kommunikationsprojekt där bredbandstjänster erhölls via telefonnätet. Desssa projekt gav bra kommunikation till storstadspris. I takt med att kraven på överföringskapacitet växer är det nödvändigt att bygga ut bredband i form av fibernät så att så stor del av befolkningen som möjligt kan ansluta sig. Det pågår bildande av fiberföreningar som bygger fibernät till sina fastigheter utanför tätorten. Det pågår även arbete med att få fibernät till fastigheterna i tätorten. Tillgång till bredband är av stor betydelse för utvecklingen i kommunen. Bra internetuppkoppling är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt företagande och attraktivt boende. Flera mobiloperatörer bygger 4G mobilnät. Möjligheterna till internetanslutning via AD- SL-modem är goda. sid 28

29 Handel & service Handel Dals-Ed har historiskt sett alltid varit en plats med goda förutsättningar för handel. Det vittnar inte minst den årligen återkommande torghandelsmarknaden utmed Storgatan i Eds centrum. De idag största butikerna utgörs av två livsmedelsbutiker och Systembolag. Vid sidan av detta finns ett antal mindre butiker i sällanköpsvaruhandeln. Det övriga serviceutbudet består av bibliotek, restauranger, banker, apotek, frisörer m fl. Handelns Utredningsinstitut (HUI) utförde under år 2003, på uppdrag av Dals-Eds kommun, en studie av konsekvenser på den befintliga detaljhandeln av olika etableringsalternativ i dagligvaru- och sällanköpshandelen. Dals- Eds kommun, men också stora delar av övriga Dalsland, har idag hamnat i ett läge där konkurrensen från större externhandelsområden och näraliggande stadskärnor är påtaglig. Då konsumenterna är benägna att resa längre för att köpa sällanköpsvaror har den lokala sällanköpsvaruhandeln tunnats ut betänkligt medan dagligvaruhandeln, på grund av mer bostadsnära handel, står sig relativt bra i Dalsland. Handelsutredningen visar att detaljhandelns expansion i huvudsak sker inom ramen för ett befintligt köputrymme. I externhandelsområdet Jordbron finns bland annat möbelvaruhus, lågprisvaruhus, handelsträdgård, VVS- och bygghandel samt ett antal mindre butiker i sällanköpsvaruhandeln. Utvecklingen går mot fler butiksetableringar inom området. En fortsatt utbyggnad av dagligvaruhandeln i Jordbron förväntas bli beroende av ett inflöde av konsumenter från Norge samt övriga Dalsland. För att lindra effekterna av en utökad etablering i det externa handelsområdet bör man dock försöka arbeta aktivt med att förstärka och tydliggöra centrumhandeln. Att på sikt arbeta med att tydliggöra butikernas profil samt att medvetet försöka få etableringar av butiker med utbud som idag saknas vore ett viktigt ingrepp för att stärka centrumhandeln. En viktig förutsättning för att lyckas med detta är en stark och målmedveten organisation av både köpmän, fastighetsägare och kommun. sid 29

30 OFFENTLIG SERVICE Barnomsorg och skola Utredning har genomförts om framtida lokalbehov för skola och barnomsorg genom att anpassa och optimera lokalerna utifrån den demografiska utvecklingen samt rätta till de arbetsmiljö- och kvalitetsmässiga bristerna i lokalerna. Slutsatsen är att grundskola ska fortsätta att bedrivas på Hagaskolan och Snörrumsskolan. Utredning pågår om framtida lokalbehov för barnomsorgen. Förskole- och grundskoleverksamheten är beroende av verksamheternas möjligheter att använda närområden till utomhusaktiviteter samt hur skolskjutsar kan tillhandahållas på ett säkert och ekonomiskt effektivt sätt. Barnperspektivet ska finnas med i beslut och planering. Äldre Särskilt äldreboende och trygghetsboende finns i tätorten. Man har startat ett projekt där man ser över former för äldreboenden med inrikningen att skapa moderna och funktionella boenden i form av kooperativ hyresrätt. Äldre människor efterfrågar ofta lägenheter med närhet till bra service när de vill byta bostad. En förtätning av bostäder i de centrala delarna bidrar till att erbjuda alternativa boendeformer. Funktionshindrade För barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska tillgängligheten till allmänna platser och lokaler vara goda. Enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd till funktionshindrade är kommunen skyldig att bistå med de insatser som den enskilde har behov av. Detta gäller även bostäder. Gruppbostad finns idag på Timmergården och sex nya lägenheter med gemensamhetsutrymmen har iordningställts inom befintligt bostadsområde i Kronoparken. sid 30

31 Natur & Kultur Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden, eller den fysiska miljön i övrigt, som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärde samt ekologiskt särskilt känsliga områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Naturvårdsprogrammet för Dals-Eds kommun är ett levande och långsiktigt dokument när det gäller bevarandet av naturvärdena. Programmet ska vara vägledande för den fysiska samhällsplaneringen och användas vid ställningstaganden i natur- och miljövårdsfrågor. Turism och besöksnäring Turismen är en viktig näring. Genom undersökning har det visat sig att utländska turister i Sverige framförallt kommer för naturupplevelser. Det är något vi i Dals-Eds kommun kan erbjuda och ta fasta på. I Eds tätort finns campingplatsen Gröne Backe och stuguthyrningar, älgparken Dalsland Moose Ranch, kommunal badplats, småbåtshamn, skid- och motionsspår, samt diverse evenemang med stort antal besökare. Naturvårdsprogrammet ska också vara obligatoriskt kunskapsunderlag vid kommunens handläggning av bygglovsärenden och vid prövning av strandskyddsdispenser/strandskyddets upphävande och redogörelse för hur dessa naturvärden tryggas ska bifogas varje beslut. Naturvårdsprogrammet är tänkt att fungera som en uppslagsbok för alla som har ett intresse av naturmiljön i Dals-Eds kommun. Genom spridning av kunskaper vill kommunen bidra till ett lyckat naturvårdsarbete. (Se Naturvårdsprogram 2012, Trädvårdsplan 2004.) Foto Norra Branten 2011 Foto av mäktig ek vid Skansen 2011 sid 31

32 LIS-områden Tematiskt tillägg till ÖP Dals-Eds kommun Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, i fortsättningen kallat LIS, innebär att dispens kan lämnas för en åtgärd inom strandskyddsområde, om åtgärden innebär ett långsiktigt bidrag till utvecklingen av landsbygden. För detta krävs att kommunen i sin översiktsplan, eller ett tillägg till den, har pekat ut områden för landsbygdsutveckling i enlighet med vad som föreskrivs i MB 7:18e. Två LIS-områden har utpekats i anslutning till Eds tätort som kommer att beröra möjliga exploateringsområden för främst bostadsbebyggelse. 1. Ed: Bälnäs-Skansen Förutsättningar / Allmänt Området ligger i direkt anslutning till Eds tätort, mellan järnvägen och Stora Le och består av två delområden. Bälnäs, den östra delen, består huvudsakligen av plan mark och är delvis bebyggd. Skansen, den västra delen utgörs till största delen av en brant sluttning mot sjön. För större delen av området gäller detaljplaner av varierande ålder. Utpekat i gällande FÖP för tätortsutveckling i form av service- och fritidsverksamheter. För del av Bälnäs finns ett förslag till exploatering med bostäder och verksamheter ( Lee Bruk ) från Området har 2010 varit föremål för en kompletterande miljöteknisk markundersökning. I samband med planarbete för resecentrum i Ed har förslag på en terrasshusbebyggelse väster om Skansen framförts. För denna del av området har en översiktlig naturoch landskapsinventering upprättats Inventeringen pekar ut delar av området som bedöms kunna bebyggas. Dessa partier redovisas här som LIS-områden. Området gränsar till ett naturreservat, som inte påverkas av föreslagna åtgärder. Möjligheterna att utnyttja det f d sågverksområdet är dock starkt beroende av förekomsten av förorenad mark och vilka saneringsåtgärder som kan bedömas rimliga med hänsyn till tänkt markanvändning. Ytterligare utredningar krävs innan beslut kan tas i denna fråga. Bälnäsområdets norra del bör även i fortsättningen användas som småbåtshamn med tillhörande upplag och verksamheter. I LIS-området ingår även vattenområde för ytterligare bryggor. Bostäder vid Bälnäs kan tillkomma i begränsad omfattning i sluttningen öster om vägen, mot Bälnäs gård. En väl utformad och varsamt infogad terrasshusbebyggelse väster om Skansen kan bli en mycket attraktiv, centralt belägen boendemiljö. Rekommendationerna i inventeringen från 2010 avseende lokalisering skall beaktas. Påverkan på riksintresset skall ägnas särskild uppmärksamhet. För området upprättas detaljplaner etappvis för olika delar i takt med att projekt blir aktuella. Risker i form av högvatten, radon, förorenad mark, buller från järnvägen mm skall beaktas. Detaljerade geotekniska utredningar krävs. Nedan: karta över LIS-område 1/ Bälnäs-Skansen Slutsatser Området har goda förutsättningar att utvecklas med både bostäder och arbetsplatser i ett naturskönt tätortsnära läge med god tillgänglighet och bedöms kunna bli ett attraktivt tillskott till Eds tätort. sid 32

33 2. Ed: Timmerdalen, Bergslätt Förutsättningar / Allmänt Området är beläget i västra delen av Eds tätort och redovisat som utvecklingsområde ( strategiskt område ) för bostäder i FÖP för Ed från Området består av skogsmark mellan sjöarna Stora Sågtjärnet och Timmertjärnet. Infrastruktur Området kan relativt enkelt anslutas till gatunätet i angränsande kvarter och till det kommunala va-nätet. Högspänningsledning finns nära området. Landskapsbild Delar av ett större sammanhängande skogsområde kommer att omvandlas till bebyggd mark med hus, vägar, belysning m.m. Området kommer att upplevas som en naturlig fortsättning på befintlig bebyggelse. Landskapsbilden blir mer splittrad, men känslan av att befinna sig i en skogsmiljö kommer att behållas i delar tack vare att ett större skogsparti bevaras centralt i området. Detaljplan/planer krävs som särskilt studerar bebyggelsens anpassning till topografin. Väganslutningar utformas med begränsade intrång och låg påverkan på strövstigarna i området. Möjligheter till utblickar från strövområdet mot omgivande tjärnar skall beaktas. Eventuell risk för radonhaltig mark samt föreskrifter för skyddsområde för vattentäkt skall beaktas. Nedan: karta över LIS-område 2/ Timmerdalen, Bergslätt Tillgänglighet Området med stränder mot två tjärnar kommer även i fortsättningen att vara tillgängligt som närströvområde. Viss omläggning av strövstigar kan bli aktuell. Tillgängligheten till den kommunala badplatsen i Stora Sågtjärnet påverkas inte. Fria stränder Föreslagen exploatering berör en mindre del av tjärnarnas stränder och lokaliseras så att en strandremsa med befintliga strövstigar bevaras. Slutsatser Området bedöms kunna byggas ut med småhus i likhet med angränsande bebyggelse. Totalt kan här rymmas upp till ett femtiotal hus fördelade på fyra mindre delområden. Större delen av området bevaras som naturområde med strövstigar och varierande terräng. Partier med sumpskog berörs ej. sid 33

34 Prognoser, Statistik Källa: Statisticons befolkningsprognos Befolkningsutvecklingen år 2010 Folkmängden i Dals-Eds kommun minskade under år 2010 med 37 personer, från till invånare. Orsaken till den minskade befolkningen var ett flyttnetto på - 18 personer och ett födelseöverskott på - 22 personer. Under år 2010 flyttade 198 personer till Dals- Ed, vilket var 35 färre än år Antalet personer som flyttade från kommunen under år 2010 minskade med 47 personer jämfört med år 2009, från 263 till 216. Flyttnettot under året (antalet inflyttade minus utflyttade) var således - 18 personer. 50 barn föddes under Jämfört med 2009 var detta 6 fler. Antalet personer som avled under år 2010 var 72 vilket var 7 fler än året innan.sammantaget ger detta att födelseöverskottet (antalet födda minus döda) under år 2010 var -22 personer. Befolkningsutvecklingen Under prognosperioden minskar folkmängden i Dals-Eds kommun med 536 invånare, från till personer. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 3 personer per år och födelseöverskottet -21 personer per år. Antalet inflyttade beräknas vara i genomsnitt 216 personer per år medan antalet utflyttade skattas till att vara 213 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 3 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 42 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 63 personer. Detta medför en naturlig befolkningsminskning med -21 personer per år. Folkmängd och förändringar i Dals-Eds kommun I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna från 2011 och framåt är prognostiserade värden Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd sid 34

35 Bostadsbyggande Färdigställda lgh i småhus 25st, i flerbosthus 9st, motsvarar ca 3-4 lgh per år färdigställdes 23 lgh totalt, vilket motsvarar 7-8 lgh per år. Av totala antalet flyttningar under åren utgör inrikes inflyttningar 4571 personer och utrikes inflyttningar endast Inrikes flyttningar har dock totalt över perioden ett nettominus på 1483 personer medan utrikes inflyttningar har ett nettoplus på 1492 personer. In- och utflyttning inrikes sker framförallt från och till Bengtsfors kommun följt av Göteborg och Uddevalla. Några utmärkande drag för befolkningen i kommunen jämfört med riket. - Högre andel äldre befolkning än riket. - Lägre antal kvinnor i förhållande till män jämfört med riket. - Familjetyper och fastighetstyper i stort som riket. - Andel högskoleutbildade lägre än riket. - Medelinkomst per månad lägre än riket, vilket även kan bero på att inkomster intjänas och beskattas i Norge. Näringslivsstruktur (källhänvisning: Näringslivsplan för Dals-Eds kommun 2012) Inom kommunen bor och förvärvsarbetar drygt 1600 personer personer är sysselsatta inom kommunens gränser, vilket betyder att drygt 500 personer pendlar in till kommunen för att arbeta dagligen. Samtidigt pendlar nästan lika många (467) ut från kommunen. I Dals-Ed finns det ca 650 företag, varav ca 145 är aktiebolag och resterande är enskilda firmor och handelsbolag. Näringslivet består av många småföretag, endast två företag har mer än 50 anställda. Många företag har anknytning till jord och skogsbruk (ca 120 företag). Övriga näringslivet är varierat inom olika branscher, med en viss ökning inom tjänsteföretag och handel (ca 95 företag). Byggbranschen sysselsätter ca 75 företag samt att de tillverkande företagen är ca 50. År Arbetstillfällen Förvärvsarbetande Näringslivet har generellt klarat sig förhållandevis bra under konjunkturnedgångarna, även om det är tufft för många. Trenden lutar åt att mer fokus kommer att ske mot handel och tjänstesektorn, tillsammans med ett större fokus på både kulturella näringar och besöksnäringen. sid 35

36 Framgångsfaktorer Genom ortsanalysen synliggörs de faktorer som avgjort ger bästa förutsättningar för en långsiktigt god samhällsutveckling i Ed. Dessa faktorer är grunden till nya attraktiva boplatser, handelsplatser och arbetsplatser. Naturens egen kraft - tätortens unika läge Eds unika läge i södra änden av den mäktiga sjön Stora Le, i förbindelse med Norge i nordväst och genom Dalslands Kanal sydöst ut mot Vänern, Göta Älv och Västerhavet. En transportled som historiskt varit oerhört betydelsefull för Dalsländskt näringsliv och som nu och i framtiden har en avgörande betydelse för besöksnäringen i Ed och hela Dalsland. Kommunikation - järnväg och länsväg Dalslands kanal Ed lever med den lyckliga omständigheten att järnvägen mellan Göteborg och Oslo passerar tätorten. Utmed länsväg 164 passerar dessutom snart 4000 fordon per dygn strax söder om tätorten. Detta ger långsiktigt goda möjligheter till handelsetableringar och till pendling både in och ut från Ed och därmed möjlighet till att fullt ut kunna nyttja de andra nyckelfaktorerna, det unika läget i vacker natur och den ekonomiskt gynnsamma marknadssituationen. Foto från Kronoparken mot norr 2011 Det oerhört vackra landskapsrum som sträcker sig rakt norrut från Eds tätort är en synupplevelse av mycket hög kvalitet. Skogarna, de mindre sjöarna och vattendragen, med frisk luft och rent vatten, ett rikt och levande vilt, naturreservat och den fantastiska nationalparken Trestickland ger sammantaget naturens egen kraft till attraktivitet och hållbar utveckling. Ekonomisk bärkraft - konkurrenskraftiga kostnadsnivåer Ed är beläget i relativ glesbygd som omges av större tätorts- och arbetsmarknadscentra både norr- och söderut. Områden som har betydligt högre konstadsnivåer och som samtidigt går att nå via dagspendling både med tåg och bil. Detta ger Ed en stor tillväxtpotential, det är ekonomiskt fördelaktigt att köpa bostad eller åka och handla i Ed och ändå kunna jobba i en hetare arbetsmarknadsregion. sid 36

37 Gigantisk utsikt över Stora Le Järnvägsstation på linjen Oslo/Göteborg Trivsam äldre stadskärna i mänsklig skala Små butiker, restauranger och caféer A-handelsläge Bostäder med sjöutsikt Potentiellt läge för handel God tillgänglighet vid lv 164 Modern köpstadsmiljö Storskalig handel Platsens förutsättningar och det historiska arvet / Kommunikationer - Vacker natur - Handel - Turism - Näringsliv sid 37

38 Sammanfattning av ortsanalys historia, nutid och framtid Historiskt kan sägas om den relativt unga tätorten att det geografiska läget inneburit goda förutsättningar för transportnäring och kommunikationer. Naturen och skogen är basen för såväl träindustri som turism. Där järnvägar, vattenvägar och landsvägar möts finns också goda förutsättningar att bedriva handel. Den traditionella Edsmarknaden och ortens relativt rika handelsutbud vittnar inte minst om detta. Det nutida Ed har till ytan vuxit väsentligt under framförallt andra hälften av 1900-talet. Service och handel är i huvudsak samlat till det ursprungliga centrum invid järnvägsstationen där också en mer kvartersindelad och något högre stadsmässig bebyggelse förekommer. Att på sikt arbeta med att tydliggöra butikernas profil samt att medvetet försöka få etableringar av butiker med utbud som idag saknas vore ett viktigt ingrepp för att stärka centrumhandeln. En viktig förutsättning för att lyckas med detta är en stark och målmedveten organisation av både köpmän, fastighetsägare och kommun. tydlig annonsering ut mot väg 164. Trafiken på väg 164 förväntas växa i takt med utökade handelsetableringar till ca 4000 fordon (ÅDT). En utredningen pekar också på en ökad trafik på väg 2183 genom Eds centrum med bl a en fördubbling av transporter med tunga timmerbilaer till Nössemarks Trä. (Kommer att bli ca 200 bilar per vecka). Befolkningen minskar något i Eds tätort under 2000-talet och statistik för hela kommunen över tidsperioden 1979 till 2009 visar en minskning med 576 personer trots en längre tid av stadig ökning mellan åren 1982 och 1993 på ca 100 personer per år. Karaktäristiskt för Ed är också en något äldre befolkning än riksgenomsnitt, ett procentuellt lägre antal kvinnor, lägre andel högskoleutbildade individer och en lägre inkomsnivå än riksgenomsnittet. Däremot har omställningen från traditionell industriproduktion till handel- och tjänstesektorn gått ännu snabbare än i övriga riket och antalet förvärvsarbetande inom denna sektorn ökade med hela 56,6%. Järnvägsstationen med bytesplats till regional busstrafik är en mycket viktig knutpunkt i centrum som möjliggör inpendling till jobb i tätorten och utpendling till jobb på annan ort. I Ed finns spännande förutsättningar att utveckla attraktiv gränshandel som i högre grad trafikeras via järnvägen (Trainshopping). Klimatsmart gränshandel kan vara en unik framgångsfaktor. Riksväg 164 passerar numera utanför centrum på södra sidan om sjön Lilla Le. Ett område för industri och främst volymhandel växer successivt i anslutning till infarten med sid 38 Vid det gamla hamn- och sågverksområdet nere vid stora Le har industriverksamheten helt upphört. Området är idag en attraktiv besökspunkt för båtliv och turism. Det finns förutsättningar att i Eds tätort utveckla ett flertal områden för både bostäder och arbetsplatser i natursköna tätortsnära lägen med god tillgänglighet till service och kommunikationer.

ED och framtiden. En fördjupad översiktsplan för tätorten Ed Antagandehandling Mars 2014 Plan- och Byggkontoret Dals-Eds kommun

ED och framtiden. En fördjupad översiktsplan för tätorten Ed Antagandehandling Mars 2014 Plan- och Byggkontoret Dals-Eds kommun ED och framtiden En fördjupad översiktsplan för tätorten Ed Antagandehandling Mars 2014 Plan- och Byggkontoret Dals-Eds kommun Ed och framtiden En fördjupad översiktsplan för tätorten Ed (FÖP) Antagandehandlingar

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22)

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) DALS-ED - DÄR DET GODA LIVET ERBJUDS Dals-Ed ska vara möjligheternas kommun där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun

Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun Dnr KS 2012/214 Dnr BN 2012/25 Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun Januari 2014 Godkänt KF 2014-03-26 24 Programområdets läge Programområdet ligger vid Vänerns strand, ca fem kilometer

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING (andra utställningen) INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se

konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se space studio arkitekt Måns Hallén konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se Företagspresentation Space studio är ett litet dynamiskt

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Yttrande över ny översiktsplan

Yttrande över ny översiktsplan Sid 1 Till Halmstad kommun, kommunstyrelsen Yttrande över ny översiktsplan Vid frågor kontakta: Henrik Johansson, henrik@urvalet.com eller Michael Persson, michael@vinnalt.se Allmänt Samhällsföreningen

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet INNEHÅLL Sid PLANBESKRIVNING INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktsplan Detaljplaner AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 3 Riksintressen

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat.

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat. Tjänsteställe: Bygg- och miljökontoret Handläggare: Elena Eckhardt Datum: 2011-12-05 Beteckning: 2007/0104 218 Er beteckning: Planprogram för Ubbhult Hägnen Samrådet Planprogrammet har varit ute på samråd

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer