Småskalig vindkraft session Nationella Vindkraftkonferensen i Kalmar 2009.

Transkript

1 Småskalig vindkraft session Nationella Vindkraftkonferensen i Kalmar Stort intresse för småskalig vindkraft på vindkraftkonferensen. Politiker och myndighet samt leverantörer och brukare samlades på vindkonferensen i Kalmar för att byta och dela erfarenheter. Intresset var så stort för den småskaliga vindkraften att lokaliteterna var fyllda med intresserade till brädden. Presentation av ny teknik och vittnesbörd om framgångar och fördelar avlöstes i föredrag från ett 10-tal föreläsare. Intresset från gemene man att kunna producera sin egen el, tex. för laddning av elbil blir troligen vår nästa folkrörelse spår Johnny Lilja, moderator för sessionen och projektledare vid Energikontor Sydost. Utställning av verk på gårdsplanen utanför konferensen gav sort intresse bland besökarna, grattis Hybrid Energy. Sammanfattning Sessionen bestod av 10 föredragningar varav en från Energimyndigheten, en från ägare av ett småskaligt vindkraftverk. Ett föredrag om utblick mot EU, ett om standardisering och resterande av typen produktinformation från leverantörer. Därutöver bör nämnas särskilt föredragningen från E.on om hur de har sin nya hållning till att släppa in småskalig el på elnätet. Nedan följer en subjektiv och en så noggrann redogörelse som möjligt från de anteckningar som gjordes under föredragningarna på förmiddagen i sessionen Småskalig Vindkraft (SV). 1. Nätverk för vind bruk Energimyndigheten (EM) Kajsa Olsson Utgångspunkt: Kan SV bli stort och blir det lönsamt. Kajsa Olsson beskrev problematiken med teknik i SV och ekonomi kopplat till investeringsstorlek. Ett annat förhållande är kostnaderna för koppling till elnätet med hänvisning till Söderbergs utredning härom. Med tanke på frågeställning om hur lösa teknik och lönsamhet redovisade Kajsa hur och varför det är viktigt att jobba samlat med Vindbruk. Kajsa hänvisade till pågående arbete från EM och marknadsöversikt från Lars Åkesson som skall presenteras den 29 maj 2009 samt tryckte på vikten av samlat grepp och bra standard på SV-utrustning. Många frågar efter bidrag men det finns inga men slutar Kajsa, när det är lönsamt, då tänder folk. Nettomätning/ nettodebitering när kommer det?? Svar - Tas upp kl av Kjell H från E.on. Fråga från presumtiv SV-brukare Vart vänder man sig om man vill veta mer om tekniken?? Kontakta de som finns i detta rum, Sveriges ledande leverantörer är samlade just för att förmedla denna kunskap dessa dagar i Kalmar. Energikontor Sydost AB Framtidsvägen 10 A, VÄXJÖ. Tfn: , fax: Hantverksgatan 15, OSKARSHAMN. Tfn: Org.nr.: Bankgiro: info@energikontorsydost.se,

2 2. EU och småskaliga energikällor Energikontor Sydost Johnny Lilja Utgångspunkt: Beskriva projekt RURAL-RES, ett EU projekt som syftar till att undersöka potentialen i sydost regionen inom SV och småskalig vattenkraft. Målsättning förstudier av 5-7st SV och stödja etablering av 1-3st verk. Projektslut Vill få till en teststation på Öland med utvärdering av de verk som finns på den svenska marknaden. Vill också få till en teknikutveckling och någon form av fasställd standard. Arbetet bedrivs i samverkan med universitet/ högskola, tillverkare, presumtiva vindbrukare och EM samt politisk förankring i vindkraftsamordnare. De länder som deltar är Spanien, Grekland, Tjeckien, Rumänien, Belgien och Sverige. Underliggande syfte är att få igång processen som gär SV mer intressant för leverantörer och brukarna. I projektet ingår att få igång samarbete och möjligen utbildning i SV vid något lärosäte i landet. 3. Marknaden aktörer, produktion, Pitch Wind Lars Åkesson innovation, ekonomi Lars redogjorde för sitt uppdrag med marknadsöversikt och resultatet kommer att redovisas i rapport 29/maj Vidare berättade hanom sitt deltagande i Small Scale Wind Conference i London ISWC och de erfarenheter som framkommit där. Bla. Vikten av att sköta sig bra och ge förtroende till marknaden och att ha media med sig på ett positivt sätt, förstås. Han visade också på utprovningar som gjorts på mikro verk på byggnader varvid erfarenheter redovisades enl. följande: Tekniken är utvecklad men håller inte vad den lovar framförallt inte vid höga vindhastigheter. Tak är svåra att montera på och så är det de däe med skatten på producerad el. Tekniken måste bli bättre, läs Sander Martens bok, Holland. Löptal på vertikalaxlade maskiner är viktigt och vindmätare. Kvalité service och kunskap är nyckelord för tillväxt på marknaden. Hänvisning till David Sharman, AMPAIR UK, Basic economics of wind turbine systems. Att tänka särskilt på enl. Lars Åkesson Bra teknik som håller måttet. Bra produktionsdata. Bra vindkunskap Fördelar om/ när nettomätning kommer. Överlevnad kräver samarbete Harmonisering i marknaden Fältprov och utvärdering för vidare teknisk utveckling. Finns det standard för hela världen? Hänvisning till kommande föredrag av Sven Ruin. Vad göra för att inte gå i fallgroparna? Gå försiktigt fram, lär ett steg i taget.

3 4. Ett vertikalaxlat verk, är detta lösningen för Examensarbete Sofia Ohlsson, LTH vindkraften i urban miljö? Sofia redovisade ett examensarbete från designlinjen vid Lunds Tekniska högskola med utgångspunkten från ett vertikalaxlat verk. Utgångspunkten: Design, trevligt att se för ögat och kunna appliceras i en urban miljö. Jämförelse när parabolantennerna översvämmade balkongerna i bostadsområdena. Det skall låta mindre än ett ordinärt verk, mindre komplex teknik och se trevligt ut. Viktigt att snurran är snygg! Vill få in snurran i allas hem med miljövänlig el, var och en kan koppla in sig på nätet och ny konstruktion då dessa är dyra utomlands. Skall kunna finnas lika säkert som parabolantenn eller trädgårdstomte. 5. Sol Vind Kombinerad användning Hybrid Energy Kenneth Sandelin under utveckling Hybrid Energy Patrik Fredriksson Hybrid Energy s utgångspunkt: Solenergi i kombination med vindel är ett vinnande koncept. Med hänsyn till energibalans för ett hushåll över året så visar det sig att en kombination av sol/vind täcker energibehovet i förhållande till balansen för ett normalhushåll. Hybridsytem lämpar sig bäst för sommarstugor och privatbostäder. Bygger på att ladda batterier och demonstrerar detta genom film (se ). Småskaligt smart grid system är till för att ladda lampor, TV, där lagring av energi sitter i apparaturen. Varför är solceller så dyra?? Svar kisel är bristvara. Finns det någon kalkyl på Ert system, vad kostar det?? Batterier och metallföremål, kan man ha hur många som helst och hur återvinner man?? Svar Batterierna är Litium/jon batterier, hoppas på Nano batterier. 6. Anslutning av produktion E.on Kjell Håkansson Utgångspunkt: Visst ska det gå att koppla in sig på nätet. Idag är inte många anslutna till nätet. Anläggningens geografiska läge avgör vilken nätägare som du skall ansluta dig till, koncessioner som styrs via lag. Nätägaren beräknar behov av nät samt kostnad för ev. förstärkning av nätet. Upp till 63A kan du koppla in ca 43kW. Tillvägagångssätt: Förfrågan till nätägaren Prisindikation Offert från nätägaren Beställning av leverantör Överföringsavtal Anslutning

4 Se anslutning av kraftproduktion. Hur lång tid brukar denna process ta från förfrågan?? ca 1-4 år på stora verk, 2-3 mån på småskalig vindkraft. Förfrågningar förväntas öka och ser man till solceller så är tex. IKEA på gång att leverera till privatkund för gördetsjälvkit. Utredning Lennart Söder hänvisas till även i detta avsnitt. Två kundgrupper: Egen producent och producent. Producent har krav på mätning, kostar 1500kr/år har sänkts. Effektersättning 0,5 öre/kwh Förlustersättning 5,30 öre/kwh lågpris 7,40 öre/kwh Övrig tid samtliga dessa priser ex. moms. Vill man ha elcertifikat måste man mäta själv, dvs köpa en mätare för produktionen. Frågreställning: Vadan denna ödmjuka inställning från Eon. Efterfrågan har kommit och en anpassning av priset i förhållande till produktionsvillkoren tycktes vara lämplig hos Eon. 7. Vindbruk Parboäng Morphic AB Mikael Willgert Parboäng s gård Johan Parboäng Utgångspunkt: Visst går de att producera egen el om man har intresset. Johan redovisade det naturliga valet för Parboäng med sitt ekologiska odlingssätt som man faktiskt var pionjärer med i Sverige och där miljövänlig vindel är det bästa energivalet. Vidare berättade han om de problem som uppstått i de olika faserna med tillstånd samt lite grann om de som är motståndare i denna process. Han nämnde i förbifarten om protester från den bofasta befolkningen som han redovisade i form av de som är bofasta på Öland fyra (4) veckor/ år och antingen har 031 eller 08 i början av tel.nr. Verket: Gårdsverk 20kW kopplat till ekologiskt lantbruk Investeringen ger återbetalning på år Investeringen ger ett överblickbart energipris över tiden Modell SVT 20 design för oavbruten drift Saknar växellåda, hydraulisk koppling Styrning Pitch och aktivt girsystem. Risk: kan tappa kontrollen över snurrhastigheten Kan tappa blad men det finns lösning även för detta. Hur hög är masten och vad väger bladen? Mast är stagad torn är fristående, bladen är av kolfiber och är ovanligt lätta. Hur känsligt för åska? Har ingen läsning på detta mer än normal jodlina. Varför kolfiberblad? Konstruktionen ger möjligheter att minska ljudnivån. Vad är tillverkningskostnad för ett sånt här verk? Inte riktigt klart ännu men vi beräknar hamna på ca 1,5 milj.sek.

5 8. Vinkraftverk i parkerna i Malmö stad Malmö Stad Joakim Nordqvist Utgångspunkt: Visst går de att sätta vindsnurror i stadsmiljö. Joakim visade på de satsningar Malmö gjort inom vindkraft offshore och de gynnsamma vindförhållanden som råder i sydvästra Sverige. Vidare visade han vindkraft BOEl på 2MW och planerna för Lillgrund. Malmö vill satsa på vindkraft och har höga mål, har bra vindläge men lite yta. Man har tittat på vindkraftmöjligheter över lag i Malmö i urban miljö och dess potential. Solceller har man redan satsat på och då i SEGE Park, Rosengård, Augustenborgskolan; mellanhedskolan. Vad räknar Ni med att få ut av småverken i Malmö?? Vi vill satsa på en hållbar stadsmiljö och söker vägar att bli oberoende av fossila bränslen. En plats för illustration är i planeringsfasen och skall ligga på sk. ön vid gamla kalkbrottet. Nästa steg är att testa byggnadsintegrerade verk i urban miljö. Först och främst vill vi lära av tekniken innan massförfrågan om placering i befintlig bebyggelse tar vid, bygglovsansökan mm. Lärdom: Mät vindarna innan installation, mycket skiftande i stadmiljö. Förutsättningarna i Malmö: Verksamheter och bolag ser detta som sin ordinarie verksamhet, lika viktigt som att testa nya typer av fönster eller stuprör. 9. Standardisering och konsumentupplysning för bästa kundnytta. Flexenclouser AB Sven Ruin Utgångspunkt: Visst kan de bli bättre med standardisering Småskaligt har en framtid och viktig uppgift att fyll = skapa oberoende basstationer för mobila tjänster avses byggas årligen i landsbygden där det i många fall saknas elnät. Standards behövs!!! Viktigt med säkerhet!! Detta är en nyckel för att branschen skall kunna växa. Problemet med kringkastande vingar måste lösas, allmänt problem i branschen. Oberoende tester måste till och krav på kvalificerade installationer måste ställas. Problem med standardisering Internationellt ignoreras Nationella standards urholkar och komplicerar i vissa fall säkerheten. Svårbegripligt, speciellt för naiva köpare Kompabilitet är outvecklad, BWEA EWEA., skapar oroligheter. Köparna vet inte vad de håller på med Säljarna vet inte vad de håller på med Myndigheter vänder ryggen!

6 Forts. Sven Ruin Konstruktionsstandard IEC sedan 2006 är lagligt tvingande Små verk i Sverige måste uppfylla denna standard, annars olagligt. Vindeffektkurvan ignoreras ofta eller är för optimistisk. Ljudstandard IEC är inte anpassad för små verk. Standard är superviktigt för branschen, just nu är det mest bondfångeri. Gemensamma standards internationellt är framgång. Dynamisk konstruktion. Hur kan UK vara så starkt att de går över EU-standard?? Dom lutar sig på CE märkning, IEC märkning, certifiering av 3:e part etc. Förslag skall komma på konsumentmäsrkning. 10. Testplats Öland Forskningsstation Linné Fredrik Ronqvist Fredrik beskrev platsen och syftet med en testplats. Syftet är att ge konsumenterna info om en helt ny marknad som är annorlunda marknaden för stora verk. Station Linné vill motverka incidenter, ge info till konsumenter och jobba för en mognare marknad. Detta skall bedrivas genom fältforskning med oberoende tester och utvärderingar. Det gäller, effektkurvor, buller, livslängd. Resultat från teststationen skall kunna ge IEC märkning. Station Linné har bra vindläge, många besökare som är intresserade av miljö i allmänhet och vill möjligen förkovra sig i småskalig vindkraft. Mårten Edwards blir projektledare, presenterades. Chalmers gör mätning på effektkurvor. Ljudmätning utförs av M. Keijer. Tester: Tester utför i samband med installationer hos tex. jordbrukare. Testresultat samman ställs och redovisas på webbplats. Nuläge: Planerar starta tester hösten 2009 Finasiering via projektansökan EM Bildning av separat affärsenhet Arbete med mark och tillståndsfrågor Ackrediteringsprocess Marknadsföring mot tillverkare Behovet är stort och flera i lokalen såg det som ett privilegium att bli testad. Vad kostar det att bli testad och vem betalar?? Ännu inte fasställt för kostnader att testa! Varför skall man vara med i tester på Öland?? Det är ett kvitto till 3:e part och bekräftelse på vad som säljs. Efter denna sessions genomgång och efter utdelning av förtjänstfulla erkännanden till fördragarna och ett fotomontage över synnerligen vacker vindkraft var alla nöjda och färdiga att intaga lunch. Pennförare// sekreterare Erika Thorstensson och moderator Johnny Lilja

7