Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet"

Transkript

1 Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Medlemstidning nr Hemsk syn! Harald Wilhelmsson Brister i boenden, sidan 4-6 PSYKIATRILAGSUTREDNINGEN: Remissvar INSÄNDARE: Öppet brev till Göran Hägglund RÖSTHÖRARMÖTE: Så kan du manövrera rösterna

2 2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, förbundsordförande tel Innehåll Tidningen ska spegla förbundets själ och skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom. Phren är det grekiska ordet för själ. Antal nummer Phrenicus kommer ut fyra gånger per år och skickas till alla förbundets medlemmar. Detta nummer skickas även till cirka 1000 politiker och tjänstemän i Sverige. Redaktionskommitté Sture Andreasson Kent Blomnell Ulla Elfving Ekström Per G Torell Redaktör Kristina Kleinert Layout Kristina Kleinert Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm tel fax Omslag Foto: Lena Hansson Upplaga 5000 ex Manusstopp Nr 1, 2013 Manusstopp Utgivningsdag Tryck Exaktaprinting AB Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material och vi redigerar ibland. Använd max 800 tecken för insändare. Citera oss gärna - men glöm inte att namnge källan. Per G: Svåra frågor Det är höst och jag är förvånad över att det ändå är varmt idag och att det inte blåser. Det är det är alldeles mörkt ute när jag skriver denna text. Det har varit en nätverksdag idag. Har träffat NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) det nationella nätverk som vi just nu har mest samarbete med. Genom dem har vi fått möjlighet att tränga in i en stor och svår fråga som handlar om ett förslag till ny psykiatrilag. Jan-Olof Forsén RSMH (Riksförbundet Social och Mental Hälsa) och Kjell Broström NSPH har varit knutna till utredningen som experter. Remissvaret som Förbundsstyrelsen ställde sig bakom vid sitt sammanträde i helgen, kommer att skickas ut till alla föreningar, så att alla får ta del av det. En del information om innehållet får ni beskrivet i detta nummer. Via (H)järnkoll pågår också en antidiskrimineringssatsning. Frågan är: Blir man diskriminerad därför att man är drabbad av psykisk ohälsa? Hur får man reda på det? Bland annat genom de Diskrimineringsbyråer som finns och genom Personliga Ombud. Ska testas i Uppsala län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Arbetet har just kommit igång så det finns inte så mycket att rapportera. Jag tycker att den roll som Personliga Ombuden får är intressant och är nyfiken på hur det kommer att fungera. Läs artiklarna om boende, resultatet av Socialstyrelsens granskning och om fallet i Malmö. Det är skandal att det finns kommuner som inte tar sitt ansvar. En nästan full måne sprider sitt bleka ljus över Riddarfjärden. Efter en sådan här dag borde jag vara trött. Men det är jag inte. Det frigörs mycket energi då man träffar representanter från olika förbund med skilda erfarenheter och lär känna varandra mer och mer. Och diskuterar viktiga frågor. Önskar alla goda och sköna dagar. Ny kunskap i de sammanhang där ni rör er och hopp inför framtiden. Per G Torell Förbundsordförande

3 Phrenicus nr Per G Torell, ordförande i Schizofreniförbundet samtalar med en anhörig på stadsbiblioteket i Västerås. Bilden är anonymiserad av hänsyn till den anhöriges integritet. Anhörigas dag i Västerås Västerås stad bjöd på öppna föreläsningar den 4 oktober. En av föredragshållarna var Per G Torell, Schizofreniförbundets ordförande. Han talade om sorgens olika ansikten. Per G inledde med bilden av en man i olika situationer. Glad i hågen, i full fart framåt. Sedan - plötsligt huvudstupa ner i en håla. Där blir han liggande. Krisen är ett faktum. Tiden går. En dag firas ett rep ner i mörkret. Mannen tar tvekande tag i det. Börjar klättra. Mödosamt i sorg. Så småningom är han uppe igen. Kraften kommer åter och livet börjar på nytt. - Sorgens olika ansikten, förklarade Per och fortsatte: - Min son har schizofreni. Han försvann i psykos men kom tillbaka. Per berättade om krisen och sorgen som uppstod. Han och hans hustru beslutade att ta sig ur den tillsammans. Så småningom kunde de acceptera det som hänt. De lärde sig leva igen. - Det finns de som tror att kärleken tar slut i en kris. Men den kan öka, intygade Per. I hörsalen satt anhöriga och lyssnade intensivt. En av dem var Majken Eriksson, ordförande i VIP-Västmanland, den lokala schizofreniföreningen. - Det är av stor vikt att den sorg vi trängt undan lyfts fram, sa hon. - Hur smärtsamt det än är så kan det vara av värde för ens fortsatta välbefinnande. Var inte rädd för att ta hjälp av det som samhället har att erbjuda. Börja redan i dag, i morgon kan det vara för sent, uppmanade Majken. Per Nybons instämde. Han är anhörigkonsulent för Västerås stad och har en bakgrund som kurator inom psykiatrin. - Det är bara att ringa eller mejla mig. Du behöver inget biståndsbelut för att få hjälp. Min telefon är öppen mellan åtta och fem måndag till fredag. Anhörigveckan uppmärksammas sedan 2005 varje år i hela landet. Anhöriga ska enligt socialjänstlagen erbjudas stöd av kommunen. Kontakta din kommun och fråga efter anhörigstöd. Text och foto: Kristina Kleinert

4 4 Medlemsbladet Det här boendet i stadsdelen Kirseberg i Malmö är ett av många som får kritik av Socialstyrelsen. Foto: Peter Johansson Bättre bostäder för psykiskt sjuka välkommet krav från Socialstyrelsen Dåliga boenden, inga boenden alls och bristande boendestöd är verkligheten för många psykiskt sjuka. En stor granskning som Socialstyrelsen genomfört bekräftar bilden av en dåligt fungerande lagstiftning i hela landet. Många människor med schizofreni och andra psykiska funktionsnedsättningar saknar den bostad och det boendestöd som de har rätt till enligt lag, något som Schizofreniförbundet och lokalföreningarna har uppmärksammat i många år. Socialstyrelsen har de senaste åren genomfört en förstärkt tillsyn i 178 kommuner för att utreda om psykiskt sjuka människor får det stöd och den vård som kommunen är skyldig att ge. Rapporten blev klar i slutet av april och den riktar skarp kritik mot nästan alla de granskade kommunerna. 34 kommuner har inga bostäder alls för denna grupp och i 12 kommuner är de bostäder som finns inte fullvärdiga. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm har i en debattartikel i Dagens Nyheter beskrivit hur det kan se ut: Har du en psykiskt funktionsnedsättning kan ditt hem i decennier vara ett rum på tio kvadratmeter utan egen toalett och möjligheter att laga mat. Ditt hem kan ligga i en annan del av landet, långt från familj, vänner och sociala nätverk. Du kan få bo tätt inpå 20 människor som också har stora behov av stöd och hjälp för oro och ångest. Psykiatrireformen för 17 år sedan syftade bland annat till att personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle få möjlighet att leva och bo i mindre boenden. Men enligt Socialstyrelsen har det på sina håll blivit tvärtom. Det finns på många håll bostäder som har så många platser att de mer påminner om en institution. Ibland kan det handla om att man försöker rationalisera genom att föra ihop äldreboenden och boenden för psykiskt sjuka. Varje person är unik och behoven är individuella. Två olika

5 Phrenicus nr lagstiftningar kan vara aktuella, LSS och Socialtjänstlagen (SoL). För att ingå i den personkrets som omfattas av LSS ska man ha stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som medför ett omfattande behov av stöd. De flesta med schizofreni omfattas av SoL, och den tolkas olika, ofta till nackdel för den enskilde. Rätten till särskilt boendestöd är lagstadgat. Men boendestödet är ofta otillräckligt eftersom det på många hålls bara erbjuds på kontorstid. Rätten att ta en smörgås eller något annat från kylskåpet eller köket finns inte alltid. Köket kan vara låst och vattnet stängs av i lägenheten på natten. Socialstyrelsen påpekar att detta är förbjudet. - Det är en svår situation. Det behövs fler bostäder och mer stöd för stora grupper, medan andra med egna boenden behöver andra typer av insatser. Förbundet driver hela tiden denna fråga genom våra lokalföreningar, säger Per G Torell, ordförande i Schizofreniförbundet. Kommunalt självstyre Han konstaterar att det är svårt att ge ett allmängiltigt svar på hur det ska se ut, för varje kommun gör på sitt sätt eftersom det råder kommunalt självstyre. - Det är förstås bra om vissa kommuner vill satsa, men det hjälper inte i de kommuner där inget händer. Tillgången på bostäder blir därmed inte likvärdig. Sedan 2010 finns nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen. De föreskriver att det ska finnas samarbete mellan huvudmännen kring insatserna för personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta har inte alls fått genomslag, Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen. Foto: Ann-Sofie Rosenkvist konstaterar Socialstyrelsen. Bara 40 av 100 kommuner har en sådan överenskommelse. - Den situation som råder är djupt olycklig. Vår målgrupp behöver långsiktiga och individuella lösningar. Boendena får inte vara förvaring. Där måste finnas stimulans och aktiviteter som gör det möjligt att leva ett värdigt liv, säger Per G Torell. Jessica Hånell är inspektör på Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet syd. Hon har de senaste åren inspekterat en lång rad kommuner i Skåne, Blekinge och Kronobergs län och bekräftar bilden av stora brister. På en del håll finns överhuvud- taget inga boenden som uppfyller kraven i socialtjänstlagen. I stället köper kommuner, som exempelvis Malmö, in platser i privata vårdhem långt från hemkommunen. -Enligt socialtjänstlagen är de skyldiga att inrätta bostäder med särskild service, säger Jessica Hånell. Nu pågår uppföljningarna av alla de beslut som fattades i samband med den förstärkta tillsynen. Det innebär att kommunerna punkt för punkt får dokumentara hur och när de åtgärdat anmärkningarna. Kommuner kan få betala vite I värsta fall kommer ytterligare påpekanden från Socialstyrelsen. I förlängningen kan det handla om vitesföreläggande för de kommuner som av olika skäl avstår från att följa föreskrifterna. Malmö vidhåller exempelvis att kylskåp och vissa andra utrymmen måste vara låsta för de boende av säkerhetsskäl. I det ärendet har Socialstyrelsen inte sagt sista ordet. Socialstyrelsens förstärkta tillsyn skedde på uppdrag av regeringen och Phrenicus kommer att återkomma till den politiska hanteringen av den mycket kritiska rapport som blev resultatet av uppdraget. Text: Marianne Hühne von Seth Misär på boende i Malmö Ett av de boenden som får svidande kritik av Socialstyrelsen finns i Malmö. Schizofreniföreningen i Skåne har länge kritiserat missförhållandena och slagit larm till myndigheter och kommun flera gånger. LSS-boendet i stadsdelen Kirseberg har granskats i Socialstyrelsens förstärkta tillsyn och fått många påpekanden. Ännu är inte allt åtgärdat och ärendet är fortfarande öppet. Men redan 2009 uppmärksammade Schizofreniföreningen förhållandena på Olof Hågesens allé. Där bor en man i 50-årsåldern med diagnosen schizofreni. När Schizofreniföreningens ordförande Harald Wilhelmsson besökte honom 2009 blev han förfärad. Harald Wilhelmsson skrev i en anmälan till Länsstyrelsen: Vardagsrummet var smutsigt fortsättning nästa sida

6 6 Medlemsbladet Harald Wilhelmsson kämpar för att människor med schizofreni ska få ett värdigt boende. Foto: Lena Hansson och fullt med grovsopor på golvet. Golvet var täckt av en mycket fläckig heltäckningsmatta. Fläckarna och hela rummet luktade starkt av urin. Verkade inte vara städat under en tid. Möblerna bestod av en sittsoffa, TV, stol och litet bord. Soffan saknade den mittersta sittdynan. Det verkade som den boende ibland sov på sittoffan i vardagsrummet och att orsaken till att sittdynan saknades var att den blivit förorerad av urin. Harald Wilhelmsson beskriver vidare sovrummet. I ena ändan av madrassen låg en hög påslakan som luktade urin och verkade ha använts som huvudkudde. Inga sängkläder i övrigt syntes till och mattan var fläckig och smutsig. Mannen hade ingen annan behandling än stark medicinering, som enligt skrivelsen orsakat inkontinensen. Han fick ingen rehabilitering, stimulans eller motion och bristerna bidrog till att avhumanisera hans livssituation, skrev Harald Wilhelmsson. Han och Schizofreniföreningen påtalade att forskare och läkare redan dokumenterat allvarliga missförhållanden på andra boenden i Malmö. Länsstyrelsen uppmärksammade också stora brister i gruppboenden och LSS-boenden vid tillsyn 2008 och Vår erfarenhet är att det är mindre insyn på LSS-boenden, säger Harald Wilhelmsson. Han har följt situationen för psykiskt sjuka i Malmö sedan början av 1990-talet. Han anser att situationen för denna grupp successivt har försämrats. - Malmö stad har inte genomfört någon inventering och därför finns ingen kunskap om hur många allvarligt psykiskt sjuka det finns i stadsdelarna, de vet inte heller var de bor eller vilka behov de har, säger Harald Wilhelmsson. I Malmö saknas boenden för personer som har rätt till stöd enligt socialtjänstlagen trots att lagen föreskriver detta. - I stället finns härbärgen, vandrarhem och hvb-hem som drivs av privata aktörer. En plats kostar Samarbete mellan kommun och landsting är viktigt, säger Harald Holm, överläkare i psykiatri. Foto: Marianne Hühne von Seth kronor i månaden, det är oerhörda kommersiella intressen i detta. Bara i Skåne finns psykiskt sjuka som vistas i sådana boenden, utan tidsbegränsning och utan eget inflytande över sina liv, säger Harald Wilhelmsson. Han anser att ett SoL-boende i kombination med personal- och kamratstöd från träffpunkter ger en samhällsintegration och social gemenskap som är bra. LSS-boende kan vara bra för personer som behöver ett starkt lagstöd för tillgång till till en bostad och samtidig närvaro av personal med både social och psykiatrisk kompetens, tycker Harald Wilhelmsson. Socialstyrelsen inspekterade förra året boendet i Kirseberg, som drivs av stadsdelen och Psykiatri Skåne i samverkan. I beslutet finns en lång lista av brister som måste åtgärdas vad gäller boenden och boendekvalitet. Stadsdelen lovade bot och bättring och juni i år konstaterade Socialstyrelsen att Kirseberg lovat att åtgärda huvudparten av åtgärderna. I Malmö har varje stadsdel en egen vård- och omsorgschef, i Kirseberg är det Susanne Jordal. Hon förklarar avsaknaden av SoLboenden med att Malmö prioriterat LSS-boenden eftersom kön för sådana boenden var lång. - Nu har det fattats beslut om 20 SoL-lägenheter och Malmö stad letar just nu efter en lämplig fastighet, säger Susanne Jordal Herman Holm är överläkare inom Psykiatri Skåne och var tidigare chef för psykiatrin i Malmö. Han är väl bekant med problemen och anser att de i huvudsak beror på att nuvarande regelverk försvårar samarbete mellan landstingen och kommuner. Två huvudmän orsakar problem - Jag har själv varit med på många vårdkonferenser där det blivit bråk om vem som ska stå för kostnaderna för den enskilda patienten. Det är svårt att hitta en lösning, man behöver komma bort från tjafset som uppstår när det finns två huvudmän, säger Herman Holm. I stället skulle man lägga samman resurserna från båda huvudmännen i en gemensam pott, tycker Herman Holm. - Ett ljus i mörkret är i alla fall att behoven nu uppmärksammas och det måste leda till förändringar, säger han. Fotnot: Läs Harald Wilhelmssons intervjusvar i en längre version på hemsidan där han också ger råd i boendefrågor. Text: Marianne Hühne von Seth

7 Phrenicus nr Den gula klänningen på omslaget spelade en viktig roll i författarens psykotiska perioder. Bilden är förmodligen gjord av hennes äldsta dotter. Boktips Pebbles förklarar och tröstar I boken Jag vet inte var psykoser kommer ifrån funderar Pebbles Karlsson Ambrose kring olika händelser i livet som kan ha varit belastande för hennes psykiska hälsa, till exempel att hennes pappa troligen mördades när hon var 22 år. Pebbles har skrivit en bok för anhöriga, vårdpersonal, studenter och personer som själva lider av psykiska ohälsa. Den är uppdelad i tre delar. I första delen skriver hon om sin barn- och ungdomstid som var lugn och lycklig, trots att pappan troligen mördades. Den andra delen handlar om livet efter att sjukdomen brutit ut, om tre psykoser och en depression. Hon reflekterar över varför hon fick psykos nummer 2: Jag har funderat mycket på vad som triggade min nästa psykos. Jag jobbade heltid på ett krävande jobb, blev väldigt osams med en överordnad chef, jag hade två barn och man, jag skrev min bok på nätterna och var stödperson i Brottsofferjouren. Jag gjorde många saker men var inte nöjd med mitt liv. Idag är hon orolig att hon ska få en ny psykos, rädd att hon aldrig ska komma ur den, aldrig bli frisk igen. Den oron delar hon med många andra människor som drabbats av psykoser - de begränsar sig och undviker situationer som skulle kunna utlösa en psykos. Del tre består av fakta och tips till dem som har kontakt med människor som är psykotiska. Det är författarens eget urval av sådant hon läst i tidningar. Vill man ha en mer heltäckande bild av psykoser får man gå till facklitteraturen. Den här delen av boken kan fungera som en uppslagsbok inte minst för anhöriga. Man får veta vad boendestödjare och god man är, hur det känns att bli hämtad av polisen enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård), hur man kan kommunicera med en person som är psykotisk eller hur arbetsgivare kan agera för att det ska bli så bra som möjligt för både den sjuke och övriga anställda. Det finns tips på skön- och facklitteratur, filmer och radioprogram samt en lista över föreningar och frivilligorganisationer och deras webbsidor. Det enda en bibliotekarie saknar är ett sakregister så att man snabbt kan hitta det sökord man vill läsa mer om. Så fint är omslaget till den här boken: på svart bakgrund en gul klänning som svävar bland virvlar och blixtar. Den gula klänningen spelade en viktig roll i en av författarens psykotiska perioder, och illustrationen är förmodligen gjord av hennes äldsta dotter Hanna, född Pebbles Karlsson Ambrose erfarenhet av att vara mamma och psykiskt sjuk gör att hon har många konkreta råd att förmedla till andra mammor i liknande situation, och boken kan ge tröst även till deras barn. Hon är en driven författare och språket flyter smidigt. Det är lätt att gripas av hennes berättelser. Boken kommer att fylla en viktig funktion för alla som vill försöka förstå hur det kan vara att leva med en psykisk sjukdom. Pebbles Karlsson Ambrose är född Hon insjuknade i förlossningspsykos efter andra dotterns födelse och fick diagnosen schizoaffektivt syndrom. Text: Inger Gadh Foto: Hanna E Karlsson

8 8 Medlemsbladet Fullsatt sal på Nalen i Stockholm. Publiken var engagerad. Ta kontroll över inre röster Våga tala med rösterna men hävda alltid din egen vilja. Det rekommenderade en av föreläsarna under konferensen Äntligen! Om att höra och hantera röster, aktuell forskning utveckling och kunskap. Arrangör var Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH). Forskare, praktiker, anhöriga och rösthörare samlades på Nalen i Stockholm fredagen den 14 september, internationella rösthörardagen. Sex rösthörargrupper inledde konferensen, alla från RSMH. Det var Ami Rohnitz, Siv Wetterberg, Elisabet Alphonce, Alva Thelander och Anneli Westling. De berättade om varför rösthörargrupper är bra och om olika tekniker som man kan använda för att bemöta rösterna. Analysera om rösterna ljuger och vilken karaktär de har, är en metod. En annan är att ha mobil handsfree på när man talar med rösterna ute bland folk. För att inte sticka ut för mycket. Anhöriga, praktiker och forskare gav sina synvinklar på problemet. Det är svårt när man ställs inför

9 Phrenicus nr Ami Rohnitz, var uppskattad som moderator. rollen som vårdare till sina vuxna barn, sa Lars Joelsson, psykoanalytiker och anhörig. Han berättade om sin önskan att bara få vara pappa. - Rösterna är metaforer som har ett budskap, menar Trevor Eyles som är psykiatrisjukskötare/psykoterapeut och verksam i Århus i Danmark. Det gäller för rösthöraren att förstå budskapet. Så länge rösthöraren inte förstår det så skriker rösten ännu mera. Han menar att vetenskapliga studier visar att de flesta som hör röster lever ett vanligt liv. Anders Thorgren och Eva Anderzon från Psykiatri Södra i Stockholm berättade om sin utbildning som vänder sig till patienter som besväras av röster och deras behandlare. Man utgår från att rösterna är förträngda minnen och använder en särskild intervjumetod för att komma åt dem. De färdiga intervjuerna analyseras sedan tillsammans med professionella. Forskaren Lis-Bodil Karlsson och författaren Beate Grimsrud talade om skapande verksamhet, måleri och författande. Beate Grimsrud läste sina texter och berättade att Dramaten kommer att iscensätta hennes bok En dåre fri. - Jag har fått nya infallsvinklar, sa Rebecca Holmgren från Norra Stockholms Psykiatri. Hon var en av många intresserade i publiken. Ami Rohnitz var moderator. Hon är annars föreläsare och ansvarig för svenska nätverket Rösträtt. Text och foto: Kristina Kleinert Måleri som slår knockout Vansinnesmålarna fjäskar aldrig för någon. Deras bilder visar en ocensurerad och magisk värld, en glimt av psykosens föreställningar. Många av konstnärerna är rösthörare. - Bilderna lämnar mig aldrig oberörd, även om jag inte helt kan förstå dem, säger Lis-Bodil Karlsson. Hon är universitetslektor och forskare vid Karlstad universitet och har skrivit en doktorsavhandling om att höra röster. På konferensen den 14 september berättade hon om vansinnesmåleriet. Den här formen av skapande har genom åren kallats egenartad, otuktad och rå, på franska Art Brut eller på engelska Outsider art. Vansinneskonst eller sjukdomskonst är också bra uttryck i sammanhanget. Eller Särlingskonst. Genom historien har vi många gånger avfärdat den som oväsentligt talanglöst kludder, säger Lis-Bodil. Outsiderkonstnärer eller särlingar är knappast någon homogen grupp. Men de är oftast självlärda. Inte sällan börjar de sin skapande bana med att rita, måla, skulptera efter någon traumatisk eller dramatisk händelse i livet. Kanske i samband med vistelse Lis-Bodil Karlsson framträdde med vild energi! inom psykiatrin eller kriminalvården. Somliga psykotiska patienter börjar måla bisarra, symboliska och underliga motiv under sin sjukdom, trots att de kanske aldrig varit intresserade av konstnärliga uttryck tidigare i sitt liv. En del är rösthörare, andra inte. Somliga börjar skapa på sina rösters kommando. För andra är skapandet bara en nödvändighet, inte så mycket för att hantera sin vardag, utan bara för att man måste. Det blir ett sätt att leva, berättar Lis-Bodil. Internationellt kända konstnärer är Adolf Wölfli, Aloise Corbas, Mage Gill och Jeane Tripier. I Sverige har vi Mats Kjellbom, som målar i olja och Annika Malmqvist som broderar, eller som hon säger, "diktar i garn". - Jag har själv personlig erfarenhet av rösthörande, säger Lis-Bodil. Men som för så många andra kan det här djupt mänskliga fenomenet vara något som kommer och går. Text och foto: Kristina Kleinert

10 10 Medlemsbladet Söker samarbete rörande hjälpmedel - Vi vill ha ett fördjupat samarbete med den engelska organisationen Rethink Mental Illness kring kognitiva hjälpmedel, säger Claes Tjäder, avdelningschef på Hjälpmedelsinstitutet. Han har besökt organisationen i England tillsammans med ordförande Per Torell och Inger Nilsson i Schizofreniförbundet. Rethink Mental Illness arbetar med att förbättra livet för personer med psykisk ohälsa. - När vi berättade om erfarenheterna i Sverige kom jag att tänka på den resa som vi gjort i Sverige inom hjälpmedelsområdet, säger Claes Tjäder. Hjälpmedelsinstitutet har tillsammans med Schizofreniförbundet och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) bidragit till att utveckla hjälpmedel och utvärderat användandet dem. Claes Tjäder tänker sig ett fortsatt samarbete med den engelska organisationen, kanske i form av ett EU-projekt. Hjälpmedelsinstitutet har arbetat med regeringsuppdraget Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det går att läsa mer om regeringsuppdraget på Projekt/Avslutade-projekt/hjalpmedelifokus Man kan också vända sig till Hjälpmedelsinstitutet på telefon insändare Öppet brev till socialminister Göran Hägglund Jag har tagit del av Psykiatrilagsutredningens betänkande och känner mig illa berörd och oroad över de intentioner som regeringen har genom det förslag som Psykiatrilagsutredningen har lagt fram. Man funderar över vilket århundrade man egentligen lever i. Det som jag främst invänder mot är tvång i öppenvården (d.v.s. tvångsmedicinering i öppen psykiatrisk tvångsvård utan domstolsbeslut), att ECT-behandling ska kunna ges som tvångsbehandling, sammanslagning av LRV och LPT (vilket kommer att stärka allmänhetens fördomar gentemot de psykiskt sjuka) och införandet av tillräknelighetsbegreppet (som fråntar individen ansvaret vid brottsliga handlingar). Psykiatrilagsutredningens betänkande medför att den psykiskt sjuke hamnar i ett rättsligt ingenmansland där han eller hon blir andra klassens medborgare och där det är lagligt för rättssystemet i vårt land att öppet kränka och diskriminera psykiskt sjuka. Man ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett om man är psykiskt sjuk eller ej! Det är synd att man glömmer de framsteg som har gjorts och som bygger på ömsesidighet och tillit mellan patient, anhöriga och läkare. Regeringens förslag tyder på ett inhumant synsätt och förslaget strider mot konventionen för de mänskliga rättigheterna. Jag anser att man ska ha lika möjligheter i det dagliga livet sjuk som frisk. Detta förslag talar ett annat språk. Tacksam för ett svar. fotnot: Phrenicus kommer att vidarebefordra detta brev till socialministern och hoppas kunna återkomma med hans svar i nästa nummer. Beatrice Carleson Foto Kristina Kleinert Beatrice Carleson, själverfaren Ordinarie ledamot Schizofreniförbundet

11 Phrenicus nr Lägg dig, du är SJUK Dom över lagförslag Utredningen om en ny lag för psykiatrisk tvångsvård har nu varit ute på remiss. Schizofreniförbundet och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) säger nej till alla förändringar som innebär en sänkning av ribban för tvångsvård. I korthet innebär svaret nej till att ändra från ordet oundgängligt behov till påtagligt behov av tvångsvård. Schizofreniförbundet och NSPH ser även kritiskt på utredningens förslag om att bygga ut öppenvårdstvånget (ÖPT) och de utökade möjligheterna till tvångsbehandling under öppen psykiatrisk tvångsvård. Vidare avvisar Schizofreniförbundet/NSPH förslaget att en patient ska kunna tas in i öppen psykiatrisk tvångsvård utan att först ha vårdats på sluten avdelning och att det ska vara möjligt att påbörja öppen psykiatrisk tvångsvård i hemmet. Svaret blir också nej till tvångsmedicinering i Öppen psykiatrisk tvångsvård utan domstolsbeslut. Schizofreniförbundets ordförande Per G Torell säger: - De har enbart gjort en juridisk utredning, och det fungerar inte. Schizofreniförbundet och NSPH är dock positiva till förslaget om utökade rättigheter till förnyad medicinsk bedömning, s.k. second opinion samt förslaget att tvångsåtgärder ska regleras i lagstiftningen. Organisationerna svarar även ja till att avskaffa den rättspsykiatriska vården som påföljd. Men att det förutsätter en kraftig förbättring av vården som ska erbjudas den som avtjänar fängelsestraff. Otillräknelighetsbegreppet är problematiskt att införa främst beroende på svårigheten med bra definition, enligt organisationerna. De avvisar också förslaget om särsilda skyddsåtgärer för personer med allvarlig psykisk störning. Läs hela remissyttrandet på Text: Kristina Kleinert Illustration: Elke R.

12 Posttidning B AVSÄNDARE: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm Vill du stödja forskning om schizofreni? Sätt in ditt bidrag på Schizofrenifonden. Plusgiro Bankgiro Schizofrenifonden är ett så kallat 90-konto som förvaltas av Schizofreniförbundets styrelse. Fondens ändamål är att ekonomiskt stödja insatser som främjar de drabbades hälsa samt deras sociala, ekonomiska, politiska och yrkesmässiga intressen. Insatser som kan komma i fråga för utdelning av bidrag är forskning kring schizofreni och andra psykossjukdomar eller projekt av olika slag som stämmer överens med fondens ändamål. Schizofreniförbundets verksamhet granskas av Svensk Insamlingskontroll. Schizofrenifonden är en del av Schizofreniförbundets verksamhet. Skriv en motion Skicka in Senast 20 februari Illustrationen är gjord av en ung kvinna med kronisk sjukdom. Vilka frågor vill du att Schizofreniförbundet ska arbeta med? Skriv en motion till kongressen 2013! Alla medlemmar har rätt att skicka in förslag. Skicka in det senast 20 februari. Så här skriver du en motion: Förklara vad du anser är viktigt att vi arbetar med och varför. Försök att skriva så tydligt som möjligt. Glöm inte namn, adress och vilken förening du tillhör. Underteckna motionen. Mejla eller skicka den med brev: E-post: Postadress: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3 G Stockholm

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens

Läs mer

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet nr 3 2012 1 Medlemstidning nr 3-2012 Viktigt med goda möten Cecilia Brain Överläkare Sid 4-5 RAPPORT:

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0379/2012 SID 1 (6) 2012-06-11 Handläggare: Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 156 Till Socialnämnden KS 001-833/2012

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Bättre vård med brukarstyrda sängar

Bättre vård med brukarstyrda sängar PHRENICUS nr 4-2011 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Medlemstidning nr 2-2012 Bättre vård med brukarstyrda sängar Bård Bakke sidan 5 REHABILITERING

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Stort 30-års jubileum 1983-2013

Stort 30-års jubileum 1983-2013 RSMH Mittpunkten Malmö RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Stort 30-års jubileum 1983-2013 Vi är alla människor, ej bara diagnoser Inflytande - Återhämtning - Självbestämmande Välkomna på konferens,

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Medlemstidning nr 1-2013 Jag fick chansen till jobb Andreas Ringqvist Sidan 7 HJÄLP TILL ARBETE: Populärt

Läs mer

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre NSPH Skånes vision Med Brukarkunskap blir vården bättre Conny Allaskog Socionom Anhörig Ordförande SHEDO Representant i NSPH Skåne NSPH Skåne står för Nationell samverkan för Psykisk Hälsa i Skåne Paraplyorganisation

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser.

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. 1 Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa.

Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa. 1 2009-10-02 Socialminister Göran Hägglund Socialdepartementet 103 33 Stockholm Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa. Vi har på, RSMH,

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST 1 2016-10-14 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster S2016/01918/FST Ansvarig handläggare på RSMH - Anna Quarnström Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, lämnar härmed remissvar

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Stöd vid vård, service och rehabilitering

Stöd vid vård, service och rehabilitering Stöd vid vård, service och rehabilitering Många människor behöver hjälp och stöd för att klara sig i samhället. Behovet av hjälp kan bero på rent fysiska och psykiska funktionshinder. Anhöriga och andra

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg

Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämnden ett stöd för dig som är patient Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämndens uppdrag Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Utifrån synpunkter och klagomål

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Får vi göra så mot människor?

Får vi göra så mot människor? Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Information om vart du vänder dig om du eller någon du känner drabbas av psykisk ohälsa www.umea.se/psykiskohalsa Innehåll Jourtelefon...4 Stöd från kommunen...6 Vård

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV?

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? bilaga 2 Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? Den här enkäten genomförs som ett led i Genombrottsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting och vänder sig till personalen inom den psykiatriska slutenvården

Läs mer

Briljanta förslag och bortglömda problem

Briljanta förslag och bortglömda problem Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH Nätverket för brukar-, anhörig- och patientorganisationer inom psykiatriområdet inbjuder till ett öppet möte om förslagen från Nationell psykiatrisamordning

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer