aktuellt från Malmö stads gatukontor nr STJÄRN HIMMEL ÖVER MALMÖ Doftande primadonnor Ljus

Transkript

1 aktuellt från Malmö stads gatukontor nr STJÄRN HIMMEL ÖVER MALMÖ Doftande primadonnor Ljus

2 [ annons ] anslaget 4/10 Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 4 december 10. Utgiven vecka 51. Adress: Gatukontoret, Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör tel Redaktör: Anna-Karin Jangmark, tel , anna-karin.jangmark@ malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Birgitta Hjertberg, Fredrik Hansson, Johan Edgren, Linda Johnson, Monika Nilsson. Grafisk produktion: kommunikation & design i malmö ab, Omslagsbild: Jenny Leyman. Upplaga: ex. Tryck: Holmbergs. Kerstin Gustafsson, gatudirektör i Malmö foto: Peter Kroon Nu sätter vi ljuset på nytänkandet Med Citytunneln och Malmös två nya stationer är det ännu enklare att göra Malmö lyckligare! Från att du går hemifrån till att du når din slutdestination vill vi att du ska kunna gå, cykla eller åka kollektivt, gärna i kombination med varandra. Detta kallar vi för Hela resan. Om fler gjorde den resan så skulle Malmö få en hållbar framtid, bli modernare och en bättre plats att vistas och leva på. Tack Kimia, du gör Malmö lyckligare! Visst har även höstmörkret sina ljusa sidor! Då kan man till exempel kräma på ordentligt med belysning och använda ljuset för att skapa nya häftiga, vackra och överraskande effekter utmed gator och stråk i Malmö. I detta nummer av Anslaget kan du läsa om den glimrande och bitvis miljövänliga julbelysningen i Malmö. En annan artikel handlar om ljusspåret vid Ribban. Båda belysningsprojekten är utmärkta exempel på det nytänkande som blivit ett signum för oss på gatukontoret. Nytänkande är något vi gärna satsar ännu mer på framöver. Nya grepp blir det också till våren, när vårsolen äntligen börjar värma oss. Malmö stads blomsterprogram för 2011 bjuder på nytänkande och kreativa idéer som kommer att väcka uppmärksamhet långt utanför stadsgränsen. Visst är det spännande att en välkänd finsk textildesigner inspirerat till vårens blomsterprakt i Malmös parker! Så nu gäller det att ta vara på alla ljuspunkter även under de kommande månaderna. Skånsk vinter kan faktiskt också ha sin charm, med bara några få minusgrader, pyttelite snö i lagom mängder, med någon dags blekt solsken mellan de grådisiga regnperioderna. Vågar man avsluta med en rätt så sliten klyscha? Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus! (sagt för länge sedan av Elise Ottesen-Jensen. Googla på henne, hon var verkligen en stridbar nytänkare på sin tid.) anslaget 4 / 10 3

3 i korthet i korthet LYCKAT FÖRSÖK Försöket med fotokatalytiska titandioxidplattor på en teststräcka i centrala Malmö var lyckat! På Amiralsgatan minskade kväveoxidhalten i luften med genomsnitt 5 % på teststräckan. Det motsvarar en minskning av trafikflödet på gatan med ca bilar/dygn. Betongplattorna som används är helt vanliga, förutom att de innehåller små mängder titandioxid i översta lagret. Titandioxiden fungerar som en katalysator som under inverkan av dagsljus bryter ned kväveoxider. Du kanläsa mer om plattorna på Malmö stads hemsida (malmo.se) under Stadsplanering & Trafik > Skötsel & Underhåll > Asfalt och annan beläggning. Där ligger även rapporten om försöket. 24 år i Tekniska nämnden I december lämnar jag mitt uppdrag i Tekniska nämnden. I 24 år har jag haft förmånen att arbeta med Malmös infrastruktur och stadsmiljö, samt i 12 år med mark- och exploateringsfrågor. Det har varit en fantastisk resa! Jag har sett Malmö utvecklas till en öppen och positiv stad. Städer är inte statiska. De förändras ständigt, utom under kortare perioder av stiltje och stagnation. Så var det med Malmö under ett antal år. Genom ett stort investeringsprogram sattes en genomgripande upprustning igång av slitna och trista miljöer. Gator, torg, parker, stränder och grönområden förskönades. Detta, tillsammans med bostadsbyggande, har utvecklat Malmö och Malmös attraktionskraft såväl för enskilda människor som för företag. Resan hade inte varit möjlig utan Malmöborna eller de personer som jobbar med stadsmiljön på olika sätt. Jag själv har trivts med mina arbetsuppgifter och hade jag fått stanna, så skulle jag vilja stanna i minst 24 år till! Stort tack och en god jul och ett gott nytt år! Emmanuel Morfiadakis Tekniska nämndens ordförande Miljövänlig stjärnhimmel strålar över Malmö Malmö har fått mycket beröm och uppmärksamhet för sitt sätt att lysa upp staden. Året runt finns spännande ljussättning som gör Malmö både attraktivt och tryggt. Inför julen smyckas gator och torg lite extra med skira ljusridåer, fantasifullt belysta träd och ljusskulpturer. Därtill marschaller i mängder som tänds när mörkret faller. Nytt inför julen är att Södra Förstadsgatan mellan Triangeln och Södertull får en miljövänlig belysning i form av en tät, svajande stjärnhimmel. Även detta år tänds de lysande vita träden längs Södertull och den stora bordslampan kommer tillbaka till Lilla torg. Det så kallade julträdet tändes på skyltsöndagen den 28 november i samband med traditionsenlig underhållning. I vanlig ordning tänds också marschaller på olika håll i city. Träden vid Triangeln skimrar i blått. På Stadshuset är den stora ljussatta adventskalendern en favorit i repris, där barn designat luckorna. Du kan se en film på hur julen firades i Malmö förra året på text: Mia Stendahl foto: Jenny Leyman Inget pantat försök text: Anna-Karin Jangmark foto: Anna-Karin Jangmark I Malmö pågår det ett försök med nya pantholkar som komplement till papperskorgarna utmed ett välanvänt stråk i centrala staden. Försöket är ett samarbete med Pantamera och ska bidra till ökad återvinning av plast och aluminium samt skapa en bättre miljö för såväl pantjägarna som renhållningsarbetarna. 25 stycken pantholkar, som monterats på samma stolpar som papperskorgarna, testas för närvarande i Malmö. Vi ville först köra ett test i liten skala, berättar Tomas Ohlsson på gatukontoret i Malmö. Men det ser lovande ut hittills, så jag hoppas att vi ska utöka försöket. Även om pantholkarna inte är så stora, är det stor omsättning på pantburkarna och -flaskorna, så behållarna töms ganska snabbt av pantsamlare. Vi får många positiva effekter, säger Tomas. Vi underlättar för Malmöborna som vill göra sig av med sin pantburk, samtidigt som vi bidrar till att öka återvinningen. Pantletarna slipper att rota i papperskorgar, vilket måste vara ganska otrevligt, och dessutom är det bra för renhållningsarbetarna om det inte rumsteras om i papperskorgarna. Pantholkarna provas även i andra svenska städer, såsom i Göteborg, Gävle och Uppsala. Vill du veta mer om försöket, kontakta Tomas Ohlsson, tomas.ohlsson@malmo.se, Kvinnligt resande i Malmö minskar utsläppen Hösten 2008 genomfördes en undersökning bland Malmöbor angående deras resvanor och attityder till trafik och miljö. I den framgår att männen i Malmö reser annorlunda än kvinnorna. Malmömannen tar i regel bilen oftare, reser längre sträckor och tar flyget oftare. Detta påverkar förstås utsläppsnivåer och även ytutnyttjande i staden (eftersom bilen tar mer plats än kollektivtrafik). Om Malmömannen skulle resa som Malmökvinnan skulle: koldioxidutsläppen minska med 31% partikelutsläppen minska med 21% ytor för parkering och fordon i rörelse minska med motsvarande 190 st Möllevångstorg skatteintäkter från biltrafiken minska med 130 MSek/år Vill du läsa resvaneundersökningen? Gå in på malmo.se och sök på resvaneundersökning. konstiga malmö I samband med vernissagen för konsten i citytunnelstationerna lanserades också Malmös nya söksida för offentlig konst: Här kan besökarna ta del av all offentlig konst i Malmö och sortera på en rad olika sökkriterier, såsom skulptur, ljud & bild eller tidsperiod. Malmö är rikt på konst, så välkommen att botanisera virtuellt! 4 anslaget 4 / 10 anslaget 4 / 10 5

4 Intresserad av att läsa mer? Gå in på eller kontakta Linda Göransson för att ta del av rapporter, utvärderingar och informationsmaterial text: Linda Göransson illustrationer: Kragh Berglund På spåret mot framtiden Malmö, denna stad i söder, har efter varvskris, industrikris och allmän identitetskris gjort comeback. Numera är Malmö en stad där det sjuder av kreativitet, optimism och självförtroende. Inte för inte är det Malmö som presenteras på världsutställningen i Shanghai under rubriken Better cities, better life. Inte för inte satsade LDB FC och MFF framgångsrikt på SM-guld och stadion blir fullsatt under en träningsmatch med Zlatan i landslaget. Inte för inte är det i denna region som nya stora forskningscentra lokaliseras, som högskolan expanderar och där falafeln är ett lika naturligt inslag som kaffe latte och temalekplatser. Det är i Malmö som tågen får egen tunnel och sprillans nya stationer. Där framtida spårväg som en del av den hållbara staden har blivit lika självklart som att cykla mellan Möllan och Västra Hamnen i stället för att göra en löjligt kort bilresa. Ställ bilen Men allt är inte guld och gröna skogar, inte ens i staden som varit hemvist för Björn Ranelid, Anita Ekberg och Carolina Gynning. Stadsbussar är överfulla, stretar långsamt på bakom rader av bilar, hostar och dör med jämna mellanrum och bullrar ikapp med övriga motorfordon på gatorna. Vi vill få fler att åka kollektivt i stället för att ta bilen, men det är svårt att övertyga när bilen idag på många sätt har förtur framför bussen i stadsmiljön. Därför satsar Malmö på framtidens kollektivtrafik. En framtid som inte behöver befinna sig mer än fem, sex år framför oss. Vi gör det för miljöns skull, för tillväxten, integrationen och jämställdheten. Samhällsekonomiska värderingar, stråkanalyser, sociala konsekvensbeskrivningar och studier av organisation för drift och underhåll, har genomförts. De ligger till grund för den strategi som strax innan sommaren presenterades för kommunstyrelsen i Malmö. Om vi menar allvar med en hållbar och attraktiv stadsutveckling, är det följande strategi som gäller: Kollektivtrafiken går successivt över till grön eldrift för miljöns skull. Malmö satsar på spårväg i de starkaste stråken. Den första etappen består av två linjer Stenkällan/Rosengård-Västra Hamnen och Västra Hamnen-Lindängen. Övrig kollektivtrafik utvecklas parallellt, med ökad framkomlighet, högre kvalitet och mer miljöanpassning. Spårväg blir en del av stadsutvecklingen och en förutsättning för ambitionerna om att bygga den täta staden. Reservat för spårväg läggs in i översiktsplanen. Kollektivtrafiken samspelar med övriga trafikslag, bl a genom smidiga bytespunkter och nya smarta tjänster som t ex gemensamt betalsystem för pendlarkort på kollektivtrafiken och p-plats på bevakad cykelparkering. Spårväg bedöms som det bästa alternativet i en stad som Malmö, sett till nyttor jämfört med kostnader. Den ger bl a ökad kapacitet och skapar möjligheter till integration, då fler får lättare att bli delaktiga i arbetslivet och fritidsaktiviteter. Den är dessutom tillräckligt attraktiv för att ha en chans att locka bilisterna ur det egna förarsätet. Dialog och samverkan är en framgångsfaktor Alla Malmöbor ska ha samma möjlighet att göra sin röst hörd redan tidigt i planeringsskedet. Framförallt de unga, som är de som får leva med konsekvenserna av de beslut som fattas idag. Därför har Malmö satsat på att utvärdera och utveckla metoderna för dialog och samråd. Med hjälp av VTI (Väg- och transportforskningsinstitutet) har en handfull dialogmöten genomförts och utvärderats under Syftet är att resultatet från dem förutom att ge värdefull input till planeringsprocessen för spårväg ska hjälpa oss att utveckla sättet vi möter och involverar Malmöborna i processen. Vi är lite extra glada för att ha Helsingborg och Lund som goda grannar i regionen. Även de planerar för spårväg och självklart vill vi dra fördelar av att kunna göra mycket av arbetet tillsammans med dem och med Region Skåne. Vägen dit Den första spårvägsetappen i Malmö beräknas kosta cirka 1,7 miljarder kronor att bygga. Att hitta finansieringslösningar är en viktig del i det fortsatta arbetet, men även om inte full finansiering för byggandet är klart, kan de inledande förberedelserna göras, vilket är tur. Det tar nämligen fem till sex år att gå från nolläge till att kunna blåsa fanfar och slänga konfetti vid invigningen av den första spårvagnslinjen. Det beror på att processen innehåller moment som inte går att hoppa över. Det handlar om att ta fram förstudie och andra underlag, hantera aktuella tillståndsprocesser, genomföra upphandlingar av både byggande och drift och slutligen testköra och utbilda. Och även om lagar och regler kring spårvägsbyggande just nu håller på att ses över, är det denna tidplan vi bör räkna med. Det vi också kan räkna med är att problemen i trafiken inte försvinner. Därför är det extra angeläget att vi ser till komma igång med arbetet. Tills dess lägger vi hoppet till Citytunneln, som bidrar till en ökad närhet, både regionalt och lokalt. Vi bygger på med Malmöringen, d v s planen på att nyttja kontinentalbanan till lokal persontågstrafik, med en helt ny station Rosengård, som kronan på verket. Vi satsar på att utveckla dagens kollektivtrafik utifrån devisen tänk spårvagn kör buss. Och vi sänder en tacksam tanke till alla de som väljer att gå och cykla i Malmö. Som inte begär så mycket yta och som inte kan beskyllas för några nämnvärda utsläpp. Det är framförallt de som bidrar till att Malmö blir till en levande stad för människor och inte bara för gummi och plåt. Tillsammans med dagens buss- och framtidens spårvägsresenärer utgör de en av grundförutsättningarna för att Malmö ska kunna bli hållbart och attraktivt på riktigt. 6 anslaget 4 / 10 anslaget 4 / 10 7

5 Såhär mitt i december kan våren och sommaren kännas avlägsna. Men John Taylor och Karin Sjölin på gatukontoret började planera för nästa års blommor redan i våras. Malmöborna kan se fram emot en doftexplosion sommaren 2011! Inspiration av Marimekkos klassiska Unikkomönster Doftande primadonnor förgyller Malmö Vårblommorna 2011 planerade vi innan sommarledigheterna i år blomsterlökar och vårblommor kommer att förgylla Malmö i vår, berättar Karin Sjölin, landskapsarkitekt på gatukontoret i Malmö. Det blir tulpaner, narcisser, kejsarkronor och anemoner, för att nämna några exempel. Karin har jobbat tillsammans med John Taylor, tv-kändis och trädgårdsmästare i Slottsträdgården, med nästa års blomsterprogram för Malmö. Inspirerades av Marimekko Vi fick en galen idé för 2011, berättar Karin. Vi inspirerades av Marimekkos klassiska Unikkomönster och ville prova att jobba med samma färger och enkelhet. Malmös planteringar kommer därför att ha en vit och låg botten med högre och färgglada accenter. Vi har också ett övergripande dofttema nästa år, säger John. De doftande primadonnorna som Malmöborna kan njuta av nästa år är till exempel åtta olika sorters luktärter och vackra, drottninglika liljor. Rent färgmässigt har man valt två underteman till Marimekko-inspirationen: solnedgång och månsken. I innerstaden kommer rabatterna att ha solnedgångstemat, och där blir rabatterna ljusa i botten med färgklickar av starkt orange, cerise och ljusare rosa, berättar Karin. Och i resten av staden blir det månskensfärger, där färgerna drar sig åt ljusblått, silver, svart och blekgult fyller John i. Utmed de större infartsvägarna till Malmö blir det urnor med solnedgångsfärgerna. Ska göra folk glada Vårt jobb är att göra folk glada, och på en infartsled har vi inte många sekunder på oss. Det gäller att bilförarna hinner se de klara och vackra färgerna och känner sig lite lugnare i trafiken, ler John. I sommar kommer växter att pryda Malmös rabatter. 40 sorter inalles blir det. En hel del av växterna har vi inte jobbat med förut, och våra entreprenörer kommer att odla fram dem åt oss. Vi träffar entreprenören ofta, för att diskutera och utvärdera. Det är en ständig utbildningsprocess att smycka en stad med blommor, konstaterar John. text: Anna-Karin Jangmark foto: Just sweet peas illustration: Unikkobilden, Copyright Marimekko Corporation Exempel på blomsorter i 2011 års sommarprogram: Doftande stenkyndel, kryddtagetes, blomstertobak, nejlika, anisisop, lejongap, flox och luktärt. 8 anslaget 4 / 10 anslaget 4 /10 9

6 text: Anna-Karin Jangmark foto: Kasper Dudzik Nytt stråk till Rosengård Ett nytt stråk ska tas fram till stadsdelen Rosengård i Malmö. Stråket ska binda ihop Rosengård med centrum och vara ett attraktivt sätt att färdas till eller från stadsdelen. Arbetet med stråket bygger på dialog med Rosengårdsborna. I ett EU-finansierat projekt som heter Hållbar stadsomvandling Malmö fokus Rosengård ingår bland annat att utveckla stråket från centrum till Rosengård. Projektet har pågått sedan april 2010 och ska vara klart sista mars Visionen är att stråket ska utvecklas till ett pärlband av mötesplatser. Vi ska bygga två nya mötesplatser och en aktivitetsyta, berättar Tobias Starck, landskapsarkitekt på gatukontoret. I dagsläget finns det brist på attraktiva mötesplatser i stadsdelen. Marken är heller inte gatukontorets, så ett samarbete med MKB (det kommunalägda fastighetsbolaget) kring lämpliga ytor har inletts. Vi hoppas kunna hitta unika attraktioner att locka Malmöborna med, så att Rosengård faktiskt blir en destination för upplevelser, säger Tobias. Och det måste bli tydliga fysiska förändringar, det är oerhört viktigt i det här projektet. Allt arbete kommer att baseras på dialog med Rosengårdsborna. Moa Björnson jobbar heltid som processledare med att föra dialog med de boende i stadsdelen. Jag har träffat Rosengårdsbor i olika sammanhang: på föreningsträffar, pensionärsråd, tjejmässor och nu senast var jag på plats under ljusfestivalen Stadens ljus: Rosengård för att diskutera Rosengårdsstråket, berättar Moa. Under hösten identifieras lämpliga platser för aktivitetsytorna och under våren börjar gestaltningsarbetet. Även här kommer Rosengårdsbornas delaktighet att vara avgörande. Vi kommer att lägga krut på att få in tjejer i designprocessen. Många allmänna platser tar inte hänsyn till tjejers och kvinnors behov, och det vill vi ändra på. Vi ska bilda fokusgrupper med engagerade Rosengårdstjejer, som kommer att fundera kring utformningen av mötesplatserna. Under Stadens ljus: Rosengård kom cirka tusen åsikter in. Det var roligt att så många Rosengårdsbor engagerade sig och tog sig tid att hjälpa oss identifiera bra och mindre bra mötesplatser i stadsdelen. Med hjälp av gula och svarta flaggor bad vi dem peka ut platser där de trivdes respektive kände sig otrygga. Vi ser att många är stolta över sin stadsdel och trivs i området och att satsningar som exempelvis bokalerna och nyanlagda lekplatser uppskattats. Men det är också många som vill förbättra området: bättre belysning, fler lekplatser och ett torg är återkommande önskemål, säger Moa. En viktig del i dialogen är återkopplingen. Vi kommer att presentera de idéer som kommit in, förklara vilka av dem som går att genomföra och vilka som inte gör det. Det är avgörande för oss att bygga upp ett ömsesidigt förtroende kring dialogprocessen, eftersom Rosengårdsbornas synpunkter och förslag är en förutsättning för att stråket ska bli bra, avslutar Moa. Läs mer om Stadens ljus: Rosengård på sidan 14. Fakta: bokaler Bokaler är en ny kontraktsform som ger småföretagare möjlighet att hyra både bostad och lokal i direkt anslutning till varandra. MKB har 8 bokaler i Rosengård och 9 bokaler på Östervärn. För att få hyra en bokal måste man ha en aktiv affärsverksamhet. Arbetet med Rosengårdsstråket fyller flera syften: att bidra till ökat miljöanpassat resande resande och tillgänglighet till kollektivtrafikstationer (station Rosengård och citytunnelstationen vid Triangeln) att skapa attraktiva mötesplatser och stimulera handel att i ett större och längre perspektiv bidra till ökad attraktivitet i stadsdelen, både för de som bor i Rosengård och för övriga Malmöbor. Detta kan ses som ett led i att expandera Malmös gemensamma stadsrum 10 anslaget 4 /10 anslaget 4 / 10 11

7 i korthet För att jobba här ska man vara en glad skit, skrattar Jesper. På gatukontorets kundservice jobbar sju personer med att svara på Malmöbornas frågor och synpunkter om stadsmiljön. Via kundservice får gatukontoret oerhört värdefull kunskap och även varningssignaler från Malmöborna. Kundservice en kanal till Malmöbon Mellan klockan 7.30 och 16 på vardagar kan Malmöborna ringa, maila eller sms:a gatukontorets kundservice och lämna synpunkter på stadsmiljön. Cirka ärenden på ett år registreras hos kundservice. Vi har ärenden per månad, berättar Jesper Adamsson på kundservice. Det är väldigt säsongsbetonat förstås. På hösten ringer många om lövfällning och igenproppade brunnar. Och nu när den första snön faller i Skåne, vet vi att telefonerna går varma. Under vinterhalvåret är det många som hör av sig om belysning och halkbekämpning, medan det under vår och sommar märks att folk använder cykeln mer då kommer det in många synpunkter på cykelbanor. Inget spring i korridorerna Medan gatukontorets personal sitter i det centrala stadshuset, sitter kundservice personal i serviceförvaltningens lokaler i Malmös östra utkant. Det kan faktiskt vara en fördel, funderar Jesper. Om vi hade suttit tillsammans hade det blivit mycket mer springande i korridorerna. Eftersom vi inte kan springa in till varandra hur lätt som helst, ser vi till att informationsvägarna fungerar bättre. text: Anna-Karin Jangmark foto: Berne Lundkvist Hur ska man då vara som person för att jobba på kundservice? Servicekänsla är förstås A och O. Man måste också vara stresstålig, tycka om förändring och vara duktig på att hantera människor. Man ska helt enkelt vara en glad skit som inte hetsar upp sig i onödan, skrattar Jesper. Cirka 10 procent av ärendena som kundservice registrerar går vidare till gatukontoret, cirka 65 procent av dem går direkt till entreprenör och resten kan kundservice svara direkt på. De Malmöbor som hör av sig får sedan om de vill återkoppling om vad som händer i deras ärende. Självklart kan vi inte alltid lämna det svar som de hoppats på, men att få svar är viktigt. Att veta att någon tagit emot ens synpunkt och sen kan motivera svaret är betydelsefullt, säger Jesper. Synpunkterna är förstås oerhört värdefulla för gatukontoret. Kundservice är en viktig kanal till och från Malmöborna. Och med jämna mellanrum blir det förstås verklighet av de idéer som kommer in via kundservice! Jag fick önskemålet att en kringelikrokig cykelbana på Carl Gustafs väg skulle rätas ut, berättar Leif Jönsson, cykelplanerare på gatukontoret. Jag cyklade dit och kikade, och visst var cykelvägen krokig! Det hade stått ett träd där förut som cykelbanan gick förbi, och nu var trädet borta. Så det ska vi åtgärda ganska snart, tack vare att en Malmöbo uppmärksammade oss på det! Ständig läroprocess I fem år har kundservice servat Malmöborna och gatukontoret. Det har varit en intressant läroprocess, menar Jesper. I början underskattade vi hur många ärenden vi skulle få in till exempel. Funktionen utvecklas hela tiden, bland annat försöker kundservice personal praktisera på gatukontorets olika avdelningar, för att få en djupare kunskap om verksamheten. I framtiden hoppas jag att vi ska kunna vara ännu mer öppna gentemot Malmöborna, så att de kan följa sitt ärende på webben till exempel, avslutar Jesper. Visst kan det hända att folk som ringer in är arga, men de flesta är väldigt trevliga, säger Marcus Jönsson på gatukontorets kundservice. Varje år tar gatukontorets kundservice emot cirka ärenden från Malmöborna. Här tar Linda Tilly och Jenny Wallberg emot två av dagens många samtal. >> Faktaruta / kundservice Tar emot ca ärenden/år Har en snitt-väntetid på sekunder (telefon) Har öppet på vardagar, efter kontorstid kopplas samtalen till en jour Webb: Telefon: SMS: Mail: gkkundservice@malmo.se Malmöborna vill prioritera renhållningen Varje år genomför gatukontorets driftoch underhållsavdelning en undersökning bland stadens invånare för att kunna förbättra och utveckla sin verksamhet. Undersökningen innehåller frågor inom följande områden: Gator, vägar, cykelbanor, gångstråk Renhållning Offentliga toaletter Fritid Övergripande nöjdhet Bland annat har de tillfrågade fått svara på vilka områden de tycker att gatukontoret bör prioritera. Flest röster fick renhållning av gator och torg, tätt följt av belysning och beläggningsunderhåll av gator och vägar. 98% av de tusen tillfrågade Malmöborna ger i år Malmö godkänt som stad att leva och bo i. Vill du veta mer om undersökningen? Kontakta Monika Nilsson, , monika.c.nilsson@malmo.se Visste du att Malmöfestivalen är Sveriges största matmarknad? Lampan till Lyon Fête des Lumières är Lyons ljusfestival, som i år ägde rum 8-11 december. Ljusfesten förvandlar Lyon till en stad full av ljus. 4 miljoner besökare njuter under dessa dagar av 80 ljusinstallationer. En av ljusattraktionerna är en gäst från Malmö nämligen jättelampan Lampan som används i olika projekt i sin hemstad. Lampan är 5,8 m hög från fot till skärmens topp. Ett fundament i betong utgör sittplaster runt om lampfoten. Bon voyage, säger vi i Malmö till Lampan! Läs mer på Citytunneln invigd Med en enkel knapptryckning, efter en festlig show på Posthusplatsen, invigde kung Carl XVI Gustaf Citytunneln lördagen den 4 december. Om Citytunnelprojektet hållit tidplanen borde invigningen ha skett först i juni 2011 och showen skulle avnjutits i ljumma försommarvindar. Nu gick det ett halvår snabbare än beräknat och festligheterna fick ske i ett kylslaget och snötäckt Malmö. Men det verkade inte bekymra de cirka skåningar som kommit för att fira Citytunneln på invigningen den 4 december. Malmös artistelit var på plats, med namn som Timbuktu, Pauline, Nisse Hellberg, Ola Salo och Mikael Wiehe. Talade gjorde infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu, Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm, Region Skånes ordförande Pia Kinhult och slutligen kung Carl XVI Gustaf. Konferencier var Anne Lundberg. Efter invigningsshowen lotsades de 400 specialinbjudna gästerna och ett 60- tal medierepresentanter till intilliggande Anna Lindhs plats och ner i tunneln för en invigningstur. Kungen invigde alla tre stationerna genom att klippa den traditionella blågula bandet. Läs mer på eller på Förra numret av Anslaget var dessutom ett specialnummer om Citytunneln, du kan alltid beställa det via redaktören (se redaktionsruta sid 2) eller läsa den på nätet. anslaget. foto: Klas Andersson 12 anslaget 4 / 10 anslaget 4 / 10 13

8 Den 29 oktober till den 7 november pågick Stadens ljus: Rosengård. Syftet med ljusfesten var att lyfta fram stadsdelen och få folk från resten av Malmö att ta sig till Rosengård besökare upptäckte stadsdelen och de 15 ljusinstallationerna. Följ med Anslaget på en ljusvandring i Rosengård! Gigantomaten 1 Vill du göra ditt ansikte synligt i det offentliga rummet? Då är gigantomaten något för dig. Gå in i en fotoautomat och se dig själv projiceras på en husvägg! Dagens samhälle skapar höga skönhetsideal och omänskliga krav. Här hyllas den vardagliga bilden på ett okonstlat sätt. Design: Bertil Göransson och Johan Moritz, Malmö stad. UV-bollen 2 En permanent ljusinstallation på idrottsplatsen i Vänskapsparken. Då planen belyses med UV-ljus framträder endast de vita föremålen (tröjor, skor osv), vilket gör att motståndaren kan vara svår att skilja från medspelaren, precis som i verkliga livet. Ljusinstallationen är ett samarbete med FC Rosengård (fotboll), Malbas (basket) och Malmö FBC (innebandy). Design: Bertil Göransson och Johan Moritz, Malmö stad. Nattuggla 3 Ett nytt konstverk, delvis målat i UV-färg, på undersidan av en bro. På kvällen lyfts detaljer fram i målningen som inte syns i dagsljuset. Det skapar en ny dimension av konstverket. Konstnär: Boel Åsemo. Labyrintens öga 4 Låt ljuset leda dig rätt i labyrinten! Design: Bertil Göransson och Johan Moritz, Malmö stad text: Anna-Karin Jangmark foto: Kasper Dudzik 2 14 anslaget 34 / 10 anslaget 4 / 10 15

9 text: Anna-Karin Jangmark foto: Johan Moritz Malmöborna skådar ljuset Under hösten har Malmöborna bjudits in att skåda ljuset utmed ett gång- och cykelstråk utmed Ribersborgsstranden. Ett antal olika testbelysningar provas här, och med hjälp Malmöborna hoppas gatukontoret kunna välja ut den belysning som upplevs som bäst och tryggast. Det så kallade ljusspåret är ett storskaligt test som gatukontoret gör för att ta fram de lampor som ska användas i framtiden på gång- och cykelstråk. Vi frågar de som vistas i ljuset helt enkelt, för att ta reda på vilken belysning som upplevs som tryggast och bäst, berättar Johnny Clausen, belysningsansvarig. Vi är ju här för Malmöbornas skull, och det är spännande att ta del av deras åsikter. Genom att rösta på malmo.se/ljussparet berättar Malmöborna vilken belysning de tycker är bäst i testet. Man kan också sms:a in vilken belysning man föredrar, via instruktioner på hemsidan. En kväll i oktober var gatukontoret dessutom på plats vid teststråket för att prata med de som joggade, åkte inlines, motionerade hunden eller promenerade där. Det är första gången vi frågar Malmöborna om belysning, men absolut inte sista, ler Johnny. I december kommer den lampa som fått flest röster att bli utmärkt med en skylt. Det är däremot inte säkert att det blir den lampan som gatukontoret kommer att använda framöver. Andra faktorer vägs också in, som pris, hållbarhet och estetik. Lamporna ska sitta uppe i ett år för att vi ska kunna se hur de klarar väder och vind. Det vi kan se är att folk upplever större trygghet om ljuset är jämnt, det får inte vara mörka partier utmed stråket. Ljuset får heller inte vara bländande. Det är också viktigt att man kan se bakom stolpen, avslutar Johnny. Läs mer: Vill du veta mer, kontakta Johnny Clausen, , eller johnny.clausen@ malmo.se Nästa nummer av anslaget kommer ut i mars 2011.