Lärarhandledning för gymnasieskolan om mänskliga rättigheter 2014
|
|
- Maj Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärarhandledning för gymnasieskolan om mänskliga rättigheter 2014
2 Syftet med lärarhandledningen De rapporter om mänskliga rättigheter (MR) som utrikesförvaltningen årligen sammanställer finns att ladda ner på regeringens hemsida Sidan har årligen en kvarts miljon besökare. En stor del av dessa är elever och lärare på högstadiet och på gymnasienivå. För att stödja och bredda det arbete som redan pågår i skolor över hela landet om frågor som rör mänskliga rättigheter har nu UD utarbetat en lärarhandledning för gymnasiet med korta bakgrundstexter, länkar och exempel på frågeställningar att diskutera. Målgruppen för handledningen är främst gymnasielärare. Syftet är att peka på hur MR-rapporterna kan användas inom olika områden i undervisningen. Det kan till exempel gälla studier som rör samhällsutveckling, enskilda länder eller regioner, jämförelser mellan länder, religionsfrihet i tematiska frågor om barn, kvinnor, homo-, bi- och transsexuella (hbt) personer eller urfolk globalt. Rapporterna kan också vara underlag i frågor som rör till exempel dödsstraffets utbredning, frågor om straffrihet, korruption och staters och civilsamhällets arbete för att stärka MR. Handledningen visar hur en fokuserad läsning av MR-rapporterna kan öka både kunskap och förståelse om de universella mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. De exempel på övningar och frågeställningar som förs fram i handledningen kan både användas för att till exempel öka kännedomen om internationella juridiska regelverk om människors rättigheter och de begrepp som förekommer på området. Den kan också användas för att stärka elevers förståelse och analytiska förmåga liksom skriftlig och muntlig framställning, både vad gäller MR och de breda samhälleliga frågor som rättigheterna är kopplade till.
3 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik De svenska rapporterna om mänskliga rättigheter är ett uttryck för regeringens ambition att Sverige ska vara en tydlig röst i världen för de mänskliga rättigheterna. Denna ambition slås fast i regeringens skrivelse till riksdagen (2007/08:109). Där sägs också att regeringen ska reagera mot förtryck och övergrepp, förhindra diskriminering och bidra till att stärka länders kapacitet att respektera de mänskliga rättig heterna. Regeringen markerar också sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling som är byggd på rättsstatens principer och att mänskliga rättigheter är avgörande och grundläggande i arbete för fred och säkerhet. Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är en prioriterad uppgift som präglar alla delar av den svenska utrikesförvaltningen. Det handlar om att främja grundläggande rättigheter i vårt eget land och att betona att rättigheterna gäller världen över och är avgörande för att slå vakt om människovärdet och den enskilda människans integritet, frihet och okränkbarhet. I vår tids globaliserade värld finns en ökad medvetenhet om att respekten för de mänskliga rättigheterna är en del av ett gemensamt ansvar, så att stater lever upp till sina skyldigheter att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Internationellt sett är Sverige en mycket aktiv aktör i syfte att stärka mänskliga rättigheter. Varje vecka, och ofta varje dag, gör ministrar eller andra delar av den svenska utrikesförvaltningen uttalanden i syfte att påtala och motverka kränkningar (det vill säga inskränkningar och begränsningar) av mänskliga rättigheter. Det sker i exempelvis FN, EU eller enskilda länder. Uttalandena kan avse situationen i enskilda länder som Nordkorea och Vitryssland eller röra tematiska sammanhang, som i fråga om barns rättigheter, hbt-frågor eller övergrepp mot kvinnor eller religiösa minoriteter. Det svenska utvecklingssamarbetet och biståndet inriktas sedan flera år i hög grad på att stärka mänskliga rättigheter och demokrati. För mer detaljer se: De svenska MR-rapporterna En viktig bas i arbetet med mänskliga rättigheter är de landvisa rapporter som den svenska utrikesförvaltningen årligen publicerar. MR-rapporterna är departements kanske mest lästa rapporter och bidrar till att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna, både inom utrikesförvaltningen och i det svenska samhället i stort. Genom att skriva och publicera rapporterna visar regeringen att kränkningar av MR inte kan pågå i det fördolda, vilket kan underlätta arbetet för utsatta organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, för journalister, bloggare och andra som lokalt arbetat mot olaga frihetsberövanden, tortyr, korruption med mera. De första MR-rapporterna skrevs i början av 1990-talet. Inledningsvis skrevs varje år rapporter om alla världens länder, men sedan 2011 läggs fokus på en region i taget. Det innebär att ett fyrtiotal nya rapporter sammanställs årligen. I tillägg till de MR-rapporter som läggs ut på nätet rapporterar utlandsmyndigheterna regelbundet till UD i Stockholm om utvecklingen för mänskliga rättigheter i alla världens länder. De svenska MR-rapporterna bygger på en rad källor som kan besökas av lärare och elever som vill fördjupa sig i olika frågor, till exempel FN:s kontor för mänskliga rättigheter organisationer i civilsamhället som eller USA som årligen sammanställer MR-rapporter om alla världens länder. Flera MR-rapporter hänvisar också till hur länder placerar sig på olika globala index, som som visar graden av korruption, som rör press- och yttrandefrihet, UNDP:s Human Development Index som visar levnadsstandard eller FN:s gender development index som belyser kvinnors villkor, Alla svenska MR-rapporter är utformade efter en gemensam mall för att underlätta jämförelser mellan regioner och mellan länder. Rapporterna inleds med en sammanfattande analys som ska visa trender och listar sedan de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som länderna förbundit sig att följa. Därefter redovisas medborgerliga och politiska rättigheter, bland annat respekten för liv och kroppslig integritet, eventuell förekomst av dödsstraff, rätten till frihet och personlig säkerhet, rättssäkerhet, strafffrihet och yttrande-, press-, mötes- och religionsfrihet. Dessutom beskrivs ländernas valsystem och politiska institutioner. Rapporterna redovisar också ekonomiska och sociala rättigheter, till exempel rätten till arbete, hälsa, utbildning och rätten till en tillfredsställande
4 levnadsstandard. Särskilda avsnitt beskriver villkoren för grupper som ofta riskerar diskriminering, såsom kvinnor, barn, urfolk, homo-, bi- och transsexuella personer, flyktingar och personer med funktionsnedsättning. Dessutom rapporteras om civilsamhällets och internationella organisationers arbete med mänskliga rättigheter i landet. Eftersom MR-rapporterna omfattar alla världens länder uppvisar de förstås stor variation, både i fråga om politiska rättigheter, diskriminering, inskränkningar i rättigheter med mera. För att konkretisera studier och samtal om mänskliga rättigheter utifrån MR-rapporterna ges här ett antal exempel på trender, problem och framsteg som tas upp i rapporterna. I många länder finns mycket god respekt för mänskliga rättigheter. I andra länder finns formellt sett god respekt för MR men det motsvaras inte i praktiken av respekt för mänskliga rättigheter. I flera länder begränsas MR med hänvisning till behovet av åtgärder mot terrorism. Ett antal länder åberopar också religiösa skäl för inskränkningar i till exempel yttrande-, mötesfrihet och religionsfrihet. I några länder är vissa politiska partier totalförbjudna. Polisbrutalitet är vanligt förekommande i ett stort antal länder. Det rör till exempel övervåld och outredda dödsfall vid polisingripanden. Många MR-rapporter innehåller uppgifter om korruption inom polisväsenden och samverkan med kriminella grupper. I flera länder förekommer utomrättsliga försvinnanden som förblir outredda, särskilt när offren är journalister, fackliga ledare eller studenter. Världen över finns tendenser till minskad pressoch yttrandefrihet och ökningar i fråga om hot och våld mot journalister och därmed självcensur. Begränsningar finns också genom att ett fåtal ägare kontrollerar merparten av media. Statlig reglering av sociala medier och nätet är mycket omfattande i ett antal länder, både med hänvisning till landets säkerhet, men också av religiösa skäl. Det finns stora brister i rättsväsendet i flera länder, särskilt på landsbygden, vilket leder till bristande rättssäkerhet. Flera MR-rapporter visar att mutor används för att reglera uppgörelser, och hur lokala byråd avgör rättstvister, vilket ofta missgynnar fattiga människors, särskilt kvinnors rättigheter. Dödsstraff förekommer och verkställs i flera länder och i flera länder förekommer hårda straff, inklusive spöstraff av unga. I flera länder rapporteras om hur strikt tolkning av religion leder till inskränkningar av mänskliga rättigheter och fundamentala friheter. Det kan gälla förbud mot att läsa vissa böcker och att röra sig på offentliga platser och diskriminering enligt lag vad gäller arv och skilsmässa och i vårdnadstvister om barn. Utbredd fattigdom i många länder utgör ett hinder mot rätten till godtagbar levnadsstandard och försvårar för stora grupper utövandet av medborgerliga och politiska rättigheter. Mötes- och föreningsfrihet, inklusive fackligt arbete är inskränkt i flera länder. På många håll finns en stor informell sektor där många hushållsarbetande kvinnor och flickor är särskilt utsatta, både för sexuellt och annat våld, låga löner och oreglerad arbetstid. Samtliga MR-rapporter visar på omfattande våld mot kvinnor och diskriminering av kvinnor och flickor. Våldet förkommer inom familjer, i form av prostitution, människohandel, tvångsäktenskap med mera. I flera länder är urfolk diskriminerade. Tvångsförflyttning av grupper av urfolk förekommer på flera håll när gruv- och timmerbolag exploaterar mineraler och skogar.
5 En god ekonomisk utveckling i regionen har på flera håll bidragit till att stora grupper, främst i städerna och bland medelklassen, fått väsentligt förbättrade levnadsvillkor och stora framsteg har uppnåtts avseende FN:s millenniemål, vad gäller till exempel hälsa, utbildning och rent vatten. Trots ökat välstånd som stärker stora gruppers ekonomiska och sociala rättigheter finns dock fortfarande hundratals miljoner undernärda barn. Många av dessa är barnarbetare som saknar utbildning, barn som är sårbara för våld och övergrepp och som bland annat i närheten av turistområden är utsatta för sexuell exploatering. Rätten till hälsa har förbättrats för stora grupper, särskilt där staterna gjort ökade satsningar på förbättrad sjukvård och ökad tillgång på rent vatten och sanitet. Tillgången till abort är fri i vissa länder medan det råder totalt förbud för abort i andra. Utbildningssystemen har markant förbättrat rätten till hälsa i flera länder samtidigt som utbredd fattigdom i flera länder innebär en stor andel analfabeter, särskilt bland kvinnor och urfolk. Villkoren för funktionshindrade varierar från goda och jämförbara med OECD-ländernas till mycket utsatta, inklusive för sexuella övergrepp, vilket främst rör fattiga människor. Diskriminering av hbt-personer förekommer på många håll men det finns också på andra håll en märkbar förbättring av hbt-personers villkor, med till exempel rätt till samkönade äktenskap. Flyktingar är mycket ofta utsatta för kraftiga inskränkningar rörande mänskliga rättigheter, och utsätts bland annat för internering. Civilsamhället kan i flera länder arbeta utan inskränkningar från regeringarnas sida men i flera länder blir villkoren för civilsamhällets aktörer alltmer begränsat. Vad läroplanerna på gymnasiet säger Ämne - samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika sam hällsfrågor. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Samhällskunskap 1a1, 50 poäng Kurskod: SAMSAM01a1 Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Samhällskunskap 1b, 100 poäng Kurskod: SAMSAM01b Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Internationella relationer, 100 poäng Kurskod: SAMINR0 Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tilllämpning.
6 Om mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan staten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och finns nedskrivna i olika typer av internationella överenskommelser. Dessa har olika beteckningar beroende på vilken form av skyldigheter de innehåller. Konventioner och protokoll blir juridiskt bindande genom att staterna förklarar sig bundna av dem, medan förklaringar och deklarationer utgör politiska förpliktelser. Det internationella samarbetet kring de mänskliga rättigheterna har framför allt utvecklats efter andra världskriget efter förintelsen och massmordet på judar, romer med flera. Flera stater hade redan före 1945 egna lagar om medborgarnas rättigheter gentemot staten men det fanns få internationella regler på området. Främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör ett av FN:s mål, vilket slås fast i FN-stadgan. Inom FN:s ram har det under åren utarbetats en rad dokument som behandlar mänskliga rättigheter. Samtidigt har regionala system för att stärka mänskliga rättigheter vuxit fram i olika delar av världen. FN:s allmänna förklaring och de två FN-konventionerna från 1966 (konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter) innehåller tillsammans med de regionala konventionerna en lång rad rättigheter som innefattar grundläggande friheter, rätten till skydd mot övergrepp och rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven. Staterna är skyldiga att respektera folkrättens regler. Varje land har ett ansvar för att åtaganden de mänskliga rättigheterna omsätts i nationell lagstiftning. Det räcker inte med lagar som klargör statens skyldigheter eller förbjuder vissa handlingar. Det krävs också ett fungerande rättssystem (poliser, advokater och åklagare, opartiska och rättvisa domstolar) som förverkligar lagarna. Det behövs också bland annat information och kunskap för att göra människor medvetna om sina rättigheter. Om en kränkning sker av de mänskliga rättigheterna är det i första hand den aktuella statens ansvar att se till att den enskilde får upprättelse. Men de mänskliga rättigheterna är en internationell angelägenhet och det är därför fullt legitimt för andra stater att framföra åsikter om och försöka påverka situationen i olika länder där rättigheterna kränks. Enligt huvudregeln är det stater som internationellt kan ställas till svars för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. En konvention fastställs genom förhandlingar i till exempel FN eller Europarådet där representanter för olika länder bland annat Sverige- företräder sina regeringar och framför synpunkter och krav. När enighet uppnåtts kan länder underteckna konventionen. Undertecknandet ses som en viljeförklaring och en signal att landet ifråga förbereder ratifikation av en viss konvention. Aktuella ratifikationslistor visar vilka konventioner som olika länder ratificerat eller anslutit sig till. Ratifikation (godkännande) innebär att ett land förklarar sig bundet av en konventions regler. När ett visst antal länder ratificerar träder konventionen i kraft. Ratifikationen görs i de flesta stater av landets lagstiftande församling i Sverige är det riksdagen: Mer om folkrätt
7 Några övningsexempel Studier av de svenska MR-rapporterna och samtal om dem kan knyta an till en rad ämnen och frågor i läroplanen om samhällsfrågor, historia, religion, jämställdhet, urfolk med mera. Olika former av övningar och uppgifter kan läggas upp. De kan antingen löpa över hela terminer eller begränsas till kortare perioder som en halvdag. Uppgifterna kan både inriktas på enskilt arbete där individer muntligt eller skriftligt redovisar kunskap och/ eller analys och iakttagelser. Flera övningar kan också göras i form av grupparbeten till exempel för att belysa MR i olika länder eller regioner, eller tematiska frågor som rör press- och mötesfrihet, kvinnors villkor, flyktingar, hälsa, utbildning med mera. Ytterligare en variant kan vara enklare former av rollspel där eleverna kan leva sig in i vad kränkningar av mänskliga rättigheter kan innebära. Följande frågeställningar kan behandlas (där det med undantag för frågorna 1-2 nedan inte finns givna svar utan är frågor att diskutera): I. Faktafokus på rapporterna och analys av fakta 1. Vilka sammanställningar finns inom FN och bland enskilda organisationer/civilsamhälle om mänskliga rättigheter i till exempel Kina och Ryssland? Vilka källor finns på svenska om MR i Kina och Ryssland? 2. Ange 8 viktiga FN-konventioner om mänskliga rättigheter och två regionala konventioner. 3. Gå in på reportrar utan gränsers index för pressfrihet och redovisa vilka 10 länder som ligger i toppen respektive i botten på detta index. Gör motsvarande för andra index som rör korruption och levnadsstandard. Diskutera vilka effekter låg pressfrihet och hög korruption har på demokratisk utveckling och MR. 4. Precis som villkor i länder världen över varierar så skiljer sig problemen mellan länder i fråga om respekt för MR. Vilka MR-kränkningar är särskilt påtagliga i till exempel Brasilien, Sydafika, Saudiarabien, Pakistan och Indien? Diskutera orsaker bakom problemen. 5. Leta reda på, redovisa och kommentera några uttalanden som nyligen gjorts av EU eller Sverige om när MR inte respekteras utan kränks, till exempel i aktuella konfliktområden. II. Diskussionsexempel 6. I många länder råder inskränkningar i press- och yttrandefrihet, vilket också påverkar möjligheterna till demokratisk utveckling. Nämn 5 länder där pressoch yttrandefrihet, inklusive frihet på nätet är särskilt begränsad. Varför tror du att begränsningarna finns? Hur tror du att de påverkar människors möjligheter att delta i demokratiska processer och påverka deras egna liv och vardag? 7. I flera länder begränsas MR av väpnade konflikter som i Västafrika eller av mord och försvinnanden som ett resultat av kriminellt och annat våld. Det senare gäller till exempel i Mexiko och flera länder i Latinamerika där olika grupper slåss om inkomster från narkotika- och vapenhandel, och där korrumperad polis och militär är inblandade. Diskutera våldets effekter på MR, både i konfliktländer som Demokratiska Republiken Kongo och i Mexoko. 8. Ett återkommande problem i flertalet MR-rapporter är diskriminering av kvinnor i fråga om löner och politisk representation och kvinnors och flickors utsatthet för våld, inklusive sexuellt våld, och bristen på rätt till abort. Studera ett par länder som till exempel El Salvador och Egypten och redovisa iakttagelser och synpunkter. Gör motsvarande djupstudier om barns villkor, urfolk och flyktingar. 9. I flera MR-rapporter (som till exempel rör USA och Australien) betonas vikten av att motverka terrorism genom bland annat övervakning och kontroll av enskilda personer. Diskutera åtgärder i syfte att bekämpa terrorism i förhållande till åtaganden att upprätthålla respekten för MR. 10. Politiska och medborgerliga rättigheter som redovisas i MR-rapporternas inledande delar har ofta större tyngd än ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Ett skäl är att de senare ofta men inte alltid kräver ekonomiska resurser för att säkras, och att en del regeringar för fram brist på pengar som skäl för att inte MR kan respekteras. Diskutera detta och hur till exempel fattigdom eller etnisk tillhörighet kan påverka en individs möjlighet i fråga om MR. III. Exempel på enkla rollspel 11. Föreställ dig att du lever i ett land där det är förbjudet att utöva en viss religion, eller att vara ateist, det vill säga inte tillhöra någon religion alls. Din syster För kopiering till klassen
8 har nyss arresterats för att hon deltagit i en förbjuden gudstjänst. Hur skulle du och dina närmaste försöka arbeta i det landet för att stärka er rätt till samvetsoch religionsfrihet? 12. Föreställ dig att din pappa nyss arresterats utan rättslig grund för att han publicerat en artikel som regeringen inte gillar, om till exempel mord på personer som tillhör urfolk som motsätter sig exploatering av mark som gruvbolag vill åt. Du kontaktar en bra advokat och en journalist. Vad händer sedan? 13. Du är på besök i ett land där du ser att turister är inblandade i sexturism och där unga flickor och pojkar utsätts för övergrepp. Diskutera vad du kan göra och vilka du kan kontakta för att stoppa kränkningarna av barnen. 14. Du köper en tröja i en klädaffär i Sverige och hör senare att kläderna är tillverkade i en fabrik i Kambodja där de kvinnor som arbetar i fabrikerna in ens har minimilöner som fastställts för textilindustrin. Du har också läst att arbetarna gått ut och demonstrerat mot de låga lönerna men beskjutits av patrullerande polis. Föreställ dig att du och dina vänner vill öka medvetenheten i Sverige om dessa frågor. Hur gör ni? 15. Du och din partner har utsatts för hot och trakasserier som hbt-personer, bland annat av polis och andra myndighetsrepresentanter. Vilka MR kan du hänvisa till för att stärka dina rättigheter i ett samtal med representanter för en enskild organisation som vill hjälpa er. Denna lärarhandledning är den första i sitt slag och UD vill gärna ha synpunkter på upplägg och innehåll. Skicka gärna era synpunkter till gerd.johnsson-latham@gov.se Produktion: Kommunikationsenheten Tel: E-post: information-ud@foreign.ministry.se Webbplats: Artikelnr: UD14.036
Lärarhandledning för gymnasieskolan. Utrikesdepartementets landspecifika rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Lärarhandledning för gymnasieskolan Utrikesdepartementets landspecifika rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Innehållsförteckning 1. Syftet med lärarhandledningen 2.
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merBarnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011
Bilaga till regeringsbeslut UF2009/27888/UP Promemoria 2009-04-23 Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Sammanfattning Denna strategi styr Sidas genomförande
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs mermot rasism lärarmaterial
mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merBarnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
Läs merVälkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige
Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merمعلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen
مرحب ا معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد خوش آمديد Welcome مرحب ا Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD! Vi är stolta över mycket i vår stad och i vårt land. Vi vill
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merMänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum
Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum Aktuell fråga SKL överenskommelse med regeringen 2014-2017, 2017-2018 MR-dagarna i Jönköping, november
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik
Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15
Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för
Läs merLikabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012
Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa
Läs merUganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Läs mer(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,
Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den
Läs merVad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter
Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande
Läs merMontessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merMänskliga rättigheter i utrikespolitiken
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:91 av Caroline Szyber (KD) Mänskliga rättigheter i utrikespolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merOM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE
LEKTIONSFÖRSLAG OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Lärarhandledning Att människor kan och vågar stå upp för sina egna och andras rättigheter är avgörande. Men vad händer när det inte går? I
Läs merHandlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad
Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Göteborgs Stad har länge haft en tydlig inriktning om att stadens verksamheter ska integrera ett flertal horisontella perspektiv
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Läs merFOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett
Läs merGrundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande
Läs merSEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november
SEXUELLA TRAKASSERIER En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN Är förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken Utför regeringens uppdrag med fokus på de
Läs merOrganisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merVISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOPAR I KLASSRUMMET OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, TOLERANS OCH DEMOKRATI FRÅN FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA I SPELET UR DEKLARATIONEN Alla är födda fria och lika
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merRätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd
Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merInledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28
i Lektionshandledning #28 Tema: Inledning till ämnet barnsexhandel Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 9, Gymn. Lektionslängd: 40 60 minuter Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7 Material och förberedelser:
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
Läs merLikabehandlingsplan för Broslättsskolan
Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merLikabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten
Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009
Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merMaterial för gymnasiet
Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial
Läs merDemokrati Folket styr
Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Läs merHANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Läs merHANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Läs mer