PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR STATIONSOMRÅDET i Aneby tätort, Aneby kommun

Transkript

1 Samrådshandling Dnr KS Laga kraft 2017-xx-xx PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning DETALJPLAN FÖR STATIONSOMRÅDET i Aneby tätort, Aneby kommun Upprättad av Aneby kommun, samhällsbyggnadsavdelningen

2 Detaljplaneprocessen En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som anger hur mark- och vattenområden ska användas. Detaljplanens bestämmelser ligger till grund för bygglovprövning. Hur en detaljplan tas fram regleras i plan- och bygglagen (2010:900). Om planen är förenlig med översiktsplanen, inte är av betydande intresse för allmänheten eller kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan planen tas fram enligt ett standardförfarande. I annat fall ska ett utökat förfarande tillämpas. Föreliggande detaljplan handläggs enligt reglerna för ett standardförfarande. I en sådan planprocess finns fyra centrala skeden: samråd, granskning, antagande och laga kraft. Samrådet är det första tillfället där berörda sakägare får möjlighet att se och lämna synpunkter på planförslaget. Samrådstiden är vanligtvis tre veckor. Efter samrådet bearbetas planförslaget efter de inkomna synpunkterna. De inkomna synpunkterna och kommunens kommentarer till dessa kan sammanfattas i en samrådsredogörelse alternativt redovisas senare i granskningsyttrandet. När planförslaget reviderats informerar kommunen i en underrättelse om sitt förslag till detaljplan och låter det granskas. Under granskningstiden har berörda sakägare återigen möjlighet att titta på planförslaget och lämna sina synpunkter. Granskningstiden är minst två veckor. Alla sakägare har rätt att lämna synpunkter under planprocessen. Synpunkterna måste vara inkomna senast under granskningstiden, annars mistes rätten att överklaga planen i ett senare skede. När granskningen avslutats tar kommunen ställning till de inkomna synpunkterna och redovisar dessa i ett granskningsutlåtande. Om inga större förändringar genomförs kan planen antas i kommunfullmäktige. Om antagandebeslutet inte överklagas vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att den antagits. STANDARDFÖRFARANDE Samråd Granskning >2 veckor Granskningsutlåtande BEGRÄNSAT FÖRFARANDE Godkännande Antagande Laga kraft >3 veckor UTÖKAT FÖRFARANDE Kungörelse Samråd Granskning >3 veckor Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Här är vi nu!

3 1. Handlingar Till detaljplanen hör plankarta med bestämmelser, denna planbeskrivning med genomförandebeskrivning och fastighetsförteckning. Till planbeskrivningen bifogas en behovsbedömning - bedömning av detaljplanens miljöpåverkan, bullerutredning samt en riskanalys. 2. Planens syfte och huvuddrag Planens huvudsyfte är att möjliggöra företagande och verksamhetsutveckling i anknytning till Aneby stationsområde. För större delen av området i den gällande stadsplanen ifrån 1958 anges som markanvändning järnvägsändamål, som inte medger någon byggrätt. Då området inte längre används för godshantering behövs inte marken för det ändamålet. Den nya planen möjliggör kontor, handel, industri och verksamheter väster om spåret, ett område som idag huvudsakligen består av ruderatmark. Sydöstra delen om spåret anger en markanvändning som bättre överensstämmer med nuvarande verksamheter. Byggrätten för bostadsändamål tas bort. Verksamheter Centrum Kontor, handel och industri Centrum Verksamheter Planområdet inom Aneby stationsområde 3

4 3. Bedömning av detaljplanens miljöpåverkan Miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap 34 PBL upprättas inte, eftersom genomförandet av detaljplanen inte bedöms medföra betydande negativ påverkan på miljön, hälsan, hushållningen med naturresurser eller allmänna intressen. Underlaget för denna bedömning redovisas i bifogad behovsbedömning daterad 2017-XX-XX. 4. Plandata Planområdet är beläget längs södra stambanan i Aneby tätort. Området är cirka 6 hektar stort och rymmer utöver spår och perrong även resecentrum, bussterminal, bussuppställningsplats, parkeringar, återvinningsstation, ett tidigare bostadshus och en tandläkarmottagning. Delen väster om spåret består främst av plan ruderatmark men också gamla magasinsbyggnader samt ett snickeri längst i söder. Från och med mars 2012 används den gamla stinsbostaden inte längre för bostadsändamål. Den nya planen innebär att vare sig detta hus eller det gamla stationshuset (tandläkarstationen) får inredas för bostadsändamål då buller och vibrationer ifrån järnvägen ger en för stor påverkan. Fastigheten Aneby 1:560 upptar merparten av planområdet och har tidigare tillhört Trafikverket men köptes av Aneby kommun. Fastigheterna Valrossen 4 som Ruderatmark väster om spåret Den gamla stinsbostaden Uppställningsyta för Aneby Buss AB Tandläkarstationen 4

5 ägs av Aneby Buss AB och Aneby 1:426 samt 1:454 med ägare Lennart Samuelssons Bygg & Snickeri AB återfinns i sin helhet inom planområdet. Gatan längs västra plangränsen samt större delen av det nordöstra området i planen ligger på Aneby 1:716 och 1:627 som ägs av Aneby kommun. Här finns också Aneby 1:722 som ägs av Roger Cederqvist. Fastigheten innefattar en kulturhistoriskt värdefull magasinsbyggnad. Snickeriet i södra planänden Aneby Buss AB 5. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan För Aneby kommun gäller översiktsplan antagen av kommunfullmäktige I den nämns att en ökad marknad, i synnerhet bland mellanstora företag behövs och att målet för handel och näringsliv är ett företagsklimat som bland annat ska kännetecknas av hög tillgänglighet. Visioner och övergripande mål Under visionen Ett gott liv i en hållbar kommun samt kommunens långsiktiga mål om 7000 invånare år 2025 finns strategiska utvecklingsområden som till exempel näringslivsutveckling och kommunikationer. Fokus inom näringsliv handlar bland annat om att kunna erbjuda attraktiv industrimark samt hänvisa nyetableringar och företag i utveckling till fungerande lokaler för näringsverksamhet. Fokus inom kommunikationer ligger bland annat på att bibehålla och utöka kollektivtrafiken med ännu bättre möjligheter till pendling mot såväl Jönköping som Linköping från tidig morgon till sen kväll samt att erbjuda anpassningsstyrd kollektivtrafik för landsbygden. Detaljplan Den norra delen av stationsområdet innefattar Detaljplan för del av Aneby 1:560, 1:627, 1:716, Aneby Resecentrum, i Aneby tätort som antogs av kommunfullmäktige (DP 169). Här gäller bland annat Tåg-och bussterminal, Parkering, Handel 5

6 och Parkområde. En liten del av Tåg-och bussterminalen, del av Parkområdet samt Handel kommer ändras till GCM-väg och Centrum. Del av Parkering ändras till Kontor, Småindustri och Handel. För södra delen av planområdet gäller Förslag till ändring, utvidgning och upphävande av stadsplanen för ett område vid Svartån i och invid Aneby municipalsamhälle antagen av kommunalfullmäktige i Bredestad (SP 131). Här anges järnvägsändamål för i stort sett hela det nya planområdet. Detta ändras till Kontor, Småindustri, Handel och Verksamheter väster om spåren, Centrum och Verksamheter, med mera, öster om spåren. För den sydöstra delen av planområdet gäller Förslag till ändring av stadsplanen för kvarteret Valrossen m.m. i Aneby kommun antagen av kommunalfullmäktige i Aneby kommun (SP 120). Där anges markanvändningen till Område för småindustri och bostadsändamål, fristående hus vilket ändras till Verksamheter i nya planen. DP 169 och SP 120 upphör att gälla i samband med att den nya planen vinner laga kraft. För den norra delen av Industrigatan gäller Detaljplan för kv Korpen och del av kv Gladan i Aneby tätort som antogs av kommunfullmäktige (DP 158). DP 169 DP 158 SP 131 SP 131 SP 120 SP 102 Gällande planer för området 6

7 Dessutom gäller Förslag till ändring, utvidgning och upphävande av stadsplanen för västra delen av Aneby municipalsamhälle antagen av kommunalfullmäktige i Bredestad för en mindre del av planområdet. (SP 102). Delen inom planområdet har markanvändning Magasinändamål vilket ändras till Kontor, Småindustri och Handel. Övriga kommunala beslut En ny detaljplan antogs men överprövades av Länsstyrelsen som ansåg att en riskanalys saknades. Allmänna utskottet gav sen, , samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att ta fram ett nytt detaljplaneförslag för stationsområdet. En riskanalys har nu arbetats in i planen. 6. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark och vegetation En stor del av planområdet består av hårdgjorda ytor i form av spår, perrong och parkeringsytor. Väster om spåret finns ruderatmark med klen vegetation och gamla betongrester. Upptrampade stigar visar på att området nyttjas, men det är troligen inte i rekreativt syfte utan för att det utgör närmaste vägen från stationen till industriområdet. Magasinsbyggnad på Aneby 1:560 Sly i det lågkvalitativa grönområdet Mellan tandläkarstationen och Aneby buss AB ligger den gamla stinsbostaden med trädgård, förråd och jordkällare. Även om trädgården är nedgången utgör den ett välkommet avbrott i den hårdgjorda miljön. Från och med mars 2012 används byggnaden inte längre för bostadsändamål utan är ämnad för näringsverksamhet. Bortsett från terrasseringen som den gamla perrongen skapar i ruderatpartiet så är marken i planområdet plan. 7

8 Markbeskaffenhet Enligt Länsstyrelsens GIS-data visas ingen förorenad mark inom planområdet. I rapporten Inventering av förorenade områden i Aneby kommun 2002/2003 utgiven av Länsstyrelsen 2004 tas SJ:s gamla impregneringsanläggning upp. Området hade inte undersökts men Länsstyrelsens hypotes var att det förelåg måttlig risk att marken var förorenad. En geoteknisk undersökning bekostades därför av Trafikverket inför detaljplaneläggningen. Denna visade på överskridande av riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) för arsenik i två punkter. De bedöms dock inte vara av sådan betydelse att någon åtgärd är nödvändig då de uppmätta halterna ligger i nivå med riktvärdet för MKM. Skulle eventuella föroreningar i marken upptäckas som förorsakats av före detta Banverkets verksamhet ansvarar Trafikverket för omhändertagande och sanering enligt bestämmelserna i 10 kap Miljöbalken. I enlighet med det köpekontrakt som upprättades i samband med försäljning av fastigheten Aneby 1:560 ska kommunen, vid eventuell exploatering, kontakta Trafikverket två år före byggandet om åtgärder kan behöva vidtas gällande markföroreningar. Kommunen ska hålla Trafikverket skadelös för kommunens eget eller senare ägares bidrag till föroreningar, samt för ändrad eller utökad användning av fastigheten. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas innan eventuella schaktoch grävarbeten vidtas inom området. Rest av perrong på ruderatmarken Jordkällare och förråd vid stinsbostaden Fornlämningar Det finns inte några kända fornlämningar inom planområdet enligt Länsstyrelsens data. Kulturvärden Aneby grundades utifrån stambanans tillkomst och stationsområdet har varit en viktig och central del av orten under lång tid. Det finns än idag spår av tidigare verksamhet och järnvägstrafik, bland annat i form av magasinsbyggnader, stationshus, stinsbostad och rester av en gammal perrong för godshantering. Även om verksamheterna runt stationsområdet idag inte är desamma är området väldigt betydelsefullt i sin helhet. Tidigare godshantering och lågintensiv passagerartrafik har ändrats till vad som nu handlar om smidiga och viktiga pendlings- och resmöjligheter för människor som väljer att bo på landet eller vid en mindre ort. Att se till bevarandevärdet av de äldre byggnaderna som finns kvar och möjligheterna att 8

9 kunna finna nya funktioner som svarar mot det moderna samhällets behov är därför av stort intresse. I rapporten Värdefulla byggnader och miljöer i Aneby kommun, upprättad av Jönköpings Läns museum 1994, omnämns stationshuset som ett enskilt kulturhistoriskt värdefullt objekt. Byggnaden är ifrån cirka 1880 med orange puts och grönmålat falsat tak. Dess historiska betydelse är ytterst signifikant då järnvägens tillkomst är själva ursprunget för Aneby samhälle. Byggnaden som idag används som tandläkarmottagning ges en q-märkning i planen för att skydda dess utformning. Två skyltar med texten Tandläkarstationen över entréerna på långsidorna förtar idag husets ursprungliga uttryck men bör inte förorsaka någon permanent skada. Stationsbyggnaden med stinsbostadens trädgård i förgrunden Magasinsbyggnad i norra delen av planomådet Även magasinsbyggnaden på andra sidan spåret, i den norra delen av planområdet omnämns. Den är från 1880-talet, i rödfärgat liggande timmer med ockraton på omfattningar och hörn. Magasinet renoverades 1990 och skyddas nu genom en q-märkning i detaljplanen. Ytterligare en magasinsbyggnad omnämns, dock inte som specifikt bevarandevärd. Rivningslov gavs på byggnaden 2011, men byggnaden finns kvar i dagsläget. Magasinsbyggnaderna återspeglar varandra i sina materialval och enkelhet. Skalan på deras väggar, tak och fönster står också i proportion till varandra på ett estetiskt tilltalande sätt. Perrongen vid ett gammalt stickspår är fortfarande tydligt markerat och knyter an till magasinsbyggnadernas tidigare verksamheter. På den östra sidan järnvägen återfinns stationshuset och stinsens bostad. Dessa byggnader kan ses höra ihop genom en mindre och mer mänsklig skala och koppling mot centrum. De utgör i viss mån sin egen inramning av en miljö som riktar sig till resenärer. Dessa två kvarvarande byggnader är tillsammans med västra sidans gamla industriverksamhet en viktig del av centrala Anebys kulturmiljö. Genom q-märkning av stationshuset och den norra magasinsbyggnaden skyddas byggnadernas utformning, färg och material. 9

10 Järnväg, gator och trafik Södra stambanan mellan Malmö och Stockholm är en järnväg av riksintresse. Den del som passerar genom Aneby hette ursprungligen östra stambanan och invigdes Banan är en av de hårdast trafikerade i landet och används för både person- och godstrafik. Väster om planområdet löper Industrigatan ner till Södra industriområdet. Tung trafik kan förekomma, men huvudsakligen förses istället industriområdet söderifrån via Grännavägen. Längs planens östra sida går Järnvägsgatan som är matarled till stationen både för busstrafik och privatpersoner. De användningsområdena som föreslås i planen förväntas i praktiken generera väldigt lite extra trafik. För att uppmuntra en minskning av onödig biltrafik i syfte att förbättra miljön både för de boende i området men också för att uppnå miljömålen ( Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft ) förstärks och förlängs gång-och cykelvägnätet på både Järnvägsgatan och Industrigatan. Ytorna som illustrerats i planen grundar sig på Råd för vägars och gators utformning enligt VGU. Båda gatorna bedöms utgöra lokalnätsgator och viktiga för godstrafik, de har en hastighet på 40km/h och behöver därmed en vägbanebredd på 6,5 meter. Utrymme lämnas för både gång- och cykelbanor på båda sidor av vägarna, där cykelfältet utgörs av en minimibredd av 1,25 meter. Störningar Planområdet som ligger vid södra stambanan är, tillsammans med trafiken på närliggande vägar, kraftigt utsatt för både buller och vibrationer varför bostäder bedöms olämpligt i området. Den tidigare byggrätten för småhus tas bort i planen. En bullerutredning har gjorts och i nuläget har stationsområdet en nivå på cirka 65 dba till över 70 dba ekvivalent och 80 dba till över 85 dba maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik är cirka dba och tågtrafik från cirka 60 dba till över 70 dba. Prognosår 2030 får stationsområdet 60 till över 70 dba ekvivalent och 80 till över 85 dba maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik är cirka dba och tågtrafik cirka 65 till över 70 dba. Enligt Boverkets riktlinjer ska samma riktvärden tillämpas för kontor som för bostäder vad gäller inomhusnivån. De riktvärdena får ej överstiga 30 dba ekvivalent. För kontor, handel, industri och centrum kan, enligt utredningen, gällande riktvärden inomhus erhållas med hjälp av rätt val av yttervägg, utformning, uteluftdon och fönster. Bullerdämpande åtgärder kommer krävas i bygglovsprocessen. I och med de föreslagna användningsområdena i detaljplanen har en beräkning gjorts på förväntad trafikalstring och trafikflöden. Resultaten i diagrammet på föregående sida visar att den ökning som kan komma ske är så pass liten att inga åtgärder krävs för vägnätet. I anknytning till de föreslagna användningsområdena uppgår siffran till 153 bilresor per dygn vilket motsvarar 113 bilar ÅDT (årsdygnstrafik). Detta kan jämföras med senaste trafiksiffrorna från 2013 där det på Industrigatan går 230 fordon per dygn och på Järnvägsgatan 494 fordon per dygn. Utifrån den ökning som kan komma att ske framgår det att det främst är Industrigatan som genererar trafik då den västra sidan av spåren utgör mest outnyttjad yta och där det är rimligt att anta att verksamheter kan etablera sig. Ytorna längs med Järnvägsgatan är till största del upptagna av busstationen samt Aneby Buss AB och små möjligheter finns att resterande mark kan generera någon avsevärd trafik. 10

11 Ekvivalent ljudnivå stationsområdet i dagsläget Ekvivalent ljudnivå stationsområdet år 2030 Resor per färdmedel (exkl. nyttotrafi k) Bil Kollektivtrafi k Cykel Till fots Annat Totalt Antal resor/dygn Antal resor / dygn (exkl. nyttotrafi k) fördelat per markanvändning Bil Kollektivtrafi k Cykel Till fots Annat Totalt Kontor Småindustri/hantverk Detaljhandel Totalt Uppskattat antal bilar Antal bilresor, exkl nyttotrafi k: 153 bilresor Uppskattning av antal bilar: 113 bilar (ÅDT), vilket motsvarar ungefär 126 ÅVDT Sammanfattning Riskanalys av trafi kalstring runt stationsområdets föreslagna användningsområden (Från Trafi kverkets trafi kalstringsverktyg) 11

12 Planområdet omfattar en del av södra stambanan som är transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras rätt under en transport. En riskanalys av transporter med farligt gods har gjorts för stationsområdet utifrån föreslagen markanvändning i den plan som blivit upphävd. Efter bedömningar av riskanalysen har viss markanvänding ändrats i den föreslagna planen. I tabellen nedan redogörs för klassifieringen av farliga ämnen, samt exempel på händelser och konsekvenser. En fulltäckande beskrivning finns i den bifogade riskanalysen. På södra stambanan förbi Aneby transporteras i snitt 5000 vagnar med farligt gods per Klass Innehåll Exempel Möjlig konsekvens 1 Explosiva ämnen Sprängämnen Konsekvenser av en explosionsolycka med massexplosiva ämnen (som värsta scenario) kan resultera i omkomna på upp till ca 100 meter från explosionen samt raserade byggnader på flera hundra meters avstånd. 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Gasol, ammoniak och syrgas Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en s.k. jetflamma.om gasen inte antänds direkt bildas först ett brännbart gasmoln som sedan kan antändas relativt omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. I ytterst sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) som kan ge upphov till omkomna på ett avstånd av 150 meter. 3 Brandfarliga vätskor Bensin Om exempelvis en besintank skadas och bensin rinner ut kan en s.k. pölbrand uppstå. Risken att omkomma är som regel liten på avstånd som överstiger några 10-tals meter. Riskerna med vätskor som rinner ut är beroende av topografin och hur de rinner. Om vätskor rinner mot bebyggelse finns risk för brand i det bebyggda området. 4 Brandfarliga fasta ämnen Svavel, fosfor Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning. 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med olja eller bensin kan det uppstå explosionsrisk och explosionerna kan var lika kraftiga som för ämnen i klass 1. 6 Giftiga ämnen och smittfarliga ämnen Kvicksilverföreningar och laboratorieprover Giftiga ämnen ger mestadels enbart effekter vid direktkontakt. 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhus Dessa ämnen transporteras normalt endast i små mängder på väg och järnväg. Risken att omkomma är därför försumbar. 8 Frätande ämnen Olika syror, lut Risk för skador är normalt störst inom ca 20 meter eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen. 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest Denna klass omfattar bland annat miljöfarligt avfall, dock inga ämnen som är brandfarliga eller explosiva. 12

13 år, enligt upgifter från Trafikverket. En förväntad ökning av godstransporter innebär att år 2040 kommer 7000 vagnar med farligt gods passera Aneby. Sannolikheten för olycka är mycket liten för varje enskild vagn som transporteras men på järnvägar med många transporter av farligt gods kan det transporteras flera tusen vagnar årligen, vilket gör att riskerna inte är försumbara. En olyckshändelse kan få många olika konsekvenser men det är svårt att beräkna skador på till exempel miljö, hus och personer. Därför uttrycks konsekvensen av en olyckshändelse med farligt gods oftast som antalet omkomna eftersom det är enklare att räkna på dödsfall. Antalet skadade och övriga skador sätts då i proportion till antalet okomna. I riskutredningen har man skiljt på individrisk och samhällsrisk. Individrisken är ett mått på hur farligt det är på en viss plats och tar inte hänsyn till hur många människor som kommer att befinna sig på platsen. Individrisken är ett lämpligt mått vid riskbedömning för områden där det endast kommer att vistas ett fåtal människor. Samhällsrisken är ett mått på hur stora olyckor en riskkälla kan orsaka. Detta mått är användbart om planeringen innebär att många människor kommer att befinna sig inom 150 m från en transportled för farligt gods. Enligt beräkningar är samhällsrisken acceptabel (se blå kurva i diagrammet nedan till vänster) inom stationsområdet vilket betyder att utifrån ett samhällsriskperspektiv, krävs inga åtgärder för den planerade markanvändningen. Individrisken är dock först acceptabel på ett avstånd på ca 18 meter (där blå kurva korsar orange linje i diagrammet nedan till höger) från spårkant vilket betyder att rimliga åtgärder måste vidtas för att den planerade markanvändingen ska anses som lämplig. Orsaken till det resultatet är främst transporter av brandfarlig vätska som kan leda till brand vid järnvägen och därmed omkomna personer eller att träbebyggelse antänds. Individrisken om antalet transporter ökar med 25 % (lila kurva). Den blå linjen visar individrisken utan påslag. 13

14 Aneby kommun har studerat Riskanalys av farligt gods i Hallands län där riktlinjer för skyddsavstånd och lokalisering av verksamheter längs med järnväg finns beskrivna och illustrerade. Samtidigt konstateras att dessa är ganska spretiga och att en individuell riskanalys ofta är nödvändig för att konstatera förutsättningarna på aktuell plats. Vid sidan av dessa riktlinjer hänvisar Aneby kommun därför även till en riskanalys för Aneby stationsområde. Ett bebyggelsefritt område på 30 meter ska upprätthållas på ömse sidor om väg och järnväg, något som också Trafikverket anger i sina rekommendationer. Syftet är bland annat att begränsa antalet människor som kan utsättas för negativa konsekvenser vid olycka samt att möjliggöra räddnings- och bärgningsinsatser i händelse av olycka. Störst påverkansområde är ett avstånd på meter från spåret. I Anebys fall har Trafikverket dock gått med på att medge ett bebyggelsefritt avstånd på 22 meter för att underlätta Anebys centrumutveckling. Risk för mekanisk påverkan föreligger nästan enbart i omedelbar närhet av spåret. Då urspårning sker hamnar vagnarna nästan alltid inom en vagnslängd från spåret, oavsett i vilken hastighet tåget färdas. Sannolikheten för att en vagn hamnar mer än 15 meter ifrån spåret är därför mycket liten. Illustration över hur risknivån sjunker med ett ökande avstånd från transportleden (Länsstyrelsen i Hallands län) I Riskanalys av farligt gods i Hallands län medges kontorsbebyggelse 30 meter från järnvägsspår och sammanhållen bostadsbebyggelse fram till 80 meter från järnvägen. I diagrammet ovan illustreras hur risknivån sjunker med ett ökande avstånd från transportleden. I Anebys fall har en riskutredning gjorts för att visa på de åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att viss föreslagen markanvändning på stationsområdet ska vara lämplig: 14

15 Markens lämplighet och bebyggelsens utformning - Möjlighet till utrymning bort från järnvägen bör finnas i alla byggnader. - Friskluftsintag placeras i skyddat läge. - Brandfarliga vätskor bör hindras från att rinna bort från järnvägen vid en olycka - Befintliga byggnader eller byggnadsdelar som ligger inom det prickade området skall vara utförda i obrännbart material alternativt inte användas för publikdragande verksamhet. - Vid nybyggnation skall fasader byggas i obrännbart material. Västra sidan av stationsområdet är i princip helt obebyggd och lämplig markanvändning innefattar sådana verksamheter där få människor vistas. Kontor, småindustri och handel kan därför tillåtas förutsatt att byggnader konstrueras på ett sätt som kan skydda mot eventuella olyckor. I den norra delen där den q-märkta magasinsbyggnaden ligger är det endast lämpligt med verksamheter där inga människor vistas. Eftersom intresset att bevara byggnaden med sitt säregna uttryck är viktigt föreslås istället Z som markanvändning. Detta på grund av att byggnaden är i trä, ligger väldigt nära spåren och utgör en risk vid eventuell olycka med brandfarligt material. Lager och förvaring kan därför passa och anges med planbestämmelsen Verksamhet - Lager (Z 1). Det finns i dagsläget begränsade möjligheter att bebygga mer av området men vid eventuell nybyggnation ställs speciella krav enligt ovan nämnda åtgärder. På östra sidan spåren föreslås markanvändning C (Centrum) för resecentrum. Detta är lämpligt med tanke på byggnadens tidigare funktion och utformning som kafé och vänthall - något som är angeläget då fler väntas pendla med buss och taxi. Då byggnaden inte längre fungerar som resecentrum med den service som finns i anslutning till ett resecentrum, är det viktigt kunna anpassa byggnaden till de behov som nu finns; till exempel kafé/wc. Tandläkarstationen, den gamla stationsbyggnaden, ges beteckningen C bland annat för att tillåta befintlig verksamhet samt att inte vara för restriktiv för eventuella andra verksamheter i framtiden. Söder om denna del ligger den fastighet som upptas av Aneby Buss AB. Här förslås markanvändning Z (verksamheter) som överensstämmer bra med det finns i dagsläget. Z ger begränsad omgivningspåverkan och tillåter service och lättare verkstadsaktivitet. Enligt riskanalysen för stationsområdet bedöms föreslagen markanvändningen lämplig för dessa områden. - I den norra delen där det q-märkta magasinet ligger ändras Centrum till Verksamheter - Lager på grund av brandrisk/närhet till spårområdet. - Resecentrum och tandläkarstationen förblir Centrum då de båda har fasader av obrännbart material. - Området runt stinsbostaden ändras till Verksamheter - Service eftersom Aneby Buss AB planerar ta över fastigheten samtidigt som huset inte längre lämpar sig för bostad. I anslutning till spåret finns villor, bostadsbebyggelse av flerbostadskaraktär och större industrilokaler inom närområdet. Vissa delar av sträckningen passerar i närheten av Svartåns vattensystem som kan innebära miljöpåverkan vid utsläpp. Lokalisering av nya 15

16 riskobjekt (t.ex. riskfyllda industrier) och skyddsobjekt (t.ex. bostäder, skola) bör ej ske inom ett väl tilltaget skyddsavstånd. Den föreslagna markanvändningen med kontor, småindustri, handel och centrum passar således bra så länge inga riskfyllda industrier tillåts. Antalet olyckor är idag mycket lågt i Aneby, mycket tack vare att det inte finns några plankorsningar (väg- järnväg) kvar. Teknisk försörjning Vatten, avlopp, fjärrvärme och el finns framdraget i anslutning till planområdet. 7. Genomförandebeskrivning Tidplan Detaljplanen beräknas vinna laga kraft under våren Därefter kan fastighetsbildning ske. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser. Fastighetsrättsliga frågor köpte Aneby kommun fastigheten del av Aneby 1:560 av Trafikverket och kommunen ansökte hos Lantmäteriet om en förrättning i ärendet. Området omfattar de västra och östra sidorna om spåren. Själva spårområdet - en cirka 18 meter bred remsa - behålls av Trafikverket. I samband med köpet påbörjades ett detaljplanearbete som förutsatte en miljöteknisk undersökning av området för att inventera föroreningar och kunna säkerställa markens lämplighet för de föreslagna användningsområdena. Först när denna blev färdig kunde planarbetet återupptas. Lantmäteriförrättningen kan först avslutas när detaljplanen vunnit laga kraft. Utifrån detta köp har Aneby kommun skrivit avtal med ett antal företag för att sälja delar av det förvärvade området på Aneby 1:560. På västra sidan spårområdet har Lennart Samuelsson Bygg AB ansökt om fastighetsreglering berörande Aneby 1:426, Aneby 1:454 och Aneby 1:560. Aneby 1:454 samt en kilformad del mellan spårområdet, plangränsen i söder och Aneby 1:560 i norr önskas överföras till Aneby 1:426. På samma sida, norr om denna gräns avser Åke Sigfridsson Bygg AB att stycka av en del av Aneby 1:560. Området sträcker sig mellan ovanstående avstyckning fram till cirka 60 meter söder om magasinsbyggnaden. Norr om detta område avser Druvans Industrilokaler AB stycka av del av Aneby 1:560. Denna del sträcker sig fram till järnvägsövergången. Enligt fastighetsförsäljningsavtal kommer servitut bildas för väg över stamfastigheten, mellan styckningslotterna för Åke Sigfridsson Bygg AB och Druvans Industrilokaler AB. På östra sidan spårområdet kommer den gamla stinsbostaden på Aneby 1:560, överföras till Valrossen 4 genom en fastighetsreglering efter att Aneby Buss & Taxi AB förvärvat del av fastigheten. Norr om stinsbostaden ligger det gamla stationshuset som idag drivs som tandläkarmottagning. Denna önskas styckas av genom ett avtal mellan Trafikverket 16

17 och Sven Gustafsson. Servitut till förmån för Trafikverkets tillträde till fastigheten Aneby 1:560 för tillsyn och underhåll ska bildas om det vid lantmäteriförrättningen anses nödvändigt. Objekt som kan kräva Trafikverkets tillsyn är till exempel kontaktledningsstolpar och kabelskåp. Eon Elnät har ledningar som går genom planområdet på två platser, den nordvästra delen samt längst ner i den sydvästra delen. Ledningsrätt finns i den norra delen. Fastighetsägare som berörs av detaljplanen upplyses om att det i den södra delen ej finns någon ledningsrätt eller servitut upprättat. Ekonomiska frågor Aneby kommun bekostar framtagandet av detaljplanen samt lantmäteriförrättningen. Eventuella nödvändiga åtgärder som kan krävas utifrån överskridande bullervärden bekostas av kommunen/exploatören. Detaljplanen medför inte några övriga kommunaltekniska kostnader. 8. Konsekvenser av planens genomförande Planen möjliggör en expansionsmöjlighet för företagen i området utan att någon värdefull mark behöver tas i anspråk. Den ökning av företagande eller aktivitet som möjliggörs på stationsområdet kan i praktiken ge en av entreerna till Aneby ett mer levande intryck; att fler verksamheter finns på plats, byggnader tas om hand, samt att marken på själva området underhålls i och med detta. Trots att området, ur risk- och säkerhetssynpunkt inte är lämpligt att samla många människor på, är fler verksamheter, ökad gång och cykling samt kollektivtrafik ändå något positivit. Ökad mänsklig aktivitet bidrar till en ökad trygghet och är väsentlig för områdets karaktär och identitet när man väntar på, stiger av eller bara passerar med tåget. Befintlig infrastruktur tas tillvara och utnyttjas. Möjligheterna till smidigare resande med kollektivtransporter ökar om gång- och cykelvägnätet förstärks och arbetsplatser kan tillskapas på gång- eller cykelavstånd från bostäder respektive resecentrum. Detta bidrar till att dagliga transporter kan minska. En del av grönområdet utmed järnvägen tas i anspråk, men med avseende på rekreationsändamål har marken inget större värde och trots ett bitvis intressant växtliv har inte platsen tillräckligt höga naturvärden för att vara bevarandevärt. Dock kommer utemiljön uppfattas som mer attraktivt när nybyggnation leder till att även kringliggande mark tas om hand på ett bättre sätt. Byggrätt för bostadshus utmed spåret fråntas då det kan konstateras att området är olämpligt för bostäder på grund av buller, vibrationer och risker med farligt gods. Risk finns att ökad trafik och därmed störning kommer att ske då byggnation och mer verksamhet tillåts intill bostadsområden. Som nämnt tidigare förväntas i praktiken dock ingen stor förändring ske på den östra sidan järnvägen. Michael Wirestam samhällsbyggnadschef 17 Emma Lennartsson planarkitekt