» nya bostäder till 2020» Utmaningen: Hitta lärare och skolor till alla barn» Ditt avfall gör Stockholm bättre!» Jobbtorgen ser allas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "» 40 000 nya bostäder till 2020» Utmaningen: Hitta lärare och skolor till alla barn» Ditt avfall gör Stockholm bättre!» Jobbtorgen ser allas"

Transkript

1 Ditt Stockholm 2015» nya bostäder till 2020» Utmaningen: Hitta lärare och skolor till alla barn» Ditt avfall gör Stockholm bättre!» Jobbtorgen ser allas kompetens

2 » nya bostäder till 2020» Utmaningen: Hitta lärare och skolor till alla barn» Ditt avfall gör Stockholm bättre!» Jobbtorgen ser allas kompetens Ditt Stockholm 2015 Ett jämlikt och hållbart Stockholm Vad utmärker budgeten för 2015? Satsningar på utbildning och skola, att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten och att bygga fler bostäder, varav hälften ska vara hyresrätter. Det är en ny riktning för Stockholm. Hur kommer stockholmarna märka av de viktigaste prioriteringarna? Vi kommer att rekrytera fler lärare, det som byggs ska i större utsträckning vara hyresrätter och så kommer vi ha mer satsningar på att unga ska få jobb. Som exempel öppnar vi ett nytt Jobbtorg Ung i söderort, det finns inte idag. Vilka tror du blir de största utmaningarna under Karin Wanngård, finansborgarråd (S) mandatperioden? Att minska segregationen. I Stockholm finns både de fattigaste och rikaste stadsdelarna i landet. Alla stockholmare har inte samma möjligheter. Det handlar om vilket boende man har, hur man klarar skolan och möjligheterna att få ett jobb. Det är en jätteutmaning som kommer att ta tid, men det är min målsättning för stadens hållbara utveckling. Hur ska ni möta dessa utmaningar? Dels genom att vi satsar mer resurser, men också genom att ge alla våra anställda rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Vi har väldigt kompetenta medarbetare i den här staden och en effektiv och bra förvaltning. Jag känner mig trygg med att vi kommer kunna utveckla Stockholm i en positiv riktning. magnus selander ungefär så många stockholmare är vi. Du håller i en budgettidning från Stockholms stad Den här tidningen delas ut till alla hushåll i Stockholm. Här kan du läsa vad Stockholms stad vill satsa på för att få staden att växa, utvecklas och kunna möta framtida utmaningar. Du får en överblick över innehållet i budgeten och i några verksamheter för att se vad som händer där. På finska Den här tidningen finns över satt till finska på webben: Tämän lehden voit lukea suomeksi käännettynä verkossa. Lue lehti verkossa: stockholm.se/budjetti2015 Ditt Stockholm 2015 Ditt Stockholm 2015 Redaktörer: Åsa Jackson och Ola Eriksson E-post: Hemsida: Grafisk form/art direction: Blomquist Produktion: JG Communication Tryck: Edita Bobergs Omslagsfoto: Stefan Bohlin Vad är det bästa med Stockholm? Ann Hermansson: Det finns mycket vatten här och man har inte byggt bort skogarna. Jag hoppas man behåller den natur som finns så att folk i Stockholm kan få både stadsmiljö och natur. Lena Sjösten: Det finns så många saker att göra. Även om man inte har pengar kan man besöka gallerier eller Kulturhuset. Och det är den vackraste staden som finns, framför allt vid vattnet. Maher Kouki: Här är min och min familjs framtid. Vi kom hit för drygt ett år sedan från Syrien och vi trivs väldigt bra. Barnen går i skolan, min fru och jag lär oss svenska. Jag skulle vilja öppna en liten affär. Agneta Persson: Det bästa med Stockholm är mångfalden, i utbud, i möjligheter både vad gäller sådant som upplevelser, utbildning, jobb och kultur. Gunnar Öqvist: Det bästa med Stockholm är att det är så förbannat vackert. Framför allt vid vattnet, på Skeppsholmen och Riddarfjärden, när man kommer över Västerbron och ser in mot staden. Yassin Makhloufi: Jag gillar verkligen Stockholms kollektivtrafik, den är bra! Människorna är också trevliga, även om de är mindre öppna än i Tyskland, mitt hemland. 2

3 Budget 2015 De fyra inriktningsmålen för stadens verksamhet under år 2015 är: Ett Stockholm som håller samman där alla barn ges lika möjligheter att uppnå kunskapsmålen, bostäder finns till rimliga hyror, äldre garanteras en trygg ålderdom och där jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet är självklar. Ett klimatsmart Stockholm där cykel, gående och kollektivtrafik ska prioriteras. Ett effektivt och klimatsmart transportsystem kombineras med en ökad andel förnybar energi. Barn garanteras en giftfri vardag och mer ekologisk mat serveras i stadens verksamheter. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm där ansvaret för stadens ekonomi kombineras med insatser för en bättre fungerande arbetsmarknad där rätten till jobb, utbildning och bostäder utgör grunden. Ett demokratiskt hållbart Stockholm där de mänskliga rättigheterna stärks, diskriminering motverkas och alla invånare garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skattesatsen för 2015 är 17:68 per skattekrona. Så här används dina skattepengar: Ditt Stockholm I ,6 Så många miljarder kronor har stadens nämnder att använda till sin verksamhet under Den största delen går till skolan. Hur pengarna fördelas mellan olika verksamheter ser du i diagrammet till vänster. Kostnad från utjämningssystemen 5,1% Stadsplanering och bostadsbyggande 1,5% Fastighetsförvaltning 2,0% Trafik, gator och miljö 4,2% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 7,1% Övrigt 6,3% Grundskola, särskola och skolbarnsomsorg 21,7% Koll på din skatt Med Skattekollen kan du enkelt se hur just dina skattepengar fördelas över Stockholms stads verksamheter. stockholm.se/ skattekollen Individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknad 10,6% Förskola och annan pedagogisk omsorg 16,2% Äldreomsorg 14,8% Kultur och idrott 4,8% Gymnasieskola och gymnasiesärskola 5,5% Majoritetens gruppledare Daniel Helldén (MP) Ann-Margarethe Livh (V) Sissela Nordling Blanco (FI) Ett klimatsmart och socialt hållbart samhälle är en förutsättning för framtiden. Vår vision är att det ska vara lätt för dig som stockholmare att leva klimatsmart. Därför satsar vi en miljard på klimatet de närmaste fyra åren. Vi vet att när fler går, cyklar och åker kollektivt blir det mindre trängsel på våra gator och mer utrymme för det som är viktigt - fler träd, parker och folkliv, samtidigt som vi minskar utsläppen av koldioxid och luftföroreningar. Därför ökar vi investeringstakten och satsar en miljard på cykel infrastrukturen. Stockholm ska också vara en socialt hållbar stad där vi satsar på våra barn. I vår budget stärker vi socialtjänstens arbete med att stötta barn som far illa och vi inför en barnombudsman som kan se till att barnkonventionen följs i alla stadens verksamheter. Alla i Stockholm ska ha råd att bo. Därför ska vi bygga fler bostäder, framförallt hyresrätter, med rimliga hyror. Stockholms allmännyttiga bostadsbolag ska bygga dubbelt så mycket till Det innebär att de ska bygga nya hyresbostäder per år. Vi vill särskilt se fler sådana bostäder som unga, studenter och andra som idag har svårt att hitta en bostad, har råd med. Vi vill motverka segregationen i Stockholm och hyresrätten är ett av våra främsta verktyg i det arbetet. För de äldre i vår stad ska ett tryggt boende bli en rättighet. Alla över 85 år ska få hjälp med ett tryggt äldreanpassat boende. Bedömningen av vem som har rätt till servicehus och vård- och omsorgsboende ska bli mer generös. Det är de äldres behov som ska stå i centrum. Jämställdhet, antirasism och allas lika värde är utgångspunkten i vår budget. Vi har en feministisk politik för hela livet, från satsningar på normkritik i förskolan till fler händer i äldreomsorgen. Vi bygger ut välfärden i våra förorter, bygger fler hyresrätter, ger fritt inträde till stadens muséer och satsar på mötesplatser för unga. Stockholm ska vara en trygg stad fri från diskriminering. Därför fördubblar vi resurserna till tjej- och kvinnojourer, och stärker det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld och hatbrott. Det nyinrättade Rådet för mänskliga rättigheter kommer att driva på för att utveckla Stockholm till en jämlik stad. 3

4 Ditt Stockholm 2015 Alternativa budgetförslag Anna König Jerlmyr (M) Ett starkare Stockholm byggs med arbete. Sedan 2006 har fler stockholmare fått ett jobb. Vi står därför upp för en politik som prioriterar jobb framför bidrag. Bidragslinjen är ett hot mot Stockholm. Det viktigaste för Stockholm är att fortsätta öka sysselsättningen, bygga bostäder till år 2018 och att vi investerar i utbildning. Vi vill även bygga ut kommunal service alltifrån nya förskolor, till äldreomsorg, bostäder med särskilt stöd och service, kultur och idrott. Vi vill omedelbart fortsätta bygget av Förbifarten och Nya Slussen. Det är så vi skapar ett Stockholm som fortsätter vara Sveriges tillväxtmotor. Lotta Edholm (FP) Stockholm ska vara möjligheternas stad. Folkpartiet väljer i sin budget för Stockholms stad 2015 att inte föreslå en skattehöjning, men avsätter trots det 247,7 miljoner mer än majoriteten till satsningar på förskola och skola. Knappt 210 av dessa går direkt till höjda lärarlöner. Vi gör också stora satsningar på det sociala området och kulturen i vår budget. Vi satsar 50 miljoner för att kunna garantera alla över 85 år plats på ett serviceboende. På kulturområdet handlar det om att fortsätta arbetet med att göra kulturen tillgänglig för fler: ytterligare biblioteksutbyggnad, bevarad publikbonus och en utbyggnad av El Sistema. Folkpartiet vill också införa mer av valfrihet inte mindre. Per Ankersjö (C) Centerpartiet har en vision om ett Stockholm som är livfullt, öppet och grönt. En stad där företagsamhet frodas, människor upplever frihet och alla är välkomna. Vi säger nej till vänstermajoritetens skattechock och stoppen för Slussen, Förbifart Stockholm och Bromma Flygplats. Vi står upp för valfriheten och avvisar ideologiska återkommunaliseringar av välfärdsföretag. Vi är de som tydligast vill förnya stadsbilden och föreslår en ny översiktsplan och skyskrapestrategi. Vi satsar på utbyggd kollektivtrafik, levande stadsmiljö och fler och säkrare cykellösningar. Med cykelmiljarden, utbyggnaden av tunnelbanan samt open streets och foodtruckstillstånd har vi kommit en bra bit på vägen mot en grönare och skönare stad. Erik Slottner (KD) Kristdemokraterna satsar 50 miljoner på en äldreboendegaranti. Personer som fyllt 85 år och som så önskar ska erbjudas plats i äldreboende. Vi satsar 10 miljoner för fler sociala aktiviteter, kulturupplevelser och bättre mat. Kristdemokraterna avsätter 50 miljoner för att minska barngruppernas storlek i förskolan till max tolv barn i småbarnsgrupperna och max 15 i övriga grupper. Vi avvisar vågen av återkommunaliseringar och vi vill utveckla valfriheten istället för att begränsa den. Vi vill bygga fler bostäder för unga. Tomträttsavgälden för hyresrätter under 35 kvadratmeter ska halveras och fler bostäder reserveras åt personer under 30 år. Vi avsätter också 42 miljoner till utökad städning för en renare och trevligare stadsmiljö. Maria Danielsson (SD) Vårt vackra Stockholm försämras. Det är idag svårt för våra vuxna barn att få en egen lägenhet och att komma in på arbetsmarknaden. Skolresultaten faller. Med en kraftigt minskad invandring till kommunen så tar vi första steget mot att förbättra möjligheterna till ett arbete och en bostad för alla stockholmare, inte minst till våra vuxna barn. Istället för att lägga enorma belopp på den kostsamma invandringen så vill vi i stället höja lönerna för våra hjältar som tar hand om oss när vi är sjuka, gamla och som ser efter våra barn på dagarna. Vi sätter Stockholm först; med jobb, arbete och bostad. Sist men inte minst, tiggeriet måste bort från våra gator! Vad tycker du om den växande staden? Eva Parell: Det är på gott och ont tycker jag, det blir lite förtätat. Det skulle kunna vara mer utspritt och jag tycker att det skulle satsas mer på ytterområden. Mohit Agniholri: Överallt i stan syns ju stadens tillväxt, det är byggarbetsplatser överallt. Hoppas man tänker på att inte allt ska ligga i centrum, utan att det finns kultur och arbetsplatser i ytterområdena också. Nils-Peter Kedland: Det är positivt att staden växer. Det är absolut en bra idé att bygga skyskrapor. Jämför bara med Tokyo, där det kan stå ett gammalt tempel bredvid en modern skyskrapa. Det är häftigt! Chalinee Thsen: Jag tycker det är bra att staden växer för det behövs fler bostäder, fast jag gillar inte skyskrapor. Jag gillar att det i Farsta centrum finns allt för shopping, så att jag inte behöver åka in till stan för att handla. Sonja Larsson: Jag tror att storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö växer på bekostnad av resten av landet. Det är synd. Till exempel när det gäller jobb, en del arbete kan ju faktiskt idag göras på distans. Mikael Bohlin: Det är jättebra att staden växer. Stockholm är motorn i Sverige och ett tillväxtcentrum. Men det är såklart synd att expansionen inte hinner med och att det är så svårt att få bostad. 4

5 Ditt Stockholm I 2015 Så styrs Stockholm Du och alla andra stockholmare som får rösta i kommunalvalet bestämmer vilka som styr vår stad. På så sätt är du en viktig del i demokratin. Kommunfullmäktige Stockholms stads kommunfullmäktige har 101 ledamöter som utses i kommunalvalet var fjärde år. För att få majoritet i kommunfullmäktige krävs 51 platser, även kallat mandat. Efter valet 2014 bildar Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ majoritet. Övriga partier i fullmäktige sitter i opposition; Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Presidiet Mandatfördelningen i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för Stockholms stads verksamheter. Sammanträdena är öppna för alla och går att följa på plats eller via radio och webb-tv. Läs mer om hur du följer mötena på stockholm.se/kf-tv Socialdemokraterna 24 Miljöpartiet 16 Vänsterpartiet 10 Feministiskt initiativ 3 Moderaterna 28 Folkpartiet 9 Centerpartiet 3 Kristdemokraterna 2 Sverigedemokraterna 6 Kommunstyrelsen Stockholms stads kommunstyrelse består av 13 personer, både från majoriteten och oppositionen. De ser till att ledamöterna i kommunfullmäktige får en sammanställning av alla fakta och förslag innan de fattar beslut. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att besluten genomförs, följs upp och utvärderas. Rotlar och borgarråd I Stockholms stad finns 13 borgarråd. De är heltidsanställda politiker och utses av kommunfullmäktige. Majoriteten har nio borgarråd och oppositionen fyra. Dessutom har majoriteten en arvoderad politiker som är ansvarig för frågor om mänskliga rättigheter. Ett borgarråd i Stockholm kan jämföras med ett kommunalråd i andra svenska kommuner. Varje majoritetsborgarråd är chef för en rotel, det vill säga en avdelning med ansvar för ett visst verksamhetsområde, till exempel finansroteln eller skolroteln. Finansborgarrådet har en särskild ställning bland borgarråden och är bland annat ordförande i kommunstyrelsen. Den dagliga verksamheten Det dagliga arbetet utförs av stadens förvaltningar och bolag. De leds av politiskt styrda nämnder och styrelser. Ledamöterna i nämnderna och styrelserna utses av kommunfullmäktige. De anställda i förvaltningarna och bolagen är opolitiska tjänstemän och ser till att arbetet utförs så som nämnderna och styrelserna beslutat. Fackförvaltningarna sköter verksamheter för hela staden, till exempel skola, idrott, miljö och stadsplanering. Stadsdelsförvaltningarna har hand om kommunal service och omsorg för dem som bor i stadsdelen, bland annat kommunal förskola och äldreomsorg. Högsta tjänstemän i Stockholms stad är stadsdirektören tillsammans med två biträdande stadsdirektörer. De är politiskt tillsatta och utses av kommunstyrelsen. 5

6 Ditt Stockholm 2015 Rinkeby och Kista binds samman När Rinkebyterrassen står färdig blir det lättare att ta sig mellan Kista och Rinkeby. Stockholm växer som aldrig förr och lyftkranarna syns på många håll. Fram till år 2020 ska nya bostäder byggas i Stockholm, varav hälften ska vara hyresrätter. När nya bostads områden byggs blir staden också en mer sammanhållen stad där det blir enklare att ta sig mellan olika stadsdelar. SPÄNNANDE UTSIKTSPLATS. Vid Järvafältet i norra Stockholm pågår flera byggprojekt. Ett av dem är Rink ebyterrassen som med sin utsikt över grönområdena har ett unikt läge. Det nya Rinkebystråket börjar vid ett torg med en båtformad utsiktplats ner över Järvafältet. Det är en nivåskillnad på cirka tio meter där det också finns en lång sluttande gångväg ner mot fältet, säger Anna Greta Holmbom Björkman, projektledare för Rinkeby terrassen på Stockholms stads exploateringskontor. Det har blivit möjligt att bygga området eftersom motorvägen E18 däckas över. Det här gör även att stadsdelen kommer närmare grönområdet. En ny promenadväg byggs också genom Järvafältet för att binda samman Rinkeby och Kista och skapa större närhet till Kista centrum. De gångvägar som funnits förut har varit otydliga och man har inte riktigt förstått vart man har varit på väg. Nu bygger vi vad vi kallar en generös promenadväg, säger Anna Greta Holmbom Björkman. Ett gammalt parkeringshus rivs också för att skapa mer utrymme för torg och gröna gårdar. Under hösten 2015 börjar byggandet av själva bostadshusen. Sammanlagt ska minst 350 bostäder byggas i 12 olika hus, bland annat ett med 16 våningar och över 100 lägenheter. Här blir det alltså fokus på små lägenheter. I området blir ungefär hälften av de nya lägenheterna hyresrätter. Alla bostäder ska byggas med ett klimatsmart och hållbart tänk i grunden. Text: Ola Eriksson Illustration: Kirsh+Dereka Arkitekter Fakta Ombyggnaden av Rinkebystråket och nybyggnationen av Rinkebyterrassen ingår i Vision Järva I Järvaområdet lever över människor idag. Järva ska vara en tillväxtmotor, en kulturell mötesplats och en plats dit man vill flytta och stanna kvar. Mötesplats nära stockholmarna Stockholms stad har byggt en mobil mötesplats Dialogpaviljong en. Här kan boende träffa arkitekter och stadsplanerare, få information och tycka till om byggprojekt i staden. STORT ENGAGEMANG. Det blev succé när Dialogpaviljongen hade premiär i maj. Platsen var Björkhagens centrum och omkring 800 besökare kom för att diskutera kring programförslaget Hammarbyhöjden Björkhagen. Paviljongen är till för att skapa dialog och bjuda in stockholmare att vara delaktiga. Många är engagerade i sin hemmiljö, men det är inte alla som har möjlighet att besöka de ordinarie utställningarna. Nu kan stadens förvaltningar möta stockholmarna i deras närområde och där nya stadsdelar planeras. Paviljongen ger oss möjlighet att komma nära under samrådsprocessen. Vi använder den för möten, utställningar, boendedialoger och som pressrum, säger Birgitta Holmström, kommunikationschef på stads byggnadskontoret. Under året har Dialogpaviljongen bland annat besökt Telefonplan och Hagastaden. I det mobila rummet presenteras projekten genom bild spel, filmer, informationshäften och modeller. Här finns även ett visualiseringsbord där programförslag kan studeras i 3D miljö. Genom en pekskärm kan man till exempel zooma in på den gata som man är intresserad av eller klicka för att få mer information om ett pågående projekt. Nybyggnation väcker många känslor. Syftet med en god dialog är att ge rätt information och bild av det som planeras och att ta emot viktiga synpunkter från dem som Nu flyttar dialogen dit där stockholmarna är. i mångt och mycket är experter på sitt bostadsområde. Birgitta Holm ström berättar att staden fått många positiva reaktioner från stockholmarna. De tycker det är bra att vi kommer ut och att vi syns. Vi vill berätta att vi lever i en växande stad och beskriva de möjligheter och utmaningar det för med sig. Dialogpaviljongen har visat sig vara ett bra sätt att göra det på, säger hon. Text: Heléne Almqvist Foto: Simon Gate 6

7 Ditt Stockholm I 2015 Genom att fler åker kollektivt blir framkomligheten mycket bättre. Hållbart och framkomligt När Stockholm växer med fler bostäder och invånare måste även möjligheterna att ta sig fram i staden utvecklas på ett hållbart sätt. Trafikslag som kan transportera många människor på liten yta behöver prioriteras. Stora satsningar görs på kollektivtrafik, cyklister och gångtrafikanter. LYCKAT FÖRSÖK. Biltrafiken i sta - d en behöver minska för att klara de nationella klimatmål som finns i Sverige men också för att framkomligheten ska fortsätta att vara bra. Skulle vi rymma allt som vi vill på en gata behöver den vara 45 meter bred, men en vanlig stor gata i Stockholm är 24 meter bred. Därför måste vi prioritera hårt, säger Mattias Lundberg, chef för trafikplanering på trafikkontoret. Arbetet utgår från stadens framkomlighetsstrategi, som under 2015 ska kompletteras med en vägledning för att tydligare beskriva hur innerstad och ytterstad kan länkas samman. Under framkomlighetsstrategin ingår också arbetet med att titta på parkeringsstrategin och införandet av eventuella avgifter i en större del av staden för att öka framkomligheten och göra det lättare att hitta p plats. Staden jobbar också med att ge bättre förutsättningar åt kollektivtrafiken, till exempel prioriteringar av stombussarna. Busslinje 4 har cirka resenärer varje dag, men snitthastigheten är låg, cirka 14 kilometer i timmen. Under 2014 fick fler gator bussfiler, parkeringsplatser längs busslinjen togs bort, lastplatser flyttades och trafikljusen prioriterar bussarna ännu bättre. Försöket blev mycket lyckat och stora delar av förändringarna kommer att bli permanenta under 2015 samtidigt som liknande åtgärder görs för busslinje 1. Viktiga korsningar kan också byggas om för att underlätta för kollektivtrafik, cyklister och gående. Arbetet i korsningen Fleminggatan/S:t Eriksgatan var från början ett trafiksäkerhetsprojekt men fo - kus erar nu också på att öka framkomligheten för bussar och cyklar. Förändringarna vi gör innebär att nästan alla, även de flesta bilisterna, är vinnare. Kostnaden för att bygga om korsningen är 25 miljoner kronor men den samhälleliga vinsten är 50 miljoner kronor per år, framför allt genom kortare restider för både bussresenärer och bilister. Arbetet beräknas vara klart under sommaren Korsningen är en av cirka 550 i staden som har trafikljus. Genom att styra trafiksignalerna bättre kan hållbara trafikslag prioriteras och framkomligheten öka. Korsningarna avgör hur trångt det blir även på gatorna. Vi jobbar med att förbättra de samordnade korsningar där trafikljusen pratar med varandra för att skapa grön våg för bland annat bussarna. Även här finns stora samhällsvinster att göra. Fem trafikljus som numera samordnas runt S:t Bättre styrning av trafiksignaler ger: > Lägre luftföroreningar > Mindre koldioxidutsläpp > Lägre bränsleförbrukning > Kortare restid för cykel, gående, buss och bil Eriksplan och Torsgatan beräknas ge en nytta på 15 miljoner kronor per år genom mindre föroreningar och kortare restid för alla trafikslag. Kostaden för arbetet är bara kronor per år. Text: Ola Eriksson Foto: Niklas Darnell 7

8 Ditt Stockholm 2015 liselotte van der meijs På förskoleavdelningen Stjärnan står barnens upptäckarlust i fokus, vare sig det handlar om att skapa egna armband eller lära sig att skriva siffror. Openlab Staden och universiteten fixar vardagsproblemen Hur minskar vi trafikträngsel? Hur gör vi det möjligt för äldre att bo kvar hemma längre? Hur tar vi bättre tillvara medborgarförslag för att utveckla stadsrummet? OpenLabs uppdrag är att ta fram användbara lösningar på konkreta samhällsutmaningar och är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Stockholms stad, landstinget, universitet och högskolor i Stockholm. Läs mer på openlab.se Lekande lärande År 2040 är Stockholm fritt från fossilbränsle Stockholm ska ta ansvar för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Därför finns flera viktiga klimatmål. Några av dem är: > Stockholm ska vara fossilbränslefritt till > Energianvändningen i stadens egna byggnader och anläggningar ska minska med tio procent till 2019 jämfört med > Stockholmarnas utsläpp av växthusgaser ska minskas till 2,3 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare och år till > Insamlingen av Stockholms matavfall ska öka till minst 70 procent Läs mer om hur du kan hjälpa till att göra Stockholm till en klimatsmart stad på stockholm. se/byggbo Febril aktivitet råder på förskoleavdelningen Stjärnan. Kojor byggs, armband skapas och en flicka sitter på golvet och koncentrerar sig på att skriva siffror på ett papper. BRA START. Mycket i barnens vardag på förskolan handlar om att ge dem möjlighet att upptäcka nya saker och utvecklas. För att lyckas riktigt bra gäller det för personalen att hitta och skapa bra tillfällen för barnen att lära sig nya saker, berättar Lotta Elmehed, förskolechef på Kvarnens förskolor i Rinkeby. Det gäller att ta vara på när vi ser att barnen brinner för något. Grunden i en bra förskola är välutbildade pedagoger, men för att kunna bli ännu bättre behöver pedagogerna också kunna utbyta erfarenhet och tipsa varandra om bra sätt att skapa en lärande miljö för barnen. På en av Kvarnens planeringsdagar berättade ett av förskolornas 20 arbetslag hur de tog vara på ett äppelträd för att låta barnen upptäcka nya saker. Istället för att gå förbi kom barnen och personalen på att de kunde få ned äpplena genom att slå ner dem med en käpp. Barnen såg hur äpplena ramlade ned på marken, precis som personalen tidigare visat att saker inte stannar i luften utan ramlar ner. Med hjälp av äppelträdet kunde barnen inte bara börja förstå saker som gravitation, utan också öva på problemlösning och samarbete för att kunna ta med äpplena till förskolan. En pojke tyckte att det var tungt att bära och då kom han på att han kunde sätta påsen på käppen. Sedan ville de andra barnen också hänga sina äpplen på käppen och så bar de hem äpplena tillsammans, säger Lotta Elmehed. Att ta vara på sådana vardagliga situationer är en viktig del i förskolornas verksamhet för att väcka barnens intresse, förklarar pedagogiska utvecklaren Razieh Zeinoddin. Om barnen redan från början förstår saker som gravitation och densitet får de bättre förutsättningar att tycka om och lyckas i naturvetenskapliga ämnen i skolan. På Kvarnens förskolor har många av barnen ett annat modersmål än svenska och har därför inte alltid en stor verktygslåda av svenska ord med sig hemifrån. Därför gör pedagogerna en bank med ord som barnen får möta i många olika sammanhang när de börjar utforska ett Så många barn går i förskoleverksamhet 2015 enligt prognosen. Läs mer om förskola i Stockholms stad på stockholm.se/forskola nytt område. På så sätt utforskar barnen både naturvetenskap och språket. Alla barn ska kunna upptäcka och ta del av olika saker på sina villkor. Man måste möta barnen så att de utvecklar självkänsla och självförtroende. De ska känna att jag kan också och få mod och lust till lärande, säger Lotta Elmehed. Text och foto: Malin Marcusson 8

9 Ditt Stockholm I 2015 Egalia: Vi vill undvika stereotypa könsroller Lekstund på förskolan Egalia. 580 bostäder vid foten av Johannelundstoppen klara I Johannelund, mellan Vinsta och Hässelby Gård, är det under 2015 inflyttningsdags i de sista av 580 nya bostäder. En majoritet av bostäderna är hyresrätter. Överskottsmassor från bygget har använts till att göra en dalgång med kullar och en solig lekplats. Här finns också en ny förskola. Enprocentsregeln, som innebär att en procent av kostnaden för all ny-, om- och tillbyggnad i Stockholms stad ska avsättas till konst, har gjort att området också fått fem konstverk av Catrin Andersson. pär olsson På den kommunala förskolan Egalia genomsyrar genus- och jämställdhet hela den pedagogiska verksamheten allt ifrån inredning, leksaker och böcker till bemötande av barn och vuxna. JÄMLIKHET. Vi vill visa barnen att alla har ett lika värde, oavsett kulturell bakgrund, fysiska och mentala förmågor, ålder, kön eller sexuell läggning, säger Lotta Rajalin som är förskolechef, och fortsätter: Vårt arbete handlar egentligen om demokrati, att alla människor har samma värde och att olikheter är tillgångar. Viktiga värdegrundsfrågor som att respektera varandra och att alla ska få komma till tals, är sådant vi pratar om varje dag, till exempel genom livskunskapssamling där vi samtalar kring miljöfrågor, känslor och vad det innebär att vara en bra kompis. Eftersom vi vuxna är förebilder är vi noga med att vi verkligen engagerar oss i lekarna och samtalen. EQ-dockor (dockor som visar olika känslor), böcker, lekar och rollspel är några hjälpmedel förskolan använder i sin pedagogik. Målet är bland annat att undvika ord kopplade till stereotypa könsroller. Den glada EQ-dockan. Hon, han, gumman och gubben byts ut mot hen, den, personen eller figuren. Förutom stort fokus på genusoch jämställdhetsarbete, följer förskolan Egalia läroplanen som alla andra förskolor. Varje vecka står till exempel dans och rörelse, dramalek, skapande, språk och matematik på schemat. Text: Åsa Jackson Foto: Hasse Fridén Förskolan Egalia är en av Stockholms stads förskolor som är hbt-certifierad via RFSL. Vem tycker du ska vinna S:t Julianpriset? S:t Julianpriset är Stockholms stads pris för att belöna arbete som görs för att inkludera människor med funktionsnedsättning i samhället. De som aktivt arbetar för detta har chansen att vinna S:t Julianpriset, precis som Sofia kyrka, Historiska museet, Gröna Lund och Orionteatern gjorde På stockholm.se/ stjulian kan du tipsa oss om vem du tycker är en värdig vinnare

10 Ditt Stockholm varv runt jorden Stockholm har ett av världens största öppna fibernät. Det används för bredband och motsvarar över 30 varv runt jorden med sina 1,25 miljoner fiberkilometer, kabelkilometer, 600 korskopplingar och mer än anslutningspunkter. Nätet tillhandahålls genom det kommunala bolaget Stokab. Läs mer på stokab.se Jobbtorget lyfter fram möjligheterna Aspiranterna på Jobbtorget får hjälp att se och fånga möjligheterna. 10 Plats för fler elever Skoleleverna i Stockholm blir allt fler. För att alla elever ska få plats planeras därför flera nya kommunala skolor under de kommande åren, bland annat i Midsommarkransen och Norra Djurgårdsstaden. Dessutom kommer flera befintliga skolor byggas om och byggas till. Enligt planerna ska det år 2020 finnas plats för ytterligare elever. Läs mer på stockholm.se/flerskolor På Jobbtorg Tensta ger man sig inte förrän målet är uppnått: att aspiranten får egen försörjning. Metoden är att ha engagerade medarbetare som stöttar och ser den unika kompetens som var och en har. Vi fokuserar på möjligheterna, säger Katarina Bexar, chef för Jobbtorgen i Kista och Tensta Så många aspiranter på Jobbtorg Stockholm fick arbete mellan november 2013 och oktober Totalt var aspiranter inskrivna. Läs mer på stockholm.se/ jobbtorg STÖD OCH HOPP. I entrén står en tavla med stjärnformade lappar, en för varje aspirant som fått ett jobb den senaste månaden. Intill finns en annan tavla som informerar om pågående aktiviteter. Budskapen är peppande: det finns massor av möjligheter. Alla vill ha ett jobb, det ser vi. Ibland kan det ta tid, men vi ger oss inte, säger Katarina Bexar. Varje vecka kommer nya aspiranter till Jobbtorget för att få stöd att hitta jobb. På ett första möte får aspiranten träffa hela Jobbtorgets personalstyrka, för att lära känna varandra och skapa trygghet och förtroende. Aspiranten får sedan en coach och tillsammans kommer man fram till vad han eller hon kan och vill. Många har en dröm om ett visst yrke, men vet inte alltid hur man når dit. Vi lägger fram förslag och då börjar processen. Det är viktigt att se att alla människor har kompetens, säger jobbmatcharen Sadia Mumin Omar. På Jobbtorget arbetar förutom coacher och jobbmatchare, som kopplar ihop aspiranten med arbetsgivare, även studie och yrkesvägledare och IT-pedagoger. Det finns ungefär 200 aspiranter inskrivna på Här finns jobbtorg i Stockholm > Farsta > Kista > Skärholmen > Södermalm > Tensta > Vällingby Jobbtorg Tensta och under oktober fick 14 stycken ett arbete. När en kvinna som varit inskriven under en lång tid fick jobb var känslorna starka både hos henne och hos Jobbtorgets personal. Det var tårögt. Nu är hon jätteglad och stolt, säger Katarina Bexar. Hon berättar hur självkänslan blir lidande hos dem som söker jobb länge utan att få något. Det är inte alltid lätt att ta steget över tröskeln till Jobbtorget. Det är därför det är så viktigt att vi bemöter alla på ett sätt som utgår från allas möjlighet och förmedlar hopp. Text: Heléne Almqvist Foto: Lennart Johansson

11 Ditt Stockholm I 2015 Bra skola för alla, fler lärare och fler skollokaler är de tre viktigaste områdena för Stockholms skolor att arbeta med. Lika förutsättningar för alla skolbarn Barn ska få bra skola, oavsett var i staden de bor, varifrån de kommer eller hur gamla de är. SKOLA I FOKUS. I Stockholms stads budget för 2015 är skolan en av stadens allra viktigaste verksamheter. Bland annat står att alla barn ges lika möjligheter att uppnå kunskapsmålen och att ansvaret för stadens ekonomi kombineras med insatser för en bättre fungerande arbetsmarknad där rätten till jobb, utbildning och bostäder utgör grunden. Håkan Edman är grundskoledirektör i Stockholms stad. Han säger att fokus är att förbättra de skolor som idag har lägst resultat. Och när staden får fler invånare, behövs det byggas fler skolor. Vi fokuserar på tre områden; skolan ska ge förutsättningar till alla elever, vi behöver rekrytera många fler lärare, och vi behöver fler skolor fler lokaler, framförallt i nybyggda områden. Varje grundskola får resurser utifrån antalet elever och deras ålder. Skolor med stora utmaningar, där det exempelvis finns många familjer med andra modersmål än svenska och olika studiebakgrunder, får mer pengar. Mer resurser ges till skolor med lägre studieresultat, bland annat till hjälp med läxläsning, ferieskola och fler pedagoger i personalen, så att barnens behov kan mötas på bästa sätt. Det är fortfarande stora skillnader i studieresultat för skolor i olika områden i Stockholm. I flera områden är det fortfarande många elever som inte klarar skolans mål. När vi trots mer pengar ändå inte lyckas kompensera, måste vi se över hur vi kan göra istället. En stor utmaning är att rekrytera lärare till utsatta områden, säger Håkan Edman. Lärarbristen beror många gånger på en missvisande bild av löner och arbetsvillkor, menar Håkan Edman. Många tror att skolans arbetsmiljö är dålig och att lönerna är lägre än de faktiskt är. Han menar att det är en bild som inte alltid stämmer med verkligheten. En genomsnittslön för en lärare i Stockholms stad är kronor och mer än 300 lärare har idag över kronor i månaden. I brukarundersökningar som genomförts av staden är nio av tio vårdnadshavare nöjda med sina barns skola. Däremot tror många att det är sämre på andra skolor. Vi måste jobba långsiktigt för att få fler att söka sig till läraryrket. Skolan är en bra och spännande miljö att arbeta i. Vi bygger för framtiden, utan att blunda för verkligheten. Vi som arbetar inom skolans värld ska prata väl om verksamheten. Som Sveriges största skolorganisation har vi ett ansvar för att påverka attityder, säger Håkan Edman. Text: Helena Jansson Foto: Liselotte van der Meijs Läxhjälp > För att underlätta ideell läxläsningshjälp öppnar skolorna upp klassrum och andra lokaler efter skoltid. > Alla elever i årskurs 4 9 som riskerar att inte nå kunskapsmålen har rätt till sommarskola. Läs mer på stockholm.se/ skola 11

12 Ditt Stockholm 2015 Rut Hansson (i förgrunden), Annika Svärd och Alex Aue bakar lussebröd under överinseende av aktivitetspedagogen Berit Norberg. Glädje och gemenskap på Gläntans dagverksamhet På Gläntans sociala dagverksamhet kan äldre människor som har svårt att ta sig ut själva träffa likasinnade, lyssna på musik, ha gympa och äta en bit mat tillsammans. Det här är det bästa som hänt mig sedan jag blev pensionär, säger Siri Medin, 91 år, som besöker Gläntan tre gånger i veckan. LIVSKVALITET. Gläntan, på Bolinders plan på Kungsholmen, är en av stadens sju sociala dagverksamheter. Verksamheten vänder sig till personer som bor hemma, men som kan ha svårt att röra sig eller tala efter till exempel en stroke. Vill du eller någon nära dig komma i kontakt med en av stadens dagverksamheter eller träffpunkter? Ring Äldre direkt på Du kan också hitta och jämföra dessa och andra verksamheter på stockholm.se/jamfor Staden vill genom verksamheten att äldre håller igång kropp och huvud och att de kan bo kvar hemma. Det kan också vara en avlastning för en hemmavarande maka eller make. För att delta krävs att man har ett biståndsbeslut. Staden har även dagverksamheter för personer med demenssjukdom samt 41 träffpunkter och mötesplatser som är öppna för alla. Anne Marie Ruth är omvårdnadspersonal och har arbetat på Gläntan i flera år. Det här är världens bästa jobb! Vi får hjälpa till att höja livskvaliteten för vad vi kallar den glömda generationen. Många av vännerna är borta och deras anhöriga har inte alltid tid, säger hon. Här känner vi att vi gör skillnad varje dag. Gläntans dagverksamhet håller öppet alla vardagar mellan klockan 8.30 och 14. Runt 20 personer per dag kommer hit och medelåldern är runt 85 år. Leo Berlips, 95 år, och Siri Medin, 91 år, är trogna och flitiga besökare. Leo Berlips kom hit första gången för tre år sedan och besöker nu Gläntan fem dagar i veckan. Siri Medin har gått här i fyra år och kommer hit tre gånger i veckan. Det är en lovvärd verksamhet staden bedriver, säger Leo Berlips. Atmosfären här är underbar, liksom personalen. Tiden går snabbt när man är här. Och Siri Medin nickar och håller med. Det är som en saga att få komma hit. Jag älskar att ha människor omkring mig och gemenskapen här är fantastisk. Dessutom är det bra aktiviteter som håller igång både hjärna och kropp, säger hon. Dagen börjar med gemensam frukost och fika, och vid klockan drar aktiviteterna i gång. På schemat idag står först musik. Anne Marie Ruth spelar gamla klassiker och slagdängor och gästerna får gissa vem artisten är. Diskussionerna går höga. Sedan blir det frågesport och sittgympa och det finns även möjlighet att baka lussebröd. Dagen avslutas med en gemensam lunch och den som vill kan köpa en öl eller ett glas vin till maten. Aktiviteterna är frivilliga, det är helt okej att bara komma hit och Alla trygghetslarm byts ut Alla stockholmare som har ett trygghetslarm hemma får det utbytt de närmaste två åren i samband med att larmtekniken blir digital. Genom digitaliseringen ökar säkerheten. Alla som har fyllt 65 år och bor i Stockholm kan få ett trygghetslarm installerat i sin bostad. Larmet är kopplat till Stockholms stads larmcentral, som i sin tur skickar nödvändig hjälp. Drygt stockholmare har idag trygghetslarm. äta och umgås om man vill det, säger Yvonne Herb, som också arbetar på Gläntan. Hon fortsätter: Det betyder så mycket för många att få komma till ett sådant här ställe. Det är ett enkelt sätt att höja livskvaliteten på ålderns höst. Text: Hans Hellberg Foto: Håkan Lindgren 12

13 Snabb skjuts in i arbetslivet Traineeprogrammet är ett sätt för staden att locka till sig unga, nyfikna och drivna akademiker. Idalinn Aderlind och Jacob Johansson är två nöjda deltagare. UNGA TALANGER. Att som ung och nyutbildad få en tjänst som trainee lockar många. Idalinn Aderlind och Jacob Johansson är två av de många sökande som antagits till stadens traineeprogram. Begreppet trainee lockar, det är en bra språngbräda in i arbetslivet. Jag funderade på att plugga vidare egentligen, men när jag fick den här chansen kändes det rätt att börja jobba istället, säger Jacob Johansson. Hans traineekollega Idalinn Ader lind är inne på samma spår: Rollen som trainee har gett mig förutsättningar att växa. På det här viset har jag fått en fantastisk inblick i hur staden fungerar, som jag annars aldrig hade fått så snabbt. De jobbar i sina respektive roller, samtidigt som de under det första året parallellt medverkar i traineeprogrammet. Idalinn Aderlind är anställd som kommunikationsstrateg i Hässelby Vällingby stadsdelsförvaltning, och Jacob Johansson som an läggningsingenjör och projektledare på Trafikkontoret. Jag har direkt nytta av kunskaperna jag får genom traineeprogrammet i mitt arbete som kommunikationsstrateg, jag får ett brett nätverk, lär mig hur verksamheten funkar och vem jag ska vända mig till, säger Idalinn Aderlind. Det är andra gången som Stock holms stad genomför ett traineeprogram, och erfarenhet erna är goda hos dem som med verkat. Det gäller för både den nyanställde och för arbetsgivaren, anser Marie Janemar, avdelningschef på Hässelby Vällingby stadsdelsförvaltning och Idalinns chef: Vi behövde rekrytera en kommunikationsstrateg, som är en ny roll hos oss. Nu får vi det samtidigt som Idalinn får en grundlig introduktion i hur staden fungerar, vilket ju är en bonus. Idalinn har hjälpt oss att modernisera vår kommunikation. Det är värdefullt för oss som organisation att få in nya idéer och tankar. På trafikkontoret kan det ibland vara svårt att rekrytera ny personal, men i och med traineeannonsen fick man betydligt större respons än vanligt, berättar Anne Kemmler, enhetschef på Trafikkontoret: Det här var ett bra sätt för oss att få in yngre talanger. Nu kunde vi ju locka med ett traineeår, en rejäl introduktion i kombination med en fast tjänst. Det är positivt att få in en ung och nyfiken person. Jacob har intresse för övergripande frågor och han är ett bra komplement till vår grupp, säger Anne Kemmler. Både Idalinn Aderlind och Jakob Johansson är nyinflyttade till Stockholm. De trivs lika bra i sin nya stad som med sina arbeten, men medan Idalinn Aderlind känner att Ditt Stockholm I 2015 Jacob Johansson och Idalinn Aderlind. Stockholm är där hon helst vill vara inom sitt yrkes och privatliv, säger Jacob Johansson att han kan tänka sig att flytta någon annanstans, kanske utomlands: Vi får se, jag trivs väldigt bra här med allt, och möjligheterna att utvecklas inom Stockholms stad är enorma. Jag har fått en bra grund och står rustad för framtiden. Text och Foto: Helena Jansson Sugen på att söka traineeprogrammet? Läs mer på stockholm.se/ trainee Vad är det bästa med Stockholm? Wivianne Wigren: Att det är så stort och att det finns så många valmöjligheter. Oavsett om du är frimärkssamlare eller intresserad av arkitektur. Här finns något för alla. Phelippe Vishaj: Utelivet i Stockholm är helt klart bäst! Här finns många ställen som man kan komma in på när man som jag inte är så gammal. De andra ställena kan man bara strunta i. Norma Cuba: Jag gillar att det är så rent och säkert här, inte alls smutsigt eller farligt som i Peru där jag kommer ifrån. Och jag tycker alla är så snälla här, folk hjälper när man frågar något. Katarina Ejergård: Stockholm är min huvudstad och här bor jag. Det är en metropol, här är vackert och det kommer många besökare hit. Joakim Drott: Det bästa med Stockholm är tillgängligheten. Att saker har öppet vad man än känner för att göra. Anders Nilsson: Att det är stad och natur i ett. Att det finns både vatten och land, skog och betong och en vacker skärgård. 13

14 Ditt Stockholm Gratis undervisning i svenska Genom sfi får du som behöver grundläggande kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället. Du får också lära dig att använda datorn som hjälpmedel i språkinlärningen. Efter avslutad kurs får du betyg eller intyg. All undervisning är kostnadsfri. Läs mer på stockholm.se/sfi magnus selander lennart johansson Stiftelser ger till stadens behövande Varje år delar stiftelserna som Stockholms stad förvaltar ut miljoner kronor till stockholmare, främst genom sociala stiftelser för ekonomiskt behövande och utbildningsstiftelser, samt till barnkoloni- och kulturändamål. Omkring stockholmare med särskilt ekonomiskt behov får årligen i genomsnitt kronor var. Utöver det får ungefär 800 elever och studenter ta emot bidrag kopplat till deras utbildningar. Den största delen av pengarna som delas ut går till kolloverksamhet, 10 miljoner kronor under stockholm.se/stiftelser Ina-Greta Andersson beundrar utsikten från Norr Mälarstrand. Livet är som en spegel Snart 100 år och med en imponerande energi och vitalitet. Ina-Greta Andersson flyttade för två år sedan till servicehuset Pilträdet på Kungsholmen och stortrivs. TAR VARA PÅ LIVET. Med pigga ögon, och med en bestämd men vänlig stämma på klingande skånska möter 97 åriga Ina Greta mig i dörren till sin lägenhet. Stödd på rullatorn går hon mot köket för att sätta på kaffe och kommenterar på vägen dit dagens tidningsskörd som ligger på köksbordet. De där har jag sparat till senare, det är dagens höjdpunkt för mig. Och jag har nästan alltid P1 på, men nu ska jag stänga av de där gubbarna, säger hon och slår av radion. Medan vi fikar och samtalar om både det ena och andra, fylls jag av en blandning av förundran och respekt för denna imponerande dam som levt i snart 100 år, och jag tänker att precis så vill jag också vara när jag blir gammal alert, positiv och fortfarande med en stor nyfikenhet på livet och en målmedveten vilja att hålla sig ajour med det som händer omkring oss. Efter att Ina-Greta som ung lämnat Skåne för Stockholm bodde hon först några år på Östermalm men flyttade sedan till Bromma 1951 med sin man Arne. Där växte också sönerna Kurt och Rolf upp. Trerummaren i Blackeberg skulle bli hennes hem i över 60 år. De sista åren bodde hon ensam där efter att Arne gått bort. En dag såg hemtjänstpersonalen vid sitt besök att jag vinglade till och var lite yr, och tillsammans med mina barn kom vi fram till att det nog var dags att flytta till ett serviceboende. Och sedan gick det fort. På sex veckor hade hon fått erbjudande om ny lägenhet och flyttade med ett urval av sina möbler och husgeråd. Hur var det att flytta efter så många år i ett och samma hem undrar jag. Det gick väldigt smidigt. Men man kan ju inte ta med sig allt. Min granne har så packat med möbler och saker i sin lägenhet att man knappt kommer fram. Nej, jag tycker om att ha utrymme. Men mina böcker, de ville jag ha med mig! Ina Gretas böcker täcker en hel vägg och i bokhyllan står foton i färg och svartvitt på barn, barnbarn och barnbarnsbarn inte mindre än 14 barnbarnsbarn och ett till är på väg i dagarna. Trots de många aktiviteter som hennes äldreboende ordnar föredrar Ina Greta egentid med läsning och TV, när inte hennes barn och barnbarn hälsar på förstås. Men även om hon får täta besök av anhöriga betonar hon känslan av trygghet att få påhälsning av personalen ett par gånger om dagen för hjälp med en del av de praktiska vardagssysslorna eller för att komma ut på en promenad då och då. Det är så många som gnäller och klagar på äldrevården idag. Jag kan förstås inte tala för andras situation men själv kunde jag inte ha det bättre. Under vår promenad längs Norr Mälarstrand är jag nyfiken på att höra vad Ina Greta tror ligger bakom det faktum att hon närmar sig 100 år och fortfarande är så pigg. Att jag bott nära naturen och att jag jobbat med det jag tyckte var roligt. Och så gick jag på husmorsgymnastik i många år. Mitt jobb som sömmerska var mer ett nöje än ett arbete för mig. Det är så många idag som utbildar sig till yrken de egentligen inte vill ha. Det kan ju aldrig bli bra i längden. Ina Greta utbildade sig till sömmerska När väninnan hon delade lägenhet med en kväll skulle gå ut och dansa på Virveln på Drottninggatan, hade hon egentligen ingen större lust att följa med. Men väninnan tjatade enträget och tur var väl det, för det var där hon träffade Arne. Under deras drygt 70 år tillsammans tillbringade de inte många dygn isär. Istället gav Arnes arbete på SAS möjlighet till billiga sista minuten resor som tog dem till jordens alla hörn. 70 år tillsammans tänker jag och kan inte låta bli att fråga vad hon tror är hemligheten bakom ett långt och lyckligt förhållande. Svaret kommer blixtsnabbt. Att varje dag tala om att man tycker om och uppskattar varandra. Jag brukar säga att livet är som en spegel; det man gör och ger reflekteras ofta tillbaka. Text och foto: Åsa Jackson

15 Ditt Stockholm I 2015 Det ska vara coolt att nå målen Följ hur Stockholm växer I Kulturhuset vid Sergels torg finns Stockholmsrummet, stadens nya mötesplats för att visa, förklara och samtala med stockholmarna om den växande staden och hur den kan utvecklas på ett hållbart sätt. Här finns temautställningar, modeller, kartor och filmer om Stockholm. Läs mer på stockholm.se/ stockholmsrummet pär olsson Läxhjälp, tät föräldrakontakt och mer lärartid för eleverna även utanför lektionerna är några saker Husbygårdsskolan satsat på för att förbättra elevernas resultat. På Husbygårdsskolan bröt man den negativa trenden med bristande resultat bland niondeklassare. Rektor Anna Söderberg berättar om vikten av intakta klasser, elever som motiverar andra elever, och fokus på varje enskild elev. TRYGG GEMENSKAP. Med en uppgång från 55,8 procent gymnasiebehöriga till 73,1 procent, är det den av stadens skolor som visat störst förbättring det senaste året. Det har betytt otroligt mycket att klassen varit intakt med i stort sett samma elever sedan småskolan. Det har skapat en stadig stomme, en god gemenskap, och de elever som haft lätt för sig har på ett imponerande sätt motiverat de elever som kämpat med studieresultaten, menar Anna Söderberg. Vi har också sett över hur vi bäst använder våra resurser, och lagt stort fokus på att få niondeklassarna i mål. Läxhjälp, tät föräldrakontakt, och att lärarna lagt tid utanför lektionsundervisningen samt att hitta exakt var svårigheterna och de svagare eleverna finns har varit avgörande. I början av terminen sätter vi igång direkt med att fånga upp de elever som behöver en särskild studieplan, en plan som vi sedan följer upp efter hand. Planen framöver är bland annat att sätta in studievägledare på ett tidigare stadium, redan i årskurs 6 7. Allt för att betona vikten av att nå studiemålen. Vi vill motivera våra elever så att de förstår att det faktiskt är häftigt att vara duktig i skolan. Det finns generella trender bland ungdomar att man ska vara cool men fokus ligger kanske inte lika mycket på att det är coolt att nå målen i skolan. Det vill vi ändra på genom flera morötter ; visa på möjligheterna, dela ut stipendier samt skapa viss känsla av tävlan inom skolan, säger Anna Söderberg. Den positiva responsen från föräldrarna har varit stor, och efter att Dagens Nyheter uppmärksammat skolans fina resultat ( ) har gratulationer kommit från flera håll och kanter. En av våra somaliska tjejer gick ut nian med 295 poäng (av 340 möjliga). Hennes familj var så stolt när hon fick stipendium på avslutningen och de fick veta att det var det högsta betyg Husbygårdsskolan sett på många år. Vi märker verkligen att föräldrarna börjat tänka alltmer på kunskap. Något jag tror är väldigt viktigt för att öka integrationen i samhället i stort, att känna att man kan lyckas. Det har skapat en slags stolthet i dessa skolor där vi har en stor andel nya svenskar vilket är jättespännande, och otroligt viktigt för vår framtidsutveckling, avslutar Anna Söderberg. Text: Åsa Jackson Foto: Hadi Fahimifar Träna ute Det finns omkring 40 utegym runtom i stan. De är alltid öppna, tillgängliga och gratis för alla stockholmare och besökare. Utegymmen kan användas för både spontanidrott och planerad träning. Eftersom du ofta använder din egen kroppsvikt är det enkelt att anpassa träningen så att den passar just dig. Läs mer på stockholm.se/utegym 15

16 Ditt Stockholm 2015 Stockholm satsar på film Från årsskiftet är Stockholms stad fullvärdig medlem i film regionen Stockholm Mälardalen. Satsningen på film ska göra det enklare för filmarbetare att berätta om Stockholm. Det ska också bidra till tillväxt och fler arbetstillfällen inom kultursektorn. På längre sikt är förhoppningen att mer film om Stockholm ska hjälpa till att marknadsföra staden internationellt. Världsarvet Skogskyrkogården Skogskyrkogården finns sedan 1994 med på Unescos världsarvslista och lockar med sin arkitektur och natur besökare från världens alla hörn. Här finns omkring gravplatser. Arkitekturen har sitt ursprung i själva platsen och landskapets uttryck höjd och sänka, jord och himmel, skog och glänta. En kontemplativ plats året om, och sommartid kan du även gå guidade visningar. Skogskyrkogårdens världsarvsråd ser till att världsarvet utvecklas i enlighet med Unescos intentioner. Under 2015 kommer bland annat murar, trappor, toaletter och bevattningsanläggningar rustas upp. Läs mer på skogskyrkogarden.se susanne hallmann Därför lockar Stockholm Stockholms stad växer varje år med människor och staden passerade invånare för precis ett år sedan. En växande stad behöver fler bostäder men också mer service för att locka nya invånare. ANPASSNING. Stadens rena vatten och många grönområden är några av kännetecknen för Stockholm och staden måste växa på ett hållbart sätt utan att till exempel parker försvinner. Stadens mål är att bygga bostäder fram till år 2020 och bostäder fram till år Förutom bostäder behövs mycket annat i en storstad. När staden växer med fler invånare skapas utrymme för fler restauranger, caféer, barer och butiker, vilket i sin tur leder till fler arbetstillfällen. Men även stadens service behöver utvecklas när stockholmarna blir fler. Skolor och förskolor blir fler men en större stad innebär samtidigt utrymme för fler bibliotek och museér. Det är också servicen och kulturutbudet som en storstad erbjuder som många nyinflyttade stockholmare lyfter fram som en av anledningarna att flytta hit. Jag ville bo i en storstad, där det händer saker. Jag pluggade i Jönköping och trivdes bra där, men det finns ju inte så mycket pubar och Stockholms puls lockar många. restauranter och sånt i mindre städer. Jag hade tidigare bott i Singapore och Melbourne och längtade tillbaka till storstadspulsen. Stockholm kändes mycket mer levande än andra städer i Sverige och det var egentligen den enda staden jag kunde tänka mig att flytta till i Sverige, säger Lisa Sonesson som bott i Stockholm i drygt ett år. Många flyttar till Stockholm för att jobben finns här eller för att plugga. Men det finns även andra anledningar att bli stockholmare. Egentligen hade jag aldrig tänkt flytta till Stockholm eller Sverige. Men jag jobbade på ett företag i Barcelona och där träffade jag Claes, min nuvarande pojkvän, som då var kund till mig. Vi träffades i ett och ett halvt år på distans och så en dag köpte jag en biljett till Sverige utan retur. Inte ens då hade jag tänkt flytta. Jag hade fortfarande kvar min lägenhet i Barcelona och jag sa egentligen aldrig hej då till någon. Kanske ville jag inte ens erkänna för mig själv att jag faktiskt skulle flytta. Men nu fyra år senare är jag fortfarande kvar, berättar Anna Corella. Stadens ambition att bygga många nya bostäder är hög. Byggandet ska öka kraftigt och processerna för att få bygga ska gå snabbare. Hälften av de lägenheter som ska byggas ska vara hyresrätter. Bostäder för unga, studenter och andra grupper långt från bostadsmarknaden ska vara prioriterade. Text: Ola Eriksson Foto: Anne Lintala Singelhushåll vanligast 2013 var 44 procent av hushållen i Stockholm singelhushåll. I 27 procent bodde två personer, 13 procent av hushållen var tre personer och 11 procent fyra personer. 6 procent bestod av fem personer eller fler. 16

17 Ditt Stockholm I 2015 Vem vill du se som Månadens stockholmare? Vad har Petra Marklund, Tony Grimaldi, Steve Angello och Amir Farihadis gemensamt? De utsågs alla till Månadens stockholmare under Månadens stockholmare är Stockholms stads pris till stockholmare som gör något i sitt dagliga liv, privat eller i jobbet, som främjar en hållbar stad och/eller möjliggör för andra stockholmare att bidra till en hållbar stad. Jag blev väldigt glad över utmärkelsen. Och att arbeta kreativt, tillsammans med andra, är vad jag alltid velat göra. Mitt viktigaste mål är att engagera människor och få dem att förstå vad det innebär att arbeta hållbart, berättar Anna Palmér, en ung och nyutbildad produktingenjör som fick utmärkelsen i mars för sitt arbete med att utveckla framtidens Stockholm. En annan av årets vinnare var allsångsledaren Petra Marklund som fick utmärkelsen i juli. Jag har rest massor och har många städer att jämföra med, men Stockholm är oslagbart. Det Vem vill du se som Månadens stockholmare? Tipsa oss och läs mer om tidigare vinnare på stockholm.se/manadens är härligt att kunna känna en sådan kärlek till sin hemstad, säger Petra Marklund. Några tidigare Månadens stockholmare Anna Palmér, produktionsingenjör Med sitt engagemang och sin kreativitet är hon särskilt motiverad att utveckla lösningar som bidrar till det nya Stockholm som växer fram. Tony Grimaldi, cykelentreprenör Allt fler stockholmare gillar att cykla. Det är bra både för miljön och framkomligheten i vår stad. Tony Grimaldi förmedlar en bild av cykling som en på alla sätt positiv livsstil. carl-johan söder / svt helena sjökvist helena sjökvist ola eriksson Petra Marklund, artist och programledare Årets programledare för Allsång på Skansen, stockholmaren och världsartisten Petra Marklund, för allsångstraditionen vidare samtidigt som hon bidrar till stadens attraktivitet och lockar fler att besöka och uppleva vår stad. Aseffa Hailu och Krister Eyjolfsson, initiativtagare till Mitt 127 Initiativtagarna Aseffa Hailu och Krister Eyjolfsson bjuder in ungdomar i stadsdelen till delaktighet, utveckling och gemenskap och skapar betydelsefulla aktiviteter där alla är välkomna. 17

18 Ditt Stockholm Stöd till utsatta kvinnor och barn Kriscentrum för kvinnor och barn är Stockholms stads egen kvinnojour där våldsutsatta kvinnor kan få skydd, stöd och en fristad och professionell hjälp för att förändra sin situation. Det finns även flera andra kvinnojourer och skyddade boenden där staden är en av samarbetspartnerna. Kontakt: , stockholm.se. Nattskiftet Nattskiftet är ett projekt för rätten att vara trygg i natten och en kamp mot våld och sexuella övergrepp. Nattskiftet är ett samarbete mellan Trädgården, Stockholms stad, Polisen, Kvinnojouren Somaya, Säker på riktigt och Fatta.nu. Genom utbildade volontärer, så kallade Nattkompisar, ska kvinnor och män känna sig trygga nattetid bland annat genom att få sällskap på vägen hem. nattskiftet.org 50 miljoner Så mycket satsar staden på nya platser i den kommunala vuxenutbildningen under Hälften av pengarna ska gå till yrkesutbildningar i bristyrken. Digitalisering och barn i fokus Katti Hoflin tar över rodret som ny chef för Stadsbiblioteket. Hon kommer närmast från Dunkers Kulturhus i Helsingborg, men har även jobbat som barnprogramledare i TV och ansvarat för barnkulturen i Kulturhuset. MER DIGITALT. Hur ser du på ditt uppdrag som ny stadsbibliotekarie? Jag tycker det är viktigt att ta sig tid att sticka fingrarna i jorden och se var organisationen befinner sig, hur vi mår och vilka utmaningar vi står inför. Det är lätt som chef att sätta fart och hoppa till olika lösningar och projekt, men jag ser fram mot att samla ledningen och vara ute i de olika delarna av verksamheten för att lära mig. Jag har många idéer om framtidens bibliotek, de vill jag forma tillsammans med mina medarbetare. Stadsbiblioteket utvecklar ett digi talt e-bibliotek. Berätta! Att kunna låna ut e böcker och andra e medier, exempelvis strömmade ljudböcker, blir allt viktigare för att biblioteken ska fortsätta vara relevanta för sina användare. Nästan hälften av alla biblioteksbesök görs idag via bibliotekens webbplats. Tillsammans med Malmö stadsbibliotek fortsätter vi därför arbetet Barnahus en trygg plats när det behövs som mest Ett unikt samarbete mellan stadens socialtjänst, polis, landsting och åklagare har skapat Barnahus Stockholm. Barn som far illa får där ett tryggt och samordnat bemötande som bygger på bred kompetens och samverkan. BARNFOKUS. Barnahus har verksamhet där barnet i en skyddad och barnvänlig miljö står i centrum för hela utredningsprocessen, berättar Anders Forsberg, enhetschef på Förutom de fysiska biblioteken arbetar Stadsbibilioteket också med att utveckla ett digitalt bibliotek. med att skapa ett nationellt digitalt bibliotek. Vi utvecklar även en digital tjänst särskilt anpassad för barn. Apropå barn och unga, vilka andra satsningar gör ni för att öka läslusten? Vi lägger stort fokus på att barn i alla åldrar ska utveckla sitt eget berättande genom läsning, en viktig grund för att förbättra sitt abstrakta tänkande och förståelse av omvärlden. Vi har ett nära samarbete Barnahus, och fortsätter: Det som gör Barnahuset så speciellt är att barn som blivit utsatta för brott, våld eller övergrepp, ska erbjudas stöd av socialtjänst och hälso och sjukvården på ett och samma ställe i lokaler som är anpassade efter barnens behov. Ett Barnahus kan kort beskrivas som att det har fyra rum. Det handlar om brottsutredning, samverkan/skydd, fysisk hälsa och psykisk hälsa. Barnen träder in genom en dörr, in i en trygg miljö. Barnahusets fokus är med stadens utbildningsnämnd och stadsdelsnämnder, men också med barnavårdscentraler, Katti Hoflin Berättarministeriet och en mängd andra ideella organisationer. Den kraftiga ökningen av utlånade bilderböcker och barnböcker pekar på att vi jobbar åt rätt håll. per kristianssen Text: Åsa Jackson Foto: Anders Hviid att se till barnets bästa i alla lägen, och i det ingår också att kunna arbeta med de anhöriga, och ibland även med förövaren. Genom att jobba med ett rättsväsende som är anpassat för barnen och deras behov är vårt mål att skapa trygghet i en annars väldigt otrygg situation, säger Anders Forsberg. Text: Åsa Jackson Läs mer på: stockholm.se/ barnahus

19 Ditt Stockholm I 2015 wikimedia/ankara För att Stockholm ska vara en bra cykelstad året om arbetar Cykeljouren mycket med att hålla cykelbanorna rena från snö, grus och löv. Ut och cykla! Södermalm får allsvensk fotbollsarena Hammarby idrottsplats, mer känd som Kanalplan, på Södermalm ska rustas upp för att nå de krav som ställs för spel i Damallsvenskan. Det innebär bland annat att 800 sittplatser under tak ska byggas och att omklädningsrum och gräsmattan renoveras. På arenan ska Hammarbys damlag framöver spela sina allsvenska hemmamatcher. Planen ska också vara tillgänglig för andra fotbollslag, men även skolor och allmänhet ska kunna använda bollplanen. Stockholm, liksom många an - dra storstäder, satsar på att bli en bättre stad att cykla i. Det handlar till exempel om snöröjning och ett genomtänkt samarbete med andra kommuner. RENA CYKELBANOR. Cykling i Stockholm har ökat kraftigt den senaste tiden. För att få ännu fler att välja cykeln bygger staden hela tiden ut och förbättrar cykelnätet. Stockholm är en cykelvänlig stad och det finns en mängd fördelar med cykling. Det är miljövänligt och effektivt, säger Pye Seaton, projektledare för Stockholms stads cykeljour. Cykeljouren arbetar med att förbättra beläggningar, vinterväghållning, belysning och röjning för bättre sikt. Allt för att Stockholm ska bli en bättre cykelstad året runt. Ett exempel är pilotprojektet på Götgatan, där staden omvandlat ett bilkörfält i vardera riktningen till cykelbana. Vägen ingår i Stockholms stadigt växande cykelnät och har mottagits positivt av cyklisterna. Cykeljouren ska prioritera drift och underhåll på utvalda delar av cykelnätet och fortsätta att utveckla underhållsarbetet på stadens cykel banor. Från början var den prioriterade delen under vintern sex mil, men inför vintersäsongen 2014/2015 har sträckan fördubblats. Cykelvägarna hålls rena under höst och vinter med en metod som kallas sopsaltning. Maskinen erbjuder flera funktioner: den sopar, plogar, halk bekämpar och spolar, säger Pye Seaton. En och samma maskin rengör cykelbanorna från både löv, snö, is och grus. Både lövhalka och rullgrus är vanliga orsaker i olycksstatistiken för cyklister och maskinen hjälper till att minska dessa olyckor, förklarar Pye Seaton. På sommaren används elbilar för att sopa upp glas, klippa bort hängande grenar och hjälpa cyklister med punkteringar. Elbilarna har dessutom hjärtstartare. För att veta var insatser behöver göras är appen Tyck till viktig. Med den kan både stockholmare och anställda på Cykeljouren rapportera fel och störningar. Under 2015 kommer 25 miljoner kronor att satsas på Cykeljouren, samtidigt som investeringarna i cykelinfrastruktur ökar med 300 miljoner kronor till och med Nya cykelbanor, bättre belysning, förbättring av vägbeläggning och fler cykelparkeringar är något av det som staden prioriterar. Tillsammans med andra kommuner och Trafikverket jobbar staden också för att cykelnätet ska hänga ihop över kommungränserna för att underlätta för alla som cyklar. Text: Helena Jansson Foto: Lennart Johansson Cykeljouren arbetar med att ge bra förutsättningar för att cykla i Stockholm året om, bland annat genom att åtgärda hinder på utvalda delar av cykelnätet. Du kan felanmäla brister i Stockholms trafik- och utemiljö via, App: stockholm.se/tycktillapp Webb: stockholm.se/ felanmalan telefon: Minnen förnyar parker Flera av stadens mest välbesökta parker finns på Norrmalm, bland annat Vasaparken. Under 2015 kommer en ny parkplan som beskriver hur parkerna i stadsdelen kan utvecklas och förnyas. Som underlag har stockholmarna fått berätta om sina minnen från parkerna. Det här har varit ett sätt att identifiera vilka historier som faktiskt gör parkerna till vad de är och utifrån det kunna göra dem ännu bättre, säger My Peensalu, landskapsarkitekt och projektledare vid parkmiljöavdelningen på Norrmalms stadsdelsförvaltning. wikimedia/helge høifødt 19

20 Ditt Stockholm 2015 kari kohvakka Henriksdals reningsverk. Världens bästa avloppsrening Fler stockholmare innebär att fler ska duscha, gå på toaletten och tvätta kläder. För att fortsätta ha bra avloppsrening och en hög vattenkvalitet måste avloppssystemet byggas ut och förnyas. En del i det här arbetet är att Bromma reningsverk ska stängas och en ny avloppstunnel byggs från Bromma till reningsverket i Henriksdal. Arbetet ger flera miljövinster, bland annat kan ny teknik användas för bättre rening och risken att avloppsvatten kommer ut i Mälaren vid kraftiga regn byggs bort. Marken där Bromma reningsverk idag finns kan istället användas för att bygga bostäder. Nedläggningen av Brommaverket beräknas påbörjas under Farsta centrum. Byter innerstad mot ytterstad Kulturförvaltningen är senast i raden av förvaltningar som flyttat från innerstaden. Flyttlasset gick i november 2014 från Drottninggatan i city till Rinkeby. I februari flyttar socialförvaltningen från Södermalm till Farsta. Totalt ska omkring av stadens arbetsplatser flytta till bland annat Globenområdet, Skarpnäck, Skärholmen och Husby. Hyreskostnaderna kommer att minskas med upp till 50 procent och flytten ska även bidra till fler jobb och aktiviteter i ytterstaden. stefan bohlin Med mer grönsaker och mindre kött ger kocken Jessica Malmberg barnen på förskolan Såpbubblan en mer ekologisk matsedel. Lust i köket ger barnen mer ekologisk mat Med mer ekologisk mat ska Stockholms stads verksamheter minska miljöpåverkan. Skarpnäcks förskolor har redan kommit en bra bit på väg med detta. MILJÖTÄNK I KÖKET. I oktober var andelen ekologisk mat i Skarpnäcks förskolor i snitt 41,7 procent. Nyckeln till att stadsdelsförvaltningen lyckats ge barnen alltmer ekologisk mat ligger bland annat i ett nätverk för förskolornas kökspersonal. När miljö och lokalhandläggaren Åsa Örnevik var ute på förskolorna märkte hon att många kockar och köksbiträden kände sig ensamma i sin yrkesroll och behövde fortbildning. För att kökspersonalen skulle kunna utbyta erfarenheter och lära av varandra skapades nätverket. En av de viktigaste frågorna som kökspersonalen började prata om var hur de skulle kunna uppfylla stadens mål om att förskolebarnen skulle få mer ekologisk mat. Lösningen ligger i att servera mer grönt, hålla koll på bra ekologiska erbjudanden och att vara lite mer flexibel när man sätter ihop förskolans matsedel. Men att bara veta hur man borde göra är inte tillräckligt, förklarar Åsa Örnevik. Du måste ha motivationen för att göra det. Det är viktigt att vi alla hjälps åt och lyfter goda exempel. Att man kan fråga varandra hur gör du?. Att kökspersonalen kunnat lära och inspireras av varandra har gett resultat. Ett av förskoleköken har på bara 16 månader ökat sin andel ekologisk mat från 10 till 60 procent. På förskolan Såpbubblan i Bagarmossen serverar kocken Jessica Malmberg ett par dagar i veckan en helt vegetarisk lunch och då kan den vara i stort sett helt ekologisk. För att kunna servera mer ekologiskt för samma budget minskar hon också mängden kött och fisk samt ökar andelen grönsaker och bönor. Genom att prova nya maträtter lär sig barnen att uppskatta nya smaker. Kokospanerad fisk, morotsbiffar och köttfärslimpa är återkommande favoriter på menyn, berättar hon. Barnen är intresserade av maten och kommer ofta in i köket och frågar vad det blir till lunch. I nätverket har kökspersonalen hjälpts åt att lista varor där de alltid ska välja ett ekologiskt alternativ, till exempel mejeriprodukter. Men de har också listat produkter de 50% Så stor andel ekologisk mat ska serveras i stadens verksamheter på sikt, till exempel i förskola och skola. Under 2015 ska kommunstyrelsen ta fram en strategi för hur målet ska nås. inte ska välja för att kunna minska miljöpåverkan. Att frågan om att äta mer ekologiskt på förskolorna diskuteras märks även på barnen, berättar Åsa Örnevik. Föräldrar har berättat hur de varit och handlat och barnen talat om vad de ska och inte ska köpa. Text: Malin Marcusson Foto: Helena Marken 20

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 1 JÄRFÄLLA så här används dina skattepengar 2016 2017 Du kan läsa mer om kommunens politik på jarfalla.se/politik.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Så styrs Stockholm PÅ VÄG MOT VÄRLDSKLASS

Så styrs Stockholm PÅ VÄG MOT VÄRLDSKLASS , borgarrådssekreterare 2014-05-28 Så styrs Stockholm PÅ VÄG MOT VÄRLDSKLASS Så här fungerar Stockholms stad 868 000 invånare VÄLJER 38 500 medarbetare inom Stockholms stad samt entreprenörer i stadens

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. ....

................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. .... Vandrande Skolbuss Att gå till skolan tillsammans gör barnen piggare och friskare, minskar biltrafiken vid skolorna, sparar tid på morgonen, och ger bättre luft för alla! Vill du röra på dig tillsammans

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Yttranden Yttranden vid Stockholms kommunfullmäktiges sammanträde den 20 oktober 2014

Yttranden Yttranden vid Stockholms kommunfullmäktiges sammanträde den 20 oktober 2014 Yttranden 2014-10-20 2 17 Yttranden vid Stockholms kommunfullmäktiges sammanträde den 20 oktober 2014 2 Inledningsanförande Anförande nr 1 Ålderspresident B e r t h o l d G u s t a v s s o n (M): Ärade

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ. För Jobben, miljön och skolan. MalmocenterN.

Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ. För Jobben, miljön och skolan. MalmocenterN. Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ För Jobben, miljön och skolan MalmocenterN www.malmocentern.se ETT grönt maktskifte För ett hållbart malmö Malmö ska vara en hållbar stad. Därför måste politiken

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås.

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås. Kungsbacka kommun Landareal 611 km 2 Total areal 900 km 2 Folkmängd 70 958 Kullavik Släp Särö Vallda Lerkil Onsala Anneberg Kungsbacka Fjärås Förlanda Åsa Frillesås Idala November 2006 Kungsbacka idag

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Så styrs Stockholm. På väg mot världsklass

Så styrs Stockholm. På väg mot världsklass Så styrs Stockholm 1 På väg mot världsklass vi har fått en välskött och fin hundrastgård, där områdets alla hundar kan leka och ha kul utan att störa andra. Hundrastgård på Järvafältet Nu kan vi gå runt

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

NATIONELL NÄTVERKSTRÄFF OM FÖREBYGGANDE HEMBESÖK 15 16 november 2012

NATIONELL NÄTVERKSTRÄFF OM FÖREBYGGANDE HEMBESÖK 15 16 november 2012 ÄLDREFÖRVALTNINGEN NATIONELL NÄTVERKSTRÄFF OM FÖREBYGGANDE HEMBESÖK 15 16 november 2012 STOCKHOLMS STAD PÅ VÄG MOT VÄRLDSKLASS Visionen om ett Stockholm i världsklass Stockholm ska växa till en miljonstad

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter

Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län 2010 Procent 40 35,7 36,7 30 27,4 25,6 2006 2010 20 10 4,0 3,8

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open Space Sammarnställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden-Björkhagen

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

EN FRAMTIDSVISION FÖR ALLA

EN FRAMTIDSVISION FÖR ALLA Hässelby-Vällingby EN FRAMTIDSVISION FÖR ALLA Ett Hässelby-Vällingby för alla Stockholm är en snabbt växande stad och kommer att nå en miljon invånare år 2024. Det är 200 000 fler än idag. Med visionen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE I valet den 14 september väljer vi väg för Huddinge. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben först ingen ung utan jobb Mindre klasser och fler lärare Ordning, reda och

Läs mer

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia Järvalyftet Vision Järva 2030 Capital of Scandinavia Järvafältet 1939 Sida 2 Sida 3 Höga ambitioner då En intensiv, koncentrerad och rikt sammansatt miljö - - - som lägger något av stenstadens intensitet,

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt är en gemensam

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen Frölundaskolan. Foto: Jennifer Hankins Frölunda Future Nyhetsbrev Nr 16 Mars-Maj 2015 VÄLKOMNA TILL FRÖLUNDA FUTURES NYHETSBREV! Frölunda Future (FF)

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Conny Fogelström Oppositionsråd för Socialdemokraterna

Conny Fogelström Oppositionsråd för Socialdemokraterna möjligheternas Täby På jakt efter möjligheternas Täby I höstens kommunval den 19 september kandiderar jag till uppdraget som kommunstyrelsens ordförande. Jag vill se ett Täby som är landets bästa plats

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Årsberättelse

Årsberättelse Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer Trygga barn klarar mer Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet om skolan i Örebro kan ge dig information om hur

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd

Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd PM 2008:52 RIV (Dnr 322-3817/2006) Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Hemställan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

Mikael T. Eriksson Fredrik Söderholm. Eva Pavoni. Vi tror på Ursvik. Foto: Fredrik Persson

Mikael T. Eriksson Fredrik Söderholm. Eva Pavoni. Vi tror på Ursvik. Foto: Fredrik Persson Mikael T. Eriksson Fredrik Söderholm Foto: Fredrik Persson Eva Pavoni Vi tror på Ursvik Ursvik är Sundbybergs modernaste stadsdel och många nya sundbybergare väljer Ursvik. I Ursvik är det nära till allt,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer