Skogsbruket RÄCKER ENERGIVEDEN TILL? KONKURRENSEN OM ENERGIVEDEN ÖKAR.

Transkript

1

2 Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR ÅRGÅNG 79 4 RÄCKER ENERGIVEDEN TILL? KONKURRENSEN OM ENERGIVEDEN ÖKAR. 8 FÖRNYBAR ENERGI KÄNNS RÄTT FÖR BOSTRÖMS NÄR OLJEPANNAN GAV UPP STOD VALET MELLAN BERGVÄRME ELLER EN PELLETSPANNA FÖR MÅNGA ASPAR STÄLLER TILL PROBLEM LÖSNINGAR FINNS VAD SKA SKOGSÄGAREN GÖRA MED ASPARNA I SKOGEN? 16 TERRÄNGHJULING I SKOGSBRUKET MED FORDONET KAN MAN BEHÄNDIGT TA SIG FRAM OCKSÅ PÅ DÅLIGA VÄGAR EXTRA ANSLAG FÖR ATT GARANTERA VIRKESFÖRSÖRJNINGEN STATEN STARTAR ETT NYTT TREÅRIGT PROJEKT. 24 SLÖSA ELLER SPARA SKOGEN HAR PÅ LANDSBYGDEN OFTA UPPFATTATS SOM EN BANK. 28 UTRUSTNING FÖR FÄRDER I VINTERNATUREN INTRESSET FÖR LÅNGFÄRDSSKRIDSKOÅKNINGEN OCH SNÖSKO- PROMENADER HAR ÖKAT PÅ OMSLAGET: RINGBARKNING AV ASP. FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2 SKOGSBRUKET 2/2009

3 Skogsbruket LEDAREN Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare SKOGSBRUKET 2/2009 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Klaus Yrjönen tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Christian Hildén tfn christian.hilden@kolumbus.fi Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nummer) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nummer) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Bättre rådgivning genom omorganisering? JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET med minister Sirkka Liisa Anttila i spetsen har nyligen satt igång en omfattande omorganisering av skogsorganisationer. Den offentliga skogssektorn som berörs är Skogsforskningsinstitutet, den offentliga förvaltningen vid Forststyrelsen, skogscentralerna och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Den statliga finansieringen uppgår till 95 miljoner euro årligen och sysselsätter personer. Också skogsvårdsföreningarna berörs. Reformen motiveras med de stora omställningarna i världsekonomin och skogssektorns verksamhetsförutsättningar. Målet är att skapa en modern och effektiv organisation som bättre kan betjäna skogsägarna och samtidigt trygga skogssektorns utveckling. En reform av skogsorganisationerna är säkert välmotiverad och nödvändig. Arbetsfördelningen mellan skogscentraler och skogsvårdföreningar har länge diskuterats. Det är dags att komma med en modernisering som beaktar konkurrenslagstiftningens bestämmelser. Men först gäller det att definiera målsättningarna för reformen och vilka de nya uppgifterna är. Därefter är det dags att se med vilken organisationsmodell målen bäst kan nås. I praktiken är tågordning ofta den motsatta. Uppdraget är inte lätt. De nuvarande organisationerna har i det stora hela lyckats i sitt arbete. Konkreta resultaten i skogen och möjligheterna att bättre betjäna skogsägarna kräver tillräckliga resurser. Om reformen används som täckmantel för att skära ner statsfinansieringen kommer resultatet att bli misslyckat. I de politiska besluten spelar regionpolitiken en stor roll. Ett exempel på det här är dragkampen mellan Vasa och Seinäjoki i den pågående regionförvaltningsreformen, där den sistnämnda staden ser ut att stå som segrare. Ministeriet har inledningsvis deklarerat att reformen gällande skogsorganisationerna ska genomföras i en öppen process, vilket är en bra utgångspunkt. Ett lyckat resultat kräver att jord- skogsbruksministeriet leder processen med ett fast grepp, eftersom olika parter kommer att driva sina intressen och det uppstår maktkamper. Det viktiga från skogsägarens synpunkt är att det i framtiden finns sakkunnig och modern rådgivning att tillgå. Rådgivningstjänsterna ska också vara flexibla och beakta skogsägarnas olika värderingar. Det ska vara möjligt att få välmotiverade råd om såväl kostnadseffektiv virkesproduktion som om alternativa skogsvårdmetoder. KLAUS YRJÖNEN klaus.yrjonen@tapio.fi 3

4 BIOBRÄNSLE Räcker energiveden till? KONKURRENSEN OM ENERGIVEDEN ÖKAR. NU LÖNAR DET SIG ATT BE OM OFFERT PÅ ENERGIVEDEN, OBEROENDE AV OM DU SÄLJER DEN PÅ ROT ELLER LEVERANS. DET HÄR GÄLLER ALL SLAGS ENERGIVED GROT, STUBBAR OCH KLENVIRKE. FÄRSKAST BLAND ENERGIVEDSANSKAFFARNA ÄR L&T BIOWATTI. Uttag av skogsbränsle ska öka markant om Finland ska nå upp till målen. Fram till år 2020 ska vi tredubbla användningen av skogsbränslen. Det räcker inte längre med att vi enbart tar ut grot utan det krävs ordentliga satsningar på klenvirke från ungskogar och stubbar. Utbudet på stubbar och grot har minskat sedan hösten. Orsaken är att sågverken har minskat sin produktion, vilket innebär att förnyelseavverkningarna också minskar. Priset avgör, inte användningen Skogsägarna har en viktig roll när det gäller skogsbränsle. Skogsägaren är den som avgör om energived tas ut från hans skog eller inte. Energiveden ska i dag betraktas som ett virkessortiment, precis som timmer och massaved. L&T Biowattis vd Kari Lahti säger i en intervju i tidningen MetsäRaha att det med dagens massavedspriser inte finns någon större risk för att massaved ska hamna i bränslepannan. Det finns gränsfall, men få skogsägare bryr sig om var det virke de säljer hamnar, det viktiga för dem är virkeslikvidens storlek, säger Kari Lahti. Energiveden är ett nytt virkessortiment. Offert ger ca-pris L&T Biowatti satsar hårt på energivedsmarknaden. Den största utmaningen är att få uttag av energived från ungskogar att bli lönsamt. Statsstödet, det s.k. Kemerastödet, är helt nödvändigt för att ungskogsbränslet ska bli konkurrenskraftigt med grot och stubbar från förnyelseytor. Vi kommer att börja marknadsföra oss direkt till skogsägarna, säger Mikael Moring på L&T Biowattis kontor i Helsingfors. Vi erbjuder oss att sätta deras ungskogar i skick mot att vi samtidigt kan ta ut energived. För avverkningsarbetet har vi entreprenörer, som gallrar och kör ut stubbar. Det innebär att han i förväg vet ungefär vad han kan vänta sig för inkomster. Det blir ett plusresultat. Det lönar sig inte att ta ut lite massaved Det är s.k. besvärliga förstagallringsobjekt som vi vill ha, säger Moring. Ungskogar som inte har blivit röjda utan har fått växa orörda från plantsta- Energiveden är ett nytt virkessortiment. virket. Vi satsar på maskinella gallringar. Avverkningsmaskinerna har utvecklats mycket de senaste åren. Ännu för ett par år sedan var det s.k. giljotinaggregat som dominerade i ungskogsgallringar. Nu har de fått konkurrens av traditionella avverkningsaggregat. Och vi lovar skogsägaren ett rotpris för energiveden. I offerten meddelar vi vad vi betalar för klenvirke, grot och diet. För att kunna ta ut massaved, ska skogen bottenröjas och det gör gallringen olönsam. Skogsbolagen vill ogärna köpa dem på rot och när skogsägaren låter skogsvårdsföreningen eller reviret sköta gallringen, blir utgifterna för avverkningen och uttransporten av virket större än virkeslikviden. Det blir minusresultat för skogsägaren. För att en förstagallring ska Foto: L&T Biowatti Energived är ett nytt virkessortiment. Energiveden har ett rotpris, som skogsägaren kan försäkra sig om genom att begära en offert på energivedsgallringen. Energived köps också på leverans. L&T Biowatti har stora flistuggar monterade på lastbilar som kommer till avlägget längs skogsbilvägen och flisar energiveden. 4 SKOGSBRUKET 2/2009

5 nen eller någon annan längs samma skogsbilväg har större mängder. Längs åkerkanter och vägar finns det en outnyttjad energivedsresurs, som få skogsägare marknadsför i dag, påminner Moring. Terminaler runt om i landet Vi vill ha besvärliga förstagallringsobjekt, ungskogar som inte har blivit röjda utan har fått växa orörda från plantstadiet, säger Mikael Moring på L&T Biowatti. bli lönsam, ska massavedsuttaget vara m 3, säger Moring. Genom att ta ut allt virke som energived, både det som fyller och inte fyller massavedsdimensioner, blir gallringen lönsam då statsstödet tas med som en inkomst för skogsägaren. Vi ansöker om statsstödet för skogsägarens räkning, när han ger oss fullmakt att göra det. SKOGSBRUKET 2/2009 Energived köps också på leverans Moring berättar vidare att L&T Biowatti också köper energived som skogsägare själva avverkat och kört ut till skogsbilväg. Vi kommer med en flistugg till avlägget. Skogsägaren får betalt enligt antalet flis-kubikmeter energived. Flismängden Flisen transporteras med specialfordon med tre fliscontainrar, en på dragbilen och två på släpvagnen. Foto: L&T Biowatti får vi genom att mäta volymen på den flisade energiveden, då flisen finns i containrarna på bilen. Det är hittills små mängder energived som vi köpt på leverans, men jag tror att det finns intresse hos skogsägare att själv ta ut energiveden ur sina ungskogar. Virke längs åkerkanter är en outnyttjad resurs Mängden grot och klenvirke är lätt att omvandla till kubikmeter då kranvågarna ökat i antal och det finns omvandlingstal som förvandlar vikt till kubikmeter. För stubbar finns inte motsvarande möjlighet ännu, utan mängden beräknas utgående från gagnvirkesvolymen på den yta där stubbarna lyfts. Som tumregel gäller att vi från ett avlägg ska få minst 100 flis-m 3, vilket är den mängd som ryms i ett flistransportfordon. Det är fråga om specialfordon med tre fliscontainrar, en på dragbilen och två på släpvagnen. Det motsvarar 40 fast-m 3. Vi prutar på den här mängden och cirka 20 m 3 kan intressera om gran- L&T Biowatti har ett trettiotal terminaler där energiveden lagras, oftast obearbetad. De minsta är omkring en hektar och den största, som finns nära Lahtis, är tretton hektar. I Kyrkslätt finns en stor terminal sedan tio år tillbaka, där stubbar och grot lagras. Vi har egna flistuggar, som krossar klenvirket och groten till flis på avlägg längs skogsbilvägar. Stubbar kör vi hela till terminalerna eftersom det krävs betydligt grövre utrustning för att krossa stubbar. Stubbar innehåller också stenar och annat jordmaterial i varierande mängder, så det krävs verkligt grov utrustning. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Vad är L&T Biowatti? Biowatti inledde sin verksamhet 1994 som ett dotterbolag till Metsäliitto. Bolaget främsta uppgift var att anskaffa energived. År 2005 köpte den operativa ledningen hela aktiestocken i bolaget. År 2007 köpte Lassila & Tikanoja koncernen aktiemajoriteten i Biowatti. Samtidigt ändrades bolagets namn till L&T Biowatti. De tidigare ägarna har i dag 30 procent av aktierna L&T Biowatti. Lassila & Tikanoja koncernen är mångsysslare med drygt anställda. 5

6 Energirådgivaren kör på flis FREDRIK EK, ENERGIRÅDGIVARE VID SVENSKA LANTBRUKS- SÄLLSKAPENS FÖRBUND, ÄR FÖR TILLFÄLLET DEN ENDA PÅ PRO AGRIA SOM ARBETAR MED ENERGIFRÅGOR PÅ SVENSKA. ENER- GIRÅDGIVARE KAN MAN TITULERA SIG EFTER ATT HA GÅTT EN KURS FÖR ÄNDAMÅLET. ENERGIRÅDGIVARENS ARBETE BESTÅR AV ATT SPRIDA INFORMATION OM HUR VI KAN SPARA ENERGI OCH ANVÄNDA FÖRNYBARA ENERGIRESURSER. ARBETET GÅR UT PÅ ATT GÖRA UPP GÅRDSVISA PLANER, HÅLLA FÖREDRAG OCH IN- FORMERA TILL EXEMPEL PÅ OLIKA FÖRENINGSMÖTEN OCH MÄSS- SOR. OCKSÅ BESÖK TILL REFERENSANLÄGGNINGAR HAR STÅTT PÅ PROGRAMMET. En del av Fredrik Eks arbetstid går också åt till att göra upp gårdsvisa planer för att lönsamt effektivera energianvändningen. Målet med planerna är att hitta lönsamma sätt att minska användningen av fossila bränslen på gårdarna. De gårdsvisa planerna är kostnadsbelagda för beställaren men subventioneras av projektet. En gårdsvis energiplan kostar vanligtvis mellan 500 och euro för beställaren och blir aktuell att göra upp då det finns ett behov av att utvidga, effektivera eller förnya någon del av gårdens energilösningar. Gott om energi i skogarna Framtiden för träbaserade bränslen ser ljus ut, anser Ek. Hittills har alla de projekt som han har varit involverad i haft möjlighet att få den flis de behöver. Med flisens kvalitet är det sen en annan sak. Det börjar finnas ett bra utbud av entreprenörer som utför flisning och råvara finns det gott om i skogarna. Inom lagringen och hanteringen finns det ännu jobb att göra, för att förbättra kvaliteten. Vid val av flis som värmekälla är det alltså inget krav att man själv ska ha tillgång till flisen. Tvärtom poängterar Ek att det är viktigt att man räknar med att flis som råvara har ett värde. Samtidigt som skogsindustrin minskar på sitt råvarubehov finns det potential att öka på tillvaratagandet av skogsbränslen. Ny teknik vinner terräng En typisk kund hos energirådgivaren är en gårdshelhet med ved och/eller oljeeldning och direkt elvärme, som funderar på att övergå till en värmecentral. Flislagringen, -hanteringen och värmenätet kräver ändå större investeringar, så om energibehovet är litet kan den bästa lösningen vara att istället installera värmepumpar. Trenden i dag vid både nybyggen och reparationer gynnar ny teknik. Ingen sätter idag in en oljepanna i ett nytt hus, konstaterar Ek. För små behov av tilläggsenergi är värmepumpar, antingen för jord- eller luftvärme de bästa alternativen. Energilösningarna har långtgående inverkan Både ideologi och pengar spelar in vid beslutstagandet. Många har en positiv inställning till flis, men de ekonomiska realiteterna är ändå det som oftast styr då investeringsbesluten ska tas. Det är också viktigt att fundera på den egna orken då man planerar värme- och energilösningar. Investeringarna görs på lång sikt och då kan också de egna behoven och möjligheterna ändras. Genom sina energiuträkningar betonar Ek vikten av Ett brinnande intresse för flisenergi är en förutsättning för att köra sitt fordon på flis, men personliga lösningar kan löna sig i värme- och energifrågor. 6 SKOGSBRUKET 2/2009

7 att ge också flisråvaran ett korrekt värde vid uträkningen. På det här sättet får man ett reellt pris också för sitt eget virke och arbetsinsatsen. Större projekt intresserar Av de bästa projekten under projekttiden nämner Ek de större projektlösningarna. Vid nybyggen ska byggnaderna passa in i gårdsmiljön samtidigt som lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara. Utmaningarna med temporärt stora planen till att man i kommande investeringar tar i beaktande energibehovet bättre. De enklaste lösningarna består av installering av luftvärmepumpar, men också mer omfattande lösningar som bufferttankar för energilagring kan komma i fråga. Enkel energikartläggning i framtiden Nästa höst kommer statsägda Motiva Oy, vars uppgift är att aktivera användningen av Framtiden för träbaserade bränslen ser ljus ut. Fredrik Ek gör upp gårdsvisa energiplaner vid Svenska lantbrukssällskapens förbund och kör sin bli med flis. energibehov och tillvaratagning av energin från t ex rökgaser nämner han som några exempel på mer okonventionella lösningar. Att värma upp bevattningsvattnet till ett växthus med värme som fås genom kondensering av ångan i rökgaserna från en fastbränslepanna, är en dylik mer ovanlig lösning som han varit med om inom projektet. Vid spannmålsgårdar uppstår det största energibehovet vid torkningen. Då är effektbehovet under en mycket kort tid upp till kw. Då är det inte lönsamt att dimensionera hela energiproduktionen utgående från toppbehovet. Olika mobila eller samägda lösningar för tilläggsbehovet kan enligt Ek då vara det bästa alternativet. Förslagen utgår från ekonomiska beräkningar Vid energikartläggningen gör Fredrik Ek upp en krass kostnadsberäkning. För fliseldningssystem utgår han från ett råvarupris på euro per kubik bränsle. Det här flisvärdet används oberoende av om gården är självförsörjande gällande flisen eller om man köper upp den av en lokal leverantör. Oftast leder den gårdsvisa SKOGSBRUKET 2/2009 förnybara energikällor och främja energibesparing, sannolikt att lansera en enklare energikartläggning. De gårdsvisa energiplaner som Fredrik Ek i dag gör upp innehåller förutom de element som kommer att finnas i kartläggningen, också skräddarsydda lösningar, förslag och beräkningar gällande den enskilda gårdens energiförbrukning. Ek räknar med att det också i framtiden kommer att finnas en marknad för att göra de mer omfattande gårdsvisa planerna. Motivas energikartläggning kommer att kosta ca 150 euro för beställaren. Staten står för övriga kostnader. Bioenergirådgivning i Svenskfinland- projektet som nu sysselsätter Ek är treårigt och pågår under tiden Efter det här räknar han med att energirådgivningen fortsätter som en naturlig del av organisationens verksamhet. TEXT: MARIA LINDÉN Körning med Jeepen på flis förbrukar 1,5 liter grovt träflis per kilometer. Jeep från 1980 går på grovt flis Den flisgående Jeepen lämpar sig bäst för längre körningar. I stadstrafik är den aningen klumpig och uppstarten tar en liten stund, så för helt korta körslor kan den kännas betungande. Nästa flisgående bil ska vara en pickup, säger Ek, som har kört över km på flis under det senaste året. Bränsleåtgången vid fliskörning är cirka 1,5 liter per kilometer. Med en tankning kör Ek kilometer. Bränslelagret finns i bakluckan och räcker till för körning upp till 500 km. Topphastigheten för den flisgående Jeepen är cirka 100 km/h. Ombyggnaden av den tidigare bensindrivna Jeepen till flisgående halverade motorns effekt. Att börja köra sin bil på flis är ändå inget som energirådgivaren rekommenderar sina kunder. Körning på flis är mer roligt än vettigt. Det finns åtminstone två kolleger som kör på flis i huvudstadsregionen, berättar Ek. En del av bränslet som används i bilen har han köpt av Södra skogsreviret. Den grövre fraktionen av flispartiet duger till att användas till att driva bilen med. Ek hälsar Raseborgs trä att de snart kan vänta en ny beställning på grovt flis. 7

8 BIOBRÄNSLE Förnyelsebar energi känns rätt för Boströms NÄR OLJEPANNAN GAV UPP STOD VALET MELLAN BERG- VÄRME ELLER EN PELLETS- PANNA. HENRIK OCH ANN BOSTRÖM, SOM BOR I EGET HUS I MARIEHAMN, VALDE PELLETSPANNAN OCH ÄR NÖJ- DA. PÅ PLUSKONTOT HAM- NAR LÄGRE DRIFTSKOSTNADER JÄMFÖRT MED OLJEELDNING OCH ÄVEN DET FAKTUM ATT PELLETS ÄR EN FÖRNYELSEBAR ENERGIKÄLLA flyttade gymnastiklärarparet Henrik och Ann Boström in i sitt nybyggda hus i Mariehamn. Här bor de nära stranden med utsikt över en havsvik och samtidigt endast ett par kilometer från centrum. Vi hade verkligen tur när staden lottade ut tomter, konstaterar Henrik Boström. När huset byggdes installerades en oljepanna som höll till våren 2007 men då bör- jade den krångla så mycket att Boströms var tvungna att byta ut den. Frågan var bara till vad? Min svåger har bergvärme och är hemskt nöjd så det var ett allvarligt alternativ för oss. Vi begärde även offert på en pelletspanna, säger Henrik Boström. Till slut föll valet på pelletspannan av olika orsaker. Försäljarna var mer ivriga, tog kontakt och intresserade sig och dessutom visade Sveriges TV ett granskande program där många husägare, som gått in för bergvärme, drabbats av olika problem. Snabbt byte Det glimmar till av en gnutta glöd i asklådan som Henrik Boström dragit ut. När lådan väl ska tömmas måste pannan först stängas av och stå stilla ett tag så att askan hinner bli helt kall. Pannbytet gick smidigt även om det krävdes en del trixande och hjälp av goda vänner innan den gamla pannan var ute ur huset. På tre timmar var den nya pannan på plats och följande dag var den igång, säger Henrik Boström. Pannan i kylskåpstorlek passade bra i det befintliga pannrummet och kunde behändigt kopplas till det vattenburna system som redan fanns i huset. Även skorstenen från oljetiden dög bra. Ett förråd som rymmer kg pellets måste dock byggas och det fick plats i husets källarvåning medan pannan står i våningen ovanför, alltså i markplanet. Förrådet ligger snett under pannan och via ett rör genom golvet matas pellets automatiskt upp till pannan. Förrådet är trattformat invändigt och därmed rinner pelletsen av egen kraft nedåt till förbindelseröret. Ofta har man pannan och förrådet bredvid varandra men i vårt fall passade det bättre att ha dem i olika våningar. Vägen från förråd till panna blev förvisso lite längre men det fungerar bra. Förrådet fylls på två gånger per år och det går i stort sett till som förr när oljebilen kom. Nu kommer pelletsbilen och via en slang blåses önskad mängd in i förrådet det är ingen som bär säckar eller skottar pellets för hand om nu någon trodde det. Att ha ett större förråd har en ekonomisk fördel ju mer pellets man kan ta på en gång, desto billigare blir det. Fick bidrag Pannan med installation kostade euro. Nettokostnaden för Boströms blev euro eftersom Ålands landskapsregering beviljade ett bidrag på euro för alla som lämnade uppvärmning med fossila bränslen och istället satsade på en förnyelsebar energikälla. (Det bidraget togs dock bort i årets landskapsbudget.) Enligt offerterna som Boströms fick skulle installationspriset för bergvärme ha varit det dubbla. Oljepriset har sjunkit en del sedan vi bytte panna medan priset för pellets har stigit med cirka 10 procent men jag räknar ändå med att vi sparar mellan och euro per år i driftskostnader och det betyder i sin tur att den nya pannan betalat sig efter fem år, säger Boström. Dessutom är pellets miljövänligare än olja och det är viktigt för oss. Visst kan man oroa sig för att priset går upp men det gäller ju oavsett vilken energikälla man går in för. Det optimala skulle vara att även installera några solfångare som kunde ge oss varmvatten under sommarmånaderna. Det ska vi fundera på! Tömma aska Pelletspannan är tämligen underhållsfri men en sak måste göras asklådan ska tömmas regelbundet. Det betyder ungefär varannan månad under vintern och mer sällan under sommarhalvåret. Det är inte så krångligt. Lådan är hanterbar och askan blandar jag i jord som sedan sprids ut i häcken och under buskar, säger Henrik Boström. En gång sedan installationen i maj 2007 har pannan stannat det visade sig bero på att asklådan var för full. Vi är nöjda och några till i vårt bostadsområde har också skaffat pelletspanna, säger Henrik Boström som förövrigt också är skogsägare i Kronoby i Österbotten. Inte så intresserad att jag jobbar själv i skogen men jag följer i alla fall med skogsplanen, säger han. TEXT OCH FOTO: HELENA FORSGÅRD 8 SKOGSBRUKET 2/2009

9 Gödsling med aska har lång effekt ASKA ANVÄNDS FORTFARAN- DE I MYCKET LITEN OMFATT- NING SOM SKOGSGÖDSELME- DEL. SIFFRAN STANNAR VID TIO PROCENT. ASKGÖDSLING HAR EN MYCKET LÅNG VERKNINGSTID, MINST TJUGO ÅR. AVKAST- NINGEN BLIR ÖVER TIO PRO- CENT. Största delen av den träaska som skulle lämpa sig för skogsgödsling hamnar på soptippen eller dumpas i högar intill kraftverk. Det är slöseri eftersom träaska är ett utmärkt gödselmedel för torvmarker. Askgödsling ökar trädens tillväxt och rättar till tillväxtstörningar som är en följd av näringsobalans i marken. Aska passar bara för torvmarker För skogsgödsling får användas aska som har bildats vid förbränning av trä, torv eller åkerbiomassa. I den finns fosfor, kalium och kalcium, förhållandevis få näringsämnen jämfört med andra gödeselmedel. Aska innehåller inget kväve och är därför inte lämpad som gödselmedel på momarker där det behövs kvävetillskott. Torvmarker innehåller däremot mycket kväve. Aska innehåller alltid litet metaller som är skadliga för människan, djuren och naturen, som t.ex. arsenik, kvicksilver, kadmium, bly och koppar. Exempelvis aska som används för skogsgödsling får innehålla högst 17,5 mg kadmium per kilogram torr aska. I fjol fick ungefär en femtedel SKOGSBRUKET 2/2009 En skogstraktor lämpar sig väl för spridning av aska på torvmarker vintertid. av den kontrollerade askan spridningsförbud på grund av för höga halter av skadliga metaller. Askan har lång verkningstid Träaskans ph-värde är mycket högt, drygt 10. Askans kalkningseffekt i skogen blir därmed mycket kraftig. phvärdet i torvens ytskikt ned till 10 cm djup kan stiga med 1 3 ph-enheter. Effekten av träaska på träden syns redan inom ett år efter spridningen, då barren blir mörkgröna. Trädens tillväxt förbättras märkbart för åtminstone tjugo år. Fyrtio hektar per dag med tallriksspridare Träaska och spridning med helikopter kostar euro per hektar. Gödselgivan är kilo per hektar. Spridningsarbetet står för den största delen av kostnaderna. Under en arbetsdag kan man från marken sprida ca kg aska eller gödsla omkring 40 hektar. Med helikopter stiger siffran fyr- eller För spridning av aska kan man utnyttja samma utrustning som för kalkning. Foto: Timo Makkonen Foto: Timo Makkonen femfaldigt. Fastän spridning från helikopter är effektivare är spridning från marken billigare, Obehandlad aska är mycket finkorning och dammar lätt. För att underlätta spridning bör askan stabiliseras, dvs. göras mera grovkorning. För flygspridning ska askan vara granulerad. I granulerad aska är kornen ungefär en centimeter i diameter. Askgödsling ger bra avkastning Askgödsling med helikopter i unga tallskogar på torvmarker kan ge sex procents avkastning under tjugo års tid. Spridning från marken på motsvarande områden ger en avkastning på lite över tio procent. Lönsamhetens förbättras med statens finansieringsstöd för vitaliseringsgödsling. Stödet höjer avkastningen för spridning med helikopter till över tio procent under tjugo år. Forststyrelsen och skogsbolagen askgödslar flitigt I privatskogarna har de senaste åren omkring 300 hektar gödslats med aska. Skogsindustrin och Forststyrelsen har däremot gödslat en hel del egen skog med självproducerad aska, omkring hektar per år. Användningen av aska begränsas främst av brist på företag som utför spridningen. På webben kan du läsa mera om askgödsling, TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 9

10 SKOGSVÅRD För många aspar ställer till problem lösningar finns SOM SKOGSÄGARE ÄR DU I NÅGOT SKEDE TVUNGEN ATT TA STÄLLNING TILL VAD DU SKA GÖRA MED ASPARNA I SKOGEN. SKA DE FÅ STÅ KVAR SOM NATURVÅRDSTRÄD? DET HÄR ÄR ETT BRA ALTERNATIV OM DE INTE ÄR ALLTFÖR MÅNGA. ÄVEN TOMTÄGARE KAN FÅ PROBLEM MED EN ELLER FLERA ASPAR SOM VUXIT SIG FÖR STORA PÅ TOMTEN OCH SKYMMER SOLEN. Foto: Asp är ett naturligt inslag i våra skogar. Den förekommer på så gott som alla marktyper från enskilda träd till aspdungar av olika storlek. Enstaka aspar här och där i skogen och i synnerhet intill åkerkanter och vägar skapar variation och mångsidighet i landskapet. Asparna är viktiga för mångfalden, både som levande och döda träd. Aspen sprider knäckesjuka Vörå, där Hilding Södergård jobbar som områdesinstruktör i Skogsvårdsföreningen Österbotten, hör troligen till de asprikaste områdena i Svenskfinland. Det stora inslaget av asp gör att vi har problem med knäckesjukan, säger Hilding Södergård. Knäckesjukan är en svampsjukdom som värdväxlar mellan asp och tall. Den angriper årsskotten på unga tallplantor. Angreppet på skottaxeln försvagar det, så att skottet blir S-formigt böjt. Skadan är bestående och ett angrepp på toppskottet ger en krök på stammen på det ställe där angreppet skett. De två senaste åren har angreppen varit omfattande på grund av de regniga somrarna. Aspdjungel efter kalavverkning Enligt Södergård kommer knäckesjukan att grassera i Vöråskogarna så länge som det finns asp. Aspen är svår att utrota på grund av den intensiva rotskottsbildningen. Och vi ska absolut inte göra oss av med alla aspar. De är viktiga i skogens ekosystem. Men när aspinslaget är för stort, bör vi göra något. Aspen skjuter otroliga mängder rotskott, upp till från en enda stam. Aspens rotsystem är vidsträckt och det är inte ovanligt att rotskott skjuter upp fyrtio meter från moderträdet. En enstaka asp kan ha över 340 kilometer rötter. I en barrskog med inslag av asp hindrar vanligtvis beskuggningen från barrträden Aspens utseende varierar med årstiden. På hösten blir den rödbrun och syns bra bland träd med grön krona. rotskottens tillväxt. Men när det beskuggande trädskiktet tas bort, tar skottbildningen Det stora inslaget av asp gör att vi har problem med knäckesjukan. fart. Asprötterna hålls länge vid liv fastän moderträdet för länge sedan har avverkats. På en kalyta kan därför väldiga mängder rotskott växa upp fastän inga aspar finns kvar av det ursprungliga beståndet. Aspen skjuter minst rotskott när den avverkas mellan den 15 maj och den 15 juli. 10 SKOGSBRUKET 2/2009

11 Sällan tid att förhandsbekämpa aspen Vi uppmanar skogsägare med mycket asp i sina skogar att planera avverkningarna några år i förväg. Då finns det tid att ringbarka eller ficka asparna för att på det sättet motverka uppkomsten av aspsly, säger Södergård. Tyvärr är det sällan som skogsägarna planerar avverkningarna så långt i förväg. Det är högst en av tio skogsägare som gör det. Ringbarkningen ska utföras minst fyra år före avverkningen för att ha full effekt. Flickning behöver inte lika lång tid. Om det finns mycket asp, väljer vi vanligen att plantera gran i stället för tall. Aspslyet blir inte mindre för det, men granplantorna angrips inte av knäckesjuka. Mycket aspsly betyder minst en extra röjning för skogsägaren. Den första slyröjningen ska utföras redan ett par år efter planteringen. Då friställer vi granplantorna, gör en brunnsröjning. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Olika metoder att Foto: Gerd Mattsson-Turku bekämpa asp 1. Ringbarkning Ringbarkning är en miljövänlig metod att ta död på asp och samtidigt slippa att nya skott bildas. Ringbarkning passar även andra lövträd som bildar rotskott, som t.ex. al och poppel. Ringbarkning innebär att näringstransporten mellan rotsystemet och trädkronan förhindras. Rotsystemet dör då till slut och därmed kan inga nya skott bildas. Aspen hör till de aggressivt rotskottsbildande träden och därför fungerar inte ringbarkning alltid hundraprocentigt. Lite rotskott brukar trots allt skjuta. Gör så här: Ta bort en minst 50 cm hög remsa av barken runt om hela stammen på cirka en meters höjd från marken. Ta bort barken ordentligt, djupt och ända in i veden. Bästa tiden att ringbarka är på våren strax innan saven börjar stiga. Efter ringbarkningen ska träden stå minst fyra år. Asparna ska vara helt döda och utan blad innan de fälls. När de är döda, är de ofarliga och blir utmärkta naturvårdsträd till glädje för bl.a. spillkråkan som gärna bygger sitt bo i dem. Det är svårt att hindra rotskottsbildning med ringbarkning när asparna har friställts på en kalyta. Resultatet blir bäst när asparna ringbarkas minst fyra år innan trädbeståndet avverkas. SKOGSBRUKET 2/ Fickning Vid fickning hugger man fickor i stammen och i fickorna placeras en herbicid, vanligtvis Roundup. En stam som är tjugo centimeter i diameter bör ha åtta fickor och i varje ficka droppas en milliliter Roundup. 3. Eco-Plug En metod som är nära besläktad med fickning är applicering av pluggar, som innehåller glyfosat, i stubben på kapade träd. Antalet pluggar som ska appliceras beror av stubbens diameter. Tumregeln är att man tar stubbens diameter i centimeter och delar med fyra. En stubbe som är 34 cm i diameter ska förses med åtta ecopluggar. Vid ringbarkning är det viktigt att barken tas bort ända in till veden. Våren är bästa tiden för ringbarkning. Pluggarna placeras i hål som borras upp med en vanlig borr. När hålet är klart placeras pluggen i hålet varefter den slås in med en hammare. I det skedet spricker pluggen och då transporteras glyfosaten in i trädet och ner i rotsystemet. Pluggarna ska appliceras inom två dagar efter avverkning. 4. Stubbehandling Pensling eller sprayning av den färska stubbytan med Roundup strax efter avverkningen är ett effektivt sätt att motverka rotskottsbildning. 5. Höga stubbar En ny metod att hindra rotskottsbildning hos asp är att kapa aspstammarna på en eller ett par meters höjd. Vid gallring, både i blandbestånd och rena aspbestånd, kan det här vara ett sätt att ta vara på de utgallrade stammarna som energived. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 11

12 SKOGSVÅRD Vöråbo har egna metoder HARALD SVENS I VÖRÅ HAR I DRYGT TJUGO ÅR AKTIVT BEKÄM- PAT ASPEN I SINA SKOGAR. OM JAG INTE HADE GJORT NÅGONTING, SKULLE MINA FÖR- NYELSEYTOR VARA EN ASPDJUNGEL. SÅ BESVÄRLIGT HAR VI DET MED ASPARNA, SÄGER HARALD SVENS. Foto: Jussi Knaapi Svens har utvecklat en egen metod, när det finns mycket asp i den gamla skogen som ska avverkas. Inför en kalavverkning fäller jag asparna i förväg. Med motorsågen sågar jag i yttre kanten på aspstubbarna med ändan av sågsvärdet 5 10 cm djupa hack in i stubben. Det räcker med två till tre hack runt stubben. Det gäller att se upp för kast av motorsågen, varnar Harald Svens. Strax efteråt, vanligtvis nästa dag, är jag ute med min pumpkanna och fyller hacken med en Roundup-blandning. Det här kan jag göra på vintern, då jag tillverkar en blandning som består av 1 / 3 vatten, 1 / 3 spolarvätska eller kylarvätska och 1 / 3 Roundup eller något annat glyfosatpreparat. Jag har en två liters pumpkanna och den räcker långt. När det är högtryck tar stubben snabbt upp blandningen i hacken. Ibland brukar jag fylla på en andra gång, om jag tror att någon asp är seglivad. Välväxande aspar, dvs. aspar som har en diame- ter på centimeter, är mycket seglivade. Svens uppskattar att han på det här sättet lyckas minska rotskottsbildningen med nittio procent. Om skogsmaskinerna kör av mycket rötter i samband med avverkningen minskar effekten eftersom ledningsbanorna i rötterna brister och Roundupblandningen inte når alla rötter. Salt på asp- och alstubbar gammal beprövad metod Svens berättar vidare att av sin far och farfar fick lära sig att salt på aspstubbar var ett effektivt sätt att motverka uppkomsten av rotskott. Jag har testat det och det fungerar, säger Svens. Sätt en stor hög med grovsalt på aspstubbbar och alstubbar och du klarar dig nästan helt utan rotskott. Samma effekt ger också en hög med konstgödsel som innehåller salpeter. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Med Roundup utspädd med spolarvätska och vatten, bekämpar Harald Svens asp även vintertid. Rounduplösningen fyller han i hack i stubben som han sågat med ändan av sågsvärdet. Ökat intresse för asp Under de senaste åren har användning av asp ökat i Finland. Aspens ved är ett bra material som råvara till papper. Aspens ved är naturligt ljus och det gör att cellulosaindustrin vid blekning kan använda mindre mängder kemikalier än vid blekning av barrcellulosa. Aspens andel av det totala virkesförrådet i Finland är drygt en procent. Därför importeras merparten av den aspmassaved som cellulosaindustrin använder. 12 SKOGSBRUKET 2/2009

13 Skogen ger livet mervärde SKOGEN GER MERVÄRDE ÅT LIVET, FASTSLÅR SKOGSÄGAREN GUY STENBERG I LARSMO. FÖR TRETTON ÅR SEDAN VILLE TVÅ AV HANS FARBRÖDER AVYTTRA SINA SKOGSSKIFTEN, OCH GUY TVEKADE INTE. DETTA TROTS ATT HAN VAR MITT UPPE I YR- KESLIVET, OCH TROTS ATT HAN INTE HADE SÄRSKILT MYCKET ERFARENHET AV SKOGSBRUK. Som liten hade jag bott på mina morbröders bondgård några år, men mitt yrke blev något helt annat. Jag utbildade mig inom elbranschen och kom att jobba med telefoni, mestadels i stat- liga televerkets tjänst, berättar Guy Stenberg. Ungskogsvården ger ved Med drygt sjuttio hektar skog i nio olika skiften arbetar Guy Stenberg i regel två tre dagar per vecka under vinterhalvåret i skogen. Egnahemshuset värms med ved, och han vill dessutom hålla sin skog i bästa möjliga skick. Ungskogsvården prioriterar jag högt, och därmed får jag också ut den ved jag behöver. Jag har konstaterat att det tar ett tjugotal år att gå igenom mina skiften med ungskog, och när jag väl kommit ett varv så är det dags att börja om från början. Jag mår bättre när jag arbetar i skogen Larsmo är en skärgårdskommun och sex av Stenbergs skiften ligger på holmar. Tio hektar längst ut i havet får stå orörd genom fredningsbeslut. Förutom ren nytta i form av brännved och virkeslikvider ser Guy Stenberg också andra, viktiga värden i sitt skogsägande. Skogen ger en bra form av sysselsättning. Den ger möj- Guy Stenberg greppar gärna motorsågen för att ta ut brännved och virke ur skogen. Ladan i bakgrunden och ett flertal likadana har han själv timrat. SKOGSBRUKET 2/

14 ligheter till rekreation, och den förbättrar konditionen. Jag mår bättre när jag ger mig tid att arbeta i skogen. Den här vintern har jag tyvärr åtagit mig andra uppgifter så att jag tills vidare inte hunnit med så mycket skogsarbete. Men snart blir det nog dags, säger han bestämt. Nära kontakt med naturen Hösten ärt en bra tid att arbeta i skogen, men jag stortrivs också under vårvintrarna. Då är det ljust och man får fina naturupplevelser, man ser djur och fåglar. En vår arbetade jag med röjningssåg på en holme och befann mig plötsligt några meter från en älgkalv. Jag stod och beundrade den, men plötsligt dök också älgkon upp. Jag såg på kons beteende att det var bäst att söka sig bort, så jag hittade en hög sten i närheten där jag kunde känna mig trygg. En äldre jordbrukstraktor och snöskoter använder Guy Stenberg för att forsla ut virke från sina skogsskiften. Snöskoter bra för vedkörning För att få hem veden från skogen använder Guy Stenberg dels snöskoter, dels en mindre jordbrukstraktor av äldre modell. Det är enkelt att ta sig över diken med snöskoter, så därför använder jag den mest. Jag kapar virket i bitar på en och en halv meter, och vid gallring räcker det oftast med att randbarka veden. Jag lägger upp veden i korstravar så torkar den bäst. Jag försöker lagra veden i två år innan den används. Skogsvårdsföreningen är viktig Guy Stenberg har från första början anlitat skogsvårdsföreningens tjänster, och har dessutom verkat som förtroendevald i såväl Larsmo skogsvårdsförening som i Norrskog. Min första åtgärd som ny skogsägare blev också att hugga upp råarna kring mina skiften. Farbröderna hade nog märkt upp skiftena med käp- par, men de ruttnar snabbt och rågångarna växer igen fort. Jag valde att markera råarna med rötskyddsbehandlade käppar. Skogsvårdsföreningens tjänster har för Stenbergs del bland annat utgjorts av rådgivning, men också virkesförsäljning genom fullmakt, och nu senast iståndsättningsdikning. Kontoret i Larsmo bör om möjligt bibehållas, det bör finnas minst en servicepunkt i nejden. Kontoret kan finnas i Esse, eller varför inte i Jakobstad. Kameraman på fritiden Guy Stenberg har också verkat som sekreterare för Larsmo utskogar, ett större samfällt Jag mår bättre när jag arbetar i skogen Totalekonomiskt vinner skogsägarna på att anlita skogsvårdsföreningen, hävdar Guy Stenberg bestämt. Jag har haft stor hjälp av föreningen. Nära till service är viktigt Han vill också tro att den nya österbottniska skogsvårdsföreningen skall kunna betjäna skogsägarna bra. Det viktigaste för nya föreningen är att garantera service nära medlemmarna. skogsområde i Lappfors som har cirka 200 delägare. Med ålderns rätt tänker jag överlåta uppgifterna åt yngre krafter, men det har varit intressant att verka för delägarlaget. Lagstiftningen är komplicerad och delägarna känner sällan till hur förvaltningen egentligen handhas. Lagstiftningen motverkar bland annat splittring, men visst känns det meningslöst om andelarna blir så små att årliga utbetalningen blir någ- ra få euro. Därför har delägarlaget också laglig förköpsrätt under vissa förutsättningar ifall andelar blir till salu. Guy Stenberg har också verkat inom Larsmo bys samfällda landområden, och även där kunnat konstatera att gemene man ofta inte känner till lagstiftningen. Larsmo är ju en kommun med många sommarstugor, och många av dessa är byggda på samfällighetens marker. Uppgörande av arrendekontrakt var en av mina uppgifter i samfälligheten. Guy Stenberg har också verkat aktivt i en annan för Larsmo gemensam angelägenhet produktion av program för lokala TV-sändningar. Larsmo när-tv har sändningar varje vecka, och Guy är genom sina erfarenheter en tillgång som kameraman och tekniker. TEXT OCH FOTO: BERTEL WIDJESKOG 14 SKOGSBRUKET 2/2009

15 KOLUMN KOLUMN KOLUMN KOLUMN Skogsbruk utan kalhyggen? SÅ LÅNGT SOM MITT skogsmannaminne räcker har det funnits skogliga väckelsepredikanter som kommit med budskap om en ny era i skogsbruket utan kalhyggen. Med den auktoritet som professorer besitter har man lagt fram rön och teorier (mest det senare) om hur man kunde få fram mera eller åtminstone värdefullare virke genom s.k. kontinuitetsskogsbruk. Dessutom skulle man slippa de förhatligt fula kalavverkningarna. FASTÄN BESTÅNDSSKOGSBRUKET EKOLOGISKT SETT är mer naturligt än kontinuitetsskogsbruket, kommer man inte ifrån att många tycker att kalhyggen är fula. Eftersom det är en smakfråga hjälper det inte att försöka övertyga motsatsen. Det är också helt förståeligt att t.ex. ägare till mindre skogsparceller i anslutning till en fritidsbostad till varje pris vill undvika kalhyggen. Därför är det positivt att man försöker ta fram alternativa skötselmetoder för bl.a. sådana områden. Det är inte heller bra vare sig för den privata ekonomin, samhällsekonomin, för landskapsbilden eller för skogens rekreationsvärden att de här skogarna blir helt utan skötsel. Det är bra att alternativt skogsbruk undersöks och det är bra att det finns konsultbolag och skogsbolag som specialiserar sig på den här kundgruppen. Allt för mycket samstämmighet och likriktning är inte heller bra för utvecklingen. Felet är att dessa s.k. nya skogsbruksmetoder ofta framförs i allt för positiv dager. Börja istället med att erkänna att kontinuitetsskogsbruket inte kan tillämpas överallt. T.ex. att det är närapå omöjligt att inom överskådlig tid omvandla en jämngammal, rötskadad granskog till de flerskiktade bestånd som glansbilderna i broschyrerna visar. Erkänn också att man skall utgå från att nettoresultatet av skogsbruket blir klart lägre. Intresset för kontinuitetsskogsbruk tar inte slut fastän man erkänner det här. Tvärtom tror jag att man bemöter det med större allvar om begränsningarna erkänns. SOM DET ÄR NU skiner det igenom att forskarnas uttalanden mera styrs av en övertro på sin sak än på en strävan att få fram fakta och vettiga råd åt skogsägare. Framför allt gällande ekonomin är budskapen lindrigt sagt motstridiga. T.ex. professor Mats Hagner talar i senaste nummer av denna tidning dels om flerfalt större kassaflöden jämfört med konventionellt skogsbruk, dels om att kontinuitetsskogsbruk i bästa fall kan vara lönsammare än konventionellt skogsbruk. Det senare uttalandet börjar närma sig sanningen. Också en annan talesman för kontinuitetsskogsbruk, professor Olli Tahvonen, har krånglat till saker i sin senaste forskningsrapport om kontinuitetsskogsbruk så att trovärdigheten för slutresultaten i forskningen är lika med noll. Det här är synd eftersom det skulle behövas mer fakta för att kunna styra den praktiska tillämpningen av kontinuitetsskogsbruk till lämpliga objekt och arbetsmetoder. KÅRE PIHLSTRÖM Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur rf Kaffesump kan bli biodiesel Enligt en studie gjort av forskare i USA är kaffesump en både billig, miljövänlig och riklig källa för utvinning av biodiesel. Kaffesump innehåller mellan elva och tjugo viktprocent olja. Det motsvarar ungefär oljehalten i raps-, palm- och solrosfrön, som är traditionella råvaror för biodiesel. Varje år produceras över sju miljarder ton kaffe i världen. Enligt forskarna skulle man teoretiskt kunna utvinna cirka 1,3 miljarder liter biodiesel från kaffesump varje år. De fasta delarna av kaffesumpen som inte blir biodiesel kan enligt forskarna användas som råvara i etanolframställningen. Inom åtta månader uppskattar forskarna att de har en mindre försöksanläggning som producerar kaffebaserad biodiesel. Studien visar att olja som utvinns ur kaffesump är kemiskt stabilare än vanlig biodiesel. Det beror på oljans höga halter av antioxidanter. Källa: Skogsland 5/2009 Skåne utan gran om 50 år? På sikt är det troligen kört för granen i det skånska skogslandskapet. Det säger forskare Thomas Hickler vid Lunds universitet. Det klimat som är att vänta efter 2050 passar helt enkelt inte granen. Det kommer att bli för varmt på vintern och för torrt på sommaren. Vad som väntar är polska somrar och engelska vintrar. Hickler uppmanar de skånska skogsägarna att satsa på lövträd. Alla lövträd som redan växer i Skåne kommer att gynnas av klimatet. Klimatförändringarna i Skåne om 50 år Vinter: 2 4 grader varmare. Ökning av nederbörd med mellan fem och femtio procent. Sommar: 1 2 grader varmare. Förändringarna i nederbörd mellan plus tio procent och minus fyrtio procent. Källa: SkogsVärden 2008/2009, Skogssällskapet SKOGSBRUKET 2/

16 TEKNIK Terränghjuling i skogsbruket EN TERRÄNGHJULING ÄR ETT LITET FORDON MED VILKET MAN BEHÄNDIGT KAN TA SIG FRAM OCKSÅ PÅ DÅLIGA VÄGAR OCH I LÄTTARE OCH MEDELSVÅR SKOGSTERRÄNG. DET FINNS EN MÄNGD OLIKA MÄRKEN OCH MODELLER, DE FLESTA MED EN FYRTAKTAD LUFTKYLD MOTOR OCH FYRHJULSDRIFT. TERRÄNG- HJULINGEN, POPULÄRT KALLAD MÖNKIJÄ, MARKNADSFÖRS SOM ETT ALTERNATIV I DET SMÅSKALIGA SKOGSBRUKET. Den som står inför valet att köpa en terränghjuling blir kanske tvungen att göra en kostnadskalkyl. Att inhandla och utrusta en terränghjuling är nämligen en avsevärd investering. Man kanske också måste väga fördelar och nackdelar i förhållande till en begagnad traktor. Terränghjulingen för skogsbruk, förslagsvis kubikare, kostar euro. Skogsvagnar finns i olika utförande och prisklasser, enkla vagnar för euro med bärförmåga kg som ytterligare kan utrustas med vajervinsch á 500 euro. Dessa kan även utrustas med lastflak för transport av grus och mylla. Skogsvagn för proffs, Vahva Jussi, med griplastare och bärförmåga på kg kostar 8500 euro. För mera avancerad virkestransport krävs ytterligare kedjor på hjulen och dessa kostar omkring 130 euro paret. Grovt räknat, beroende på utrustningsgrad, så kostar investeringen euro och för denna summa har man möjlighet att köpa en år gammal begagnad traktor med skogsutrustning. Utrustning och arbetsplanering Basmaskinen för virkestransport rekommenderas ha en 500 kubiks motor, vilken anses vara lämplig att behärska. Visserligen duger en 350 kubikare också men en större maskin är grövre dimensionerad och slitstarkare. Maskinen bör ha 4-hjulsdrift, bottenplåt av pansar och helst styv bakaxel så att fullastad vagn inte börjar styra dragvagnen. Vagnen anskaffas efter behov, antingen köps den eller så tillverkar man en själv, enda självklara är att den bör ha boggiehjul. Sker lastningen manuellt bör lastningshöjden vara så låg som möjligt. Kedjor till hjulen underlättar framkomligheten betydligt i snöförhållanden och en frontvinsch hjälper att dra loss ekipaget om man kört fast. Körstråk är bra att planera i förväg och om möjligt undvika stora motlut då man ska köra med fulla lass. Vid snödjup över cm underlättas virkestransporten om man på förhand kört upp spår. Själva skogsarbetet blir mera varierande då man efterhand som stammarna fällts, kvistats och kapats direkt lastas på vagnen och då lasset är fullt körs det ut till upplagsplatsen. Med terränghjuling och hemmagjord vagn går det bra att köra hem brännveden med, säger Jim Fredriksson. 16 SKOGSBRUKET 2/2009 Vinschen är bra att ha om man råkar köra fast, säger Jim Fredriksson.

17 Säkerhet Vid körning i skogsterräng med låg hastighet, 5 10 km/ h, räcker det bra med skyddshjälm för skogsarbete medan högre hastigheter kräver motorcykelhjälm. Visir eller skyddsglasögon är nödvändiga för att skydda ögonen mot slag av kvistar och grenar. Handskar skyddar händerna. Skyddsstövlar skyddar mot klämskador. Vid körning i skogsterräng är stjälpningsrisken alltid stor och man bör vara aktsam. Speciellt är motlut, då man kör med lastad vagn, förrädiska p.g.a. stegringsrisken. Vid körning i sidolut bör man vid fara hoppa åt rätt håll om maskinen stjälper. Nöjd ägare av terränghjuling Jag träffar Jim Fredriksson i Broby, Sibbo som just kört Varför terränghjuling? Tio goda skäl att köpa en terränghjuling för skogsbruksändamål: 1. Ett bra alternativ för den självverksamme skogsägaren i första gallring då den inte kräver stort utrymme, körstråksbredd 1,5 2,0 m räcker bra till. Spårbildningen är också minimal. I första gallring krävs inte nödvändigtvis lyftanordning då bitarna är lätta och kan läggas på vagnen direkt i samband med brosslingen. 2. Enstaka vindfällen kan behändigt upparbetas och transporteras då terränghjulingen inte kräver att breda stråk röjs upp för att komma åt stammarna. 3. Brännved kan lätt transporteras från skiftet till vedbacken. 4. Är skiftet beläget flera mil ifrån bostaden kan terränghjulingen transporteras med 80 km/h på en bilsläpvagn. Terränghjulingen kan också flyttas i skärgården mellan holmar lättare än en traktor. 5. En bra maskin på tomthuggningar där det ofta är trångt, man vill undvika spårbildning och transportsträckorna är korta. 6. Lätt att transportera motorsåg eller röjsåg ut till arbetsplatsen samt behändig då man ska köra plantor ut till hygget. 7. Man har ingen traktor från tidigare och en traktor känns stor och otymplig. 8. Man får garanti på en ny terränghjuling men sällan på en begagnad traktor. 9. Mångsidigare än en snöskoter 10. Avdragbar i beskattningen om den enligt utredning användes i skogsbruket. Terränghjuling med skogskärra och vinsch förevisas här på Elmia mässan i Sverige. Här använder sig skogsarbetaren av en gallringsrulle för att få rätt arbetshöjd vid kvistningen för att sedan rulla den färdiga massavedsbiten direkt på vagnen. ut ett lass ved till vedbacken. Terränghjulingen är behändig att åka till skogs med, hugga ett lass ved och köra hem, säger Jim. Jag har nästan en kilometer till gallringen nu, men är man på hugget så kan man nog göra ett par resor om dagen. Oftast hugger jag ett lass och sen röjer jag och gör i ordning för nästa dag innan jag kör hem. Min terränghjuling, som jag haft fyra år, är en 350 kubikare och effekten har räckt till för mig. Kedjor på hjulen har jag inte skaffat utan jag försöker anpassa mina körslor så att jag kommer fram. Min kusin har gjort vagnen för en billig penning och jag brukar lasta ungefär en fast kubikmeter per lass. Jag har vedeldning och det brukar bli drygt 30 kubikmeter per år. Frontvinschen är bra att ha om man råkar köra fast men den är nog för långsam för att vinscha virke med. Jag har inget behov av traktor! Motorsåg och bränsle följer med i en redskapslåda på terränghjulingen, körstråken är smala och det uppstår ingen spårbildning, avslutar en nöjd Jim Fredriksson. Diskussion Det är således fråga om prioriteringar då man väljer en terränghjuling. Trots sina fördelar som att den är smidig och kräver litet utrymme så har den sina begränsningar, bl.a. stenig terräng, stora motlut, mycket snö och skare. Priset är aktningsvärt och effekten är inte heller överhövan stor. Resultatet måste ses i det att man är skonsam mot naturen och vissa objekt som tomthuggningar, att plocka hem vindfällen och göra huggarröjning i första gallring är nischer för terränghjulingen. Maskinen underlättar också för äldre skogsägare att komma ut till skiftet med redskap och bränsle samt vid behov transport av plantor. Vid skogsbeskattningen kan terränghjulingen beaktas om motorn är minst 350 kubikare, man kör ut årligen minst kubikmeter eller användningen i skogsbruket är över 50 procent. Skogstillbehör och driftkostnader beaktas vanligen i sin helhet. Terränghjulingen kan också bli en framtida lösning för att dra ut älgar och hjortar från markerna och således till stor nytta för våra förgubbade jaktlag. En synpunkt, som en mönkijä ägare framhöll, får inte heller glömmas nämligen att det är positivt med uteliv som gör gott åt skogen och humöret samtidigt som man får motion. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON SKOGSBRUKET 2/

18 Extra anslag för att garantera virkesförsörjningen BEHOVET AV ATT FÖRBÄTTRA ENSKILDA VÄGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR VIRKESTRANSPORTER ÄR STORT. DÄRFÖR STARTAR STATEN ETT NYTT TREÅRIGT PROJEKT FÖR ATT GARANTERA VIRKESFÖR- SÖRJNINGEN. INTRESSET FÖR DE NYA BIDRAGEN FÖRVÄNTAS BLI STORT I HELA LANDET. Bärigheten har varit dålig på skogsbilvägarna under de senaste årens milda vintrar. Det har hämmat virkestransporter ur skogen och på många håll är vinterstämplingar, som såldes för ett eller två år sedan, fortfarande ogjorda. Ett problem är att vägarna inte håller för de tunga transporterna. Problemsträckor för virkesbilar får statsbidrag Nu vill staten att vägar som är av avsevärd betydelse för virkestransporter ska förbättras. I år startar ett så kallat virkesförsörjningsprojekt som pågår fram till Totalt handlar det om cirka trettio miljoner euro i extra bidrag fördelat på tre år som ska delas ut. Vi tror att intresset kan bli stort eftersom behovet av att förbättra enskilda vägar är stort. Nu kan de vägsträckor som ställer till problem för virkestransporterna förbätt- ras, säger Kjell Sundsten, skogsförbättringschef vid Kustens skogscentral. Pengar till bl.a. nya broar Vägförbättringsbidragen som kan sökas inom ramen för virkesförsörjningsprojektet gäller parallellt med det bidrag som finns normalt för enskilda vägar. Det som skiljer är kriterierna samt storleken på bidragen. Många kriterier, som till exempel att det måste finnas minst tre fastboende längs vägsträckan som ska förbättras, gäller inte i det här projektet. Nu går staten in för att transportvägarna från skog till industri ska förbättras, säger Sundsten. Till förbättringsprojekt som Några minusgrader förbättrar bärigheten avsevärt. understöds hör bland annat att förnya broar och stora trummor eller för att reparera olika typer av skador. Andra exempel är förbättring av bärigheten och dräneringssystem i anknytning till vägen. Nu går staten in för att transportvägarna från skog till industri ska förbättras. Väglag som uppfyller de nya kriterierna har möjlighet att få förbättringsbidrag för 50 procent av de godkända momspliktiga kostnaderna. I samband med projektet finns också möjligheter att bygga nya vägar förutsatt att trans- Kjell Sundsten, skogsförbättringschef vid Kustens skogscentral, tror att intresset för statens nya anslag kan bli stort. Enligt honom finns det ett stort behov av att förbättra skogsvägarna. portsträckan förkortas avsevärt. Pengar delas ut redan i vår Det är Vägförvaltningen som beslutar om vilka projekt som understöds inom ramarna för de anslag som står till buds. Skogscentralerna avgör i sin tur betydelsen. Varje ansökning behandlas och utreds skilt och vi ger närmare information till de väglag som berörs. Det grundläggande är dock att det finns ett väglag, att vägen ska vara farbar med bil samt att vägen har avsevärd betydelse för virkestransporter, säger Sundsten. Och fortsätter: Ansökningar kan lämnas i under hela året och det första beslutet om bidrag tas eventuellt på våren. TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK Foto: Gerd Mattsson-Turku 18 SKOGSBRUKET 2/2009

19 Vägarna bör förbättras EN SOM VÄLKOMNAR DE EXTRA STATLIGA ANSLAGEN FÖR ATT FÖRBÄTTRA VÄGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR VIRKESTRANSPOR- TER ÄR ULF SJÖGREN. HAN HAR TRANSPORTERAT VIRKE FÖR METSÄLIITTOS RÄKNING I FYRTIO ÅR OCH SÄGER ATT DET FINNS ETT STORT BEHOV AV ATT FÖRBÄTTRA VÄGARNA I ÖSTERBOT- TEN. Många skogsvägar byggdes på talen och sedan dess har ingenting hänt. Några har fått nya ytor, men utöver det är vägarna i dåligt skick. Dessutom finns det i exempelvis Korsholm mest villavägar, som körs sönder på höstar av villaägarna. Många kör när som helst trots att det är blött och menföre. De vägarna kan ofta vara i mycket dåligt skick, säger Ulf Sjögren. Svårt att ta sig fram om vägen inte är frusen Den här dagen hämtar han ett lass i Vallgrund på Replot. Virket finns cirka fem kilometer in i skogen och att det har varit köldgrader en längre tid, vilket har gjort att vägens bärighet har förbättrats. När det är fruset är bärigheten bättre så den här vägen får godkänt nu. Men när det har varit milt och blött så är den här vägen också svår att ta sig fram på. Det som skulle behövas är ett nytt lager krossgrus, men väglaget har väl inte vidtagit några åtgärder för att det är dyrt. Enligt Sjögren finns det i hans område bara några få vägar som har byggts enkom för virkestransporter, som i många fall håller trots att det är menföre. En av de vägarna finns i Björköby. Den vägen är mycket bra att köra på, men annars varierar kvaliteten på vägarna mycket i Österbotten. Och de senaste åren har de milda vintrarna gjort att det har varit svårt att ta sig fram längs många skogsvägar. Nu hänger det på delägarna Ulf Sjögren, som har transporterat virke för Metsäliittos räkning i fyrtio år, menar att behovet är stort att förbättra skogsvägarna. Men allt hänger i slutändan på väglagets delägare om de är villiga att investera i en förbättring av vägen. Sjögren betonar i likhet med Sundsten att allt nu hänger på aktiviteten hos väglagets ordförande samt delägarnas vilja att öppna plånboken. Det är i vilket fall som helst en utgift för väglagets delägare att förbättra vägen. Att grundförbättra vägen har på senaste tid kostat nästan lika mycket som att bygga en ny väg. Så det är dyrt att göra en grundförbättring. Därför är det upp till väglaget om det vågar satsa. Jag vet också av fall där vissa delägare har dragit sig ur och på så sätt lagt käppar i hjulen för att vägförbättringen har blivit för dyr. Det är synd eftersom det skulle betyda mycket om vägarna förbättrades. Men man måste samtidigt förstå delägarna. Staten vill med de extra anslagen garantera att virket ska kunna transporteras till industrin. Nu lämnas en stor del av virket kvar i skogen på grund av att vägarnas bärighet är dålig. TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK SKOGSBRUKET 2/

20 Allt är inte negativt med varma vintrar VARMA SNÖFATTIGA VINT- RAR LYFTS OFTAST FRAM SOM PROBLEMATISKA FÖR SKOGS- BRUKET, MEN DE HAR OCKSÅ FÖRDELAR. EXEMPELVIS RÖJ- NINGSSÄSONGEN BLIR LÄNGRE OCH ARBETET ÄR MINST LIKA EFFEKTIVT EFTERSOM LÖVTRÄ- DEN SAKNAR BLAD OCH VAR- KEN MYGGOR ELLER FLUGOR ÄR TILL BESVÄR. Stefan Enegren, som är skogsvårdsinstruktör i Skogsvårdsföreningen Österbotten med ansvar för Vasa och delar av Korsholm, ser många fördelar med snöfattiga vintrar. Ju längre det är snöfritt, desto längre blir röjningssäsongen, säger Stefan Enegren. Vi brukar avsluta röjningssäsongen när snötäcket blir drygt femton centimeter. Det är förstås skillnad på hurdan snö som lägger sig på marbörjat bra. Största problemet nu är bristen på röjare. Idag har vi röjningsytor i lager. Fackmannens vardag lättare utan snö Även vi skogsfackmän tycker om snöfattiga vintrar. ken. Om det är lös snö är det lättare att röra sig. I fjol hade vi bara knappt sex veckor snö, från början av januari ett par veckor in i februari. Då röjde vi nästan året runt. Det här året har också Även vi skogsfackmän tycktertals på oplogade vägar för att till exempel märka ut en stämplingspost som ska gallras. Många väglag sparar och låter bli att ploga sin väg om det inte är några avverkningar längs den. På sikt är det här illa för vägen, för det tar betydligt längre för den att torka upp på våren. Enegren säger vidare att han inte tror på officiell statistik som anger att våra vintrar bara blivit en grad varmare. När hade vi sist i Österbotten sådana vintrar att vi kunde köra virke från skärgården till fastlandet längs isvägar? Jag kommer inte ihåg det. Jag har jobbat trettio år inom privatskogsbruket i Österbotten och Foto: Gerd Mattsson-Turku er om snöfattiga vintrar. Medan marken är snöfri hittar vi både råar och rösen betydligt snabbare. Med lite snö kommer vi också fram med våra bilar längs skogsvägar och behöver inte promenera kilome- Högläggning går bra med upp till tio centimeter snö på marken och tio centimeter tjäle. 20 SKOGSBRUKET 2/2009

21 i början av min karriär var det vanligt att vi hade isvägar. Vi pumpade upp lite vatten för att öka istjockleken och sedan körde skogstraktorerna ännu i mars virke från holmar till fastlandet. Högläggning går bra i tunt snötäcke I västra Nyland har Stora Enso två års erfarenhet av högläggning när marken är snötäckt. Resultatet har varit bra, säger Bengt Fagerlund på Stora Enso i Karis. I år var vi i gång till slutet av januari. På de ytor som vi höglägger vintertid har vi kört bort groten. Arbetstekniskt är det viktigt att föraren komprimerar jordhögarna genom att trycka till med skopan. Enligt Fagerlund bör man sluta när snötäcket blir tio centimeter. Då blir det svårt för föraren att välja platsen för jordhögarna. Då ser han inte längre konturer av mindre stubbar och stenar. Om inte snötäcket sätter stopp så är det tjälen, säger Fagerlund. När tjälen har gått tio centimeter ner i marken är det dags att sluta. Varken SKOGSBRUKET 2/2009 snö eller tjäle påverkar grävmaskinens prestation. Det var egentligen brist på grävmaskiner under barmarksperioden som gjorde att vi för två år sedan testade högläggning vintertid. Nu är det redan kutym. Kari Maasto, Borgå, är skogsmaskinföretagare med flera avverkningsmaskiner och skogtraktorer i sin maskinpark. I somras utökade han maskinparken med en grävmaskin för högläggning. Vi har höglagt till mitten av januari, säger Kari Maasto. Högläggningen går bra med ett par tio centimeter snö på marken. När tjälen går tio centimeter ner i marken är det slut med högläggningen. Tjäldjupet varierar enligt marktypen. På torvmarker och i mullrik jord är tjälbildningen långsammare än i tät lera. Enligt Maasto påverkar inte ett tunt snötäcke arbetsprestationen. Lite besvärliga är det trots allt för föraren. Grävmaskinen med sina breda larvband börjar lätt glida i sidled på snötäckt mark. Under ett arbetsskift hinner maskinen höglägga en hektar Taxan för högläggning Har våra vintrar blivit varmare? Meterologiska institutet har systematiskt registrerat temperaturer i Finland från 1840-talet på olika platser i landet. Under den här perioden, som omspänner över 150 år, har årsmedeltemperaturen stigit med drygt en grad. Temperaturen har stigit mest under vårmånaderna, med omkring två grader. Vintrarna har blivit omkring en grad varmare och somrarna och hösten en halv grad varmare. Variationerna är dock stora, bl.a. var det kallt vintrarna 1985, 1987 och Klimatförändringarna märks också i naturen. I Finland slår bladen på lövträden ut tolv dagar tidigare än vad de gjorde på 1840-talet. I Finland är medeltemperaturen flera grader högre än på andra platser som ligger på samma breddgrad som Finland, t.ex. Sibirien, östra Kanada och Grönland. Vintertid är skillnaden grader. Vi har ett varmare klimat tack vare närheten till Östersjön och Golfströmmen som hämtar varm luft från Atlanten. Vårt väder påverkas av lågtryck som befinner sig runt Island och högtryck över Sibirien och Azorerna. Källa: Meteorologiska institutionen Med lite snö kommer skogsfackmännen fram längs skogsbilvägar, men vägarna mår inte bra när snötäcket trampas ner. Skogsbilvägen mår bäst när den hålls upplogad hela vintern. är den samma sommar som vinter, men fördelen är att säsongen för högläggaren blir längre, säger Maasto. Det ökar intresset att investera i maskiner av det här slaget, då den tid som maskinen står oanvänd blir kortare. Längre fältsäsong för skogsbruksplanerare Även skogsbruksplaneringen drar nytta av snöfattiga vintrar. Enligt Göran Ådjers, som ansvarar för skogsbruksplaneringen i Kustens skogscentral, var deras skogsbruksplanerare ute hela december och ännu i mitten av januari. Ju längre fältsäsong, desto större arealer blir planerade, säger Göran Ådjers. När snötäcket blir drygt tio centimeter blir arbetet så pass mycket långsammare att det inte längre är vettigt att vara ute i fält. Visst kan man planera med skidor under fötterna, men det blir onödigt dyrt, då planeraren rör sig långsammare på skidor än till fots. Kölden är inget problem. Skogsbruksplaneraren är i rörelse så gott som hela tiden. Regn och fukt är mycket värre, både för planeraren och för den adb-utrustning han har med sig. Våra skogsbruksplanerare har drygt hundra fältdagar per år, då de är i skogen från morgon till kväll. Vi har ökat deras insatser inom rådgivningen och därför har också de årliga målen tagits ner till omkring hektar per planerare. Det förekommer variationer utgående från skogsfastigheternas struktur. Det räcker nästan lika länge att planera en figur på en hektar som en figur på fyra hektar. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 21 Foto:

22 Kattugglan i Finland ett liv med varierande sorktillgångar och ett kallt klimat ETT TYDLIGT TECKEN PÅ ATT VÅREN NÄRMAR SIG ÄR NÄR UGG- LORNA UNDER DEN MÖRKA TIDEN AV VÅRVINTERN BÖRJAR HOA UT SINA REVIRFÖRSVARS- OCH PARNINGSRITUALER. ETT ANNAT TYDLIGT TECKEN SOM HÖR IHOP MED AKTIVA UGGLOR OCH SOM MÅNGA SOM RÖR SIG I NATUREN SÄKERT OBSERVERAT UNDER HÖSTEN OCH VINTERN ÄR ATT SORKSTAMMEN ÄR PÅ TOPP. GÅNGAR I GRÄSET OCH UNDER SNÖN, SPÅR PÅ SNÖN OCH FÖRSTÖRDA OCH SKADADE TRÄDPLANTOR OCH RÖTTER ÄR TECKEN PÅ ATT SORKARNA VARIT FRAMME. I Finland och övriga Norden fluktuerar sorkstammen kraftigt i storlek mellan åren i ett tydligt 3-årigt mönster: ett bottenår för sorkarna följs av en kraftig ökningsfas under det följande året för att slutligen nå toppen det tredje året. Därefter följer en dramatisk krasch i sorkstammen och hela cykeln börjar om igen. Smårovdjuren reglerar sorkstammen mer än ugglor Denna 3-åriga sorkcykel är karakteristisk för södra och mellersta Finland och innefattar förutom åkersork och skogssork även bland annat skogsmöss. Denna säregna cyklicitet hos sorkstammen har, både av praktiska och rent teoretiska skäl, bidragit till att Det finns stor färgvariation mellan kattuggleindivider. Den gråa varianten är allmännare och klarar sig bättre än den bruna i Finland. Det är oklart varför båda varianterna trots det förekommer och varför de bruna inte klarar sig lika bra här i Finland. Det är en aspekt som vi försöker reda ut i vår forskning. 22 SKOGSBRUKET 2/2009

23 en hel del forskning har riktats till att försöka komma underfund med varför sorkstammens storlek följer ett cykliskt mönster. I dagens läge står de flesta bevisen för att det i huvudsak är smårovdjur, främst småvessla och hermelin, som kontrollerar sorkstammen. Andra sorkpecialister, såsom ugglor och vissa rovfåglar, reglerar däremot inte sorkstammens dynamik i större skala, trots att de lokalt kan rensa bort sork ganska framgångsrikt under häckningstiden när de matar sina ungar. Ugglorna hamnar istället anpassa sitt liv till dessa kraftigt fluktuerande tillgångar i föda, främst genom att hoppa över häckningen när sorkarna är fåtaliga och istället ha större kullar när det finns gott om sork. Kattugglan är beroende av sorkar SKOGSBRUKET 2/2009 Kattuggleungarna lämnar boet när de är cirka fyra veckor gamla och är lika utvecklade som ungen på bilden. Då kan de ännu inte flyga ordentligt och är fortfarande beroende av sina föräldrar under ytterligare ett par månader. En uggleart som är tvungen att anpassa sig till tillgången på sork är kattugglan (Strix aluco) som är den kanske allmännaste ugglan i Svenskfinlands skogar. Kattugglan förekommer talrikt i blandskogar längs med hela sydkusten, men i Österbotten är den inte lika vanlig. Det beror på att kattugglans utbredning i Finland begränsas till södra Finland och sällan påträffas norr om Tavastland. Finland och Skandinavien utgör alltså den nordliga gränsen för kattugglans utbredning. Kattugglan är annars en talrik art runt om i hela Europa. De facto är kattugglan en ganska ny art i Finland som relativt sent spridit sig hit från sydligare breddgrader. Den första observationen av kattuggla i Finland är från medlet av 1800-talet och därför anses kattugglan inte vara en riktig barrskogsart (såsom t.ex. den närbesläktade slagugglan och lappugglan). I sydligare delar av Europa fluktuerar inte sorkstammen lika kraftigt som hos oss och dessutom är klimatet betydligt varmare. Den finländska skogsmiljön med barrträdsdominerade blandskogar är alltså en ganska annorlunda miljö för kattugglan i förhållande till den lövskogsdominerade miljö med stabil födotillgång som huvudparten av Europas kattugglor lever i. Trots att den Finländska skogsmiljön skiljer sig markant från skogsmiljöer i sydligare delar av Europa har kattugglan klarat sig bra här hos oss. På nationell nivå har antalet kattugglor stadigt ökat. Men på vilket sätt har kattugglan lyckats anpassa sig till dessa fluktuationer i födotillgångar (sork) och det kalla klimatet? Dåliga sorkår häckar bara gamla och erfarna kattugglor Det har visat sig att kattugglan är väldigt beroende av sorktillgångarna. När sorkstammen är på topp, såsom i år, är antalet försvarade kattugglerevir och häckande par som högst. Antalet häckande par sjunker igen när sorkstammen kraschar, för att på nytt öka när sorkstammen återhämtar sig. Det speciella för kattugglan är att den här variationen i revirantal inte beror på att kattugglorna skulle dö i större utsträckning när sorkstammen kraschar. Fastän dödligheten är relativt hög hos oss jämfört med sydligare breddgrader finns det nämligen inga större skillnader i kattugglornas dödlighet under olika sorkår. Istället har det visat sig att nya individer som ska börja sin häckningskarriär inte har möjlighet att göra det om inte sorkstammen är tillräckligt stor. Försthäckande kattugglors antal i populationen är alltså stor när det finns rikligt med sork och under dåliga sorkår häckar få och främst gamla och erfarna ugglor. Det är också under goda sorkår som de framgångsrikaste ungarna föds: En kattuggleunge har cirka tre gånger högre sannolikhet att klara sig till häckningsålder om den föds när sorktillgångarna ökar än om den föds under ett botteneller kraschande sorkår. Det som håller kattugglepopulationen upprätt är alltså sorkcykelns ökningsfaser (år): då föds mycket ungar med goda framtidsutsikter, samtidigt som tomma revir kan bosättas av nya unga krafter. Det säregna hos kattugglan är att dödligheten bland fullvuxna inte till stor grad beror på sorktillgångarna. Däremot påverkar vinterns temperatur kraftigt hur väl kattugglorna överlever. Under kalla vintrar har kattugglan svårt att klara sig och dessutom bidrar snötäcket till att kattugglor har svårt att fånga sork, som under vintern främst rör sig i gångar under snön. Kattuggleholk placeras i blandskogsdunge I vår finländska miljö är sorkstammens dynamik avgörande för hur kattugglan klarar sig. Trots att den har funnits i Finland endast drygt hundra år verkar den anpassa sig bra till vår miljö. Regelbundet återkommande sorkstamsökningar gör att kattugglan klarar av att leva på våra breddgrader. Under de senaste årtiondena har det dock förekommit oregelbundenhet i sorkcykeln på många håll i Skandinavien och Finland. Det har föreslagits att dessa oregelbundenheter i cykliska sorkpopulationer är kopplade till klimatförändringar. Om så är fallet och kraftiga ökningsfaser i sorkstammen uteblir kan det ha drastiska konsekvenser för kattugglans och andra ugglors fortlevnad. Dessutom skulle det rubba balansen i hela ekosystemet eftersom sorkarna utgör en viktig del av ekosystemets funktion. Våra allra senaste resultat (och massförekomsten av sork denna vinter) visar dock att sorkcykeln har kommit tillbaka efter drygt fem års oregelbundenhet. Dessutom uppvisar sorkstammen nu samma mönster som före oregelbundenheten, vilket inte (direkt) kan förklaras av klimatförändringar. Hur fallet än är, ett enkelt sätt att hålla undan sorkarna och få en sympatisk granne i skogen bredvid är att hänga upp en kattuggleholk i en intilliggande blandskogsdunge. TEXT OCH FOTO: PATRIK KARELL 23

24 EKONOMI Slösa eller spara Foto: alotofphotos.com SKOGEN HAR PÅ LANDSBYGDEN OFTA UPPFATTATS SOM EN BANK. SKOGSÄGAREN HUGGER NÄR HAN HAR NÅGOT STÖRRE INKÖP ELLER BYGGE PÅ GÅRDEN. FÖR SKOGSÄGANDE STADS- BOR ÄR SKOGEN OFTA FRÄMST EN REKREATIONSKÄLLA. Vissa skogsägare hugger kraftigt och andra knappast alls. Skillnaden mellan en jordbrukande skogsägare och en stadsskogsägare är vanligen stor. En skött skog mår dock bättre och uppfyller även ofta bättre rekreationskraven om man bortser från en tillfällig försämring genast efter ingreppet. Konjunkturerna Virkespriserna har rört sig mycket långsammare än många andra råvaror under både hög- och lågkonjunkturer. Det här innebär att skogens relativa köpkraft ökat då många andrar råvaror, produkter och värdepapper sjunkit i värde. En mängd värdepapper har under det senaste året sjunkit med hela femtio procent. Skogen ger en viss avkast- ning under hela sin omloppstid, men störst blir den i samband med slutavverkningen. Men vad får en skogsägare som slutavverkar en hektar skog? Avverkning Vi utgår från en förnyelseyta som huggs i fröträdsställning för naturlig förnyelse. Virkesvolymen är 159 m 3 per hektar. Avverkningen ger 56 m 3 talltimmer á 52,- 13 m 3 grantimmer á 52,- 20 m 3 björktimmer á 47,- 19 m 3 tallmassaved á 16,- 14 m 3 granmassaved á 22,- 18 m 3 björkmassa á 16,-. Enligt rotprisnivån i januari får vi totalt 5 428,- euro för den här avverkningen. På avverkningsytan kvarlämnas 19 m 3 tall, som fröträd. Gör vi en jämförelse med vad en motsvarande avverkning skulle ha gett oss för tio år sedan kommer vi till ungefär samma belopp. Rotpriset på grantimmer har stigit med ca 36 procent medan övriga sortiment är ungefär på samma nivå. Det här innebär att en ren granskog skulle ha gett ett betydligt bättre resultat i dag än för tio år sedan. Vi kan konstatera att skogen vuxit under denna tioårsperiod, men rotpriserna har endast för grantimrets del överstigit den allmänna kostnadsstegringen. Vi har använt oss av Skogsforskningsinstitutets tabeller gällande prisutvecklingen. Inflationen Under de senaste tio åren har levnadskostnadsindexet stigit med 18,8 procent. Bostadspriserna har i hela landet under motsvarande period ökat med 41 procent och i Helsingforsregionen med hela 75 procent. Nu har bostadspriserna börjat sjunka och det troliga är att priserna kommer att fortsätta att sjunka under den pågående lågkonjunkturen. Alkoholpriserna har under motsvarande period sjunkit med tio procent, men då bör man komma ihåg skattereformen som genomfördes Tittar vi på bilpriserna kan vi konstatera att en Toyota Corolla kostade euro år Idag kostar en Corolla, som är betydligt bättre utrustad euro, en prishöjning på cirka femton procent. Den nya Corollan är bland annat luftkonditionerad och har en mängd säkerhetsutrustning, som saknades för tio år sedan. Vad göra? I första hand skall vi tänka på skogens behov och vilka åtgärder den kräver i olika utvecklingsskeden. Slutavverkningar bör vi försöka utföra vid tidpunkter då virkespriserna är så goda som möjligt. Tidpunkten för övriga åtgärder bör främst styras av årstider, väderlek och tillgång på maskiner och arbetskraft. Ett penningbehov kan naturligtvis även täckas med ett lån om man inte har lämpliga avverkningsmöjligheter i sin skog eller annars tycker att tidpunkten är olämplig. En skog som inte mera växer kan ytterligare sparas, men då måste man komma ihåg att skador och vindfällen gör att skogens värde börjar minska. Senast då blir det aktuellt att flytta över virkeskapitalet i någon annan sparform. TEXT: CHRISTIAN HILDÉN Foto: Toyota År 1999 kostade en Toyota Corolla euro och år 2009 kostar den euro som ny. 24 SKOGSBRUKET 2/2009

25 VIRKESHANDEL Västnyländsk nyetablering mitt i stängningsboomen SKOGSBOLAGENS NYHETER HAR UNDER DEN SENASTE TIDEN MEST GÄLLT STÄNGNINGAR OCH UPPSÄGNINGAR. I KARIS I RASEBORG UTGÖR UPM-KYMMENE UNDANTAGET NÄR DE I EN GAMMAL BUTIKSLOKAL VID TINGSGATAN EFTER ÅRSSKIFTET ÖPPNADE ETT HELT NYTT FÖRSÄLJNINGSKONTOR. I de nyrenoverade lokaliteterna arbetar för tillfälget har egen plantproduktion för skogsvårdstjänster. Bolalet virkesköparna Mikael i Jorois och erbjuder även Kopra och Johan Korenius. skogsbruksplaner till skogsägare Utrymme för ytterligare personal skulle finnas. Kopra som slutit skogsvårds- avtal med bolaget. Det egna kommer närmast från försäljningskontoret skogstjänstbolaget Silvester i Bjärnå där kol- legan Rune Ahlfors fortfarande sköter vid behov om planteringsarbetet. finns kvar. Ahlfors betjänar fortsättningsvis skogsägarna i Tenala, Bromarv och Hangö. Första gallringarna en utmaning Korenius är också bekant för de västnyländska skogsägarna som skogsarbetare, men är nu ny vid UPM sedan årsskiftet. Lokala enterprenörskedjor Duon Kopra och Korenius konstaterar att de fått en bra början i Västnyland. Arbete har det funnits gott om, med att etablera sig och engagera ett garde med lämpliga entreprenörer. Man använder sig av lokala skogsarbetare medan maskinentreprenören kommer från Pikis. Ryktet har spridit sig om den nya aktören i regionen och helt stilla är det inte på det nya kontoret, trots det svåra marknadsläget. Just nu verkar alla hålla andan, konstaterar Kopra om läget inom branschen. Nytt kontor med helhetsservice Kariskontoret erbjuder alla UPMs skogstjänster, så förutom virkeshandel gör virkesköparna också upp avtal SKOGSBRUKET 2/2009 I Västnyland har UPMs nyetablering fördelen av att inte ha några gamla stämplingar överhängande. Just nu är det ändå svårt att lova snabba avverkningsplaner, eftersom stora mängder första gallringar som berättigar till 100 % skattelättnad finns på lager på annat håll. Korenius konstaterar att det var en lycklig tillfällighet att Kariskontoret inte var igång under tiden ifjol, då kontrakten för skattefria förstagallringar gjordes. Det är verkligen en utmaning för bolagen att få alla stämplingar drivna innan tidsfristen för skattefriheten går ut. Virkesterminal underlättar transporterna I Karis gläds virkesköparna också åt VRs virkesterminal invid bollhallen. Såväl Stora Enso, Metsäliitto som UMP har egna områden reserverade för virkeslagring invid järnvägen. Tågterminalen effektiverar virkestransporterna betydligt, konstaterar Kopra. Det minskar tomgångskörningen för stockbilarna och samtidigt finns det en plats att köra virket som avverkats längs vintervägar. Problemen med bärigheten minskar när man kan köra ut virket medan föret håller. Lugnet fortsätter lagret växer När vi besöker virkeslagret invid Karis järnvägsstation är det lugnt. UPM har ännu inte något virke i lager här, men har dagen innan fått veta vilket område de ska få börja använda. Kollegerna från Stora Enso och Metsäliitto ger rum för nykomlingen. Nu väntar man på att Stora Ensos trave ska flytta på sig så att virke kan köras in i lager. Virkeslagret består av tusentals kubikmeter och platsen är bra, eftersom den ligger på tillräckligt avstånd från skogsbruksmark. Därför är också sommarlagring möjlig. Virkesbilarna kan med sina kranar lasta travarna till 6 7 meters höjd. Fördelen med virkeslagret är också att stockbilen kan lossa lasten genast och inte behöver vänta på lastningstur. Fyra dagar i veckan finns det möjlighet att med en stor virkeslastare fylla tågvagnar för vidare transport. Virket har adress västerut Från Västnyland går UPMs massaved till Raumo och Kuusankoski, transporterna sker både med tåg och längs väg. Granstocken har adressen Seikku i Björneborg medan tallstocken går till Korkeakoski. Man gör också byteshandel med de andra bolagen, så att en del virke går till Gerknäs och Kyrö. De mäktiga virkesstaplarna i lagret vittnar verkligen om att det inte finns någon efterfrågan just nu. Metsäliittos ensamma virkesbil är den enda aktiviteten man ser på planen. Alla tycks avvakta. TEXT OCH FOTO: MARIA LINDÉN Virkesköparna Mikael Kopra och Johan Korenius är nöjda över att också UPM får plats för sitt virke vid VRs terminal i Karis. 25

26 ÖVERSIKT ÖVER VIRKESMARKNADEN Finska skogssektorn har ett svårt år bakom sig Liksom den allmänna ekonomin försvagades också den finska skogsindustrins marknadsläge märkbart mot slutet av fjolåret. Flera producenter har annonserat slutliga eller tillfälliga kapacitetsnedläggningarna inom den finska skogsindustrin. Efterfrågan på pappersprodukter på alla huvudmarknader började sjunka mot slutet av året på grund av den försvagade ekonomiska utvecklingen. Därutöver är massaproducenternas lager på en rekordhög nivå. På marknaderna för sågade barrträvaror minskade produktion i alla centrala producentländerna under år Lagren av sågade trävaror är ändå på en mycket hög nivå inte bara hos producenterna utan också hos försäljarna. Samtidig har efterfrågan tydligt sjunkit, då byggnationen kraftigt har avmattats i flera länder. Finlands sågvaruproduktion under år 2008 minskade tydligt (-21 %) från år Produktionsvolymen var under period 9,8 miljoner m 3. Fanerproduktionen var i fjol 1,3 miljoner m 3, vilket var 10 % mindre än ett år tidigare. Under perioden januari-oktober 2008 var sågvaruexport från Finland 16 % lägre än under samma period år Det genomsnittliga exportpriset på tallsågvaror var under perioden januari-oktober 191 euro/m 3, FOB (ett år tidigare 235 euro/m 3 ). Exportpriset på gransågvaror var i sin tur 185 euro/m 3, FOB (218 euro/m 3 ). Exportpriserna på båda sortimenten nådde sina rekordnivåer under det tredje kvartalet år 2007, men sedan dess har exportpriserna sjunkit kontinuerligt. År 2008 minskade produktionen av massa med 7 % jämfört med år Produktionen av papper och kartong var 13,1 miljoner ton, vilket var 8 % mindre än år Exportvolymen av papper minskade med 5 % under period januari-oktober Under samma period var det genomsnittliga exportpriset på papper två procent högre jämfört med priserna år I slutet av oktober hade exporten av massa minskat med 5 procent och exportpriset på massa stannade på samma nivå som ett år tidigare. Utvecklingen på den finska virkesmarknaden var också svag Från privatskogarna såldes en virkesmängd på totalt 29,6 miljoner m 3 under år 2008, vilket var 27 % mindre än året innan. Den sålda virkesmängden motsvarar en avverkningsmängd på cirka 39 miljoner m 3. Rotpostaffärernas andel av den sålda virkesmängden var över 68 %. Mängen inköpt talltimmer minskade med 45 % och mängden grantimmer med 51 % jämfört med föregående år. De köpta mängderna tallmassaved ökade med 1 % och björkmassaved med 7 %. Inköpen av granmassaved minskade med 25 % jämfört med år Marknadsavverkningarna i alla ägargruppernas skogar under år 2008 var 53,4 miljo- Erno Järvinen ner m 3, vilket var 7 % mindre än under år Marknadsavverkningarna i privatskogarna var 42,9 miljoner m 3. Leveransavverkningarnas andel av virkesmängden från privatskogarna var 21 %, eller 8,7 miljoner m 3. I industrins och statens (Forststyrelsen) skogar avverkades 11,2 (2007: 10,3) miljoner m 3. Stockens andel av marknadsavverkningarna år 2008 uppskattas till 22,0 miljoner m 3. Massaved avverkades mer än någonsin och nådde 31,4 miljoner m 3. Talltimrets medelrotpris år 2008 sjönk med 12 % och grantimrets med 14 % i jämförelse med år Rotpriset på granmassaved sjönk 5 %. Tallmassavedens medelrotpris steg i stället med 5 % och björkmassavedens med 4 %. I fjol, i slutet av november, hade skogsindustrin importerat 17,6 milj. m 3 (2007: 14,6 milj. m 3 ) rundvirke och flis. Importen från Ryssland stannade på ungefär samma nivå som år Från Sverige och Baltikum importerades i stället betydligt mera virke i jämförelse med år Importpriset på massaved var betydligt högre än priset på inhemskt virke. TEXT: ERNO JÄRVINEN, forskningsdirektör för MTK:s skogsgrupp erno.jarvinen@mtk.fi Vill Du bli Agrolog Hortonom (Lanskapsplanering/ trädgårdsnäring) Miljöplanerare Skogsbruksingenjör Sök till Yrkeshögskolan Novia på adressen Urvalsprov i Raseborg, Esbo och Vasa Mera information: lars.fridefors@novia.fi britt-mari.fagerstrom@novia.fi 26 SKOGSBRUKET 2/2009

27 VIRKESPRISER Skogsindustrin har rekordstora mängder virke i lager Enligt uppgifter var marknadsavverkningarna i fjol 53,4 milj. m 3, vilket är sju miljoner mindre än år Minskning var klart större i de privatägda skogarna (-13 %) än i skogar som ägs av skogsbolag och Forststyrelsen (-8 %). Iögonfallande för fjolåret var den kraftiga sänkningen av stockpriserna och den minskade volymen slutavverkningar. Det ledde till att utbudet på massaved från slutavverkningar minskade liksom också utbudet på sågverksflis, vilket i sin tur ökade efterfrågan på massavedsdominerade gallringsskogar. Skogsindustrin minskade sin produktionsvolym redan i början av 2008, vilket minskade efterfrågan på virke. Samtidigt var virkesimporten från Ryssland på toppnivå. Därför är lagren med färdigt upparbetat virke rekordstora, över 15 milj. m 3. Så stora har lagren inte varit på tjugo år. Den här tiden brukar de vara omkring 7 milj. m 3. I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under m 3 och vid leveransköp under 500 m 3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3, anges (-) som pris. Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten SKOGSBRUKET 2/2009 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU KESKI- SUOMI LAPPI SAVO-KARJALA KYMI- SAVO 27

28 Foto: Simo-Pekka Reponen Långfärdsskridskoåkare i december 2008 på sjön Keritty i Loppis. Utrustning för färder i vinternaturen INTRESSET FÖR LÅNGFÄRDSSKRIDSKOÅKNINGEN OCH SNÖ- SKOPROMENADER HAR ÖKAT STORT UNDER DE SENASTE ÅREN. TROTS ATT VINTRARNA SPECIELLT I SÖDRA FINLAND HAR VA- RIT DÅLIGA, SÅ HAR GRENARNA FÅTT ALLT FLER ANHÄNGARE. FÖRENINGEN FINLANDS LÅNGFÄRDSSKRINNARE UPPGER ATT DE I DAG HAR ÖVER MEDLEMMAR OCH ENLIGT SUOMEN LATUS BEDÖMNING GÅR TIOTUSENTALS FINLÄNDARE OMKRING MED SNÖSKOR. Långfärdsskridskoåkningen är en fin hobby för den som trivs med att röra sig i naturen och njuta av landskapen runt våra vattendrag. Grenen är inte alltför tung och är dessutom en social hobby som ger en järndos med frisk luft. Långfärdsskridskoåkarna samlas ofta till sällskap och föreningar och det ordnas också både nybörjarkurser och kurser för dem som mer professionellt vill leda långfärdsgrupper, så som programserviceföretagare och vildmarksguider. Föreningarna som idkar långfärdsskridskoåkning delar in skrinnarna i 5 grupper beroende på hur krävande turer deltagaren är intresserad av. Turerna för grupp 5 är högst 25 kilometer långa, medan grupp 1 skrinnar upp till 100 kilometer per utfärd och håller god fart. Föreningarna undervisar också om säkerheten och påminner om att plurrning dvs. att isen inte håller under skridskoåkaren är en reell risk som långfärdsåkaren ska vara förberedd på. Långfärdsskridskoåkarens utrustning Långfärdsskridskoåkningen är en fartfylld gren som utövas antingen med vanliga skridskor eller kanske hellre med långa långfärdsskridskobett som fästs på ett par stadiga skor eller pjäxor. Löstagbara bett ger skridskoåkaren möjligheten att byta om till promenad om orken eller föret det kräver. På isen är det livsviktigt att komma ihåg säkerhetsförberedelserna. Till utrustningen hör isdubbar, en ryggsäck med reservkläder som packats vattentätt, en stav och en räddningslina. Säsongen för långfärdsskridskoåkning varar i bästa fall från oktober till närmare första maj. Utrustningen kan inhandlas från sport- och friluftsaffärer, men också hyras. Snöskovandraren kommer inpå naturen Vandring med snöskor är ett ljudlöst sätt att ta sig fram i olika förhållanden i terrängen. Vintertid kommer snöskovandraren fram också i djup snö och sådan terräng som annars skulle vara svår. Ock- 28 SKOGSBRUKET 2/2009

29 så snöskorna fästs på grova vandringskängor eller pjäxor och det är därför lätt att vid behov ta av dem och fortsätta promenerande. Som tillläggsutrustning för snöskorna rekommenderas en bärpåse. Snöskorna är taggiga och det är inte ovanligt att man vill promenera en bit innan man sätter på sig snöskorna. Då kommer bärpåsen väl till pass. Snöskorna har utvecklats genom årtusenden Snöskorna är en urgammal uppfinning. Redan för tusentals år sedan använde bland annat indianerna snöskor som hjälp vid jakt. Förr användes snöskorna också sommartid i Finland, då man bärgade hö på kärrängar. Historiker och geologer tror att snöskon uppfanns i centralasien för åtminstone år sedan. De första snöskorna var enkla träbitar som fästes under fötterna för att underlätta framfarten i djup snö. De primitiva snöskorna öppnade nya möjligheter till jakt och strövtåg. Snöskorna spreds så småningom norrut mot Sibirien och över kontinenten till både Skandinavien och slutligen också över Berings sund till den nya kontinenten. De snöskor vi idag använder har sitt ursprung just i de amerikanska snöskorna. I Skandinavien utvecklades skidningen medan väderförhållandena i Amerika gjorde att snöskorna utvecklades vidare där. Snöskorna används mångsidigt I Finland har var och en rätt att med stöd av allemansrätten röra sig med snöskor i terrängen. Snöskor används också ibland till att trampa upp stigar och botten för skidspår. Också isfiskaren, jägaren, naturfotografen och skogsägaren kan vara betjänta av ett par snöskor. Det är tyngre att promenera med snöskor än med SKOGSBRUKET 2/2009 vanliga skor. Förutom snöskor behöver promeneraren ett par stavar speciellt i kuperad terräng. I jämn terräng är snöskovandring en rätt så lätt gren också utan stavar, men i uppförsbackar och under längre turer kan man behöva det stöd och den tilläggskraft som stavarna medför. Val av utrustning För damer kan snöskor av en smalare modell kännas bekvämare, medan snöskor för män också kan vara litet bredare. I vissa modeller kan hälen fästas så att den inte rör sig från snöskon. Den funktionen kan behövas speciellt i promenader i mycket djup snö. Snöskornas taggar kan på vissa modeller skyddas med liknande gummiproppar som också används för promenadstavar. För nybörjaren kan det vara skäl att bekanta sig med grenen och utrustningen genom att hyra. För den som blir biten kan snöskor inhandlas i välsorterande sportaffärer. Stavar ger god hjälp åt snöskovandraren Hjälp med balansen Underlättar bärigheten Hjälper att hålla rytmen Ger tilläggsfäste i svår terräng Minskar belastningen på benen Ökar effekten vid motionsgång Stavarnas längs borde vara 0,75 x den egna längden Mera information Finlands långfärdsskridskoåkare Suomen lumikenkäilijät TEXT: MARIA LINDÉN I Danmark är allmänheten gäst i skogen Inbjudan för allmänheten att besöka privatskogen varar i Danmark från sju på morgonen till solnedgången. Men sedan maj är skyltarna som förklarar detta slut skyltar har tidigare bekostats av allmänna medel och satts upp vid ingångarna till de privata skogarna. Alla har gått åt. Nu har danska Skov- og Naturstyrelsen beviljat danska kronor till produktion av fler skyltar. Så snart anbuden är klara går en beställning iväg till skyltfabriken. Skogsbrukets utvecklingsentral Tapio erbjuder experttjänster för skogsbranschen. Vi verkar i gränssnittet mellan forskning och det praktiska skogsbruket med utvecklingstjänster till olika aktörer både nationellt och internationellt. Inom Tapio verkar en svensk enhet som ansvarar för servicen till de svenskspråkiga kunderna. Vi ger ut tidningen Skogsbruket på uppdrag av Föreningen för Skogskultur r.f. samt producerar utbildnings- och rådgivningsmaterial. Vi söker nu en till vår svenska enhet en ENHETSCHEF Enhetschefens arbete består av att leda och utveckla den svenska verksamheten inom Tapio. I uppgifterna ingår arbete med tidningen Skogsbruket och i olika utvecklingsprojekt. Vi har behov av expertis bl.a. i bioenergiprojekt och olika internationella projekt. Du har en skoglig utbildning eller god kännedom om skogsbranschen och privatskogsbruket. Fullständiga kunskaper i svenska och finska samt goda kunskaper i andra språk är en förutsättning för framgångsrikt arbete. Du har erfarenhet av arbete med bioenergi- eller klimatfrågor samt internationella uppdrag. Vi vill också stärka vårt kunnande inom skogsekonomi och privatskogsbrukets lönsamhet. Vi värdesätter god samarbetsförmåga och erfarenhet av ledande uppgifter. Vi erbjuder omväxlande arbetsuppgifter och en bra arbetsgemenskap. Sänd din fritt formulerade ansökan med löneanspråk senast onsdagen den 4 mars 2009 under adress: Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, Enhetschef, Orrspelsgränden 4, HELSINGFORS eller per e-post: tapio@tapio.fi. Närmare information av resultatområdets chef Klaus Yrjönen, tfn eller klaus.yrjonen@tapio.fi. 29

30 KÖP & SÄLJ På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till skog och skogssektorn. Utbud på tjänster i Österbotten: Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn , Tobias Dahlblom. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes Korsnäs området, tfn ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn eller Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn Utbud på tjänster vid Sydkusten: Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Ofullständigt ifyllda annonser beaktas inte. Ett ännu mångsidigare Aktia -till din tjänst! Välkommen till Aktia! Då SKOGSBRUKET är en tidning som täcker hela Svenskfinland inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 30 SKOGSBRUKET 2/2009

31 Nya namn, men utbildningen den samma VÅRA SKOGSSKOLOR HAR IGEN BYTT NAMN. BORTA ÄR SYDVÄST OCH SVENSKA YR- KESINSTITUTET. UTBILDNING- ARNA FINNS DOCK KVAR. I VASA KAN MAN BLI SKOGS- MASKINFÖRARE, I BRUSABY SKOGSNATURVÅDARE OCH I EKENÄS SKOGSBRUKSINGEN- JÖR OCH MILJÖPLANERARE. Svenska Yrkesinstitutet bytte vid årsskiftet namn till Yrkesakademin. Den kom till som en samgång mellan Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs Kurscenter och Vocana i Närpes. Yrkesakademin har fasta verksamhetspunkter i Krsitinestad, Närpes, Kosrnäs, Vasa, Nykarleby, Pedersöre och Jakobstad. Ägare är samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Christina Wilson- Streng verkar som rektor. Utbildningen till skogsmaskinförare har i praktiken inte ändrat. Undervisningen sker i Gamla Vasa i samma utrymmen som tidigare. Utbild- Att det finns så mycket småskaligt samtidigt som storskaligt, gillar jag. Anders Eckerström, vd Eckerström Skog och Maskin AB ningen är den enda i sitt slag i Svenskfinland. Under utbildningen är det också möjligt att specialisera sig på körning av grävmaskin. I höst börjar Yrkesakademin också utbilda skogsarbetare. Ansökningstiden till dessa utbildningar är Yrkesinstitutet Sydväst blev Axxell i augusti i fjol. Axxell bildades genom att Yrkesinstitutet Sydväst, Västra Nylands yrkesskola, Åbolands folkhögskola, Lappfjärds folkhögskola, Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, Distis, Kuggomskolan och Karis kurscenter gick samman. De två största ägarna är Svenska Folkskolans Vänner och Svenska Småbruk och egnahem. Jan Nybom verkar som VD för Axxell och Annika Bussman som rektor. Utbildningen till skogsarbetare skogsserviceproducent är i Brusaby såsom tidigare. Ansökningstiden är Yrkeshögskolan Sydväst bytte vid årsskiftet namn till Yrkeshögskolan Novia. Novia bildades genom sammanslagning av Yrkeshögskolan Sydväst i Ekenäs och Svenska Yrkeshögskolan i Vasa. Novia har verksamhetspunkter i Vasa, Ekenäs, Esbo, Helsingfors, Jakobstad, Nykarleby och Åbo. Ägare är Utbildningen till skogsbruksingenjör och miljöplanerare är fortsättningsvis i Ekenäs. Ansökningstiden är TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Storm härjade i Sydeuropa Lördagen den 24 januari drog stormen Klaus fram över Sydfrankrike med förödande följder. Enligt preliminära uppskattningar fällde Klaus fyrtio miljoner kubikmeter skog i Frankrike, mest tall och poppel. Cirka 1,3 miljoner hushåll blev utan ström. Fransmännen antar att avsättningen för tallvirke kommer att vara mycket dålig på grund av det extremt svåra ekonomiska läget och att det inte går att sälja virket från stormen i Frankrike. Som en lösning ser de export av virket och närmar sig nu både Sverige och Finland för att sondera terrängen och intresset att köpa tallvirke. 3 6 JUNI 2009 I SKOGEN NYHETER MÖTEN MASKINER DEMO TEKNOLOGI BIOENERGI EKONOMI Kontakt i Finland: Jyri Makkonen, tel , jyrmi@sci.fi I samarbete med SKOGSBRUKET 2/

32 SKOGSUTBILDNINGAR I BRUSABY Naturbruksenheten Brusaby i Kimito Vi erbjuder dig: mångsidig utbildning på svenska kostnadsfritt boende på skolans internat och tre mål mat om dagen möjlighet att kombinera skogsutbildningen med gymnasiestudier flexibla studier, t.ex. möjlighet att avlägga examen i delar Skogsarbetare-skogsserviceproducent 120sv 2-3-årig utbildning. Ansökan via den gemensamma ansökan på TA KONTAKT \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ Förberedande utbildning för fristående grundexamen: stugmiljöskötare skogsbrukare Ansökan direkt till Brusaby! Mera information: tfn , brusaby@axxell.fi Yrkesakademin i Österbotten är en del av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn Logga in på Användarnamn och lösenord får du från redaktionen Skogsbruket.fi är tidningens sidor på webben som är öppna endast för prenumeranter. Som prenumerant kan du logga in på skogsbruket.fi och läsa färska uppgifter om virkespriserna. Vi uppdaterar prisuppgifterna i medeltal en gång i veckan. På skogsbruket.fi kan du också läsa ledaren, kolla in TOK:s vitsruta och annonsplatsen Köp & Sälj.