Rapport från skogsrestaurering på Mickelsörarna

Transkript

1 1 Rapport från skogsrestaurering på Mickelsörarna med fiskgjusen i fokus Porträtt av fiskgjusens unge. Matts Finnlund Rapporten skriven av: Ralf Wistbacka, lägerkoordinator 2014.

2 Ralf Wistbacka 2 1. Tidpunkt och arrangörer Det sjunde lägret arrangerades Arrangörer var Ostrobothnia Australis r.f. (OA) i samarbete med Oravaisnejdens Naturvetarklubb (ONK) samt Forststyrelsen/ Österbottens Naturtjänster (VFN). Lägerkoordinator Ralf Wistbacka (OA) var ansvarig för det praktiska genomförandet av lägret. Gun Dahlvik från OA innehade det administrativa ansvaret för lägret. Lägret finansierades med bidrag från Ålandsbankens miljökontobonus och Forststyrelsen. Gun Dahlviks administrativa insats finansierades av Svensk- Österbottniska Samfundet. De medel som erhållits av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond reserverades för användning år Lägerdeltagare 1. Karl Hamberg Malax 2. Ronny Strömberg Larsmo 3. Albin Strömberg Larsmo 4. Ingmar Nybäck Pedersöre 5. Lotta Haldin Korsholm 6. Max Haldin Korsholm 7. Axel Haldin Korsholm 8. Ralf Wistbacka Larsmo 9. Birthe Wistbacka Larsmo 10. Annica Finne Jakobstad Bild 1. Ingmar, Ronny och Albin på väg till Mickelsörarna. 3. Logistik Lägerdeltagarna åkte ut 3.8. kl från Norrskat med Olof Jerns båt. Transporterna på Mickelsörarna sköttes med Carina Rönns och Rafael Palms båtar, som vi hyrde under hela lägret. Den goda tillgången på båtar var en avgörande orsak till att lägret kunde genomföras så bra. Vädret var detta år extremt bra med solsken, temperaturer kring 30 grader och svaga vindar. Endast på söndag kväll hindrade en kortvarig åskby utomhusvistelse. Lägret avslutades den 6.8. kl då Olof Jern avhämtade deltagarna. Detta år hade vi igen som lägerkock Annica Finne, som tillsammans med sin kollega Birthe Wistbacka skötte om förplägnaden på ett strålande sätt.

3 3 4. Talkoarbete i skogen Restaurering av skog Den huvudsakliga uppgiften för lägret var att färdigställa återställandet av tallplanteringar vid Kackurviken och på Kulinkar. Restaureringen innebär att öppningar höggs upp i en år gammal ensidig tallplantering för att gynna gran och lövträd. Genom ringbarkning skapades död ved i öppningarnas kanter. År 2014 gjordes i huvudsak ringbarkning. 4.2 Kackurviken-Stora Källskäret Bild 2. Figur 1. Kackurviken med provytor. På figur 1 (ca 10 ha) upptogs år 2013 sju luckor med en diameter på ungefär 30 m i en enhetlig tallskog. Endast ett fåtal träd ringbarkades och provyta 229 åtgärdades överhuvudtaget inte. År 2014 ringbarkades alla provytor och tallar fälldes i provyta 229 (bild 2, tabell 1). Planen var uppgjord av Raimo Rajamäki och Jouni Elonen (Dnr 313/42/2010). Dessa provytor fanns på GPS-navigatorer. Det underlättade märkbart fältarbetet. Tabell 1. Åtgärder på figur 1 vid Kackurviken år Provyta 228 och 229 ringbarkades med motorsåg, de övriga med barkningsjärn. Provytorna förenades.

4 4 Bild 3. Figur och provytor på Kulinkar Kulinkar-Stora Källskäret Planen innefattar ca 20 ha 40-årig tallskog på åtta figurer (bild 3). Områdets skog är rätt mångformig. Förutom områden som domineras av planterad tallskog finns där unga granar (DBH, dvs. diameter vid brösthöjd, var ca cm, höjd m) samt björk (DBH ca. 5 cm, höjd ca. 7 m). Ställvis finns också unga rönnar (DBH ca. 3 cm, höjd ca. 3 m) och här och var finns stora tallar (DBH ca. 40 cm och höjd ca.18 m). Steniga områden och rena rönn-björkbestånd medtogs ej i åtgärdsförslagen. Fältarbetet gjordes av Jussi Helin och Anna Källberg. Planen skrevs av Carina Järvinen (Dnr MH 3673/2013/04.02). Under restaureringslägret år 2013 förverkligades största delen av åtgärdsförslagen. I 28 provytor fälldes tallar och i 16 av dessa ringbarkades också tallar. Antalet blev färre än planerat i fyra rutor. I två av dem berodde detta på att de tallar som stod kvar var för grova att ringbarka. Fyra provytor gjordes så stora att de utgjorde en stor yta d.v.s. rutorna 8 och 9 samt 5 och 7. År 2014 slutfördes ringbarkningen för 12 provytor och i provyta 23 förbättrades ringbarkningen genom att förlänga det barkade avsnittet med cm. En ruta åtgärdades varken 2013 eller 2014, p.g.a. att den stod för nära ett bebott fiskgjusbo. Åtgärderna presenteras noggrannare i tabell 2.

5 Tabell 2. Antalet ringbarkade tallar & ringbarkare på provytor i Kulinkar år Provyta 19 och 20 ringbarkades med motorsåg, de övriga med barkningsjärn. 5 Genom åtgärderna år 2014 kunde vi öka mängden liggande död ved på Kulinkar med 12,5 m 3. I detta område har man inte röjt bort lövträd och förutsättningarna för att en naturenlig blandskog på sikt skall uppkomma är goda! På Bässreveln, som restaurerades 2010 och 2011 hade man röjt bort alla lövträd i ett tidigt skede av skogsodlingen och de björkar som etablerat sig där bedömdes inte vara livskraftiga trots friställningen. De var klena och kvistar fanns bara nära toppen. Björkarna i Kulinkar - Kackurviken hade stadigare stam och kvistar på 2/3 av stammen. Merparten av de provytor vi åtgärdat under årens lopp ( ) påminner dessbättre om Kulinkar-Kackurviken!

6 6 4.4 Resultat 2014 I Kackurviken och på Kulinkar färdigställdes påbörjade åtgärder på figurer med en sammanlagd yta på 31 ha. 372 tallar behandlades. 57 fälldes och 315 ringbarkades. Mängden död ved på de åtgärdade figurerna ökade totalt med 50,3 m 3! Det var också glädjande att notera att det fanns rikligt med gran, björk och rönn som kan ta för sig av de luckor som lägerdeltagarna ordnade. Mängden död ved/ figur framgår av bild 3. Bild 4. Resultat för åtgärderna år 2013 och 2014 på Kulinkar och i Kackurviken. * = åtgärdad figur. Färgerna anger andelen död ved som m 3 /ha. Mängden död ved på figuren vid Kackurviken var 13,1 m 3 /ha. På Kulinkar var mängden som lägst 1,6 m 3 /ha och i övrigt var den 3-10 m 3 /ha och som mest 14,5 m 3 /ha (bild 3). Innan åtgärderna inleddes var mängden död ved i praktiken Sammanfattning Under åren har deltagarna i skogslägren åtgärdat totalt 105 ha tallplanteringar. Tack vare talkoarbetarna är mängden död ved per hektar åtminstone 3-10 m 3 /ha. I en del områden är mängden död ved m 3 /ha. Den låga förekomsten av död ved i ekonomiskogar är en av orsakerna till att mer krävande arter inte kan förekomma i dem. Lika viktigt är att åtgärderna berett plats för uppkomsten av en naturenlig blandskog där mera död ved uppkommer då skogen får utvecklas naturenligt.

7 7 Pertti Malinen Bild 5. Ronny, Albin och Karl bygger skrakholkar. Ralf Wistbacka Bild 6. Ringbarkning i Kulinkarområdet. Bild 7. Albin arbetar. Ralf Wistbacka Bild 8. Max, Lotta och Axel arbetar.

8 8 5. Övrigt naturvårdsarbete 5.1. Konstgjorda bon för fiskgjuse Matts Finnlund meddelade att de båda bon som tidigare (2009 och 2010) byggts nu var bebodda med två respektive tre ungar i bona. Boet på södra delen av Källskäret var nu bebott fjärde året i rad och boet på Kulinkar för andra gången! Bild 9. Två ungar i boet på Södra Källskäret. Matts Finnlund Ett nytt bo byggdes på den nordvästra delen av Källskäret år Boet byggdes i en 20 m hög tall på en liten kulle. Det var den finaste platsen för ett fiskgjusbo vi dittills hade hittat. Förväntningarna för år 2014 var således högt ställda. Boet var dock tomt och någon hade fört bort bomaterialet vi lyft upp i talltoppen. Endast bottnen och kvistkransen fanns kvar. Enligt Matts Finnlund kan den skyldiga vara en korp eller en havsörn.. Bild 10. Boet på nordvästra Källskäret år Markus Hartman

9 9 Enligt Matts Finnlund var år 2014 ett dåligt år för fiskgjusen i norra Kvarken. Det visade sig att de två lyckade häckningarna på Mickelsörarna utgjorde 1/3 av de lyckade häckningarna år Detta motiverade byggandet av ännu ett fiskgjusbo. Vi fick tillstånd av Christer Tidström att bygga ett bo i hans skog. Hur vi än sökte hittade vi ingen lämplig tall. Det bästa alternativet var en grov gran med tillräcklig höjd - 22 m. Också detta bo kom således att vara på ca 20 m höjd och med fin utsikt över en liten sjö. Granens DBH var 70 cm så den borde nog hålla. Ingmar Nybäck lyckades med byggandet uppe i grantoppen trots att temperaturen i skuggan var ca 31 grader.. Bild 11. Boet och utsikten från boet. Ingmar Nybäck Det finns ett stort behov av att bygga flera konstgjorda bon för fiskgjuse i Kvarken. En stor del av de bon som byggts är ur spel då boträdet stjälpt. Andra har övertagits av havsörn och berguvar kan ta ruvande honor. De goda resultaten på Mickelsörarna visar att nya konstgjorda bon fyller sin uppgift. 5.2 Utplacering av holkar Lägerdeltagarna placerade ut sju holkar för storskrake, 12 holkar för knipa och en för pärluggla. Merparten av holkarna placerades ute på små skär långt från de större öarna därför att mården skall ha svårare att hitta dem. Holkar placerades också på holmar invid farleden mellan Källskär och Villskär. Ett fåtal holkar placeras på större öar. Ralf Wistbacka Bild 12. Ronny, Albin och Axel transporterar holkar.

10 Ralf Wistbacka 10 Bild 13. Skrakholkarna (röd cirkel) och knipholkarna (blå cirkel) på Hamngrund och Fjärdsören. Bild 14. Skrakholkarna (röd cirkel) och knipholkarna (blå cirkel) på Stora Källskäret, Källskärsbådan, Aspskäret (pärluggla), Krokskäret och Kulinkar. Ronny, Albin och en knipholk vid Kulinkar.

11 Behovet av holkar för skrake och knipa är uppenbart och då såväl villabor som markägare är välvilligt inställda borde denna verksamhet utvecklas ytterligare. Vi har inte hittat en enda holk av nyare modell på Mickelsörarna. Förekomsten av mård utgör likväl ett problem och innan holknätet utökas bör användningsgraden och häckningsresultatet i holkarna utvärderas. Sammanlagt har nästan 60 holkar för skrake och knipa satts ut Sammanfattning Talkolägret år 2014 var ett mycket trevligt och samtidigt effektivt arrangemang. Målsättningen att en gång åtgärda alla skogar, som Forststyrelsen äger på Mickelsörarna och som är i behov av restaureringsåtgärder, är nu nådd. Det finns nog ändå möjligheter att komplettera de provytor som gjorts och utföra andra åtgärder för att öka mångfalden i de planterade skogarna. Vi hann inte inventera förekomsten av lom på alla de nio häckningsflottar som placerats ut På basen av endagsinventeringar i maj 2010 och 2011 förefaller det som om förekomsten av storlom och smålom är överraskande liten och en ny inventering vore på sin plats. OA planerar att göra en inventering av holkar och boflottar i maj år På Mickelsörarna finns det också behov av att restaurera småvatten. Detta gäller bl.a. den norra delen av Mellanfladan samt utloppet från Hemträsket. På lokalt håll finns ett intresse för ett samarbete kring restaurering av bäckar och kulturmarker. Utsättning av holkar för storskrake och knipa kunde kompletteras med utplacering av andra holkar. Förekomsten av bohål i tallplanteringarna är alarmerande låg. Under årens lopp har lägerdeltagarna kunnat söka upp eller tipsa havsörnsgruppen om för dem okända havsörnsbon. Vi har tipsat om ett nybyggt bo och två gamla bon. Det är viktigt att konstgjorda fiskgjusbon inte placeras för nära havsörnens bon. Det finns alltid en risk att havsörnen stör häckningarna. Det var med detta i åtanke som Matts Finnlund rekommenderat platsen för det konstgjorda bo vi byggde Då lägret inleddes studerade vi ett av våra fiskgjusbon med tubkikare från naturstationen. Ungarna satt i boet och såg välmående ut - men på tisdag kväll var boet tomt. Det berodde på att ungarna hade lämnat boet och nu satt i tallarna invid! I närheten av det andra boet såg vi de två flygga ungarna då vi förde ut knipholkar. Från stationen kan man också se det nybyggda boet. Dagen efter vi byggde det hade någon redan hittat det och satt i en grantopp en bit ifrån och bedömde boets potential. Fågeln i fråga var inte en fiskgjuse utan en adult havsörn. Vi får väl se hur det går...