Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sandbäcksskolan 2015

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sandbäcksskolan 2015 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Upprättad: av Petra Roth. Gäller till: Fastställd av: Sandbäcksskolans trygghetsteam Rektor: Petra Roth Verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, skola och fritidshem.

2 Innehållsförteckning Sandbäcksskolans vision... 3 Sandbäcksskolans mål Så här vill vårdnadshavarna att det är i skolan... 4 Så här vill eleverna ha det i skolan!... 5 Så här är en kompis i skolan som gör att du kan, vill och vågar Så här är en pedagog i skolan som gör att du kan, vill och vågar Vad säger lagen?... 7 Definitioner av ord och begrepp... 7 Vilka är diskrimineringsgrunderna?... 9 Ansvarsfördelning Delaktighet Vem bevakar så att lagarna följs? Definition av begreppen främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete Sandbäcksskolans arbete med främjande arbete Sandbäcksskolans arbete med förebyggande arbete Sandbäcksskolans arbete med åtgärdande arbete Kartläggningsmetoder för skola, förskoleklass och fritidshem Kartläggningsmetoder specifikt för förskoleklass Kartläggningsmetoder specifikt för fritidshem Analys av kartläggningsresultat Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga

3 Sandbäcksskolans vision Sandbäcksskolan vi kan, vi vill och vi vågar Genom vårt positiva och engagerade bemötande vill vi att alla ska känna att VI KAN. Alla vuxna är goda förebilder så att barn och elever känner trygghet, tillit, stolthet och glädje samt får lov att växa och utvecklas vilket gör att VI VILL! Vi ser det som positivt att vara såväl lika som unika och genom god dialog får vi nyfikna och modiga barn och elever där VI VÅGAR! Sandbäcksskolans mål 2015 Vi har rastaktiviteter minst en rast per dag. Det finns ett bra verktyg, med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor, där vi kan följa upp andelen elever som har meningsfulla raster. Analys av satta åtgärder samt tidsplan för utvärdering av dessa ingår i vårt systematiska arbete. 3

4 Så här vill vårdnadshavarna att det är i skolan Vi föräldrar vill att våra barn ska kunna, vilja och våga. Vi tror på att inspirerande pedagoger väcker nyfikenhet och ökar barnens lust att lära. Vi tror på att lyhörda och engagerade pedagoger ger trygga och empatiska barn som vågar uttrycka sig och vara sig själva. 4

5 Så här vill eleverna ha det i skolan! Så här är en kompis i skolan som gör att du kan, vill och vågar. Samarbeta Hjälper till att läsa om man fastnat på något ord. Reder ut problem. Väntar på sin tur. Inte vilja vara bäst hela tiden. Lyssna på varandra. Visar och förklarar. Lita på (pålitlig) Ska vara med en hela tiden. Vågar säga ifrån till kompisar. Hämta hjälp om det behövs. Stannar kvar när man bråkar. Fråga om man vill vara med. Stöd i alla lägen. Stötta Empatisk Omtänksam Hjälpsam Tycka om en för den man är. Visar hänsyn. Skrattar inte åt mig. Fråga din kompis hur han/hon känner sig. Säga förlåt. Positivt klimat Ärlig Inte ger tråkiga kommentarar. Ögonkontakt Applåderar Glad Inte bråka. Inte taskig. Juste Modig och snäll Stå upp för sin kompis. Hjälpa en kompis. Peppar Berömmer och uppmuntrar. Peppar och tror på dig. Ger beröm. Inte visar tummen ner eller buar vid svårigheter. Inte vänder ryggen mot en. Flexibel Att man kan ändra i leken och leka något som alla vill. Att man kan ändra i leken om t ex en inte är så snabb i pjätt och har svårt att ta kan man vara två och hjälps åt. Att leka något som alla vill. Leker med alla och säger att du får vara med. Struktur/ ro/ arbetsro Hjälpa sin kompis så att hon/han vill. Inte störa när man arbetar. Kompisen kan be fröken att hon hjälper en. Inte stimma i leken. Påminner en. Visar och hjälper till om den kan. Förklara hur en lek går till. Förklarar I molnen kan man läsa elevernas tankar ordagrant återgivna. 5

6 Så här är en pedagog i skolan som gör att du kan, vill och vågar. Positivt klimat Glad Roliga saker. Belöningar Varierar arbete. Peppar Tro på att man kan. Peppa och tagga. Heja på. Du klarar det. Uppmuntra Inspirerar Man måste känna sig bra. Inget är fel. Ni får säga vad ni tror och tycker. Inspirera Förklara så att jag förstår. Lagom svåra uppgifter. Träna oss mycket. Komma på tips. Spännande jobb. Väljer bra böcker. Hjälper till med svåra ord. Bra att visa oss innan vi gör det. Struktur/ ro/ arbetsro Lite sträng, säga till med allvarlig röst. Tydlig Säga: Du måste göra det. Säga ifrån när någon skrattar och pratar när man redovisar. Stöttar barnet och hjälper dem som ska redovisa. Tydliga genomgångar. Inte skälla. Bara säga vad som blivit fel med snäll röst. Känna mig trygg Lugn Om en elev stör säger lärarna ifrån Snäll Hjälpsam Omtänksam Underlätta Finns tillhands. Hjälpa dem som är ensamma. Gör så att jag känner mig trygg. Läraren måste lära känna eleverna. Bryr sig om. Rättvis Lyssna på alla. Visa respekt. Alla ska få svara. Ge mig ordet även om jag inte räckt upp. I molnen kan man läsa elevernas tankar ordagrant återgivna. 6

7 Vad säger lagen? Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta, dels i gällande skollag (SFS 2010:800), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all skolverksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av elever. utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten och åtgärdar det som har hänt. varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling med en översikt över de insatser som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller tillgänglighet, dels förebygga och förhindra trakasserier. Definitioner av ord och begrepp Med begreppet likabehandling menas att alla barn/elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en elev på grund av att den är rullstolsburen. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. 7

8 Mobbning syftar såväl på fysiska och psykiska handlingar som på uteslutning, ryktesspridning tillmälen med mera. Mobbning är när ont uppsåt finns och en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och att det råder maktobalans. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling behöver inte finnas ett ont uppsåt utan den som är kränkt avgör vad som är kränkning. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, meddelanden på olika sociala medier) Materiell kränkning (förstöra kläder, punktera cykeldäck) Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans och skolans regler är inte vare sig mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs utifrån en god människosyn. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Rasism är att behandla människor olika utifrån hur de ser ut eller vad de har för bakgrund. Främlingsfientlighet är en stark eller irrationell motvilja eller rädsla för människor från andra länder. Homofobi och bifobi är att någon tycker att det är fel att vara homo eller bisexuell. Barn är den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Elev är den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Personal är alla anställda eller uppdragstagare inom verksamhet kring omsorg och utbildning. 8

9 Vilka är diskrimineringsgrunderna? De åtta diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och tillgänglighet. Kön är att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsidentitet eller könsuttryck är att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet är det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person har. 9

10 Religion eller annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Sexuell läggning är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Tillgänglighet Den 1 januari 2015 börjar en ny diskrimineringsgrund att gälla. Lagen klassar bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Ansvarsfördelning Rektor har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som lagarna anger. Rektor ansvarar även för att ett värdegrundsarbete blir en del i helheten i arbetet med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla en redogörelse för mål och insatser som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever. Det ska också tydligt framkomma vilka insatser som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under kommande år. En redovisning av hur de planerade insatserna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ansvaret vilar även på rektor att all personal som arbetar i skolan får del av planen. Personal har egenansvar att sätta sig in i lagarna och dess innebörd. Personal med pedagogiskt uppdrag ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl mål och riktlinjer som att kunskapskrav i läroplanen Lgr 11 efterföljs. Eleven har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans värdegrundsarbete utifrån sin förutsättning. Som elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en god kamrat och efter stigande ålder vara ett gott föredöme. Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Skolan ska vara ett komplement och ett stöd i denna. Vi värderar ett gott samarbete högt, där vårdnadshavarna har god kommunikation samt god samverkan med skolan, kring kränkande behandling och diskriminering, för att hitta optimal lösning på situationen. 10

11 Delaktighet Sandbäcksskolan arbetar aktivt med att skapa en demokratisk dialog mellan skola och hem, personal och elever. Vår värdegrund och vision om att alla elever ska bemötas med förståelse och respekt genomsyrar arbetet på skolan under hela dagens verksamhet. Planen förankras i verksamheten genom att personal, elever och vårdnadshavare är delaktiga i framtagandet. Under 2014 hade vi följande aktiviteter: Diskussionsfrågor med personal vid studiedagar (bilaga 1). Intervjufrågor med elever samt arbete i trygghetsråd (bilaga 2). Diskussionsfrågor vid föräldramöte samt arbete i skolrådet (bilaga 3). Färdig plan presenteras för berörda parter på personalmöte, föräldramöte samt till elever via trygghetsrådet. Personalen: Vid arbetslagsmöten, fyra gånger per termin, hålls värdegrundsdiskussioner med hänsyn till diskriminering och kränkande behandling. Diskussioner om trygghet och trivsel är en stående punkt vid alla arbetslagsmöten en gång i veckan. På Sandbäcksskolan har det bildats ett trygghetsteam med representanter från personalen. Dessa har varit delaktiga i framtagandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling. De har även varit ansvariga för att främja delaktighet av personal, elever och vårdnadshavare i framtagandet av planen (bilaga 1). Trygghetsteam: Hedlund, Camilla fritidspedagog ,27247 camilla.hedlund@sjobo.se Fredriksson, Barbro lärare ,27247 barbro.fredriksson@sjobo.se Nantin, Matilda lärare ,27247 matilda.nantin@sjobo.se Roth, Petra rektor petra.roth@sjobo.se Strand, Anna lärare ,27247 anna.strand@sjobo.se Strand, Lisa, förskollärare elisabeth.strand@sjobo.se Timmermand, Yvonne specialpedagog ,27247 yvonne.timmermand@sjobo.se Eleverna deltar i kraftråd varje vecka vid ett schemalagt tillfälle. Här arbetar de med frågor som rör bemötande, attityder och mobbning. Enligt politiskt beslut i Sjöbo kommun arbetar vi enligt en modell mot mobbning (Kraftfullt arbete för trygghet= Kraft) som tagits fram av Dan Olweus, psykolog vid universitetet i Bergen ( Eleverna på Sandbäcksskolan är delaktiga i upprättandet samt i utvärderingen av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom att alla blivit intervjuade av mentor (bilaga 2). Ett trygghetsråd bildades med elever som arbetade vidare med svaren från intervjufrågorna. Eleverna tankar redovisas i moln i planen mot diskriminering och kränkande behandling. 11

12 Varannan vecka har vi eleverna klassråd i åldershomogena grupper. De diskussioner som sker i klassen återkopplas till elevrådet vilket leds av rektor. Frågor som framkommer förs vidare till skolrådet, där föräldrarepresentanter ingår. Skolrådet leds av rektor. De är med och skapar trivselregler för sina klasser under skoltid. Eleverna är också delaktiga i det främjande arbetet på skolan. Vårdnadshavarna får information om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling årligen i samband med föräldramöte (bilaga 3). Därutöver är vårdnadshavare representerade i skolrådet där de har regelbundna träffar med skolledningen och diskuterar aktuella frågor under läsåret. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Vårdnadshavarna har möjlighet att lämna sina synpunkter till rektor eller till föräldrarådet. Under 2015 arbetar vi vidare med: Trygghetsrådet ska fortsätta att arbeta med strukturerade aktiviteter för lektioner och raster (rastaktiviteter genom att träna till en gemensam cirkus samt tipsrunda på lektionstid kring barnens tankar i molnen). Skapa trivselregler på fritids. Skapa rutiner för hur informationsflödet mellan de olika råden ska fungera. Skolans ordningsregler revideras tillsammans med elever och föräldrar vid varje läsårsstart. Arbete i trygghetsrådet med att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling på ett elevnära sätt. 12

13 Vem bevakar så att lagarna följs? Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. Så här kontaktar du Barn och Elevombudet: Barn och Elevombudet Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm Ring på: E-post: Den som är elev, vårdnadshavare eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta en av BEO s jurister direkt, läs mer om det på BEO s hemsida. När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga uppgifter om enskild person. Följande kan vara viktigt att förbereda innan kontakt tas med BEO: Namn adress, telefonnummer, men det finns även möjlighet att vara anonym. Namn och adress på skolan. En beskrivning av vad som hänt. Hur länge kränkningarna pågått? Om du har pratat med någon i skolan om det som hänt och i så fall vem. Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon: , Rektor Petra Roth Mail: petra.roth@sjobo.se Telefon:

14 Definition av begreppen främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete. Främjande arbetet: syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde omfattar diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder) riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning Förebyggande arbetet: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker (rastvakter, analysera kartläggningar, ordningsregler, träna empati med rollekar) analysera kartläggningar utvärdera tidigare insatser identifiera riskerna och formulera konkreta och uppföljningsbara mål planera vilka insatser som ska genomföras under året göra eleverna delaktiga (regler) för att detta ska få effekt måste arbetet genomföras systematiskt Det åtgärdande arbetet: kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling rutinerna ska framgå i planen påbörja genast när signal kommer vidtar åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas 14

15 Sandbäcksskolans arbete med främjande arbete På Sandbäcksskolan jobbar vi med åldersblandade vänskapsgrupper med fokus på att skapa goda relationer över klassgränserna. Detta gör vi varje vecka. Vi har gemensamma traditioner på vår skola, till exempel I hela skolan sjunger varje månad samt gemensamma aktiviteter vid skolstart och skolavslutning. Eleverna har medbestämmanderätt och delaktighet genom elevråd, klassråd, trygghetsråd samt fritidsråd. Vårdnadshavarna har medbestämmanderätt och delaktighet genom skolråd. Vi i arbetar storklasser med flera lärare i gruppen samtidigt. Där igenom ser och upplever vi samma saker, och kan använda vår gemensamma styrka till att lösa uppkomna problem. Vi kan se varandras handlande i olika situationer och därigenom förebygga att personal kränker elever. Det är en fördel att eleven har många olika vuxna att bygga relationer med och kan välja vem han/hon känner förtroende för. Fler ögon ser mer och vi ger varandra feedback i bemötande. Under 2015 arbetar vi vidare med: Faddersystem bland eleverna. Cirkusföreställning av elever med syfte att hitta sysselsättningar och aktiviteter till elever på rasterna där de har ett gemensmat mål eftersom de ska uppträda på en cirkus. 15

16 Sandbäcksskolans arbete med förebyggande arbete På Sandbäcksskolan jobbar vi med åldersblandade vänskapsgrupper med fokus på att skapa goda relationer över klassgränserna. Detta gör vi varje vecka. Idag analyserar och utvärderar vi vårt systematiska arbete mot diskriminering och kränkande behandling och sätter in åtgärder. Vårt systematiska arbete består av: Sociogram på terminsbasis Kraftenkäter i åk 3 Brukarenkäter på kommunbasis Åtgärder vi har idag är vänskapsgrupper och råd där elever ingår. Vi är alltid en pedagog i varje omklädningsrum vid ombyte inför idrottslektioner. Vi har ett väl utarbetat rastvaktssystem med utökade vuxna vid behov. Under 2015 arbetar vi vidare med: Rastaktiviteter som pedagoger initierar till att börja med. Därefter kanske elever kan vara ansvariga. Ett exempel på rastaktivitet är träning inför gemensam cirkus. Gemensamma regler som främjar en god värdegrund som alla är förtrogna med. Trygghetsvandringar med skolgårdskarta. Skolgårdskarta där pedagoger dokumenterar händelser. Vi måste analysera att de åtgärder vi sätter in är adekvata och arbeta fram ett strukturerat utvärderingsinstrument. Exempel på detta är att identifiera de barn som upplever sig ensamma med avprickningssystem om de deltar i rastaktiviteter. 16

17 Sandbäcksskolans arbete med åtgärdande arbete På Sandbäcksskolan sätts åtgärder in skyndsamt vid signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkning (bilaga 4). Våra rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som följer: Vi analyserar resultat från kartläggningar. Vi jobbar förebyggande med relationer för att elever och föräldrar ska berätta. Vuxna är närvarande bland elever under hela skoldagen i hallar, rastplatser, klassrum samt övriga vistelseplatser. Våra rutiner för att utreda diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som följer: Ytterligare observationer. Intervjuer av elever, föräldrar och personal. Dokumentation på anvisade blanketter, som anmälan om Kränkande behandling och Tillbud. Våra rutiner för att åtgärda diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som följer: Åtgärder sätts utifrån händelsens karaktär. Till exempel en vuxen i varje omklädningsrum, vuxen nära en elev på rasten, rastaktiviteter, extra rastvakter och sociala samtal. 17

18 Under 2015 arbetar vi vidare med: Vi ska analysera att de åtgärder vi sätter in är adekvata. Tidsplan för utvärdering ska framgå när åtgärd sätt. Kartläggningsmetoder för skola, förskoleklass och fritidshem. Enskilda elevsamtal med sociogramfrågor en gång per termin med skolkarta (Bilaga 5). Olweusenkäten en gång om året. Inför utvecklingssamtal trivselfrågor Brukarenkät per årsbasis med föräldrar Brukarenkät per årsbasis med barn, frågor om trivsel samt frågor utifrån diskrimineringsgrunderna Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning SKOLA (SPSM) Skolkarta för pedagoger Trygghetsvandringar Våra kartläggningsmetoder enkäter, dokumentation utifrån utvecklingssamtal samt skolkartor genomför vi i elevgrupperna. Till detta kommer de kartläggningsmetoder vi har för föräldrar, pedagoger och för verksamheten. Kartläggningsmetoder specifikt för förskoleklass. Fördjupade elevsamtal (skapande relationer) som är en kvalitativ kartläggningsmetod. Den sker spontant och dokumenteras. Trivselsamtal! Sociala observationer med dokumentation. Enklare formulär med kryss på gruppnivå. Kartläggningsmetoder specifikt för fritidshem. Fritidsenkät. Skolgårdskarta på Fritidsråd. Sociala observationer med dokumentation. Enklare formulär med kryss på gruppnivå. Under 2015 arbetar vi vidare med: Utveckla sociogramfrågor, kompletteras med enkätfrågor som fylls i av pedagog under samtalet. 18

19 Analys av kartläggningsresultat I sociogrammen kan vi se att 5-6 % av eleverna inte blivit valda. Brukarenkäten visa att 95 % av eleverna trivs i skolan. Vår analys av dessa två sammantagna resultat är att anledningen till att man inte trivs kan vara att man inte tycker att rasterna är så bra för att man inte har någon att vara med. Vårt rastvaktsystem behöver utvecklas med rastaktiviteter, eleverna uttrycker i elevrådet att de tycker att det finns många vuxna ute och att det alltid finns någon man kan säga till. De tycker att det är bra att pedagogerna har västar så att man tydligt kan se dem. Tidigare Olweus-enkäter har visat att eleverna upplevt omklädningsrummen på idrotten som en otrygg plats vilket har gjort att vi idag alltid har en pedagog i varje omklädningsrum. Resultatet av denna åtgärd visar att vi idag inte har några elever som känner sig otrygga i omklädningsrummen. Kartläggning med utgångspunkt från Olweus-enkät har ett begränsat värde då det är endast år tre som svarar på dessa enkäter. Vi upplever att det är väldigt många frågor och för en del elever är frågorna också svåra att förstå. Olweus-enkäten är en temperaturmätare på det arbete vi gjort under de tre och ett halvt år som eleverna redan gått på vår skola. Frågorna i vår brukarenkät, som rör diskrimineringsgrunderna, är formulerade på ett sådant sätt att resultatet blir svårtolkat.. Under 2015 arbetar vi vidare med: Sociogramfrågorna som vi har idag är kvalitativa. Dessa kommer att under 2015 kompletteras med kvantitativa frågor i enkätform, för att säkerställa tolkningsresultaten. 19

20 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal observerar och samtalar regelbundet med eleverna och delger varandra relevant information. All pedagogisk personal ingår i ett rastvaktssystem. Rastvakterna rör sig bland eleverna under såväl förmiddagsrast som lunchrast. Elever deltar i kraftråd varje vecka vid ett schemalagt tillfälle. Här arbetar de med frågor som rör bemötande, attityder och mobbning. Vi arbetar enligt en modell mot mobbning (Kraftfullt arbete för trygghet= Kraft) som tagits fram av Dan Olweus, psykolog vid universitetet i Bergen ( Vi följer sanktionstrappan (bilaga 6). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Då personal får kännedom om att en elev känner sig kränkt av en vuxen som arbetar på skolan skall en utredning skyndsamt, det vill säga inom 24 timmar, göras. 1. Rektor kallar elev som känner sig utsatt till samtal om det inträffade. 2. Rektor dokumenterar på blanketten utredning om kränkande behandling. 3. Rektor kallar till samtal med berörd personal och beslutar om åtgärder. 4. Rektor återkopplar muntligt till elev och dess vårdnadshavare. 20

21 bilaga 1 Diskussionsunderlag Arbetet inför Värdegrund- och likabehandlingsplan A-dag, vecka 42 HT Vilka kartläggningsmetoder tycker ni ska ingå? 2. Hur utvärderar vi våra kartläggningar? 3. Hur åtgärdar vi resultatet på kartläggningarna? 4. Hur följder vi upp åtgärderna? 1. Vilka främjande åtgärder tycker ni ska ingå? 1. Vilka värdegrundsregler skall ingå i vår Värdegrund- och likabehandlingsplan? 2. Vilka konsekvenser blir det om reglerna inte följs? Hur gör vi rent praktiskt? 3. Hur utvärderar vi att konsekvensen ger önskad effekt? Vad är en önskad effekt utifrån ett värdegrundsperspektiv för alla inblandade? 1. Vilka åtgärder har vi vid akuta ärenden? (Diskriminering, trakasserier, kränkning och mobbning.) 2. Hur följer vi upp dessa? Främjande arbetet: syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde omfattar diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder) riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning Förebyggande arbetet: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker (rastvakter, analysera kartläggningar, ordningsregler, träna empati med rollekar) analysera kartläggningar utvärdera tidigare insatser identifiera riskerna och formulera konkreta och uppföljningsbara mål planera vilka insatser som ska genomföras under året göra eleverna delaktiga (regler) för att detta ska få effekt måste arbetet genomföras systematiskt Det åtgärdande arbetet: kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling rutinerna ska framgå i planen påbörja genast när signal kommer vidtar åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas 21

22 bilaga 2 Sjöbo Just nu håller vi på Sandbäcksskolan på att revidera vår Värdegrund- och likabehandlingsplan. Vi värdesätter Era synpunkter högt och tar tacksamt emot Er respons på följande frågor: 1. Vilka egenskaper tycker Ni är viktiga hos oss pedagoger som möter Ert barn i skolan för att barnet ska KUNNA, VILJA och VÅGA utvecklas till goda och kompetenta samhällsmedborgare? 2. Vilka egenskaper tycker Ni att vi pedagoger ska hjälpa till att utveckla hos barnen med tanke på deras relation till andra barn och vuxna? Tack för er medverkan! 22

23 bilaga 3 Intervjufrågor till barn/elever till Likabehandlingsplanen Tanken är att man organiserar sin verksamhet så att någon pedagog diskuterar i grupper om max sju barn/elever. Ni bestämmer själva om det är olika pedagoger som genomför samtalen eller det är samma. Pedagogen som håller i samtalet dokumenterar det som blivit sagt. Huvudsyftet är att få svar på frågorna i rutorna nedan: Hur är en vuxen i skolan som gör att du KAN? Hur är en vuxen i skolan som gör att du VILL? Hur är en vuxen i skolan som gör att du VÅGAR? För att barnen/eleverna ska förstå kan du behöva formulera om frågorna, lägga till frågor och ställa fördjupande frågor under samtalet? Förslag på konkret fråga: Hur är din favoritlärare/fröken? Exempel: Vad gör din fröken som gör att du vill lära dig läsa? Vad gör din fröken som gör att du vågar prata inför dina klasskamrater? Vad gör din fröken som gör att du kan räkna matte? Hur är en kompis i skolan som gör att du KAN? Hur är en kompis i skolan som gör att du VILL? Hur är en kompis i skolan som gör att du VÅGAR? 23

24 bilaga 4 Rutin Misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). 2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef 3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen). 4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. 5. Utredningsuppdraget görs enligt Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle? iii. iv. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder. 7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter avslutad utredning. Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden (Offentlighetsoch sekretesslag OSL 2009:400). 24

25 Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, bitr förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering 1. Anmälan om kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elevakten. Blanketter Anmälan och utredning om kränkande behandling 25

26 bilaga 5 Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn: Datum: Trivs du i skolan? Vad är det som gör att du känner så? (Vad kan vi göra för att du ska trivas bättre i skolan?) Vem leker du med? Vem vill du helst vara med på rasten? 26

27 Är du rädd för någon på skolan? Vem och varför? Används fula ord på vår skola? När och var används det? Finns det någon vuxen på skolan som du kan prata med? Vem? Finns det någon i din klass eller på skolan som inte har det bra? (utanför, slagen, retad) På vilket sätt? Var händer det? Händer det dig? 27

28 bilaga 6 Sanktionstrappa för Sandbäcksskolan F-3 Åtgärder vid mobbning på individnivå (elev-elev) utifrån Likabehandlingsplanen och KRAFT. Sanktionstrappa vid mobbning. Vid konstaterad mobbning kommer vi att kräva att beteendet upphör. Vi kommer att ha allvarliga samtal med de inblandade och vårdnadshavarna kommer att erbjudas att delta i dessa samtal. Steg 1 Vid misstanke om mobbning Observationer på raster och i klassrum. Kartläggning lyfts på arbetslagsmöte. Mentor dokumenterar. Mentor samtalar med utsatt elev och vårdnadshavare. Denna kontakt kommer att fortsätta tills att mobbningen har upphört. Steg 2 Vid mobbning Verbal tillrättavisning. Det du gör är inte acceptabelt. Enskilda allvarliga samtal med alla inblandade. Vi kontaktar och erbjuder vårdnadshavare att delta. Sanktioner kommer att upprättas efter överenskommelse med elev och ev. vårdnadshavare. Återkoppling till vårdnadshavare. Steg 3 Om mobbning inte upphör Mentor samtalar med elev. Tillfällig indragning av förmåner. Begränsat rastområde och/eller rastinnehåll. Rektor kallar till EHK (Elevhälsokonferens). Förebyggande arbete Steg 4 Om mobbning fortsätter Ev. anmälan till socialtjänsten, polisanmälan. Ev. byte av klass eller andra interna stödåtgärder. Verbal tillrättavisning. Det du gör är inte acceptabelt - Kränkning Utvecklingssamtal trivsel trygghet - mobbning Hälsosamtal skolhälsovården Klassmöten Olweus/KRAFT Klassregler Olweus/KRAFT Vänskapsgrupper Enskilda samtal - Sociogram Pedagogiska samtalsgrupper Olweus/KRAFT, kompetensutveckling. Föräldramöten Rastvaktssystem Ses över terminsvis. 28