Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sandbäcksskolan 2019/ 2020 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sandbäcksskolan 2019/ 2020 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Upprättad: Gäller till: Fastställd av: Petra Roth, rektor Verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, skola och fritidshem.

2 Sandbäcksskolans vision 3 Sandbäcksskolan vi kan, vi vill och vi vågar 3 Personalens tankar kring visionen: 3 Vårdnadshavarnas tankar kring visionen: 3 Elevernas tankar kring visionen: 3 Sandbäcksskolans mål 2019/ Utvärdering 2018/ Delaktighet 6 Kartläggningsmetoder för skola, förskoleklass och fritidshem. 6 Sandbäcksskolans aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Sandbäcksskolans åtgärdande arbete 7 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och/eller kränkning. 7 Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av en annan elev. 8 Rutin vid misstanke om upprepad kränkande behandling 8 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal. 8 Aktiva åtgärder 2019/ 2020 utifrån diskrimineringslagstiftningen 9 Kön 9 Etnisk tillhörighet 9 Religion eller annan trosuppfattning 9 Funktionsnedsättning 10 Könsöverskridande identitet eller uttryck 10 Sexuell läggning 11 Ålder 11 Bilaga 1 - Vad säger lagen? 12 Bilaga 2 - Definition av begreppen främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete. 16 Bilaga 3 - Rutin, Misstanke om kränkande behandling 17 Bilaga 4. Rutin vid misstanke om upprepad kränkande behandling 19 Bilaga 5 - Enskilda elevsamtal 20 Bilaga 6 - Kompletterande frågor till enskilda elevsamtal 21 Bilaga 7 - Skolgårdskarta 23 2

3 Sandbäcksskolans vision Sandbäcksskolan vi kan, vi vill och vi vågar Personalens tankar kring visionen: Vi kan: Vi vill: Vi vågar: En trygg lärandemiljö med trygga förebilder gör att alla elever vågar visa att de kan. Vi har nyfikna, öppna och engagerade elever som vill växa och utvecklas. Vi är övertygade om att alla elever gör rätt om de kan och vi är omgivna av unika och modiga elever som vågar. Vårdnadshavarnas tankar kring visionen: Vi föräldrar vill att våra barn ska våga, vilja och kunna vara sig själva. Barnen ska våga stå för sina åsikter och respektera varandras likheter och olikheter, samt utveckla sin empati. Vi vill att våra barn lär sig hjälpsamhet och ömsesidig respekt, både i handling och i tal. Vi tror att detta kan uppnås genom kompetenta och engagerade pedagoger som väcker nyfikenhet och inspirerar våra barn att utvecklas och lära. Vi tror att omtänksamma och lyhörda pedagoger ger trygga och empatiska barn som vågar uttrycka sig och vara sig själva. Elevernas tankar kring visionen: För att kunna, vilja och våga vill vi elever att kompisarna ska vara snälla, hjälpsamma, uppmuntrande samt lyssna och förklara. Vi vill också att kompisarna ska se till så att alla får vara med och leka. När alla är vänner känner man sig trygg. För att kunna, vilja och våga vill vi elever att alla vuxna ska visa att de tror på oss och de ska tala om för oss att vi kan och att vi klarar saker. De ska också vara hjälpsamma, pålitliga, omtänksamma och lyssna på oss. Vi vill förberedas för vi vill veta vad vi ska göra. De vuxna ska visa tydligt att vi ska behandla varandra bra och visa varandra respekt. De vuxna ska vara lugna, snälla, lite stränga och säga till på ett bra sätt. Det gör oss trygga att det alltid finns vuxna i närheten som kan hjälpa oss. 3

4 Sandbäcksskolans mål 2019/2020 Våra elever är unga och därför behöver de skolas in i arbetet med att värna om sina och andras rättigheter. Vi låter eleverna vara delaktiga utifrån ålder och mognad och planerar undervisningen utifrån detta. Skolans personal arbetar utifrån synsättet Barn gör rätt om de kan Skolans personal utbildas i PBS, Positivt beteendestöd Vi talar till varandra och behandlar varandra på ett respektfullt sätt Utvärdering 2018/2019 Vår organisation med storklasser tror vi är en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor är arbetet med Barn gör rätt där all skolans personal varit delaktiga i fortbildningar. Genom detta arbete är skolans personal goda förebilder gällande bemötande samt normer och värden. Arbetet och förhållningssättet har utvecklats genom tydlighet mot alla elever angående hur vi jobbar med Barn gör rätt samt genom att vi pratar med eleverna om deras olika behov. Personalen upplever ökad säkerhet i tankesätt och förhållningssätt gällande elever med normbrytande beteende. Medvetenheten om lågaffektivt bemötande har ökat. Eleverna fungerar bäst då vi bemöter lågaffektivt. Det är bra att bemöta barnen som jämlikar. Användandet av stödstrukturer för att möta alla elever så som de är fungerar bra. Önskemål om praktiska övningar i ledarskap kontra samarbete med eleverna framgick i utvärdering i november 2018, och har under våren 2019 varit en del i vår kompetensutveckling. 4

5 Vid genomgång av sociogram kan man se att många elever upplever att vi har ett språkbruk på skolan som de inte tycker är så trevligt. Vi har under hösten haft en särskild temavecka med tema En underbar värld där vi arbetat med normer och värden. Det som är tydligt är att diskussionerna om respekt, egenvärde, lika/olika, rättvisa har engagerat eleverna och man kan också se att de använder sig av sina kunskaper i vardagen. Eleverna jobbade aktivt under lektionerna. De visade stort intresse genom att fråga mycket. Det går att se att eleverna utvecklats då de exempelvis kunnat koppla ordet rättvisa till att det handlar mer om bara mig själv, de har kunnat visa förståelse för att rättvisa inte betyder att alla får lika. Eleverna kunde också sätta fingret på i vilka delar de behövde utveckla. Det är också fler elever som säger ifrån. Vi har kunnat applicera värden vi jobbat med i elevernas vardag, och kunnat lyfta detta när situationer mellan eleverna uppstår i det dagliga arbetet. Det är ett arbete som kommer att fortgå under hela deras skolgång. 5

6 Delaktighet Sandbäcksskolan arbetar aktivt med att skapa en demokratisk dialog mellan skola och hem, personal och elever. Vår värdegrund och vision om att alla elever ska bemötas med förståelse och respekt genomsyrar arbetet på skolan under hela dagens verksamhet. Personalen: All personal är delaktig i arbetet med förhållningssättet Barn gör rätt om de kan, som är en politiskt antagen riktlinje. Under läsåret kommer personalen dessutom att utbildas i PBS, positivt beteendestöd, som ger fördjupad kunskap i att tillgodose alla elevers behov. PBS är en preventiv modell för att främja trygghet, studiero och inkludering. Sandbäcksskolans utvecklingsgrupp har tagit fram planen utifrån de utvärderingar som skett med såväl elever, vårdnadshavare som personal. Eleverna arbetar med värdegrundsfrågor dels i det dagliga arbetet men också då de har klassråd. De diskussioner som sker i klassen återkopplas till elevrådet vilket leds av rektor. Frågor som framkommer lyfter rektor vid skolrådet, där föräldrarepresentanter ingår. Eleverna är med och skapar trivselregler för sina klasser under skoltid. Vårdnadshavarna får information om skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling årligen i samband med föräldramöte. Vårdnadshavare är representerade i skolrådet där de har regelbundna träffar med skolledningen och diskuterar aktuella frågor. Vårdnadshavarna som inte deltar vid skolråd har möjlighet att lämna sina synpunkter till rektor eller till skolrådet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig på Sjöbo Kommuns hemsida. Kartläggningsmetoder för skola, förskoleklass och fritidshem. Enskilda elevsamtal en gång varje termin (Se bilaga 5) o kompletterande frågor gällande Plan mot diskriminering och kränkande behandling (Se bilaga 6) o skolkarta (Se bilaga 7) På utvecklingssamtal trivselfrågor Brukarenkät per årsbasis med föräldrar Trivselenkät per årsbasis med barn, frågor om trivsel samt frågor utifrån kränkningar och diskrimineringsgrunderna 6

7 Sandbäcksskolans aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling Arbete utifrån politiskt antagen riktlinje gällande Barn gör rätt om de kan, t. ex. genom lågaffektivt bemötande. Vi arbetar storklasser med flera lärare i gruppen samtidigt. Vi ser samma och upplever samma saker men kan tolka det olika och kan använda vår gemensamma styrka till att lösa uppkomna problem. Vi kan se varandras handlande i olika situationer och därigenom förebygga att personal kränker elever. Det är en fördel att eleven har många olika vuxna att bygga relationer med och kan välja vem han/hon känner förtroende för. Fler ögon ser mer och vi ger varandra feedback i bemötande. Vi är alltid en pedagog i varje omklädningsrum vid ombyte inför idrottslektioner. Gemensamma traditioner och och upplevelser t.ex. skolavslutning, lucia och utedagar. Gemensamma temaveckor där vi arbetar med värdegrundsfrågor Vi har rastaktiviteter gynnar barns möjligheter att delta i lek eller annan samvaro. Eleverna är med och skapar trivselregler för sina klasser under skoltid. Vi har ett väl utarbetat rastvärdssystem med utökat antal vuxna vid behov. Vi är aktiva vuxna på rasterna som hjälps åt att ta ansvar för alla elever. Vi analyserar och utvärderar vårt systematiska arbete mot diskriminering och kränkande behandling och sätter in åtgärder. Se avsnittet kartläggningsmetoder. Sandbäcksskolans åtgärdande arbete Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och/eller kränkning. Våra rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som följer: Vi analyserar resultat från kartläggningar Vi jobbar förebyggande med relationer för att elever och föräldrar ska berätta Vuxna är närvarande bland elever under hela skoldagen i hallar, rastplatser, klassrum samt övriga vistelseplatser Våra rutiner för att utreda diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som följer: Ytterligare observationer Intervjuer med elever, föräldrar och personal Dokumentation i DF Respons Våra rutiner för att åtgärda diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som följer: Åtgärder sätts in utifrån händelsens karaktär. Till exempel en vuxen i varje omklädningsrum, vuxen nära en elev på rasten, rastaktiviteter, extra rastvakter och sociala samtal 7

8 Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av en annan elev. Åtgärder sätts in direkt. Alla steg dokumenteras. Upptäcka Utreda Åtgärda kartläggningar, goda relationer och hög närvaro av vuxna observationer, elevsamtal utifrån händelsens karaktär Det sker kontinuerlig utvärdering av de insatta åtgärderna i personalgruppen. Denna utvärdering planeras in när åtgärderna sätts På Sandbäcksskolan sätts åtgärder in skyndsamt vid signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkning (bilaga 3) Rutin vid misstanke om upprepad kränkande behandling se bilaga 4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal. Då personal får kännedom om att en elev känner sig kränkt av en vuxen som arbetar på skolan skall en utredning skyndsamt. 1. Rektor kallar elev som känner sig utsatt till samtal om det inträffade 2. Rektor dokumenterar i DF respons 3. Rektor kallar till samtal med berörd personal och beslutar om åtgärder 4. Rektor återkopplar muntligt till elev och dess vårdnadshavare 8

9 Aktiva åtgärder 2019/ 2020 utifrån diskrimineringslagstiftningen Skolans personal arbetar utifrån allas lika värde, genom att vara goda förebilder såväl i handling som i ord. Kön Mål: På Sandbäcksskolan ska alla elever känna sig sedda och hörda, samt känna att de har lika stort inflytande på lektionerna och över verksamheten oavsett kön. Utvärdering av mål Utvärderas genom den årliga trygghetsenkäten, utvecklingssamtal och regelbundna möten i elevråd. Så här arbetar vi Vi delar grupperna i undervisningen med syfte att få en välfungerande grupp oavsett kön. Placering i klassrummet gör vi utifrån att få till en fungerande lärmiljö och trygghet för elever oavsett kön Vi tänker på att fördela ordet vid handuppräckning mellan pojkar och flickor Vi har övningar och lekar som gör alla barn sedda och hörda oavsett kön Etnisk tillhörighet Mål: På Sandbäcksskolan ska alla elever känna sig lika mycket värda oavsett bakgrund och etnisk tillhörighet. Utvärdering av mål Utvärderas genom den årliga trygghetsenkäten, utvecklingssamtal och regelbundna möten i elevråd. Så här arbetar vi Vi arbetar medvetet med arbetsområden där vi belyser människors olika livsvillkor och tar gärna hjälp av skönlitteratur samt bilder och strömmande media för att ge en aktuell bild av livsvillkor i andra länder Vi arbetar med etiska frågor där vi diskuterar hur man bör förhålla sig till varandra för att alla ska må bra och känna trygghet när vi kommer till skolan Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt och poängterar fördelen med att kunna kommunicer på mer än ett språk 9

10 Religion eller annan trosuppfattning Mål: På Sandbäcksskolan ska alla elever oavsett trosuppfattning behandlas likvärdigt och ges möjlighet att utöva sin tro. Utvärdering av mål Utvärderas genom den årliga trygghetsenkäten, utvecklingssamtal och regelbundna möten i elevråd. Så här arbetar vi Vid högtider diskuterar vi olika religioners traditioner och festdagar Vi serverar mat som alla kan äta oavsett trosuppfattning Funktionsnedsättning Mål På Sandbäcksskolan ska alla elever känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar och behov. Utvärdering av mål Utvärderas genom den årliga trygghetsenkäten, utvecklingssamtal och regelbundna möten i elevråd. Så här arbetar vi Vid schemaläggning skall hänsyn tas till elevers särskilda behov. Det kan gälla t ex förflyttning och möjligheten att delta i aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Vi serverar mat som alla kan äta Vi erbjuder olika strategier/ lösningar för att underlätta för det enskilda barnet att lyckas. Det handlar om att anpass miljön, organisera gruppindelningar samt att tillhandahålla kompensatoriska hjälpmedel Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål: På Sandbäcksskolan ska alla elever känna sig accepterade för sin egen person. Utvärdering av mål Utvärderas genom den årliga trygghetsenkäten, utvecklingssamtal och regelbundna möten i elevråd. Så här arbetar vi Vi fångar elevernas tankar och känslor kring frågor som uppstår 10

11 Sexuell läggning Mål På Sandbäcksskolan ska all elever känna sig accepterade för sin egen person Utvärdering av mål Utvärderas genom den årliga trygghetsenkäten, utvecklingssamtal och regelbundna möten i elevråd. Så här arbetar vi Vi genomför elevsamtal för att fånga upp vad eleverna känner, tycker och tänker Vi tar upp det som aktualiseras i nyheterna t ex i Lilla Aktuellt. Ålder Mål På Sandbäcksskolan ska alla elever känna sig sedda och hörda samt känna att de har inflytande på undervisningen oavsett ålder. Utvärdering av mål Utvärderas genom den årliga trygghetsenkäten, utvecklingssamtal och regelbundna möten i elevråd. Så här arbetar vi Tydlighet med att förklara varför vi tar beslut som styrs utifrån vilken ålder eleven har 11

12 Bilaga 1 - Vad säger lagen? Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta, dels i gällande skollag (SFS 2010:800), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all skolverksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av elever. utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten och åtgärdar det som har hänt. varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling med en översikt över de insatser som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller tillgänglighet, dels förebygga och förhindra trakasserier. Med begreppet likabehandling menas att alla barn/elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en elev på grund av att den är rullstolsburen. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. Mobbning syftar såväl på fysiska och psykiska handlingar som på uteslutning, 12

13 ryktesspridning tillmälen med mera. Mobbning är när ont uppsåt finns och en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och att det råder maktobalans. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Vid kränkande behandling behöver det inte finnas ett ont uppsåt utan den som är kränkt avgör vad som är kränkning. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, meddelanden på olika sociala medier) Materiell kränkning (förstöra kläder, punktera cykeldäck) Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans och skolans regler är inte vare sig mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs utifrån en god människosyn. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Rasism är att behandla människor olika utifrån hur de ser ut eller vad de har för bakgrund. Främlingsfientlighet är en stark eller irrationell motvilja eller rädsla för människor från andra länder. Homofobi och bifobi är att någon tycker att det är fel att vara homo eller bisexuell. Barn är den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Elev är den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Personal är alla anställda eller uppdragstagare inom verksamhet kring omsorg och utbildning. Vilka är diskrimineringsgrunderna? De åtta diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 13

14 funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och tillgänglighet. Kön är att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsidentitet eller könsuttryck är att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet är det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person har. Religion eller annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Sexuell läggning är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Tillgänglighet Den 1 januari 2015 börjar en ny diskrimineringsgrund att gälla. Lagen klassar bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Vem bevakar så att lagarna följs? Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. Så här kontaktar du Barn och Elevombudet: Barn och Elevombudet Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm Ring på: E-post: beo@skolinspektionen.se Den som är elev, vårdnadshavare eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta en av BEO s jurister direkt, läs mer om det på BEO s hemsida. När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga uppgifter om enskild person. Följande kan vara viktigt att förbereda innan kontakt tas med BEO: Namn adress, telefonnummer, men det finns även möjlighet att vara anonym. 14

15 Namn och adress på skolan. En beskrivning av vad som hänt. Hur länge kränkningarna pågått? Om du har pratat med någon i skolan om det som hänt och i så fall vem. Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon: , Rektor Petra Roth Mail: petra.roth@sjobo.se Telefon: Ansvarsfördelning Rektor har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som lagarna anger. Rektor ansvarar även för att ett värdegrundsarbete blir en del i helheten i arbetet med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla en redogörelse för mål och insatser som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever. Det ska också tydligt framkomma vilka insatser som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under kommande år. En redovisning av hur de planerade insatserna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ansvaret vilar även på rektor att all personal som arbetar i skolan får del av planen. Personal har egenansvar att sätta sig in i lagarna och dess innebörd. Personal med pedagogiskt uppdrag ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl mål och riktlinjer som att kunskapskrav i läroplanen Lgr 11 efterföljs. Eleven har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans värdegrundsarbete utifrån sin förutsättning. Som elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en god kamrat och efter stigande ålder vara ett gott föredöme. Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Skolan ska vara ett komplement och ett stöd i denna. Vi värderar ett gott samarbete högt, där vårdnadshavarna har god kommunikation samt god samverkan med skolan, kring kränkande behandling och diskriminering, för att hitta optimal lösning på situationen. 15

16 Bilaga 2 - Definition av begreppen främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete. Främjande arbetet: syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde omfattar diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning tillgänglighet eller ålder) riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning Förebyggande arbetet: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker (rastvärdar, ordningsregler, träna empati med rollekar) analysera kartläggningar utvärdera tidigare insatser identifiera riskerna och formulera konkreta och uppföljningsbara mål planera vilka insatser som ska genomföras under året göra eleverna delaktiga (regler) för att detta ska få effekt måste arbetet genomföras systematiskt Det åtgärdande arbetet: kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling rutinerna ska framgå i planen påbörja genast när signal kommer vidtar åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas 16

17 Bilaga 3 - Rutin, Misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Stödfrågor vid analys Har alla inblandade kommit till tals? Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle? Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse). Sekretess 17

18 En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar. Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, bitr. förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering Registreras och arkiveras i DF respons 18

19 Bilaga 4. Rutin vid misstanke om upprepad kränkande behandling 1. Anmäl Skapa en bild av ärendet genom att samla befintlig dokumentation. Ta stöd av elevhälsan som har tillgång till alla kränkningsanmälningar i DF-respons samt information från kollegor eller enskilda elevsamtal. Informera arbetslaget/rektor Dokumentera i DF-respons 2. Utred Samtal med den utsatte (samt dess vårdnadshavare) Samla information från den utsatte samt vårdnadshavare. Informera om hur arbetet går vidare och vilket stöd som barnet utifrån dess önskan/behov får. 3. Åtgärda och stoppa Samtal med den som utsätter (samt dess vårdnadshavare) Informera om dokumentationen av upprepade kränkningar. -Hur kan vi hjälpa dig att ändra detta beteende? Det måste upphöra. Bestäm tid för uppföljningsmöte. Planera och genomför åtgärder för att stoppa kränkningar. Informera arbetslaget/rektor Steg 1-3 ska ske skyndsamt 4. Följ upp och utvärdera. Utöka observationerna Följ upp med flera uppföljningsmöten till dess att du är helt säker på att kränkningarna har upphört. Ha individuella samtal, både med den som blir utsatt och den som utsätter (samt deras vårdnadshavare). Detta kan pågå under flera månader. Återkoppla regelbundet till arbetslaget/ rektor 5. Dokumentera Dokumentera åtgärder Gör anteckningar under arbetets gång. Avsluta ärendet i DF-respons när kränkningarna upphört. 19

20 Bilaga 5 - Enskilda elevsamtal Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn: Datum: Trivs du i skolan? Vad är det som gör att du känner så? (Vad kan vi göra för att du ska trivas bättre i skolan?) Vem leker du med? Vem vill du helst vara med på rasten? Är du rädd för någon på skolan? Vem och varför? 20

21 Används fula ord på vår skola? När och var används det? Finns det någon vuxen på skolan som du kan prata med? Vem? Finns det någon i din klass eller på skolan som inte har det bra? (utanför, slagen, retad) På vilket sätt? Var händer det? Händer det dig? 21

22 Bilaga 6 - Kompletterande frågor till enskilda elevsamtal Mål: Alla elever ska känna att de har möjlighet att delta i lek eller annan samvaro i skola/fritids. Vad gör du på rasterna? (Du får välja flera alternativ) Jag leker/är med mina kompisar. Jag är med på rastaktiviteter. Jag gör inget på rasten och trivs med det. Jag trivs inte med rasten. Varför? Hur skulle din rast kunna bli bättre? 22

23 Bilaga 7 - Skolgårdskarta 23