Möbelspåret. Rallarskolan. Pyramid och egen järnvägsstation. Upptäck det småländska designarvet. Ett stopp på

Transkript

1 Lıngonet handplockad läsning från krösatågen nr Möbelspåret Upptäck det småländska designarvet Pyramid och egen järnvägsstation Ett stopp på Rallarskolan lingonet 1

2 Gränslöst resande! början av september presenterades förslaget till trafikförsörjningsprogram i Jönköpings län. Ett ambitiöst program där det satsas friskt på hög turtäthet och korta restider. Det är bitvis tuffa mål som har satts upp. År 2025 ska det kollektiva resandet ha ökat med 60 procent. 65 procent av länsinvånarna ska vara nöjda med kollektivtrafiken och hela 80 procent av den samlade skaran resenärer ska känna samma sak. Tillgängligheten för funktionsnedsatta ska öka och även i fortsättningen ska kollektivtrafiken finansiera sig själv till hälften. En stark drivkraft bakom ökat kollektivt resande är miljöaspekterna och ett av målen är att andelen förnyelsebara bränslen ska ha ökat till 100 procent (!) till I dag drivs trafiken till 37 procent på detta sätt. Utopi eller fullt rimligt? Jag vill och vågar tro det sistnämnda. Att ha mål är en grundförutsättning för att lyckas och dem får vi nu. I skrivande stund är programmet inte klubbat, men linjen är ändå tydlig och klar. Som ledare för kollektivtrafiken, och som yrkesmänniska, är jag glad över det nya trafikförsörjningsprogrammet. Det är viktigt att vi får ett långsiktigt, strategiskt dokument att arbeta efter och det är roligt att veta att vi med vårt dagliga arbete kan göra skillnad, på kort och på lång sikt. Som resandealternativ till jobb, skola och fritidsaktiviteter är kollektivtrafiken viktig för individen, samhället och miljön. Men vad är det då som krävs för att fler ska välja att ta tåget eller bussen? I framtagandet av det nya programmet har såväl resenärer som näringsliv och kommuner tillfrågats. Ett av önskemålen handlar förstås om turtäthet. Man vill också ha en översyn av olika regelverk och system, så att resan inte blir krångligare bara för att man råkar passera en länsgräns under tiden. En av ambitionerna i planen är därför att förtäta turerna mellan två angränsande huvudorter, även om det ligger en länsgräns emellan dem. Självklart har också en dialog hållits mellan de olika länen när planen har utformats. Övriga län håller på att utforma sina planer just nu och min förhoppning är att vi kommer att kunna göra mycket bra tillsammans i framtiden. Du som läser är dock här och nu, och det är också ett utmärkt tillfälle att göra skillnad. Det är dina synpunkter som hjälper oss att få ihop den stora bilden och att finslipa de små detaljerna. Tveka inte att höra av dig direkt till ansvariga chefer på respektive länstrafik. Och skulle du vara lite extra nöjd med något berätta det gärna för din train manager, ombord på tåget. Lite beröm gör stor skillnad under en vanlig arbetsdag. Tack för att du reser med oss! Carl-Johan Sjöberg, Trafikdirektör, Jönköpings Länstrafik Positiv resandeutveckling...3 Tågprofilen...4 Raka spåret till Rallarskolan...6 Ta tåget till högre utbildning...7 Prisvärda Krösatågen...8 INNEHÅLL TEMA DESIGN I SMÅLAND! Välkommen till Lammhult...10 Småländska stolar tar plats...12 Inspiration & Shopping...16 Möt Nirvan Richter...18 Teknik på tåget...20 Smålands Kulturfestival...22 Hur låter en lampa?...24 Trafikledningen i Nässjö...26 Utflykt till Svaneholm...29 Lingonet är Krösatågens ombordtidning som i vissa fall även distribueras till hushållen i Småland och Halland. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din train manager. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt. Trevlig resa! Lıngonet Lingonet utges i samarbete mellan Jönköpings Länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Läns Trafik, Hallandstrafiken och dsb Småland. Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år. Upplaga: 5000 ex. Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg. Produktion: Conspectus. Art Director: Bosse Lindqwist, Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) Omslagsbild: Pelle Wahlgren. Kontakta redaktionen: Anders Ekman; anek@dsbsmaland.se eller Anne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se 2 lingonet

3 Resandet med Krösatågen ökar Nu siktar vi på en miljon resenärer! Allt fler väljer att resa med oss. Under årets sju första månader har antalet resenärer ökat med hela 18,5 procent på Krösatågen. Detta motsvarar drygt resenärer. Om trenden håller i sig kommer Krösatågen att ha en miljon resenärer innan året är slut! Allt fler väljer att ta tåget istället för bilen. Förutom att man sparar pengar blir det också tid över för frukost eller fika i lugn och ro. Den kraftiga ökningen har till största delen skett på linje 89 som trafikerar sträckan Nässjö Växjö. På den här linjen är ökningen 66 procent, vilket kan förklaras av att Växjö är en stor magnet för högre utbildning och arbetspendling. En annan linje som ökar kraftigt (54 procent) är linje 85 som har förlängts från Hultsfred till Oskarshamn. Den här linjen omfattar även en del turer till Jönköping, vilket är uppskattat bland pendlare. Våra trainmanagers har mötts av positiva kommentarer «Men är ni tillbaka, så roligt!» och en och annan kram. Dessa resenärer kanske inte syns i statistiken men mötet med kunder och resenärer kan knappas bli bättre, säger Anders Ekman som är affärsområdeschef för DSB Småland. Om man bryter ner statistiken är det i dag cirka 2900 personer som dagligen reser med Krösatågen för att komma hem eller bort. Ökningen av antalet resande kan inte ses som annat än positiv och vår förhoppning är att vi ska nå en miljon resenärer per år under Smarta och kollektiva resenärer Kollektivtrafiken har flera fördelar, såväl ekonomiskt som kvalitativt och säkerhetsmässigt. Det är smart att resa kollektivt och dessutom billigt. När bensinen och dieseln ligger mellan 14 och 15 kronor per liter, så blir bilen ett väldigt dyrt alternativ. Särskilt som den kostar pengar även när den inte rullar. Detta har förmodligen alltfler insett och låter bilen stå eller säljer den. Antalet registrerade bilar har under 2012 minskat med 9 procent enligt bilsweden.se. Att avstå från att bilpendla till arbetet är en vinst. Du kommer fram säkert, tryggt och kan vila dig på resan till och från ditt arbete. Väl hemma så har du sparat både miljö och pengar. Det är rimligt att tro detta också påverkat människor i sitt val att resa med Krösatågen. Fortfarande plats ombord Den linje som ökar mest trafikeras till största delen med tåg av typen X11:a. Det här är tåg med hög kapacitet även vad gäller sittplatser, något som förstås gäller också våra andra fordon. Det finns fortfarande plats ombord, lovar Anders Ekman. Vi har inte blivit ett tunnelbanesystem där man allt som oftast får resa stående. Varmt välkommen ombord, det finns plats för dig också! lingonet 3

4 Krösaprofilen Namn: Kalle Nilsson, studentpendlare Sträcka. Nässjö Jönköping tur och retur Resevaluta. 60-dagarskort Bor. Nässjö Studerar. Till it-ingenjör vid Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping Kalles studieresa lönar sig hela livet I två år har Kalle Nilsson från Nässjö tagit tåget till sina studier vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Som student är han tacksam för att kollektivtrafiken finns. Att ta bilen finns helt enkelt inte på kartan. Att ha egen bil och köra med varje dag vore ekonomiskt vansinne. «Med 60-kortet får jag väldigt bra ekonomi, trots att jag inte reser varje dag», resonerar Kalle som dessutom får lite konditionsträning på köpet. Det är cykeln som gäller de tre kilometrarna från Kalles föräldrahem i Nässjö och ner till stationen. Och peppar, peppar, än har den inte blivit stulen. Kalle har precis kört igång sitt tredje år som student vid Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping. I juni nästa år är han utexaminerad it-ingenjör. text amelie bergman foto bosse lindqwist I studentpendlarens ryggsäck. Pocketbok, grafräknare och anteckningsblock. 4 lingonet

5 «Jag är nog ganska dålig på att utnyttja tiden på tåget, men efter en hel dag med föreläsningar så är det rätt skönt att bara få rensa skallen.» Varför valde du Högskolan i Jönköping? «Först och främst så tyckte jag att det var en bra utbildning. Datorer har alltid intresserat mig, och just det här programmet innehöll mycket programmering och webbutveckling. Sådant som jag vill jobba med i framtiden. Det sägs att de som har gått utbildningen har haft lätt att få jobb, och det bidrog naturligtvis också.» Hur är livet som «fattig student»? «Det är bra! Valet att studera i Jönköping har ju gjort det möjligt att bo kvar hemma, hos mina föräldrar. Det sparar jag förstås mycket på och jag har sluppit att ta studielån. Sedan jobbar jag extra på Posten här i Nässjö, så jag har lite extra att röra mig med. Men visst får man vända på slantarna ibland. Att åka kollektivt är till exempel en självklarhet. Det vore ekonomiskt vansinne att ha egen bil och köra omkring med.» Hur har du lagt upp ditt resande? «Jag köper ett 60-dagarskort, det är perfekt för mig. Det är laddat med 20 dagars resande, men jag kan sprida ut dem som jag vill över 60-dagar. Eftersom jag inte har föreläsningar och labb varje dag passar det mig bäst. För mig hade ett 30-kort blivit en sämre affär eftersom det löper direkt i 30 dagar när det väl är aktiverat. Ett sådant kort passar nog bättre när man jobbar.» Hur utnyttjar du tiden på tåget? «Jag åker ofta med en kompis från Nässjö som också läser på Högskolan i Jönköping, så oftast blir det att vi bara sitter och snackar. Håller på med telefonen gör jag också, eller bara tittar ut genom fönstret. Jag är nog ganska dålig på att utnyttja tiden, men efter en hel dag med föreläsningar så är det rätt skönt att bara få rensa skallen.» Handen på hjärtat, åker du alltid tåg? «Nä, i ärlighetens namn så händer det att jag lånar föräldrarnas bil. Om jag ska ha tenta och det är knappt med tiden. Då vill jag inte riskera att tåget är försenat.» Hur är Jönköping som studentstad? «Bra! Jag gillar studentkårens egen klubb och krog. Överhuvudtaget är det många studenter i stan och det anordnas mycket för studenter.» Vad skulle du rekommendera en kompis att göra när han eller hon ändå är i Nässjö? «Ät en Nässjöpizza! Våra kebabpizzor är bara bäst. Det är något med såsen, tror jag.» lingonet 5

6 Raka spåret till Rallarskolan text AMELIE BERGMAN foto mats udde johnsson Framtidens jobb finns vid järnvägen. I väntan på nya satsningar på den svenska infrastrukturen har landets rallare fullt upp med att hålla de befintliga spåren i skick. Branschen skriker redan efter arbetskraft och behovet blir bara större i takt med pensionsavgångarna. Vid «Rallarskolan» i Nässjö utbildas framtidens järnvägsarbetare. Här finns en av Europas modernaste utbildningsanläggningar, komplett med 200 meter dubbelspår, växlar och signalutrustning. Hit söker sig elever från hela Sverige med förhoppningen om en spikrak karriär. Joakim Westerlund och Lars Dima Johansson är två av de blivande rallarna vid Nässjö Järnvägsutbildning. «Modelljärnvägen» i skala 1:1 med stolpar i fullhöjd är deras klassrum. 6 lingonet

7 Utbildningen i Nässjö startade i liten skala 2008 som ett resultat av Järnvägs-styrelsens utredning. Behovet av utbildad personal var stort redan då och man ansåg helt enkelt att utbildningsmarknaden behövde kompletteras med fler aktörer, berättar Kenneth Evaldsson som är projektledare vid Nässjö Järnvägsutbildning, vilket är rallarskolans korrekta namn. Modelljärnväg i skala 1:1 På kort tid har verksamheten blivit omfattande och i dag erbjuds såväl gymnasie- som vuxen- och arbetsmarknadsutbildningar. Utbildningarna är helt eller delvis kopplade till Brinellgymnasiets yrkesutbildningar: bygg- och anläggnings- respektive el- och energiprogrammet. Som studerande vid järnvägsutbildningen får man dock tillfälle att specialisera sig inom de områden som hör järnvägen till. Man kan därför välja att utbilda sig till bantekniker, eltekniker eller signaltekniker. Som bantekniker jobbar du med anläggning och underhåll av själva järnvägsspåren och som eltekniker ansvarar du för kontaktledningsmontering och annat som är relaterat till kraftöverföringen. Signalteknikern arbetar med signalsystem, växlar och vägskydd som till exempel bommar och ljus, förklarar Kenneth Evaldsson. Järnvägsskolans popularitet har gjort det möjligt att investera i en toppmodern utbildningsanläggning som stod klar så sent som våren En 200 meter lång och 25 meter bred övningsjärnväg med två spår, två växlar och kontaktledningar på stolpar i fullhöjd. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd och landshövding Minoo Akhtarzand invigde tillsammans med en rad andra prominenta gäster. En av dem var «Aktiestinsen» Lennart Israelsson som donerat en aktieportfölj värd 10 miljoner kronor till skolan. Avkastningen används till stipendier och forskning. Utbildar hela Sverige Eftersom Järnvägsskolan är riksrekryterande erbjuds internat och eleverna kommer från hela Sverige. Joakim Westerlund och Lars Dima Johansson är två av eleverna som nu avslutar sin utbildning med praktik. Joakim på El Tel och Lars på Skånebanan. Båda är nöjda med utbildningen och förtjusta över sin nya rallarstatus. Jag kommer från Sundsvall och har gått arbetsmarknadsutbildningen till eltekniker i Arbetsförmedlingens regi. Förhoppningen är självklart att jag ska få jobb när jag är klar, och jag tycker nog att det ser lovande ut, säger Joakim som känner sig väl förberedd. Hela utbildningen har varit väldigt verklighetsnära. Anläggningen är i full skala och det ser precis likadant ut när man kommer ut på fältet. Det är kul! Ta tåget till högre utbildning Med Krösatågen kan du åka på en riktig bildningsresa. Många börjar tågpendla redan i gymnasiet och för den som vill fortsätta till högre utbildning finns tre fina spår att välja mellan. Halmstad, Jönköping eller Växjö! Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad firade 25-årsjubileum 2008 och profilerar sig inom utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Områdena omfattar Organisation, region och samhälle, Produkter, processer och tjänster samt Livskvalitet, välfärd och kultur. Högskolan i Halmstad har cirka studenter och erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram på grundnivå. År 2010 fick Högskolan i Halmstad forskarutbildningsrättigheter inom två områden: informationsteknologi och innovationsvetenskap. Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping är en stiftelsehögskola som bedriver utbildning och forskning inom ramarna för fyra fackhögskolor: Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Internationella Handelshögskolan och Tekniska Högskolan. Högskolan i Jönköping är känt för sin omfattande internationalisering av utbildningen, fokusering på entreprenörskap och det omfattande samarbetet med näringsliv och offentlighet. Högskolan i Jönköping har cirka studenter och erbjuder ett 70-tal olika program och inriktningar. Högskolan har examensrätt för forskarutbildning inom vetenskapsområdet humaniorasamhällsvetenskap. Inom teknik får man utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom examensområdet Industriell produktframtagning med de tre tekniska forskarutbildningsämnena: maskinkonstruktion, material och tillverkningsprocesser samt produktionssystem. Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö Linnéuniversitetet är en sammanslagning av Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet. Tillsammans har man cirka studenter och kan erbjuda ett 90-tal olika utbildningsprogram på grundnivå. Universitetet verkar i Linnés anda med ambitionen att ledorden «nyfikenhet», «nytänkande», «nytta» och «närhet» ska genomsyra verksamheten. Linnéuniversitetet bedriver utbildning och forskning i Kalmar och i Växjö. Kalmar med sin närhet till kusten och Östersjön har stark forskning inom naturvetenskap. Här finns också en internationellt välrenommerad sjöfartshögskola. I Växjö är humaniora och samhällsvetenskap starka forskningsområden, liksom forskning med koppling till skog och trä. lingonet 7

8 Smarta smålänningar åker tåg till bästa pris text AMELIE BERGMAN foto bosse lindqwist Att åka Krösatåg är ett ovanligt prisvärt sätt att resa inte minst om man jämför med bilen. Men faktum är att det finns pengar att tjäna även hos oss. Genom att välja rätt betalningssätt för rätt typ av resa kan du göra ett riktigt klipp. Så här gör du för att vända på slantarna! För dig som reser sällan Smålänningar som reser mer sällan med Krösatågen kan investera i ett Resekort med Reskassa. Kortet laddas med kronor beroende på i vilket län du köper det (Kalmars länstrafiks ordinarie kort kan tyvärr inte användas eftersom det ingår i ett annat system.) Jämfört med kontantpriset får du alltid minst 20 procent rabatt med Reskassa, och i Jönköpings län blir rabatten procent beroende på omständigheterna. Prisexempel en lördag: Oskarshamn Halmstad kostar kontant 243 kr, med Reskassa blir kostnaden 161,60. Du sparar alltså 80 kr! En kortare resa, till exempel Jönköping Nässjö, kostar kontant 65 kr, med reskassa 32,50 (lågtaxa). Så även om du bara åker tåg något enstaka gång så är Reskassa lönsamt. Som grädde på moset kan du använda Reskassa för att köpa biljett till tåg och bussar i de flesta län i södra Sverige, Kalmar undantaget. Det går även att använda kortet till Köpenhamn från Malmö. Om ni är en hel familj eller två vuxna rekommenderas biljetten Duo/Familj. Då betalar du mindre än priset för två vuxna samtidigt som ni kan åka upp till fem personer. Högst två personer får vara vuxna. Också denna biljett kan köpas med Reskassa-kortet vilket innebär att du då får ytterligare rabatt. För dig som reser ofta Smålänningar som reser ofta gör klokt i att investera i ett Periodkort. I alla länen där Krösatågen körs erbjuds 30-dagars kort som gäller i just så många dagar, löpande efter aktiveringsdatum. Det är också möjligt att köpa Periodkort som är giltigt över länsgränsen och i angränsande län. Prisexempel. Ett Periodkort 30 dagar i Jönköpings län, kostar 980 kr. Om du reser fem dagar i veckan blir priset per dag mindre än 50 kr. Om du åker tre gånger i veckan blir kostnaden cirka 81 kr per dag. Vissa län har fler alternativ för dig som åker mer sällan. Fråga hos länstrafiken i ditt län! För dig som reser långt En smålänning som ska åka lite längre och göra en resa med flera byten och färdmedel gör klokt i att köpa en Resplusbiljett via till exempel SJ eller Veolia. Då får du också en «Kom fram-garanti». Om du istället väljer att köpa separata biljetter för varje sträcka så begränsar sig transportörens ansvar till de enskilda sträckorna. Fråga alltid din Trainmanager! Våra medarbetare vet vad som är mest fördelaktigt fråga innan du betalar. Du kan också alltid kontakta ditt länstrafikbolag som svarar på frågor på vardagar, under dagtid. Resrobot Du har väl inte missat Här kan du enkelt söka resvägar och avgångstider med olika färdmedel direkt i telefonen. Smidig planering om ditt möte skulle sluta tidigare, eller i värsta fall senare. Kombinera med Resekortet laddat med en reskassa som ger bästa möjliga pris även vid biljettköp ombord, så har du en perfekt lösning. Resrobot finns som app till både Iphone och Android. 8 lingonet

9 DET SMÅLÄNDSKA DESIGNSPÅRET TEMA DESIGN SM LAND Huskvarna, Vaggeryd, Värnamo, Nässjö, Vetlanda, Bodafors, Lammhult och Gemla Stationsskyltarna som susar förbi tågfönstret representerar det svenska designarvet en hel nations stolthet och en icke obetydlig del av bruttonationalprodukten. Det var här i Småland, rikt på skog och vatten, som sågar och smedjor ploppade upp som svampar ur jorden vid det förrförra sekelskiftet. Pinnstolen kom att bli de småländska möbelsnickeriernas flaggskeppsprodukt, som lade grunden till något mycket större. Järnvägens framfart underlättade verksamheten och Småland färdades ut i världen. I dag söker sig formgivare och företag från hela Europa till våra yrkesskickliga möbelproducenter. Många av dem har blivit kändisar på kuppen, med egna starka varumärken och möbler som har tagit sig hela vägen till Hollywood. Följ med på en resa bland älskade kändisar och bortglömda klassiker. lingonet 9

10 Välkommen till huvudstaden! Lammhult är huvudstaden i det småländska Möbelriket, ett omtyckt utflyktsmål för design-och inredningsentusiaster från hela landet och utlandet. Nu är det enklare än någonsin att ta sig hit. Sedan början av året har Lammhult en egen hållplats utmed Krösatågens linje från Nässjö till Växjö. Tryck på stoppknappen, hoppa av på perrongen och lev som en kung i designhuvudstaden. Svenssons Möbler är en av de stora publikmagneterna i Lammhult. Lammhults kyrka invigdes 1964 och är ett måste för alla arkitekturintresserade. Modern och klosterlik på samma gång. Arkitekten heter Claes Knutsson, Alvesta. Pittoreskt och avslappnat på Systrarna Skogströms Lantcafé i Öhr. 10 lingonet

11 Lammhults Design Group omfattar förutom välkända Lammhults också Ire, Voice och Abstracta samt Lammhults Library. Asa Herrgård erbjuder god mat och logi med vacker sjöutsikt. Design Arena visar aktuella utställningar på temat småländsk design. Klockaregårdens trädgårdsbutik i Öhr är en oas för alla med gröna fingrar. Fakta är hämtade ur boken «Lammhult, Möbelrikets Huvudstad». Järnvägen har ända från början haft en avgörande betydelse för Lammhults, och Möbelrikets, utveckling. Stambanan lockade tidigt traktens snickare till orten och den första «riktiga» möbelfabriken grundades 1919 av Edvard Karlsson. Denna följdes av «Stolfabriken» som specialiserade sig på pinnstolar och under 1930-talet var biografstolar en stapelvara i Lammhult. Efterkrigsåren räknas dock som Lammhults glansdagar då tillverkarna även blev kända för sina stoppmöbler, skåp och bord. I slutet av 60-talet fanns det hela 15 möbelfabriker i samhället i dag är de fem: Lammhults Design Group, Norrgavel, Ljungsåsa, Lammhults Snickeri samt Håkan Palm i Lädja. Shop til you drop! Lammhults och Norrgavel är måhända de varumärken som är kända för gemene man, men under årens gång har Lammhult också byggt sin attraktionskraft på annat sätt. Den anrika möbelbutiken Svenssons i Lammhult har profilerat sig på riksnivå som en möbelupplevelse utöver det vanliga och andra har hakat på. I dag kan besökaren lätt slå ihjäl en dag i Lammhult med besök på olika möbelbutiker vid sidan av Svenssons också Nilssons möbler samt Norrgavels showroom och butik. Lammhults Möbel har en utställning med möbler formgivna av ledande internationella designer och på DesignArena visas både klassiker och de senaste trenderna. Kaféer, chokladbutik och restaurang bjuder på välkomna depåstopp då man kan reflektera över intrycken, och kanske också fatta ett och annat inköpsbeslut Utbudet kan emellanåt kännas överväldigande. Upptäck omgivningarna För den som hyr en cykel eller bil bjuder trakterna kring Lammhult på ännu fler upplevelser. En tidig morgon kan du mötas av en bonde som spärrat av Riksväg 30 för att kossorna ska till nytt bete. Söderut, på Systrarna Skogströms Lantcafé i Öhr kan du njuta av elvakaffet i mormors gamla finsoffa. Här finns också Klockaregårdens trädgårdsbutik för dig som vill skapa själv. Kanske väljer du sedan att övernatta på Asa Herrgård och njuta av den vällagade maten med en spektakulär utsikt över sjön. Snabbare i framtiden Men det är inte bara långväga turister som njuter av Lammhult. Många tar tåget från Jönköping, Nässjö eller Värnamo för att göra en dagsutflykt. Och sedan har vi ortsborna förstås, alla som pendlar till jobb och skola i de närliggande städerna. Om du är en av de regelbundna resenärerna till och från Lammhult har du säkert märkt att det första året har präglats av pågående perrongarbeten i Alvesta och Växjö. Framtiden ser dock mycket kvickare ut arbetena i Alvesta blev klara under sommaren och är kompletta till hösten då det nya resecentrat invigs. I Växjö dröjer det till våren 2013, men när allt står klart kommer kapaciteten att bli bättre och resorna därmed snabbare. lingonet 11

12 SITT FINT! Småländska stolar tar Camilla, Källemo, Värnamo. Med den klassiska mjölkpallen som förebild designade multibegåvningen John Kandell sin Camilla (1982). «Skulle jag själv köpa en stol så skulle det nog bli Camilla, den är så enkel och har så vackra proportioner. Sedan är historien om hur Sven Lundh på Källemo plockade upp den rätt illa åtgångne John Kandell en fin berättelse i sig», säger Dan Gordan, redaktör på Sköna hem och författare till boken «Svenska stolar» som snart kommer i en efterlängtad nyutgåva. Den lilla stolen är en modell av en klassisk pinnstol med ursprung i Småland. foto: Patrik Johansson 12 lingonet

13 plats i designhistorien «Visa mig den stol du har valt och jag skall säga vem du är! Vet du inte vem du är nå men så rita en stol då!» Den slagfärdiga formuleringen kommer från den svenska designern Lena Larsson, men hon är ingalunda ensam om att sätta stolen på piedestal. Under hela 1900-talet har stolen varit formgivarens mästarprov, en kraftmätning med den egna förmågan. Många av stolarna har tillverkats, och ibland också ritats, i Småland. En del har gått till designhistorien, andra har fallit i glömska. Formkännaren och Sköna hem-redaktören Dan Gordan tar oss med på en resa från öde fabrikslokaler och dammiga källarförråd till blomstrande exportföretag. text amelie bergman 2002 gav Dan Gordan ut stolbibeln «Svenska stolar och deras formgivare ». Boken har för många designintresserade blivit en lättillgänglig kunskapskälla och en trogen följeslagare på loppisar och auktioner. Två upplagor har sålt slut och snart kommer en reviderad version som har kompletterats med ett hundratal stilsäkra stolar från 2000-talets första decennium. Idén till boken fick Dan Gordan i slutet av 1990-talet under sitt arbete på inredningsmagasinet Sköna hem. «Även om vi förstås hade internet att tillgå, har jag alltid varit förtjust i att skaffa information på det traditionella viset. Så jag gick till bokhyllan, och det gör jag faktiskt än. En av de böcker som jag ofta återkom till var en tegelsten som hette chairs. Den var precis vad den hette, en bok med bilder på stolar, med namn på designern och årtalet under», berättar Dan Gordan. «Jag tänkte att man kunde göra något liknande med våra svenska stolar. Men eftersom jag är lite av en folkskollärare så ville jag gärna komplettera med mer text, berätta stolarnas historia för mina läsare.» Resa genom tid och rum Sagt och gjort. Dan och fotograf Patrik Johansson packade bilen och gav sig ut på en roadtrip genom möbelsverige. En stor del av tiden tillbringades i Småland och resan tog dem från småstäder, genom samhällen och rakt ut i skogen. En minnesvärd upplevelse var Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors. Vid 1900-talets mitt var det Nordens största möbeltillverkare och samarbetet med möbelarkitekten Axel Larsson, seriemöblernas mästare, resulterade i en rad klassiska stolar. «När vi kom dit ekade lokalerna öde och de få möbler som fanns kvar verkligen en del av det svenska designarvet stod inklämda i ett litet rum», minns Dan. Samma öde hade mött de klassiska svarvade pinnmöblerna från Nässjö Stolfabrik, i folkmun kallad «Pinnen». Dessa fann duon undanstuvade i en dammig källarlokal i Nässjös kommunhus. För Dan Gordan var det som att upptäcka en nergrävd möbelskatt, bland annat fann han nämnda Lena Larssons pinnstol «Allmoge» från Lena berättade en gång hur fabrikör Martins på stolfabriken redan i ett tidigt skede i samarbetet sa åt henne att hålla ordning på stolsbenen. Benen på en modern pinnstol fick inte spreta lika mycket som på de äldre modellerna. Det gick an i ett gammalt bondkök, men inte i ett litet 50-talskök där man riskerade att snubbla på benen, menade han. Från allmogekök till amerikabåtar i Vetlanda fanns JO Carlssons Möbelindustri vars kreativa snille Karl Erik Ekselius formgav stolar för FN-Biblioteket i New York, amerikabåtarna Kungsholm och Grispholm samt otaliga styrelserum. «Det är märkligt. Ekselius var en av sin tids superstjärnor, i dag har han nästan fallit i glömska. Däremot känner många igen fåtöljen Et cetera som ritades av sonen Jan Ekselius på 70-talet. Det var en typisk 70-talsstol, experimentell och en udda fågel i JOCs sortiment, men den blev superkänd. I dag är den hett villebråd på designauktionerna.» Framtidens klassiker Även JOC är nedlagt men under sin resa stannade Dan Gordan också på många anrika snickeriföretag som överlevt och fortsatt att utvecklas. Ett av dem är Gemla. Efter att under många år ha levt en ganska anonym tillvaro satte företaget avtryck på förra årets möbelmässa med en ny stol; Jonas Bohlins «Vilda». Vilda som, avslöjar Dan Gordan, också kvalar in i den nya upplagan av «Svenska stolar». Två andra framgångsrika smålänningar som passerar nålsögat är Swedese med pallen «Spin» och Lammhults relanserade karmstol «S70». «Just nu är vi väldigt mottagliga för retro och nostalgi, och S70 passar perfekt i ett samtida vardagsrum, med sina vackert böjda armstöd och sin härliga färgsättning», resonerar Dan som gläds åt framåtandan inom svensk möbelindustri. «Lika ledsen som jag blir över utvecklingen vid de svenska glasbruken, lika glad blir jag varje år på möbelmässan när jag möter Swedese, Källemo, Lammhults, NC-möbler, Stolab och alla de andra blomstrande smålänningarna.» Dan Gordan skulle dock inte vilja gå så långt som att säga att det finns en speciell småländsk design: «Men Sverige har en livskraftig möbelproduktion. Jag träffade den franska designern Inga Sempé för ett tag sedan och hon konstaterade att den här typen av producenter inte går att hitta i Frankrike, knappt i Europa, längre.» «Frågar jag en företagare i Stockholm var möblerna produceras så blir svaret nästan alltid i Småland. Sedan finns det förstås fler platser som utmärker sig Edsbyn, Gärsnäs och Tibro bland andra.» Kring det egna köksbordet Resultatet av Dan Gordans resa blev inte 1000 stolar, men väl 330 och i den nya upplagan kommer antalet upp i 450. Urvalet är, som Dan flera gånger påpekar, högst personligt, men en gemensam nämnare är att alla stolar, fåtöljer och pallar på ett eller annat sätt har en historia att berätta med sin form eller om sin bakgrund. Lite nyfiket undrar man ju vilka stolar som passerat nålsögat och tagit plats i inredningsredaktörens eget hem? «Åh, det är en salig blandning, men det är så jag tycker att det ska vara. Vi har en skinnklädd karmstol av Josef Frank, som vi har ärvt, och en Bruno Mathssons Pernilla från Jag har flätat om sadelgjorden en gång själv också, när jag fick för mig att jag ville lära mig hantverket. Det blev väl så där», skrattar Dan Gordan som visar sig vara som vi svenskar är mest: I köket står Carl Malmstens Lilla Åland och i vardagsrummet sitter han gärna i sin Lamino lingonet 13

14 Dan Gordan väljer åtta stolar Omni, Materia Tranås. Det knepiga med att formge en stol är att den ska vara snygg från alla håll, även bakifrån. Och så ska man sitta snyggt i den också. Carl Öjerstams snurrfåtölj är aktuell som en av birollsinnehavarna i Ridley Scotts rymddrama «Prometheus». S70, Lammhults Möbel, Lammhult. Tillverkningen vid Lammhults Mekaniska Verkstad startade redan på 1940-talet men det var under talet som Lammhults namn växte sig starkt inom offentlig interiör. Samarbetet med desginerduon Lindau & Lindekrantz bidrog till utvecklingen och vid årets möbelmässa i Stockholm relanserades karmstolen S70 i knalliga färger. foto: Patrik Johansson Vilda, Gemla Fabrikers, Diö lanserade en av Sveriges äldsta möbelfabriker, Gemla i Diö utanför Växjö, Jonas Bohlins Vilda. «Den är en fin kombination av samtid och den för Gemla så typiska böjträtekniken som faller tillbaka på de klassiska Thonetstolarna». Allmoge, Nässjö Stolfabrik. Den småländska möbelindustrin är sprungen ur den klassiska pinnstolen. En av de största fabrikerna fanns i Nässjö och 1952 fick den kända formgivaren och inredaren Lena Larsson uppdraget att uppdatera formen så att den passade bättre i moderna hem. 14 lingonet

15 från Småland Spin, Swedese, Vaggeryd. Staffan Holms lilla pall belönades med utmärkelsen «Årets Möbel 2011» och blir ett av nytillskotten i «Svenska stolar». Lamino, Swedese, Vaggeryd. Yngve Ekströms klassiska sittkurva har ända sedan tillkomsten 1956 trotsat gränsen mellan hem och offentlig miljö. Hösten 1999 utsåg Sköna hems läsare Lamino till «1900-talets svenska möbel». Numera står stolen till och med staty i Vaggeryd. foto: Kjell Israelsson foto: Patrik Johansson Vilfåtölj 1207, Svenska Möbelfabrikerna, Bodafors. Axel Larsson ritade många designklassiker för det som på sin tid var Nordens största möbelfabrik. Men vem var först med de flätade kurvorna? Axel Larsson, GA Berg eller Bruno Mathsson? «Hur idéerna flödade vid tiden är höljt i dunkel. Men den här stolen från 1937 är bara en av flera liknande från samma tid. Frågan om vem som egentligen äger en form är inte ny.» Karmstol, JOC, Vetlanda. JO Carlssons möbelfabrik med formgivaren Karl-Erik Ekselius i spetsen hörde länge till toppskiktet inom svensk möbelindustri. Fabriken lades ner Den här karmstolen från cirka 1955 nytillverkades under en period på 1990-talet. «Man ser mycket av den danska designtraditionen i den här stolen, men framförallt är det armstöden som drar till sig uppmärksamheten. De har en sådan energi, en sådan kraft.» lingonet 15

16 Småländsk design Från svenska bloggar till internationell inredningspress det här är några av favoriterna just nu. Källemo Mångsidiga formgivaren Anna Kraitz har ett fruktsamt designsamarbete med Källemo i Värnamo. Det här är byrån «Mama Look». Karl Andersson & söner Anrika Karl Andersson & Söner presenterar spännande nyheter varje år. Det här är bordet «Buff», formgivet av Joel Karlsson. En samtida möbel som för en dialog med företagets klassiska Öresundskollektion av Börge Mogensen. Belt Store Johan Stockhem och Hillevi Magnell tröttnade på att det inte fanns några fina skärp i butik. På deras Beltstore.se kan du designa ditt eget skärp i tre steg. a2 designers A2 Designers med designern Sara Larsson i spetsen har fått internationellt genomslag med sina färgstarka och lekfulla skåp. Nu bygger man ny produktionsanläggning, «Strömslunds snickerifabrik», i Skillingaryd. Skåpet heter «Collect». Cooee Cooee Design i Lagan är känt för sina läckra smycken och designsamarbeten. Armbandet «Nut-cuff» finns i tio färger med olika muttrar. 16 lingonet

17 med genomslag Skillingaryds Design Center Bengt & Lottas omtyckta inredningsdetaljer finns på Skillingaryd Design Center. Lampfot och ljusstakar ur serien «Party». Blond Blond Belysning i Värnamo designar hembelysning i tiden. Här pendelarmaturen «Sound». Orrefors Kosta Boda Designerparet Åsa Jungnelius (Make Up läppstift) och Ludvig Löfgren (Kanin Twinkle) förnyar designtraditionen på Orrefors Kosta Boda. Foto: Jonas Lindström Frontrow Living Jönköpingsbördiga Hanna Hult Eriksson har gjort succé med sina läderväskor under namnet Frontrow Living. Sortimentet omfattar allt från axelväskor i olika storlekar till plånböcker och mobilfodral. Här väskan «Mood Purse». Röshult Röshult är en komet på den svenska inredningsmarknaden. Den här varianten av företagets omtyckta eldkorgar heter «Urban». lingonet 17

18 «Vi är en så kort tid på den här planeten. Så varför tramsa bort den på en massa dumheter? Det gäller att komma på det klara med vad som är viktigt här i livet!» 18 lingonet

19 «Vad är egentligen viktigt i livet? Ett barns födelse. Stunder av total närvaro. Det är den närvaron jag längtar efter. I all enkelhet. Att hela tiden följa med i livets pendling mellan hejdlös utlevelse och stilla frid. Som stöd under denna resa vill jag omge mig med få saker. Omsorgsfullt utvalda, lätta att leva med och i sin utsökthet så fina som det någonsin går.» Nirvan Richter Nirvan Richter, grundaren till Norrgavel dömer ingen, men har gett sig attan på att förvalta sitt eget liv så gott han kan. På kuppen har han förändrat möbleringen i många svenska hem och öppnat våra ögon för mer hållbara inredningsalternativ. text AMELIE BERGMAN foto pelle wahlgren «När jag startade Norrgavel var jag frustrerad över att jag inte hittade möbler som jag tyckte om. Och jag var frustrerad över att möbler var så dyra. Från början var tanken att möblerna skulle säljas på postorder, för att hålla nere kostnaderna.» «Men det funkade inte alls. Människor vill se och känna, låta handen stryka över träet innan de fattar sina beslut», säger Nirvan Richter där han sitter nersjunken i sin egendesignade länstol, omgiven av medarbetare och kunder. (Han har valt att sitta i den grå med motiveringen att lila inte klär honom, oklart om det är ett utslag av fåfänga eller om det är det estetiska sinnelaget som styr). Här, i Norrgavels eget hus, på toppen av kullen i centrala Lammhult är han hemma, åtminstone för stunden. Känslan av att «hitta hem» har blivit något av Norrgavels signum. Butiksmiljön känns autentisk, uppbyggd kring små personliga detaljer på det sätt som vi är vana vid från Norrgavels storstadsbutiker. Men här finns något annat också. Doften av trä, olja och äggoljetempera som letar sig in från fabrikslokalen intill. Det sinnliga blir extra tydligt här. Men hur i allsindar blev just Lammhult Norrgavels plats på jorden? «Lyckliga tillfälligheter», säger Nirvan Richter. En enkel till Lammhult Efter Norrgavels framgångar på Bomässan i Karlskrona 1993 insåg Nirvan att han måste hitta bättre lokaler för produktion och försäljning. Det funkade inte att driva möbelfabrik i centrala Lund. Det var då som slumpen, ödet kalla det vad du vill gjorde entré. «Maria Månsson som var produktionsansvarig berättade för mig att hon hade träffat en väldigt sympatisk och kunnig man på Bomässan, men hon hade inte uppfattat hans namn. Några månader senare fick vi tips om en Lars-Göran Jonsson vid Högskolan i Växjö, som hade goda kontakter inom möbelindustrin och som kanske skulle kunna hjälpa oss. Vi kom till Växjö en mörk höstkväll och det första Maria sa när hon fick se Lars-Göran var DET ÄR JU HAN!» På den vägen är det. Lars-Göran hjälpte Norrgavel att lägga ut produktionen på olika snickerier i Lammhultstrakten, och det var också han som tipsade Nirvan om fabrikslokalen. «Jag kom ihåg att vi började med att titta på en fabriksfastighet längre ner. Sedan gick vi i tunnlar och gångar i vad som kändes som hundratals meter, innan vi kom upp här», säger Nirvan och sveper med armen över trägolven. «Plötsligt insåg jag att vi befann oss i den vackra byggnaden som jag så ofta beundrat från vägen. Beslutet var lätt.» Norrgavel, som för övrigt fått sitt namn från den vackra norrgaveln på Nirvans hus i Lund, flyttade därmed produktionen från studentstaden till Lammhult. Lars-Göran, som gick bort i somras, kom också att bli en självklar del av Norrgavels utveckling och till historien hör att företagets butik i Lammhult i dag drivs av hans svärdotter. Säljer inte möbler På de här 20 åren har Norrgavel blivit en etablerad del av svensk möbeltradition. Nirvan, som i grunden är arkitekt och utbildad vid Carl Malmstens verkstadsskola i Stockholm, har med inspiration från såväl danska möbelklassiker som Carl och Karin Larsson och den amerikanska shakerrörelsen hittat ett alldeles eget uttryck. Materialvalen har varit kompromisslösa; enbart naturmaterial, med traditionella ytbehandlingar som såpa, olja och äggoljetempera. Aha-upplevelsen har med åren fördjupats till kärlek; vissa kunder väljer att löpa linan ut, andra plockar russinen ur kakan. Följarna finns i alla åldrar och sociala sammanhang. «Vi är totalt ointresserade av målgrupper. En reklambyrås mardröm», flinar Nirvan belåtet. Kanske är det också kärnan i Norrgavels framgång; den totala oviljan att sätta etiketter på människor och föremål. Möblerna väcker istället en längtan efter det äkta och enkla. Eller som Nirvan själv formulerar det. «Vi säljer inte möbler utan ett förhållningssätt. Till möbler och till livet. Idévärlden runtomkring är viktigare än själva formen.» En del av kretsloppet Den idévärlden beskrivs tydligt i Norrgavels värdegrund som harformulerats kring tre ord: människan, naturen och evigheten. «De humana värdena är relativt självklara i vår kultur, i dag har alla stora företag med självaktning en strategi för socialt ansvarstagande. Det har blivit en sorts kvalitetsstämpel som också är viktig för varumärket och marknadsföringen. Men det humana handlar också om möblernas funktion, att det är ergonomiska och komfortabla.» På miljöområdet har Norrgavel varit en föregångare. Som första svenska möbelproducent Svanencertifierades företaget i slutet av 90-talet. «För oss var det en väldigt enkel process, vi hade ju byggt in det från början.» Att designa och tillverka möbler som kan älskas och användas under flera livstider var Nirvans sätt att reagera mot slit och slängsamhället. «Jag aktar mig för att sätta mig på höga hästar, att använda naturmaterial är ju inte någon lösning i sig. Men jag tycker det är viktigt att välja material som naturen klarar av att bryta ner och att om möjligt stödja en annan livsstil som gör det möjligt att bryta mönstret. Våra möbler är kretsloppsanpassade. Jag tycker att det är en vacker tanke att en förbrukad möbel kan förmultna och återgå till naturen och bli ny näring. Precis som vi människor.» Evigheten skrämmer Återstår då det sista ordet. Evigheten. Och den är kontroversiell. «De existentiella frågorna är lika främmande, och skrämmande, i dag som miljödebatten var för 30 år sedan. Hur förhåller vi oss till konsten att vara människa i ett samhälle där vi uttrycker oss genom våra ägodelar? Hur sunt är det att vi förväntas gå in i styrelserummen och fatta beslut som påverkar människor i andra delar av världen samtidigt som vi själva inte har kommit underfund med livet, döden och allt det andra i vår egen vardag?», frågar Nirvan retoriskt. Självklart försöker han inte frälsa världen med sina möbler, däremot mana till viss eftertanke när man gör sina val. Att fundera över vad som är viktigt i livet. Nirvan har själv gjort sin resa, genom livets glädjeämnen och sorger. Delar av svaren har han hittat i meditationen (därav namnbytet från Erik till meditationsnamnet Nirvan). Ska man hitta ett enda ord som beskriver Norrgavel och dess grundare så är det måhända «öppenhet». En öppenhet som kan vara frustrerande i en kultur där vi är vana att kategorisera och placera varandra i små fack. Samma öppenhet har också gjort att Nirvan är Norrgavel och Norrgavel är Nirvan i omvärldens ögon. Blir det jobbigt? «Inte alls. Det är så jag vill ha det. Meningen med det här var ju, ända från början, att jag skulle få bestämma själv!» lingonet 19

20 Hoppa på tekniktåget! Smarta prylar för jobb och underhållning Tågresan kan vara en välkommen anledning att koppla av och koppla ner. Andra utnyttjar tiden till max. Här är höstens smartaste prylar för en mer händelserik tågresa Prylar, prylar, prylar! 1: Wesc Conga lätta rosa hörlurar i retrodesign, 499 kr (Telia). 2: Bredvid ett par lila Skullcandy Lowrider, 399 kr (Telia). 3: Gula datorfodralet Speck SeeThru Satin med silkeslen matt yta är avsett för Apples MacBook, 449 kr (System Technologies). 4: Föregångaren bland läsplattor; Apples ipad i senaste versionen, från 4395 kr (System Technologies). 5: Konkurrenten Samsung matchar med sin Samsung Galaxy Tab 10,1, 3900 kr (Telia). 6: Superlätta hörlurar Diesel VEKTR designade av Diesel i samarbete med Monster, 2399 kr (System Technologies). 7: iphonefodral Golla i Jeans, 129 kr (Telia). 8: Zebrarandigt iphonefodral iposh, 499 kr (Frontrow Living). 9: Föredrar du grodor? Nostalgikern kan klä sin telefon med grodan Kermits glada nuna Disney Kermit Clip case, 249 kr (iphonebutiken.se). 10: Hörlurar Beats by dr.dre, Heartbeats Lady Gaga med många finesser utlovar ett ljud som duger även åt Lady Gaga, 1299 kr (System Technologies). 11: Smartphone Samsung Galaxy s iii (s3), 5995 kr (Telia). 12: Smartphone Sony Xperia S har en 4,3 pekskärm, 4695 kr (Telia). 13: SmartPhone Nokia Lumia 800 med Windows, 4395 kr (Telia). 14: Trådlösa hörlurar med blåtand Gear Odin by Carl Douglas, 599 kr (iphonebutiken.se). 15: Bärbar dator MacBook Air 13, från kr (System Technologies). 16: Datorväska Golla Gbag Delta green, 499 kr (Telia). 17: För mellanmålet! Frozzypack håller maten sval i minst sju timmar, 149 kr (Smarta Saker). 18: Hörlurar med diamantklart ljud. Edge Diamond tears by Monster, 2899 kr. (System Technologies) 19: Var rädd om din iphone! Bumper «Cleave» i aluminium, 285 kr (iphonedelar.se). 20: Krusell Gaia laptop bag, 375 kr. 20 lingonet

21 Tänk på det här! 2 Ombord på Krösatågen finns ingen WiFi, däremot kan du surfa på ditt eget trådlösa abonnemang, om mottagningen så tillåter. Men tänk på att vi ofta färdas genom skog och landsbygd där täckningen kan vara sämre. Ladda därför ner musik och annat som du vill se och lyssna på, innan du ger dig ut på resan. Se också gärna till att ladda dator, telefon eller läsplatta innan du åker; möjligheterna att ladda på tåget är begränsade Ta med en dvd på tåget Det här är våra tågtips: Midnight Express Mordet på Orientexpressen Soultrain Under belägring 2 Skenbart en film om tåg 3.10 till Yuma Trainspottning Det stora tågrånet Shanghai Express Tack till: System Technologies i Nässjö, Telia Nässjö, Vi reserverar oss för prisändringar och eventuella tryckfel. 18 foto: Bosse Lindqwist lingonet 21

22 Urpremiär för Smålands Kulturfestival Sopran och entreprenör. Susanne Rydén är eldsjälen och drivkraften bakom Smålands Kulturfestival som äger rum för första gången 1 4 november. Foto: Mattias Bokinge. text amelie bergman När operasångerskan Susanne Rydén tog ett sabbatsår hände det grejor. Efter en resa i barndomens Småland föddes tanken på en kulturfestival där musik, konst, litteratur, design och mat kunde mötas i en enda härlig explosion. Sedan förra sommaren har hon knackat på hos alla kommuner, företag och kulturpersonligheter längs vägen. Gensvaret har varit fantastiskt. Första helgen i november, när mörkret är över oss på riktigt, är det dags för urpremiär. Möt eldsjälen Susanne Rydén! 22 lingonet

23 SMÅLANDS Smålands Kulturfestival följer stråket utmed riksväg 30 men tar också en sväng utmed riksväg 40 och e4. Hela sträckningen går från Gunillaberg till Huseby Bruk. Smålands Kulturfestival sträcker sig från Gunillaberg till Huseby och följer huvudsakligen riksväg 30. Vissa sträckor trafikeras av tåg eller buss. Fråga ditt länstrafikbolag! Att dra i gång en kulturfestival är inte det ett självmordsuppdrag? «Nej, jag tycker inte det. Alla har varit otroligt positiva och eftersom jag själv inte kommer att uppträda kan jag ägna mig helt åt mitt uppdrag som projektledare. Det är faktiskt härligt med lite omväxling.» Fast tanken var egentligen att du skulle vara ledig? «Förra året tog jag ledigt från sången, för första gången i mitt vuxna liv. Jag började sabbatsåret med att ta en sommarsemester i mina hemtrakter och det var då jag upptäckte vilket fantastiskt utbud som vår region har. Men det fick mig också att undra vad som händer resten av året, när det inte är sommar, semester och turister i varenda buske. Platserna och människorna försvinner ju inte för det. Så föddes idén om en kulturfestival på hösten.» Nu vill du vända på kulturströmmen och ta storstadsborna till Småland? «Vi på landet tar gärna tåget eller bussen till storstaden för att konsumera kultur. Jag är övertygad om att stockholmare, göteborgare och malmöbor gärna tar en allhelgonaweekend i Småland. Vi kommer att erbjuda skräddarsydda resor från storstäderna, men självklart också lokalt. Festivalen är ett evenemang för oss som bor och verkar här och det kommer att erbjudas både enstaka biljetter olika busspaket för den som vill ta sig runt. På så sätt kan man njuta av utbudet, maten och drycken på ett bekymmersfritt sätt. Hotellen och värdshusen längs med rutten har också tagit fram speciella festivalpaket.» Festivaler finns det många av runtom i landet, men den här är unik? «Vi svenskar är bra på att anordna temafestivaler litteratur, musik, teater men Smålands Kulturfestival kommer att bli unik eftersom den kombinerar de olika konstdisciplinerna och låter dem mötas i programmet. Litteratur möter musik, musik möter design. Konst möter mat och dryck kan man mycket om ett område så får man också med sig något som man kanske inte kan så mycket om. Ett exempel är John Bauer Brass konsert på Swedese i Vaggeryd, BSwedens och Petter Berndalens konsert med efterföljande lunch på Asa Herrgård och Johan Rabaeus som läser Tranströmer till stråktrio i Asa kyrka.» En rad kända företag medverkar i programmet. Har kultursponsring äntligen fått ett genombrott i de småländska skogarna? «Jag tror att det beror mycket på upplägget. Det är inte lätt att klampa in på ett företag och säga Hej, har ni lust att sponsra oss med kronor? Det är det få som kan. Men vi har istället ställt frågan Hur kan ni medverka? och då är det en helt annan femma. Tid och engagemang är lättare att ställa upp med och vi har i vår tur kunnat sammanföra företagen med olika konstnärer och artister.» Rigmor Gustafson, Camilla Thulin, Petter Berndalen, Peder Lamm Det är många kända namn i programmet. Hur har du lyckats locka hit alla dessa kulturpersonligheter? «Under mina år med musiken har jag byggt upp ett stort nätverk och nu var det självklart att ställa frågan till alla jag känner. Många har sagt att de vill vara med bara för att projektet är så unikt, att det är ett spännande och inspirerande sammanhang som de vill vara en del av.» I år går sträckningen från Gunillaberg i Norr till Huseby Bruk i söder? «Tanken är att sträckan kan varieras från år till år. Den här gången valde vi att fokusera på riksväg 30 som förbinder Jönköpings och Kronobergs län. Samtidigt förlängde vi sträckan lite i båda ändar för att fånga två kulturhistoriskt fascinerande platser. Många kommuner och företag längs vägen har engagerat sig Jönköping, Vaggeryd, Växjö och Sävsjö liksom landstinget i Jönköpings län och länsstyrelsen i Kronoberg. Tre olika Leader-områden har också bidragit med sitt stöd.» Du menar att Smålands Kulturfestival kommer tillbaka även nästa år? «Ja, det är förhoppningen! Min vision är att Smålands Kulturfestival ska skrivas in i respektive regions kulturplan.» Läs hela festivalprogrammet på Mer om Susanne Rydén Uppväxten. Susanne är född och uppväxt i Hjärtlanda fem kilometer söder om Sävsjö. Under hela sin karriär som sångerska har Susanne arbetat internationellt med Stockholm som bas, men hon har också ett hus nära föräldragården i Hjärtlanda. Rollerna. Poppea i Monteverdis Poppeas kröning, Dido i Purcells Dido och Aeneas, Angelica i Händels Orlando, Eurydike i Glucks Orfeus och Eurydike samt många fler. Titelrollen i Hans-Ola Ericsons opera baserad på Höga visan skrevs speciellt för Susanne. Just nu komponerar schweizaren Simon Ho partiet som glasblåsare för Susanne; operan har premiär Karriären. Susanne är sopran, specialiserad på den tidiga musiken och hennes hjärta klappar lite extra för barockmusik. Under sin karriär har hon arbetat med många framstående dirigenter och ensembler bland annat Christopher Hogwood och Academy of Ancient Music, Bach Collegium Japan och Masaaki Suzuki, Roy Goodman, Nicholas McGegan, Lars Ulrik Mortensen, Harry Bicket, Cantus Cölln, Concerto Palatino och Mark Tatlow. Susanne har också gjort många inspelningar för radio, tv och musikförlag. Utmärkelserna. Alf Henrikson-stipendiet Årets Mungiga Invald som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien Årets smålänning Hedersmedborgare i Sävsjö kommun Kungliga medaljen «Litteris et Artibus» 2011 för framstående konstnärliga insatser som operasångerska. Scenerna. Drottningsholmsteatern, Norrlandsoperan samt en rad fristående svenska och utländska operascener tillika mängder av festivaler runt hela världen. lingonet 23